Fritidsbåten och samhället : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

13742/70 Ö ag;

Statens offentliga utredningar

WW 1996:170

W Kommunikationsdepartementet

Fritidsbâten

Samhället

och

slutbetänkande fritidsbåtstrafikens

av inredningen om

kostnadsansvar m.m. Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds av svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietstörvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svarapå remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen,1993. En liten broschyr som underlättar arbetetför den som skall pâ remiss. - svara Broschyren kan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 lO Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20432-0 Stockholm 1996 ISSN 0375-25OX

SOU 1996: l 70

Till Statsrådet och Chefen för

Kommunikationsdepartementet

Genom beslut den 26 oktober 1995 bemyndigade regeringen Kommunikationsdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda fritidsbåtstrañkens kostnadsansvar m.m. Med stöd av bemyndigandet förordnades den 12 december 1995 generaldirektören Torkel Sölve som särskild utredare. Den 30 januari 1996 förordnades rättssakkunnig Petter Classon vid Finansdepartementet som expert till utredningen. Utredningen överlämnar härmed betänkandet Fritidsbâten och Samhället. Utredningens arbete är därmed avslutat.

Stockholm den 2 december 1996

Torkel Sölve

8 Innehåll SOU 1996: l 70

9 EU:s frititidsbåtsdirektiv. ..161 10 F örsäkringsbolagens erfarenheter av ansvarsförsäkring för fritidsbåtar 185 11 RRV yttranden om avgifter för skoter och ñSkCVåfd 191 12 Proposition 1986/87 beträffande lag om fritidsbåtsregister... 195

1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 9 SOU

1 Sammanfattning

Fritidsbåtsverksamheten i Sverige våra största fritidsaktiär en av viteter. Antalet fritidsbåtar, småbåtar och kanoter beräknas till m m miljon. Mer än 200.000 dessa båtar är storlek som över en av av en de kan utnyttjas för övernattning. Ytterligare 100.000 gör att - 150.000 båtar byggda och utrustade så att de kan användas för är

längre förflyttningar. Dessutom utnyttjas även mindre motor- och for fiske och dagsbesök på öarna i de svenska segelförsedda båtar

skärgårdama. Detta innebär att 1-2 millioner svenskar aktivt deltar

i båtlivet. Genom att båtlivet också i hög grad är organiserat- de båtorganisationema har tillsammans cirka 250.000

tre största medlemmar fritidsbåtsverksamheten att betrakta folkröär som relse.

Båtturismen bedrivs till stor del i områden av glesbygdskaraktär längs den svenska kusten samt i de större sjöarna. Den ger bidrag både till ekonomi och sysselsättning i ett stort antal glesbygdskommuner. Underlag finns för ytterligare utveckling av

båtturismen. Fritidsbåtsverksamheten bidrar i betydande grad ekonomiskt till kommunernas finanser. Via skatt på båtbränsle, statens och även

båtar och båtprodukter samt på hamnavgifter och fömö-

moms denheter för fritidsbåtama, erhöll staten under 1995 i storleksordningen 1,3 miljarder kronor. Samhällets direkta kostna-

der för fritidsbåtssektom härrör sig främst till Sjöfartsverkets

kostnader för fritidsbåtsleder, säkerhetsinformation, väderleksser-

vice och sjöräddning samt regionala kostnader för renhållning i naturhamnar. Dessutom får ett flertal bâtorganisationer statliga

bidrag. Totalt bidrar samhället med cirka 45 millioner kronor per

10 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

år till den direkta fritidsbåtsturismen. Fritidsbåtsverksamheten ger

sålunda ett väsentligt nettobidrag till staten.

Fritidsbåtsverksamheten är samtidigt de källor bidrar en av som

till miljöförstömingen våra skärgårdar, kuster och insjöar. Även

av

om miljöbelastningen i flertalet fall är liten i förhållande till andra källor, är den riktad mot känsliga kust- och sjöområden under

en

för naturen känslig del året.

av Det är framför allt fem miljöbelastande faktorer kan härlesom das till fritidsbåtama:

a avgasutsläpp med höga halter av kolväten och kolmo-

noxid, från främst tvåtaktsmotorer.

b bullerstömingar från framför allt högvarviga

motorer.

c utsöndring av "gifter" från metallbaserade bottenfärger

av

antiufoulingtyp.

d toalettutsläpp från fritidsbåtar vid koncentration avbåtar i

trångavattenområden.

e erosion av stränder i trånga farleder på grund av vågbild-

ning och propellerströmmar.

Miljöstörande avgasutsläpp, buller och utsöndring från botten-

färger är generella problem måste lösas med övergripande som åtgärder. Här är även det internationella samarbetet väsentligt.

Toalettutsläpp och vågerosion är i första hand lokala problem

främst i trånga farleder och begränsade vattenutrymmen.

Behovet av registrering och märkning fritidsbåtama gäller

av ett flertal områden. De redovisade mest angelägna behoven är: 1 underlag för övervakning och snabb dataåtkomst i sam-

band med sjöräddning.

2 hjälp till identifiering försvunna båtar båtar

av samt som

framförs på ett regelvidrigt sätt.

3 underlag för skatt/avgiftsuppbörd

4 underlag för uppföljning miljöbelastning.

av

Riksdagens trafikutskott har angivit frivillig registrering,

att en

som i dag finns i Stöldskyddsföreningens regi, skulle kunna accepteras under förutsättning att anslutningen är

av samma

omfattning som i det tidigare obligatoriska registret. Fyra år efter

det tidigare statliga båtregistrets upphörande är antalet båtar i det

170 Fritidsbåten och Samhället 11 SOU 1996:

frivilliga registret dock än cirka 50 procent det bedömda mer av

antalet registreringspliktiga båtar i det tidigare obligatoriska regist-

ret.

Den då använda definitionen registreringspliktiga båtar

- 5 längd och/eller med motorstyrka över 10kW mer än m en väl med kriteriet för de båtar som i första hand stämmer överens för båtturism. Det finns därför inga skäl att ändra dessa används gränser.

obligatorisk ansvarsförsäkring kan konstateras att de Angående

flesta båtarna, är omkring 250.000 till antalet, redan i större som dag har försäkring innehåller en ansvarsdel. Det en separat som också under de senaste fem åren, har endast ett kan noteras att

antal och ersättningsbelopp förekommit där mindre personskador ansvarsförsäkringen varit aktuell samt att Sveriges grannländer inte har några krav på obligatorisk ansvarsförsäkring.

Med ledning redovisningen ovanstående punkter har utav kommit till följande resultat beträffande de i redningen

utredningsdirektiven upptagna punkterna.

1 1 Båtskatt/båtavgift

. Med hänsyn till att fritidsbåtama redan idag ger ett avsevärt nettostatskassan och bränsleskatten för båtar följer bidrag till att för biltrafiken finns det inte anledning att införa en riktlinjerna

båtskatt. Skulle regeringen dock att det

ytterligare allmän anse

det nödvändigt att ta ytterligare medel

statsfmansiella läget gör fritidsbåtsägama, föreslås att detta görs i form en riktad från av

avgift. bör då den generella service båttu- Avgiften motsvara som

rismen erhåller från samhället. Med förutsättningen att det är de cirka 300.000 båtarna över 5 längd och/eller med en motorm 10kW främst utnyttjas för båtturismen. styrka mer än som resultera i båtavgift på 200 kronor skulle anskulle detta en som vändas för att finansiera erhållen service.

12 Fritidsbåten och Samhället

Milj örestriktioner

Den största negativa miljöpåverkan från fritidsbâtarna är avgasutsläpp och buller från båtmotorerna. När det gäller nya motorer

finns ett lagförslag Miljödepartementet DS 1995:59 kommer

som att begränsa både avgasemissioner och buller. Med hänsyn till att det finns ett stort antal motorer med avsevärd kvarvarande livs-

längd, föreslås att begränsningar utsläpp och buller

samma som skall gälla för motorer också införs för begagnade 15 nya motorer

år efter begränsningamas införande för motorer. Därutöver

nya

konstateras att den höjning bränsleskatten föreslås

av som av kommunikationskommittén dessutom, den genomförs, kommer om att få verkan på båtmotorer.

När det gäller begränsning miljöpåverkan från kopparbase-

av

rade "giftbottenfärger" föreslås att ett nät bâttvättanläggningar

av successivt byggs längs kusten under 5-årsperiod baserat upp en avgifter. Därefter förslås förbudet mot användande metallbaseav

rade bottenfärger utsträckas till hela Östersjökusten. För

västkusten bedöms kopparbaserade bottenfärger behöva användas tills dess biologiskt verkande bottenfärger tagits fram.

På motsvarande sätt föreslås att mottagningsstationer för

toalettafall byggas ut i anslutning till marinor och

större gästhamnar samt längre trånga farledsavsnitt t.ex Göta kanal. För

nya båtar föreslås att fast toalett endast får byggas

om av-

fallstank med utpumpning över däck installeras. finns intaget i EU:s fritidsbåtsdirektiv. Både beträffande båttvättar

och mottagningsstationer för toalettavfall har Sjöfartsverket tagit initiativ till

systematisering av åtgärdsplaner. Vad slutligen beträffar fartbegränsningar föreslås regeringen påskynda den genomgång av

lokala begränsningar tidigare begärts från länsstyrelserna.

som

1.3 Obligatoriskt båtregister

Inför avvecklingen det tidigare obligatoriska fritidsbåtsregistret

av var i stort sett samtliga remissinstanser överens värdet om av ett heltäckande båtregister för i första hand de större och motorstar-

Fritidsbåten och Samhället 13

Erfarenheterna har visat att det inte varit möjligt att kare båtarna.

anslutningsandel med ett frivilligt register. Ny inforrna-

nå samma

beträffande fritidsbåtarnas miljöpåverkan och behov

tion, främst

denna påverkan, förstärker också behovet av av uppföljning av

Registret föreslås skötas ansvarig instans, Sjö-

registrering. av en

med användande modern datateknik. Kostnaden för fartsverket, av

inklusive uppbyggnaden ett nytt obligatoriskt registreringen av

bedöms inrymmas under punkt 1.1, föreslagen båtavgift. register

1.4 Obligatorisk ansvarsförsäkring

till den omfattningen frivilliga försäkringar Med hänsyn stora av omfattningen "ansvarsfall", föreslås

och den mycket begränsade av inte något krav obligatorisk ansvarsförsäkring. Sjöfartsverket frågan i samarbete med försäkringsbolagen och

bör dock följa nära

båtorganisationema.

1.5 Or anisation och samarbete mellan

sta en och fr1t1dsbatsorganisationerna

får god insyn och aktiv

Det är angeläget att båtorganisationema en avgiftsbelagd verksamhet, miljö, registermöjlighet att påverka ansvarsfrågor. Sjöfartsverket föreslås stå för såväl

hantering och administration avgifterna, hantering av båtregistret samt vara av

båtorganisationema i övriga redovisade

sammanhållande gentemot Samarbetet föreslås bedrivas via de existerande samarfrågor.

betsorganen, Båtlivsnämnden och Sjösäkerhetsrådet som slås ihop. Specificering detta samarbete bör göras

eventuellt bör av instruktion eller arbetsordning.

och rutinsättas i Sjöfartsverkets

1996:170 Fritidsbåten och Samhället 15 SOU

2 Inledning, uppdraget

1 Direktiven

beslut den 26 oktober 1995, che-

Regeringen bemyndigade, genom

kommunikationsdepartementet att tillkalla en särskild fen för utreda frågor fritidsbåtstrafikens

utredare med uppdrag att om

Utredaren lämnades sammanfattningsvis kostnadsansvar m m.

följande direktiv.

Utredaren skall vilka kostnader fritidsbåtstrafiken orsakar samhället belysa hur dessa kostnader skall betalas. Såväl samt överväga samhällsekonomiska aspekter skall företags- som

redovisas. de fördelar ett fritidsbåtsregister innebär överväga om som -

från sjösäkerhet- och ordningssynpunkt motiverar att ett

fritidsbåtsregister âterinförs. Därvid skall även bestatligt handlas de fördelar ett statligt fritidsbåtsregister har som

från miljösynpunkt exempelvis vid införande och uppfölj-

miljökrav på båtmotorer eller fritidsbåtar. ning av

obligatorisk ansvarsförsäkring för

belysa frågan om en fritidsbåtar. ägare av

det tillkännagivande riksdagen gjort om båt-

beakta som skatt. direktiv framgår också att den har att beakta Av utredningens

direktiv redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir

om att

åtaganden 1994:23 Utred-

1992:50 och att pröva offentliga dir

ningens direktiv i sin helhet redovisas i bilaga

16 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

2.2 Bakgrund

Frågor om fritidsbåtsverksamheten har flera utretts gånger tidigare. Båtlivet berördes i 1962 års

a fritidsutredning samt

behandlades i

separat fritidsbåtsutredningens betänkande SOU

1974:95 Båtliv samhället och fritidsbåtarna.

- En fortsättning

denna utredning när det gällde

registerfrågan redovisades i SOU 1977:25 Båtliv 2 Registerfrågan.

- I juni 1984 uppdrog regeringen Trafiksäkerhetsverket att ut-

arbeta ett förslag till ett särskilt register för fritidsbåtar.

Efter

remissbehandling och genomgång ledde detta proposition

genom

1986/87:121 och riksdagsbeslut till införande

av ett obligatoriskt register för fritidsbåtar med längd minst en av 5 m och/eller med en motor vars effekt överstiger 10 kW.

I proposition l992/93:102 föreslogs sedan baserat

en pro-

memoria inom Kommunikationsdepartementet det

att obligatoriska

registret skulle avskaffas. Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget. Man ansåg bland annat att det fanns

tillräckligt starka skäl att behålla systemet med registrering fritidsbåtar

av i statlig regi.

Ett frivilligt register inrättades i

Stöldskyddsföreingens regi. År

1992 fanns i det statliga registret cirka 270.000 båtar registrerade medan motsvarande antal i

Stöldskyddsföreningens förteckning

uppgår till cirka 150.000 år 1996.

När det gäller fritidsbåtarna och miljön har miljödepartementet i en departementspromemoria lagt fram ett förslag om införande

av avgas- och bullerkrav bensin- och dieselmotorer för nya

fartyg med skrovlängd högst 24 Kraven

en om m. föreslås gälla obligatoriskt för motorer från 1998. nya

Beträffande båtbottenfärger har Kemikalieinspektionen från

slutet av 1992 meddelat restriktiva nya mer regler för användande

av giftiga bottenfarger. Längs norrlandskusten och insjöama

har

förbud mot dessa färger införts. Längs Östersjöns

0st- och sydkust

får mildare variant giftfärger användas

en av medan det västkusten fortfarande är tillåtet att använda starkare

kopparbaserade färger.

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 17

Dessutom kan konstateras att SOU 1974:95 också tog upp fråobligatorisk ansvarsförsäkring. I samband härmed gan om

behandlades också frågan om obligatorisk förarutbildning.

Beträffande frågan obligatorisk ansvarsförsäkring konstateom rade SOU 1974:95 att antalet båtolyckor med åtföljande skadeansvar mycket litet och motiverade införande av en var obligatorisk ansvarsförsäkring. Slutligen föreslog utredningen statlig nämnd för båtliatt av en

vet skulle inrättas med uppgift att följa båtlivets utveckling samt

att initiera de samhälleliga insatserna och planera för detta. För finansiering föreslog utredningen bildandet av en särskild båtfond. Fonden skulle årligen tillföras ett belopp som till två

tredjedelar skulle utgöras statsbidrag och en tredjedel skulle

av erläggas båtägarna i form avgifter. Båtavgiften skulle årligen av av erläggas ägarna till alla registrerade båtar. Detta förslag har av genomförts.

Fritidsbåten och Samhället 19

3 Samhällets intäkter och kostnader

beträffande fritidsbåtssektorn

3.1 Allmänt och intäkter

Fritidsbâtsverksamheten i Sverige våra största fritidsaktiär en av viteter. Det finns million fritidsbåtar, småbåtar och kanoter över en Över 200.000 dessa båtar är storlek gör att de m m. av av en som kan utnyttjas för övernattning. Ytterligare 100.000 150.000 båtar är byggda och utrustade så att de kan användas för längre förflyttningar. Slutligen utnyttjas även mindre motor- och segelförsedda båtar för fiske och dagsbesök öarna i de svenska skärgårdama. Fritidsbâtsverksamheten bidrar också till statsñnansema genom olika typer skatteintäkter. De väsentligaste intäkterna och deras av storleksordning är enligt följande 1995.

Skatt på båtbränsle 700 millioner kronor N Moms på båtar, båtprodukter 400 millioner kronor w tillbehör och service Moms hamnavgifter, 200 millioner kronor w kanalavgifter och andra förnödenheter for båtturismen

Bränsleskatten står i direkt relation till utnyttjandet båten

av

under motordriftt. Uppbörden av avgiften är mycket

kostnadseffektiv. De skattehöjningar beslutats och planeras på som fordonsbränsle också direkt höjning av skattebelastningen ger en på fritidsbåtssektom.

20 Fritidsbåten och Samhället

3.2 Lokala och

regionala kostnader

En stor del av båtturismen bedrivs i områden är glesbygdssom av karaktär, främst längs den svenska kusten och i de större sjöarna. Kommunerna som utnyttjas båtturistema mycket positivt på av ser denna verksamhet både förstärker den lokala ekonomin och som ger underlag för sysselsättning och service. Eftersom fritidsbåtsturismen utgör en inte oväsentlig del tuav rismen i Sverige, finns det enligt kommunerna anledning att skatte- och avgiñsmässigt behandla den motsvarande sätt som övrig turism samt att verka för fortsatt utveckling. en För att få exempel på den lokala betydelsen båtlivet har av kontakter tagits och underlag erhållits från fyra kommuner längs

den svenska kusten. Dessa kommuner är Luleå, Österåker, Sotenäs

och Tanums kommuner. Sammanfattningsvis kan konstateras följande gemensamma situation för kommunerna:

a Ett stort antal båtplatser i sjön, både permanenta och gäst-

platser finns i de aktuella kommunerna. Finansiering sker i huvudsak genom avgifter. Motsvarande gäller även för uppläggningsplater.

b En inriktning finns hos kommunerna mot att låta före-

ningar, privata företag och stiftelser ta över marinor, båtvarv och båtuppläggningsplatser.

c Många företag med marin service och andra marina tjäns-

ter har inom kommunerna vuxit upp i anslutning till befintliga båtklubbar,andra båttäta områden samt platser för gästande båtturister. Österåkers kommun redovisar som exempel 66 företag med 133 anställda som är direkt relaterade till fritidsbåtsverksamheten.

d Kommunerna anger att den reducerade turistmomsen som

finns för bl a campingplatser borde tillämpas även för gästhamnsverksamheten. Speciellt västkusten, men även längs östersjökusten, omfattningen och den anges potentiella möjligheten att attrahera utländska båtturister som betydande.

e Avfallsutsläpp i anslutning till större gästhamnar och

populära naturhamnar anges som ett problem. Fortfarande

Fritidsbåten och Samhället 21

sker viss renhållning och lokal hållning fritidsbåtsleder av

i kommunal regi med kommunal finansiering. t Luleå

ex

kommun

detaljerad redovisning från de olika kontaktade kom- En mer framgår av bilaga munerna

När det gäller renhållningen i de mest frekventerade skärgårdsområdena finns utöver kommunerna ett antal regionala stiftelser

sköter utplacering och tömning sopmajor i naturhametc. som av Denna service är naturligtvis riktad både till nama.

skärgårdsluffare, fritidshusägare med småbåtar och båtturister. De

olika orgaisationernas bedömning fritidsbåtamas belastning av av servicen är enligt följande.

Skärgårdsstiftelsens verksamhet omfattar i huvudsak

a

Stockholms skärgård. Bidrag till kostnadstäckning för

renhållning naturhamnarna i Stockholms skärgård lämav från Stockholms läns landsting. Omkring 60 procent nas härav, eller 470.000 kronor, bedöms fritidsbåtsturisvara del. Stockholms läns landsting lämnar även mens driftbidrag till hanteringen kommunala sopmajor i av skärgården. Stockholms stad har slutligen ett antal friluftsområden i skärgården med bland annat sop- och

toalettservice.

b Östgötastiftelsen, verksamhet omfattar Östergötlands

vars

skärgård finansieras landstinget och kommunerna ge-

av mensamt. Av kostnaderna för naturhamnamas renhållning bedömdes 65 procent riktad mot fritidsbåtama till en vara kostnad av cirka 200.000 kronor. Västkuststiñelsen finansieras landstingen i Hallands-,

c av

Bohusläns- och Älvsborgs län samt Göteborgs kommun.

1.350.000 kronor är nuvarande anslag till renhållningen i naturhamnar cirka 85 procent bedömdes riktad till varav fritidsbåtsturismen. Avräknas 20 procent för de utländska fritidsbåtama återstår 65 procent eller 880.000 kronor w för den svenska båtturismen.

22 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: l 70

3.3 Statens

kostnadsbelastning

Den största delen av den anslagsfinansierade servicen för fritidsbåtsturismen belastar dock den svenska staten, främst via

Sjöfartsverket, kustbevakningen och polisen. Sjöräddningssällska-

pet som gör en väsentlig insats för fritidsbåtama ligger utanför den statliga budgeten. Slutligen finns statliga bidrag till båtsportverk-

samhet och till Svenska Turistföreningen STF. Nedan följer

en genomgång av fritidsbåtsverksamhetens del de statliga kostnaav derna.

3.3.1 Sjöfartsverkets kostnader

a. Allmänt Sjöfartsverket för större delen den statliga ansvarar av verksamhet som är riktad mot fritidsbåtama. I sitt äskande för året 1997 redovisar man ett anslagsbehov 90 millioner kronor under rubriken "ersättning för fritidsbåtsändamål m m Detta är höjning från cirka en

46 millioner kronor avseende 1995/96 tolv månader.

Under rubriken "fritidsbåtsändamål m", inbegrips också

m verksamhet som inte är direkt riktad mot de fritidsbåtar som i första hand utnyttjas för fritidsbåtsturismen. För att få en definiering av dessa båtar har schablonmässigt använts den gränssättning tillämpades i det 1992 som nedlagda obligatoriska registret, d v s båtar med längd en överstigande 5 m och/eller med motor på än 10 kW. mer Med denna definiering inryms drygt 300.000 båtar toav talt cirka 1,2 millioner "flytetyg" i kategorin. Det bör också påpekas att även om de cirka 300.000 större båtarna är de som i första hand används för fritidsbåtsturismen så utnyttjar en stor del de motor- och segelförsedda av

mindre båtarna också Sjöfartsverkets tjänster i form

av

väderlekstjänst, utprickning etc.

Det är därför rimligt att räkna hela serviceutbudet till fritidsbåtssektom som riktat till de 300.000 båtarna.

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 23

Sammanfattningsvis omfattar "fritidsbåtsanslaget" i huvudsak farledshållning information om säkerhet,

sjöräddningsverksamhet, väderleksservice och administra-

tion. Verksamheten riktar sig, förutom mot fritidsbåtsturismen, även mot fiskebåtar, kommersiell skärgårdstrafik samt permanentboende och fritidshusägare längs den svenska kusten och vid de stora sjöarna. Eftereventuell riktad avgift för fritidsbåtsturismen bör som en motsvara kostnaden for den service båtturistema får görs här schablonmässig uppdelning det begärda anslaget en av

baserat på utnyttjandefördelningen. Som bas har använts

den uppdelning anslagsäskandet som Sjöfartsverket reav

dovisat bilaga 3. Sjöfartsverkets kraftiga höjning av anslagsäskandet for året 1997 baserar sig en beräkning

kostnaderna för den verksamhet inte inryms inom av som handelssjöfarten. Kostnaderna för den verksamhet som be-

rör handelssjöfarten har här uteslutits.

Kostnadsfördelning av Sjöfartsverkets kostnader

1 Sjösäkerhetsinformation

Denna post utgör 3,5 millioner kronor och avser infonnation och rådgivande verksamhet för att främja säkerheten inom fritidsbåtssektom. Verksamheten är riktad mot fritidsbåtssidan totalt. En rimlig andel för de större båtarna enligt ovanstående definition bedöms vara 50 procent eller 1.750.000 kronor.

b.2. Fyrar m m Enligt anslagsäskandet kostnaden för utprickning anges används for handelssjöfarten till 3,6 millioner krosom Denna utprickning förutsätts dock utnyttjas såväl av nor.

fiskebåtar och båtar för passagerartrafik som små-

båtsägande sommarstugeägare. Eftersom ingen verifiering

leder mellan handelssjöfarts- respektive fritidbåtsleder

av

kunnat redovisas Sjöfartsverket, antas fritidsbåtssidans

av

24 Fritidsbåten och Samhället

del uppgå till 50 procent. Detta innebär kostnad 50 en procent av 3,6 1,8 millioner kronor.

b.3 Kanaler och fördjupade farleder

Beträffande Falsterbokanalen kan denna förebygses som gande Sjösäkerhet för mindre båtar eftersom de inte behöver gå runt näset och trängas med handelssjöfarten i Öresund. Kanalens tillkomst har dock till del militära stor skäl. Kanalen utnyttjas dock både fritidsbåtar, fiskebåav tar och passagerarbåtar varför 50 procent kostnaden av borde vara rimlig andel för de större fritidsbåtama. en Motsvarande gäller även övriga av Sjöfartsverket uppräknade mindre kanaler. Kostnaden för fritidsbâtsturismen blir då 4,0 +2,6 x 50% 3,3 millioner kronor.

b.4 Sjöräddning

Övergripande kan konstateras att den svenska staten har

ett principiellt åtagande för sjöräddning internationellt

som

finns manifesterat inom IMO International Maritime Organisation a i SOLAS Safety of life at Sea samt räddningstjänstlagen som reglerar den svenska situationen.

Den grundläggande infrastrukturen och kompetensen för denna måste därför finnas året runt oberoende fritidsav båtama. Fritidsbåtsverksamheten dock framför allt ger under sommarhalvåret ett ökat tryck räddningsorganisationen och verksamheten vilket kan motivera riktad en

kostnadsbelastning. Nedan redovisas bedömning av denna kostnadsbelastning för de olika delpostema.

b.4a. Radiotjänstkostnader Beträffande kustradionätet har Sjöfartsverket att avtal med Telia Mobitel AB som kostar 8,2 millioner kronor år. per Baserat på statistik från Sjöfartsverket beträffande sjöräddningsinsatser kan konstateras att fritidsbåtama i väsentlig omfattning utnyttjar sjöräddningstjänster under cirka 8 månader per år. Andelen insatser är hög främst

1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 25 SOU

under sommarperioden tidsåtgången för

men fritidsbåtsinsatsema är ofta väsentligt lägre än för övriga kategorier främst handelsfartyg och fiskebåtar. 1974 års

fritidsbåtsutredning gjorde specialgranskning tidsåt-

en av

gången för sjöräddningsfallen 1973 och konstaterade att antalet fall när det gällde fritidsbåtama stod för

även om 72 procent tidsåtgången för insats mer än 40 procent var den totala tiden. Under dessa 8 månader användes kustav radionätet även för övriga kategorier, handelsfartyg,

frskebâtar och mindre passagerarbåtanEn rimlig ansats

därför fritidsbåtstrañken kan belastas med bedöms vara att verksamheten under fritidsbåtssäsongen till 50 procent av kostnad 8.200.000 2.730.000 kronor

en av 50% x 8x

Kostnader för Sjöräddningscentraler MRCC i Göteborg

b.4b. och Stockholm

Sjöfartsverkets totala kostnader för Sjöräddningscentra-

lema i Göteborg och Stockholm inklusive informations-

och utbildningskostnadema för där engagerad personal

till 16 millioner kronor. Motsvarande synsätt som

uppgår

beräknat hela året för kontinuitetens skull, under men då kostnad för fritidsbåtssidan på: 50% x ger en 16.000.000 8.000.000 kronor.

b.4c. Beredskap

Sjöfartsverket har tecknat ett avtal om helikopterberedskap

med försvaret till upptagen kostnad 11,4 millioner en av kronor. Det kan dock rimligt att all beredskap, utvara

försvarets när det gäller helikopterinsatser, skall

över egen

betalas Sjöfartsverket. Sjuktransporter, fjällräddning,

av

flygräddning, brandberedskap etc. drar också nytta av helikopterberedskapen. Förutsätts att 50 procent av ut-

sjöräddningsverksamhet blir kostnaden

ryckningama utgör millioner kronor. Liksom under punkt bör

5,7 a ovan, fritidsbåtsverksamheten endast belastas för den del av be-

26 Fritidsbåten och Samhället

redskapen som utnyttjas. Vid antagandet att

fritidsbåtssektom står for 50 procent helikopterutryck-

av

ningstiden blir kostnadsbelastningen 50% 5.700.000

x 2.850.000 kronor.

b.4d. Söderarm Söderarrns fyr används både för nyttotrafik och fritidsbåtstrafik. Vid 50 procentigt utnyttjande för

fritidsbåtsändamål blir kostnadsbelastningen 50%

av 2.300.000 1.150.000 kronor.

b.4e. Ledning och samordning

Rubriken innefattar central samordning och administra-

tion, utbildning personal, utveckling

av av

sjöräddningsmateriel, information och väderprognoser,

re-

gional samrådsverksamhet samt sjöräddningsbâtar. Dessa funktioner utgör naturligtvis grundförutsättningar för

en

fungerande sjöräddning och kan knappast fråga

vara en enbart för fritidsbåtsverksamheten. Som tidigare noterats svarade fritidsbåtama under 1994 för 70 procent antalet av

registrerade sjöräddningsfall, de flesta dessa har

men av

kort tidsbelastning. Dessutom förekommer fritidsbåtstrañk

i nämnvärd omfattning endast maximalt 8 månader per

år.Baserat på tillgängligt underlag och efter diskussion

med sjöräddningsansvariga bedöms 50 kostna-

procent av derna vara en rimlig andel för fritidsbåtsverksamheten.

Detta ger en kostnadsbelastning på 50% 13.900.000

x 6.950.000 kronor.

b.4f. Samkostnader Posten innehåller bidrag till de totala kostnaderna for Sjö-

fartsverkets farledshållning och sjökarteverksamhet

baserat på inställningen att alla utnyttjar given insom en frastrukturservice också skall med och bidra till vara denna. Under år 1995 uppgick Sjöfartsverkets bruttokost-

nader for farledshållning till 170 miljoner kronor och

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 27

sjökarteverksamheten till 120 miljoner kronor. Eftersom stor del de allmänna farledema och sjökarteverk-

en av samheten för djup under 3 meter är riktad mot trafik

utanför handelssjöfarten, har Sjöfartsverket bedömt att 30

miljoner kronor bör belasta verksamheten inryms i som anslaget "ersättning för fritidsbåtsändamål m". I enligm

het med tidigare fördelning trañkkategorier inom

anslagsposten föreslås ägare till båtar över 5 meters längd och/eller motorstyrka över 10 kW belastas med 50 procent

kostnaden eller 15 miljoner kronor. Ägare till fiskebå-

av

tar, passagerarbåtar, mindre registreringspliktiga båtar

får via anslag stå för resterande kostnadsbelastning.

Totalt blir då Sjöfartsverkets kostnad för de större och

motorstarkare fritidsbåtama

1.750.000 + 1.800.000 + 3.300.000 + 2.730.000 + 8.000.000 + 2.850.000 + 1.150.000 + 6.950.000 + 15.000.000 43.530.000 kronor

3.3.2 Kustbevakningens kostnader

Kustbevakningen har övergripande uppgift att bevaka den

som

svenska kusten. Verkets utnyttjas även för sjöräddningsin-

resurser avseende fritidsbåtar. För sådan verksamhet som innebär satser

utryckningar utanför kustbevakningens allmänna ordningsuppgifuppkommer extra kostnader för personell övertid och extra

ter utnyttjande kustbevakningens materiel. Dessa kostnader för av 1995 uppgår enligt Kustbevakningens uppgift till cirka 700.000 kronor. Verksamheten bedöms dock del av den allmänna vara en

övervaknings- och beredskapsverksamheten jfr. ambulans, polis

och bör separat belasta fritidsbåtsägama.

3.3.3 Sjöpolisens kostnader

Även polisen har i form sjöpolisens aktiviteter verksamhet som av delvis riktad fritidsbåtstrafiken. Sjöpolisen deltar ofta tillär mot

28 Fritidsbåten och Samhället

sammans med kustbevakningen i sjöräddningsuppdrag. Vid till exempel en bärgning behöver den undsatte inte betala något for polisens insats utan den del i den offentliga verksam-

ses som en heten. Denna verksamhet skiljer sig principiellt inte heller från övrig polisverksamhet och utgör del den allmänna ordningsen av

hållningen. Det bedöms därför inte rimligt att särbehandla

fritidsbåtssidan att låta denna speciellt debiteras kostnader genom för sjöpolisens arbete.

Statliga bidrag till båtlivet och båtsporten

Som framgått ovan är fritidsbåtsverksamheten de största fri-

en av

tidssysselsättningama i Sverige med sammanlagt över million

en

personer som deltager i båtlivet. När det gäller de större fritidsbå-

tama organiseras dessa i huvudsak, inom för de tre stora ramen

fritidsbåtsorganisationema. Svenska Båtunionen SBU, Svenska

Kryssarklubben SXK och Svenska Seglarförbundet SSF med tillsammans cirka 250.000 medlemmar i landets cirka 1000 båtklubbar. Till SBU och SSF utgår statsbidrag. SBU erhåller 804.000 kronor under 1996. SSF erhåller Riksidrottsförbundet för perioden av 1/7-95 till 31/12-96 totalt 7.806.000 kronor vilket omräknat för helåret motsvarar 5.204.000 kronor. Av denna går dock summa

nästan hela beloppet direkt till kappseglingsverksamheten

som

under olympiaåret har speciellt stor omfattning. När det gäller

båtturismen har SSF fritidsbåtskommitté främst ägnar sig en som

åt verksamhet inom Sjösportens samarbetsdelegation SSD. Bud-

geten for denna kommitté är 36.000 kronor. Eftersom cirka 50 procent av SSF:s totala inkomster kommer från statsbidraget kan

schablonmässigt bidraget till båtturismen sättas till 18.000 kronor.

SXK får statliga bidrag. Sammanlagt erhåller båtturismen via

fritidsbåtsorganisationema för året 1996 ett statligt bidrag cirka

850.000 kronor. När det gäller gästhamnar för fritidsbåtar har Svenska Turistföreningen sedan än 30 år pågående verksamhet med mer

klassificering och information beträffande dessa. Tidigare

har man

haft riktade statliga bidrag for denna verksamhet. Idag erhåller

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 29

STF endast klumpsumma. STF dock i samarbete med Telia en ger

årligen publikation Båtturist bland annat innehåller en

ut en som

förteckning över klassificerade gästhamnar. Sjöfartsverket ger

parallellt ut Svensk kusthandbok också omfattar gästhamnar. som

3.3.5 Summa samhälleliga intäkter och

kostnader för båtturismen

En summering ovanstående poster visar att fritidsbåtsverksamav heten totalt tillför statskassan betydande nettobelopp. Genom olika skatter betalar fritidsbåtsägama till staten i storleksordtyper av ningen 1,3 milliarder kronor per år. Fritidsbåtsverksamheten erhåller i riktad infrastruktur, service och bidrag statlig ersättning totalt motsvarande cirka 60 millioen kronor år. För de större båtarna med längd över 5 m ner per en och/eller motorstyrka än 10 kW som utnyttjas for båttuen mer motsvarande ersättning schablonmässigt bedömas till rism kan cirka 45 miljoner kronor per år.

Det bör plussidan rekreationsvärdet samt den

även noteras verkan fritidsbåtsturismen har och kan få för glespositiva som bygdskommunema i kustbandet och runt de större sjöarna. På

minussidan kan konstateras den miljöbelastning fritidsbåtama

som omgivningen för och behandlas annan plats. utsätter som Dessa faktorer är dock svårare att precisera ekonomiskt.

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 31

4 Båtlivet och miljön

från

4.1 Allmänt om miljöpåverkan

fntldsbåtar

Fritidsbåtsverksamheten i Sverige är som nämnts en av de största fritidsaktivitetema och det finns totalt över miljon fritidsbåtar. en

Omkring 800.000 dessa är försedda med motorer varav över

av 600.000 är utombordsmotorer. Utmed Sveriges långa kust i våra

skärgårdar samt ett i stort antal sjöar finns rikliga möjligheter

stora

till omfattande båtliv. Båtlivet påverkar dock också den käns-

ett

liga miljön.

4. 1 1 Motorpåverkan

.

4.1.1.1 Avgaser

Den största negativa miljöpåverkan kommer från båtarnas motorer. Detta gäller framför allt de tvåtaktsbaserade utombordsmotorema sin ofullständiga förbränning släpper ut med

som genom avgaser

negativ miljöpåverkan. Sjöfartsverket har i sin rapport om

för den Marina sektorn 1994" redo-

"Åtgärder Luftföroreningar

- -

visat dels avgasutsläppen från större fartyg över 300 bruttoton dels

motsvarande utsläpp från fartyg till 300 bruttoton där fritidsupp

båtarna ingår. Den huvudsakliga miljöbelastningen uppdelad för de olika fartygskategoriema redovisas i nedanstående

ämnen tabell. Utsläpp i tusen ton per år.

32 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: l 70

NOX S02 HC CO CO Partiklar PM Från fartyg 59,10 21,20 1,40 3,10 2629,00 2,00 över 300 brt 1992 Fartyg under 300 brt

fartyg

Som framgår tabellen står fritidsbåtama via främst två-

av

taktsmotorema för en dominerande del av utsläppen av kolväten

och kolmonoxid. Utsläppen är koncentrerade till kustnära områden

under sommarmånaderna också är den känsligaste reproduk-

som tionsperioden för vattenlevande organismer. I kombination med

solstrålning förorsakar kolväten och kväveoxider förhöjda halter

av marknära ozon med främst regional/lokal påverkan. Även kolmonoxider ger negativ, främst lokal, miljöpåverkan. Utsläppen av kolväten är naturligtvis mindre del de 204.000 en av ton som transportsektorn, främst personbilama, stod för 1992. De landbaserade utsläppen minskar dock stränga avgaskrav för genom nya bilar medan fritidsbåtamas utsläpp hittills fortsatt restriktioutan

ner. En viss förbättring har dock skett minskad

genom

bränsleförbrukning och nya typer av smörjoljor för motorer.

nyare

4.1.1.2 Buller

Som nämnts ovan används fritidsbåtama till stor del under semesterperioden och inom starkt utnyttjade rekreationsområden. Också när det gäller buller är det i högre grad de högfrekventa

högvarviga utombordsmotorema som lokala störningar

ger genom sin ljudnivå. Genom att skrovets utformning kan verka som en resonanslåda kan detta förstärka motorns bullemivå. Dessutom

Fritidsbåten och Samhället 33

ger de snabbgâende planande båtarna upphov till vattenslag vid gång i vågor vilket kan ge starka ljudeffekter.

4.1.2 Påverkan från båtskrovet och dess

utrustning

Även själva båten bidrar till den negativa miljöpåverkan. Detta

gäller i huvudsak genom följande påverkan.

4.1 .2.1 Toalettfunktion

Över 200.000 fritidsbåtarna har möjlighet till övernattning av ombord. Av dessa anger båtlivets organisationer att 1992 cirka 100.000 har toalettfunktion ombord. Den övervägande delen är

härvid vattentoaletter medan uppskattningsvis 10.000-15.000 är av

portabel typ. Endast cirka 30.000 av vattentoalettema bedöms dock försedda med inbyggd septictank och de flesta av dessa har endast utpumpningsfunktion till sjön. Totalt utnyttjas dock minst cirka 600.000 båtar för utflykter på ett sådant sätt att det finns behov till toalettbesök antingen ombord eller öarna. Den totala tillförseln av latrinavfall från båtar med installerad toalettfunktion ombord, bedömdes av Naturvårdsverket 1992 motsvara 140 ton kväve och 35 ton fosfor år. Även det sammanlagda per om latrinavfallet från fritidsbåtsutnyttjare är större är dock fritidsbåtssektorns bidrag till övergödningen underordnad betyav delse. Tillförseln av kväve och fosfor från jordbruket, industrin, dagvatten och kommunala avloppsreningsverk helt är av en annan storleksordning. Som jämförelse kan nämnas att kommunala avloppreningsverk 1990 tillförde havet i storleksordningen 15.000 ton kväve och 700 ton fosfor. När det gäller jordbruket redovisade

Sveriges Lantbruksuniversitet vid Östersjökonferensen 1996 att

den totala utsläppsmängden kväve från Svensk åkermark är cirka 50.000 ton per år.

Lokalt vid marinor, natur- och gästhamnar samt vissa trånga farledsavsnitt t Göta kanal och mindre insjöar kan dock

ex

2 16-1573

34 Fritidsbåten och Samhället

toalettavfallet vara ett sanitärt problem. Avfallet upplevs också som etiskt och estetiskt störande.

4.1.2.2 Miljöpåverkan genom vågsvall

Då ett stort antal av såväl mindre båtar som motorbåtar är utrustade med motorer med stor effekt som ger hög fart erhålls

kraftiga propellerströmmar samt för planande båtar ofta kraftig

vågbildning. Detta kan förorsaka problem med erosion och annan

skadegörelse främst vid trånga farledspassager men också för

andra båtar vid ovarsam framfart i väl frekventerade rekreationsområden.

4.1.2.3 Giftverkan från bottenfarger

Påväxning av vattenlevande organismer på båt- och fartygsbottnar

är ett problem som leder till större framdrivningmotstånd och däri-

genom större effektbehov för given fart. För att förhindra

beväxning har man under längre tid använt sig av metallbaserade bottenfarger, så kallade giftfárger, vilka genom sin utsöndring för-

hindrar beväxtning undervattenskroppen. Historiskt har bly-,

tenn- och kopparbaserade färger använts. Det har dock visat sig att giftutsöndringen från metallfárgema vållar allvarlig skada på alger

och Växtplankton, främst vid grunda vattenområden som ofta används för förtöjningsanläggningar till fritidsbåtar. Eftersom tennföreningar bedömdes ge de allvarligaste skadorna har tennföreninger förbjudits beträffande bottenfárger i Sverige utom för oceangående fartyg. Kemikalieinspektionen har 1993 beslutat om hårdare regler för användning av bottenfárger. Generellt gäller förbud för användande av tennbaserade färger utom för oceangående fartyg över 25 m längd. När det gäller fritidsbåtar finns totalförbud mot giftiga bottenfärger för alla båtar under 200 kg. Dessutom gäller totalförbud för

alla båtar med normal förtöjningsplats i samtliga insjöar och längs

kuststräckan från Örskär och norrut i Bottniska viken. Mildare

kopparbaserade bottenfärger, med ett kopparläckage understigande

Fritidsbåten och Samhället 35

75 pg/cm2 under de första 14 dygnen efter påmålning, tillåts för kuststräckan syd Örskär till Trelleborg. För kuststräckan från Trelleborg och norrut till Norska gränsen får starkare kopparbaserade giftfárger med ett kopparläckage upp till 150 pg/cm2 under de första 14 dygnen användas.

4.2 Tekniska möjli

heter eliminera

att

jöpaverkan fran

den negativa

m1

frltldsbatarna

4.2. 1 Motoråtgärder

Idag finns ett utbud när det gäller utombordsmotorer av såväl tvåfyrtaktsmotorer. Vid en övergång från två- till fyrtaktsmotorer som skulle utsläppen av kolväten och koloxid väsentligt reduceras. En mindre ökning av kväveoxider skulle dock uppkomma. Nackdelen med en sådan övergång är dels att motorerna blir tyngre dels att fyrtaktsmotorema i dag är dyrare for motsvarande motoreffekt. Det pågår också snabb utveckling av tvåtaktsmotorer med en direktinsprutning bränslet skulle effektivare förbräna av som ge ning och reducera bränsleåtgången och därmed utsläppen med över 50 procent. Denna utveckling bedöms dock ta ett antal år och blir delvis också tillämpbar på det stora antalet motorer under cirka 10 kW.Storleksordningen 500.000 motorer enligt Sjöfartsverkets uppskattning i miljörapporten 1994. Det bör även påpekas att alla existerande tvåtaktsmotorer är lika stora "miljöbovar". Under de senaste 10-15 åren har det skett kontinuerlig utveckling i miljövänlig riktning med t ex minsken ning oljeinblandningen i bensinen, val av miljövänligare oljor av

samt oljor med mindre temperaturkänslig viskositet i drev mm.

Även dessa successiva förbättringar inte radikalt förändrat utom släppsbilden, innebär de dock att de existerande nyare motorerna

är mindre miljöbelastande än tidigare modeller. Detta betyder att

miljöiörbättringen blir större vid utbyte av de äldre motorerna som rimligtvis kommer att skrotas först.

36 Fritidsbåten och Samhället

Likaledes pågår utveckling av bullerdämpning för motorer. De gränser för bullemivåer som föreslagits av miljödepartementet från

1998-01-01 varierar med motorns effekt från 67dBA för motorer under IOkW till 74dBA för motorer över 40kW mått

ett avstånd av 25 m. Dessa värden bedöms kunna uppnås för nya

motorer med tillgänglig teknik och finns redan i Schweiz och vissa

delstater i USA.

4.2.2 och

Avfallsbegränsning fartbegränsning

När det gäller problemet med toalettavfall från fritidsbåtarna så är situationen att detta antingen direkt eller via fördröjning släpps ut i sjön. För att ändra på detta förhållande behövs dels ett mer konsekvent införande av avfallstank ombord dels att denna förses

med utpumpningsutrustning som går att ansluta till mottagnings-

stationer i land. Genom överenskommelse inom för ramen

Helcoms Baltic Strategy har Östersjöländema åtagit sig att bygga

ut ett system med mottagningsstationer för omhändertagande av fartygsavfall. Detta gäller som princip även för fritidsbåtar men fordrar en bearbetning med ett flertal troligen kommunrelaterade stationer för att få en praktisk påverkan. Detta arbete har påbörjats. När det gäller buller samt vågbildning som förorsakas av båtar med hög fart i trånga farleder, finns det i dag fartbegränsningar fastställda av länsstyrelserna. Dett ger en begränsning av olägenheterna. Här behövs dock en systematisk översyn, vilken hittills bara har påbörjats.

4.2.3 Alternativ till giftiga bottenfárger

Kemikalieinspektionen vill på sikt att även kopparbaserade botten-

farger skall förbjudas i Östersjön. Det är dock väsentligt att

alternativa metoder och system finns framtagna innan ett totalförbud införs eftersom effektbehovet för båtarna annars ökar med större avgasutsläpp som följd.

De alternativ som idag till giftfärger är följande.

anges

a Fysisk förhindrande av påväxt genom blanka, hårda ytor

på båtbottnama.

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 37

b Mekanisk avlägsnande av påväxning genom bottentvätt

under säsongen i speciella båttvättanläggningar.

c Kemiskt/biologiskt förhindrande av påväxt genom färger

innehållande ogiftiga ingredienser.

En successiv utfasning av de idag använda kopparbaserade

giftfärgema fordrar sålunda en systematisk uppbyggnad av alternativ.

4.2.4 Bränsleåtgärder

En möjlighet att minska miljöfororeningama hos äldre båtmotorer är att öka användningen av bättre bränsle- och smörjoljekvaliteter. Detta gäller såväl två- och fyrtakts bensinmotorer som dieselmoto- Omkring 1,5 2% den totala bensinförsäljningen i Sverige rer. - av uppskattas användas för fritidbåtsmotorer. Den bensin som i dag används är bensin av miljöklass Man har också av arbetsmiljöskäl utvecklat en specialbensin, alkylatbensin, för olika typer av arbetsredskap. Denna bensin innehåller väsentligt mindre aromater och ingen bensen, vilket gör att utsläppen från tvåtaktsmotorema blir mindre toxiska. Kol-

väteutsläppen minskar dock inte och alkylatbensinen är väsentligt

dyrare än standardbensin miljöklass På Styrsö i Göteborgs av skärgård har dock provverksamhet med försäljning av alkylatben-

sin direkt från till reducerat pris genomförts under 1996 med

pump gott resultat.

4.3 och

Internationella åtgärder

udsaspekter

4.3. 1 Allmänt

Problemet med fritidsbåtamas negativa påverkan på miljön har nämnts även behandlats internationellt. När det gäller som ovan konkreta åtgärder det i första hand USA Tyskland be-

är och som

arbetar främst utsläpps- och bullerfrågoma relaterade till

38 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

båtmotorer. Till stora delar sammanfaller riktlinjerna för USAs och

delvis även Tysklands arbete med det förslag till regelverk

som den internationella båtbranchens samarbetsorgan ICOMIA:s mil-

jöorgan IMEC ICOMIA, Marine Evironment comittee har

arbetat fram i sitt steg Detta regelverk har även överlämnats till EU-kommissionen i början på 1990-talet där det dock ännu behandlats. EU-kommissionen arbetar dock med

ett förslag till

bränslekvalitetskrav för bensin och diesel skall gälla från år som 2000. När det gäller avfall från fritidsbåtar har man behandlat

denna fråga för Östersjön inom HELCOM.

4.3.2 Motorer

Som framgår ovan arbetar såväl USA Tyskland med begräns-

som ningsregler för motorer både beträffande avgasutsläpp och

bullemivåer. I USA har EPA Environmental Protection Agency föreslagit stegvis skärpta krav för marina bensin- och dieselmoto-

rer som skall genomföras under perioden 1998 till 2006. Dessa krav stämmer i stort med kravnivån i IMEC steg 2 och även med den svenska inriktningen. Tidsmässigt har dock USA längre en övergångstid för regelkraven än vad som finns i det svenska lagförslaget. Ett antal delstater i USA har också genomfört begränsning av motoremas bullemivå. I Tyskland arbetar det tyska Miljöministeriet med federala regler för fritidbåtsmotorer, bland annat med utgångspunkt från de

befintliga Bodenseereglema. Man avser även föra krav på bul-

lerbegränsningar i samma regelverk. Förslaget till federala regler som i hög grad liknar de svenska förslaget planeras läggas fram under hösten 1996.

4.3.3 Båtar

EU-parlamentet och EU-rådet har i direktiv från den 16 juni 1994

angivit grundläggande krav för främst säkerheten när det gäller

fritidsbåtar. Dess krav omfattar båtar med mellan 2,5 och 24 m längd och innebär att en speciell CE-märkning Communauté

sou 1996:170 Fritidsbå-ten och Samhället 39

Europeenne skall tillämpas av medlemsstaterna för dessa fritidsbåtar 16 juni 1996. Den svenska riksdagen har med 0 m anledning EU-beslutet stiftat en lag om säkerhets- och av miljökrav för fritidsbåtar gäller för nya båtar från ovan som

nämnda datum. Sjöfartsverket har uppdrag att med anledning

härav meddela närmare föreskrifter.

När det gäller mottagningsstationer för avfall från fritidsbåtar ingår detta angivits i HELCOM:s Baltic Strategy och i Sve-

som

rige har arbetet med en sådan uppbyggnad påbörjats.

föreslagna

4.4 I

Sverige beslutade eller

miljoatgarder for frltidsbatssektorn

4.4.1 Motorer

4.4.1.1 Lag begränsning avgasutsläpp och bullemi-

om av våer

För att minska de betydande utsläppen av främst kolväten och kol-

oxid i båtmotoremas avgaser samt för att reducera bullerstömingama från fritidbåtsmotorerna har den svenska regeringen lagt fram ett lagförslag skall gälla nya båtmotorer o som 1998. Förslaget stämmer framgått till stora delar m som ovan

överens med inriktningen i Tyskland och USA och knyter an till de

förslag båtbranschens miljökommitte IMEC arbetat som egen fram.

4.4.1.2 Skrotningspremie för att påskynda utbyte av gamla

miljöbelastande motorer

Sjöfartsverket har bl i sin rapport 1994-04-30 föreslagit skrot-

a ningspremier för att påverka utfasningen av äldre tvåtaktsmotorer vilket hittills avvisats mindre kostnadseffektivt. som

40 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

I kombination med ett långsiktigt bortre datum efter vilket

gamla tvåtaktsmotorer får användas t 15 år och miljöav-

ex en

gift som finansierar uppbyggnaden båtutskrotningsfond för

av en

att ge ett incitament till motorbyte skulle dock skrotningspremie

en

kunna påskynda införandet miljövänligare Förslaget

av motorer.

kan då ses som en del i ett långsiktigt for att komma till

program rätta med fritidsbåtsmotorernas miljöproblem.

4.4.1.3 Etablerande av effektbaserad miljöavgift för en äldre tvåtaktsmotorer

I anslutning till sitt yttrande över regeringens förslag till

avgasoch bullerkrav på båtmotorer DS 1995:59 har Sjöfartsverket också redovisat ettförslag till årlig effektbaserad miljöavgift äldre tvåtaktsmotorer om 5kr kilowatt motoreffekt. Avgiften per skulle inbetalas på posten mot erhållandet ett kontrollmärke av

som skulle anbringas väl synligt på motorns motorkåpa. Intäkten borde sedan återgå till fritidsbåtssektorn för finansiering

t ex av snabbare utskrotning av äldre motorer. Tillsynen i skissen var

tänkt att utövas kustbevakning och polis stickprovskont-

av genom roll.

Problemet med förslaget är frågan kontroll, det vill säga

om om stickprovskontrollen är tillräcklig för att få effektiv efterlevnad en av systemet utan att detta kombineras med ett ägarrelaterat motorregister. Eftersom utombordsmotorerna är enkla att flytta mellan båtar och majoriteten av de miljöbelastande äldre tvåtaktsmotorerna har effekt under den hittillsvarande effektgränsen 10

en kW for ett

båtregister, skulle ett heltäckande båt/motorregister bli administra-

tivt komplicerat och svårhanterligt.

Vidareutveckling av miljöklassystemet för

bensin

Miljöklassningssystemet för bensin är i dag utformat så att till exempel alkylatbensinen klassas i miljöklass Det högre skatt

ger

Fritidsbåten och Samhället 41

och därmed högre bränslekostnad. Naturvårdsverket arbetar för närvarande med en översyn av miljöklassystemet. Arbetet görs i kontakt med EU som tar fram ett förslag till bränslekvalitetsnormer för tillämpning inom Unionen från år 2000. Beslut är också taget om en ändring av klassningen till miljöklass 2 för alkylatbensinen. Naturvårdsverket har också med hänsyn till alkylatbensinens bättre egenskaper ur hälsosynpunkt i ett brev till Miljödepartementet hösten 1996, föreslagit att alkylatbensinen ur skattesynpunkt skall betraktas som bensin av miljöklass

Fritidsbåten och Samhället 43

5 Behov och eventuell utformning

för fritidsbåtar

av båtregister

5.1 Bakgrund

Frågan allmän registrering av fritidsbåtar har debatterats i Sve-

om rige under längre tid. Uppfattningama registret har varit om

mycket skilda, dels mellan politiker från olika partier dels mellan vissa delar båtfolket och-myndigheter samt samhällsrepresen-

av

tanter. Registreringsproblematiken togs både i utredningen

upp Båtliv, Samhället och fritidsbåtama SOU 1974:95 och Båtliv 2 samt Registerfrågan SOU 1977:25. Först 1987 antog riksdagen, efter förslag från den socialdemokratiska regeringen, en lag om ett

fritidsbåtsregister som trädde ikraft den l januari 1988. Lagen innebar registreringsplikt för segel- och motordrivna båtar med

en längd över 5 meter eller med motorstyrka mer än 10 kW. en en Ändamålet med registret att underlag för kontroll av ordvar ge

ning och säkerhet till sjöss samt för planering av trafiken med

fritidsbåtar. Registret fick också användas underlag for planesom

ring avseende turism, friluftsliv och naturvård samt för utredningar rörande skatter, tullar och indrivning av desamma. Registeravgif-

skulle täcka kostnaden för att utforma och driva registret, ten, som till 30 kr år. Denna kostnad visade sig emellertid räcka sattes per för kostnadstäckning utan den faktiska kostnaden blev cirka 50 kr

båt. I december 1992 upphävde riksdagen, efter förslag från

per den dåvarande borgerliga regeringen, lagen om fritidsbåtsregistret. Man såg något oavvisligt behov att tvångsvis ordna en registre-

ring fritidsbåtar i offentlig regi. Man hänvisade till att

av

44 Fritidsbåten och Samhället

båtorganisatorerna hade framhållit sådan registrering att en kunde

åstadkommas på frivillig väg. Ett med anknytning till för-

organ

säkringsbranschen kunde svara för ett sådant register. Detta har också skett genom att Stöldskyddsföreningen ett

som

gemensamt organ for forsäkringsbranchen ordnat ett frivilligt

re-

gister som även utnyttjas polis och sjöräddning. Detta

av a

frivilliga register innehåller idag cirka 150.000 båtar. Det skrotade

myndighetsbaserade registret innehöll cirka 270.000 båtar av en

total bedömd omfattning över 300.000 med den redovi-

av ovan sade gränsen för båtar och motorer. Kostnaden för det frivilliga registret idag sköts två som av årsarbetskrafter mot 18 involverade för det tidigare offipersoner ciella båtregistret är cirka 2 miljoner kronor år. Man bedömer per kostnaden båt till under 30 kronor år med avisering på per per ägare. Nästan alla de registrerade och försäkrade båtarna har också

ansvarsförsäkring. Idag saknas ett enhetligt internationellt

nummer

för fritidsbåtama finns för bilarna i bilregistret EU har i

som men samband med Europaparlamentets och Rådets direktiv den 16 juni 1994 om en harmoniserad europeisk standard för fritidsbåtar och

utrustning till dessa fattat beslut CE-märkning Communauté

om Europeenne av nya fritidsbåtar. Denna märkning skall placeras på ett väl synligt, läsligt och outplånligt sätt på fritidsbåten.

5.2 Behov av fritidsbåtsregister,

identifikation och åtkomstbehov

Utredningen om registrering fritidsbåtar SOU 1977:25 gjorde

av

en noggrann genomgång av behov och förutsättningar för registrering av fritidsbåtar. Detta underlag har sedan dels diskuterats i samband med propositionen fritidsbåtsregistret 1988 och dels

om har användningen av registret mellan 1988 och 1992 givit praktisk tillämpning och erfarenhet. Nedan redovisas sammanfattning en av behov och tillämpning av olika instansers verksamhet med hänsyn till registret.

Fritidsbåten och Samhället 45

5.2.1 Samhällelig planeringsverksamhet med

avseende fritidsbåtsverksamheten

på

De statliga myndigheterna får ett statistiskt grundunderlag för

verksamhet är riktad mot fritidsbåtssektom t fritidsleder, som ex

sjömätning etc. Registret kan också utgöra underlag for speciella

undersökningar båtlivet. om

För kommunerna kan registret hjälp för planering av

vara en

fritidshamnar, sopmajor i naturhamnar, mottagningsstationer för

avfall etc.

5.2.2 öräddning och övervakning

I takt med intensiñeringen fritidsbåtstrafiken har behovet av av trafikövervakning när det gäller båtleder och rekreationsområden

ökat. Detta kan gälla naturskyddsområden, övervakning av fartbe-

stämmelser, allmän vårdslöshet eller kontroll av miljöbestämmelser Här kan också konstateras att märkning etc. en med möjlighet till identifikation båtarna verkar återhållande av

beträffande överträdelser gällande bestämmelser. För närva-

av

rande kontrollerar och hjälper sjöpolis och kustbevakning årligen

tiotusentals båtar.

För sjöräddningsverksamheten är det en avgörande fördel att ha

tillgång till dataunderlag beträffande fritidsbåtama så att snabbhe-

ten, säkerheten och effektiviteten i verksamheten kan optimeras.

Även här behovet att snabbt och avstånd kunna identifiär stort

aktuella båtar. År 1994 gjordes knappt 1000

era

sjöräddningsinsatser riktade mot fritidsbåtar de flesta dock av

bagatellartad karaktär. Inom sjöräddningens ansvarsområde omkom dock med koppling till fritidsbåtar. Under 8 14 personer månader året insatserna cirka 40 eller fler månad med av var per

koncentration på perioden maj augusti.

-

5.2.3 Återñnnande av försvunna båtar

Återfinnande stulna båtar eller båtar slitit sig, underlättas av som

båtarna är enhetligt märkta och registrerade. En obligatorisk

om

46 Fritidsbåten och Samhället

märkning som kan underlätta identifiering verkar också

som en

brottsförebyggande åtgärd.

Avgiftsuppbörd

Ett enhetligt båtregister är en förutsättning båtavgift eller skatt

om

skall aviseras och upptas. Som komplettering till den administra-

tiva kontroll ett register möjlighet till kan också kvitto som ger inbetald båtavgift anbringas synligt motsvarande vad tillämsom pas när det gäller fordonsskatten. Vid tidigare utredningar och

remissomgångar har en eventuell uppbörd båtavgift också be-

av dömts som den främsta anledningen till införande av ett båtregister.

Miljöuppföljning

De diskussioner och förslag miljörestriktioner för fritidsbåtar

om

när det gäller avgasutsläpp, buller, bottenmålning och toalettin-

stallationer aktualiserar också behovet att kunna följa av upp

miljöutvecklingen. Denna uppföljning skulle naturligtvis kunna

underlättas ett register även innehöll miljödata fanns tillom som gängligt.

Övrigt

Utöver ovan redovisade fördelar med ett båtregister har bl föl-

a jande användningsområden tagits upp.

Underlättande av typprovning och besiktning säker-

- av

hetsutmstning för befinliga båtar Information till båtägare

-

Kontroll av ansvarsförsäkring

-

Statistik över båtolyckor

-

Kontroll av förarkompetens

- Kontroll av uttjänta båtar -

Fritidsbåten och Samhället 47 SOU 1996: 170

5.3 ° t h t emppg ft

Ãfåââiâiâåhøfåglg

.

effektivt kunna utnyttja ett båtregister i enlighet med de i För att avsnitt 5.2 redovisade behoven, behöver det dels innehålla rele-

data och dels ordnas så att systematisk datasökning kan ske.

vanta

kunna underlätta sjöräddnings- och polisinsatser, vilket är

För att

registrets främsta uppgifter, är det nödvändigt med

ett av till registret dygnet runt. Detta gäller främst direktaccess Kustbevakningen och Polisen. Behov direkt till-

Sjöfartsverket, av för sin löpande verksamhet har också tullmyndigheten,

gänlighet

riksskatteverket, länsskattemyndigheten och kronofogdemyndigheten, vilket även redovisades i dåvarande regeringens proposition

fritidsbåtsregister 1986/87. Utanför den statliga verksamheten om

båtorganisationema behov tillhar försäkringsbolagen och ett av gång till uppgifter i registret. Som underlag för sin planering sikt uppgifterna i ett båtregister också intressanta för

längre är

naturvårdsverket, ñskeriverket, kommuner samt organisationer för turistverksamheten. Det är dock väsentligt att påpeka att alla de berörda instansema behöver tillgång till samtliga data i registret.

samband med utformningen den dåvarande regeringens pro- I av

position beträffande fritidsbåtsregister yttrade sig datainspektionen

behov till terminalåtkomsten till registret.

och lagrådet om statens anförde syftet med direkt terminalåtkomst i flertalet fall

Man att övervakning och kontroll. Detta behov ansåg var att möjliggöra

hos Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Polisen,

man fanns Riksskatteverket, länskattemyndigheten, Lokala Tullmyndigheten,

kronofogdemyndigheten. Däremot ansåg Skattemyndigheten samt

naturvårdsverk, dåvarande Sveriges turistråd man att Statens behov direkt terminalåtkomst för sin

och Fiskeristyrelsen hade av verksamhet. När det gäller registrets innehåll angav propositionen

att följande uppgifter borde ingå:

Båtens namn - Båtens fabrikat, typ samt tillverkningsnummer - Skrovets yttre mått och färg -

Båtens byggnadsår och byggnadsmateriel

-

48 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: l 70

Båtens motoreffekt -

Båtens identitetsbeteckning

- Uppgifter båtens ägare - om

I samband med den praktiska uppläggningen registret specifice-

av rade Sjöfartsverket registerdata. Specifikationen daterad 880701

framgår av bilaga När det obligatoriska registret avvecklades

1992 upprättadeStöldskyddsföreningen ett frivilligt register.

Detta

register med data framgår bilaga 5 bantat i

som av är förhållande

till det obligatoriska men är överlappande.

och erfarenheter

Utnyttjande

av

fritids åtsregistret 1988-92 samt Stöldskyddsregistret 1992-96

Fritidsbåtsregistret 1988-92

Historiskt sett har frågan behovet om av ett fritidsbåtsregister dis-

kuterats under lång tid. Vid införandet det

av obligatoriska

registret 1988 hade drygt 60 remissinstanser sig i ärendet. yttrat De flesta instanserna tillstyrkte införandet

av ett fritidsbåtsregister, men det fanns från ett antal instanser kritisk inställning till

en re-

gistrets uppläggning i det förslag från Trafiksäkerhetsverket

som då varit ute på remiss. Bland de kritiska

som var mot förslaget

fanns Sjöfartsverket, Sjösportens

a samarbetsdelegation och flera länsstyrelser. Detta ledde till förändringar i förslaget som

främst innebar att Sjöfartsverket blev central

registerrnyndighet och länsstyrelserna regionala registennyndigheter. Det praktiska genomförandet av registrets uppbyggnad och den fysiska identifikationsmärkningen av båtarna drog ut på tiden, vid registrets

men avskaffande 1992 fanns cirka 270.000

av de enligt bedömning cirka 300.000 registreringspliktiga båtarna med

i registret. Erfarenheterna registret hjälp i samband med

av som sjöräddning, ordningskontroll och återhållande faktor när det gällde

t ex fartöverträdelser bedömdes också positiva. Den

komplicerade

Fritidsbåten och Samhället 49

uppläggningen datamässigt med bland annat en central och ett

flertal regionala registreringsmyndighetema, gjorde dock att kostnaden för registerhanteringen istället för planerade 30 kr per båt uppgick till cirka 50 kr per båt Sjöfartsverket redovisade också . 1991 erfarenheterna av fritidsbåtsrgistret och föreslog ett antal författningsförändringar för att förbättra funktionen. De väsentligaste förslagen därvid en begränsning av registreringsplikten till båvar tar som används i saltsjön eller i någon av insjöarna Hjälmaren, Mälaren, Vänern eller Vättern samt en ökning av registeravgiften till 50 kr/år. Man föreslog också en modernisering av registerhanteringen vid länsstyrelserna. När den borgerliga regeringen senare förberedde avvecklingen

av registret gjorde kommunikationsdepartementet upp en prome-

moria sändes ut på remiss. När det gällde frågan om som avskaffande av fritidsbâtsregistret motsatte sig flertalet remissinstanser detta. Sjöfartsverket tog ställning då man bedömde det politisk fråga. Under hand har dock framkommit att man som en när det gäller sjöräddning och säkerhetsfrâgor haft god hjälp av fritidsbâtsregistret. Båtägarorganisationerna och Båtbranschens Riksförbund förordade att registret skulle upphöra men tillstyrkte ett frivilligt register dock i kommersiell regi.

5.4.2 Svenska Stöldskyddsföreningens frivilliga

register

Sedan 1992 har det statliga obligatoriska registret ersatts med ett frivilligt dito i Svenska Stöldskyddsföreningens regi. Målsättningen med registret är enligt Stöldskyddsföreningen huvudsakligen följande punkter. Förebyggande av brott - Underlätta att skaffa tillbaka stulna eller försvunna båtar - Underlätta erforderliga sjöräddningsaktioner. - Det frivilliga registret omfattade år 1995 cirka 150.000 båtar. Registret utnyttjas i hög grad av polisen, Sjöfartsverket, Larmtjänst, försäkringsbolag och SSF. Antal användare av registret under 1995 samt antal ställda frågor framgår av bilaga

50 Fritidsbåten och Samhället

Till skillnad mot det tidigare statliga registret är Stöldskydds-

föreningens register utbyggt på en central databas med modern datateknik. Totalt inklusive försäkringsbolagens kostnader

visst

personaltillskott på cirka 400.000 kr bedöms registret angisom vits ovan kosta cirka 2 miljoner kronor i 1995 års penningvärde. Detta motsvarar en kostnad per båt under 15 kr båt och år. per Försäkringsbolagen anger också att man totalt har cirka 250.000 båtar försäkrade och att flertalet därav också har någon form av

ansvarsförsäkring kopplad till försäkringen. Man konstaterar också

baserat statistik från de senaste fem åren att olyckor med fritidsbåtar som vållat allvarliga personskador eller dödsfall där

ansvarsfrågan givit upphov till problem är utomordentligt säll-

synta.

5.5 Internationella erfarenheter

Frågan om registrering fritidsbåtar samt krav ansvarsförsäkav

ring har även diskuterats internationellt och nationellt i andra

länder. När det gäller de nordiska länderna finns registreringsplikt

för vissa fritidsbåtar såväl i Norge som Finland. I Norge finns sedan 1948 ett register över alla småbåtar "som brukar mekanisk kraft som framdriftsmedel". Varje båt tilldelas ett registreringsnummer och registreringen är avgiftsfri. Enligt besked från norska Kustdirektoratet förbereder Norge en ny lag om obligatorisk re-

gistrering som beräknas komma sommaren 1997. Enligt denna lag

skall ett centralt databaserat register upprättas förutom alla som motordrivna båtar också skall innehålla segelbåtar med en längd av 4,5 m eller mer. bilaga 7. När det gäller Danmark finns obli-

gatorisk registrering enligt det danska skeppsregistret endast för

fritidsbåtar över 20 ton brutto. Det kan dock noteras att bankerna

för att bevilja lån fritidsbåtar kräver registrering och försäkring.

En del av försäkringspremien betalas till staten i form båtav

skatt. Även Finland registrerar alla motorbåtar med längd 7

över m eller vars motorstyrka överstiger 20hk för utombordsmotorer och 50 hk för inombordsmotorer. Båten tilldelas ett registreringsnum-

Fritidsbåten och Samhället 51

och registreringsavgift uttages båtägaren. En ny finsk

mer en av sjötrafiklag gäller från juni 1996 bilaga 8. I USA finns i flertalet delstater registrering av alla motordrivna fritidsbåtar i USA. USA planerar också liksom i Sverige strängare miljöbestämmelser för båtmotorer vilket kan få en koppling till registreringsehovet när det gäller kontrollen.

När det gäller Tyskland finns i dag registreringsplikt för alla

motordrivna fritidsbåtar samt båtar över 5,5 m som trafikerar de tyska inre ledema. I Tyskland arbetar också med hårdare man

miljöbestämmelser generellt för motordrivna fritidsbåtar. Miljöbe-

stämmelser gäller för båtar i Bodensjön ligger som underlag som för arbetet och räknar med att lägga fram ett förslag som troman ligen blir nästan identiskt med den Svenska lagstiftningen. Det nya är ännu klart vad detta kommer att innebära när det gäller kontroll och generell registrering av fritidsbåtama. mer

Det kan också konstateras att registreringsplikt för vissa fritids-

båtar även finns i Frankrike, Italien, Kanada, Nederländerna, Polen, Spanien, Schweiz och Österrike. Utformningen och omfattningen registreringen varierar från land till land. Slutligen har av

även EU lagstiftat bestämmelser för fritidsbåtar mellan 2,5 och

om

24 meters längd. Dessa bestämmelser omfattar även ett urval kom-

ponenter t.ex tankar, bränsleslangar och styrning bilaga 9. För dessa båtar och komponenter finns krav CE-märkning vilket innebär de mot vissa säkerhets- och miljökrav. Skriftlig att svarar försäkran överensstämmelse fordras också från tillverkare av om fritidsbåtar. Direktivet gäller endast båtar. På sikt torde det nya dock bli nödvändigt med någon typ registrerad kontroll om av efterlevandet lagen skall kunna uppehållas även för de av befintliga båtarna.

Fritidsbåten och Samhället 53

till och behov

6 Bakgrund av en

för

obligatorisk ansvarsförsäkring

fritidsbåtar

och dess

6.1 Båtansvarsförsäkring

omfattning

Frågan ansvarsförsäkring behandlades relativt ingående av

om 1974 års utredning Båtliv samhället och fritidsbåtama SOU - 1974:95. Även antalet fritidsbåtar har ökat väsentligt under de om

mellanliggande åren kvarstår dock i huvudsak de grundläggande

förutsättningarna enligt följande sammanfattning.

Ansvarsförsäkringens syfte är att erbjuda skydd för skadeståndsansvar enligt skadeståndsreglema. Utbetalning under försäkringen sker först då det föreligger ersättningskrav. Detta

innebär försäkringen gäller för den skadeståndsvållandes att och inte för den skadelidandes förlust. ansvar

Det kan också noteras att i princip alla former av båtförsäk-

Sverige cirka 250.000 inkluderar k

ringar i totalt s

båtansvarsförsäkring paketet". Försäkringen omfattar då skadestånd försäkringstagaren lagligen kan bli skyldig att utge i som egenskap ägare, brukare eller förare den försäkrade båten. av av Undantag beträffande båtansvarsförsäkringama gäller ansvar enligt följande. De omfattar således skadeansvar till följd av: skada för den vid skadetillfället var ägare eller bru-

a som

dennes familj. kare av båten eller skada på den båten eller ombordvarande egendom

b egna

54 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: l 70

c skada som den försäkrade vållat uppsåtligen

d skada vållad under påverkan av alkoholhaltiga drycker

eller narkotika

e skada uppkommen då båten deltar i hastighetstävling

f skada uppkommen då båten är uthyrd eller används i för-

värvssyñe.

När det gäller vanliga hemförsäkringar ingår också för

ansvar skada som den försäkrade för i egenskap ägare till liten svarar av båt typ roddbåt.

6.2 Internationella krav på

batansvarsförsäknng

Internationellt finns krav på obligatorisk ansvarsförsäkring för

motorbåtar och i Schweiz för vissa större båtar. Sveriges grannländer Finland, Norge, Danmark saknar krav på obligatorisk

ansvarsförsäkring och har liknande försäkringsbestämmelser

som de svenska bolagen.

6.3 Förekomst

av obligatorisk ansvarsförsäkring 1 Sverlge

I Sverige förekommer obligatorisk ansvarsförsäkring huvudsakli-

gen för bilar och andra motorfordon enligt lagen om

trafikförsäkring från 1929. Bakgrunden till den obligatoriska för-

säkringen är att det, med hänsyn till omfattningen trafiken och av

inträffade olyckor ansvarskaraktär, varit nödvändigt med

av ett

heltäckande försäkringssystem. Motsvarande obligatoriska trafikförsäkringar finns också i övriga länder i Europa. När det gäller fritidsbåtstrafiken finns framgår inte

som ovan alls samma internationella regelverk och antalet olyckor av ansvarstyp är väsentligt mindre. En betydande del fritidsbåtama av

har också en frivillig försäkring.

Fritidsbåten och Samhället 55

6.4 från

Erfarenheterna

batansvarsförsäknngar 1 Sverige

Antalet båtar med båtansvarsförsäkringar i Sverige är betydande. Nästan samtliga de cirka 250.000 försäkrade båtarna i Sverige av

försäkring. Dessa försäkringar gäller till största del de

har en sådan och motorstarkare båtarna. Därutöver finns ett stort antal större småbåtar försäkrade i anslutning till vanliga hemförsäksom är ringar. 1974 skadeståndsansvar endast

Försäkringsbolagen angav att

i samband med förande eller utnyttjande fritidssällan uppstår av 20-åriga statistik redovisades 1974 års utredning båt. Den som av

bekräftas försäkringsförbundet efter summering av nyare sta-

av tistik från åren 1991-1995.bilaga 10. Man också att anger

och svåra personskador endast i undantagsfall inträffat i

dödsfall samband med olyckor berörs ansvarsförsäkringen. som av dödsfallen med fritidsbåtar inträffat i samband med Ofta har ansvarsförsäkringen gäller. Den gäller heller

spritförtäring då

drabbar båtägaren eller medlem dennes

personskada som av

familj.

C3 å-aikâêi ;;"-1;1m§:: å

y

-A füåákâåââååfázâiââzfäâå Näää

ä "",..:.iá'7.17

.igáåäfiiátfäwjftfénltt

áésiaggz;

va.. s . 4 "az

äfäiyzsâéiê

ñimá

:sin: var Å 2

:säs: n 21535 { , 3C; 1Ãi:..r§rå5;.ts31;13:

x. 03 v2: .

m

4E;é{1{n 0:30 :mcgiä . mät . .

an

25: v . moâ 1a.2âr,;ä:rr2

A T :ggn A

Wi., 45 . ,vagnen

.

38:3 w lfwefüsa iâizâázbäáz En :nav/W WA rügláâføtiäggiiffiüiâäz.å j

az-ams

L-táabiziñ va abnagåizniv 131m abrmrui §12? madrass: i gåjaqqu ñgsnág r n m Wi, saäxøbw agg-mms: .mä

vs a 330

34 .Å

çfbsm sm

d

3 ai -L g a"{. m m w r ;L

v :m2 ésånaászacwwüq

15:63:12

êii§$vü35a.

fl Sââfaxâgz när :.°: .gaé..-..:J-

4 ..

:år mia: man; umzsarâigázcáwz amiga

omgwåââiåüg üåfâ 39§73Vh 53a gartswsrzs 5% im: i;gs§.jç",:i*. färg arms; :med ézåzzsgn umâaiwrxgaa: an, Efâfüåüâ båyükáviláñ an. ::r::..ä2aå:iär. vara: nziåáwiár:çåågzâ :Må :såå

i

Y fäsâüárêåzgäüyfmaüz, .øiçsign-aeavzsáø çréslága:sr:s ägs uaiärk

V

353313 mii$ñâêsämâêww Kinas fåâü$figgåf avses.: :inte V V -sámiavezbäáxvaüwwaw ärssmmzâêgtminx ;Ãüåüêâigáçaiêááa age: av fiitiâsâcgátgng.

i

A

Fritidsbåten och Samhället 57

7 Behov av och möjlig utformning

av båtskatt eller båtavgift

Enligt direktiven skall utredaren beakta det tillkännagivande som

riksdagen gjort om båtskatt. Under riksdagsåret 1994/95 har ett flertal motioner som berört

båtskatt eller båtavgift lämnats till riksdagen. I de flesta fall har begäran skatt/avgift kopplats ihop med ett återinforande av det

om

obligatoriska fritidsbåtsregistret. Frågan har därefter behandlats i

såväl trafik- skatteutskotten. Bägge utskotten anser att regesom ringen bör ta frågan hur samhällets kostnader för upp om fritidsbåtstrafiken bör betalas. Frågan har dessutom behandlats på den socialdemokratiska

partikongressen våren 1996 där partistyrelsen meddelat att rege-

ringen för närvarande arbetar med att ta fram forslag någon typ

skatt eller avgift fritidsbåtar.

av Under avsnitt 3 har redovisats samhällets intäkter och ovan kostnader for fritidsbåtssektom. Av denna redovisning framgår att inkomsterna från fritidsbåtsverksamheten är väsentligt större än samhällets kostnader härför. Det redovisas också att denna sektor

redan existerande och potentiellt möjlig ännu större källa till

är en

inkomster och sysselsättning i glesbygdskommuner längs kusten och vid våra större insjöar. Redan i dag är båtens värde en del

som

i förmögenheten beskattningsbar om det totala fonnögenhetsvärdet överstiger 900.000 kronor. Motsvarande regler gäller även for

andra kapitalvaror. Det är dock ett faktum att fritidsbåtsägama erhåller tjänster och

service i form farleder, väderleksservice, sjöräddningsservice

av

När det gäller de cirka 300 000 båtar främst utnyttjas för

etc. som båtturism har värdet denna service enligt ovan redovisats till av

58 Fritidsbåten och Samhället

cirka 45 millioner kronor. Båtorganisationerna hävdar att denna kostnad för samhället betalas många gånger den skatt om genom som staten tar båtbränsle, båtar och tillbehör med Motmera. svarande gäller dock för många andra verksamheter privatbilar t ex

och är del i statens allmänna finansiering anslag för sjuk-

en av vård, utbildning, kultur etc. Fritidsbâtsverksamhetens samhällskostnader har hittills betalats genom anslag och bidrag från stat och delvis landsting och kommuner. Skulle staten i det nuvarande ansträngda ekonomiska läget,

där nedskärningar har måst den allmänna

göras av välfärden, anse

det nödvändigt att förändra denna situation och i stället låta båt-

ägama betala för erhållen service och tjänster, är den enklaste vägen att ta ut en båtavgift som motsvarar kostnaderna härför. Avgiften borde då, både logiskt och även praktiskt, belasta de båtar som främst utnyttjas för fritidsbåtsturismen och kan återfinnas som i ett obligatoriskt båtregister.

Fritidsbåten och Samhället 59

8 Analys och förslag till åtgärder

8.1 Allmänt

1 direktiven till utredningen har angetts att utredaren skall belysa vilka kostnader fritidsbåtstrafiken orsakar samhället samt överväga hur dessa kostnader skall betalas. I detta sammanhang bör enligt direktiven utredaren även beakta det tillkännagivande riksdagen gjort om båtskatt. som Utredaren skall också överväga de fördelar ett fritidsom som

båtsregister innebär från sjösäkerhets- och ordningssynpunkt

motiverar det statliga fritidsbåtsregistret återinförs. Detta skall att

ske med utgångspunkt från det tillkännagivande som riksdagen

gjort ett statligt fritidsbåtsregister. I övervägandet om ett statom ligt fritidsbåtsregister skall även registrets betydelse från miljösynpunkt behandlas.

Slutligen skall utredaren belysa frågan om en obligatorisk

ansvarsförsäkring för fritidsbåtar. ägare av

De redovisade frågorna även föremål för en ingående

ovan var

genomlysning 1970 till 1974 i fritidsbåtsutredningen SOU

Båtliv Samhället och fritidsbåtarna. Även antalet 1974:95, om fritidsbåtar har ökat väsentligt, under de gångna 22 åren sedan denna utredning och den ekonomiska situationen i samhället är

annorlunda, gäller dock den grundläggande beskrivningen fortfarande. Det har därför varit naturligt att med uppdatering utnyttja

det omfattande material denna tidsmässigt långa och som resursstarka utredning tagit fram.

60 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

När det gäller betydelsen fritidsbåtsverksamheten i samhälav let har det också bedömts angeläget att redovisade inkomster och den positiva påverkan och potential fritidsbåtslivet har framsom för allt for ett flertal kommuner längs den svenska kusten och vid de stora sjöarna.

8.2 Intäkter och kostnader för samhället

Som framgår kapitel tre överstiger intäkterna från fritidsav båtsverksamheten väsentligt de utgifter samhället har härför. som

Genom olika typer skatter får staten storleksordningen 1,3

av miljarder kronor år medan de direkta kostnaderna, miljöbelastper ningen medräknad enligt redovisad bedömning cirka 60 är miljoner kronor. Begränsas kostnaderna till de cirka 300.000 båtar

som utnyttjas for fritidsbåtsturism i väsentlig omfattning blir kost-

naden cirka 45 millioner kronor. Kostnaderna är också delvis sådan karaktär att samhället när av de gäller motsvarande verksamhet inom andra områden betalar kostnaden över statsbudgeten. Detta gäller for Sjöräddningen t ex

som kan jämföras med fjällräddning, brandförsvar, ambulanstjänst samt oljeskyddsverksamhet och sjövädertjänsten kan jäm-

som ställas med fjällväder. Till motsvarande uppfattning kom också 1974 års utredning. Det kan också konstateras att fritidbåtssektom via olika typer skatter bränsleskatt, mervärdesskatt och förmöav genhetsskatt i väsentlig grad allmänt bidrar till statskassan. De

höjningar av skatt fordonsbränsle är aktuella får också

som nu genomslag på motordrivna fritidsbåtar i direkt proportion till de miljöbelastande avgasutsläppen. Liksom 1974 års utredning kommer jag därför till slutsatsen att det finns anledning att ytterligare belasta fritidsbåtssektorn med båtskatt utan koppling en till verksamhetsområdet. När det gäller de direkta utgifterna for fritidsbåtstrafiken, som redovisats i kapitel kan trots viss bristande överensstämmelse

med parallella verksamheter nämnts avgiftsfmansiering

som ovan,

Fritidsbåten och Samhället 61

alternativ möjlighet till direkt statsfinansiering i ett för vara en statsfinanserna ansträngt läge. Liksom den tidigare utredningen 1974 konstaterat, uppfyller båtlivet de allmänna förutsättningar kan sättas upp på avgiftssom finansiering. Det finns stort antal båtägare i de flesta fall männiett vuxna

skor. Det finns starka representativa medlemsorganisationer med

samlande samarbetsdelegation SSD Sjösportens samarbetsen delegation. Båtlivet kräver ansenliga mark- och vattenresurser och väl utbyggd samhällsservice vad avser säkerhetsåtgärder, en utbildning, renhållning Inom båtlivet finns också en tradition m m.

med genomförd avgiftsfinansiering av båtplatser, båtupptagning

etc.

Skall ett system med avgiftsfmansiering införas bör det säker-

ställas avgifterna går direkt tillbaka till fritidsbåtsverksamheten att och att de utnyttjas effektivt. Följande förutsättningar bör ställas

ett system med avgiftsñnansiering: Avgiftens storlek bör stå i rimlig proportion till utövarens

övriga kostnader för aktiviteten. Den får vara av en sådan storlek att den väsentligt påverkar möjligheten att utöva aktiviteten. De influtna medlen skall i sin helhet användas för insatser -

den aktuella aktiviteten. Utövamas organisatio-

som avser

skall ha ett medinflytande över de influtna medlens

ner

användning och prioritering. Uppbörd och kontroll bör belasta verksamheten med

kostnader än cirka 10 procent årligen influtna större av medel. Vad slutligen gäller förutsättningarna för att det skall röra sig

avgift i statsrättslig bemärkelse har Riksrevisionsverket be-

om en handlat motsvarande fråga dels beträffande utredningen

Skoterköming SOU 1994:16 dels i remissyttrandet över förslag

till allmän fiskevårdsavgift RRV 22-95-0039. bilaga 11. RRV har därvid angivit följande tre krav förutsättningarna: Varan eller tjänsten skall produceras statlig myndig-

a av en

het.

62 Fritidsbåten och Samhället

b Motprestationsbegreppet skall vara uppfyllt.

c Det skall finnas ett fastställt ekonomiskt mål for verksam-

heten. När det gäller Sjöfartsverkets tjänster i form Sjösäkerhetsinav formation, hållande fritidsbåtsleder, väderleksinformation och av

sjöräddningsåtgärder är den ansvariga instansen ett statligt affärsdrivande verk delvis med myndighetsuppgifter. Det torde också

att hävda att det rör sig motprestation för inbetalda avgifter om en som är riktad mot fritidsbåtsverksamheten. När det gäller det ekonomiska målet för verksamheten finns denna idag entydigt definierad för fritidsbåtsverksamheten separat i Sjöfartsverkets

anslagsredovisning. Det borde dock vara möjligt att i enlighet med genomgången av kostnadspostema i kapitel 3 definiera och resul-

tatmässigt följa ett sådant mål. upp

Införandet av ett avgiftssystem med båtavgift skulle kunna

en ge bland annat följande fördelar:

En kontinuitet skulle skapas i tillgången medel för vik-

tiga insatser for båtlivet. Båtägarna skulle genom sina organisationer fortlöpande

kunna påverka inriktningen och omfattningen samhäl-

av lets insatser for båtlivet och därigenom avgiftsuttagets storlek.

Ett effektivt utnyttjande tillgängliga ekonomiska

av resurser för båtlivet skulle underlättas och stimuleras genom

kopplingen till det ideella arbetet inom båtorganisatio-

nerna.

Övriga skattebetalare skulle belastas med kostnader för

en aktivitet som de själva utövar. Fritidsbåtsverksamheten skulle bli en självfinansierande friluftsverksamhet. Avgiftssystemet skulle ligga i linje med Riksdagens trafikoch skatteutskotts inriktning samt inom för den ramen socialdemokratiska partistyrelsens uttalande partikongressen våren 1996.

Med ett båtantal i ett obligatoriskt register efter återuppbyggnad cirka 300.000 båtar skulle den årliga

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 63

utdebiteringen båt bli cirka 150 kronor. Härtill komper

i storleksordningen 30 kronor i registreringsavgift.

mer

Med hänsyn till dels att det tidigare obligatoriska registret

är avvecklat, dels att ett nytt register bör få en annorlunda

uppbyggnad, kommer det att behövas en uppbyggnadsfas

på ett till två år kräver extra kostnader. Därest regesom ringen bedömer att fritidsbåtssidans kostnader skall täckas med direkt avgift föreslås därför att denna med dagens en situation sättes till 200 kr per år.

Det bör dock framhållas avgift for större fritidsbåtar att en finansierar hela den verksamhet bokförs under Sjösom fartsverkets rubrik "ersättning för fritidsbåtsändamål mm". Under denna rubricering ligger också verksamhet för fis-

kebåtar, skärgårdstrafik och fritidshusägare etc med

mindre båtar. Tas ingen avgift ut för dessa kategorier,

kvarstår anslagsmedel för de verksamheterna.

behov av

8.3 Fritidsbåtarnas miljöbelastning

Fritidsbåtsverksamheten är redovisats ovan en mycket utsom

bredd fritidsaktivitet i Sverige med till övervägande del positiv framtoning i rekreation och sysselsättning för många människor. Även den negativa miljöpåverkan från fritidsbåtstrafiken i glo-

om

balt sammanhang är försumbar påverkas dock naturen lokalt av framför allt fem miljöbelastande faktorer vilka behandlats under

avsnitt Dessa är enligt följande:

avgasutsläpp med höga halter kolväten och kolmonoxid

a av

från främst tvåtaktsmotorer. bullemivåer från framför allt högfrekventa tvâtaktsmoto-

b

rer. utsöndring från metallbaserade bottenfärger.

c

toalettutsläpp från fritidsbåtar i samband med koncentra-

d

i trånga vattenområden. tion av båtar

64 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

e erosion av stränder i trånga farleder grund vågbild-

av ning och propellerströmmar.

Avgasutsläpp från fritidsbåtar

Även utsläppen kolväten

om av HC och kolmonoxid CO totalt

sett är av begränsad omfattning jämfört med övriga utsläppskällor, sker utsläppen vid en sådan tidpunkt och inom så känsliga

vattenområden att det är angeläget att dessa begränsas. Restriktioner har även genomförts för t biltrafiken vilket fritidsbåtssidans ex gör att utsläpp bör minskas för att öka i jämförelse med andra källor.

När det gäller tvåtaktsmotorer miljödepartementets för-

nya ger

slag till utsläppsgränser för avgasföroreningar väsentlig

nya en

förbättring. Eftersom förslaget i sak stämmer överens även med motorbranschens inriktning bör detta vålla problem. Problemet

som finns är tiden för ikraftträdande där EU vill tidsproanpassa grammet till den totala situationen inom EU. Eftersom det största motorleverantörslandet USA har satt sluttidpunkten för genomförandet till år 2006 kan problem uppstå med tidsschemat. Det svenska förslaget Miljödepartementet Ds 1995:59 innebar de att nya gränserna skall gälla från 1998 och förslaget kommer enligt

miljödepartementet minska utsläppen från motorer kolväten

nya av med cirka 75% och kolmonoxid med 80%. Här är det också väsentligt att få fram entydiga och internationellt accepterade mätregler. Oberoende vilket datum slutligen blir bestämt av som kommer dock från den aktuella tidpunkten utsläppen från nya

motorer att kraftigt reduceras. Ett avsevärt kvarvarande problem är

dock utsläppen från de existerande 600.000-650.000 tvåtaktsmoto-

rema eftersom nyanskaffningstakten för närvarande 1995

är större än cirka 16.000 motorer år. Genom att många dessa per av motorer har en relativt låg körtid år segelbåtsmotorer 10 per w timmar/år enligt Sjöfartsverket 1994 skulle det avsevärd tid ta att

ner avgasutsläppen om åtgärderna endast motorer.

avser nya Många motorer kan hålla till 40 års ålder. upp Kompletterande åtgärder bedöms möjliga för påverka som att existerande motorer är dels att sätta ett bortre datum det även när gäller existerande motorers utsläppsnivå dels att skrotgenom t ex

Fritidsbåten och Samhället 65

ningspremier påskynda utbytet av motorer. När det gäller skrotningspremier och dessas finansiering med avgifter för motorforsedda fritidsbåtar har dock finansdepartementet förfrågan angivit att man bedömer ett sådant system som kostnadseffektivt. Vad beträffar att sätta ett bortre datum för tillstånd att generellt använda motorer med utsläppsdata som är högre än vad som skall gälla för nya motorer har detta vid kontakter med såväl Miljösom justitie- och finansdepartementen bedömts som en rimlig åtgärd. Även båtorganisationernas representanter SSD har förklarat att det borde möjligt att acceptera sådan begränsning. Det vara en bortre datumet borde då förslagsvis sättas till 15 år efter det att utsläppsgränsema träder ikraft för nya motorer. Detta för att ge rimlig avskrivningstid på före detta datum inköpta motorer. Svagheten i systemet är svårigheten att få en effektiv kontroll av efterlevnaden. Med båtorganisationerna bakom och ryggen informationskampanjer om miljöproblemets omfattning bedöms det dock möjlig åtgärd för att minska avgasutsläppen från vara en båtmotorerna snabbare än den övergångstid upp till 40 år som annars kan uppkomma. Båtorganisationerna har under lång tid aktivt arbetat for bättre båtmiljö och har a givit ut en speciell miljöpärm med åtgärder för båtägarna samt en speciell broschyr beträffande elsäkerheten när det gäller fritidsbåtar. Med den stora

utbredning som båtlivet har, där organisationerna tillsammans kan

betraktas som en folkrörelse borde den miljöetiska påverkan på båtägarna vara av stor betydelse. De informationsinsatser som behövs i anslutning till ändring av miljöreglerna for fritidsbåtama bör därför göras i nära samarbete med båtorganisationema och båtbranschens företrädare. Enligt uppgift från polisen bedömer man det också möjligt att genom stickprov få en acceptabel kontroll av båtmotorer som innehåller utsläppskriteriema. En förutsättning är dock att märkning godkända motorer införs. av Via Jusititiedepartementet och Miljödepartementet har besked om EU:s inställning i frågan även efterfrågats. Något entydigt besked på denna punkt har erhållits men något befintligt hinder mot en sådan åtgärd har framkommit.

66 Fritidsbåten och Samhället

8.3.2 från fritidsbåtar

Bullerbelastning

När det gäller bullerbelastning från främst högvarviga tvåtaktsmotorer finns som redovisats under 4.2.1 ett liknande förslag från miljödepartementet som det som gäller avgasbegränsningama. Detta skulle innebära regler om en maximalt tillåten bullernivå på

72-73 dBA mätt 25 m avstånd från båten. På motsvarande

sätt, som när det gäller begränsningar i avgasutsläpp, kvarstår dock problemet med befintliga motorer. Ett liknande system med samma gräns för ljudnivån för existerande motorer gällande från 15 år efter det att ljudnivåbegränsningama införts för nya motorer borde här vara logiskt.

8.3.3 från

Utsöndring metallbaserade

bottenfárger

Som framgått under avsnitt 4 skapar utsöndring från de idag främst kopparbaserade giftfårgema på båtbottnama problem för alger, växter, plankton etc speciellt vid grunda vattenområden där fritidsbåtama normalt är förtöjda. Kemikalieinspektionens inrikt-

ning är som framgått också att totalt förbjuda även kopparbaserade

färger i Östersjön.

Ett sådant förbud fordrar dock att alternativa metoder finns framme om konsekvensen enbart skall bli ökad bränsleförbrukning och därigenom avgasutsläpp på grund av beväxning på båtbottnen. Det i dag befintliga alternativet är i första hand en kombination mellan att måla båtbottnama till blanka hårda ytor och sedan med hjälp av mekaniska eller högtrycksbaserade båttvättar rengöra dessa ett par gånger per år. Ett sådant system skulle dock fordra en uppbyggnad av ett stort antal båttvättanläggningar i anslutning till förtöjningsplatser eller tankstationer för att få avsedd verkan. Detta kan delvis ske genom utnyttjande av befintliga slipar och båtramper och portabel tvättutrustning.

Alternativet bedöms möjligt att åstadkomma med en uppbygg-

Fritidsbåten och Samhället 67

nadstid av 5-10 år och bör då baseras avgifter. Det existerar redan idag ett antal båttvättar speciellt för motorbåtar. När det gäller segelbåtar pågår också viss verksamhet. I Finland har man hunnit längre med ett sådant system. För västkusten bedöms dock

påväxningen på båtbottnarna så kraftig att systemet med

vara båttvätten är praktiskt realiserbart. Här torde det nödvänvara digt att även fortsättningsvis använda bottenfárger till dess kemiskt/biologiskt verkande färger kan introduceras.

Toalettutsläpp från fritidsbåtar

Enligt redovisningen under kapitel fyra är utsläppen från båttoaletter i första hand att betrakta ett lokalt sanitärt problem. som För att komma tillrätta med detta erfordras uppbyggnad en av mottagningsstationer i anslutning till marinor, större gästhamnar och speciellt belastade farledsavsnitt. Denna uppbyggnad förutsätts finansieras med avgifter i gästhamnar, marinor t ex och

kanalavgifter. I samband med implementeringen överenskom-

av melsema inom HELCOM har Sjöfartsverket tagit initiativ till en sådan Det fordrar dock också ett krav att båtar med process. installerade toaletter skall försedda med avfallstank och utvara

pumpninganslutning över däck. Ett generellt beslut om förbud mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar innanför territorialvat-

tengränser torde av i kapitel 4 redovisade skäl praktiskt vara genomförbart.

8.3.5 Erosion stränder i

av trånga farleder p.g.a. vågbildning från fritidsbåtar

Erosionsproblemet orsakad vågbildning och propellerströmmar av är av lokal natur och förutsätts lösas lokala fartbegränsgenom

ningar. En sådan genomgång har som nämnts tidigare initierats via

länsstyrelserna men bör aktiveras eftersom något egentligt resultat ännu erhållits.

68 Fritidsbåten och Samhället

8.4 fritidsbåtar

Registrering av

Erfarenheterna och behovet registrering för fritidsbåtar har av av redovisats under kapitel fem. l stort sett samtliga remissinstanser ansåg infor avvecklingen det statliga registret 1992 att det var av övervägande fördelar med ett fritidsbåtsregister för de större och motorstarkare båtarna. Främst båtorganisationerna ansåg dock att frågan kunde lösas med frivillig registrering även ordnades en som i Stöldskyddsföreningens regi. Detta frivilliga register har också funktionellt fungerat effektivare och billigare än det tidigare statliga registret. Stöldskyddsföreningens register har som framgått i huvudsak skötts två årsarbetskrafter mot totalt cirka 18 personer av for det tidigare statliga registret. Orsaken härtill var dock främst den komplicerade organisatoriska strukturen med Sjöfartsverket och sexton länsstyrelser inblandade. Modern databasteknik användes heller inte genomgående och regeringsbeslutet om registret

låste registerutformningen med detaljregler som var svåra att

ändra. Tyvärr har det frivilliga registret också problem eftersom det inte fått den anslutning förväntats. Fyra år efter det frivilsom liga registrets införande omfattar det cirka 150.000 båtar mot 270.000 i det tidigare statliga registret. Det totala antalet båtar med längd av fem meter och/eller en en motorstyrka än 10 kW bedömdes Sjöfartsverket före mer av 1992 baserat undersökning statistiska centralbyrån till en av cirka 300.000. Detta innebär att det nuvarande frivilliga registret endast innehåller cirka 50 procent befintliga båtar. Trafikutav skottet har i sin behandling fritidsbåtsfrågan 1994/95:TU12 av angivit förutsättning för ett frivilligt register är att det når att en anslutning det tidigare obligatoriska. Detta har inte samma som kunnat realiseras under de fyra år det frivilliga registret som existerat. Möjligheten att låta försäkringsbolagen sköta ett obligatoriskt register och därigenom undvika dubbelregistrering har undersökts stupat på att bolagen vill framstå som stamen förlängda när det gäller den fiskala hanteringen. Man har tens arm

Fritidsbåten och Samhället 69

dock angivit att man, om ett nytt statligt register skapas, är intresserade att använda det för sin verksamhet. av Av erfarenheterna från de bägge registren framgår också att det är väsentligt att endast ha registeransvarig instans och att uten nyttja modern datateknik. Skall staten bygga upp ett nytt fritidsbåtsregister bedöms Sjöfartsverket vara den naturliga registermyndigheten. De övriga statliga instanser som behöver ha operativ tillgång till registret är liksom tidigare polisen och kustbevakningen samt tullen, riksskatteverket länsskattemyndigheten

och kronofogdemyndigheten. Även Sjöräddnings-sällskapet, för-

säkringsbolagen och båtorganisationerna kan ha behov av motsvarande uppgifter. När det gäller anmälan och ändringar till registret är det också väsentligt med kontroll som försvårar att registret utnyttjas för brottslig verksamhet. Slutligen bör det vara Sjöfartsverket som inom ramen för av regeringen satta normer

för vilka uppgifter skall registreras. Utgångspunkt

ansvarar som kan de uppgifter som ingick i det tidigare statliga registret. En vara förutsättning för ett obligatoriskt register är också att lagen ändras så att detta blir möjligt. Så skedde i samband med införandet av fritidsbåtsregistret ändrades tillbaka då registret 1988 men lagen

avvecklades 1992. Lagförslaget ingående i regeringens proposition

1986/871121 obligatoriskt fritidsbåtsregister bifogas bilaga om 12. För att underlätta identifikation båtarna och koppling till av registret är det också väsentligt att dessa har entydig märkning. en Som redovisats i kapitel 5 skall för fritidsbåtar inom EU finnas nya CE-märkning. För de begagnade båtarna finns dock en sådan en märkning och CE-märkningen för de nya båtarna är dessutom lång och otymplig. Det bedöms därför mest lämpligt att även fortsättningsvis utnyttja den till det tidigare obligatoriska registret kopplade märkningen bestående kombinerad bokstavs och av en sifferkod. Ett stort antal båtar har också behållit märkningen även efter obligatoriets avskaffande 1992.

70 Fritidsbåten och Samhället

8.5 atorisk för

Obli ansvarsförsäkring

fr1t1 sbåtar. F

Örarintyg.

Ansvarsförsäkring för fritidsbåtar har beträffande omfattning och erfarenheter redovisats i kapitel Det kan här noteras att huvud-

delen av de större och motorstarkare båtarna cirka 250.000 har

en ansvarsförsäkring. Erfarenheterna, både tidigare enligt SOUl974:95 och under åren 1991 1995 Försäkringsförbundet, visar att skadestånds- ansvar endast sällan uppstår i samband med förande eller utnyttjande av fritidsbåt. När det gäller dödsfall och svårare personolyckor anger försäkringsbolagen att dessa till stor del inträffar med mindre båtar och i samband med spritförtäring då ansvarsförsäkringen gäller. Det finns heller inga krav på en generell obligatorisk ansvarsförsäkring i Sveriges grannländer Finland, Norge, Danmark och Tyskland där också försäkringsbestämmelsema har liknande utformning som hos de svenska försäkringsbolagen. Sammanfattningsvis kvarstår därför samma slutsats som redovisats i 1974 års fritidsbåtsutredning att behovet av en obligatorisk ansvarsförsäkring måste bedömas som relativt svagt. Utvecklingen av olycksstatistiken för fritidsbåtarna, samt vad som sker i grannländema samt inom EU, bör dock följas noga. Kopplingen mellan en täckande registrering av de större och motorstarkare fritidsbåtama och den omfattande frivilliga båtförsäkringsverksamheten underlättar en sådan uppföljning. När det gäller att begränsa antalet olyckor med fritidsbåtar är god kompetens hos den som framför båten ett sätt att påverka utvecklingen i positiv riktning. Frågan om någon form av obligatorisk förarutbildning har också diskuterats i tidigare utredningar. Sjöfartsverket och båtorganisationema har dock inom ramen för en gemensam stiftelse, Nämnden för båtlivsutbildning, .med stor framgång bedrivit frivillig utbildning som avslutats med prov för förarintyg respektive kustskepparintyg. Sammanlagt finns i dag redovisat 390.000 avlagda förarintyg och 98.000 kustskepparintyg före 1985 Skepparexamen. Genom den omfattande frivilliga utbildningen som aktivt understöds av båtklubbama har

Fritidsbåten och Samhället 71

idag majoriteten av förarna av de större och motorstarkare båtarna en god utbildning. Med fortsatt aktiv utbildningsverksamhet en

enligt nu fungerande principen bedöms därför för närvarande frågan om obligatorisk förarutbildning behöva aktualiseras.

och samarbete mellan

Organisation och

sta en fr1t1dsbatsorgamsationema

Redan i dag finns ett betydande samarbete mellan ansvariga för samhällsfunktionema och fritidsbåtsidans organisationer. Lokalt har i de flesta fall de olika båtklubbama kontakter och samarbete med främst kommunerna i frågor båtplatser i sjön och om

på land, elförsörjning, vatten och avfallshantering Detta

mm. samarbete fungerar på de flesta ställen mycket väl och är idag i

huvudsak baserat affärsmässiga relationer mellan båtklubbar

och båtägare den ena sidan och kommunrepresentanter på den andra. När det gäller den övergripande statliga verksamheten finns ett fonnaliserat samarbete mellan Sjöfartsverket och båtorganisationema på flera områden. De instanser där båtorganisationema deltar i systematiskt samarbete är följande:

a Båtlivsnämnden

b Marintestinstansen vid Sjöfartsverket för certifiering enligt

EU:s fritidsbåtsdirektiv.

c Nämnden för båtlivsutbildning

d Sjökarterådet

e Sjösäkerhetsrådet ingår i Sjöfartsverkets organi-

numera

sation

När det gäller Sjökarterådet grundades detta in- 1987 som en formell samarbetsorganisation mellan Sjökarteverksamhetens olika intressenter. Rådet skall sammanträda två gånger år och överper

lägga om gemensamma frågor. Fritidsbåtsidan är en av många

organisationer som deltar i sammankomstema och verksamheten bedöms fungera bäst den behålls med nuvarande uppläggning. om

72 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

Båtlivsnämnden, Marintestorganisationen, Nämnden för båtlivsutbildning och Sjösäkerhetsrådet är alla organisationer med direkt koppling till fritidsbåtsverksamheten. Båtlivsnämnden är en övergripande organisation för information och erfarenhetsutbyte mellan Sjöfartsverket och Sjisportens Samarbetsdelegation SBU, SSF och SXK. Marintestorganisationen för certifiering enligt EU:s fritidsbåtsdirektiv är en nystartad organisation inom ranen för

Sjöfartsverkets organisation Tekniska avdelningen Organisatio-

nen är en fristående resultatenhet som styrs av en styrelse med ingående representanter för båtbranschen och båtorganisztionema. Verksamheten finansieras via avgifter. Den direkta marknadskontrollen står Sjöfartsverket som myndighet för. Sjöfartsverket svarar således för säkerhetskontroller i förhållande till EU.

Nämnden för båtlivsutbildning är en ideell förening Stiftelse

med uppgift att fastställa förutsättningar och kunskaper för erhållande av förarintyg och kustskepparintyg. Man bestämmer avgifter för proven, för register över utfärdade intyg samt arbetar med information till studieförbunden om båtlivet. Nämndens medlemmar är Svenska Båtunionen, Svenska Seglarförbundet, Svenska Kryssarklubben och Sjöfartsverket. Nämnden sköts av en styrelse som även sköter den löpande förvaltningen inklusive inkomna medel. .Sjösäkerhetsrådet var tidigare en fristående organisation för genomgång och analys av sjösäkerhetsinforrnation och aktuella

sjösäkerhetsfrågor. Numera ingår administrationen av Sjösäker-

hetsrådet som en del i Sjöfartsverkets uppgifter. Någon utförlig instruktion om dess verksamhet har dock ännu fastställts. I verksamheten deltager Sjöfartsverket, Kustbevakningen, rikspolisstyrelsen, Sjöräddningssällskapet, Båtbranchens Riksförbund, representanter från försäkringsbolagen samt båtorganisationerna. Det finns sålunda ett flertal instanser mellan företrädare för staten främst Sjöfartsverket och representanter från båtorganisationema samt branschintressenter som gemensamt arbetar med den verksamhet som är direkt riktad mot fritidsbåtssektom. Både

SOU 1996: ll70 Fritidsbåten och Samhället 73

och Nämnden för båtlivsutbildning har dessutom en för Marintest båtlivsintressenter styrning avgifter och stat och gemensam av ekonomiförvaltning sin verksamhet. Marintestfunktionen är av

till obligatorisk lagstadgad verksamhet enligt EU:s fri-

knuten en tidsbåtsdirektiv. Kontakter med SWEDAC och

Näringsdepartementet visar vill behålla denna speciella att man

verksamhet hopkoppling med övriga fritidsbåtsakti-

separat utan viteter.

Vid utökad avgiftsfinansiering och tjänster för

en av resurser fritidsbåtsverksamheten är det rimligt att företrädarna för fritids-

båtsägama också får möjlighet att påverka både omfattningen av

samhällets service och dess inriktning. Till samma uppfattning

kom också 1974 års utredning. ligger till hands att tänka sig lösning där registre- Det nära en

ring och avgiftshantering sker i samarbete mellan staten, Sjöfartsverket och båtorganisationema. När det gäller att göra

detta i form stiftelse eller ideell förening visar det sig dock, av en framgår punkt 8.2, att det enligt riksrevisionsverket är som av

lämpligt förena obligatorisk statlig avgift med en icke statlig

att en beslutande eller utförande instans. Slutledningen blir att Sjöfartsstå för både förandet det statliga registret och för verket bör av

fastställande och administration av avgifterna. bedömer det dock angeläget att båtorganisationema får

Jag och aktiv möjlighet att påverka, både insyn en

och den avgiftsbelagda verksamheten. Detta registerhanteringen

kan åstadskommas utnyttjande de existerande samargenom av

Båtlivsnämnden och Sjösäkerhetsrådet eventuellt

betsorganen som kan slås Vid behandling miljöfrågor bör en represensamman. av naturvårdsverket adjungeras till samarbetsorganet. På tant från

motsvarande sätt måste Båtlivsnämnden och Sjösäkerhetsrådet

om från kustbevakningen, polisen och sjöslås ihop representanter adjungeras vid behandling av

räddningssällskapet Samarbetet bör principiellt ha följande innesjösäkerhetsfrågor.

håll:

74 Fritidsbåten och Samhället

a En regelbunden dialog om verksamhetsmålen och omfatt-

ningen både i verksamhetsrelaterade och ekonomiska termer bör finnas.

b En fortlöpande resultatuppfoljning såväl målrelaterad

som ekonomiskt bör finnas. Detta innebär registerhanteatt

ringen och den avgiftsbelagda verksamheten måste

vara egna resultatområden med löpande verksamhets- och

ekonomiuppföljning.

För att säkerställa båtorganisationernas medverkan och insyn bör samarbetet specificeras och rutinsättas antingen i Sjöfartsver-

kets instruktion eller i verkets arbetsordning.

SOU 1996: l 70 Fritidsbåten och Samhället 75

9 Övriga frågor

Enligt direktiven skall utredaren förutom den primära frågan om fritidsbåtstrafikens kostnadsansvar med mera, även redovisa regi-

onalpolitiska konsekvenser dir 1992:50, pröva offentliga

åtaganden 1994:23 och redovisa jämställdhetspolitiska kondir

sekvenser 1994: 124.

När det gäller jämställdhetspolitiska konsekvenser kan jag

finna förslagen från utredningen har några effekter från jämatt

ställdhetssynpunkt. Det framstår därför inte meningsfullt att

som försöka göra analys eller redovisning sådana effekter. en av

Vad beträffar offentliga åtaganden kommer utan tvekan upprättandet ett statligt register och införande av obligatoriska

av

båtavgifter kräva personalresurs på 2-3 personår och en total

en kostnad för registrering på 6-10 miljoner kronor. Som framm m redovisningen har det dock bedömts möjligt att etablera gått av den obligatoriska registreringen och avgiftsdebiteringen vid sidan

den offentliga förvaltningen. Kostnaden för registrering och

om

avgiftshantering måste därför vägas mot nyttan av verksamheten

och de genererade intäkterna. Angående regionalpolitiska konsekvenser är det svårare att ge

entydigt besked. Det är dock klart att ökad aktivitet när det ett en åtgärder riktade fritidsbåtar kommer att beröra kommu-

gäller mot

längs den svenska kusten och vid de större insjöarna. nerna

successiv uppbyggnad anläggningar för rengöring av

En av

båtbottnar samt mottagningsstationer för toalettavfall kommer,

förutom de bättre miljö, också kunna bidra till ekonomin att ger en

och sysselsättningen i de berörda kommunerna.

Fritidsbåten och Samhället 77

sou 1996: 1 70

BILAGA 1

Kommittédirektiv

Dir.

Fritidsbåtstrañkens kostnadsansvar m.m.

1995:131

den 26 oktober 1995

Beslut vid regeringssammanträde

Sammanfattning av uppdraget

belysa vilka kostnader En särskild utredare skall närmare samhället samt överväga hur dessa fritidsbåtstrañken orsakar

kostnader skall betalas. vidare överväga de fördelar som ett Utredaren skall om

sjösäkerhets- och ordnings-

fritidsbåtsregister innebär från fritidsbåtsregister återinförs.

synpunkt motiverar att ett statligt det tillkännagivande som riks-

Utredaren bör bl.a. utgå från

statligt fritidsbátsregister bet.

dagen har gjort om ett l994/95:TU 12, rskr. 1994/95232. utredaren även beakta det tillkärmal sammanhanget bör gjort bátskatt. Vidare bör

givande riksdagen har om

som överväganden även behandla de utredaren i sina samlade

fritidsbâtsregister har ur miljösyn-

fördelar ett statligt som

obligatorisk ansvarsförsäkring

punkt samt belysa frågan om en

fritidsbåtar. för ägare av

Bakgrund

riksdagen lag fritidsbátsregister som I juni 1987 antog en om 1988 prop. 1986/87:121, bet.

trädde i kraft den l januari

1986/871347. Lagen innebar regi-

1986/87:KrU22, rskr. en

5 eller tried

streringsplikt för båtar med en längd över meter

Ändamålet med registret var enligt viss minsta motorstyrka.

kontroll ordning och säkerlagens 2 § underlag för av att ge

78 Fritidsbåten och Samhället

het till sjöss och planering trafiken med fritidsbåtar. av Registret också användas

var avsett att som underlag för plane-

ring avseende turism, friluftsliv och naturvård för utredsamt ningar rörande skatter, tullar och

indrivning. Registeravgiften,

som skulle täcka kostnaden för föra registret, att var 30 kronor per år.

I december 1992 upphävde riksdagen lagen fritidsbåtsom register prop. 1992/931102, bet. l992/93:TUl0, rskr. 1992/932108. l betänkandet framhöll trafikutskottet att det inte såg något oavvisligt behov att ordna obligatorisk regien strering av fritidsbåtar i offentlig regi. I sammanhanget erin-

rades om att båtorganisationerna hade framhållit

att en sådan

registrering kunde åstadkommas på frivillig

väg. Det var också tänkbart, framhölls det i betänkandet, att något organ

med anknytning till försäkringsbranschen kunde

svara för ett register.

Sedan det statliga fritidsbåtsregistret

avvecklades har

Svenska Stöldskyddsföreningen, i samarbete

med försäkrings-

bolagen, tagit initiativ till driva

att ett frivilligt fritidsbåts-

register. Registret omfattar i dag ca 160 000 båtar, vilket kan

jämföras med det statliga fritidsbåtsregistret

som innefattade ca 280 000 fritidsbåtar när det avvecklades.

Registreringen är kostnadsfri för båtägare med försäkring

och för övriga kostar den 30 kronor per år.

Riksdagen har uttalat att ett fritidsbåtsregister innebär

stora fördelar främst från sjösäkerhets-

och ordningssynpunkt bet. l994/95:TUl2, rskr. 1994/952232. l trañkutskottets

betänkande l994/95:TUl2 anfördes bl.a. följande.

"Trafikutskottet från anser - de synpunkter det har att

företräda att ett fritidsbåtsregister innebär

- stora fördelar främst från sjösäkerhets- och

ordningssynpunkt. Dessa för-

delar kan tillvaratas inom för

ramen ett frivilligt register

-

under förutsättning sådant register

att ett når samma anslut-

ning som ett statligt, enligt lagregler därom. För närvarande

synes alltför många de båtar införda i det av som var statliga registret stå utanför det privata. Utskottet kan vidare konstatera att fritidsbåtstrafiken är förenad med kostnader, främst för

Fritidsbåten och Samhället 79 SOU 1996: 170

bestridande riksdagen årligen anvisar

sjöräddning, till vars

medel. angivna bakgrunden utskottet att regeringen Mot den anser de fördelar ett fritidsbåtsregister innebör överväga om som

och ordningssynpunkt motiverar att det bär från sjösäkerhets-

fritidsbåtsregistret återinförs. l det sammanhanget bör statliga överväga hur samhällets kostnader för fritidsregeringen även

betalas. Självfallet bör regeringen vid sina

båtstrafiken skall beakta riksdagens beslut med anledning av överväganden

motionsyrkanden båtskatt och om en obligatorisk an-

om en svarsförsäkring för bl.a. ägare fritidsbåtar." av mening bör regeringen i samband med de Enligt riksdagens skall beträffande ett fritidsbåtsregisöverväganden som göras frågan båtskatt bet. 1994/95:SkU28, ter också pröva om en rskr. 1994/95: . obligatorisk ansvarsförsäkring har behandlats Frågan om en vid flertal tillfällen. Därvid har det framhållits i riksdagen ett grad angeläget att den skadas vid en att det är i hög som få fullgod ersättning och att tillfredsställande sjöolycka kan en

ersättningsmöjligheter kan garanteras med någorlunda säkerhet

ansvarsförsäkring är obligatorisk se t.ex. bet.

endast om en jfr. även bet. 1985/86:LU26, bet. 1986/87:LU6y, 1986/87:KrU22, bet. 1987/88:LU23, bet. 1988/89:LU21, bet.

1989/90:LU15 och bet. 1992/93:LU39. fritidsbåtslivet är omfattande och sommartid Det svenska fritidsbåtar för relativt utsläpp främst kolväten svarar stora av kolmonoxid både till luft och vatten. För närvarande finns och i Sverige för och buller från fritidsinte några regler avgaser sedan tid för att minska fritidsbåtsbåtar. Ett arbete pågår en

negativa miljöpåverkan. Ett gemensamt förslag vad

sektorns och bullerkrav för motorer för mindre beträffar avgas- nya Kommunikationsdepartemen-

båtar har nyligen presenterats av

Förslaget är för närvarande på tet och Miljödepartementet.

remiss.

80 Fritidsbåten och Samhället

Uppdraget

En särskild utredare skall närmare belysa vilka kostnader fritidsbåtstrafiken orsakar samhället överväga hur dessa samt kostnader skall betalas. Utredaren skall vidare överväga de fördelar om som ett

fritidsbåtsregister innebär från sjösäkerhets- och ordningssynpunkt motiverar att det statliga fritidsbåtsregistret åter-

införs. Utredaren bör bl.a. utgå från det

tillkännagivande som riksdagen har gjort ett statligt fritidsbåtsregister bet.

om 1994/95:TU12, rskr. l994/95r232. 1 sammanhanget bör utredaren även beakta det tillkännagivande riksdagen har gjort båtskatt. Vidare som om bör utredaren i sina samlade överväganden även behandla de

fördelar som ett statligt fritidsbåtsregister har ur miljösynpunkt exempelvis vid införande och uppföljning miljökrav

av på fritidsbåtsmotorer eller fritidsbåtar.

Utredaren skall också belysa frågan obligatorisk

om en

ansvarsförsäkring för ägare fritidsbåtar. Utredaren bör

av klarlägga om förhållandena är sådana obligatorisk att en an-

svarsförsäkring för ägare av fritidsbåtar behövs för

att garantera att den skadelidande får fullgod ersättning. Om en utredaren finner att så är fallet, bör utredaren föreslå nödvändi-

ga åtgärder.

Såväl företags- som samhällsekonomiska aspekter lämav

nade förslag skall redovisas. Detta gäller såväl de samhälls-

ekonomiska effekterna i stort effekterna för myndigheter som samt fritidsbåtssektorn.

Övrigt

Uppdraget skall redovisas den 15 oktober 1996. senast För arbetet gäller regeringens direktiv till kommittéer och särskil-

da utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23,

om

om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 81 5 samt om att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994: 124. Kommunikationsdepartementet

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 83

BILAGA 2

Föratt en bakgrundtill fritidsbåtsaktiviteternas kopplingtill den kommunala verksamheten kontaktades rubricerade kommuner som dels lämnat muntlig redovisningdels överlämnat bifogat underlag.

Vid besökhos Kommunförbundet har också den i huvudsak samstämmiga informationen från de berördakommunerna bekräftats som representativför fritidsbåtsberördakustkommuner.

Närdet gällerden kompletterande muntliga informationengällerdenna i förstahand SotenäsochTanums kommuner enligt följande.

Detfinns 3.800 fastaplatser för fritidsbåtar i kommunens regi.Deflesta båtuppläggningsplatserna i är kommunalregi. Hamnverksamheten i kommunen hadeen total omsättning1995 på 4,2 miljoner kronor. 1 miljonkronor av skattemedelhar gått till finansiering av hamnverksamheten. Fritidsbâtssidan finansieras dock medavgitter.Av kommunens 9.900 innevånare är ca 250sysselsatta inom turistverksamheten.

Fritidsverksamheten i kommunen omsätter ca 200 miljonerkronor per år. Under1995 hadekommunen registrerat 15.000 gästhamnsnätter i totalt8 gästhamnar.

Ca 50% av husen i kommunenär fritidshus. Totalt finns ca 4.500fritidshusdär de flestahusägarna ocksåhar båt. 1600 kommunala båtplatser och totalt5000 6000 fritidsbåtar i Detfinns ca kommunen. Tanums kommunhar 12.400 innevånare där 1989350 var sysselsatta inom turistverksamhet. Turistverksamhetens omsättning var ca 200 miljonerkronor. Det finns 5 större och 10 mindregästhamnar i kommunen med 14.063 gästhamnsnätter 1995.Man räknarmed minstlika mångagástnätterinaturhamnar. Finansieringen av turistbâtshamnarsker genom avgifter.

Manredovisadevissa problem med avfallsutsläppigästhamnar ochpopulära naturhamnar.

84 Fritidsbåten och Samhället

Utdrag från Sotenäs kommun för 1995 uamnverksamhej: Medhamnverksamhet avses förvaltning kommunenshamnområden: av o småbåtshamnar o gästbåtshamnar - industrihamnar Begreppet hamnområde innefattar: - hamnens vattenområde o bryggorochy-bommar o kajer o kajplaner 6.1 Verksamhetensomfattning

Antalbryggor,brygglängderochy-bommarinomkommunenssmåbåtshamnaroch gästbátshamnarframgår av nedanståendetabell:

r Y- m

Sammanlagtantalbryggmeter samt antal y-bommarinomkommunenssmåbåts-och gästbåtshamnar således: är

Längdmeterbryggor 5745m Antal y-bommar 928st

Fritidsbåten och Samhället 85

Antalet båtplatser inom smábåtshamnar och gästbátshamnarär följande:

Fasa rvid Båtplatser,

Pontoner Bryggor Gästbåtsplatser Egen brygga Hamn

139 60 50 25 Väjern Hasselösund 126 59 200 18 72 238 300 268 Smögen 180 130 150 35 Kungshamn 203 163 264 Tången - 56 85 25 59 Hovenäset 118 155 50 108 Malmön 158 47 30 23 Bovallstrand

Summa:

Sammanlagt antal båtplatserär således: platser vid pontonlbrygga 2969st Fasta Antal gästbátsplatser 1005st Antal båtplatser med egen brygga §45§1 4819st Antalgästnätter år 1995har varit: A I .. .. .. .. ä t . l t

Smögen

86 Fritidsbåten och Samhället

Smögen

Nya hamnens hamnbassang, liskhallskajan a Hela Guleskar, Virehuskajen ochinrehamnbassäng

Överkommunensñske-/industrihamnar Iandassill från vadfnske, vanligen6 båtar i Kungshamn,sammanlagt 3860ton ÖverGuleskärshamnenhar42 angörningar st skett,varvidföljande varor lastas över kaj:

Oljor 7998ton Sten 17715ton Fiskprodukter JAQLtQB 27210ton

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 87

6.3 Verksamhetens kostnader och intäkter

Verksamhetens kostnaderochintäkter framgår av följande tabell

Personal- Kapitaltjänst, Summa kostnad Material Tjänster intern förv.ers kostnader Intäkte Ospec. Hamnverksamhet 141 690.1 125,7 131,2 3051.3 39989 0 Smábåtshamnar 142 52,7 69,9 176.9 299,5 23762 - Gästhamnar 143 194,8 56,7 90,1 0,2 341,8 1077.7 lndustrihamnar 144 27,3 63,5 90,8 765.3

Summa: 937,6 279,6 461,7 3051.5 4730,4 4219,2

Kostnaderför ospec. hamnverksamhet, särskiltkapitaltjänst.börspeciñeras så långt möjligt på de olika hamnverksamheterna att för analysera"lönsamheten"för respektive verksamhet.Dett kommer att ske under år 1996.

6.3 Ekonomi bokslut -

1995 års budget belastadesmed ett underskott om 500,000:- från år 1994.Vid 1995 års slut kvarstår av ingåendeunderskott500,000:- ett utgående underskott om 375,600:- som får överförastill 1996.

Fördelade kostnader GS-personalför renhållning i hamnar utgör 96.000:- mot budgeterade 50,000:-.

88 Fritidsbåten och Samhället

Bilaga6

Hamnverksamhet kostnadtkr Personalkoslnad 1BMaterial DTjänster Kapitaltyansl, intern ers Varv D 937,6 E279.6

I 461,7 D §15

1996:170 Fritidsbåten och Samhället 89 SOU

skärgårdsnämnden Damm V5 referel" Fritids- och 1996-08-06 Roy Ohlson

TANUMS KOMMUN

TorkelW. Sölve Box 949 46129 Trollhättan

Översânder kompletterande handlingar om gästhamnsvçrksamheten i Tanums Kommun.Oversänt matriel 1995 års verksamhet. Ar det mer Du behöver avser hör Dig.Jag har semester 35 37.

vänlriå

var av v -

/Mâd vä hälsning

/ fa/v

.// , , bø Roy hlson Fritids- och skärgårdschef

Tanumshede-Besöksadress: Kommunhuset -Tel 0515 180 00 vx Telefax 0525-183 00 -Postgiro 82420-1 Bankgiro 429-8634 45781

90 Fritidsbåten och Samhället

Intäkter

Fritldsbåtslntåkter avseendegästhamnar 1995 Gästhamnsavgifter aa7244

Elavgifter 1aooo

DuschNA-avgifter 104000

Hamn Antal gästande båtar 1995 1994 % Grebbestad 5165 4620 11,8 Kalvö 240 311 -22,8 Havstenssu 190 200 -5,0 Sannäs 85 109 -22,0 Hamburgsu 1731 1377 25,7 Fjällbacka 5294 4999 5,9 Resö 1177 1046 12,5 Långsjö 120 100 20,0 Gerlesborg 39 38 2,6 Edsvik 22 31 -29,0 Kämpersvik 0 0 0,0 Totalt 14063 12831 9,6

Gästhamnsverksamheten har underde senaste åren förändratskraftigt.Frånatt baraha varit en angöringsplatshar dessa blivitanläggningarmedtoaletter,duschar tvättmaskinensopmottagning m.m. Enständigutbyggnad är tvungendä båtarnaidag utrustasmedmyckenelektronikochelutrustning. ochVattenuttagbyggs i ut den takt fönnår. Nyakommandeinvesteringarför gästhamnsverksamheten blir medall säkerhet

moittagningsstationer

för

båttoallettema

samt båttvätt

motsvarande billtvätten.

Tanumskommunhar sedan1980-taletbesök 12-16000övernattningar av i båtar. Dessabetalar en hamnavgiftmedan da sbesökare betalarnågot, men ändåhar tillgångtill all service.

All dennaverksamhet fullt är jämförbarmedcampingverksamheten. upplåter Vi latstill det rörliga båtlivet ochtillhandahåller service samma som campingen. Meddettavill påtalaorättvisanmedstatensbedömning rörligtfriluftslivpå av land resp. till sjöss.campingen behöverendastta ut 12% mervärdesskattmedan båtcampingenskallerläggafull mervärdesskatt 25%. I I I

Sida1

Fritidsbåten och Samhället 91

Kostnader ritridsbåtskostnader avseende 241 708 aktmästare 71760 tädmatr. 11 038 24 050 158735 30 84 110 örstörelse 19 kostnader 230 47 89 4097 1 159 kostnader och intäkter för under 1995 Dettaär och administrationskostnader finns med.

Sida1

92 Fritidsbåten och Samhället

FÖDKROK FÖR NÅGRA FÃ,

Z

ELLER

MÖJLIGHETER FÖR ALLA

u.|

E

L

E

D

studie

om turismens ekonomiska betydelse

Fritidsbåten och Samhället 93

TURISMEN -

BOHUSLÄNS STÖRSTA ARBETSGIVARE.

EN AV

Förett halvt sekel sedan fanns dennästan inte,semesterresan. Åtminstone inte för vanliga människor. Idagär den ett måste för de flesta svenskar, och definitionen av en turistär "en som tillfälligt lämnar sin hemorti person minst 24timmar ochi samband med dettagör minst en övernattning". Första danpá industrisemestern får helaSverige en aning slagsida åt Västerhavet till, när hundratusentals semesterfirare till lands ochsjöss sökersig till Bohuslän, Detär klanatt det får effekter pa vardagslivet förden bofasta befolkningen. Ända sedan det första gruffeti den första köni handelsboden, ända sedan den första knuffenpá den första fullsatta skär gárdsbåten har diskussionen man och emellan handlat om detta: Vadharvi man egentligen att för vi delar med oss, makar ochär gästvänliga påoss Sommaren 1988 genomförde BOSAM och BohusTurist en undersökning av hur mycketpengar turisterna spenderade under den tid de gästade 14kommuner i Göteborgs och Bohus län exklusive Göteborg, Det visadesig att 3 miljoner besöktillsammans gjorde av med2 miljarder are kr vilket motsvarar 3 438 ársverken. I de sex nordligaste kommunerna var antalet ârsverken till följd turismen av 1 701 fördubbling sedan 1982.I prak- - en tikenär det naturligtvis manga fler jobb, sreuuuosuun deltids- eller säsongsanställningar.

Antal årsverken av turismen KUNGÄLV Strömstad 327 Tanum 355 Sotenäs Munkedal "NM Lysekil Uddevalla "Ännu Orust MÖLNDAL Tjörn Stenungsund Kungälv Öckerö Partille Härryda Mölndal

94 Fritidsbâten och Samhället SOU 1996: 170

I OO : E BÃTTURISTER

nuLIKA MYCKH

INKOMSV SOM

LÃDOR

INDUSTRIFISK

SPENDFILAIQ "FIRISTERN. SINA PE G.

Allasiffror statistiskt .tr |Lr1I|l|.I|l' tttctlchurtlctt mltdygn. pcrpU1Ull

HOTELL / PENSIONAT CAMPINGSTUGA STUGBY HYRTFRITIDSHUS 471:-/person ochdygn 256:-/person ochdygn 256:-/person ochdygn 226:-/petson ochdygn

Hotcllgästen lägger drygt halva Den största utgiftsposten förden bostugby gnskassan Att i är näst det dyrasteDen hyr fritidshus som sitt lever

måst

påboendet. 240:-. härturistensjälva är boendet boendet. Mon/dygn. kostar restaumngnotan l06:-/dygn. - Livsmedeldyrare ånägaren tilldet.Dels kos- Dårnäst kommer kostar 56:- för men övrigt lever tar boendet 66:-/dygn. Men est. 110:-, Høtellgästen lägger livsmedel.han/hon som handlar stugbygâsten mest alla kategorier billigt. ingen annan dessutom lägger man mest pengar pengar av på för lr/dag. utgiftspost gåröver lov/dag. allakategorier aktiviteter, 22:-/dhg. av påmatinköp, hela 75:- dagen om

BÅTHAMN UTHYRNINGSSTUGA HUSVAGN / TÄLT ENDAGSBESÖK Zzoz-/person ochdygn 217:-/person ochdygn 172:-/person ochdygn 1S9:-/person ochdag

Dátturisten lägger mest pengar på Stugan kostar 86:- dygnet Camparen att handla 60:-, ochgåpå om pcr betalar bara Záz-/dygn Endagsbesökarens största utgift.:mat, person Den näst största kostnaden försittboende,spenderar livsmedel -taurang 50:-. Han/hon hand- är hushållet- men post år 38:-. Restauockså en sommargäst i ut- 39:- dagen om i livsmedelsbutiken. ranger, 20:-, bensinstationer, 19:påsystembolaget för hymingsstuga spenderar S4:- om Bensin. 18:-, och :-/dag. dagen restaurang, 21:-, och Systembolag 16:-,andra ar i Iivsmedelsbutiken. arandra stora poster i budgeten denhärkategorin som gynnas av

VANDRARHEM SLÄKTVÄNNER / EGET FRITIDSHUS 138:-/person GENOMFARTSRESANDE ochdygn 133:-/person ochdygn 127:-/person ochdygn 116:-/person ochdag

Den hotpåvandrarhem som he- Hos släktingar bur man gratis och Fritidshusägaren lever billitalar ász-/dag För boendet. kanistället kosta näst Den atpå som gcnntnruszt har på gast av allapå semestern Men inte tillfälle spendera så handlar mat Ior31:-ochbensin hanbetyder att for 23:- dagen. ändå 58:-/dag för mycket pengar Det mv:a gårtill om ortens livsmedelshandel och20:- bensin. 29:-. hållet. Sls-/person ochdygn restaurang. 23a. förbensinstationen. Reparationer livsmedel. 13.- och annat. 20.-

ochunderhåll ärintemedräknat i

undersökningen.

D D D D

Iloentk-Lümunlngkilt Kiosk. inlukukItvsmuklSystembolag AkllvllclurIk-nstn thnutrøpAnnat

Fritidsbåten och Samhället 95

ÄRSVERKEN OCH OMSÄTTNING

TACK VARE TURISMEN.

"l;l l"1nilj. kr

327 ÅRSVERKEN

I Strömstadutgör campingfolket den största enskilda inkomstkällan frånturismen camparna spenderaröver 46 milj. kr under säsongen. På andra platskommer hotellgästätt följda fritidshusägama. Strömstad terna, av liggeri topp när det gäller turistomsättning per invånare, 17 400:-, trots att gränshandeln inte är medräknad.

l".l .l IW milj. kr

355 ÅRsvExumN

i Tanum tillför kommunens

çampingturistema under

andeloch näringsliv över 60 milj. kr en säsong. Fritidshusägama spenderarnästan 44 milj. kr. Tanum har den näst största turistomsättningen totalt, och delar första platsen med Strömstad när det gäller turistomsättning per invånare. ."IIÖÅH\.\" 153111111. k

241 ÅRSVERKEN

Härär det camparna som står för den största milj. kr. Fritidshusägama inkomstposten- 37,5 är visserligen fler om man ser till antalet gäst ätter,men de är inte lika spendersamma och kommer knappt upp till 30 milj. kr. Att Smögenär Västkustens populäraste gästhamn syns i statistiken:över 76 000gästnätter i fri-

Uidsbát.

.ll llfl;\l4 W milj. lxl

162 ÅRSVERKEN

Det vanligastesättet att turista i Munkedal är att kommaöveren dag.Nästan 38 milj. kr bidrar dagbesökarna med. Det näst vanligaste är att passera genom Munkedal, och påvägenpassa påatt handlaelleräta en bit mat. Många har ocksåvänneratt hälsapåi Munkedal,ochde besöken inbringar kommunens handel och näringsliv drygt 18 milj. kr.

96 Fritidsbåten och Samhället

LYSEKIL 123 milj. kr

223 ÄRSVERKEN

Fritidshusägarna dominerarturismen Lysekil i med280000övernattningaroch en omsättning på drygt35milj. kr. Påandraplatsmed25milj. kr kommervånbesöken.Till Lysekilkommer barahälftensåmånga turisteri fritidsbåtar som till Tanum,ochantalet Campare är ocksåförvånansvärt litetmedhänsyntill Lysekilsdrag: ningskraft.

IJDDEVALLA 255 milj. kr

451 ÅRSVERKEN

Sedanundersökningengenomfördesharantalethotellbäddar kommunen i ökatkraftigt. Men sommaren 1988utgjordesden största enskilda gruppen övemattande turisterav vänner och bekanta som spenderadehela78 milj. kr. Fritidshusfolket står för den näst största inkomsten med ca 48 milj. kr. Uddevallahardenhögstatotalaturistomsåttningen av allakommunerna, men omsätter baraS500:- per kommuninvånarejfr Tanum 17 400:-.

275 ÅRSVERKEN

PåOrust detfritidshusfolket är som tillför mest pengar, drygt64milj. kr. Öns långa kuststräcka ochmångapopulärahamnaravspeglasiattan taletövernattningarbåt i är mångafler än antalet campingnåtter.Orusthar en turistomsättning per kommuninvånarepå 118002,vilket betyderfjärdeplatspåtopplistan.

FJÖRN 116 11111,".kr

203 ÅRSVERKEN

Tjörnsstörstaturistinkomsterkommerfrån fritidshusägare, gästandesläktochvänner, stuggaster och campare. Sommargästernas pengar går till största delen åt till livsmedel och shopping. Tjörn liksomOrustliggerbra till påtopplistan överturistomsättning per invånare,9 000:-.

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 97

sTExrNGstxD 109 min. kr

202 ÅRSVERKEN

Räknati pengar är dethotellgasterna som är den största inkomstkällan av turismi Stenungsundmed 57,5 milj. kr, trotsatt de står för knappt80000 gästnätter. Räknat antalet i gästnätterär det släkt- ochvänbesöken som dominerar. Ca225OOO övernattningargjordes av vänner som samtidigt spenderadenästan30 milj. kr.

l§l.'â.-l.\'milj, kr is l

271 ÅRSVERKEN

Ävenden somreser till Kungälvharofta en vän att övernatta hos. Drygt400000 övernattningar gjordes sommaren 1988 så på vis, och gästerna handlade, átochroade sig för drygt 54milj. kr. De som bor fritidshus i pá semestern i Kungälvbidrog med 33,6 milj. kr kas- i san för bl handeloch a restauranger.

ç:ii:1 5% milj. kr

60 ÅRSVERKEN

Hälften av Öckerös turistinkomsterkommer frångästandesläktoch vänner. Fritidshusägarna gör av med milj. kr under 6 sin vistelse på ön, ochde som kommer båt i spenderarhälftenså mycket, ca 3 milj. kr. Delatmedantalet invånarepå Öckerö blir turistomsättningen 3 400:- perperson, vilket är den näst lägsta summanav allakommunernaundersökningen. i

l.l{llLl.li l milj. kr

103 ÅRSVERKEN

SO milj. kr av Partillesturistomsättningkommer från besökande vänner. Den näst största mn summan, 4,4milj. kr kommerfrån 9 500 VM ca hotellövernattningar. Men om man iställetför pengar jämförantaletgästnätterså det be- är "um-untydligt fler besökare övernattarpåvand åh" som rarhem Partille15 i 400gästnätter.Partille ligger sistpå listan överturistomsättningper invånaremedsina2000:-.

98 Fritidsbåten och Samhället

i-iÅkxynix 127 milj, kr

218 ÅRSVERKEN

Härrydas turistomsättning är ungefärlika stor som Lysekils. Meni Härryda det är vänbesöken som står för den dominerandeinkomstkällan med 43 milj. kr, följd av endagsbesökama som spenderar milj. kr, Hotellgästerna 25 ären annan stor grupp, med en omsättning på knappt 20 milj. kr.

.lÖl..l.\l. w milj. kr

340 ÅRSVERKEN

Genomsnittsturisten i Mölndal bor hos vänner ochlägger sina pengar på shoppingoch restaurangbesök. Antaletgenomfartsresande ch endagsbesökare självaverketmånga är i ånger fler än antalet övernattningar pá hotell, vilket inte syns i diagrammeteftersomhotellgästerna spenderarsåmycket merpengar.

VAD ÄR SKILLNADERNA IVIELLAN KUST

OCH INLAND, NORR OCH SÖDER

Siffrorna i diagrammen :Inger omsättning i miljoner kronor.

Finns det ett sambandmellangeografiska kommunernaska satsa påcampare förutsättningaroch turistinkomster Är I de härdiagrammenkan man jämföra det t ex självklart att kustkommunerna hur de olika turistkategorierna fördela- är tjänar mest på bâtturister, medaninlands de kommun för kommun.

HOTELL CAMPIN 247 mmkr 230 milj.kr Suñmsud suomsud Tanum Tanum Smulis sounñs Munkzdal Munkedal Lyukll Lysekil Uddevalla Uddtvnlh Onm Orust 110m 116111 scmunpund Stenungsund Kungälv xungálv Öckerö Öckerö Panul: pmm: Härryda Härryda Mölndal Mölndal märk kr o m 20 so to "71kr o 20 40 60

Fritidsbåten och Samhället 99

FRITIDSHUS STUGA/ RUM 386 rnu; kr 173 mil;kr Snmnmad strama-ua Tanum Tanum Sotenäs ü Somna Munkedal j Munkedal i Lysekil Lysekil Uddevalla Uddevalla Orust Orust Tiöm Hörn slenungsund Stenungsund Kungälv Kungälv Öckerö öckerö paruue pmm: Härryda Härryda Mölndal Mölndal "Hl/ k 0 20 4a 60 "H11" 0 10 20 3a

STUGBY VANDRARHEM .., m.,.,, 22milkr n smsud Trm Strömstad Tanum somna Tfn Munkzdzl M" d Lysekil LW Mama Uddevalla Orust Orust Tlöm 17° suenungsuna i Srenunøund Kung-uy i Kungälv Öckerö I Öckerö Pardue Pau-ull: mrryaa Han-ya. Mölndal nömu "WN" o s 10 15 mr/J kr o l z 3 4

SLAKT/VANNER 499 milkr Slrñnuud Tamm Strömstad som Tanum Munkukl m um M Uddevalla Lysekil orm UMm nam Döm Sununpund skumM 3 Kungälv Kungalv Od"Ö barr-o HW pmm: Härryd- Härryda Mölndal Mölndal url/k 0 m 40 eo ao mn; o kr 5 m 15 p;

GENOMFARTSRESAN DE ENDAGSBESÖK 97 mup kr 207 kr mm suomsuaa n Tanum n somna i

Lysekil j mazvaua i Orust i 116m 1 slenunpund L Kungälv i Öckerö antik I Härryda n Mon-hl WU k o s 10 15 m

100 Fritidsbåten och Samhället

"TURISMEN I BOHUSLÄN" - TILLHYGGE ELLER VERKTYG

Alla sifferuppgifter i dennabroschyr ham- är tade frånundersökningen "Turismeni Bohuslän u som genomfördes sommaren 1988 på uppdrag av Bohuslänssamarbetskommitté BOSAM och BohusTurist. Undersökningen "Turismeni Bohuslän" är en unik kallatill kunskap om hurturismen ser ut och vaddenfårför effekter deolika kommun- i erna. Denintresseradekommunmedborgaren kandramångaslutsatser om sin kommunsför utsättningar att öka sina turistinkomsterochhur politiker ochnäringsidkareförvaltardessamöjligheter. Studienbygger pâ direkta intervjuer med 962 ressällskap, ellerdrygt 3 000personer,som a bl har fått redogöraför sina utgifterdetaktuella dygnet. Detgör att "glömskeeffekten" är minimal, man minns som regelvilka utgifter man haftså nära i tiden. Mer än 99% av de tillfrågade besvaradefrågorna. Intervjuplatserna spridda är över alla14kommunerna, de är välbesöktaturistmálochutvalda för attgeen god representation av deolika turistkategorierna. Intervjuerna genomfördes av professionellamarknadsundersökare frånBurke MarketingInformation AB. Statistiskbearbetning ochsammanställning hargjorts Magnusson8: av PartnersAB. Undersökningsmaterialet helhetkanrek- i sin vireras fránBohusTurist och BOSAM,

Tryckningen dennabroschyrhar möjlig av gjorts av Regionale/eonomislea enhetenvid Länsstyrelsen GöteborgsochBohus i län. Den lean beställasfrån BohusTurist.

:BohusTurist:

Stora Nygatanâ - Box182 - 451 16 Uddevalla - Tel052244055

Fritidsbåten och Samhället 101

"MEN SOMMARGÄSTERNA BETALAR JU

INGEN KOMMUNALSKATT HOS OSS".

Turismens direktaoch indirekta skatteeffekicr är ett kapitel för sig. Det statligaSkâilöuljiltl ningsbidraget till "kommunermed svagt skatteunderlag"komplicerarbilden, eftersom ökade turistintäkter medför minskade bidrag. På det sättetär turismen jämförbarmedvilken annan industri som helsL

Indirekt Berziknad total Direkt omsätb skaiteeffekt ekonomisk Kommun .Arsverken ning milj. kr milj. kr effektmilj kr

Det är en gammalvanföreställning att turisterna bara förorsakarkommunernakostnaderoch inga intäkter. självaverket det I är så attsemesterkassan frånbesökandesläktoch vänner, genomfartsresande, campare ochbåtturister skaparbådearbetstillfällenochstatligaoch kommunalaskatteintäkter. Utan sommarens försäljningstoppskulle ett 50-talmindrelivsmedelsbutiker i norra Bohuslän bli olönsamma ochtvingasstänga, Trängselntill landsochtill sjöss under sommarhalvâretbildar ocksåunderlag för en hel del samhällsservice sommanannars skulle klara sig utan. Turisternai Bohuslänspenderar dessutom merpengarper person än vad Sveriges Turistrád angersom medelvärde. En bátturist Bohuslän i gör t ex av med220:-/ dygn, jämfört med 110:- övriga i landetenligt Turistrådet.

102 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

1996-08- 19

Te 0920-293254

Generaldirektör TorkelW Sölve Kommunikationsdepartementet Box949

46129Trollhättan

HejTorkel

Ber om ursäkt dettagit att lång tid meddennainformation. Dinafrågorinledsmed antalet fritidsbåtar ochantalplatserikommunen. härblir det fråga omen uppskattning eftersom vi från kommunens sålt samtliga sida ut fasrlandsiritidsbamatnnar vi förvaltat.

Framtill 1993 förvaltade vi 15-talet hanmanläggningar varierande med standard antalet båtplatser900. 1 Exempelvis året1990 kommunens för var kostnaderna inklkapitaltj.2 803 000 kronor,intäkterna 1302000kronor.Antaletbåtplatser viddennatidpunktvar då1300st.

Idaghar endast anläggningar i skärgården dvspå öar, där Sandön och Klubbvikens havsbad den år störstaav dem.Därfinns gästhamn en med 70-talet platser.

Antaletfritidsbåtar: ca 7-8000st

Antaletbatplatser oss kända av bio-hamnar av varierande storlek ca 3 500 st

Antaletgästplatser. av oss kända. ca 110st De kändaplatserna finns i 4 av de 40 talet kända hamnama Uppskattningsvis bör det finnas 1-2sittplatseri deresterande 36 hamnarna. Dvsnågonstans omkring 50-taletgilstplatser du.

Kommunen harsedan mars 1996inrättat ett särskilt programområde fdr sklrgardert benlmnt "Luleåkommun skärgård" vilken hartill uppgift att utveckla skärgården som relueationsomrlde för kommuninnevñnare, besöksnäring och turism ökatillgängligheten säkerheten och för skärgardsaktivitener underhålla skllrgårdsanläggninga: och fritidsbâtamas farleder tillvarata den bofasta befolkningens intressen och möjligheter för en levandeskärgård - skapaförutsättningar näringslivsutveckling marknadsaküviteter för och i skärgården

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 103

insatser göras för bevarande av skärgårdens egenart, naturvärden och landskapsbild. I daghar vi IO-talet Lttflyksanläggnin skärgården, gar i vilkaförvaltas av kommunen och dess nya programomrade Luleåkommun skärgård. Dessutom svarar för utprickrlin g av ett antal fritidsbåtsleder.

Sexpersoner arbetar nuläget inom denna verksamhet. Motsvarande . 2 årsarbetare. Personalkostnader. 670 000:-

Driftkosmadema 1996inkl.kapitaltjanstkostn. för denna verksamhet uppgårtill l 900000:-

Piinvesnerlngssidan finns1996/97 1 000000:-

Betdñande finansieringen fördenkommunala verksamheten skerdenna via komurmens skatteintäkter. Nlgon hidragsgivning medskattemedel till småbåtshamnsverksamhet i Rsreningsregi utgår Via länsstyrelsen i Norrbottens länutgårskbygdemedel till viss verksamhet inom skärgkdsomrádet. närvarande För ca 400 000lcr/âr. Dessa pengar har tilldömtskommunen viaden regleringsverksanrhet som Vattenfall dömts utbetala vindevattendomar som hållitkring vattenregleringen av Luleälven. Regleringsmedlen kan erhållas förvissa investeringsobjekt i Luleälven eller skärgñrdsomradet. Härvid kan såvälföreningslivet kommunen som göra framställan hosLzstom anslag fråndenna fond.

Vi har tagitfram antalinves ett ueringsobjekt för skärgårdssatsningar förde närmaste åren, ca 25miljonerkronor. Objekten redovisade är som lämpliga objektför bidragsframställningar om EU-stöd. Målomrâdena 2 och5 Huruvidadessa kommer att realiseras eller kanjagi dag svara på, men eftersom objekten har passerat den projetktledningsgrupp lir som politiskt tillsattoch man där haftnågrainvändningar, finnsdet i vart fall goda förhoppningar om att några av projekten kommer bli aktuella. att

Mintolkning beslutet av om inrättande det av nya programområdet ä: att man frånpolitiskt hall har en samsyn behovet av kommunala satsningarl kommunens skärgardsontráde.

Under 1995/96 investeras ca 2.5miljoner kronor som infrastruktursatsningar i skärgården. Med anledning kommunens av satsningar de senaste årenhar erhållit antal ett entreprenörer som bedriverturbåtsverksamhet i skärgården. vilkettyder att det finns ett uppdllmtbehov att öppna skärgården för turismoch rekreation. av

Mln personliga uppfattningen att detfinns skalför staten att stötta kommunernas infrastruktursatsningar i våra skärgårdar.

V nu-

anIs s

104 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

Österåkers

L

kommun

1996-08-29

Näringslivssekr/lsh

Generaldirektör Torkel Sölve W Kommunikationsdepartementet

MEDANLEDNINGAV UTREDNING ANGÅENDEFRITIDSBÅTAR

Vi översänder härmed uppgiñer enligtöverenskommelse.

Antalgästhamnar/ platse Enligtredovisad lista 214 gästplatser

Redovisade gästnätteri båt Endast nâgrafåharkunnatredovisa ett ungefärligt utnyttjande gästplats/natt av varför hänvisar till antaletgästplatser

Antal pe. manenta båtplatser sjö/land Enligtredovisad listaerbjuder 15 varv sjöplatser ca 3.114 platser "- 14 varv vinterplatser ca 3.125 platser

Företag i direktverksamhet antavanstâllda 22 70anställda vintertid 87 anställda sommartid

Parkeringsplatse i anslutningtill håtplats Finnsca 2.655 platser

Planerade investeringar inom2 år/antal Enligt lista 13 st

Erhållitbidrag Enligt lista 1 harfåttaktivitets bidrag l hartättbidragför20 årsedan l har erhållitfrånlänsstyrelsen

Företag som är beroende av fritidsbåtsverksamhet Enligtlista 66 företagmed 133anställda ca

Privatabryggföreningar i fritidsområden runtom i kommunen harvi halt möjlighet följa att upp.

Medvänlighälsning ÖSTERÅKERS KOMMUN

Lars Asplund enligt uppdrag z./:/ AJ H /V - ., h; Äjlb-1ø-4./ ., LouiseSHolmgren

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 105

1996-08-29 TPLATSER

jömhammarvarvet

Marina Varv

Båthamn vinninge Marina Marina rälhavets Båtklubb AB ÅkersKanal ÖBV Bygg Varv ÖstraLagnö Bâtbyggeri ochvarv Finhamn Husarö Ingmarsö Linanäs

Klimsundet Nässlingens Kursgård

Siaröfonet Klaes Andersson, Åsätra ÖrsöBåtvarv EklundsBåtvarv

Hummelmom Varv Yacht Service

H DOKUMENTPLAN\LOUISE\FRITIDS UTR

106 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: l 70

1996-08-29

III I I

Direktberörda Motorverkstad 4 anst Platsverkstad 3 ans Allmänbåtverkstad 2anst Försäljning 2 anst

Båtar Motor 0 Södermans Varv Ramsmora Sjöberg

H:DOKUMENIPLAN\LOUISE\FIUHDS.UTR

Fritidsbåten och Samhället 107

ÖSTERÅKERS KOMMUN 1996-08-27 14 Nâringslivssekr/lsh Företag Anst Verksamhet Alsviks varv sjömans teknik 1 BERGMAN, BROR VERNER 1 BÃT SPORT FRITID Båt, Sport Fritid Eklunds Båtvarv,Leif Båtvarv Ericsson, TureRagnar Båtbyggare GRANKOBBEN MARINAB HN BÅTCHARTER AB JANNE NYSTEDT SEGEL BÅT Segel Båt Kandelhart Båt Snickeri Bål Snickeri KURT SJÖBERGS BÅTVARV HB Båt- motor-reparationer. 0 LjusteröLax Åkersberga Fiskodl HB Färsk 0 röktlax. Levande laxñskar. LÖFDAHLS BÅT SNICKERI Service 0 repav inombordsmotorer. Målningsarb, grundmumingar, byggnationer o reparationer. Micke Forsbloms Båtmonteringar Åkersberga Pw SKÄRGÅRD HB SKA BYGGMEK BÅTOCH SÖREN LUNDIN BÅT SNICKERI Åkersberga Roslagens Marin ServiceAB, Å Ahlgren lngmarsö Fritidscenter/Stugby Stuguthyrning. Café, grill.Mingolf. Kanotuthyrning. Ljusterö Hembageri Tillverkning försäljning 0 av bageri o konditorivaror. Sea-Safe Boats Sweden AB Försäljning av styrpulpetbåtar. Statoil Bensin Laggarsvik Bensin HADOKUMENRPIAMLDUISEUTREDUS

108 F ritidsbåten och Samhället SOU 1996: l 70

ÖSTERÅKERS KOMMUN 1996-08-27 24 Näringslivssekr/lsh

Wistedts Sjötransporter KB Muddring, pålning,bryggarbeten, sand, jord, grus. Div.transporter Åkersberga Svetsteknik Trading Tillverkning,service bil- bâtlrailer, av o släpkärror. Smide. Östanå Uthymings AB AKAP Båtkapell, navigationsutrustning. BjörnsBensinstation Bensinstation, sedelautomat. BREVIKSALLSERVICE AB Minigolf,kiosk,servering H Alerud C Autosol. Båtvax ochkromglans. Herlins Skärgårdskryss AB Ingmarsö Hembageri Hembageri. JanFrendinPontontransport Bogsering ochsjötransport. LaxbitenBilewaAB Fiskodling, miljöteknik.Röktlax i mm sommarbutik. LEGOSERVICE Båtservice LINDHAGENSEGELMAKERI Tillverkning segel. av RadarTeknik Fartygselektronik Roslagens Marincenter AB Detaljhandel båtar med ochbåttillbehör. SVANTEERIKSSON MARIN Reparationersevice båtar 0 av o motorenReservdelar 0 tillbehör. Wäsby Gård Marin Plastprodukler AB Byggande ochreparation båtar. av Ättarö Åkeri AB Båt-,bod- maskintransporter. o Maskinsopning, snöplogning, sandning.

BryggbyggamJöngren A Elvströms Sails Sömnad, tillverkning segel.Försäljning av av segelbåtstillbehör.

HADOKUMENTVIAMIDUISBUTREDUS

Fritidsbåten och Samhället 109

ÖSTERÅKERS KOMMUN 1996-08-27 34 Näringslivssekr/lsh Klintsundet Bil Båt o Livs 2 AB 2 Detaljhandel med drivmedel Robell Thudén lnrednings AB 2 Fartyg, tåg, hotell, restauranger, skolor. Anders Carlsson BÅT FRITID AB 2 Detaljhandel med båtaroch båttillbehör. COMPIERS Hobbybutik. Spec. kolfiber. ÖSTANÅ 2 Livsmedel. ICA LILLSTRÖMS KIOSKAB 2 Kioskverksamhet. Videouthyming. Lotter, LIVSO tips. Livsmedel. Tapetserarverkstad 2 Nytillverkn 0 renovering av båtdynor o Niit Nubb kapell. 2 Restaurangverksamhet. Fullst. rättigheter. Restaurang Skeppsbruten 2 Båtbyggeri, suickeriarbeten. Trä Båt o Snickeri ÖrsöHandelAB 2,5 3 Den som är ansluten kan koppla upp sig Skärgårdsnoden viamodem ochsöka, läsa ellerlämna information. ÖSTERSKÄRS HAVSBAD 3 Restaurangverksamhet, konferens, catering, fester mm. AB 3 Marina verksamhet. Service, rep. o DYVIKS VARV försäljn. GERMANISCHER LLOYDAB 3 Klassificering av båtaroch industrikomponenter. PLASTSKADOR MONTAGEAB 3 Rep. av plastskador, Lack spec. Försäkringsskador alla bolag. ROSLAGSBÅTAR 3 Reparationer av båtar.Arbetar samtliga AB försäkringsbolag. ICA Provianten AB 4 Livsmedel BRÖDERNA SÖDERMANS BÅTVARV 4 Vinterförvaring, reparationer, motorer. Hammarstrands Kiosk Grill 4 Ombud tipstjänst. Kiosk, grill, bensin, livs Fritz Kröll Eva

H:DOKUMENlPLAN\LOUlSE\UlRED.US

110 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

ÖSTERÅKERS KOMMUN 1996-08-27 44 Näringslivssekr/lsh Ingmarsö LivsAB 4 Livsmedel, bensinsjömack, apoteksombud.

bryggor,muddring. Texaco Åkersberga 5 Bensinstation

Trälhavets RederiAB 5 Båtcharter, utflykter,konferenser, transporter.

Erikssons Bätbyggeri AB 6 Fullständig varvsrörelse. Trä mek. 0 verkstad. Bâtbyggarskola.

H:DOKUMENTVLANUDUISBUTREDLIS

Fritidsbåten och Samhället 1 11 SOU 1996: 170

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL ÖSTERÅKERS KOMMUN Summunuodexdclum KOMMUNFULLMÄKTIGE 1989-06-12 6

KF§ 89 Dnr 1981157 016.388 19a7.171 016.388 Ulm. anses

Bâtiivet i Österåkerskommun svar motioner från - Lars Asplundc m fi, Stig Nigstrand fp och Leif Pettersson s

Mapp Ärende Motionsförteckn Lars Aspiund, Stig wigstrand och Leif Pettersson har Iämnat in varsin motion om båtiivet i kommunen.

Beredning

Administrativa förvaltningen/kans1iet, redogjorde för ärendet i tjänsteutlåtande daterat den 20 april 1989.

Arbetsutskottet behandiade ärendet den 10 maj 1989, § 107.

Kommunstyreisen behandiade ärendet den 25 maj 1989, § 122.

Yrkande

Leif Pettersson s yrkar bifall ti11 föijande punkter i sociaidemokraternas motion om båtiivet i Österåker: punkterna 6 och 7. I övrigt yrkar Leif Pettersson bifa11 tiii kommunstyreisens förs1ag.

Ingela Gardnerm yrkar bifaii til kommunstyreisens försiag.

Propositionsordning

Ordföranden stäiier proposition yrkandena och finner att kommunfu11mäktige beslutar eniigt kommunstyreisens förslag.

KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT

1 Motionerna förkiaras besvarade med hänvisning till upprättat avtal me11an Österåkerskommun och Träihavets Båtkiubb.

Reservation

De sociaidemokratiska iedamöterna reserverar sig tiil förmånför eget yrkande.

luslnnqnces Uldrcgsbesvyrknude sign /, ,

1 12 Fritidsbâten och Samhället

UTDRAG UR

ÖSTERÅKERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNFULLMÄKTIGE 1991-09-23 3 20 /KF9l09Z3.PRO/

KF sas Dnr 88.197 015.388M

Utdrag: Mapp.motlonsförteckntng

Bátsgortcentrumgå Ljusterö - svar på motion från Ritva Elq m fl Ärende

Folkpartiet har genom Ritva en motion till kommunfullmäktige Elg. SvenHugossonoch SörenNorrby. i skall föreslagit att Österåkers lämnabidrag till kommun ett bátsportcentrumpå Ljusterö. Beredning

Fritidsnämndenhar behandlatärendet l989-03-16. S 35. Nämnden beslöt att hänskjuta frågan till budgetbehandlingen.

Glesbygdssamordnaren 1991. har 1 tjänsteutlåtande daterat den30 juli redogjort för ärendet.

Arbetsutskottet behandladeärendet den21 augusti 1991.§ l80.

Kommunstyrelsen behandladeärendet den 5 september1991.§ 148. KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT

1 Motionenförklaras besvaradmedhänvisning till att kommun- styrelsen har gett AB Åkers till en samlad lösning för Kanal i uppdragatt ta fram underlag en "uthamn" vid Klintsundet.

i.

Justerandessign Utdragsbestyrkande

av

gå

Fritidsbåten och Samhället l 13

UDRACliR ÖSTERÅKERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sommanuudnndnlum KOMMUNFULLMÄKTIGE 1988-06-13 10

Mopp

KF s 109 Dnr 1988.32 005.253 /

Planeringsavtal med Trälhavets Båtklubb angåendeRunöHamn Napp Ärende Plandir för känned Stab för handl och Kommunstyrelsens arbetsutskott behandlade.vid sitt sammanexp till TBK träde den29 mars 1988. en skrivelse från Trälhavets Båt- Lagakraft klubb innehållandeförslag till hantering båtfrågorna i av kommunen. Medanledning av skrivelsen beslutade arbetsutskottet omnya riktlinjer för båtfrågornas hantering.

Förslag till planeringsavtal mellan kommunen och Trälhavets Båtklubb om den framtida hanteringen av båtfrågorna har tagits fram.

Beredning Förvaltningsdirektören redogjorde för ärendet i tjänsteutlåtande daterat den 24 maj 1988.

Arbetsutskottet behandladeärendet den 25 maj 1988, 181. 5

Planeringsdirektören redogjorde för ärendet i tjänsteutlåtande daterat den6 juni 1988. reviderat den 9 juni 1988.

Kommunstyrelsen behandladeärendet den 9 juni 1988. 166. § KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT

1 Planeringsavtal medTrälhavets Båtklubb angående båtfrågornas hantering och Runöhamn.godkänns.

2 Till protokollet noteras att "Redovisningöver anläggningar som Trälhavets Båtklubbarrenderar av AB Åkers Kanal" är utförd.

Protokollsnotering 1 På grund av jäv deltog inte Olle Haganiusml 1 handläggningen av detta ärende. Protokollsnotering 2

Stefan Cronbergml och Stig Higstrand f framför tack till planeringsdirektör Stig Stålberg. förvaltningsdirektör Jan- Olov LarsénsamtOlle Haganius.vd Åkers Kanal som skött förhandlingarnamedTrälhavets Båtklubb.

Bilaga

109/88Planeringsavtal luvrzndrs sig Utdvogsbevynlunde

i

//A //z

m

707315 -KCMMUNSAMKOD A8 .l OI

114 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996; 170

USTERÅKERS KDHHUN lS88OS-OS 1

Bilaga 109/88 KF-protokoll 1988-06-13

PLRNERINGSHUTHL

Kommunstgrelsens arbetsutsktot beslöt vid sammanträde 1988-03-E9 om nga riktlinjer angáende bátfragornas hantering i kommunen, se bif § S5/BB.

Hed anledning härav har mellan Dsterakers kommun, nedan kallad kommunen och Iralhavets Batklubb, nedan kallad TBK, träffats Följande planeringsavtal.

§ 1 UHFATINING

Planeringsavtalet slutes mot bakgrunden att nuvarande arrendeavtal mellan RB åkers Kanal och IBK pa Kungsängen och Runö 7:32 kommeratt upphöra och att ersättningsmark erbjuds i Runö Hamn, Avtalet avser den langsiktiga Eörsörjningen av mark for betuppläggning, upptagningsramper och hamnanläggningar. Ett Övertagande av de anläggningar som TBK För närvarande arrenderar kommer att ske av TBK fran Åkers Kanal i enlighet med direktiv i kommunstgrelsens arbetsutskott.

§ E HQRK

Mark for batuppläggning i Runö HamnEg 7:89 kan erbjudas enligt gällande plan med ca HS 000 mä. Ev kan vid behov efter planändring batupplaggningsomradet gtterligare utvidgas.

marken överlåtes till TBK enligt följande principer:

§r§ä§tgigg§mark for K; ;sängen 18 ECOmä och Runa 7:52 S S00 må hardgo.es av kommunenoch Eörsäljes till ramarkspris till TEK.

övrig mark, d v s ex sgogsgagk som TBK behöver Ear att utvidga klubbmarinen forsäljes till ramarkspris. Denna mark hárdgöres av TBK. Ramarkspris för batuppläggningsmark är i IEEE ars prisniva HS kr/mä.

§ 3 GENGHFURRNDE

Utbgggnaden av Runö Hann sker successivt. I en Första etapp iordningställs mark för batupoläggning pa Runö och i en andra etapp Elgttar befintliga anläggningar pa Kungsängen över.

m4;

Fritidsbåten och Samhället 115

OSTERAKERS KUHHUN 1988-06-05 2

Hamn- och kajanläggningen i Tunaviken kommeratt bgggas ut av kommunen i den omfattning som efterfrågas och kan tillgodoses genom den exploateringsbudget som kommunen upprättar för Runö Hamn. Erforderliga brgggur och pontoner för klubbmarinan kommer att byggas ut av IBK.

Upprustning av kanalstranden och insatser muddring m m för att förbättra farleden ska ej belasta Runö Hamn utan ses som en allmän kommunal angelägenhet.

Efter ca S år beräknas mark och upptagningskaj i Tunaviken finnas iordningställd i tillräcklig omfattning för att ersätta nuvarande Kungsängens båtuppläggningsområde. Kommunenska verka för att arrendeavtalet för området förlängs fem år och därefter ett år i sänder intill dess att verksamheten har flgttat över till Runö Hamn.

Den ersättningsmark som kommunen iordningställer grovhårdgöres med lämpliga fgllnadsmassor och toppjusteras med finare fgllnadsgrus. Beroende på hur mgcket fgllnadsmassa som finns tillgängligt kan tidplanen för ersättningsmarkens iordningställande kommaatt förskjutas med något eller några år från beräknad genomförandetid.

Detta avtal är övergripande till sin karaktär och kommer successivt att detaljeras och ersättas med överlatelseavtal som reglerar varje deletapp. Planeringsavtalet möjliggör en långsiktig samlad lösning för TBK i Runö Hamn men kommer i sina detaljerade lösningar att bli beroende av de tekniska aspekter som vid samråd med TBK framkommer vid genomförandet. Likaså kommerdetaljerade lösningar avseende de anläggningar som TBK arrenderar ett arbetas fram med RBåK.

§ 5 BåTUPPLäGGNINGSDnRADET

Båtuppläggningsområdet pá Runö Hamnkommeratt omfatta en icke oväsentlig gta mark, som när den inte används sommartid utgör en resurs för andra ändamål.

TBK och kommunenär överens om att marken ska kunna upplåtas till camping, cirkus, mässor m m som parterna finner intressant och genomförbart.

§ 5 TIDFLHN

Följande tidpunkter beräknas gälla för hárdgöring av mark för båtuppläggning resp utförandet av kaj- och hamnanläggningar:

- 1 september 1588 finns 2 000 m2 mark herdgjord på Runö

- 1 september 1388 gtterligare S S00 ma mark hárdgjord samt upptagningskaj efter kanalen

- även 1890-92 hårdgöres ca 5 000 ma resp år

: 1983 påbörjas arbetena med icr sliande av hamnkaj i Tunaviken /Mu

116 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

USTERÅKERS KOMMUN 1588-05-OS 3

§ E PLRNÄNDRINB

För att utngttja Runö Hamn effektivt se behöver en smärre planändring göras avseende kvartersindelning och angöringsvägar. Planändringen påbörjas omedelbart och beräknas Fastställd 2 kv 1888.

§ 7

Föreliggande avtal utgör grunden för ett konstruktivt samarbete mellan TBK och kommunen För bátfragornas utveckling i kommunen. Planeringsavtalet kan vid behov revideras eller ersättas andra avtal om Förutsättningarna för Runö Hamns genomförande väsentligt förändras.

åtaganden enligt detta avtal innebär ej rätt till skadestånd För nágondera parten.

Detta avtal har upprättats i tvá likalgdande exemplar varav parterna tagit varsitt. denl:/Å; Åkersberga den / ISBE Åkersberga 1988

För österakers kommun För Trälhavets Batklubh 7

7a. :in

f.f

/:i. /§1/J21/

. U -+a,,

Fritidsbåten och Samhället 117

BILAGA 3 SJÖFARTSVERKET 1996-02-19 1 13 Ekonomiadmlnistrativa avdelningen

6. ANSLAGSREDOVISNING

6.1 Sammanfattning

Kostnader inom Sjöfartsverkets ansvarsområde som inte ska ingå i handelssjöfartens betalningsskyldighet finansieras över särskilda anslag.

Ersättningentotalt för år 1997 har beräknats till 145,2 milj kr.

Anvisat 1995/96, 000 kr 1 Förslag . - 1991.1 I . - Totalt Därav för 1 om. kr, 12 månader i . B1. Ersättning för fritidsbáts- 68 624 45 749 90 000 ändamål m m

B4. Ersättningtill viss kanal- 82 758 55 172 55 200 trafik m m B6. Åtgärder mot vattenförore- 1 1 1 ning från fartyg Summa anslag 151 383 100 922 145 201

Under de år Sjöfartsverket varit affärsverk har handelssjöfartens betalningsskyldighet kraftigt utökats. Senast 1994 genom att anslaget Ersättning till viss kanaltrafik m.m. minskades med 15 milj kr i samband med att Trollhätte kanal inordnades i Sjöfartsverket och från den 1 juli 1995 genom att anslaget Ersättning för fritidsbåtsändamál m.m. minskades med 15 milj kr. Vad gäller den minskningen har regeringen uppdragit åt senare Sjöfartsverket att i anslagsframställningen inför budgetåret 1997 redovisa vilka kostnader som överförts till att ingå handels- i sjöfartens betalningsskyldighet.

Sjöfartsverketkonstaterar att anslaget Ersättning för fritidsbåtsändamål inte längre tillnärmelsevis motsvarar vad som kan m.m. betraktas som skäligt. Sjöfartsverkets förslag för budgetåret 1997 överstiger därför anvisade medel för 1996 beräknade som 2/3 av anslaget för det förlängda budgetåret 1995/96.

AVSN-Gä

1 18 Fritidsbåten och Samhället

6.2 Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m.

Motsvarande anslag benämnt Ersättning till Sjöfartsverket för vissa tjänster uppgick 1987/88 när Sjöfartsverket blev affärsverk till 101,4 milj kr. Anslaget har därefter successivt minskats och uppgår nu till 45,7 milj kr beräknat för 12 månader. Utvecklingen de olika åren har varit följande milj kr.

Den ökning av anslaget som skedde till budgetåret 1989/90 var av anslagsteknisk art. Fram till detta budgetår fick Sjöfartsverket från det belopp under inkomstiteln stämpelskatt som var hänförligt till fartygsförsäljningar ta i anspråk ett belopp som motsvarade nettokostnadenför sjöfartsinspektionens verksamhet. Från budgetåret 1989/90 renodlades anslaget och principen om avräkning mot stämpelskatterfrángicks.

Anslaget har således nominellt minskat med 55 % under de år Sjöfartsverketvarit affärsverk. Tas hänsyn också till den avräkning som gjordes mot stämpelskatt 1987/88 och 1988/89 blir den nominella minskningen ca 65 %. Handelssjöfartens betalningsskyldighet har ökats i motsvarande utsträckning. De kostnader som överförts har i huvudsak varit isbrytningens rörliga kostnader, kostnader för den militära bemanningen av sjömätningsfartygen och kostnaderna för sjöfartsinspektionen. Motivet har varit att de nämnda verksamheterna i huvudsak ska inriktas på handelssjöfartens behov och finansieras av avgifter.

Från budgetåret 1993/94 då kostnaderna för militära bemanningen av sjömätningsfartygeninte längre täcktes med anslagsmedel ren- odlades anslaget till att enbart omfatta Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. Från anslaget betalas Sjöfartsverkets kostnader för informationsinsatserför förbättrad Sjösäkerhetfrämst avseende

ÅVSN-SJ

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 1 19

fritidsbåtstrafiken. Vidare ingår vissa kostnader för sjöräddning, farledsverksamhet, bemanning av fyrar av regionalpolitiska skäl samt vissa övriga kostnader för fritidsbåtstrafik och yrkesfiske m.m. som inte skall belasta handelssjöfarten. l anslaget ingår också medel för beredskapsåtgärder inom totalförsvaret.

För de poster som numera ingår i anslaget anvisades budgetåret 1987/88 43,5 milj kr. För budgetåret 1995/96 12 månader har anvisats 45,8 milj kr. Under denna period har prisökningen enligt KPl varit ca 50 %. Ett antal nya åtaganden, som framgår nedan, har också tillkommit. Den reala minskningen är således betydande. Utvecklingen för olika delposter redovisas nedan milj kr.

1967/88 1994/95 1995196 Behov 12 mån Förslag 1997

Sjösäkerhetsinformation 2,9 3,5 3,5 3,5

Bemanning av fyrar av regionalpolitiska skäl 1,6 2,1 1.0 2,6

Fyrar m.m. 2,0 2,6 2,6 5,8

Mindre kanaler och

Beredskapsåtgärder inom totalförsvaret 1,5 1,3 1,3 1,3 Jämkning av besikt-

Av sammanställningen framgår vilka kostnader som under budgetåret 1994/95 belastat anslaget, men som under budgetåret 1995/96 överförts till att belasta handelssjöfarten. Sjöfartsverket redovisar i sammanställningen också det verkliga anslagsbehovet. De olika delposterna kommenteras nedan.

AVSN-SJ

120 Fritidsbåten och Samhället

6.2.1 Sjösäkerhetsinformation

Under posten tas upp 3.5 milj kr för insatser i form av information och rådgivande verksamhet för att främja säkerheten inom fritidsbåtstrafiken.

6.2.2 Bemanning av fyrar av regionalpolitiska skäl

l tabell 5 har sammanställts uppgifter för de fyrplatser som den 1 januari 1996 var bemannade och för vilka Sjöfartsverket kvarstår som huvudman eller bidrar till bemanningskostnaderna. l sammanställningen ingår även Söderarm, som bemannas i huvudsak för sjöräddningsändamål. Personalkostnadernaför de fyrar som bemannas av regionalpolitiska skäl uppgår till 3,5 milj kr. Ersättningen till Sjöfartsverketfrån andra intressenter för dessa fyrar uppgår till 0,9 milj kr.

Anslagsbehovet är således 2,6 milj kr. Den nedskärning av anslaget om 15 milj kr 12 månader som gjorts till budgetåret 1995/96 har inte i sin helhet kunnat göras på poster som med en grov schablonisering kan hänföras till handelssjöfarten. Detta medför att handelssjöfarten nödgas finansiera ca 1,6 milj kr av kostnaderna för bemanning av fyrar av regionalpolitiskaskäl.

Av sammanställningen i tabell 5 framgår hur andra intressenter bidrar till finansieringen. Det bidrag om sammanlagt 0,6 milj kr som SMHI tidigare lämnade för bemanning av Örskär, Kullen och Máseskär upphörde den 1 november 1995. Från den 1 juli 1995 upphörde överenskommelsenmed Marinen om bemanning av Understen efter uppsägning från Marinkommando 0st. Regeringen beslutade 1995-06-29 att uppdra åt Försvarsmakten att ombesörja fortsatt drift av Understens sjöbevakningsstationför tiden 1995-07-01--12-31.Regeringen avsåg också att senare återkomma i frågan om verksamheten vid Understens sjöbevakningsstation fr.o.m den 1 januari 1996.

De fyrar som fortfarande är bemannade och delvis anslagsfinansieras skulle ursprungligenavbemannas till följd av Sjöfartsverkets program för automatisering av fyrfunktionerna. Genom olika regeringsbeslut- de första 1978 avseende Måseskär och Kullen föreskrevs dock att vissa fyrar även fortsättningsvis av regionalpolitiska skäl skulle hållas bemannade. I anslutning därtill förutsattes Sjöfartsverket- efter samråd med andra berörda intressenter även redovisa intresset för och därmed viljan att ekonomiskt bidra till en eventuell fortsatt bemanning vid de fyrplatser som skulle automatiseras. Överläggningarna resulterade i att förutom Måseskär och Kullen även Holmögadd och Örskär bemannades med Sjöfartsverket som huvudman. Försvaret, SMHI och Stiftelsen Stockholms skärgård bidrog till finansieringen.

AVSN-BJ

Fritidsbåten och Samhället 121

Tabell Bemannade flQtser 1995-07-01 Tomt SOV-ahe- län; par Ir, ooo I k: :mal mnnlnpuwludn hundar p.. h, enspv m..sov l uno kr hln andra till Annan MIG huvudman hhl R 4,4 1225 800 Huvudman:SjöV Övr intressenter:Försv,SMHI DrakarR 3,0 aso 100 Huvudman:SjöV Övr intressenter: Stiftelsen Stockholmsskärgård

Sñderann 8,0 2 500 250 Huvudman:SjöV 2,0 25 Huvudman:StiftelsenStockholmsskärgård Övr intressenter: Försv, Norrtäljekommun, SjöV, SNV 4,0 98 Huvudman:SNV Övr intressenter:Försv,RPS,SjöV,SMHI Kullen R 1B 500 Huvudman:SjöV MåseskäxR 3.25 950 Huvudman:SjöV Nidingen R 2,0 20 Huvudman:Domänverket Övr intressenter:Försv,SjöV,SMHI,Kungsbacka kommun,Hallandslänslandsting,SNV Intill 6 025 1 150 143 Varavregionalpolitisktbemannade 3 525 900 1 Omräknat till helårsanställda. 2 Enbartpersonalkostnader. Kostnaderför transporter, drift, underhålloch kapitalkostnaderför fastigheterochbåtaringår här. Anm Försv Försvaret,RPS Rikspolisstyrelsen, SjöV Sjöfartsverket, SMHI SverigesMeteorologiska och Hydrologiska Institut, SNV Statens Naturvårdsverk, R Regionalpolitisktbemannade

122 Fritidsbåten och Samhället

Regeringens beslut om en fortsatt bemanning har nu verkat i drygt 15 år. Sjöfartsverket har under denna period känt sig bundet av riksdagens beslut. I takt med att övriga intressenter av rationaliserings-eller besparingsskäl ser över sin verksamhet sägs överenskommelser upp och bidragen minskar. En större del av kostnaderna måste anslagsfinansieras.Alternativen är avbemanning eller att handelssjöfarten tvingas bära den regionalpolitiska kostnaden. Sjöfartsverket har inte kunskap om de ursprungliga regionalpolitiskaskälen för bemanningen har samma tyngd som när besluten togs.

Mot den angivna bakgrunden har Sjöfartsverket i skrivelse 1995-10-27hemställt att regeringen prövar frågan om de regionalpolitiska skälen för bemanning av angivna fyrplatser även fortsättningsvis har sådan betydelse att bemanning ska upprätthållas. l awaktan pá ett sådant beslut tar Sjöfartsverket upp ett anslagsbehov 1997 som motsvarar nuvarande bemanning.

6.2.3 Fyrar m.m.

Under posten tas upp kostnaderna för fyrar m.m. i farleder utesom slutande nyttjas av andra tratikantgrupper än handelssjöfarten. Farleder som endast i ringa utsträckning nyttjas handelssjöfarten av ingår således inte i beräkningsunderlaget oavsett att de är av större betydelseför fritidsbåtar och fiske. Kostnaderna beräknas utifrån Sjöfartsverkets genomsnittliga årliga kostnader för respektive slag av anläggningstillgâng.

Nedan redovisas uppgifter om Sjöfartsverkets totala innehav av olika anläggningar, antalet i farleder som inte nyttjas för handelssjöfart och kostnaderna för de senare.

Prickar

Fyrar

Genom ändring i instruktionen ålades Sjöfartsverket från april 1 1991 att svara för redovisning och dokumentation rikets gränser av till havs samt skötsel och tillsyn av dessa gränsers utmärkning.

AVSN-GJ

Fritidsbåten och Samhället 123

Sjöfartsverket har kunnat kontstatera att frågan om betalningsskyldigheten för denna uppgift är oklar. Uppgiften kan inte hänföras till verksamhet som avser handelssjöfarten. Sjöfartsverkets kostnader har beräknats uppgå till ca 2,2 milj kr per år. Sjöfartsverket föreslår att medel fortsättningsvis anvisas under anslaget Ersättning för fritidsbátsändamål m.m.

6.2.4 Kanaler och fördjupade farleder

Kostnaderna avser anslagsfinansiering för täckande av underskott i Falsterbokanalenoch för åtgärder i vissa mindre kanaler som inte handelssjöfarten. l de mindre kanalerna förekommer viss nyttjas av passagerartrafik form i av reguljär lokaltrafik eller kryssningar. Denna trafik betalar dock inga sjöfartsavgifter.

Falsterbokanalen överfördes till Sjöfartsverket från Förvaltningenav Naturvårdsverketden 1 juli 1980. Under den tid Naturvårdsverket förvaltade kanalen finansierades kapitalkostnaderna av Sjöfartsverketoch belastade därigenom handelssjöfarten. Genom särskilda passageavgifter betalade handelssjöfarten vidare för gång kanalen. Fritidsbåtarna var avgiftsbefriade. Underskottet i genom kanalen täcktes från anslag under Jordbruksdepartementets huvud- 1979/80:100 bil 9 konstaterar föredraganden att övertitel. l prop förandet förvaltningen till Sjöfartsverket inte gav anledning att av ändra linansieringsformen, dvs att fritidsbåtarnas andel av driftskostnaderna för kanalen alltjämt skulle anslagsfinansieras.

De motiv låg bakom nuvarande finansiering kanalens besom gränsade nytta för handelssjöfart under fredstid, dess betydelse ur beredskapssynpunktoch dess betydelse för fritidsbåtar och fiske gäller fortfarande. Beräknat underskott i kanalen exkl kapital- kostnader uppgår till 4,0 milj kr.

För övriga mindre kanaler beräknas kostnaderna till 2,6 milj kr för rensningar och underhåll av strandskoningar i Väddö kanal, strömma kanal, Kolströms kanal, Albrektssunds kanal, Sotenkanalen och Malö Strömmar.

6.2.5 Sjöräddning

Sjöfartsverketsansvar är enligt Räddningstjänstlagen att svara för sjöräddningstjänsten i Sverige. l räddningstjänstlagen föreskrivs att statliga och kommunala myndigheter är skyldiga att med personal och egendom delta i räddningsinsats om myndigheten har lämpliga resurser och ett deltagande inte allvarligt hindrar myndighetens vanliga verksamhet. Räddningstjänstlagen föreskriver också att en kommun har rätt till skälig ersättning av staten om kommunen medverkat i statlig räddningstjänst.

l den svenska sjöräddningstjänsten ingår Sjöfartsverket, Rikspolisstyrelsen, Kustbevakningen, Luftfartsverket, Försvarsmakten

ÅVSN-BÅ

124 Fritidsbåten och Samhället l l 4

Marinen och Flygvapnet, Sjöräddningssällskapet, de kommunala räddningstjänsternalängs kusterna och runt Mälaren, Vänern och Vättern samt, genom avtal, Telia Mobitel AB.

De kostnader Sjöfartsverket i det här sammanhanget redovisar omfattar Sjöfartsverkets kostnader för ledning, samordning, utbildning och särskilda sjöräddningsresurser på ställen där andra lämpliga resurser inte finns tillgängliga samt vissa kostnader i sambandmed att kommun biträder vid räddningsinsats. De statliga myndigheterna liksom sjöräddningssällskapet svarar själva för sina respektive - insatskostnader.

De senaste åren har Sjöfartsverkets ekonomiska åtagande för sjöräddningenväsentligt utökats. Sjöfartsverket har tillsammans med Räddningsverketoch Kustbevakningenträffat avtal om samarbete med räddningstjänsten Stockholm, i Göteborg, Malmö, Helsingborg och Härnösand/Kramfors.Avtalet innebär att på dessa orter finns särskilda insatsstyrkorför räddningsinsatser, t.ex. vid bekämpning av brand ombord på fartyg och vid risk för miljöskador. Sjöfartsverket svarar för kostnader för utbildning och utrustning tillsammans med Kustbevakningen.

I prop 1992/932100 bil 7 behandlades frågan om merkostnaderför helikopterberedskap.Frågan aktualiserades av att förutsättningarna för den ordinarie verksamheten med försvarets tunga helikoptrar förändrats och medfört neddragningar av beredskapen. Därigenom uppstod merkostnaderför Försvarsmakten att upprätthålla en helikopterberedskapför en tillfredsställande sjöräddningstjänst. ÖB indikeradeför sin del att merkostnaderna uppgick till ca 3-4 milj kr budgetåret 1993/94.

Från den juli 1 1993 betalar Sjöfartsverket för den särskilda helikopterberedskapen.För budgetåret 1994/95 träffades avtal mellan Sjöfartsverket och Försvarsmakten om särskild helikopterberedskap med en tung helikopter i Säve, Kallinge, Visby och Berga. Försvarsmaktensmerkostnad beräknades till 5,7 milj kr. Inför 1995/96 diskuterades förutsättningarna för ett nytt avtal avseende sista halvåret 1995. Sjöfartsverket önskade en kort avtalsperiod då verket önskade klarlägga behovet av helikopterberedskap för andra räddningsinsatser än sjöräddning. Sjöfartsverket kunde inte heller utan vidare acceptera Försvarsmaktens offert då kostnaderna väsentligt överstiger tidigare beräkningar. Helikopterberedskapenupprätthålls dock tills vidare på samma nivå som tidigare.

Enligt Sjöfartsverkets uppfattning måste en tillräcklig helikopterberedskap vara av utomordentligt stor betydelse även för andra civila räddningsinsatser än sjöräddning. Som Sjöfartsverket i tidigare sammanhang framhållit bör kostnaderna för en sådan beredskap betalas via Försvarsdepartementetsanslag eller fördelas på de räddningstjänster inom vars ansvarsområden helikoptrarna

AVSNvGJ

1996:170 Fritidsbåten och Samhället 125 SOU

Nuvarande finansieringsform har påtagliga brister. Det kan utnyttjas. svårt för Sjöfartsverket att i ett tidigt skede få klan för sig är effekterna pá helikopterberedskapen till följd av ändringar i Försvarsmaktens ordinarie verksamhet. Den ekonomiska vinsten av

förändring inom Försvarsmakten kan i princip medföra en en kostnadsökning för Sjöfartsverket som är större än denna vinst. En

helhetssyn saknas.

redovisar Sjöfartsverket sina totala kostnader för l det följande sjöräddning år 1996 och de andelar som enligt hittills tillämpade belasta andra intressenter än handelssjöfarten, dvs principer ska anslagsfinansieras. Ursprungligen fördelades schablonmässigt kostnader på olika kategorier sjöfart i proportion till samtliga av antalet sjöräddningsinsatser. Fördelningen var då att 12 % av hänfördes till handelssjöfarten och 16 resp 72 % till kostnaderna yrkesfisket och fritidsbåtstrafiken. Sjöfartsverket har därefter för nytillkommande åtaganden frångått den principen och belastat handelssjöfarten med högre andel kostnaderna om så ansetts en av Detta har lett till att handelssjöfarten belastas med 25 % av skäligt. kostnaderna för sjöräddningen. Andra fördelningsnycklar de totala sammanhang diskuterats. Någon annan. mer rättvisande har i olika metod för fördelningen har dock hittills inte presenterats.

Radiotjänstkostnader

Enligt tekniskt avtal mellan Sjöfartsverket och Telia Mobitel AB ges Sjöfartsverket rätt att nyttja Telias kustradionät i samband med

sjöräddningstjänst. Kostnaderna uppgår till 8,2 milj kr. Av kostfaller 7,2 milj kr på andra kategorier än handelssjöfart. Det naderna den totala kostnaden för kustradionätet uppgår till kan noteras att milj kr handelssjöfarten på kommersiella grunder svarar 16,4 varav för 8,2 milj kr.

Sjöräddningscentraler MRCC

kostnader för den med Luftfartsverket, Marinen och Sjöfartsverkets Kustbevakningen samlokaliserade/integrerade sjö- och flyg-

räddningscentralen i Göteborg uppgår till 7,7 milj kr.

har också i operativt avtal med Telia Mobitel AB Sjöfartsverket fortsatt drift fram till år 1998 av MRCC överenskommit om Stockholm. Kostnaderna uppgår till 6,7 milj kr.

Information och utbildningskostnader för personal vid MRCC

Göteborg och Stockholm uppgår till 1,6 milj kr.

kostnaderna för sjöräddningscentralerna 16 milj kr faller Av 14 milj kr på andra kategorier än handelssjöfart.

l det operativa avtalet med Telia Mobitel AB ingår utsändningar av

navigationsvarningar, NAVTEX och AMVER. Tjänsterna är i

ÅVSN-SJ

126 Fritidsbåten och Samhället

huvudsak inriktade på handelssjöfarten. Kostnaderna, 1,7 milj kr, belastar i sin helhet handelssjöfarten.

Beredskap m.m.

Från den 1 juli 1993 betalar Sjöfartsverketför den särskilda helikopterberedskapenför sjöräddningsändamål. I det avtal som nu gäller har ersättningenför år 1996 bestämts till 11,4 milj kr, dvsett belopp som avsevärt överstiger det belopp 3-4 milj kr OB om som indikerade inför budgetåret 1993/94 det första budgetår den nya finansieringsformentillämpades. Nuvarandefinansieringsform har påtagliga brister. Det är svårt för Sjöfartsverket att i ett tidigt skede få klart för sig effekterna på helikopterberedskapentill följd av ändringar i Försvarsmaktensordinarie verksamhet. Den ekonomiska vinsten av en förändring inom Försvarsmakten kan i princip medföra en kostnadsökning för Sjöfartsverket är större än som denna vinst. En helhetssyn saknas. Sjöfartsverket förordar första i hand en finansieringsform där helikopterberedskapen betalas via Försvarsdepartementetsanslag. För en sådan lösning talar att en tillfredsställande helikopterberedskapmåste vara av utomordentligt stor betydelse även för andra civila räddningsinsatser än sjöräddning. l andra hand förordar Sjöfartsverket en lösning där kostnaderna för beredskapenfördelas mellan departement och myndigheter med ansvar för olika delar av den civila räddningstjänsten.

l awaktan på Regeringens ställningstagande tar Sjöfartsverket upp ett belopp om 11,4 milj kr för helikopterberedskap. Sjöfartsverket förutsätter således att Sjöfartsverket i vart fall inte ska betala samtliga kostnader för beredskapen. Av beloppet belastar 8,4 milj kr handelssjöfartenoch 3 milj kr övriga kategorier av sjöfart.

Sjöfartsverketskostnader för utbildning och utrustning av de s.k. HITS-styrkorna som inrättas efter avtal med vissa kommuner uppgår till 0,5 milj kr. Kostnaderna belastar i sin helhet handelssjöfarten.

Beredskapskostnadernaför OSC On Scene Commander den person som vid större räddningsinsatser på plats leder och samordnar arbetet uppgår till 0,8 milj kr. Av kostnaderna faller - 0,7 milj kr på andra kategorier än handelssjöfart.

Söderarm

Kostnadernaför bemanning av Söderarm för sjöräddningsändamål uppgårtill 2,6 milj kr. Sjöfartsverket erhåller bidrag från annan myndighet om 0,3 milj kr. Den tidigare ersättningen från SMHI för väderobsen/ationstjänstupphörde den 1 november 1995.

Av nettokostnaden,2,3 milj kr, faller 2 milj kr på andra kategorier än handelssjöfart.

ÅVSN-GJ

Fritidsbåten och Samhället 127

11 Övriga kostnader Sjöfartsverkets kostnader i övrigt för ledning, samordning m.m. uppgår till 13,9 milj kr enligt nedan. Milj kr Central samordning och administration 2,5 Utbildning av personal från Sjöräddningen i 3,3 ingående myndigheter m.m.

Av kostnaderna faller 12,2 milj kr pá andra kategorier än handelssjöfart.

Sjöfartsverkets kostnader för räddningsinsatser med egna resurser uppgår till ca 1.5 milj kr per år och belastar i sin helhet handelssjöfarten enligt principen att de statliga myndigheterna liksom sjö- räddningssällskapet själva svarar för sina respektive insats- kostnader.

Sammanfattning

Sjöfartsverketstotala kostnader för ledning och samordning av sjöräddningsverksamheten uppgår till 54,8 milj kr. Av kostnaderna belastar 15,7 milj kr handelssjöfanen. De övriga kostnaderna hänförs enligt de ovan redovisade fördelningsprinciperna till andra kategorier av sjöfart, enligt nedan.

AVSN-BJ

128 Fritidsbåten och Samhället

12 Kostnader, milj kr Totalt Därav handelssjöfart

Av de totala kostnaderna utgör 29,1 milj kr ersättningar till Telia Mobitel AB, Försvarsmakten,vissa kommuner och SMHI.

6.2.6 Beredskapsåtgärder inom totalförsvaret

För att förbättra ledningsmöjligheterna och för att skydda sjöfarten under krig mot fientliga angrepp förbereder Sjöfartsverket beredskapslederför den civila fartygstrafiken.

Bojmateriel m.m. finns lagrad för utprickning av beredskapsleder. Underhåll och drift av denna materiel måste ske. Utbildning av personal ingående i Sjöfartsverkets krigsorganisation skall genomföras liksom lednings- och funktionsövningar med berörda verksamheter och organisationer, även åtgärder för ABC-skydd skall vidtas.

l anslagsframställningen tas upp 1,3 milj kr, vilket motsvarar medel för ovan nämnda åtgärder.

6.2.7 Jämkning av besiktningsavgifter

Från budgetåret 1995/96 innefattar posten enbart ersättning för att Sjöfartsverket utför tillsyn av fiskefartyg med en dräktighet mindre än 20 brutto avgiftsfritt. Sjöfartsverket tar upp 1,1 milj kr.

6.2.8 Samkostnader

För fritidsbátstrafiken och yrkesfisket har från budgetåret 1971/72 betalats ett bidrag till samkostnaderna för Sjöfartsverkets verksamhet. Bidraget tillkom efter förslag i betänkandet De statliga sjöfartsavgifterna stencil K 1968:9. Utredningen menade att varje trafikantgrupp borde lämna något bidrag till att täcka de s.k. samkostnaderna, dvs sådana gemensamma kostnader vilka inte utan vidare kan hänföras till vissa trafikanter eller trafikantgrupper.

AVSN-SJ

SOU 1996: l 70 F ritidsbåten och Samhället 129

I prop 1970:119 om riktlinjer för lots- och fyrväsendets organisation och för statliga sjöfartsvgifter anförde den föredragande departementschefen efter samråd med chefen för Jordbruksdepartementet att fritidsbåttrafiken och fiskerinäringen borde lämna ett bidrag till samkostnadernaför verksamheten. l likhet med vad som redan tidigare gällde för vissa särkostnader borde bidraget bestridas från anslag under jordbruksdepartementetshuvudtitel. Samkostnadsbidraget för budgetåret 1971/72 uppgick till 4,0 milj kr.

Principen med ersättning till Sjöfartsverketför samkostnader har sedan tonsatt fram till budgetåret 1994/95. Från budgetåret 1985/86 anvisas dock medlen direkt från anslag under Kommunikationsdepartementets huvudtitel. Genom nedskärningar har bidraget realt sett urholkats. Från budgetåret 1995/96 finns inte längre medel tillgängliga under anslaget.

Sjöfartsverket kan konstatera att de allmänna farledernas m.m. betydelse även för andra trafikantgrupper än handelssjöfarten knappast minskat sedan budgetåret 1971/72. Sjöfartsverket finner också att den princip som låg bakom införandet av samkQstnadsbidraget alla trafikanter eller traflkantgrupper ska på något sätt bidra till finansieringen -fortfarande är sund och riktig. Det betydelsefulla i att upprätthålla denna princip har ytterligare förstärkts sedan Sjöfartsverket blev affärsverk. De krav på avkastning och utdelning m.m. som statsmakterna fastställer för Sjöfartsverket baseras på att verksamheten ska uppvisa en marknadsmässig avkastning jämförbar med den som välskötta större svenska företag i motsvarande branscher uppvisar. Sjöfartsverket föreslår att anslaget justeras så att ett fortsatt bidrag till samkostnaderna utgår. Sjöfartsverket tar upp ett belopp om 30 milj kr.

6.3 Ersättning till viss kanaltrafik m.m.

Anslaget avser bidrag till täckande av underskott för drift av Trollhätte- och Säffle kanaler. Sjöfartsverket tar upp ett oförändrat belopp, 55,2 milj kr.

6.4 Åtgärder mot vattenförorening från fartyg

Från anslagsposten betalas vissa kostnader, efter beslut av regeringen, för åtgärder som Sjöfartsverket får föreskriva med stöd av lagen 1980:424 om åtgärder mot vattenförorening från fartyg.

Sjöfartsverketföreslår att verket också bemyndigas att belasta anslaget med kostnader för akuta och operativa åtgärder i samband med skred Göta i Älvffrollhätte kanal för att säkerställa miljö, förebygga risk för följdskred och för att säkra framkomligheten för fartygstrafiken.

AVSN-GJ

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 131 BILAGA 4 Sjöfartsverkets registerspeciñkationför obligatoriskt fritidsbåtsregister 1988-07-01.

132 Fritidsbåten och Samhället

Registrering fritidsbåt BR 2 .07 15 av 880701

Bestämmelser om vilka registeruppgifter som ska lämnas avseende en båt finns i 2 § förordningen om fritidsbåtsregistret.

Underlag för handläggning: Blankett TSV-BR 210.003 "Anmälan om registrering av fritidsbåt".

ALLMÄNT

Transaktionen används för att registrera tekniska data och ägaruppgifter om fritidsbåt. Transaktionen är uppbyggd med formulärinmatning.

Transaktionen kan utföras även om det saknas personuppgifter i ägarregistret för eventuella delägare. Genom att ange en asterisk framför personnumret kringgår spärren. Personuppgifter måste man dock inmatas samma dag i AA-transaktionen för delägaren.

INMATNIN

Dgl 1 av transaktigngn

Iransaktionskodz BR.

gersgnnummer: Tio siffror, med eller utan bindestreck.

Äqgaadelz Ägarens/delägarens andel anges i procent.

Som svar på sändningen redovisas tilldelad registerbeteckning och uppgifter om namn och adress på ägaren/delägaren om denne sedan tidigare finns registrerad i ägarregistret. OBS ADRESSUTREDNING redovisas om någon av uppgifterna utgår, OBEFINTLIG, UTVANDRAD eller POST I RETUR finns. Kontrollera att personuppgifterna i registret stämmer mot underlaget. Om ägaren/delägaren saknas i ägarregistret skall personuppgifter registreras i därför avsedda fält.

Del 2 av transaktignen

Inmatas de anmälda uppgifterna. Uppgifterna i formuläret kommer i samma ordning som på blanketten.

gåtens namn

Icke obligatorisk uppgift. Alfanummeriskt uttryck om högst 20 tecken kan anges.

§åteashemmahamns kommunl

Obligatorisk uppgift. I fältet ska inmatas den kommun där båten vanligtvis är förlagd när den är sjösatt. Endast i Sverige förekommande kommuner kan anges. Om båten inte vanligen är förlagd 1 Sverige kan UTLÄNDSK anges. Uppgiften matas in med högst 20 t ecken.

Eabrikati modell

Obligatorisk uppgift Alfanummerisk uppgift om högst 36 tecken. 0084

Fritidsbåten och Samhället 133

Registrering av fritidsbåt 880701 BR 2.07 2

Iillxerkninqsntmmer

Obligatorisk uppgift. Uppgiften får innehålla högst 12 alfanummeriska tecken. Numret anges i en följd utan bindestreck, snedstreck och 0 s v. Om ingen uppgift finns, anges SAKNAS.

Iillxerknisgsår

Obligatorisk uppgift. Anges med de 2 sista sifforna i årtalet. Om båten är från 1800-talet skall samtliga 4 siffror anges.

Längd

Obligatorisk uppgift. Uppgiften inmatas i cm och får innehålla högst 4 tecken. Kontroll görs att inmatat värde inte är större än 12 meter eller mindre än 3 meter. Kontroll görs också att längden inte är mindre än bredden. Kontrollen kan kringgås angivande av asterisk före måttuppgenom giften.

åfådi

Obligatorisk uppgift. Uppgiften inmatas i cm och får innehålla högst 3 tecken. Kontroll sker av att inmatat värde inte är mindre än 1,5 meter eller större än 4 meter. Kontroll görs också att bredd inte är större än längd. Kontrollen kan kringgås genom att ange asterisk före måttuppgiften.

Antal masterförsegel

Uppgiften är obligatorisk om uppgift om motoreffekt saknas. Kontroll görs av att inmatat antal master finns inom intervallet l-3.

ÃGQGÅUENEGL

Icke obligatorisk uppgift. Uppgiften är tillåten endast för båt med mast. Högst 8 alfanummeriska tecken kan anges. Fabrikatmärken och specialtecken ska utelämnas.

åkroxfärg

obligatorisk uppgift. Endast värdena GUL, BRUN, ROD, H BLÅ, GRON, H GRÅ, VIT, SVART och FLER- Färgad kan anges.

Qverhygqnadsåärq

Icke obligatorisk uppgift. Endast värdena GUL, BRUN, RÖD, BLÅ, GRÖN, GRÅ, VIT, SVART och FLER- Färgad kan anges.

134 Fritidsbåten och Samhället

Registrering av fritidsbåt 880701 BR 2.07 3

Byggnadsmaterial Obligatorisk uppgift. Tillåtna uppgifter är T trä, P plast, S stål. AL aluminium, G gummi och AN annat. Vuüanläggning Icke obligatorisk uppgift. Uppgift om anropssignal om högst 8 tecken matas in. Ea§tellerbärba; Måste anges om VHF registrerats. Anges med F om anläggningen är fast eller B om den är bärbar. 2R;radio Icke obligatorisk uppgift. Endast J ja eller N nej kan anges. Mobiltelefgnnunmer Icke obligatorisk uppgift. Uppgiften anges med högst 10 tecken inklusive bindestreck. OBS Aven riktnummer anges. Antal motorer Uppgiften är obligatorisk om uppgift om mast saknas. Kontroll görs att inmatat antal motorer är högst 2. Sammanlagteifekt Uppgiften är obligatorisk om up gift om motor finns. Värdet kan anges i hk eller kw och får inneh lla högst 3 tecken. Om värdet inmatas i hk omräknas det maskinellt till kw. I registret redovisas alltså effekten i kw. OBS Värdet anges alltid utan decimal. Har båten flera motorer ska den sammanlagda effekten anges. Effektenhel: Måste anges om sammanlagd effekt angetts. Anges med hk eller KW. Motorfabrihat Obligatorisk uppgift om antal motorer registrerats. Uppgiften får innehålla högst 15 alfabetiska tecken.

0084f

Fritidsbåten och Samhället 135

Registrering av fritidsbåt 880701 BR k .07

ModelloghmQtQrgummgr obligatorisk uppgift om antal motorer registrerats. Högst 30 alfanummeriska tecken kan inmatas. Specialtecken utesluts. Kontroll sker att motornumret inte registrerats för annan båt. Kontrollen kan kringgås genom inmatning av asterisk. M0§O1tP Obligatorisk uppgift om antal motorer registrerats. Endast IN inombord, UT utombord, INU INU-drev, V vatten-jet, och A annat är tillåtna. Drivmedel obligatorisk uppgift om antal motorer registrerats. Tillåtna värden är B bensin, D diesel och A annat. Övrigade1ä9are Obligatorisk uppgift om ägd andel 100 i del l av transaktionen. Ange person-/organisationsnummer med eller utan bindestreck. Formatkontroll görs av inmatat personnummer. Om delägaren saknas i ägarregistret kan en asterisk skrivas framför personnumret. Personupgifter delägaren måste då registreras samma dag i ÅÄ-transakom tionen. Andel Anges i 2. Uppgiften är obligatorisk om delägare finns. AND OFULLSTÄNDIG INMATNING - Generellt felmeddelande. ÄGARNRSAKNAS/FELAKTIGT tio siffror inklisive checksiffra med eller utan bindestreck ska matas in. DATUM SAKNAS FELAKTIGT datumet skall matas enligt ÅÅMMDD.. ANTAL INMATADE TECKEN FELAKTIGT/FÖR MÅNGA - Korta av. FÄLT FELAKTIGT I del ett godtages bara EJBEVIS efter REGBET I del tva är andelen felaktig på delägaren.

136 Fritidsbåten och Samhället

530704 Registrering av fritidsbåt BR 2.07 5

FÄLTNUMMERFELAKTIGT Godkända fältnummer är 1-29. - FÄLT SAKNAS det angivna fältnummret kräver ytterligare fält. - FÄRG SAKNAS/ FELAKTIG Den inmatade färgen är felstavad eller saknas. -

SVARA J ELLER N Ange om PR-RADIO finns med J eller N i fältet. - FORMATFEL REGISTERBETECKNING - REGBET skall anges som typ AAA01.

MAX 8 DELÄGARE PER TRANSAKTION Om fler än 8 delägare ska registreras måste tva transaktioner göras.

ENDAST NUMERISKA TECKEN TILLÅTNA - Använd siffror.

ENDAST ALFABETISKA TECKEN TILLÅTNA Använd bokstäver. - BREDD ÄR STÖRREÄN LÄNGD Ar en orimlighet och godtages ej. - TILLVERKNINGSÅRET ANGESMED 2 ELLER 4 SIFFROR Om årtalet anges med 2 siffror antages 1900-talet. - OTILLÅTET VÄRDE Generellt felmeddelande. Se bilagan med kontroller. - TILLÅTNA BYGGNADSMATERIAL:T, P, S, AL, G OCH AN Dessa är de enda godkända byggnadsmaterialen. - ANGE OM F ELLER B FAST/BÄRBAR Om VHF-anläggning finns måste det anges om den är fast eller bärbar.

TILLÅTNA VÄRDEN ÄR HK OCH KW Ange om motorstyrkan har angivits i HK eller KW. - TILLÅTEN MOTORTYP: IN, UT, INO, V OCH A Dessa är de enda godkända motortyperna. - TILLÅTET DRIVMEDEL: B, D OCH A Dessa är de enda godkända drivmedlen. -

REGBET SAKNAS/FELAKTIG Regbet som angetts saknas i båtregistret. -

Fritidsbåten och Samhället 137

Registrering av fritidsbåt 880701 BR 2.07 6

Läuçn SAKNAS Ar en obligatorisk uppgift och måste anges. -

ANTAL MASTEROCH MOTOREFFEKTSAKNAS Minst en av dessa måste anges. -

ANTAL MASTERSAKNAS MEN SEGELNRFINNS Om segelnr angetts måste antal master anges. -

ANTAL MASTEROCH ANTAL MOTORER SAKNAS Minst en av dessa måste anges. -

MOTOR FINNS MEN EFFEKT SAKNAS - Om motor finns är effekten obligatorisk.

HEMMAHAMN KOMMUN FELAKTIG giltiga hemmahamnar är endast i Sverige befintliga kommuner. - DELÄGARESAKNAS I REGISTRET För registrering av delägaren måste en AA-trans " göras. -

RE LTAT AV INMATNIN EN

Transaktionen medför att båten registreras. Registreringsbevis utsänds till ägaren/postmottagaren. Transaktionen tilldelar en registerbeteckning med tillhörande checksiffra, vilken skall noteras på blanketten "Anmälan om registrering av fritidsbåt".

138 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

Registrering av fritidsbåt, 880701 BR 2.07T enstaka el slinga

1. BR

2 a Om slinginmatning Sänd

b Om enstaka, gå till punkt 3

3. Ägarnummer

4. Andel

5. Sänd

a. a Om ÄGAREN SAKNAS MATA - IN FÖLJANDE UPPGIFTER

telenr, 8,

b Om namn och adress redovisas på skärmen, kontrollera uppgifterna. Ar uppgifterna riktiga 8

7. Om namn inte stämmer, kontrollera att personnr är rätt inmatat, gör felsignal F1 och utredning, annars gör felsignal och börja om från början.

B. Identitet och skrov Båtens tab, hemmahamn, tab, namn, fabrikat/modell, tab, tillv nr, tab, tillv år, tab, längd, tab, bredd, tab, ant mast för segel, tab, skrovfärg, tab, överbyggnadsfärg, tab, byggn matrl, tab, VHF-anropssign, tab, fast el bärbar, tab, PR-radio, tab, mobiltelenr, tab,

Motor/er ant motorer, tab, sammanlagd effekt, tab, hk/kw, tab,

Motor 1 fabrikat, tab, modell o motornr, tab, motortyp. tab, drivmedel, tab,

Motor 2 fabrikat, tab, modell o motornr, tab, motortyp, tab, drivmedel,

9. Sänd

10. övriga delägare tab, andel personnr,

ll. Sänd

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 139

Registrering av fritidsbåt, 880701 BR 2-07Ll enstaka

IN BR; ägarnummer; andel /xxx OBS ADRESSUTREDNING/ UT namn, adress, postnummer, postanstalt IN värde/, tab, värde/, tab, värde/. . . . . . ...

0084F

140 Fritidsbåten och Samhället

Registrering av fritidsbåt, 880701 BR 2.07L2 slinga

IN BR IN ägarnummer, andel /xxx OBS ADRESSUTREDNINGXXX/ UT namn, adress, postnummer, postanstalt IN värde/, tab, värde/, tab, värde/

Fritidsbåten och Samhället 141

BILAGA 5

SSF QSTÖLDSKYDDSFÖRENINGEM

+

Torkel Sölve. begäran uppgifter vilka uppgifter som för översänder härmed enligt om registreras i det frivilliga båtregistret. Vissa uppgifter närvarande är obligatoriska. Jag har markerat dessa med fetstil.

Personuppgifter: Efternamn/ firma Förnamn Födelsedatum/organisationsnummer Adress, postnummer och postadresss Telefonnummer bostad och arbete

Båtuppgifter: Båtens dopnamn Hemmahamn Kommun Båtklubb Båtfabrikat Til1verknings-/skrovnummer Tillverkningsår Längd och bredd Antal master och segelnummer Skrov- och överbyggnadsfärg Byggnadsmaterial VHF-anläggning /anropsnummer samt fast eller bärbar/ Max. hastighet för motorbåt Särskild märkning av båten

Motoruppgifter. Motorfabrikat Modell Tillverkningsår Effekt i HK Motortyp Motornummer Drevnummer Sköldnummer

Försäkringsuppgifter: Försäkringsbolag Försäkringsnummer Begynnelsedatum

kan noteras och när en båt eller motor stulits samt Dessutom om utredning pågår beträffande båten. om någon Vi kan även notera "fri text" under särskilda noteringar.

Med vänlig hälsning / .v/.-./øta--/ Britt Skough ,§/ tel. 08 783 7519 a Kopia till Anders Beskow, Försäkringsförbundet

Sö -

Fritidsbåten och Samhället 143

BILAGA 6

SSF sröLosxvoosFönsnlucg

o

användare fritidsbåtregistret samt antal frågor Antal av under år 1995

Polisen 14 st olika polismästardistrikt 134 st användare 2.950 st gjorda frågor mot registret c.a Sjöfartsverket STAB-sjöräddning MRCC-Göteborg MRCC-Stockholm 51 st användare c: 210 st frågor mot registret

Larmtjänst 29 st användare 2.500st frågor mot registret c:a Försäkringsbolag 631 st användare cza 60.600 st transaktioner

SSF 2 st användare cza 272.000 st transaktioner identifierade och återfunna stulna båtar under 1995 Antal Identifierade cza 500 st båtar Återfunna stulna ett 60-tal nyregistrerad stulen båt lett till uppklaring av /utöver dessa har en båtstöldliga och ett 20-tal båtar har hitintills återfunnits en

båtar har tillförts registret under år 1995 C:a 1.500 st nya

m

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 145

E BILAGA EN KORT ORIENTERING OM FRITIDSBÅTFORHOLD I NORGE l

1 Lov om registrering og merking av småfartøyer av 3.des. Nr. 1948. Denne i er praksis fortsattgjeldende inntil ny vedtattlovblir iverksatt, se denne.Det er politiet som står forregistrering og kontroll. Registeret heletidenhatt har store mangler grunnet manglende oppdateringer, se vedlegg merket

2 Fritidsbåten,NOU1978:32. En utredning fraMilljøvemdepartementet som ikke ga noen konkreteresultater / beslutninger i denetterfølgende Stortingsbehandiing, kfr. St meld 83 1980-81Om nr fritidsbåten, Stmeld 83 nr 1981-82Tilleggsmelding etter regjenngsskifte InnstS og nr 159 1982-83, se vedleggmerket

3 Forskrift av 11desember1981 nr. 3807 om minstealder mv. for fører av visse maskindrevne fartøyunder7.5registertonnbrutto,fastsattvedKgl. res.,og forvaltet av Sjøfaitsdirektoratet,vedleggmerket se

4 Fritidspolitikken.Rapportfra en arbeidsgruppe oppnevnt av Miliøvemdepalumentet1988. Ensentral person i dennesammenheng og som harstelt med fritidsbåtspørsmál i Miljøvemdepartementet i en ärrekke avd. er dir. Harald Ruberg, lederfor seksjonforfriluftslivi departementet.

5 Forskrift om forbud mot bruk av fritidsfartøy uten effektiv lyddemping i eksossystemet fastsatt Miljøvemdepartementet av 7.juli 1989,se vedleggmerket

6 Ot. prp. nr. 35 1993-94. Om lov om registrering fritids- av og småbåter. Loven er vedtatt registeret besiuttetlagttil Fredrikstad. og er Enprosjektgruppe i Toll- og avgiftsdirektoratet underFinans- tolldepartementeti og er gang medarbeidet som ventes fullført sommaren 1997dadet nye registeret ventes operativt. ProsjektlederTone er Olavsen i direktoratet, vedleggmerket se

7 Europaparlaments-og Rådsdirektiv 94 25I EF / av 16.juni 1994 om tilnerming av medlemsstatenes lover og forskrifter om lystfartøy.Bame- familiedepartementet og har fått ansvaret medgjennomføringendirektiveti norsk av rett.

8 Lov av 27.april 1995 nr. 16 om trygg bruk av fritidsfartøymedtilhørende forskrift av mai1995 om flyteutstyr om bord påfritidsbåter som forvaltes av Sjøfansdirektoratet,vedleggmerket se

9 RAPPORTfra Arbeidsgruppetil bekjempelse av ulykker medfritidsfartøy avgitt av Utenriksdepartementet juni 1996.Dennegir en kort og grei oppsummering de av flesteforholdrund fritidsfartøyer. Sentral person i arbeidetmed rapporten var avd.dir. Aage Osi departementets Skipsfaitsavdeling. se vedleggmerket

Forutendisse9 punktene gir sismevnte rapport 9 enmer detaljenoversikt over hva som tidligere gjortinnenforfeltetmedtilhørende er lover og forskrifter. Somdet fremgâr er detandredepartementen direktorater Kystdirektoratet tar enn som segav forholdet omkring fritidsbåtpolitikken i Norge.

Oslo 23. september 1996

ezratet

mar Naass

146 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

VEDLEGG

Finans- og tolldepartementet

Ot.prp. nr. 35

1993-94

Om lov om registrering fritids- småbåter av og

Bli-riding fra Finans- og tolldepartementeta 18. mars 1994,

godlqienti statsråd samme dag.

INNLEDNING Det foreslås at registeretadministrativt leg-

Ijinansdepartementet legger med dette ges under Finansdepartementet. Departe-

frem forslagtil lov registrering fritids- mentet tar sikte på at det skal leggestil og om av og småbåter fritids- småbåtregistexet. Ho- bygges opp av Toll- og avgiñsdirektoratet. og vedhensikten med forslaget å lovliiem- Detforeslås at loven,med unntak av kap.Il, er melfor å oppretteet landsomfattende sentralt iverksettesstraks, og at kap.Il iverksettes og

EDB-basertregister som skal ivareta hensy- geldende lov opphevesfra det tidspunkt

net til de offentlige og private brukere Kongenbestemmer. som har behov for opplysninger fritids- Forslagetbyggerpå en utredningfra en inom og småbåtflåten. terdepartementalarbeidsgruppenedsatt av

Finansdepartementet.Gruppen hadde pri- Registeret vil således ha et vidt formal som msert som mandat leggefrem utkast til å ny omfatter; tratikksikkerhetsformål til sjøs, lov registrering fritidsbåter. forskning om av og sammnnsplanlegging,ivareta- I proposisjonenskap. 2 angisbakgrunnen

kelse miljøvemhensyn,beredskapsformål, for forslaget.Det fremgårder at dagens regiinnkreving av skatt, avgifter,toll og gebyreri streringssystemfor fritids- og småbåter be- er tilknytning til båter og båtmotorer, foisikheftet med betydeligemangler noe som inringsfonnål,politietterforskning,forbruksun- nebmrer de lokale at registreneikke er egnet dersøkelser og infonnasjon.Fritids- og småtil å ivaretavesentligeoffentligeoppgaverog båtregisteretforeslåsikke benyttet eller utle- hensynettil private interesser vert til kommersielle formal. og brukere. I

kap. 3 gennomgåsde ulike behovfor et nytt De viktigste endringenei lovutkastet i for- sentraltfritids- og småbåtregister.I kap. 4 an-

hold til nåvaerende registreringsordning, som gis registreringsordningeri andre land.I kap.

er regulerti lov av desember1948 nr. 3 om 5 redegjøres for alternative muligheter, her-

registrering og merking av småfartøyer. er under det registeretbør offentlig om nye vare først og fremst at registeret skal vare et sen- eller privat, registrering bør frivillig om vare tralt register som skal drivesved bruk av mo- eller pliktig, det bør etableres helt og om et deme datateknologi.Viderevil det vare for- nytt registereller en videreutvikling eksisav skjellermedhensyntil hvilke båter somer re- terenderegistre.I kap. 6 omtales organiserin-

gistreringspliktige.Etter forslagetvil fritids- gen av registeret,herunder hvilket departe-

og småbåtmed fast havn her i landet, samt ment som skal ha det overordnede I båter ansvar. som brukesher i landet av person med kap. 7angisdeøkonomiske administrative og fastoppholdsstedi Norge, vaere registrerings- konsekvenser forslaget. det fremgår at av og pliktig. Unntatt fra registreringsplikten blir etableringskostnadene anslått til mellom er

båter somer mindre enn 4,5 meter. Dette giel- 20 30mill. kroner deløpende og og driftsutgifder dog baredersomde ikke er utstyrt med tene til lag 7,5 mill. kroner i et ordinaart om motor. Båter med lengde4,5 meter eller mer driftsâr. I kap. 8giennomgåslovutkastet. Høblir unntatt på vilkår av at de verken har seil ringsinstansenes uttalelser og departemeneller motor. Båter som pliktes registren i hen- tets kommentarer er inntatt underdeaktuelle hold til andrelover blir ikke omfattat av den- bestemmelser.

ne loven.

Fritidsbåten och Samhället 147

UTGIFTER OCHINKOMSTER FÖR DENOFFENTLIGA SEKTORN SOM BÅTLIVET ÅSTADKOMMER l FINLAND TheHelsinki Research Institutefor Business Administration1991 311-555 3 - Inkomster1989 Mmk Båtproduktion och-handel

Handel med båtmotorer

-

Handel med båttillbehör - omsättningsskatt 32 - tullinkomster ochutjämningsskntt från .. - skatt löneinkomster 5

Reparations- ochserviceverksamhet - omsättningsskatt 21 skatt från löneinkomster 8 -

Avgifteri båthamnar - omsättningsskatt - skattfrånlöneinkomster

Båtförsâkringar försäkringsskatter 12 - - skatt från löneinkomster .. Bränsleförbrukning - bränsle- ochomsättningskatt 60 - skattfrånIöneinkomster 2

Inkomster frångästhamnar dagligvaror ochrestaurangbesök - omsättningsskatt 4 - skattfrånlöneinkomster 2

Sammanlagt 442

Utgifter1989

Båtleder och-rutter - byggnad underhåll och 20

Räddningsverksamhet 9

Bâthamnar byggnad och underhåll 60 -

Sammanlagt 89

148 Fritidsbåten och Samhället

Regeringens propositiontill Riksdagen med förslag till sjötrafiklag

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l denna proposition föreslås detstiftas att avenperson som har fyllt 15 år.Sjöfnrtsstyenny sjötrafiklag, som ersätter den nuvaran- relsenkandessutom särskilda av skälbedelagen om båttrafikSyñetmedsjöka- stämma att den som framför en farkost av fiklagen både främjasäkerheten är att inom viss typ eller enskildfarkostskallhafyllt en sjötrafikenoch att förebygga olägenheter 18åroch att hanbesitter dekunskaper och som användningenfarkoster av kanorsaka denförmåga framföra att farkoster: sjömiljön Sjötrafiklagen som m.m. innehåller stad-rfartsstyrelsen förutsätter. ganden gällande dem som färdaspå vatten, Enligtpropositionen skalldet fortfarande farkoster ochderas stning samt nañkpå vara möjligt att utförda regionalaförbud vatten. som förbjuder begränsar och trafik med far- Sjötnfrklagen skallgällaallafordonoch koster.Besluten kanocksågällafartygsom anordningar som är avsedda förfärdpå vat- används för handelssjöfatt. Avsikten är att ten. Utövertraditionella båtaromfattar la- ordnameddelandetbesluten av så att sjögens tillämpningsområde vattmskotrarfartsverket tex. meddelar beslut som gäller de och svävare. Pafartyg som använda förhan- allmänna farledernaFör utmärknmgen av delssjöfart tillämpas dockfortfarande i första förhudenochk " sningarna ansvarar då

hand asljéölagen ochlagen tillsyn om över far- den som upprätthåller farleden. Beträffande

tygss erheten till dedelar debehandlar frå- övrigavattenområden hördettill deregionagorsom omfattas denna av proposition. la miljöeentralernas befogenheter att fatta Närmare stadganden ochbestämmels om beslut,varviddenkommun vars område farkoster ochderuutrustning, inklusive den berörs förbudetellerl grinsningen av an-

inimiunusmizfrg så: krig i farkoster, ut- svarar för att förbuds- ochbegränsningsmâr-

ardas genom ro ing ajofartsstyrel-ken sätts upp och underhålls. Enligt proposisens beslut.Avsikten är att i stadgandena tionen kandetocksåutfärdas regionala föroch bestämmelserna beaktavad som be- budellerbegränsningar gällande viss typ i Europeiska en stäms gemenskapens direktiv av farkost. om tillnârmning medlemsstaternas av lagar Propositionen innehåller också n a stadochandraförfattningar i fråga om fritidsbå- ganden gällande tillsyn över sjö På en. tar. Genomförordningochsjörfartsstyrel- fartyg som används förhandelssjofart tillämsens beslutstadgas dessutom, på det sätt pas docki förstahandlagen om tillsynöver som direktivet förutsätter, kons om fartygssäkerheten. av att fritidsbåtar ochviss - stningtill I dettaskede föreslåsinga dessauppfyllerkraven.De reformerav nya kraven om stadgandena registrering båtar.Det om av minimiutrustning tillämpasemellertid först stadgande i lagen båttrafik om gällande regiunder1997årsseglingssisong. strering motorbåtar sägeratt av som genom Omdetfinnsskäl misstänka att al: en far- förordning kan bestämmas motorbåtar att kostellerdessutrustning kan äventyra sä- skall regisneras, förbliri krafttills vidare. kerheten ellerhälsan, kanstatsrådetenlig- Likasåförblirstadgandena registrering r hetmedbestämmelserna om i ovan nämnda di- av motorbåtar i fö rdningen om båttrafiki rektivförbjudaimport,tillverknin marknadsföring eller användning far-kosten av Den föreslagna lagen avses trädai krañ ellerdessutrustning. den 16 juni 1996,samtidigt som direktivet Enfarkost som skallinförasi båtregistret gällande fritidsbåtar. Farliksomförnärvarande framföras endast

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 149

Nr 463

Sjötrafiklag

GiveniNådendal den20juni 1996

I enlighetmed riksdagens beslut stadgas:

l kap. 4 § stadganden Rättatt färdaspä vattenområden Allmänna Var och en har rätt att färdaspå vattenom- 1 § i kapa24§ vattenlarådenså som stadgas l Lagens syfte gen 264/61, om inte något annat följer av denna lag. Syftet meddennalag är att främja säkerheten inom sjötrafiken samt att förebygga olägenheter som användningen av farkoster och den övriga miljön, 2 kap. kan orsaka naturen fisket, allmänt nyttjande av naturen för Stadganden som gällerdem som färdas rekreationeller något annat allmänt intresse vatten eller enskiltintresse. För främjande säkerheten inom sjötra- 5§ av tiken och Förebyggande av olägenheter skall Allmänna skyldigheter dem för som färdas ocksåiakttas vad som stadgasi någon annan pä vallen lag. Var och en som färdaspå vatten med en farkostskall iaktta den omsorg och försik- 2§ tighetsom omständigheterna kräver och förfara så att han inte utan tvingandeskäl för- Tillämpningsømrâde och svårareller stör andras färd på vatten Denna lag tillämpaspå farkosteroch inte heller åstadkommer fara eller skada för användningen dem på vattenområden. andraeller fara eller avsevärda eller onödiga av Denna lag tillämpaspå fartyg som an- olägenheter eller störningarför naturen eller vänds för handelssjöfart till den del det inte den Övriga miljön, fisket, allmänt nyttjande stadgas särskilt om dem i sjölagen 674/94, av naturen för rekreationeller något annat fartygssäkerheten allmänteller enskiltintresse. lagen om tillsyn över 370/95 eller i någon lag. Den som framför en farkost skall iaktta annan trafikreglerna för sjötrañken och de påbud, förbud och begränsningar som sjötrañkmär- 3§ keneller ljussignaler anger. En tillsynsmyndighet som utför ett bråd- Definition skande tjänste-, sjuktransport-eller rädd- I dennalag med farkoster fardmedel ningsuppdrag eller den som framför en faravses och anordningar har kontaktmed vatt- kost som tillhör räddningsverket eller en som net och är avsedda för färd på vatten. sjöräddningsenhet eller försvarsmaktenfår, som

RP 66/96 TrUB6/96 RSV 87/96 Europaparlamentets ochrådets direktiv 94/25/EG; EGT nr L 164, 1661994,15 s,

150 Fritidsbåten och Samhället

H78 Nr 463

nåit uppdraget iver det, med iakttagande :w naturen för rekreationeller något ztnn. av nödvändigförsiktighetpá inre farvatten allmänteller enskiltintresse. avvika från ovan avseddatrafikregler,påbud. förbud och begränsningar med undanför väjningsplikten, 9§ tag Om omständigheterna kräver det, skall särskilda ljud- och ljus- Krav .som gäller farkoster ochderas utrustnin signalerdärvidavges. Om farkosterskonstruktionochderasmc torer samt utrustningoch tillbehörkan ge 6 § nom förordning utfärdas sådanastadgande Allmännakrav gällerden framför som anses nödvändigaför säkerheten,de .rom :som farkost en allmännaordningeneller förebyggandeta olägenheter för miljön. En farkost får inte framföras av en person Sjöfartsstyrelsen kan, enligtvad som stad som med hänsyntill förhållandena inte inne- gasgenom förordning, meddela närmare fö har denålderoch inte besitterdenförmåga reskrifter och anvisningar om egenskaperna och skicklighet som krävs. konstruktionen, slaget, antalet, skicket ocl En motordriven farkost som skall regi- användningen i fråga om farkoster och dera streras får framföras endast av en person motorer samt utrustning och tillbehör. Dess som har fyllt 15år. utom kan Sjöfartsstyrelsen, enligt vad son Sjöfartsstyrelsen kan, med beaktande av stadgas genom förordning, i enskildafal farkostens storlek,slag,det ändamålför vil- bevilja undantagfrån de stadganden sort ket den används och det områdedär den gäller farkosters konstruktion, motor, utrust färdas, bestämma att den som framför en ningochtillbehör. vissfarkosttypeller en enskildfarkostskall ha fyllt 18 år och ha visat sig besittade l0§ kunskaper och den förmåga som Sjöfartsstyrelsen närmare kräver för framförandet Förbudoch begränsningar gäller sningar som import av ifrågavarandefarkosttypeller enskildafar- tillverkning,marknadsföring ochanvändning at kost. farkoster

Om det finns grundadanledning att miss- 7§ tänka farkostellerdess att en motor, utrust- Överlåtelse av farkost att framföras andra ning eller tillbehör kan äventyra personers. av föremålseller miljöns säkerheteller hälsan En farkostfår inte överlämnas att fram- har statsrådetefter att ha hört tillverkaren föras av någon som inte uppfyllerde krav eller importören rätt att förbjuda eller bebeträffandeålder, förmågaoch skicklighet gränsa importen,tillverkningen, marknadsfösom uppställs 6§. i ringenoch användningen farkosten, av motorn, utrustningen eller tillbehöret. Genom förordning stadgasnärmare om det 3 kap. förfarande som iakttas när beslut om förbud ochbegränsningar fattas. Stadganden gällerfarkoster som

8§ Farkosters konstruktion, utrustning ochskick 4 kap.

En farkostskallha en sådankonstruktion Stadganden som gällerfärdmedfarkoster ochutrustning, vara i ett sådantskickochha sådana övriga egenskaper att denär säker § alladefarvattendär denanvänds. Skyldighet En farkostskall dessutom att stanna vara sådanatt användningen den inte orsakar av betydande En farkostskall, genast när det kan ske elleronödigaolägenheter för naturen ellerden säkert, stannas på en klart iakttagbarprejövriga miljön, fisket, allmänt nyttjande ningssignal av en tillsynsmyndighet.

Fritidsbåten och Samhället 151

Nr 463 ll79

Om prejningssignaler stadgas närmare ge- råde kan förbjudas för viss tid eller tills

nom förordning. vidareeller begränsas, om förbudeteller be-

gränsningen prövas vara nödvändig till 12§ skydd för trafiken, miljön, fisketeller någon

Granskning farkosterochförhindrande av av annan näring eller för allmäntnyttjande av

derasanvändning naturen för rekreationeller något annat all-

mänt intresse. En farkostsförare är skyldig att iaktta de Beslut om förbud och begränsningar som föreskrifter som tillsynsmyndigheterna medgällerallmänna farlederfattas av sjöfartsverdelarfor granskning av farkostens konstrukket och beträffandeandra vattenområden av tion, utrustning,skick och dokument samt den regionalamiljöcentralen. att tillåta granskning av farkostens sjö- Förbudeneller begränsningarna, med unduglighet liksom även skrovets och dantag för hastighetsbegränsningar, gäller motorns identifieringsuppgifter.Tillsynsinte användningen farkoster av som behövs myndighetens granskning får inte orsaka för arbetetellerpå grund av bostadens läge

oskäligskadaellerolägenhet. och inte helleranvändningen svårt rörel- av Tillsynsmyndigheten kan hindra eller avsehindrade personers farkoster, om inte nåbryta en farkosts färd, om den är förenad got annat bestämsi beslutet av särskiltvämed uppenbarrisk för olycka eller störande gandeskäl. Trafik som är nödvändigför

av allmänordning eller olägenhet för miljön. utförande av tjänsteuppdrag, Sjuktransporter När tillsynsmyndigheten avbryter en farochräddningsåtgârder eller av andramotsvakosts färd ansvarar ägaren eller innehavaren randeorsaker tillåtenoberoende förbud är av for farkost som måste bogseras, har ankrats eller begränsningar.Detsamma gäller föreller lämnats vid en strand eller brygga.Om svarsmaktens verksamhet. ägaren ellerinnehavaren inte är i ståndhär-

till eller om farkosten har tagitsi bruk olovl6§ ligen,skall myndigheten i mån av möjlighet ta hand om farkosten. Förbud och begränsningar gäller som

farkosttyper 13 § Skyldighet dokument Om användningen av en vissmotordriven att visa upp farkosttypmedförsärskiltbetydandeolägen-

De dokument som enligtsärskildastadgan- heter för naturen eller den övriga miljön,

den och bestämmelser krävs i fråga om en fisket eller någon annan näring, allmänt

farkosts förare samt i fråga om självafar- nyttjande av naturen för rekreationeller nå-

kosten och dess utrustningskall medföras got annat allmäntintresse,kan denregionala

när farkosten i användning. är Saknas ett så- miljöcentralen eller, om det är fråga om en

dant dokument, är farkostensförare skyldig farkost som användsför handelssjöfart, sjö-

att inom en av tillsynsmyndigheten utsatt fartsverket,förbjudaeller begränsaanvänd-

skälig tid visa upp dokumentet för tillsyns- ningen av denna farkosttyp på ett visst om-

myndighetenpå sin hemorteller en annan råde.

tillsynsmyndighet som anvisas vid gransk-

ningen. l7§

l4§ Behandlingenfärbuds-ochbegränsnings- av

ärenden Ledning :jäirajiken av

En framställan om att förbud eller be- Sjöfartsverket kan för ledning av sjötrafigränsningar som avses i l5 och l6§§ skall ken och för övervakningi anslutningdärtill utfärdaskan göras av kommuneneller en meddelaanvisningar och föreskrifter som kommunmedlem eller av en sådanmyndiggäller färdmed farkoster. het, sammanslutning eller ägare till ett vat-

15 § tenområde som berörs av saken. En fram-

ställan om utfärdande av förbud eller be- Regionala förbudochbegränsningar gränsningarkan också görasav sjöfartsver-

Trafik medfarkosterpå ett visst vattenom- ket eller denregionalamiljöceniralen.

152 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

tlou lNl 40.1

Innan förbud eller begränsningar utfärdas eller det konstateras om senare att de har skall den regionalamiljöccntraleneller sjö- varit väsentligen andraiin xad som förutsatfartsverkethöra den kommun vars omrâde tes då beslutetmeddelades. Härvid skall förbudeteller begränsningen gäller samt ge l5-l9§§ iakttasi tillämpliga delar. de myndigheter, sammanslutningar, ägaretill vattenområden och andra som berörs av sa- 5 kap. kentillfälle att bli hörda. Utfärdas ett förbudeller begränsning på Särskildastadganden en framställan av kommunen.skall förbudet 21§ eller begränsningen utformas enligt fram- Tillståndtill tävlingarochövningar ställningen, om det inte är nödvändigt att avvikafrån dennamedhänsyn till principen För återkommande eller permanent anordom ett opartiskt bemötande medborgarna nande av tävlingareller övningar med moav eller medhänsyntill den regionalaenhetlig- tordrivnafarkoster på samma vattenområde heteneller av andrasärskilda orsaker. skall,utövervad som på något annat ställei lag stadgas om tillständsplikt,tillståndsökas 18 § hos kommunensmiljövårdsmyndighet. Tillståndbehövsdockinte för ett område som i Ikraftträdande förbudochbegränsningar av en stads-eller byggnadsplan har reserverats Denregionalamiljöcentralen eller sjöfarts- för ändamålet och inte hellerför ett område verketkan bestämma att dessbeslut för- för vilket har beviljatsmiljötillstånd enligt om bud eller begränsningar även det över- lagen om miljötillståndsförfarande 735/91. om klagasskallträdai kraft på det sätt som be- Tillståndskallocksåsökasför anordnande stäms i beslutet ochefterdet att beslutethar av ett enskilt evenemang, om evenemanget tillkännagivits. Besvärsinstansen kan dock förväntasorsakabetydande olägenheterför förbjuda att beslutetverkställs. miljön. Tillståndtill en tävling eller övning som 19§ genomförs på flera kommunersområdebeviljas av den regionalamiljöcentralen.Till- Utmärkning förbudochbegränsningar av stånd till tävling eller övning som genom- Förbudeller begränsningar skall, möj- förs på flera regionalamiljöoentralers omom ligt, utmärkaspå det vattenområde de råde beviljas av den regionalamiljöcentral som gällereller i dessnärhet. För utmärkningen på vars områdetävlingenhuvudsakligen geav förbud eller begränsningar i allmän nomförs. en farled ansvarar den som upprätthållerfarle- En förutsättningför tillstånd som avses i den och på andra ställenden kommun dennaparagrafär att evenemanget i fråga områdeförbudetellerbegränsningen gäller. vars uppfyller tillräckliga säkerhetskravoch att

Somförbuds- och begränsningsmärken verksamheten inte medför oskäliga olägenvändssjötrañkmärken som överensstämmer an- heter för naturen eller den övriga miljön,

medsjöfartsstyrelsens beslut. fisket, allmänt nyttjande av naturen för Vid placeringen av märken som utvisar rekreationeller något annat allmäntintresse. förbudochbegränsningar iakttas vad 4 kap. Tillståndkan beviljasendast om vattenom- 5§ vattenlagen stadgar om rätt för den som rådetsägarehar gett sitt samtycke.Om vatsätteri stånd en allmänfarled att i vatten- tenområdethör till ett gemensamt områdes dragetellerpå dessstrandplacera säker- ut icke konstituerade delägarlag,kan samtycke hetsanordningar for sjöfarten. även gesav ett fiskelags styrelse. Tillstånd behövsdock inte för övningar 20§ som genomförs brand-och sjöräddnings- av väsendet eller av försvarsmakten eller gräns- Ändring beslut förbudellerbegränsningar av om bevakningsväsendet.

Ett beslut om förbud eller begränsningar 22§ som har meddelatsenligt l5 eller l6§ kan ändras, de förhållanden Sökande ändring av om som råddenär beslutetfattades väsentligenhar förändrats Ändring i ett beslutenligtdennalag av en

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 153

Nr 463 ll8l

miljöcentral eller Sjöfartsverket fär seelsen med beaktande av omständigheterna regional sökas hos länsrätten genom besvär. Besvär är ringa. beslut regional miljö- Om förseelsen uppenbarligen är sådan som som gällerett somen har meddelat med stöd av l5§ 2 stadgas l i mom., kan tillsynsmyndigheten central 16§ eller 2l§ 3 mom. eller som sjö- utan att vidta andra åtgärder tilldeladen som mom., anmärkfartsverket har meddelat med stöd av l5§ 2 gjort sig skyldig till förseelsen en

eller 16§ behandlas i den länsrätt ning. mom. vars domkretsstörsta delen av det vatm nomrádesom beslutet gäller är beläget. 26§

Annars bestäms den behörigalänsrätten en- Närmare stadganden och föreskrifter

ligt inom vilken länsrätts domkrets den har fattat det överklagade Närmare stadganden om verkställigheten myndighetsom sitt verksamhetsställe. denna lag och om konstaterandet av att

Oslutet har av

På sökande ändringtillämpas lagen om farkoster och deras utrustningöverensstämav ändringssökande förvaltningsärenden mer medkraven utfärdas genom förordning. l 54/50. Närmare stadganden om ledning av sjöl trafiken och övervakning i anslutningdärtill

23 § kan utfärdas genom förordning.

Genom förordning stadgas också om tra- Tillsyn sjötrafikenoch utmärkning fikregler för av

Den allmänna tillsynenöver att denna lag farleder. iakttas ankommer pä sjöfartsverket. Beträf- Sjöfartsstyrelsen kan, enligt vad som stad-

fande förebyggandet och bekämpningen av gas genom förordning, meddela närmare

olägenheter för miljön ankommer den all- föreskrifter om konstaterandet av att farkos-

männa tillsynenöver att lagen iakttas pä den ter och deras utrustning överensstämmer

regionala miljöcentralen inom dessverksam- medkraven, ledning av sjötrafikenoch över-

hetsområde. Användningen farkosterpå vakningi anslutning därtill, trafikregler för av vattenområden övervakas Sjöfartsverket, sjötrafiken och utmärkning av farleder. av gränsbevakningsväsendet och tull-

polisen,

erket. 27§

Ikraftträdande 24§ Denna lag träder i kraft den l juli 1996. Straff lagen den 28 Genom dennalag upphävs Den uppsåtligeneller av oaktsamhet februari 1969 om båttrafik 151/69 jämte som dennalag eller stadganden eller ändringar. Dock förblir 2§ lagen om båtbryter mot föreskrifter meddelats medstöd av den, trafik och de förordningar som har utfärdats som skall för sjärrajikförseelse dömas till böter, med stöd av lagen om båttrafik i kraft tills

inte strängare straff för gärningen stad- vidare. Till straff för brott mot stadgandena i om dessa förordningar och mot bestämmelser gas i någonannan lag. Den uppsåtligeneller oakt- som utfärdatsmed stöd av demdöms enligt som av grov samhetbrytermot denna lageller stadganden denna lag. eller föreskrifter meddelats med Åtgärder som verkställigheten av denna som stöd den så att gärningenär ägnad att lag förutsätter får vidtas innan den träder i av medföra allvarlig fara För annans liv eller kraft.

hälsaeller för naturen eller den övriga miljön, skall för :jörrafikbrartdömas till böter 28§

ellertill fängelse i högst två år. Övergángrsmdgande

25 § Ett förbud eller en begränsning som läns-

styrelsen eller den regionala miljöcentralen ÃIgiirdsefIergi/i anmärkning och bättrahar meddelat medstöd av lagen om

Vid sjötrafikförseelse får eftergift ske i fik, som upphävsi27 är i kraft den tid som fråga anmälan, åtal och straff, för- nämns i beslutet om förbudet eller beom om

154 Fritidsbåten och Samhället

gränsningen, om inte beslutetändraseller av 2§ 9 punktenlagen om rätt för frikommuupphävsmed stöd av denna lag. ner att avvika från vissa stadganden och Likaså gäller förbud ellerbegränsningar en- bestämmelser under den tid nämns i som ligt 3 a§ lagen om båttrafikutfärdade av en beslutet, beslutet inte ändraseller upphävs om myndigheti en frikommuni överensstämmelse medstöd dennalag. av medbeslutanderätt haröverförtsmedstöd som

Nådendalden 20 juni 1996

Republikens President MÄRTTI AHTlSAARl

TrafikministerTuulaLinnainmaa

Fritidsbåten och Samhället 155

Nr464

F ö r 0 r d n n g i

om fritldsbåtarssäkerhet

GiveniNådendal den 20 juni 1996

På föredragning av trafikministernstadgas medstöd av 10och26§§ sjötrafiklagen den av 20 juni 1996463/96:

1 § 8 båtar som är särskiltavseddaför att ha besättning och befordra passagerare kom- Tillåmpningsomráde mersiellt, om inte annat följer av 2§ l Denna förordningtillämpas på fritidsbåtar, punkten, hellersådanabåtar som avses i delvis fárdigställda fritidsbåtaroch den ut- rådets direktiv 8J7l4/EEG om tekniska i bilaga2 till fritidsbåt- föreskrifterför fartyg i inlandssjöfart, oavrustningsom anges direktivet. sett antal passagerare, Följande omfattasinte av dennaförord- 9 undervattensbåtar, ning: 10 svävare och l båtar avsedda endastför hastighetstäv- ll bärplansbåtar. ling, inbegripet roddbåtaroch övningsroddbåtar som av tillverkarenär förseddamed märkningom tävlingsbruk, 2§ 2 kanoter och kajaker, gondoleroch vat- Definitioner tencyklar, 3 segelbrädor, l denna förordning avses med: 4 motordrivna surfingbrädor, vattenskotrar l fritidsbåt varje båt, oavsetttyp och och andraliknande motordrivna farkoster, framdrivningssätt, som har en skrovlängd på 5 individuellt byggda kopior av historiska 2,5-24 m mätt enligt tillämpliga harmonibåtar, konstruerade före 1950,byggdahu- serade standarderoch som är avsedd för vudsakligen i ursprungligt material och sport- och fritidsändamål;den omständighemärkta av tillverkaren som kopia, ten att samma båt kan användasför charter- 6 experimentbåtar, såvidade inte därefter verksamheteller för fritidsbåtutbildning hinsläpps ut på gemenskapens marknad. drar inte att den omfattas av detta direktiv 7 båtar byggdaför eget bruk,förutsatt att när den släpps ut på marknadenför fritidsde därefter under en femårsperiodräknat ändamål, från byggandet inte släpps ut på gemenska- 2 fritidsbdtdirektivetEuropaparlamentets marknad, och rådetsdirektiv 94I25lEG om tillnännpens

RP66/96 TrUB 6/96 RSV87/96 Europaparlamentets och rådets direktiv94l2SlEG; EGT L nr l64, 30.6.I994, S4 l5

2 46030 l A/i3

156 Fritidsbåten och Samhället

H84 Nr 464

ning av medlemsstaternas lagar och andra ut på marknaden, om tillverkaren eller hans författningar fråga i om fritidsbåtar, representant inom gemenskapen eller den 3 harmoniserad standard standard en som person som ansvarar för utsläppandetpå är upptagen i Europeiska gemenskapernasmarknaden,i enlighetmed bilaga 3 a till officiella tidning i förteckningen över har- fritidsbåtdirektivet försäkrar att de är avsedmoniserade standarder, da att färdigställas av andra, 4 konstruktianxkategori en ansprâksnivå som bestämtsenligt fritidsbåtens driftförhål- 7 § landenoch . Enstakautrustning 5 modul ett förfarande för bedömning av överensstämmelse. En utrustning som har den CE-märkning som avses i bilaga 4 till fritidsbåtdirektivet 3 § kan släppas på marknadenoch ut tas i bruk Ursläppande marknaden på och när den år avsedd att ingå i fritidsbåtar i ibruktagande enlighetmeddenförsäkran somavses i bilaga 3 b till fritidsbåtdirektivet och som ges Fritidsbåtellerutrustning somavses i denav tillverkaren,hans representant inom gena förordningfâr placeras marknaden på och menskapen eller, i fråga om import från tas i bruk för avsett ändamålendast om den tredje land, av den personsom släpperut inte äventyrar säkerheten och hälsan för utrustningen på gemenskapens marknad. människoreller medför fara för egendom eller miljön när den är korrekt byggd och 8§ underhållen. Bedömning överensstämmelse av 4§ Innan de fritidsbåtaroch den utrustning Väsentliga krav som omfattas av denna förordning tillverkas Fritidsbåtar som skall släppas på mark- ut och saluförsskall tillverkareneller hans repnaden och tas i bruk, derasutrustning och resentant inom gemenskapen tillämpa följaninstallationen denna av utrustningskall upp- de förfarandenför konstruktionskategoriema fylla de väsentligakrav avseendesäkerhet, A, C och D enligt avsnitt bilaga till l l hälsa,miljö- och konsumentskydd som fö- fritidsbåtdirektivet: reskrivsi bilaga l till fritidsbåtdirektivet. l på båtar av kategorierna A ochB Fritidsbåtarna ochderasutrustning skall för- a med en skrovlängd understigande 12 m ses med CE-märkning enligt bilaga 4 till utförs den interna tillverkningskontroll med fritidsbåtdirektivet. provningarmodul Aa somavses i bilaga6 Sådanafritidsbåtar och sådan utrustning till fritidsbåtdirektivet, och till dem som uppfyllerkraven de i nationella b med en skrovlängd på 12-24 m utförs stadganden som överensstämmer med de den EG-typkontrollmodul B som avses i harmoniserade standarderna anses uppfylla bilaga till fritidsbåtdirektivet, 7 kompletterad kraven i bilaga till fritidsbåtdirektivet. l med det säkerställande av överensstämmelse med typen modul C somavses i bilaga 8 5§ till fritidsbåtdirektivet, eller någon följanav Förevisande de modulerB + D bilaga 9 till direktivet; kvalitetssäkring tillverkaren, B av + F bi- Aven om en fritidsbåt eller utrustningen laga 10 till direktivet; produktveriñkation, till den inte uppfyllerkraveni 4§, kan den G bilaga 11 till direktivet;verifikation av förevisaspå utställningar,handelsmâssor el- enstakaobjekt eller H bilaga 12 till direkler demonstration, det därvidklart om anges tivet;fullständigkvalitetssäkring, att denintefår saluföraseller tas i bruk för- 2 på båtar av kategoriC rän denuppfyller kraven. a med en skrovlängd 2,5-l2 rn utförs 6§ den internatillverkningskontrollmodul A Delvisfärdigställtla fritidsbátar som avses i bilaga 5 till fritidsbåtdirektivet när de harmoniserade standarder som rör Delvisfárdigställda fritidsbåtarkan släppas avsnitt3.2 och 3.3 bilaga l i till fritidsbåt-

Fritidsbåten och Samhället 157

Nr 464 H85

direktivet uppfylls; kraven i dessa har- bilagorna 10. och 12 till fritidsbåtom moniserade standarder inte uppfylls, utförs direktivet.

den interna tillverkningskontroll med prov- Anbringandet av varje annan sådanmärk-

ningar modul Aa i bilaga6 till ningpå fritidsbáteneller dess utrustning som som avses fritidsbätdirektivet, kan förväxlas med CE-märkningen eller som

b med skrovlängdpå l224 m utförs minskar CE-märkningens synlighetoch läsen den EG-typkontroll modul B som avses i lighetär förbjudet.

bilaga7 till fritidsbåtdirektivet, följd av det Om CE-märkningen har utförts ett fel-

säkerställande överensstämmelse ty- med aktigt sätt, är tillverkareneller hans repreav modul C i bilaga eller sentant skyldig att utföradenenligtkraven i som avses följande moduler:B + D, B + denna förordningpå det sätt som sjöfartsgon av G ellerH, samt styrelsen föreskriver.

3 båtar av kategoriD 25-24 utförs § med en skrovlängdpå m

En interna tillverkningskontroll modul A Förbudoch begränsningar

som avses i bilaga5 till fritidsbåtdirektivet, På dedelar ochden utrustning avses i Om tillverkaren eller hans representant som till fritidsbätdirektivet tillämpas nä- inom gemenskapen inte iakttar de föreskrifbilaga2 de förfaranden omfattar följande ter som sjöfartsstyrelsen har meddelat med got av som moduler: B C, B + D, B + G eller H. stöd av 10§ 3 mom., kan sjöfartsstyrelsen + vidta åtgärderför begränsning eller förbud

9 § av utsläppandet på marknaden av fritidsbå-

ten eller dess utrustningeller för återkallelse Anmäldaorgan försäljningstillståndet. av Statsrådet de har rätt att Sjöfartsstyrelsen skall omedelbart underutser organsom utföra de kontroller för bedömning över- rätta Europeiska gemenskapernas kommisav i 8§. sion de åtgärder som avses i l mom. ensstämmelse avses som om skall uppfyllade mi- Om de i l0§ sjötrañklagen 463/96 avsed- De anmälda organen nimikriterier i bilaga 14 till fri- da förbudeller begränsningar gällandemarksom anges tidsbåtdirektivet. De uppfyller de nadsföring och användning av sådana fritidsorgan som i de tillämpligahar- båtar eller utrustningtill dem som omfattas kriterier som föreskrivs moniserade standardema skall antas uppfylla av denna förordningskall statsrådet omedel-

minimikriterier. bart underrätta Europeiska gemenskapernas dessa Statsrådet kan återkalla sitt godkännande kommission.

av ett anmält organ om det konstateras att uppfyllerde kriterier 12 § prganet inte längre som

avses i 2 mom, Tillsynsmyndigheter

Statsrådet ser till att Europeiska gemenkommission och myndigheterna i sjöfartsstyrelsen utövar tillsyn över efterskapernas medlemsstaterna underrättas om ett godkän- levnaden av denna förordning.

nande enligt l mom. och ett återkallande

enligt3 mom. l3 §

10 § Närmare bestämmelser

C E-märkning sjöfartsstyrelsen meddelar vid behov när-

skall anbringas sä att den mare bestämmelser om verkställigheten av CE-märkningen väl synligt, läsligtoch out- denna förordning. framträderpå ett plånligtsätt pä fritidsbåtenenligt punkt 2.2 i sjöfartsstyrelsen kan meddelanärmare be-

bilaga l till fritidsbåtdirektivet samt på ut- stämmelser och anvisningar om de krav som

rustningen eller på förpackningen. CE-märk- ställs på fritidsbåtar och utrustningen till

ningen skall åtföljas idcntifieringsnumret dem samt om bedömningen av fritidsbätars av det anmälda för till- och deras utrustnings överensstämmelse med pá organsom ansvarar ämpningen av de förfaranden som avses i kraven.

158 Fritidsbåten och Samhället

l4§ Fritidsbátaroch utrustning omfattas som lkrafuradande .- av dennaförordningoch som uppfyller kraven i förordningen om båttrafik 152/69 Denna förordning träder i kraft den l godkänns för utslâppande på marknaden:ill juli 1996. ochmedden 16juni 1998. Nådendalden20juni 1996

Republikens President MARTTI AHTISAARI

TrañkministerTuulaLirmainmaa

SOU 1996: l 70 Fritidsbåten och Samhället 159

Mr Peter Krusberg, phone +358O 1808328. fax : leisureheatingexpert and checlted questions He also the secretery of the my answers to your . .tion affairs Finland. ln He ready to give you more detailed infor-rmtion you z.: need. They moment prepeering a water trams statue which will complete our new are at a trafficlaw came into force 19960107.please Gud thelaw text enclosed.

Thu. to your question: will be a: follows: answers

ln Finland nd the beats must be reglstered the ln following cases: notor u " wet of a outboard motor over 20 home power

longer regulationsnonoeming the measures of boat: as I told on the 2 ere no any plus.- "er hia moming. Notice that not neooeaary to register a ceilingboat . above utentioned lirnitn. even had more powerful motor than these

nte limit get permission to drive registered motor boat: 15. age to

compulsury have responsibility insurance in Finlandfor any beats. not ro a

regards,

:- to

./ I.

3_l e°ll..'_..w°el“.ñil

3 uutlk 410,4

No

mgøakuø-Q

faim/t buJ - T MN www, MH u.. Mun kanal fl nu .F:Ãwk,0u J

niililøv-ulol. mmm.: usa-we F "WW °°e

pohkøüq empati OJnJ ut mouth

/.u

duk bex. °°°°-. i

n a. .em

waeümlht m M ia:.._::§:_-:1._:**** få prleñP-ff. 14:0.

q. nu u.n Kewg agge ..e\i:v,af_e\Ã

Fritidsbåten och Samhället 161

394L0025/$ BILAGA 9 30.694 Europeiska gemens nas officiella tidning NrL 164/15

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DlREKTiV 94/25/36

av den16juni1994

om tillnärmningmedlemmarnas av lagarochandraförfattningar i fråga om fritidsbåtar

EUROPAP OCHEUROPEISKA UNIONENS genom ömsesidigt erkännande av likvärdighet samtliga mellan RÅDnu ANTAGIT DETTA DIREKTIV medlemsstater. börföljadet nya förfarande föreskrivs som i rådets resolution av den7 maj 1985 och sommanar en till medbeaktandeFördragetupprättandet av om av Europeiska definitiongrundläggande av säkerhetskrav ochandra aspekter gemenskapen. särskilt artikel100a i deua, som är viktiga för dctallmänna välbefinnandet. 1anikell00a punkt3 föreskrivs kommissioi sinaförslag att rörande medbeaktandekommissione av förslag. hälsa, säkerhet och miljö- konsumcntskydd skallutgå ifrån en hög säkerhetsnivå. Dessa grundläggande kravutgörde medbeak av Ekonomiska ochsociala kommitténs kriterier fritidsbåtar. som delvis färdiga båtar och utrustning yurandei tilldessa, separat ellerinstallerad måste uppfylla.

i enlighet meddetförfarande föreskrivs som i artikel 189b i Därför föreskrivs i detta direktiv endast grundläggande krav. fördrageri. och För underlätta att uppgiftenbevisa att eñerlevnaden av de grundläggande kraven harmoniserad är en europeisk standard medbeaktandeföljande: av enligt bilaganödvändig 2 förfritidsbåtar utrustning och till dessa. Harmoniserade europeiska standarder upprättas av Deninremarknaden skallomfattaområde inre ett utan gränser privata organ ochmåste bibehålla sinickebindande status. 1 därdenfria rörligheten för varor.personer, tjänster och detta syfte Europeiska är organisationen för standardisering kapital årsäkerställd. CENochEuropeiska oganisationen förstandardisering inom elområdet Cenelec deerkända organ som är behöriga attanta lagarochandraförfattningar olika i de medlemsstaternade harmoniserade standarder följerde allmänna som skiljersigtill omfattning ochinnehållfråga säkerhets- riktlinjerna i om församarbetet mellan kommissionen ochdessa två kraven påfritidsbåtar. Sådana skillnader riskerar skapa att organ.som undertecknades den13 november 1984.Vid handelshinde odi ojämlika konkurrensvillkor deninre tillämpningen av detta direktiv avses en med harmoniserad marknaden. standardteknisk en specifikation europeisk eller harmoniseringsdokument som harantagits av av ett ellerbåda Enharmonisering av nationell lagstiftning är enda det sättet att dessa organ påuppmaningkommissionen i enlighet med av undanröja dessa hinderför den fria handeln. Detta målkan rådets direktiv83ll89lEEG den28 av mars 1983 om ett inteuppnås på tillfredsställande enskilda ett sätt av medlems- iufuimationslörfaranilc beträffande tekniska standarder och stater. 1 dettadirektiv fastställs endast dekrav som är föreskrifter och i enlighet meddeallmänna riktlinjer som nödvändiga förfritidsbåiars friarörlighet. avses ovan.

Detta direktiv böromfatta endast fritidsbåtar som är minst 2,5 Medtanke påderisker användningen som av fritidsbåtar och ochhögst 24 långa. in enligtlS0-standard. utrustning till dessa innebär detnödvändigtinrätta är att förfaranden förutvärderingöverensstämmelsen av med de Avlägsnandettekniska av hinder i fråga fritidsbåtar om och grundläggande kraven i direktivet. Dessa förfaranden måste utnisuiing tilldessa. idenutsträckning som detta kanske inte inrättas medhänsyn till denrisknivå som fritidsbåtar och utrustning tilldessa kaninnebära. Därför börvarje kategori av överensstämmelse kompletteras med lämpligt ett förfarande eller valmellan ett fleralikvärdiga förfaranden, De antagna EGT c in. 5.5.1992.7. nr s. EGTnrC313.30.11.1991. 38. förfarandena är förenliga med rådets beslut 93/46SlEEG av s. Eurupaparlaamaltets yttrandeden16november av 1992 EGT C nr 337. 21.12.1992. s. 17.Rådets gemensamma ståndpunktav den 16 december 1993EGT nr C 137.19.5.1994,1.. s. EGT C136. nr 4.6.1985. s. Europaparlamentets beslutden9 av mars 1994 EGT C91. nr EGT L 109, nt 26.4.1983. s. 8.Direktivet ändrat senast genom 28.3.1994. direktiv B8/l82/EEG EGT LBl.26.3.1988. nr s. 75.

162 F ritidsbåten och Samhället

JMLWBIS

Nr L 164/16 Europeiska gemenskape officiella tidning

den22 juli 1993 moduler om förolikastadier i förfaranden HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖUANDE. vid bedömning av överensstämmelseregler samt mr anbringande och användning av CE-mårkning om överensstämmelse. avsedda att användas i tekniska harmoniseringsdirektivl KAPITEL l

Rådet föreskrivit har att CE-märkning skall utföras antingen av tillverkaren hans eller representant inomgemenskapen. ArtikelI Denna märkning innebär att fritidsbåten och utrustningen uppfyller samtliga de grundläggande krav ochdeförfaranden vidbedömningföreskrivs som igemenskapens lagstiftning och Detta direktiv tillämpasde skall fritidsbåtar. dedelvis som är tillämpliga produkten. färdigstillda båtar ochden utrustning somanges i bilaga såväl separat som irstallerad.

Det lämpligt medlemstatema är att i enlighe med artikel 2. Med fritidsbåt avses varjebåt. oavsetttyp och 1001.5 i fördraget får vidta provisoriska åtgärder för att framdrivningssitt. med skrovlängd en på 2.5 - 24 m. mått begränsa eller förbjuda fritidsbåtar eller delar sådana g enligt tillämpliga ha standarder, avsedd för sportatt av släpps ut på marknaden och användsfalldådeutgör i en och fritidsindamål. Denomständigheten an samma båtkan särskild riskförmänniskor och i tillämpliga fall. förhusdjur användas förcharterverksamhet ellerför fritidsbåtutbildning elleregendom. förutsatt att åtgärderna omfattas av ettav fårinte hindra denomfattas att av detta direktiv nårdensläpps gemenskapens kontrollförfaranden. ut marknaden förfritidsåndamål.

Följande omfattas inte av detta direktiv: Mottagaren beslut av ett som fattas med stöd av detta direktiv måste upplysasskälen om till beslutet och om sina möjligheter a Båtaravsedda endast för hastighetstävling. inbegripet att överklaga. våupuu och. .O u.. som. . u av tillverkaren.

Det nödvändigtfastställa är att ett övergångsförfarande som b Kanoter och kajaker gondoler och vattencyklar. möjliggör att fritidsbåtar och utrustning sådana till som tillverkas i enlighet med nationell lagstiftning som är i mn C Vindsurñngbrädor. dendagdå detta direktiv antas. kan saluföras och tas i bmk. d Motordrivna surñngbrädor. vattenskotrar ochandra Dettadirektivinnehåller inte några bestämmelserär som liknande motordrivna båtar. avsedda att användningen aven fritidsbåt efterdet att denhar tagitsi bruk. e Originalbåtar och individuellt byggda kopior av historiska båtar,konstruerade föreår 1950. byggda huvudsaklige ngligtmaterial ochbenämnda avui , Fritidshåtars konstruktion kan påverka miljön genom utsläpp som sådana av tillverkaren. av förorenande ämnen. Det är därför nödvändigt med attta bestämmelser om miljöskydd i direktivet i den utsträckning f Experimentbåtar. såvida deinte därefter släpps ut som dessa bestämmelser rör fritidsbåten: konstruktion utifrån marknaden inom gemenskapen. dess direkta effekt miljön. g Båtar byggda för eget bruk.förutsatt att dedärefter under en femårsperiod intesläpps gemenskape Bestämmelserna i detta direktiv bör intepåverka medlems- marknad. staternas rättatt i enlighet med fördraget fastställa sådana krav de anser nödvändiga rörande navigering i vissa h Båtar år som särskilt avsedda för att ha besättning och som vara vatten i syfte att skydda miljönoch vattenväga befordra passagerare kommersiellt. detpåverkar utan att nas uppbyggnad och atttrygga säkerheten vattenvägama. tillämpningen av punkt särskilt sådana somavses i förutsatt att detta inte innebär att fritidsbåten ändras ett sätt direktiv 82fllat/EEGden4oktober av 1982 om tekniska strider bestämmelserna i detta direktiv. föreskrifter förfartyg i inlandssjöfad. oavsett antalet som mot passagerare.

EGT L220.30.8.1993 s. 23. EGT nr L301. 23.10.1982, s. nr

Fritidsbåten och Samhället 163

394L0025/S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning NrL 164/17

i Undervattensbåtar. uppfyller de tillämpliga väsentliga kravensläppsut marknaden i och tas bruk denna när utrustning äravsedd att j Svävare. ingåi fritidsbåtar i enlighet meddenlörsäkran somavses i k Bärplansbåtar. bilaga3b från tillverkaren. hansrepresentant inom gemenskapen eller.i fråga import om fråntredje land,från den person som släpper ututrustningen pågemenskapens Artikel 2 marknad.

Utslñppande på marknaden ihrulttagande och 4. Vidhandelsmässor. utställningar. demonstrationer etc. fårmedlemsstaterna inte ställa hinder forevtsandet upp for av 1 Madlcntglatcfhz skall vidta allanödvändiga åtgärder for sådana produkter i artikell,l och inte somanges som al säkerställa att deprodukter somanges i artikel l.l släpps uppfyller kraven idettadirektiv, förutsatt atten synligskylt ut på marknaden och tas i bruk avsedda för ändamål endast klan anger att sådana produkter intelärsaluñiras eller i tas om deinte äventyrar säkerheten och hälsan för personer. bnikförrändeuppfyller kraven. egendom ellermiljön de när har byggts ochunderhålls påett korrekt sätt. 5. Närdeprodukter somanges i artikelI,l omfattas av andradirektiv som rör andra aspekter och som ävende 2. Bestämmelserna i detta direktiv skallintehindra föreskriver CEarnärkning skallmärkningen visa sådana att medlernsstatema från att i enlighet med Rtrdraget anta produkter ävenuppfyller bestämmelserna i dessa andra bestämmelser om navigering i vissa vatten i syñe skydda att direktiv.Skulle emellertid ett eller flera dessa direktiv av miljönoch vattenvägarnas uppbyggnad och att trygga tillåtatillverkaren att under övergångstid en väljavilket säkerheten dessa. förutsatt au detta kräver inte ändringar av förfarande hanskalltillämpa. skallCE-märkningen visaatt debåtar som är i ö: nsstämmelse meddetta direktiv. produkterna uppfyller bestämmelsema endast idedirektiv som tillämpastillverkaren. av Omså fallet. är skallkraven i dessa ArtikelJ direktiv.offentliggjorda i Europeiska gemenskapernas øøiciella tuning, anges idehandlingar meddelanden eller Väsentliga krav instruktionerkrävsidirektiven som och som åtföljer sådana produkter. Deprodukter somanges i artikell.l skalluppfyllade väsattligakrav avseende säkerhet. hälsa, miljö- och kottsurnentskyüd som föreskrivs i bilaga Artikel 5

Medlemsstaternautgåifrån skall att överensstämmelse Artikel4 Föreligger med deväsentliga krav som avses i artikel 3forde produkter somanges i artikell,l och som uppfyller de Frirörlighetfördeprodukter sortianges tillämpliga nationella standarderharantagits som i enlighet l artikell.l medde harmoniserade standarder referenser vars har offentliggjorts iEuropeLrka gemenskapernas øjiciella tidning. Medlemsstaterna fårinteinomsittterritorium förbjuda. Medlemsstaterna skalloffentliggöra hänvisningama tillsådana begränsa ellerförhindra deprodukter att somanges i artikel nationella standarder. l.l och som har den CE-ntärkning somavses i bilaga 4 till tecken påsinöver tnelse medsamtliga bestämmelser i detta direktiv.inklusiveförfaranden de otn över else Artikel 6 som föreskrivs i kapitel släppspåmarknaden ut och i tas bruk. Om en medlemsstat ellerkommissionen är den av uppfattningen att dehamtoniscrade standarder somavses i 2. Medleruatatema lårinteförbjuda, begränsa lör- eller artikel5 inteheltuppfyller deväsentliga krav somavses i hhdra delvis al färdigställa båtar släpps marknaden Itt när artikel3 skallkommissionen ellermedlemsstaten underrätta tillverkaren ellerhans representant inomgemenskapen eller den kommitté inrättat.: i enlighetmeddirektiv som den person somansvarar mrtttsläppandet påmarknaden, i BHD/EEG med angivande skälen till detta. Kommittén av enlighet medbilaga3a tllrslrar al de är avsedda att skall snarast avge sinyttrande. hållna av andra. Motbakgrundkommitténs av yttrande skallkommissionen J. Hedenmalm får inn förbjuda. begränsa ellerfdr- underrätta medlemsstaterna huruvida deberörda standarderna hhdnattdertutruetrtingsemaøtgesibilauioehsonbar ski återkallas fråndetoffentliggörande i artikel 5. somavses denCE-ntätknâaolaavsesibibgaâtülhcbenpåattden

164 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: l 70

SMLlXYZS/S

NrL l64/l8 Europeiska gemenskape nu officiella tidning

Kommissionen fårfattabeslut om varjelämplig åtgärd i c brister i själva destandarder somavses i artikel syfte säkerställa att att detta direktiv tillämpas ett praktiskt ochenhetligt i enlighet sätt medpunkt Kommissionen skallsamråda meddeberörda parterna 3. Kommissionen skallbiträdas aven ständig kommitté som snarast möjligt.Omkommissionen efter sådant ett samråd skall bestå företrädare av för medlemsstate ru ochha en finner att företrädare förkommissionen som ordförande. - åtgärderna är berättigade. skallden genast underrätta den Denständiga kommittén skall självfastställa sinarbets- medlemsstat som tog initiativet ochde övriga medlemsordning. staterna; när detbeslut somanges i punktl hänför sig till bristeri standarderna skallkommissionen etter Kommissionens fö. skallförelägga kommittén ett samråd medde berörda parterna hänskjuta ärendet till förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget denkommitté som avses i artikel 6.1inomtvå månader. inom tid den som ordföranden bestämmer med hänsyn tillhur om denmedlemsstat som harfattatbeslutet avser att brådskande frågan är, om nödvändigt genom omrösming. vidltålla ochskall det. initiera detförfarande som avses i artikel 6.1. Yttrandet skallprotokollföras ochdessutom har varje medlemsstat begära rätt att att sin uppfattning tagen till - åtgärderna inteär berättigade. skallden genast informera protokollet. denmedlemsstat som log ititativet tillverkaren och eller hans representant inomgemensk , Kommissionen skall ta storsta hänsyn till detyttrande som kommittén avgivit. Denskallunderrätta kommitténdetsätt om Närsådan utrustning somanges i bilaga 2 eller en båt påvilketdess yttrande har beaktats. ineuppfyller kraven här men en CE-mårkning skall lämpliga åtgärder vidtas denmedlemsstathar av som jurisdiktion över 4. Denständiga kommittén färdärutöver granska varje den som har utförtmärkningen. Medlemsstaten i fråga skall fråga tillämpningen om av detta direktiv som väcks dess av underrätta kommissionen ochde övriga medlemsstaterna om ordförande. antingen på ordförandens eget initiativ ellerpå detta. begäran medlemsstat. aven 4. Kommissionen skall säkerställa att medlemsstaterna hålls underrättade om utvecklingen utgången och av detta förfarande. Artikel7

Skyddsklausul KAPITEL l Om medlemsstat en konstaterar att de fritidsbåtar eller denutrustning som anges i bilaga och 2 som bär denCE- Bedömningöverensstämmelse :tv märkning somavses i bilaga 4 när deär byggda. monterade ochunderhållna pä korrekt ett sätt och används avsett sätt Artikel8 kan äventyra säkerheten och hälsan för personer. egendom eller miljönskall medlemsstaten vidtaalla lämpliga Innan de produkter som anges i artikell.l tillverkas och provisoriska åtgärder att för återkalla dem från marknaden saluförs skall tillverkaren ellerhans representant inom ellerförbjuda begränsadesläpps eller att ut marknaden gemensk tillämpa följandeförfaranden för båteller i bruk. tas kategoriemaB.CochD A, enligtavsnitt l i bilaga

Medlemsstaten skall genast underrätta kommissionen om Förkategorierna A ochB: sådana åtgärder med angivandeskälen av för sittbeslut. särskilt bristen när på överensstämmelse berorpä - Båtar med en skrovlångd understigande l2 m: Den interna tillverkningskontroll med provningar modul a att de väsentliga krav som avses i artikel3 intehar Aa som avses i bilaga 6. uppfyllts. Båtar med skrovlångd en 12-24 Den m: EG- b en felaktig tillämpningde av standarde somavses i typkontroll modulB som avses i bilaga artikel om dethävdas att dessa standarder har kompletterad med modul C typoverensstämrrtelse tillämpats som avses i bilaga ellernågon av följande module + B D,B+ F. G eller H. .

F ritidsbåten och Samhället 165

3416.94 Europeiska gemenskaperrus officiella tidning NrL l64ll9

2. Farkategori C: KAPITEL lIl

a Båtar med en skrovlångd 2.5-l2 m: CE-märltning - Nårde harmoniserade standarder rör som

avsnitt3.2och 3.3i bilagaluppfylls: Den Artikel 10

interna tillverkningskontroll modulA som i bilaga 5. Defritidsbåtar ochdenutrustning anges som i bilaga 2 avses och somanses uppfylla väsentliga de krav somavses i - Nårde harmoniserade standarder rör som artikel 3skallbära en CE-märkning om överensstämmelse när avsnitt3.2och 3.3i bilaga inteuppfylls: l desläpps ut marknaden. Den interna tillverkningskontroll med

provningar modulAa somavses i bilaga CE-rnärlmingenöv ensstänurtelse. om som visas i

bilaga skallframträda på ett vål synligt. läsligt och b Båtarmed en skrovlångd 12-24 Den m: EGoutplånligt sätt fritidsbåten enligt punkt 2.2i bilaga och lypkorttroll modul B som avses i bilaga följd av denutrustning somavses i bilaga 1 och/eller dess modul C typoverettsståmmelse somavses i bilaga förpackning. ellernågon av följande moduler: B D.B + +

G eller H. CE-mårkningen skall åtföljas identifikationsnumret av på

anmälda organsom ansvarar for tillämpningende av Hr kategori D: förfaranden somavses i bilagorna 10.ll och 12.

Båtar med en skrovlångd 25-24 m: Den interna Anbringandet av sådana märkningarinskriptioner eller på tillverkningskontroll modulA som avses i bilaga fritidsbåten sannolikt vilseleda som kan tredje man med

avseende påbetydelsen eller utfunnningen av CE-märknirtgen 4. Fördenutrustning somanges i bilaga Någon av skall förbjudas. Varje annan märkning får utföras följande moduler: B C. + B D.B + + F.CveIlerH. liritidsbåten och utrustning den sorti anges i bilaga 2och/eller

dess förpackning. förutsattCE-märkningens att synlighet Artikel 9 och läslighet intedärigenom minskas.

Anmälda organ 4. Utan detpåverkar att tillä av bestämmelserna , i artikel 7 skall Medlemsslate ua skalllill kommissionenövriga och

medlemsstater anmäla de organ som de utsett har att utföra de a när en medlemsstat ar att CE-märltningen har uppgifter som hänger samman ntedde förfaranden för utförtspå ett felaktigt sätt, tillverkaren ellerhans bedömning av överensstämmelse somanges i artikel representant inom gemenskapen åläggasupphöra att med tillsammans medde särskilda uppgifter dessa sorti organ utses ñverlrädelsen påde villkor som föreskrivsrnedlerns- av att utföra och identiftkationsnummer de som förhand har tilldelats dem kommissionen. staten. av

b när bristen överensstämmelse fortsätter. medlemslütrnmissiotlen skalli Etrropeüka gentenskapernos øøicirlla staten vidtaallalämpliga åtgärder för begränsa att eller ridning offentliggöraförteckning deanmälda en över organen förbjuda denberörda att produkten släpps ut tillsammans meddeidemii tionsnumrnerhartilldelats som marknaden ellersäkerställadenåterkallas att från dem samt de uppgifterför vilka de har anmälts. marknaden. ienlighet förfarandet med iartikel7. Kommissionen skall säkerställa att förteckningen hålls

uppdaterad. KAPITEL lV

2. Medlemsstaterna tillämpade kriterier skall som Slutbcstämmelser föreskriva i bilaga 4 när de fastställer de organ som skall tas

upp en i sådan anmälan. De organsom uppfyller de Artikelll bedömningskriterier som föreskrivs de i tillämpliga:

harmoniserade standarderna antas skall uppfylladessa Närmare skälskall anges förvarje beslut som fattas med stöd

kriterier. av detta direktiv och som ledertill en begränsning av

utsläppandet marknadenibmktagandet och av deprodukter

En medlemsstatåterkalla godkännande skall sitt av ett somanges iartikel l.l. Den berörda parten skall underrättas

sådant organom detkonstateras attorganet intelängre om beslutet snarast. tillsammans med uppgift om

uppfyller dekriterier som anges i bilaga H. Denskallgenast möjlighetetillupprättelse tu enligt gällande lagstiftning iden

underrätta kommissionende och övriga medlemsstaterna om berördamedlemsstaten och inom vilkatidsfruter ett

detta. överklagande skallväckas.

166 Fritidsbåten och Samhället

394LM25lS

NrL 164/20 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30,634

Artikel 12 område som omfattasdetta av direktiv.

Kommissionen skall vidta nödvändiga åtgärder för säker- att Medlemsstate tu skallgodta an deprodukter somanges ställa uppgifter att som påverkar alla tillämpliga beslut om i artikel l.l och som uppfyllerbestämmelser i de sotn lr kran handhavandet av detta direktiv görs tillgängliga. inomderas territorium viddagen för antagandet av detta direktiv släppspåmarknaden ut och i brukunder period tas en Artikel 13 av fyraår från ochmedden dagen.

Medlemsstaterna skall anta och offentliggöra de lagar andra författningar år som nödvändiga fbr att följa detta Artikel 14 direktiv senast den l6 december 1995.Deskall genast underråtta kommissionen om detta. Detta direktiv träder i kran samma som dag detoffentliggörs i Europeiska gemenskapernas ømciella riktning. Medlemsstaterna skall tillämpa dessa bestämmelser frånoch medden16juni l996.

Denständiga kommitté avses som i artikel 6.3ñr påbörja sina Artikel 5 uppgifter frånochmeddagen för ikrafttrådandet av detta direktiv. Medlemsstaterna tärvidtadeåtgärder somavses i Detta direktiv riktar tillmedlemsstaterna. sig artikel från 9 ochmedden dagen.

Nir en medlemsstat antar de bestämmelser som avses i första stycket skalldessa innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtfbljas aven sådan hänvisning de når offentliggörs. UtfärdatBryssel i den 16juni1994. Nlrmare föreskrifter hur om ltlnvisningen göras skall skall varjemedlemsstat sjalv utfårda. Pâ Eawpuparlarnentet: vägnar Pa rådets vagnar 2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna E. KLEPSCH Y. PAPANTONIOU texterna till de bestämmelser i nationell lagstiftning de som Ordförande Ordförande antar inomdet

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 167

394UD25IS

39.634 Europekka gemenskapernas ofTtcieIIa tidning NrL 164/z|

BIMGA I VÄSWTLIGA SÃKERHETSKRAV FÖR UTPORMNINGEN OCHKONSTRUKTIONEN AV l-RYHDSBÅTAR

BÅTKATEGORJER

Vindslyrka signifikant väghdjd bacon . Beaufon-skalan HV, meter A Ocean - överstigande 8 överstigande 4 B - Utanför oppen kust och upp tillochmed 8 upp till ochmed 4 ulomskärs C Kustfarvanen - och upp tillochmed 6 upp tillochmed 2 inorrtskärs D Skyddade - farvatten upp tilloch med 4 upp till och 0.5 med

Dqilüliøner:

A. OCEAN: Kottsmterade forlängre färder dävindstyrkan kanöverstiga 8 Eguren-skalan och med signifikant en väghöjd4 eller rn mer. då dessa båtar skall kunna klansigsjälva.

B. UTANFÖR ÖPPEN KUST OCH UTOMSKÄRS: Konstntende förunder utanför kusten dä vindstyrkan kan vara upp tillochmed 8ochmedsignifikant en våghöjd tillochmed upp 4 m. C. KUSTFARVATTEN OCH INOMSKÄRS: Konstruerad: förfärder nina kusten. i stora lrultter. flodmynningar. sjöar ochfloder dävindsryrltan kan varaupp tillodtmed6 ochmed en signifikant vägltöjd tilloch 2 upp med m.

D. SKYDDADE FARVATTBJ: Konstruerad: förfärdermindre sjöar. floder ochkanaler da vindstyrhn kan vara upp till ochmed 4ochmed signifikant en väghñjd tillochmed upp 0.5m.

Bätarm inom varje kategori skall konstruerade vara ochbyggda sa deunder att beskrivna förhållanden bibehåller sinstabilitet ochflytltraft och uppfyller andra tillämpliga väsentliga krav som anges i bilaga l samt sä de lätmtanövrerade. att är

2. ALLMÄNNA KRAV

Fritidsbätar ochutrustning enligt bilaga 2skall uppfylla deväsentliga kraven i denutsträckning dessa ir tillämpliga.

2.l Sltrovldenülel

Varje skall märkt båt vara med en skmvidentitetsbeteckning med uppgift om

- tillverkarens kod. tunnt-tumma. - unikt serienurruner, - tillverkningsär. - lrsrrtodell.

Dctillämpliga harmoniserade standardenudetaljerna anger fördessa krav.

1.2Tlllverhnkyll

Varje båt skall bära en perrmnent arthringad skylt separat frän sltrovidentitensberecknittgen. med uppgift om - tillverkarens nanm, - CE-tttltkning se bilaga 4, - bdtltategori enligt avsnitt - tillverkarens rekommenderade maximala lastenligt avsnitt 3.6. - antal persone som tillverkaren rekommendera under färdochlörvilket båten konstrueras.

168 Fritidsbåten och Samhället

3941110255 NrL 164/22 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.534

2.3Skydd al llverbord mot och sitt att Iter la sigombord Beroende båtkategori skall varje Nt vara utformad för minimera an riskema mr fallaovemord an ochfor att underlåna att ta åter sigombord. 2,5 Synñlt frånhuvudsaklig styrplals Förmotorbåtar skallden huvudsakliga styrplatsenmurengodsikt ge runt om under nomiala anvlndningsvillkor hastighet ochlast. 2.5 Ägarens lnstruktiombok Varje båt skall vara utrustad med ett instruktionsbok detellerdeofficiella språk bestäms som av den medlemsstat i vilken båten saluförs i enlighet med fördraget. Denna ktionshok skall särskilt betona hrandrisken och risken torintringande vatten och innehålla deuppgifter som anges i avsnitt 2.2. 3.6och4 liksom båtens vikti utan last. KRAV lNTEGRfTEI PÅ OCH SKROVSTYRKA 3, Skrovstyrka Valet och kombinationen av material ochdens konstruktion skall slkerstålla att Mlen årstark i alla nog avseenden. Slrskild uppmärksamhet skall ägnas kategorin enligt avsnitt l och tillverkarens rekommenderade maximala last i enlighet med avsnitt 3.6, 3.2stabilitet ochfribord Båten skall ha tillräcklig " stabilitet ochtillräckligt fribord tried avseende dess kategori enligt avsnitt l och tillverkarens rekommenderade maximala last enligt avsnitt 3.6. 3.3Reservdeplaeemeut ochllyunedel Båten skall vara byggd så denhar an ytegenskaper lörsinkategori enligt avsnitt 3.1och tillverkarens rekommenderadelast maximala enligt avsnitt 3.6.Allabeboeliga båtar Hera med skrov skall vara såkonstruerade att dehartillräcklig llytktaft håller och sigflytande upp ner och i vattnet. Båtar med längd en under 6 skall rn hallytrnedel med hänsyn tillkategori så an dehåller sigflytande om de vattenfylls. 3.4 öppningar i skrov, däck ochöverhyggnad Öppningar i skruv, dñck och ñverbyggnad fårinte sätta ner båtens sltrovstyrka eller dess täthet de når It stängda, Fönster. ventiler, dömtochluckor skall motstå detvattentryckdet troligt som år an dekan utsättas för, liksompunktlaster de sotn uppstår når personer går dlck. u underdcn som lastenligt avsnitt 3.6skall utrustade vara med avstångningsanordningar som vara skall litt åtkomliga. 3.5lnlriingande vatten Varje båtskall vara utformad så risken denskall an för an sjunka år minimal. Särskild uppmärksamhet bör ågnas - sittbrunnar ochandra bntnnar bor sjilvdtitterartde som vara eller utrustade for att annat sitt hålla vatten ur borta båtens innandome, - ventilationsdppningar. - Iânsning med pump eller annat satt. 3.6tillverkaren rekommenderade maximala last Tillverkarens rekommenderade maximala last bränsle. proviant. utrustning av vatten. annan och personer i kg m:vilken båten lr enligt till . skall i enlighet med håtltategori avsnitt l. stabilitet ochfribord avsnitt , 3.2 deplacernent och ilytmedel avsnitt 3.3. samt m...

F ritidsbåten och Samh ället 169

394100255 30.634 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L l64f23

3.7 Förvaring av llvnotur Alla båtar i kategori A ochB.och bitari kategori CochD som är längre än sex meter, skall utrustade vara med plats för en eller flera livllottar som lr stora nog att rymma det antal persgnisom båtenutlomnd år anta med enligt Fun , eller - skall lätt vara vid varje tidpunkt. 3.8 utrymning Alla beboeliga båtar medfleraskrov är som längre än 12 skall rn vara utrustade tried fungerande utrymningsanordningar om balen skulle hamna upp och ner i vattnet. Alla beboeliga båtar skall vara utrustade med fungerande ulrymningsanordningar i händelse av bnnd. 3.9 Aula-Ing, lörtñjoing ochbogsering Alla båtar skall. med hänsyn tillsin kategori och sina egenskaper. vara utrustade med listen ellerandra anordningar ett som betryggande satt kan ta upp delaster som uppstår vidankring lñrtöjning eller bogsering.

MANÖVEREGENSKAPER tillverkaren skall sakerstalla att båtens ntartñveregenskaperar tillfredsställande i förhållande lillden starkaste motor för vilken båten ar utformad och konstruerad. l frlga om alla marina motorer för lritidsbnrk skall maximal motoreflekt utges i instruktionsboken i enlighet med den harmoniserade standarden.

MONTERINGSFÖRESKRIFFER Motor motrrmm oclt lnanrbordsntølør Alla inombordsmotorer skall placeras i ettutrymme separat frin boendeutry... nu ochinstalleras för att minimera risken lörbrand eller spridning av brand liksom risken lar giftig rok.hetta, buller eller vibrationer i boendeutryntrrten. Motordelar ochtillbehör kräver som regelbunden tillsyn ellerservice skall vara litt åtkomliga. isoleringen i ntotorrumvara skall av ickebrännbart material. 5.1.2 Ventilation Monorrummet skall vara ventilerat. Alla luftbppninga skall säkras mot vanenrruringning i rnotornrntntet. 5.1.3 Friliggande delar Såvida inte motorn skyddas huv aven eller genom placering i eget utrymme skall friliggande rörliga eller heta delar motom av som kan orsaka personskador avskannas effektivt. 5.1.4 UIombordxnrø/ør Allahatar med utombordsmotor skall ha en anordning som förhindrarmed start ilagd växel utom a nar motorn åstadkommer en statisk dragkraft mindre an St rtewton. b när motorn ar Rlrsedd med ett gasreglage som begränsar dragkraften tillS00 rtewtonrnotom nar startas. 5.2 Brlnsluystem 5.1.1 Allmänt Utrustning och irmallatiotter fbr påfyllning. förvaring. ventilation ochtankning av bränsle skall vara konstruerade och installerade sa att risken lär brand och explosion minimeras.

170 Fritidsbåten och Samhället

394LM25/S NrL l64n4 Europeiska gemenskapemu officiella tidning 30.634

5.2.2 Brdruletrrnkar Brlnsletankar. ledningar och slangar skall sättas fast och vara skilda eller skyddade fränvarje vännekälla. Det materialtankarna är " 4 av och dens skall vara till deras och typen av bränsle. Allatankutrymmen skall ventilerade. vara Flytande bränsle med en llampunkt under 55Cskall förvaras i tankar som inte utgör del skrovet ert av och skall vara a isolerade frän ntotorrumrrtet och fränvarje annan gnisrkälla. b skilda från boendeulrymtmu. Hyland: bränsle med llampunkt likamed en som är eller over 55Cflr förvaras i tankar där skrovet utgör en del, 5.3 Elektriska system Elektriska skall systern vara tforrnade ochinstallerade fbr att säkerställa att hälen fungerar korrekt under normala förhållanden ochför minimier-a att risken forbrand ochelektriska støtar. Alla grupper. utom motorns surtkrets. fär som stram batterier frän skallskyddasöverbelastning mot och kortslutning. v skall att gas frän kan " skall vara " fastsatta ochskyddade frinintringartde vatten. 5.4 Qyrsysl 5.4.1Allmän Sryrsystemet skall vara utformat. konstruerat ochinstallerat for attge dvemiringstyrkrafler av under fbnrtsebara förhållanden. 5.4.2Nødurnurning Segelbåtar ochbitarmed enkel en inombordsmotor med fjrrstyn roderstyrsystem skall vara utrustade med en rtodutrusming som gordet mojligt attstyra bären med nedan hastighet. 5.5 Gasanlåggningar Gasanläggningar förhushällshmk skall varaav den typsom använde i förängad gas formoch vara konstruerade ochinstallerade för undvika att läckor ochexplosionsrisk ochskall kunna rälhetskonuolleras. Material ochutrustning skall lämpliga vara fordensärskilda används gas som för motstå att depäkänningar ochdenmiljö de som utsättstillsjöss, för Varje anordning skall utrustad vara medtändsäkring en som verkarsamtliga brännare. Varje gasförbrukande anordning mäste försedd vara med en separat ledning förtillförsel avgas ochvarje anordning mäste ha en separat stängningsanordning. Tillricklig ventilation miste finnas för att förhindra risker p.g.a. läckor och fbrbrinningsprudukler. Varje hätmed fastinstallerad en gasanläggning skall utrustad vara med särskilt en utrymme förförvaring av gasbehällare. Utrymmet skall skiltfrän vara boendeut tillglngligt pmm... endast från utsidan ochventilerat till frialuften sä varje att gasutsläpp försvinner över bord. Varje fastinstallerad gasnläggning skall testas efter installationen. 5.6 Brandskydd 5.6.l Allmän Vidvalet utrustninginstalleras av som ochbätens utformning skall hänsyntillrisken ras for brand och dess spridning. Särskild uppmärksamhet skall ätorngivrtingen ägnas nämns öppna lägor. platser varma eller motorer och , olja-och , olje-och och av elektriska , ledning: i närheten ntaskirtdelar. avvarma 5.6.2Brandskyddxtrlmslning Bitarskall utrustade vara med lämplig en till skall skyddas genom en bnndskyddsanordning som gör att motorrummet inte behöver i händelse öppnas av hr-artd. Bärbara eldslickaresådana om monteras. skall finnas länItkomliga och skall en vara placerad sä att denlänkannäs frinbåtens huvudsryrplats.

Fritidsbåten och Samhället 171

JMUXHSIS 30.634 Europeiska gemenskapens officiella ridning NrL 16025

5.7 Navlgaüomljtrs Nlr mvigalionsljus installerasde skall vara i overenssråmrrvelse anungen med bcslåmrnclscrna r 1972 årsColreg elkr CEVNl-besununelsema. 5.8 Förebyggande av utsläpp Båtar skall vara komlruerade så an oavsiktliga utsläpp av förorenande ämnen olja.bränsle förhindras. osv. Båtar lr som utrustade med malen skall ha antingen a spillvaaenlank. eller h anordningar som ;br auen spillvauenrank tillfälligt kan installeras när hålen används i områden därutsläpp av maleuavfall lr förbjudet. Dlnrlñver skall varje öppning iskrovet avsedd für malenavfall var: försedd med ventil kan en som slängas och förseglas.

BIDIGA 2 UTRUSTNING

Gnistskyddad utrustning förinombordsmolorer med backslag ochlnombordsmolorer med drev, Skydd mot au ummbordsnrotorer kan sur-rasen med växel ilagd. Ranar. stymrekanismer ochsryrkabelsauer. Brlnsletankar ochbrånsleslanga . Prefahricerade luckor ochlbnsrer.

172 Fritidsbåten och Samhället

394110255 NrL 164fl6 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.694

HIIAGÅ J FRÅN TILLVERKAREN ELLER HANS REFRESEPTTANI INOM GEMENSKAPFN. ELLER DEN PERSON SOM ANSVARAR mn UTSLÄPPANDET PÅ MARKNADEN Artikel 4.2och4.3

a Denfö frin tillverkaren ellerhans representant inom gemenskapen i som avses artikel 4.2delvis ñrdigsüllda bitarskall innehålla följande uppgiften Tillverkarens namn ochadress. Namn ochadress lill i eller.i all. denperson som , ansvarar for utsllpparklet marknaden. Enbeskrivning av den delvis llrdigsrållda balen. Enuppgift den om att delvis lirdigstallda båten skall llrdigsdllas av andra personer och den au uppfyller de vasentliga krav ir som tilllmpliga detta konstmlrrionsrudium. b Denfürsakran från tillverkaren. hans representant inom gemenskapen ellerden person som ansvarar far utsllpparldet marknaden som avses i artikel 4.3utrustning skall innehtlla följande uppgiñer: Tillverkarens namn ochadress. Namn ochadress tilltillverkarens representant inom gemenskapen eller. i tillämpliga fall.till den person som ansvarar förutsllppandet marknaden. En beskrivning av utrustningen. Enuppgift om att utrustningen uppfyllerrilllmpliga de visendiga kraven.

BIM 4 GA CDMÃRKNlNG

CE- om överensstämmelse skall head inilialerna av CE med följande utformni

l°394UX2$l26°/

Om förminska: eller tor-as skall de ovan angivna proportionerna iakttas. Deolika komponenterna i CES-märkningen skall ungefär vertikala ha samma dimension. :om inte fi vara mindre ln Smm. C märkningen skalllrfbljas detanmälda av organen identiñkaüonsnununer.deltar om organet i produktionskonlrollen. liksom de:visista siffrornadetanal av dåC"märkningen utförs.

Fritidsbåten och Samhället 173

394100255 Europeiska gemenskapernas officiella tidning NrL 164/27

BIIAGA S NTERN TlLLVERKNINGSKONTROLL modul A

Tillverkaren ellerhans representant inom gemenskapen. som uppfyller dei punkt 2fastställda skyldighetema, försäkrar au de berörda produkterna uppfyller dekrav i direktivet sotn gäller fördem. Tillverkaren eller hans representant inom gemenskapen skall utföra CPI-märkningen varje produkt och upprätta en skriftlig försaklari om överensstämmelse se bilaga li. 2. Tillverkaren skall utarbeta den tekniska dokumentation som beskrivs i punkt 3ochhaneller hans representant inom gemenskapen skallunder minst l0 ärellerdet att tillverkningen av produkten harupphört hålla den tillgänglig mr granskning av de behöriga nationella myndighetema. Om varken tillverkaren ellerhans representant finns i apen skall skyldigheten den att hålla tekniska g gemenskapens marknad. dokumentationen tillgänglig åvila den person som släpper ut produkten J. Den tekniska dokumentationen skall det göra möjligt att bedöma produkternas överensstämmelse med kraven i direkuvet. Den skall täcka produkens konstruktion tillverkning och funktion i den män det är av betydelse för sådan bedömning se bilaga IJ. 4. Tillverkaren eller hans representant skall behålla en kopia av försäktan om överensttamntelse tillsammans med den tekniska dokumentationen. S. Tillverkaren skall vidta alla nödvändiga Åtgärder for aix säkerställa att tillverkntngsprocessen tillgodoser de tillverkade överensstämmelse med den tekniska dokumentation i punktoch som avses 2 med de ,, tillämpliga kraven i direktivet.

EIIAGA 6 NTERN TILLVERKNlNGSKONTROLL MED PROVNINGAR modul Aa.alternativ l

Denna modul bestårmodul av A. enligt bilaga samt följande ytterligare krav: Pl eller en Hera bitar som representerar tillverkarens produktion skall eller en flera följande av provningar, en motsvarande beräkning eller kontroll utförastillverkaren av eller lördennes rakning: Provning av stabiliteten i enlighet med punkt 3.2ide väsentliga kraven. - Provning av llytkraltsegenskapenta i enlighet tried punkt 3.3ide väsentliga kraven. - Bestämmelser som galler båda alternativen: Dessa pruvningar. beräkningar eller kontroller skall utföras under ledning av en anmält organ som av väljstillverkaren. Under ledning av detanmälda organet skall tillverkaren anbringa organets identifikationsntimmer produkten under tillverkningsprocessen.

174 Fritidsbåten och Samhället

NrL 1640.8 Europeiska gemenskapernas ofrciella tidning 305,94

Juan 7

EG-TYPKONIIOLL

modul B

Ettanmält organ förvissar sig om ochintygar attett som Ir för den, de i somlr . Y W, , pldet.

AnsokanEC , om , skall gesav eller hans inom hos anmält ett , organ som han väljer.

Ansökan skall omfatta - tillverkarensochadress namn och ansökan den orn gesav som representeraräven honom. dennes och namn adress. - en skriftlig försäkran om samma att ansökan intehargivits hosrügot annat arurñlt organ. - dentekniska dokumentation som beskrivs i punkt

Sökanden skall fördetanmälda hälla" organet ett som lr för den tillverkningen. nedan kallat typ". ,

Detanmälda flr begära organet ytterligare pmveaemplar om sähelaws för utföra att provningspmgrattuttet.

Den tekniska dokumentationen skall gora detntdjligtbeddrm att produktens bverermtätrtrnelae med kraven idirektivet. Denskall. iden soMbeMvsfaR omfatta 4 till ochmunion sebilaga 8.

4. Detanmälda skall organet

4.1granska den tekniska dokumentationen. förvissa sig om atttypen lurtillverkats i överensstämmelse med dentekniska dokumentationen ochidentifiera savll dedelar har sortt ienligbet med ide som avses i artikel som dekomponenterkonstruerade sorti är utan tillämpning av derelevanta bestämmelsen i dessa standarder.

4.2utfñt-a eller låtautföra lämpliga och fbr att " ide fall destandarder iartikelinte , , v . som avses 5 har de som " haranvänt de väsentliga kraven i direktivet. p.,,

4.3utföra utför-a lämpliga mh , ., faran närtill harvalt tillämpa relevanta standarder. , . att dessa faktiskt hartillämpats.

4.4 enas med sökanden om pävilken plats undersökningarna och de nödvändiga provningartu skall utföras.

S. När typen uppfyller bestämmelserna idirektivet skall detanndlda urganet utfärdaEG-typintyg ett till sökanden. lntyget skall innehålla ochadress namn tilltillverkaren. Mnundersökningen villkoren förintygets giltighet och nödvändiga uppgifter föridentifiering av dengodkända typen.

Enförteckning över derelevanta delarna i den tekniska dokumentationen skall fogas bilaga som tillintyget ochdet anmälda skall organen behållakopia. en

Omtillverkaren färavslagsinansökantypintyg om skall detanrnllda utförligt organet motivera avslaget.

6. Sökanden skall undenätta detanmälda organ som harden tekniska dokumentationen rörande EG-typiittyget alla orn ändringar som gora avseende den godkända produkten och dessa skall godkännas separat när sådana förändringar kan påverka överensstämmelsen med devlsentliga kraven eller deföreskrivna villkoren förproduktens användning. Detta nya godkännande ges i form av ett tillägg tilldetursprungliga EG-rypintyget.

7. Varje anmält skall organ tillövriga anmälda meddela organ relevanta uppgifter avseende EG-typirtyg ochdetillägg som harutfärdats eller ärerkallats.

En färomfatta typ neta versioner av mrutsan att inte påverkar od:deMriga kraven rörande produktens preuanda.

1996:170 Fritidsbåten och Samhället 175 SOU

394L0025/S 30.634 Europeiska gemenskapernas officiella tidning NrL l64I29

övriga anmllda fårbegära kopior av EG-typintygen ellertilläggen till dem. Bilagorna tillinrygen skall De organen statill ovriga amrülda organ: förfogande. Tillverkaren ellerhans representant skall tillsammans med den tekniska rncntatioförvara kopior EG- av typintygenderas och tillägg under minst 10ärefter det att tillverkningen av produkten har upphört. Nlrvarken tillverkaren eller hans representant finnsi gemenskapen skall skyldigheten att hälla den tekniska dokumentationen tillgänglig Åvila den person som släpper ut produkten gemenskapens nnrknad.

SIMGA8

ÖVERENSSTÃMMELSE MED TYPEN modul C

Tillverkaren ellerhans representant inom gemenskapen säkerställer ochförsäkrar att de berörda produkterna är i överensstämmelse med den rypsom beskrivs i EG-typintyget och det att uppfyller tillämpliga krav i direktivet. Tillverkaren skall utföra CE-märkningen varje produktupprätta och en skriftlig försåkran om överensstämmelse se bilaga lS. Tillverkaren skall vidta alla nödvändiga åtgärder för an se till au tillverkningsprocessen säkerställer de tillverkade överensstämmelse med denrypsorti beskrivs i EG-Iypintyget och med tillämpliga krav i direktivet. , un Tillverkaren eller hans representant skall behålla en kopiafärsäkran av om överensstämmelse under minst l0 efter ar detatt tillverkningen av produkten har upphon. När varken tillverkaren ellerhans representant finns i gemenskapen skall skyldigheten au hälla den tekniska dokumentationen tillgänglig ävila den person som släpper ut produkten pägemenskapensse marknadbilaga 13.

176 Fritidsbåten och Samhället

SMLNZSIS

NrL 164/30 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.694

i BIIAGA 9 KVALITET$ÃKRING AVHLLVERIOIING

modul D

Dentillverkareuppfyller som skyldigheterna i punkt 2säkerställer och försäkrar att deherorda produknerm är i överensstämmelse med den typ som beskrivs i EG-typintyget och deuppfyller att tillämpliga kravidirektivet. Tillverkaren eller hans representant inom gemenskapen skall utföra CIS-märkningen varje produkt och upprätta en skriftlig rdrsäkran om överensstämmelse sebilaga lS.CB-ntärknirtgen skall ätföljas av eruifrkationsrarrruet det anmälda organ som är ansvarigt förden övervakning som anges i punkt 4.

Tillverkaren skall tillämpagodkänt ett kvalitetssystem förtillverkning. kontrollfärdiga av produkterprovning oclt enligt punkt 3och vara fdrenül lör den övervakning som anges i punkt 4.

Kvalilelstynern

Tillverkaren skall ge en ansökanbedömning orn av sittkvalitetssystem hos ett anmält organ som han väljer fdr de berörda produkterru.

Ansökan skall omfatta alla levanta uppgifter , om den produktkategorin. dokumentation av kvalitetstynenret. i förekommande fall tekniska den dokumentationen fördengodkändasebilaga typen l och kopiaEG- en av typinryget.

3.2Kvaliteusysaemet skall säkerställa att produkterna överensstämmer med den typsom beskrivs i EG-rypintyget ochmed tillämpligai direktivet. krav

Alladefaktorer. krav och hesdrrunelser som tillverkaren tagit hänsyn tillskall dokumenteras ett systematiskt och överskådligt sän i fann skriftliga av riktlinjer, rutiner ochanvisningar. Dokumentationen dver kvaliretssysremet skall tillåta konsekvent en tolkningkvalimsptogtato. av planer. manualer ochdokumern.

Dokumentationen skall särskilt omfattakorrekt en beskrivning av - a " och u. ansvarsfördelning ochhefogenhener med avseende produktkvalitet. - de tekniker. ochustematis fdrfaranden som skall användas vidtillverkning. kvalitetskontroll och , kvalitetssäkring. - de undersökningar och provnirrgar som kommerutföras att före. under efbrtillverkningen och och med vilken frekvens. .- . . . . blir fördenberörda personalens kvalifikationer m.m.. demedel används som förövervakning av hurden äsyfhde produktkvaliteten uppnås och kvalitetssysteroet att fungerar effektivt.

3.3Detanmälda skall organet bedöma kvalitetssystemet för kunna att avgöra huruvida detuppfyller de krav som avses i punkt 3.2. Organet utgiifrån skall överensstämmelse med dess krav i fråga kvalitetssystem orn som tillämpar relevanta harmoniserade standarder.

Bland bedömma skall minstha en erfarenhet av bedömning av den berörda produkneknike Bedömntngsförfan . skall omfattalrontrollbesdk ett i tillverkarens anläggning.

Beslutet skall meddelas tillverkaren. Meddelandet skall innehålla slutsatserna frin och motiverat beslut v om bedömningen. 3.4Tillverkaren skall ätasig fullgöra att deskyldigheter förenadedetgodkända som är med kvalitetasyszrnet och att vidmakthålla detsl detförblir att ärtdallülsenligl.

Fritidsbåten och Samhället 177

30.694 Europeiska gemenskapemas officiella tidning NrL 164/31

Ttllverkaren eller hans representant skall hälla anmälda det organ som hargodkänt kvalitetssystemet underrättar om eventuella planerade ändringar av kvalitetssystemet.

Det anmälda organet skall utvärdera de föreslagna ändringarna och avgöra huruvida detändrade kvalitetssystemet fortfarande uppfyller dekrav som avses i punkt 3.2eller omenny bedömning krävs.

Organet skall meddela tillverkaren sinbeslut. skall frän och beslut om bedömningen.

Övervakning pädetanmälda organen ansvar

Syftet med uvn är att att fullgör , de som ä 4 med det 4-" kvalitetssystemet.

4.2 Ttllverlraren skall detanmälda ge organet tillträde tilllokaler för tillverkning konuoll provning ochlagring och ge detall nödvändig information. särskilt - dokumentation över kvalitetssystem-t. .. såsom och.. , "rar den berörda personalens kvalifikationer m.tn.

4.3Det anmälda skallregelbundet organet utföra kontrollbesö för säkerställa att an tillverkaren vidmakthålla och tillämpar och lämna en till . 4.4Därutöver färdet anmälda organet göra oanmälda kontrollhesök hos tillverkaren. Under sådana besök lärdetanmälda organet vidbehov utföra pmvningar eller lära utföra provningar som visar valttetssysternet att fungerar korrekt. Det anmälda organet skall lämna en om "L till samt en omen ,. provning har utförts.

ñllverkaren skall. under minst l0ärefter det att tillverkningen av produkten harupphört. hälla följande tillgängligt lördenationella myndighetema: - Den dokumentation i som avses punkt 3.1andra stycket andra streeksatsen. - Deändringar som avses i punkt 3.4andra stycket. - Debeslut och rapponer från detanmälda organet som avses i punkt 3.4sista stycket, punkt 4.3och4.4,

Varje anrrdlt skall övriga organ ge anmälda relevant organ infonnation om degodkännandet: av kvaliteLssystem som harutfärdats eller återkallas.

178 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

394119255 NrL 164/32 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.634

MIAGA 10

PRODUKTVERIHKAHON

modul F

l denna modul beskrivs detförfarandevilkettillverkare med en eller hans representant inom gemenskapen kontrollerar och intygardeprodukteromfattasbestämmelserna att som av i punkt 3 i lr dverensstinunelse med typen enligt beskrivningen i EG-rypintygel ochuppfyller tilllrwliga kravidirektivet. Tillverkaren skall vidta alla nödvändiga för ltgarder att se till atl tillverkningsprocessen sakerstaller au produkterna överensstämmer med typen enligt beskrivningen i EG-typintyget ochmed tilllmpliga krav i direktivet. Tillverkaren eller hans representant inom gemenskapen skall utföra CE-mlrkningen varje produkt och upprätta ett utsikt-an om hverenssümmelse se bilaga 15.

Detanmälda skall organet utföra lämpliga och , för att l , stirtunelae med kraven i direktivet antingen urüenøkning genom och provning av varje produkt enligt punkt 4eller genom och av ett urval enligt pukt enligt tillverkarens val. r Tillverkaren eller hans representant skall behållakopiaRlrslkranoverenssdtrurtelse en av om under minst 10arefter . detatt tillverkningen av produkten harupphört.

Verlñkatlon genom undersökning oehprovning av varjeprodukt 4. Varje produkt skall undersökas och provas individuellt lämpligtenligt sin derelevanta standarder som avses i artikel 5eller skall motsvarande provningar utföras lör verifiera att produkternas överenssdnunelseenligt med typen beskrivningen i EG-typintyget ochmed tilllmpliga krav i direktivet. 4.2Det anmälda skall organet anbringa.lataanhringa. eller sinidentiftkationsrarrruner varje godkänd produkt och utfärda ett skriftligt intyg överensstinunelse om grundval av utförda provningar.

4.3Tillverkaren eller representan hans skallbegaran kunna visa detanmälda intyg upp organets om dverensstirrtrttelse.

Statistisk urifrkzlløon P Tillverkaren skall företa sina produkterh i sammansatta partier ochvidta allanödvlrtdiga atgltder lör attae tillatt tillverkningsprocessen säkerställer enhetlighet hos varje tillverkat parti produkter.

5,2 Samtliga produkter skall finnas tillgängliga förveriñkation i form enhetligt av sammansatta panier. Ettslumpmlssigt urval göras skall ur varje parti. . tovenhetema skall undersökas och provas individuellt lämpligt enligt sålt de relevanta standarder somavses i artikelellerskallmotsvarande S provningar utföras för an sakerstllla deras överensstammelse med tillämpliga krav i direktivet for att fastställa huruvida partiet godkanm eller underklnrts.

Det statistiska förfarandet skall omfatta följande faktorer: Den statistiska metod skall som tillämpas. - Provtagningsplan och dess operationella karakteristika. 5.4 l fraga godkända om partier skall anmälda det organet anhringa. eller litaanbringa. sinidentifrkationsnurrurter påvarje produkt och utarbeta ett skriftligt intyg om överensstämmelse grundval av utförda Varje prov. produkt i partiet ñr släppas ut rrnrknaden. med undantag av de provenheter som inteuppfyllde kravendverenssumnrelse.

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 179

3941130253 30.684 Europeiskt gemenskapernas officiella tidning Nr 164/33 L

Ompartiet utaderkänru skall detanmälda eller organel den behöriga myndigheten vidta lämpliga åtgärder lör au förhindra att paniet släpps marknaden. ut händelse an detofta förekommer att partier nderkänns fär detanmälda organet tills vidare upphöra med statistisk verilikation. tillverkaren lir. det anmälda organen ansvar. anbringa organen identiñkationsnumrner under tillverkningsprocessen. 5.5Tillverkaren eller hans representant skall begaran kunna visa detanmälda intyg upp organets om överensstämmelse.

BIUGA Il

VERIFIKATION AVENSTAKA OBJEKT modul G

l denna modul beskrivs förfarandet när tillverkaren säkerställer och Rirsikrardenberörda att produkten. förvilken detipunktnämnda har 2 intyga med krav i T" 4 ellerhans . representant inom gemenskapen skallutlbraCPL-märkningen produkten och upprätta en forsäkran om dverumtämmelse se bilaga IS. 2. Det anmälda skall organel undersöka denenskilda produkten och utföra lämpliga provningar enligt detillämpliga under som anges i artikel 5 eller mouvarande provningar lör säkerställa att att produkten överensstämmer med tillämpliga kravidirektivet. Detanmälda skall organet anbringa,Illaarabringa. eller sittidentiñkationsnumtnet den godkända produkten och milda intyg överensstämmelse ett om grundval av utförda prov. Syftet tried den tekniska dokumentationen är au nrdjliggora bedömning av överensstämmelse med direktivet: krav samt att förstå produktens konstmktion. tillverkning ochfunktion.

180 Fritidsbåten och Samhället

JMLWISIS

NrL 16404 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 301,94-

BIblGA 12

FULISTÃNDIG KVALITETSÃKRING

modul H

l denna rnndul beskrivs förfarandet nirden tillverkare som uppfyller förpliktelserna punkt 2säkerställer och försäkrar att de berörda produkterna uppfyller tillämplig: krav i direktivet. Ttllverkaren eller hans representant inom gemenskapen skall utföra CE-mlrkningen varje produkt och uwrätta en skriftlig om överensstämmelse se bilaga lS. CE-rrtärkningen skall ätföljas av identiñkationsnumret detartntälda organ som ansvarar fbrden övervakning som anges i punkt 4.

2. Tillverkaren skall använda en godkänt kvaliteLssystem förkonstruktion, tillverkning kontrollden samt av färdiga produkten och provning enligt punkt 3ochskall vara föremäl för Övervakning den som avses i punkt 4.

Kvalitetsyslem

3.1Tillverkaren skall ge en ansökan om utvärdering av sittkvalitetssystem hos anntält ett organ.

Ansökan skall omfatta - samtliga relevanta uppgifter fbrdenplanerade produktkategorin. - kvalitztssystentets dokumentation.

3.2 K skall med tillämpliga krav idirektivct. an,

Allade faktorer, krav och bestämmelser sotn tillverkaren lurtagit hänsyn tillskall dokumenteras en systematiskt och äskädligt sätt i form av skriftliga riktlinjer. rutiner anvisningar. och Denna dokumentation av kvalitetssystem: skall säkerställa en enhetlig tolkning av prog planer rrumtalerregister. och

Dokumentationen skall framför allt innehålla en fullgod beskrivnitg av

I och ,och medavseende pä korutnrktiomv och produktkvaliteten de tekniska rörande som kommer att tillämpas och,när de - . standarder som avses i artikel 5 inte kommer att tillämpas tillfullodemedel kommer som att användas fbr art säkerställa att detillämpliga väsentliga kraven i direktivet kommeruppfyllas. att - de tekniker. och i för och som , komrrter att användas vidkonstruktionen av produkterden inom berörda produktkategorin. de tekniker och fbr a och - , , g. kvalitetssäkring kommer som därvid att anvflrtdas. de undersökningar ochprovningarkommer som att utföras före under efter och tillverkningen ochmed vilken frekvens. ut som . och p p. redogörelser forden berörda personalens ,kvalifikationer m.m., demedel som används mrövervakning av hurden krävda produktkvalit uppnås och au kvalitetssystem fungerar effektivt.

1.3Detanmälda organet skall bedöma kvalitetssystemet för avgöra att om detuppfyller dekrav som avses i punkt 3.2. Detskall utgä ifränöverensstämmelse med dessa kravi fraga kvalitetssystem om som tillämpar denrelevanta harmoniserade standarden EN 29001.

Bland bedömma skall minstha en erfarenhet av bedömning av den berörda produkttekniken. BedomningsslBrfar-a skall omfatta ett kontrollbesdk i tillverkarens anläggning.

Beslutet skall meddelas tillverkaren. Meddelandet skall innehålla slutsatserna frän undersökningen och rrtotiverat beslut om bedütrtrtingen.

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 181

3941400255 30.634 Europeiska gemenskapemas officiella tidning NrL 16405

3.4 Tillverkaren skall ätasig fullgöra att de skyldigheter förenade som lr tried det godkända kvalitetssystem och att vidmakthålla det att sä det förblir ärtdamälsenligt. Tillverkaren eller hans representant skall det hälla anmälda organ som har godkänt kvalitetssystemet om eventuella planerade ändringar av kvalitetssystemet. Det anmälda organet skall utvärdera deföreslagna ändringarna och avgöra huruvida detändrade kvalitetssystcmet fortfarande uppfyller dekrav som avs: i punkt 3.2 eller omenny bedömning krävs. Organet skall meddela tillverkaren sittbeslut. Meddelandet skall innehålla slutsatsen fran inningen 5 och motiverat beslut om bedonutingen. EIS-övervakning pd ett anmält organ ansvar 4. Syftet med övervakningen är att säkerställa att tillverkaren uppfyller dekrav som uppdr som en följd det av godkända kvalitetssysterrtet. 4.2Tillverkaren skall for kontrolldet ge anmälda organet tillträde tilllokaler för konstruktion. tillverkning. kontroll. provning och lagring ochskall vidare tillhandahålla all nödvändig information. särskilt

dokumentation över kvaliteuyutnet. de dokument som Rlmtsäns i kvalierssystetneu ltonstruktio . såsom resultat av analyser. beräkningar. prover etc. de dokument som lilrutsäna i kvalitetssystemets tillverkning . såsom grarukningsrapponer och provnings- resultat. kalit fbr berörd kv nam. r 4.1Det anmälda organet skall regelbundet utföra kontrollbesbk for säkerställa att att tillverkaren vidrnakthäller och tillämpar kvalitetssystemet ochlämna en kotttrolltapport tilltillverkaren. 4.4 Därutöver färdet anmälda gora organet oanmllda kontrollbesdk hos tillverkaren. Under sädam besökdet fär anmälda organet vidbehov utföra provningar eller låta utföra pmvningar som visar an kvalitetssystemet fungerar korrekt. Det anmälda organet skall lamm en rapport om knntrollbesdket till tillverkaren samt en pruvningsrapport. omen provning har utförts. Tillverkaren skall. under minst 10ärefter det an tillverkningen av produkten har uwhñrt. hälla följande tillgängligt förde nationella myndigheterna: Den dokumentation som avses i punkt 3.1andra stycket andra strecltsatsen. De ättdringar som avses i punkt 3.4 andra stycket. De beslut och t-apponer frändet anmälda organet avses som i punkt 3.4sista stycket. punkt 4.3och4.4. Varje anmält organ skall ;e övriga anmälda relevant organ informationen de odkännanden av kvalitetssystem som har utfärdats eller " lats.

182 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: l 70

39400155 NrL 164/36 Europeiska gemenskapernas officiella ridning 304534

BIIAGA IJ

DEN FEKNlSKA DOKUMENTATION SOM TILLVERKAREN TILLHANDAHÅIJER

Den tekniska dokumentation i som avses bilaga 9ochll skall innehllla allarelevanta uppgifter ochmedel som tillverkaren airvlnder lör sakemillautrustningen an an eller baren uppfyller devlsentliga krav galler som mrdem. Dentekniska dokumentationen skall detmöjligt rama gora att produktens konslmklion. tillverkning ochfunktion och méjliggbra bedömning av överensstimrmlscn med kraven i dena direktiv. Dokumentationen skall salångt detta lr tilllmpligt lörbedömningen omfatta följande: - Enallrrdn beskrivning av typen. - V och ochskisserav krelsarosv. - Debeskrivningar och förklaringar nodvlradiga som lr for lama att ovan nimnda ritningarskisser och och produktens funktion. - Enlönar over de standarder ;omavses i artikel 5och tilllmpas som helteller delvis och beskrivning en av de lösningarvalts som lör uppfylla att deväsentliga kravende nar standarder som avses i artikelinte 5 hartilllmpnts. -- av utförda osv . - Provningsrapporrer eller beräkningar av stabiliteten enligt punkt 3.2i väsentliga de kraven och reservdeplacerrrent av och tlyunedel enligt punkt 3.3 idevlsentliga kraven.

Fritidsbåten och Samhället 183

30.694 Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 164/37

BIIAGÅ ld

m: MINIMIKRHERIER soM Mxntmssrat-t-:RNA SKALL BEAKTA DEUTSER NÄR ANMÃLDA ORGAN

Det organ, dess chefochden personal som ansvarar forutförandet av verifrltatiorter får inte vara konstruktören. tillverkaren. leverantör eller montör av debåtar eller den utrustningdeinspekterar som ochinteheller representant förnågon av dessa. Defårintedelta direkt eller som i :nu underhåller av nämnda produkter. Detta utesluter inte , möjlighetenutbyte teknisk av ett av information mellan tillverkaren ochorganet.

Organetdess personal skall utföra vcrifrkationerrta med största yrkesmässiga integritettekniska och kompetens och vara friafrånalla påtryckningar och påverkan särskilt av ekonomisk runrr. som skulle kunna påverka deras omdöme ellerresultatet av verTrkatiorterrta. särskilt från personer eller grupper avpersoner som har ett intresse i resultatet av verifrkationema.

Organet skall tillsiu förfogande ha nodvårtdig personal och demedel som behövs för korrekt utföra att kunna de admin och tekniska uppgifterhänger som samman med veriftkatiorterrta. Detskall också ha tillgång tillden utrustning som behövs försärskild kontroll.

4. Personal som ansvarar förkontroller skall ha - god teknisk yrkesutbildning. - lilltåcklig kunskap ortt kraven förde de utför och praktisk av sådana , ñmtägauppfatta att intyg. protokoll och rapporterIll för återge resultatet av kontrollerna. - S. Den personal som utför kontroller skall opartisk. vara Deras lön fårinte beroende vara av antalet provningar som utförs ellerresultatet av sådana provningar.

6. Organet skall vara ansvarsförsåkrat såvida inte staten påtar sig ansvaret enligt nationell lagstiftningkontrollerna eller utförs direkt av medlerrtsstate

7. Organets personal är bunden av tystnadsplikt som omfattar allt defår vera vidutförandet av sina utgifter utom de iden där utförs enligt direktiv dena . , ellerde nationella bestämmelser varigenom direktivet är i kraft.

184 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996; 170

3941411255 Nr L 164/38 Europeiska ;emcnshpemas officiella tidnin; 30,534

IllAGAIS SKRIl-TLlG FÖRSÃKRAN OM ÖVERENSSTÃWMEI$

Denskriftliga om med i skall alltid sump - fritidsbåtar: ochförvaras i ägarens insuuktionsbok bilaga punkt 2.5. - denutrustningavses som i bilaga 2. 2. Den skriftliga löraiknn om överensstämmelse skall omfana löljandü: - Namn ochadress tilltillverkaren elkrhans representant inom gemenskapen. Enbeskrivning av båteneller 3 utrustningen . - - Hlnvisninprde lill relevanta hannonisenødc mndarder som anvlnts eller hänvisningar tilld:specifikationer vilka överensstämmelsen . Omdena ar lülimpligl, en hänvisning till der EG-rypinryg som harutfärdats anmält av u: organ. - - Omdetlr tillämplig, och:dras namn lillde:anmälda organen ldenülelen den person som lr bemyndigad m underteckna Brtillverkarens ritning för eller hans reprenunt inom gemenskapen.

och upprättas p:dnlde :pm som avses apunh 1.5ibilaga x Förctageucdi namn fullundiga kommunen adress, skall ncká rillvcrkarx ange Ninni och atlas. Beskrivning av produkurn märke. ryp och. ixillüiplip fall.xritnmnmcr.

Fritidsbåten och Samhället 185

Försäkrings Förbundet

Sveriges Forsaknngsforbund Kungsgatan 6 BILAGA 10 Box 1436 I ll 84 Stockholm 19950343 Tel 03-733 7:50 nu 08-723 o3os Orgnr 5s.r›-5xar› Torkel Sölve Kommunikationsdepartementet Box 949 461 29 Trollhättan

Fritidsbåtsregister m. m.

Åberopande sammanträdet 19996-01223 på vårt åtagande vid Stöldskyddsföreningen att möjligt ta fram en del statistik från om försäkringsbranschen rörande skador, ber vi nu att få överlämna bifogade sammanställning grundad pá det material de fem bolagen lämnat till oss. Emellertid vill vi för att bolagen kan ha använt sig av litet olika reserveraoss begrepp. Detta torde dock inte lägga hinder för att få en övergripande bild av försäkringsbestándet hosde tillfrågade bolagen och antalet person- och sakskador.

Vi hoppas att materialet skall kunna utnyttjas på lämpligt sätt. Behövs ytterligare uppgifter skall vi försöka hjälpa till med detta.

Med vänlig hälsning

Anders Beskow Jan Granmar

Bilaga.

186 Fritidsbåten och Samhället

Försäkrings Förbundet

1996-03-18

Sammanställning över skadeantal beträffande motorbåtar och segelbåtar

Bolag A: totalt antal fritidsbåtar försäkrade 21.000.Under de senaste sju åren har i princip inga personskador inträffat. Under 1995anmäldes410 sjöskador kasko

Bolag B: totalt antal fritidsbåtar försäkrade 41.ÖOO. Urider de fem åren senaste har sammanlagt två personskador inträffat. Antalet sakskadori de flesta fall kappseglingsskador på segelbåtarunder denna period uppgår till 99 och på övriga typer av båtar till 37.

Bolag C: totalt antal fritidsbåtar försäkrade47.000.Under de senaste fem åren har sammanlagt17 personskadorinträffat av dessa rör sex segelbåtar. Antalet sakskadorpå segelbåtarunder denna period uppgår till 185och på övriga typer av båtar till 157.

Bolag D: totalt antal fritidsbåtar försäkrade 60.000.Under de senaste fem åren har inga personskadorinträffat. Antalet sakskadormed anknytning till segelbåtarunder denna period uppgår till 607varav 184 rör tävling och 334 rör förtöjningsskador. Sakskador för övriga typer av båtar uppgår till 164 varav 69 rör förtöjningsskador.

Bolag E totalt antal fritidsbåtar försäkrade 51.000.Under de : senaste fem åren har sammanlagt15personskadorinträffat. Antalet sakskador uppgår till 230.Förtöjningsskadornauppgår till 848och lättare skador samband i med sammanstötningar till 619.

Summa för bolagen A E totalt antal fritidsbåtar försäkrade : 220.000.Under de senaste fem åren har sammanlagt34 personskadorinträffat. Det totala antaletsakskador oavsett kategori uppgår till 3.356.

Fritidsbåten och Samhället 187

Försäkrings Förbundet

Sveriges 1 Forsaknngsførhund Kungsgatan 0 Box l4i III H4 Stockholm Tel I8-78j7I 50 Fax 08-7230308 Orgnr 556107-5860 Torkel Sölve Kommunikationsdepartementet Box 949 461 29 Trollhättan

Kompletterande underlag

Åberopande telsamtal, senast 96-08-07, om vissa kompletteringar till förbundets skrivelse 96-03-18 överlämnas bifogade sammanställning av uppgifter inhämtade från berörda försäkringsbolag.

Med

vä

åkning

W AAA det ,17

Ian Grammar telnr. 08-783 70 06

Bilaga

188 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170 Försäkrings Förbundet Bilaga Båtskador antal ansvar, åren 1991-1995 -

Fritidsbåten och Samhället 189

Försäkrings Förbundet

Sveriges Försäkringsförbund

Kungsgatan 6 1 996-10-09 Box 1436 Il I 84 Stockholm Tel 08-783 7150 l F" J23 7308 Torkel Sölve O " a 75860 Kommunikationsdepartementet Box 949 46129 Trollhättan

Kompletterande underlag jfr våra skr 96-03-18 och 96-08-28

Åberopande dagens telefonsamtal överlämnas nedanstående uppgifter. Över båtförsälcringen lämnas i princip endast ersättning för personskador båtens förare eller ägare vållar tredjeman. För egna personskadorlämnas som ingen ersättning.

Enligt uppgift från berörda försäkringsbolag är skador som har samband med mycket lågfrekventa försvinnande litet antal. Skador i förande av båt samband med "i- och urhoppning" från båt är något mer vanliga.

Vid manuella genomgångarhos de berörda fem försäkringsbolagenvisar det sammanlagt 15 personskador t-redjemansskador inträffat under sig att cza perioden 1991 1995.Såvitt vi kunnat förstå har ingen av dessa skador förorsakat något dödsfall. Under motsvarande tidsperiod har den sammanlagda kostnadsersättningen för det nämnda antalet skador puppgått

till ca 1,5 milj kronor.

de berörda försäkringsbolagens uppfattning torde behovet av en Enligt obligatorisk ansvarsförsäkring, baserad på frekvens eller kostnader, inte förefalla motiverad.

519m ä Ä 25512ha" z

Fritidsbåten och Samhället 191

Datum 1995-01-16

BILAGA 11 Ertdamm Er beteckning

1994-12-15 M94/702/7 Avgiftsenheten

Miljö- och naturresurs-

departementet

10333 STOCKHOLM

till avgifter enligt betänkandet SOU 1994:16 Yttrande över förslag jordbruks- och skogsmark kartläggning och Skoterkörning på -

åtgärdsförslag

utredningens förslag årlig avgift för terräng- Yttrandet belyser om en 10.7. Med årlig avgift om 200 kronor per skoter skotrar kap. 9.6 och en till 30 miljoner kronor. Intäkterna skall beräknas de årliga intäkterna ca anläggande och underhåll av snöskoterleder. främst finansiera planering, denna verksamhet ligger skoterklubbar Ansvaret och genomförandet av

eller liknande organisationer.

skall röra sig avgift i statsrättslig Förutsättningarna att för det om en eller tjänsten produceras en av statlig bemärkelseär tre - att varan är uppfyllt samt att det finns fastmyndighet,att motprestationsbegreppet ekonomiskt mål för verksamheten. Sådana avgifter omfattas av ställt ett avgiftsförordningens 1992: 191 regelverk.

regleras det rör sig om statlig myndighets- I 3 § avgiftsförordningen att fall skall den huvudsakliga verksamheten verksamhet. I förevarande skoterklubbarna. Detta förhållande innebär att den bedrivasav de enskilda förutsättningen inteär uppfylld. Avgiften kan inte betraktas som en första avgift i statsrättslig bemärkelse.

motprestationsbegreppet, kan följan- Vad gäller den andra förutsättningen,

de kommentarer göras.

avgifter och skatter, särskilt specialdestinerade Distinktionen mellan utsträckning oklar. I förarbetena och propositionen punktskatter, är i viss fråga avgift endast när en direkt till regeringsforrnen sägs att detär om en utgår. I rättstillämpningen har emellertid avgiftsbegreppet motprestation tillämpning. Det finns situationer där sambandet mellan fått en bredare där statsmakterna ändå ansett att det är prestation och avgift är svagt men Vid avgiftsfinansierad tillsyns- och kontrollfråga om avgifter. t ex

Box 104 30 Stockholm

192 Fritidsbåten och Samhället

verksamhetfinns intealltid någotdirekt samband.l dessafall har det varit avgörandehuruvida det finns ett sambandmellanverksamheten och en identiñerbaroch avgränsad målgrupp.Det förekommer dockavvikelser från dennaprincip. Lagrådet har yttrat sig över tillsynsavgifter enligt lag om genetisktmodifierade organismerprop. 1993/94: 198 ochdärvid kommit fram till att en tillsynsavgiftinte får tasut generelltför företag som bedriversådan verksamhet som avses i lagen.

I förevarandefall finns inte någotsamband mellankollektivet skoterägare och någon statligtbedrivenverksamhet, vilken innebär att intehellerden andraförutsättningen uppfylld. är

Beträffande dentredje förutsättningenekonomisktmål, kan barakort konstateras att någotsådant mål i avgiftsförordningens bemärkelseinte går att ställa upp.

Sammanfattningsvis finner RRV att den föreslagnaskoteravgifteninte kan betraktas somen avgift i avgiftsförordningens bemärkelse.

BarbroLindbyRagsten Lasse Henricson

Fritidsbåten och Samhället 193 REMISS 12

MB

Jordbruksdepartementet 10333 STOCKHOLM

GeneraldirektörenPer Wramners rapport om allmän fiskevårdsavgift

Enligt regeringsbeslut den 10 november 1994 bör allmän en fiskevårdsavgiftinförasfrån den 1januari 1996 under förutsättning at: det går att garantera en effektiv kontroll och administration.Utredaren har a haft som uppgift att se till att dettavillkor uppfyllt.

Avgift eller skatt

En ovillkorlig förutsättningför att det skall röra sig om en avgift i avgiftsförordningens 1992: 191 bemärkelsear eller tjänsten att varan produceras av en statligmyndighet. förevarande l fall skall den huvudsakligaverksamheten bedrivas av olika ñskeomrádesföreningar och intresseorganisationer på fisketsområde.Dettainnebaratt fiskevårdsavgiften inte omfattas av avgiftsförordningens regelverk.

Distinktionenmellanavgifteroch skatter.särskiltspecialdestinerade punktskatter,är helt självklar. förevarande I fall kandet inte uteslutas att det är fråga om en punktskattdvs riksdagensbeslut krävsbåde når det galler att införa ñskevårdsavgiften ochbestämmastorlekenpå avgiften.

Förvaltningen och uppbörden av avgiftsmedlen

Av direktiven till uppdragetframgår ñskevårdsavgiftbör införas att en under förutsättning att ett system kan introduceras somgaranteraren effektiv administrationoch kontroll.

Om statsmakterna beslutar att införa en fiskevårdsavgift bör avgiftsmedlenbetalastill statsverketschcckräkningi Riksbankenoch redovisasunder en inkomsttitel statsbudgeten. Eventuellaränteintakter tillfaller då statskassan. Fiskeriverketskostnaderfor administrationenav systemet bör i ett sådantfall finansieras över statsbudgeten.

RRV anser att rapporten inte tillräckligt belyser konseloensema de av olika alternativ som ges vad gäller hanteringen uppbörden. av

Postadress Bzsulemdrexr Tzlrjbn Tarja.: Box45070 Drottninggatan 89 08-690 4000 021-519041 104 FJ 30Stockholm

194 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

Kontrollen av efterlevnaden

Tillgången fiskevattenkan liknas vid en kollektiv vara i den meningen att varan kankonsumeras av flera konsumenter samtidigt utanatt någons konsumtionminskarmöjligheten för andras konsumtion. Den optimala volymen av en kollektiv vara erhållsdär summanav konsumenternas värderingar av ett marginellttillskott sammanfaller med marginalkostnaden. Problemet med att i praktiken åstadkomma en sådan volym är att den verkliga betalningsviljan kan visa sig svår att bestämma.

Fiskeriverket har medSCBshjälp genomfört en studie Fritidsfiske -90 för att kartlägga allmänhetens intresseRârfritidsfiskeoch en allmän ñskevårdsavgift. Det positivautfallet beträffande allmän en fiskevårdsavgift som blev resultatet av undersökningen bör emellertid tolkasmed en viss försiktighet.Den enskildekonsumenten kanmycket väl ha uppgivit en överdrivet positiv inställning i förhållande till hans verkligavärderingar. Mot bakgrund av den redani dagslägetbristfälliga ñsketillsynen, och att riskenför upptäcktvid fiske utan att haerlagt avgift är minimal, torde ett införande av en fiskevårdsavgift sannolikt ge upphov till ett omfattande"free-rider" problem.

Utredarenpekarockså behovet av en avsevärtförbättrad ñsketillsyn för att det föreslagna systemet skall fungera, utanatt redovisakonkreta förslagtill hur en sådantillsyn skall utformas.

Mot bakgrund a av de kontrollsvårigheter somen obligatorisk frskevårdsavgiftmedför anser RRV att det villkor som regeringenställt upp för att införa dennaavgift inte är uppfyllt.

Ett alternativ som inte lcráver ett lika omfattandestatligt engagemang är att försökautnyttja denbetalningsvilja som olika sätt har kommit fram. Det kansåledesfinnas skäl för att undersökahur ett frivilligt avgiftssystemskullekunnautformas.

Besluti dettaärende har fattats av revisionsdirektören Barbro Lindby Ragsteni närvaro av byrådirektörema Per Högberg och Mikael Bergman, den sistnåmnde föredragande.

la/Czech

pliirillcáli/ I

Barbro Llndby Ragstl Mikael Bergman

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 195

BILAGA 12 Intäkterna genom avgifterbor darfor redovisasöver en ny inkomsttitel i Prop. l986/87: l 2-l statsbudgeten.Medel fors till Sjöfartsverketför täckande av verkets kostnader samt de avtaladekostnadernavid TSV. Efter samrådmedchefenför finansdepartementetföreslårjag vidare att Sjöfartsverkettillåts disponera en rörlig kredit av l2 milj. kr. i riksgälds kontoret under en tvåårsperiod för de resursbehov som uppkommeri ett inledningsskede registreringen.Denrörliga krediten bör av vara tillgänglig redan under budgetåret 1987/88. Somjag redovisat torde avgifter för registreringen börja flyta under första tertialet år 1988. Kostnaderna för uppbyggnaden registretkommerdärför inledningsvisoch underbudget- av året 1987/88i stor utsträckning att finansieras med hjälp den rörliga av kredit Sjöfartsverket föreslåsdisponera. Först under kalenderåret 989 torde mer exakt kunskap föreligga om registreringens omfattning samt intäkternaoch kostnaderna. Länsstyrelsernaskostnaderför registreringen föreslår jag efter samråd medchefenför civildepartementetbli täckta genom ordinarie anslagöver statsbudgeten.Länsstyrelsernaslöpandekostnadersedanregistretefter en uppbyggnadsperiod är i drift får prövas årligen och redovisas till sjöfartsverket. Såväl kostnadernaför registeruppbyggnad de årliga löpande som resursbehovenskall finansieras genom medelredovisade under den föreslagnainkomsttiteln på statsbudgeten. Med den föreslagnaordningenblir det möjligt att fortlöpande för varje budgetårbestämmavilka kostnader som belastarregistreringen av fritids båtar. Pådetta sätt kan en korrekt uvpassad avgift tas ut av ägarnatill de registreradefritidsbåtarna.

3.3 Följdändringar i lagstiftning annan Den föreslagna nya lagen om fritidsbåtsregister medför följdändringar i sjölagen l89l:35 s. l. lagen tl979z377 om registrering båtar för av yrkesmässigsjöfart m. m. samt lagenI986:37l om flyttning fartyg i av allmänhamn. Följdändringarna behandlasi specialmotiveringen. se avsnitt 5.2. 5.3 och 5.4.

4 Upprättade lagförslag

Pågrund av det anförda har inomjordbruksdepartementet upprättats förslagtill lag om fritidsbåtsregistcr. lag om ändring i sjölagenI89l 35 I. : s, lag om ändring i lagenl979:377 registrering båtar för yrkesom av mässigsjöfart m. m., 4. lag om ändring i lagenN86: 37I flyttning fartyg i allmänhamn. om av Förslagenunder 2 och 3 har upprattzits i samråd med chefen förjustitiedepartementetoch förslaget under i 4 samråd med chefen för kommunikalionsdcparlementct.

196 Fritidsbåten och Samhället

5 Specialmotivering Pm" 936/73 Z

5.1 Förslaget till lag om fritidsbåtsregistcr

Den nya lagen bygger på TSV:s förslagtill en lag om registrering av båtar l enlighet med TSV:s förslag skall såledesbåtar som drivs med segeleller motor och vars skrov har en största längd av minst 5 meter registreras. Enligt TSV:s förslag skall dessutom båtar som drivs med en motor vars effekt överstiger l3 kilowatt registreras.En motsvarande bestämmelse återfinns i den nya fritidsbåtsregisterlagen.Motoreffektcn har dock bestämts till minst l0 kilowatt. l enlighetmed TSV:s förslag skall registreringsplikten inträda då båten första gången sjösätts. En avgörandeskillnadi förhållande till TSV:s förslag är att fritidsbåtsregistret inte skall omfatta båtar för yrkesmässigsjöfart. De flesta olikheter mellan Iagförslagensammanhänger meddetta förhållande. Liksom hittills skall båtar som användsför yrkesmässig sjöfart registreras i det båtregister som förs enligt lagen1979:377 om registrering av båtar för yrkesmässigsjöfart m. m. Båtar som inte är regislreringspliktiga enligt den lagenskall, om övriga förutsättningar är uppfyllda, registrerasi fritidsbåtsregistret. Genom gränsdragningkommer i princip endast fritidsbåtar att registreras-i det registret. Den lagen berör inte nya nya skeppsregistreringen. Ett skepp som användsför fritidsändamål skall således även i framtiden vara registrerati skeppsregistret. För att undvika förväxling mellan de båda båtregistren har det nya registret fått benämningen "fritidsbåtsregister". Namnet är naturligt med tanke på att stort sett i endast fritidsbåtar skall ingå i registret. Enligt TSV:s förslag skall registreringsplikteninte gälla båtar som till hälften eller mer ägs av utländskafysiska personersom är bosatta utomlands eller av utländska juridiska personer. l mitt förslag har lagens tillämpningsområde vad gäller ägarens nationalitet bestämts på ett annat sätt. Avsikten är att med registreringsplikt nå de båtar som huvudsakligen används inom svenskt territorialvatten. Enligt lagen skall denna målsättning uppnås genom att man låter registreringspliktenbero på var båten vanligen förvaras. Enligt lagen skall samtliga svenska fritidsbåtar som vanligen är förlagda i Sverige registrerasi fritidsbåtsregistret. Svenska ägares hemvist saknarsåledes betydelseför registreringsplikten. När det gäller utländska båtar gäller registreringsplikt om båten vanligen förvaras i Sverigeoch dess ägare är bosatt Sverige. i Med ägareavses härvid ägare av en eller flera andelar i båten. Lagen omfattar både båtar som ligger i hamnaroch båtar som förvaras lund. l motsats till TSV:s förslaginnehåller den nya lagen en bestämmelse om rätt till registrering av båtar som i och for sig inte är registreringspliktiga. Bestämmelsenhar utformats efter mönster av lagen om registrering av båtar för yrkesmässigsjöfart m.m. På förslag av lagrådet har jag låtit 7 och 22 §§ i det remitterade lagförslaget utgå. Paragrafnumreringcn l spccialmotiveringcn blir därför en annan än i det remitterade förslaget. 30

Fritidsbåten och Samhället 197

l sambandmed att ing behandlat l 1.0 l IJ Iti I7 mh 19 §§ enligt Prop. 1986/87: 121 piopositiorietis parugrafnumrering och neigaiigxlit-st.iiiinielsei na kommer ing att in på lagrådet: synpunkter hi/umipt-L/uuit-ni vttiaiitle heiors I anslutning till l och BM. De andringai det i icniiiiciatle l7lldgCl som datainspektionens och lagrådets ytiizintlcn ltlhilllcll tinnigiii av motiveringen till nämndaparagrafer. Utover andringar foranledda av tlttltllltxptlxlltlllcnx Ukll lagrade-ts synpunkter har en smärre andringgjorts I i å enligt propositionens paragrafnumrering. Ändringen innebar begreppet "prupelleizixelelleki" komatt pletlcrats med uttrycket "eller motsvarande" l ovrigt skiljer sig propositionens lagloislitg Iiåin det remitterade endast genom att vissa språkliga och redaktionella;indringiti har giorts.

Inledandebexláinnielser l § Registrering av båtar enligt denna lag sker det I fritidsbåtsregister .somavses i 2 § andra stycket sjölagentl89lr35 x. I Registret förs av sjofartsverket och länsstyrelserna med hjälp ;tv automatisk databehandling.

Paragrafensandra meninghar formulerats förslag av rlllllllllSflf/llbllfn och lagrådet, Med uttrycket båtar avses detsamma som i 2x forsta stycket andra meningensjölagen189|:35 s. l. Omfattningen av registreringsplikten angesI 5 Huvudprincipen är att sådanabåtar som inte användsför yrkesmassig xitifztrt skall registreras i fritidsbåtsregistret. Båtar som användsyrkesmassigt skall liksom hittills registreras i det båtregister som förs av siofartxregistret vid Stockholms tingsrätt.

2 § Fritidsbåtsregistret har till ändamål att ge underlag for kontroll av ordningochsäkerhettill sjoss. planering av trafiken med fritidsbåtar. Registret får ävenanvändas som underlag for planering somavser turism friluftsliv och nitturvård. utredningar rörandeskatter, tullar och indrivning.

3§ Polismyndighet tullmyndighet. iiksskatteverket. lansskattemynv dighet lokal skattemyndighet och kronofogdemyntlighci får ha terminalålkomst till fritidsbåtsregistret.

Paragraferna. som behandlarfritidsbåtsregistretsandamål och terminalålkomst till registret. har kommenterats | denallmanna motiveringen avsnitt 3.2.1. På förslag av lagrådet och III/mnt/iuÅltulir/i littt 3 § andra stycket l det remitterade förslagetformtilerats 0111 och llyttats till I § andra meningen. Den andrade paragrafnunireringen innehar att lä nintsvzirai 4§ i det remitterade förslaget.

198 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

4 § Vid tillämpningen av denna lag skall som ;igare av en hiit ansesaven Prop. l986/X7: lZl den som innehar båten grund av loivai med förbehåll om återtaganderåitt. Bestämmelsernai dennalag im ;igaie av en hfii galler också den som äger andeli en båt,

Första stycket motsvarar 3 é lagen om registrering av båtar for yrkesmässigsjöfart m.m. Enligt 7-9 och §§ är en håtagareskyldig att gora anmälningar till fritidsbåtsregistret rörande registrering overlâtelser. andra förändringari registreradeuppgifter samt avregistrering. Av andra stycket i förevarande paragrafframgår att även en ägareav en andel i en båt är skyldig att göra sådana anmälningartill fritltlsbålsrcgislrcl. Av detta följer att samtliga delägaretill en båt har ägarens skyldigheter gentemot fritidsbåtsregistret. Genom att utnyttja möjlighetenenligt I9 § att låta delägare för en svara skyldigheterna dock uppgiftslämnandetfullgöras på ett smidigaresätt.

Registreringoch anteckning rirfriri-iiri in. Ill. 5 § Varje svensk båt som inteskallregistrerasenligt lagenl979z377 om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m. m. och som vanligen är förlagd i Sverige skall registrerasi fritidsbåtsregistret om båtendrivs medsegel eller motor och skrovet har en största längd av minst fem meter eller 2. båten drivs med propclleraxeleffekt eller motsvarande en motor Vitis överstigertio kilowatt eller med flera motorer vilkas sammanlagdaeffekt överstigernämndatal. Registreringsplikten inträder då båten forsta gången sjösättseller då den därefter utrustas medsegeleller motor. Förstaochandra styckenagaller aven utländsk båt vars ägare bosatti är Sverige.

l paragrafen anges omfattningen rcgistrcringspliklcn samt den tidpunkt ;iv då dennainträder. Av den allmänna motiveringen framgår att registreringen av fritidsbåtar skall omfatta de båtar som amst används inom svenskt territorialvatten. För att från registreringsplikt utesluta båtar som baratillfälligt är förlagda i Sverige anges i paragrafen att hatenvanligenskall förlagd i Sverige. vara Härmed avses förvaring ax Iiatenantingeni en hamn eller land. Registreringsplikt förutsättersiilctlcx en mera stadigvarandebaseringi Sverige. Föräsvenskabåtar saknardet betydelse om ägaren är bosatt i landet. När det.gäller utländskabåtar daieinotkravs för registreringsplikt att ägarenär bosatt i Sverige. Av 4 § andra stycket följer utländsk båt blir att en registreringspliktigså snutt en tlelagare oavsett andelensstorlek är v- bosatt i Sverige. Som iiaiiiiare utvecklats den allmänna motiveringen. I avsnitt 3.2.3, har regeln lictrallaiitlc utlandska båtar tillkommit för att samordnabestamntelset ii.i iiiii fritidsbåtsregistreringmed reglerna om registrering av yrkesmässigt.iiix-.intla båtar. Enligt paragrafen skall endast bill-ai som drivs medsegeleller motor och vars skrov har en Storsln Liiigtl minst F-itieteiregistreras. Även mindre ;iv

Fritidsbåten och Samhället 199

motorbåtar som drivs med motor vars effekt överstiger It kilowatt skall Prop 1986/87: IZI registreras Uttrycket vars skrov har en största längdav" overensstammer med sjölagens terminologi 2 §. Skrovets största längd brukar ibland direkt I översättning från en engelsk term betecknas "langd allt". Vid som over beräkning av skrovmått skall hänsyninte tas till bogsprötoch avvisare. Även roderoch roderskaddaskall lämnas räkningen. ur De torde for övrigt inte höra till skrovet. Med propelleraxeleffekt förstås effekten propelleraxeln i en fullt utrustad motor, Effekten lt kilowatt motsvararca l4 hästkrafter. Uttryc ket "eller motsvarande" syftar på de fall då begreppetpropellcraxeleffekt inte är tillämpligt. Grundläggandeför registreringsplikt i fritidsbåtsregistret ar att båten inte skall registrerasenligt lagen0979:377 om registrering av båtar for yrkesmässigsjöfart m. m. Som närmareutvecklatsi denallmännamotiveringen bör fritidsbåtsregistret i möjligastemånendastomfattafritidsbåtar. Det är mot denna bakgrund som nyss nämnda lag föreslås ändrad vad gäller registreringsplikt. Enligt förslaget, som motiveras i avsnitt 3.2.3. skall båtregisterlagarna samordnas bl. a. på så sätt att gränsen för registrering av yrkesmässigt använda båtar sänks från 6 till S meter. l andra stycket anges nar registreringsplikt inträder. Enligt lagen om registrering av båtar för yrkesmässigsjöfart är det den faktiska m.m. användningen som avgör när båten blir registreringspliktig. En sådan 0rdning är mindre lämplig for fritidsbåtar. Såvälfrån deövervakandemyndigheternas som den enskilde båtägarens synpunkt torde ett mer påtagligt kriterium än användningen av båten vara den förstasjösättningen. Ägaren blir såledesskyldig att registrerabåten så snart den sjösätts övriga om förutsättningarfor registrering är uppfyllda. För registreringspliktensaknar det betydelse om båten ar klar för bruk eller inte. Regleringeninnebar att nya båtar som uppfyller samtligakrav för registrering blir registreringspliktiga vartefter de sjösätts. För båtar som då lagenbörjar gallaredan eller varit ar sjösatta dvs. nuvarande båtbestånd - - inträder registreringsplikt omedelbartvid ikraftträdandetden januari l 1988.Av punkt 2 l övergångsbestämmelserna framgår dock att sådana båtarinte behöver registreras förrän senast den l april I988. Registreringspliktkan endastupphöra medstöd av någon av avregistre ringsgrunderna lO I Detta medför bl.a. båt gång varit att en som en sjösatt inte kan avregistreras omedelbartpå grund byte till av svagare motor eller till följd av att den inte alls ar utrustad med motor langre. l sådanafall kan avregistreringsketidigastinomett Den valda konstruktionen innebar vidare att registreringsplikteninte upphör enbart beroende på att båten tas upp land och inte langre llll"illlti. Det andra ledet i andra stycket ;ivsei sådanabåten stim ltnst efter sjOvllllllllgcll utrustas pii .så satt att de då blir ingspliktigzi enlighet registret l med forsta stycket Detta galler bl.a. båtar under i från meter som inte höfjålll at utrustademed motor över l0 kilowatt. Registreringskall i dessa fall ske vid den tidpunkt då båten förses med sådan kompletterande 33 ntrtist-

200 F ritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

Bestämmelser om fartygs nationalitetfinns sjölagcn.l-lnligt § l lttp msn/sv; i2i I anses ett fartyg som svenskt om del till meran halften ägs svenskmedborgare av eller svenskjuridisk person Regeringeneller efter regeringens bemyndigande siofartsverket kan vidare medge att annat fartyg vars drift står under avgörande svenskt inflytande och vars ägare har fast hemvist I Sverige,skall ansessom svenskt

6 § Aven en annan svensk båt än en sådan somavses i 5 z får på begaran av ägaren föras in i fritidsbåtsregistret, om det medhänsyntill båtens typ ochanvändningeller annars finns särskildaskälför att denregistreras

Paragrafen. som motsvarar 8 § i det remitteradeförslaget, behandlarmöjlighetentill frivillig registreringi fritidsbålsregistret. Bestämmelsenhar motiverats i den allmänna motiveringen avsnitt 3.2.3. Frivillig registrering har hittills kunnatske enligt 5 § lagen om registrering av båtar för yrkesmässigsjöfart m. m. Avsikten är att frivillig registrering i framtidenendastskall kunnaskeenligtförevarandebestämmelse. Lagrådet har framhållit att det inte av lagtexteneller motiven framgår hur man skall se på situationendåflera äger båt Paragrafen en gemensamt. skall enligt lagrådet läsasi samband med förslagets bestämmelseom avregistrering av en frivilligt registrerad båt. Lagrådet utgår från det inte att skall krävas någon äganderättsutredningmedbehörighetshandlingarm.m. och ställer frågan vad som skallgälla ägarna inte är eniga om Somlagrådetpåpekarskall det inte krävas någon äganderättsutredningi sambandmedregistreringi fritidsbåtsregistret.Länsstyrelsen har alltså att i princip godta en anmälan om registrering från den sig som uppger vara ägare.Av paragrafenjämförd med4 andrastycketföljer § att den äger som en andel i en båt skall kunna påkallaregistrering. Avsikten är således att varjedelägare som såönskarskall kunnabegäraregistrering.Registermyndighetenhar inte anledning att efterforskahuruvida delägarna är överens om åtgärden.Sammaförhållandebör gällai fråga om avregistrering av en båt som registreratsenligt förevarandeparagraf. Registermyndighetenbehover inte heller då efterforska huruvidaenighetråder båtenskall om att avregistreras.En förutsättning måsteemellertid vara att den agaresom begäravregistreringfinns antecknad som ägare i registret Den ordningjag nu beskrivit är en följd av att samtliga till båt agare en enligt mitt forslagjamställs 4 § andra stycket. Enligt min meningtorde man inte behövabefara att konstruktionen ledertill olägenheter. Jaggrundar denna ståndpunkt på att frivillig registrering med stor sannolikhet kommer att bli en relativt ovanlig företeelse. Utrymmet for frivillig regist rering blir namligenbetydligt mindrei framtidenberoende registrerings pliktcns omfattning. Mzin torde vidare kunna utgå från att de zillra flesta båtagare ;ii överens inhortles frågor frivillig den l oni registrering;iv szini zigda båten

7 g Den som ;iger eller forvarvai en båt, inte skall som ;ir inen vara registrerad. skall skriftligen till en lansstyrclse anmäla båten for registrering inom en vecka från det att den förvärvades eller iegistreringspliki 34 inlräilrln

Fritidsbåten och Samhället 201

Paragrafen motsvarar 9 § i det remitterade förslaget. Prop. 1986/87: I2l Lagrådet anför att 9 och l0 §§i det remitterade förslagetavhandlardels registreringsplikt,dels skyldighet att anmäla älgar-förändringar. Enligt lagrådet bör dessaämnen skiljas genom att 10§ andra stycket i det remitterade förslaget arbetas i 9 § remissförslaget. Jagansluter mig till lagrådetsuppfattningoch föreslår att 7 § formuleras i enlighet med lagrådetsförslag. Enligt paragrafen kan anmälan för registreringskc till vilken länsstyrelse som helst i landet. Med uttrycket ägare skall enligt 4 § förstås även den som förvärvar en andeli en båt. Motsvarandegäller enligt lagen om registrering av båtar för yrkesmässigsjöfart m.m. För att förenkla registreringsförfarandetkan enligt l9 § delägarna ange viss person som ansvarig i förhållande till registermyndigheten. Medan tidsfristen rörande yrkesmässigt använda båtar är en månadhari förevarande bestämmelse tiden satts till en vecka. En veckas tidsfrist torde vara tillräcklig generellt sett. För det nuvarande rcgistreringspliktiga båtbeståndet innebärparagrafenjämförd medpunkt 2 i övergångsbestämmelserna att ägarna till dessa båtar skall göra rcgisteranmälan senast den l april 1988.

8 § Den som förvärvar en registrerad båt och själv är skyldig att ha den registrerad skall inom en vecka skriftligen anmälaförvärvet till en länsstyrelse för anteckningi fritidsbåtsregistret. Vid förvärv genom arv, bodelning eller testamente skall tiden räknas från arvskiftet eller bodelningen. Om arvskifte eller bodelninginte behövsskall tiden räknas. vid testamente, från det detta kom att stå fast och i annat fall från det bouppteckning efter den avlidne avslutadeseller dödsboanmälan gjordes. Övergår äganderättentill registrerad båt annat sätt än genomarv, en bodelning eller testamente är även den förre ägaren skyldig att inom en vecka från den nye ägarens förvärv göra anmälandärom till en länsstyrelse.

Paragrafen motsvarar l0 § första stycket det i remitteradeförslaget. Paragrafen behandlarförvärv av registrerad båt. En motsvarandebestämmelse återfinns i lagen om registrering av båtar för yrkesmässigsjöfart m. m. Till skillnad mot vad som gäller beträffandeyrkesmässigtanvända båtar är enligt paragrafen även den förre ägaren skyldig att anmäladen nye ägarens förvärv. . Av förevarande paragrafjämförd med 4 § följer att samtligadelägarevid samäganderätt är skyldiga att göra anmälan till fritidsbåtsregistret. För att förenkla registreringsförfarandet kan i sådana fall enligt l9§ delägarna ange viss personsom ansvarig i förhållande till registermyndigheten. Lagrådet har anfört att bestämmelserna i 10§ första stycket remissförslaget berör bl. a. successionsrattsligaförvärv, Vid förvärv genom arv räknas successionen från arvlåtarens död. Egendomenblir emellertid underkastadsärskild förvaltning dödsboförvaltning - till dessden genom arvskifte fördelas bland arvingarna. Såväldödsfallet som fördelningen av arvet ger såledestidpunkter av betydelse för förvärvet. Finns det bara en arvinge bortfaller dock det ledet. eftersom något skifte då inte 35 senare

202 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

behövs.Motsvarande kanuppkommavid förvärv på grundav Prop. 1986/87:l2l testamente. Efterlämnardenavlidne även en make kandessutomförvärv genom bodelning kommai fråga. Lagrådetpåpekar att dessaför de successions-och familjerättsligaförvärven speciella förhållandena har beaktats vid motsvaranderegleringi 5l § bilregisterkungörclsen1972:599. Efter huvudregeln ocksådcn föreskriver anmälaninom - en vecka från förvärvet - sägs där att. då äganderätten övergått genom arv. bodelningeller testamente. tiden dock skall räknas från det arvskifte hölls eller bodelning skedde;fordras arvskifte eller bodelning skall tiden räknas.vid testamente, från det detta blev ståndande och i annat fall från det bouppteckning efter arvlåtaren avslutades.Enligt lagrådet är det inte helt klan hur anmälningstidernaskall räknas i motsvarandefall enligt det remitterade förslaget. Endast huvudregeln är tillämplig och det enda undantagsom görs tar sikte på den ågarväxling som det innebär när vid dödsfallet egendomen övertas till förvaltning av den avlidnesdödsbo.Regleringen är utformadpå samma sätt som enligt 6 § andra stycket lagen1979:377 om registrering av båtarför yrkesmässigsjöfart Det får emellertid enligt m. m. lagrådet antasatt förvärv av båtar genomarv, bodelningoch testamente kommer att bli betydligt vanligare när fråga är fritidsbåtar än när det om rör sig om båtar för vilka 1979 års lag varit i första hand avsedd.Behovet av en klargörande reglering måste därför anses större i fråga fritidsbåom tar. Enligt lagrådetkan bestämmelsenlämpligen utformas med förebild i SI § bilregisterkungörelsen. Jag ansluter mig till lagrådets uppfattning och föreslår paragrafen att formulerasi enlighet med lagrådets förslag.

9 § Regeringenföreskriver vilka uppgifter i övrigt som ägaren till en registreradbåt skall anmäla för anteckningi fritidsbåtsregistret.

Enligt § i det remitterade förslaget åläggs ägare båt göra av en att anmälan till fritidsbåtsregistret om andraändradeförhållanden än äganderättsövergångeller avregistrering. Lagrådet har konstaterat att förslaget inte anger vilka uppgifter som skall införasi fritidsbåtsregistret utan förutsätter att detta skall bestämmas av regeringeni en förordning. Som en följd härav blir enligt lagrådet innebörden av den föreslagna § att regeringenkommer kunna besluatt ta åliggandenför enskilda.Med hänsyntill 8 kap. 3 § regeringsformenbör paragrafenenligt lagrådet därför innehålla ett uttryckligt bemyndigande. Jag ansluter mig till vad lagrådet anfört och föreslår att paragrafen utformasi enlighet med lagrådets förslag.

Avregislrering 10 § En båt skall avregistreras om den förolyckats, huggits upp eller förstörts. inte längrevanligen är förlagd i Sverige eller grund av överlåtelse inte längreskall vara registrerad fritidsbåtsregislrct, i försvunnit eller övergetts till sjöss och sedaninte antraffats inom tre månader, 36

Fritidsbåten och Samhället 203

4. frånhänts ägaren genom brott och inte anträffatsinom två år dä er, P. 19140/87; 12 gp, har registrerats enligt lagen l979:377 om registrering av båtar for yrkesmässig sjöfart m.m., i annat fall an som sägs i l-5 sedan minst ett år inte skall vara registreradenligt 5 ar registreradenligt § och anmälsför 6 avregistrering.

Avregistreringsgrundernai punkterna -3 l överensstämmer huvudsakligen med de som gäller enligt 7 § punkterna l 3 lagen om registrering av båtar för yrkesmässigsjöfart m. m. Avregistreringsgrundeni punkt 4 har tillkommit med bilregisterkungö relsen1972:599 som förebild. Avsikten medpunkt 5 är att förhindra dubbelregistrering. Avregistreringsgrundernaenligt punkterna l-5 tar sikte speciella situationer. Bestämmelseni punkt 6 omfattar ändringari övrigt som medför att registreringspliktenskall upphöra. Hit hör de fall som har berörts i anslutningtill 5 Som exempel kan nämnas att en båt upphör att vara registreringspliktig på grund av byte till en svagare motor eller till följd av att motor inte alls används.Det är uppenbart att ett båtregister inte kan vara uppbyggt på så sätt att sådana förändringarfår omedelbarverkanvad gäller registreringsplikt. För att registret skall vara så tillförlitligt som möjligt måste viss tid förflyta innan avregistreringkan ske. Samma regel gäller då avregistreringskall skeenligt punkterna3och 4. Avregistrerings- . grundernai punkterna 2 och 5 är dock av sådan karaktär att de kan medföraomedelbaravregistrering utan att registretstillförlitlighet rubbas. Enligt 6 § kan i vissa fall frivillig registrering ske i fritidsbåtsregistret. Avregistreringsgrundeni punkt 7 tar sikte på sådan registrering. Somberörtsi denallmännamotiveringen kan en båt endastavregistreras medstöd av avregistreringsgrundernai förevarandeparagraf.Denomständigheten att en registrerad båt under lång tid inte brukaseller förvaras land är således inte någon giltig avregistreringsgrund.

ll § Om en båt skall avregistrerasenligt l0§ l-6 är ägaren skyldig att utan dröjsmål till en länsstyrelseskriftligen anmäla båten för avregistrering. Om en länsstyrelse får kännedom om omständighet somavses i l0 § Ifår länsstyrelsensjälvmantavregistrera båten.

Enligt paragrafen skall anmälan om avregistrering ske skriftligen av ägaren. En sådan anmälanskall göras utan dröjsmål. Registermyndighetenkan, även utan anmälan från ägaren, avregistrera en båt enligt punkterna l -6. Möjligheten att avregistrera trots att anmälan har gjorts har införts efter mönster av bilregisterkungörelsen l972: 599.

Regixreruvjglfl 12 § Regeringen får meddelaföreskrifter om skyldighet att betala årlig en registeravgift. Avgiftsskyldig for en viss båt är ägaren av båten. Som ägare av en 37

204 Fritidsbåten och Samhället

registrerad båt anses den som är antecknad fritidsbåtsregistrct i ägare Prop. l986/87: l2l som när avgiften skall tas ut. Om flera ägare är antecknade är de solidariskt betalningsansvariga. l paragrafen, som motsvaras av l4 §idet remitteradeförslaget. behand lasden årliga registeravgift som skall finansiera registreringen.Den är som antecknad som ägare av en båt då avgiften skall tas ut är enligt andra stycket skyldig att betala avgiften. Om flera ägare är antecknade är de solidariskt betalningsansvariga.Genomdennakonstruktion kan man enkelt och objektivt fastställa vem som skall betalaavgiften. l första stycket bemyndigasregeringen att fastställa avgiftens storlek och att meddela närmare föreskrifter om uppbörden registeravgiften. av l Iagrådsremissen föreslogs att det skulle förbjudet att bruka båt vara en för vilken avgiften inte har betalats.Lagrådetharfunnit detstötandeatt en så pass liten förseelse skall kunna ledatill så allvarlig påföljd en pass som förbud att bruka båten och har därför föreslagit att förbudsbestämmelsen utgår. Jagvill inte motsatta mig Iagrådets förslag och har därför förevarande i paragraf inte tagit upp någon bestämmelse om brukandeförbudvid utebli ven betalning.

13 § Om en båt frånhänts ägaren genom brott, är denneinte skyldig att betalaregisteravgift.

Om en båt frånhänts ägaren genom brott och därefterinte kommertill rätta kan den enligt l0 § punkt 4 inte avregistrerasförrän två år har förflutit. Som anmärkts i anslutning till nämndastadgandehar bestämmelsentillkommit för att öka registretstillförlitlighet. Ägaren till den stulna båten bör emellertid inte under tvåårsperioden vara skyldig att betalaregisteravgift. För att befrias från avgift måste ägarenunderrätta länsstyrelse att en om båtenfrånhäntshonom genom brott. Till en sådananmälanbör bifogas en kopia av gjord polisanmälan.

l4§ Registeravgiften påförs genom automatisk databehandling på grundval av uppgifter i fritidsbåtsregistret utanatt beslut meddelas.

15 § Den som har påförts registeravgiftenligt l4 § får begärabeslut om avgift. Begäranskall ha kommit till en länsstyrelse senast 30dagarefter den dag då avgiften senast skulle ha betalats.Har krav på avgiftentagits emot först sedandennaskulle ha betalats.räknasdock tiden från mottagningsdagen.

Ett ADB-baseratregister erbjuder möjligheten att medmaskinellarutiner snabbt och enkelt påföra avgiften. Något beslut i egentligmening fattas inte. Den som påförts avgift skall dock ha möjlighet att frågan prövad genom att han påkallar ett beslut som kan överklagas.Rutinen överensstämmer delvis medvad som gäller vid påföring vägtrañkskatt. av Den omständigheten att ett beslut påkallas eller överklagasbefriar inte enligt 2l § från skyldighet att betalaavgiften. Länsstyrelsen eller domstol kandock förordna annat. 38

Fritidsbåten och Samhället 205

l6 § Betalasinte registeravgiften inom föreskriven tid får verkställighet Pmp 1986/87; 12 skeenligt utsökningsbalken.

Paragrafen innehåller en regel om verkställighet som behovs med hänsyn till bestämmelsen 3 kap. i l §utsökningsbalken. Åtgärden att påforaavgift enligt l4§ skall alltså en exekutionstitel på grund av vilken ses som verkställighet enligt utsökningsbalken får agarum. Paragrafen motsvarar 18 i det § remitterade förslaget.l den bestämmelföreslogs att den betalningsskyldige vid försummelse att erlägga regissen teravgift inom föreskriven tid skall en betalningsanmaningmed en ny tid angiven. Enligt lagrådet är det medhänsyn till det ringa beloppdet är fråga onödigt att lagbinda förfarandet då avgift inte betalats i tid. Man får om enligt lagrådet förutsätta att det utvecklas ändamålsenligarutiner som beaktar både de enskildas och de berörda myndigheternas intressen.Jag ansluter mig till Iagrådetsuppfattningoch föreslår att paragrafen får den lydelsesom lagrådet föreslår.

Ansvars- och överklagandøbestämnze/xer m. m. l7 § Den som underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 7 § döms till böter.

Straffbestämmelsen. motsvarar l9 § i det remitterade förslaget, avser som den som underlåter att anmäla en båt för registrering. Som jag tidigare angett i anslutning till l2 § och Iagrådelx yttrande i anslutningtill den paragrafen skall det inte vara förbjudet att bruka en båt för vilken avgift inte erlagts. Därmed utgår motsvarandestraffbestämmelse i det remitterade förslaget. Lagrådet har vidare beträffande ansvarsbestämmelserna i det remitterade förslaget påtalat att dessa medfördubbla påföljderför underlåtenhet att fullgöra rcgistreringsplikten: dels blir denna underlåtenhet i och för sig straffbelagd. dels medför den ett särskilt straffsanktionerat förbud att bruka båten. Enligt lagrådetsmening går dessa förslag för långt och en effektiv ordning bör kunna åstadkommas med mindre ingripandemedel. Lagrådet anser att den mest verksamma påföljden torde vara förbudet att bruka båten. särskilt om detta i enlighet med förslaget riktar sig inte bara mot ägaren själv utan även mot annan brukare. Lagrådet finner att denna påföljd kan godtas men att den också bör vara tillräcklig. Enligt lagrådet föreligger det knappast något bärande motiv att därutöver somen särskild förseelse straffbelägga underlåtenheten att registrera. Det endaskäl som synes kunna anföras torde vara att man utan en sådan regel blir tvungenatt i händelse av ägarens bestridande visa att han har brukat båten. Enligt lagrådet kandetta i praktikenknappast innebära någon större nackdel. Om erfarenheternaefter någon tid skulle visa att det föreligger ett praktiskt behov att skärpa påfoljdsreglerna,eller om registret längre fram skulle av gesen vidare funktion kan fråganenligt lagrådet tas upp till ny prövning. Lagrådet föreslår således att endast brukande av oregistrerad båt skall 39

206 Fritialsbåten och Samhället SOU 1996: 170

vara straffsanktionerat.Det bör samtidigt enligt lagrådet anges i motiven Prop. 1986/87:lll vad somavses med att bruka en båt. Den främstaanledningentill att jag i det remitterade förslagetvaldeett system som straffbeläggersåväl underlåtenhet att registrera brukande som av en Oregistreradbåt var att därmed ge lagen effektiv och lättillämpad en sanktionsordning.Jagär emellertid beredd att hålla med lagrådet att om det i vart fall för närvarande kan tillräckligt vara att straffbeläggaantingen underlåtenheten att registrera båt eller brukandet Oregistrerad en av en båt. Jagdelar emellertid inte lagrådelsuppfattning att ett påföljdssystem medstraff för olovligt brukandebör väljas. En sådan ordning är visserligen, som lagrådetpåpekar, verksam så till vida att den inte bara riktar sig

mot ägarensjälv utan även mot annan brukare. Enligt min mening är det dock från bl.a. kontrollsynpunkt lämpligare att i stället endast strañbelägga underlåtenhet att fullgöra registreringsplikt. Med detta alternativ behöverdet inte råda någontvekan om vid vilken tidpunkt straffansvar kan inträda. Detta framgår nämligen av vad som i 5 § sägs registre om ringspliktensinträde. Mitt förslaginnebärsåledes att 20 § i det remitterade förslagetangående straff brukande av en oregistreradbåt utgår.

18 § Den som underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 8 § och § första stycketdömstill böter, högst ettusen kr. Är såvälförutvarande som ny ägare skyldig att göra anmälan enligt 8 § första och andrastyckenaoch lämnar en av dem föreskrivna uppgifter, är dock denandre fri från ansvar.

Straffbestämmelsen avser anmälan äganderättsövergång om och anmälan om avregistrering. Andrastycket har en direkt motsvarigheti 90 § andrastycket bilregisterkungörelsenl972z399.

19 § l fråga om båt som ägs bolag, förening eller av annat samfundeller stiftelseeller annan sådaninrättning eller flera med av personer samäganderätt kan en länsstyrelse begäran samfundet, inrättningen av eller samtligadelägarei fñtidsbåtsregistret godta viss person som bärare av ägaresskyldigheter och ansvar enligt denna lag. Vad som i lagen sägs rörandeskyldigheteroch ansvar för ägare av båt gäller därefter denne.

Bestämmelsen, sommotsvarar 23 § i det remitteradeförslaget, har införts efter mönster av vägtrañklagstiftningen. Motsvarande regel återfinns i vägtrafikkungörelsen0972:603, fordonskungörelsen0972:595, bilavgaskungörelsenl972:596 och bilregisterkungörelsen0972:599. l förhål landetill vägtraliklagstiftningenhar det tilläggetgjorts, att också vid samäganderättviss person kan utses som ansvarigför ägaresskyldighet enligt lagen. Enligt lagrådet torde bestämmelsernavisserligeni de flesta fall ledatill en ändamålsenlig ordning, men det finns risk för en att reglerna kan missbrukasoch leda till otillfredsställande resultat i enskilda fall, t.ex. beträffande det straffrättsliga ansvaret. Man kan också enligt lagrådet frågasig om verkligenbetalningsansvaret för registeravgiftenbör läggas 40

Fritidsbåten och Samhället 207

särskild person. Lagrådet anser det hast att inte regleradessa frågor I Prop. 1986/87: 12 en lagen. Med tanke på att hestantmelsernai lagen om ägareav en båt även galler den som ager andel I en båt bor förevarande paragrafbli betydelsefullför att förenkla regtstreringsforfarandet. Jaghar i anslutningtill 7 och 8 §§ framhållit just denna omständighet, l motsats till lagrådet anser jag att bestämmelsenbor kvarstå. På lagrådetsinrådan har jag dock lagtexten i inlort ett krav på att länsstyrelsenskäll godtaden personsom anvisassom bärare av agarens skyldigheter och ansvar Med den kompletteringen behover enligt min mening inte några särskilda olägenheter med regeln befaras.

20 § Regeringen eller efter regeringens bemyndigandeSjöfartsverket får i det särskilda fallet eller genom föreskrift medge undantag från bestämmelsernaom registreringsplikt och avgiftsskyldigheti dennalag.

Enligt paragrafen ges regeringen eller efter regeringens bemyndigande sjofartsverket rätt att meddelaundantag från lagens bestämmelser.Undantag kan medges antingeni det särskildafallet eller genom normgivning. Vid tillämpning av bestämmelsenskall fritidsbåtsregistrets ändamål och användningsområden beaktas. Undantag från registrcringsskyldighetskulle ex. kunna medges då det medhänsyn till båttyp och användningsområde framstår som olämpligt eller onödigtmed registreringsskyldighet.Avsikten ar att bestämmelsenendast skall tillämpasi undantagsfall.

21 § En registermyndighets beslut det i särskilda fallet får överklagashos kammarrätten genom besvär. Föreskrift om överklagandeav Sjöfartsverkets beslut med stöd av bemyndigandeenligt 20 § meddelas av regeringen. Påkallas beslut av en länsstyrelseenligt l5 § eller överklagas ett sådant beslut till domstol. befriar detta inte den avgiftsskyldige från att i behörig ordning betala avgift som påförts honom eller fastställts genom beslutet. Dettagäller inte om annat förordnas av länsstyrelsen eller domstolen.

Enligt paragrafenöverklagas beslut i särskilda fall av en länsstyrelseoch sjöfansverket till kammarrätt. Rätten att överklaga beslut med stöd av bemyndigandereglerasi den förordning som innehållerbemyndigandet. Av andrastycket framgår att skyldighet att betala registeravgift kvarstår trots att beslut enligt l5 §påkallats eller besvär anförts över sådant beslut. Länsstyrelseneller domstol kan dock förordnaatt avgiftsskyldighetentills vidare skall gälla.

Oitergångsbestátntzrtelser Dennalag träder i kraft den ljanuari 1988. Registreringsplikt inträder vid lagens ikraftträdandefor en båt som då ar sjösatteller som tidigare har varit sjösatt. l stället för den 7 § i angivna tidsfristen skall galla att anmälan for registrering skall ske senast den l april l988. En båt som vid ikraftträdandet ar inford i det båtregister som fors 4

208 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: l 70

enligt lagen 1979:377 om registrering av båtar för yrkesmässigsjöfart Prop. l986/87: l2l m.m. och som skall vara registreradi fritidsbåtsrcgistrel, skall genom sjofartsverketsförsorg utan dröjsmålöverföras till detta register. 4. En båt som har upptagitsi skeppsregistret enligt punkt 5 övergångs

bestämmelsernatill lagenl973: l064 om ändring i sjölagenl89l:35 l s. skall införas i fritidsbåtsregistret.Avförs båten skcppsregistretenligt ur dennaföreskrift skall den införas i fritidsbåtsregistrct. om den skall vara registreradenligt dennalag.

Enligt 5 § andrastycket i den nya lageninträder registreringspliktdå båt en första gången sjösätts. Punkt 2 i övergångsbestämmelserna tar sikte på sådanabåtar som redan är eller varit sjösatta vid ikraftträdandet. Till

denna grupp hör alla de båtar som tidigare varit sjösatta förvaras mensom land vid ikraftträdandet.

Lagrådet har beträffandepunkt påpekat 2 att bestämmelsenleder till att aven båtar som har tagits ur bruk kommer omfattas registreringsplikatt av ten. Detta kan i en del fall föranleda onödigt krångel och berättigadirritation hos enskilda båtägare. Medhänsyntill registretssyfte enligt 2 § synes det också enligt lagrådet fel att registrera andra båtar sådana vara än som faktiskt används.Lagrådetförordardärför den ändringen registrerings- att plikten beträffande en båt inte är tidigare varit sjösatt som men inträder först en vecka efter sjösättningen. Enligt min mening är det, för att syftet med registret skall uppnås,

väsentligt att det nuvarande båtbeståndet så snart som möjligt efter lagens ikraftträdande blir registrerat i fritidsbåtsregistret. Vid den tidpunkt då

lagenträder i kraft är de flesta båtarupplagdapå land för vinterförvaring. Även om registreringsplikteni princip bör inträdadå lagenträder i kraft för båtar som då redan är sjösatta eller varit sjösatta som är det enligt min uppfattning tillräckligt om det befintliga båtbeståndet hinner registreras före sjösättningen våren 1988.De föreslagnaövergångsbestämmelserna

ger därför en tidsfrist till den l april l988 för registrering båtar. av dessa Dennaövergångstidbör också underlättaregistermyndigheternasarbete.

Reglernakommer visserligen att innebära att registreringsskyldighet inträder också för ett begränsat antal båtar där det kan råda oklarhet om de kommer att användasigen. Ägarna till dessa båtar kan självfallet uppleva registreringsskyldigheten som onödig. De förhållandevis måttliga olägenheternaför vissa båtägare uppvägs dock enligt min mening av fördelarna med en regel som underlättar registreringen det båtbestånv av nuvarande det, Till skillnad från lagrådet anser jag således Övergångsbestämmelatt sen i punkt 2 bör utformasi enlighetmeddet remitteradeförslaget. Genom den nya lagen införs ett registreringssystem innebar som att endast båtar som är registreringspliktiga enligt lagen om registrering av båtar för yrkesmässigsjöfart m.m. skall registreras i det båtregister som förs av sjöfartsregistretvid Stockholms tingsrätt. Möjligheten att frivilligt registrerabåtar i båtregistretupphör. Punkt i övergångsbestammelserna 3 avser sådanabåtar som skall registrerasenligt den lagen och nya som redan är registrerade i sjöfartsregistret begäran båtåigarna. av För att underlätta övergångentill den nya registreringsordningcnföreskrivs att

SOU 1996: 170 Fritidsbåten och Samhället 209

Sjöfartsverketskall ombesörja överföringcn till fritidsbåtsregistret. Ägarna Prop. 1986/87: 121 av de aktuella båtarna behöver således inte anmäla båtarna till det nya registret. Punkt i 4 övergångsbestämmelscrna avser de fritidsbåtar som är intecknade enligt äldre bestämmelser.Dessa båtar skall enligt nämnda övergångsbestämmelser till ändringen i sjolagcn vara registreradei skeppsre gistret så länge de besväras av intcekning.

5.2 Förslaget till ändring i sjölagen 0891:35 s. I

Ändringeni 2 § sjölagen är av redaktionelltslag föranledd av att ett särskilt fritidsbåtsregister införs. Jagvill påpeka att det nuvarandebemyndigandet i 8§ andra stycket för regeringen att meddela föreskrifter om fartygs identifiering och märkning också kommeratt gälla båtar som registreratsi det nya fritidsbåtsregistret.

5.3 Förslaget till ändring i lagen 1979:377 om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m. m.

Ändringen innebär att 5 § upphävs samtatt lydelsenändras av I 7-9 §§ samt fjärde stycket av övergångsbestämmelserna till lagen. Ändringen l §är redaktionellkaraktär. av av Enligt 4 § i dess nuvarandelydelse skall yrkesmässigt använda båtar vars största längd överstiger 6 meter registreras. 1 fråga om båtar som användstill fiske eller annan fångst gäller registreringsplikt endast sådana båtar som användsi saltsjön. Ändringen innebärdels att båtar vars största längdöverstiger5 meter i fortsättningen skall registreras och dels att också båtar som användstill fiske eller annan fångst i insjövatten skall registreras. Enligt 5 § har undervissaförutsättningarfrivillig registrering kunnatske i båtregistret. Som anförts i anslutningtill 6 § lagen fritidsbåtsregister om skall frivillig registrering i framtiden ske endasti fritidsbåtsregistret under samma förutsättningar .som hittills. På förslag av lagrådet har vissaredaktionella ändringar gjorts i 7 8 § andra stycket och 9 Ändringarna ar främst föranledda att 5 § av upphävs Ändringen i 8§ tredje stycket ar föranledd av prop. 1980/8138 om ändring i brottsbalken, m. m. bötesstraffen. l propositionen s. 16 uttalas att maximum för penningböterinom specialstraffrättenregelmässigt bör justeras till att omfatta högst 1000 kronors böter samt att frågan bör beaktasi sambandmed att ändringargörs i de aktuella författningarna av andra skäl. Fjärde stycket i overgångsbestzimmclserna har sin motsvarighet i punkt 4 övergångsbestämmelserna till lagenom fritidsbåtsregister. Bestämmelsen avser således de båtar som ar intecknadeenligt äldre bestämmelser. Med hänsyntill att frivillig registreringinte längre skall kunna ske i registret för yrkesmässigt använda båtar har overgångsbestämmelsen ändrats. Om en tidigare intecknadhål ;ivfors ur skeppsrcgistrctskall enligt den nya 41

210 Fritidsbåten och Samhället

lydelsen frivillig registreringinte kunna ske i registret för yrkesmässigt Prop. 121 använda båtar. Ändringarnai förevarandelaginnebar som nämnts en viss utvidgning av registreringsplikten. En båt som på grund av ändringarnaskall registreras och som användsyrkesmässigtvid lagens ikraftträdande den januari l 1988 skall till följd av regelni 6 § första stycket samma lag anmälasfor registrering senast den februari l 1988.En båt som blir registrcringspliktig dvs. användsyrkesmässigt efter ikraftträdandetskall enligt §första - 6 stycket anmälas for registreringinom en månadfrån det båten blev registreringspliktig. l anslutningtill 8 §lagen om fritidsbåtsregisterharjag anfört att paragrafen förslag av lagrådet har utformatsmedförebild i 51 § bilregisterkungörelsen1972:599. Enligt min meningfinns det inte anledningatt, som lagrådet ifrågasatt. göra motsvarandeändring i 6 § andra stycket lagen 1979:377 om registrering av båtarför yrkesmässigsjöfart,

5.4 Förslaget till ändring i lagen 1986:371 om flyttning av fartyg i allmän hamn

Vid tillämpning av lagen om flyttning av fartyg i allmänhamn skall den som är antecknadi skeppsregistret resp. nuvarande båtregister ägare ansessom av fartyget. Ändringen innebär bestämmelsen § att 6 kompletteras med en hänvisning även till fritidsbåtsregistret. Vid tillämpning lagen av om flyttning av fartyg i allmän hamnskall således även den är antecknad i som fritidsbåtsregistret ansessom ägare.

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställerjag att regeringen föreslårriksdagen att anta förslagentill lag om fritidsbåtsregister. lag om ändringi sjölagen1891:35 s. l, lag om ändringi lagen1979:377 om registrering båtar för yrkesav mässigsjöfart m. m., lag om ändringi lagen1986:371 flyttning fartyg i allmän hamn. om av

7 Beslut

Regeringenanslutersig till föredragandensövervägandenoch beslutaratt genom propositionföreslåriksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Fritidsbåten och Samhället 211

Bilan" I Prop. 1986/87: l2l Trq/i/Jdkerhe/xrer/ters Iag/brxløig Förslag till

Lag om registrering av båtar

Härigenom föreskrivs följande

l § Dennalaggaller registrering av båtar i det båtregister somavses i 2 § sjölagenI89l:35 s. I. Lagengäller dock inte båtar som till hälften eller mer ägs av utländska fysiska personersom är bosatta utomlands eller av utländskajuridiska personer eller som tillhör staten och är avseddauteslutandeför statsända mål och inte for affarsdrift.

2 § Båtregistret skall användas för statistikändamål och för identifiering och kontroll av båtar. Registretskall föras genom automatiskdatabehandling av myndighet som regeringenbestämmer.

3 § Bestämmelserna dennalag i om en ägare av en båt gäller i fråga om en båt som innehas grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt innehavaren.

4 § 1 båtregistret skall införas varje sjösatt båt vars skrov har en största längd av minst fem meter och drivs med segeleller motor. eller som drivs med en motor vars effekt överstiger 13kilowatt.

5 § En ägare av en båt skall skriftligen anmäla båten för registreringinom en vecka från det att den blev registreringspliktig.

6 § l sambandmed registreringen skall båten tilldelas en regisurbeteckning.

7 § En båt avregistrerasefter skriftlig anmälan av ägaren om båtenforolyckats. huggits upp eller förstörts. om båten grund av ändradeäganderättsförhållandeninte längrear registreringspliktig, om båtenförsvunnit eller övergivits till sjössoch sedaninte hörts av under tre månader. 4. om båten grund av ombyggnadinte längre är registreringspliktig enligt dennalag, om båtenfrånhants agaren genom brott och inte anträffats inom två därefter, 6. om båten I annat fall an som sägs i I-S sedanminst ett år inte är registreringspliktig. Får registreringsmyndighctenkännedom om omständighet som avses i första stycket -5 I får myndighetensjälvmant avregistrera båten.

8 § For en registrerad båt utgår en registcrhållningsavgift. Avgiften utgår for helt kalenderår.

9 § Skyldig att betala registcrhållningsavgiften ar den som är antccknad i båtregistret som agare till båten vid ingången av den månad under vilken avgiften skall pitlttras. Har en båt flera ägare är de solidariskt betalningsansvariga. 45

212 Fritidsbåten och Samhället SOU 1996: 170

10 § Registerhållningsavgiftenpåfors av registreringsmyndighetcn ge- Prop. 1986/87:l2l nom automatiskdatabehandling utan att särskilt beslutmeddelas.

ll § Anser någon att registerhållningsavgift oriktigt har påföns honom får han inom 30dagar efter den dag då kravet på avgiften mottogs påkalla beslut om fastställelse av avgiften hosregistreringsmyndigheten. Påkallas ett sådantbeslut befriar detta inte den betalningsskyldigefrån att inom föreskriven tid betalaavgiften. Registreringsmyndigheten får besluta om fastställelse av registerhållningsavgiften utanatt något beslut har påkallats, om det föreligger särskilda skäl.

12 § Betalasinte registerhållningsavgiften inom föreskriventid skall den betalningsskyldige åläggas att inom viss tid betala avgiften. Följs inte åläggandetskallavgiftenindrivas. Regeringen får föreskriva om avgiftshöjningi samband med indrivningen.

13 § För registerhållningsavgiften gäller vad som sägs i uppbördslagen 0953:272 om indrivning. avkortning och avskrivning av skatt.

14 § Regeringeneller den myndighet som regeringenbestämmermedde lar ytterligare föreskrifter i de avseende som anges i dennalag och föreskrifter om undantag från lagen.Detsammagäller föreskrifter om uppgifter som behövs för tillämpningen av lagen och om skyldighet att anmäla ändring av sådana uppgifter. Regeringenfastställer registerhållningsavgiftenoch meddelarföreskrifter om besvär över beslutenligt dennalag. Regeringeneller denmyndighet som regeringenbestämmer får i enskilda fall medgeundantag från lagen.

15 § Den som underlåter att fullgöra sin skyldighet enligt 5 § döms till böter. högst ettusen kronor. Den som utan lov brukar en annans båt och båten därigenom blir registreringspliktigdömsi ägarens ställeenligt första stycket.

Dennalag träder kraft den l mars 1986. Genomlagenupphävslagentl979z377 om registrering av båtar för yrkesmässigsjöfart m. m. Utan hinder av ikraftträdandet skall en båt som inte är registrerings pliktig enligt lagen 1979:377 om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m.m.. registrerasenligt denna lag om anmälandärom görs efter utgången av augusti månad l985. l fråga om sådana båtar skall bestämmelsernai dennalag. utom såvitt avser 5 8-13 §§och I5 tillämpas från dennatidpunkt.. 4. Båtar som vid ikraftträdandet är införda i det båtregister som förs av sjöfartsregistrctoch som är registreringspliktiga enligt 4 skall genom registreringsmyndighetensförsorg föras i det båtregister som sägs i dennalag. Avförs båt som har upptagits i skeppsrcgistretenligt punkt 5 overgålngsbeståimmclsernu till lagenl973: lO64 om ändringi sjölagenl89l F. : s. skall den föras in i håtrcgistret om den är registreringspliktigenligt dennalag. . Regeringen meddelarde ytterligare Övergångsbestämmelser som hchovs 46

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

gymnasieskolanhur gårdet U. 26 Ny kursi trafikpolitiken + Bilagor.K. . Dennya - . Samverkansmönster i svensk forsknings- 27.En strategiför kunskapslyftochlivslångt lärande. . finansiering.U. U.

Fritid i förändring. 28.Det forskningspolitiska landskapet i Norden . Omkön ochfördelning av fritidsresurser. C. 1990-talet.U.

Vembestämmer vad EU:sinterna spelregler inför 29. ForskningochPengar.U. . regeringskonferensen 1996.UD. 30. Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. - Politikområden underlupp. Frågor om EU:s första brottsbalken.Fi. . pelareinför regeringskonferensen 1996.UD. - Attityderoch lagstiftningi samverkan . Ett år medEU. Svenskastatstjänstemäns + bilagedel.C. . erfarenheter av arbeteti EU. UD. .Mössoch människor. Exempelpåbra

Av vitalt intresse.EU:s utrikes- och lT-användningblandbarn och ungdomar.SB. . säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. Banverkets myndighetsroll m.m. K. . Batterierna en laddad fråga. M. .Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga.A. . - Omjärnvägens trafikledning m.m. K. Kriminalunderråttelseregister . . Forskning för var vardag. C. DNA-register.Ju.

.EU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för .Högskolai Malmö. U.

tvá- och trehjuliga motorfordon.K. Sverigesmedverkan i FN:s familjeár.S. . Kommuneroch landstingmed betalnings- Nationalstadsparker. M. . svârighetcr.Fi. .Rapport från klimatdelegationen 1995.

.Offentlig djurskyddstillsyn. Jo. Klimatrelateradforskning.M.

Elektronisk dokumenthantering. Ju. Budgetlagregeringens befogenheter . ñnansmaktens område.Fi. Statensmaritima verksamhet. Fö. . Unionför både öst och väst. Politiska, rättsliga .Demokratioch öppenhet.Om folkvalda parlament . ochekonomiska aspekter EU:s av sjätte och offentligheti EU. UD.

utvidgning.UD. .Jämställdheten i EU. Spelregler och

.Förankringochrättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. utträdesrätt,medborgarskap och mänskliga 44. Översyn skatteflyktslagen. av

rättigheteri EU. UD. Reformerat förhandsbesked. Fi.

Bättretrafik med väginformatik.K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen. Ju. . .Totalförsvarspliktiga m95.Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K.

efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, 47. Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelserför

försäkringar.Fö. individoch lokalsamhälle. U.

Sverige,EU och framtiden.EU 96-kommitténs 48. Shaping Sustainable Homes in an Urbanizing

bedömningarinför regeringskonferensen 1996. World. Swedish National Report for l-labitatII. N.

UD. .Reglerför handelmedel. N.

20. Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. .Förbud mot vapen allmänplats m.m. Ju.

U .Grundläggande dragi enny arbetslöshetsförsäk-

Reform ring alternativoch förslag.A.

2 och förändring. Organisation och - . M. verksamhet vid universitetoch högskolor efter Precisering av handelsändamâlet i detaljplan. . 1993årsuniversitets- och högskolereform. U. Kalkning av sjöaroch vattendragM. . 22.Inflytande riktigt Om elevers rätt till .Kooperativamöjligheter i storstadsomráden. S. inflytande,delaktighet och ansvar. U. .Sverige, framtidenoch mångfalden.A.

23. Kartläggningoch analys av denoffentliga sektorns På väg mot egenföretagande. A. . upphandling varor av och tjänstermed .Vägar in i Sverige.A.

miljöpåverkan.N. 56 .Hälften vorenog om kvinnor och män - 24. FrånMaastricht till Turin. Bakgrundoch övriga 90-talets arbetsmarknad. A.

EU-länders förslagoch debattinför 57 Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst.Fi. . regeringskonferensen 1996.UD. 58 Finansieringen av detcivila försvaret.Fö. . 25. Frånmassmedia till multimedia att digitaliserasvensk television.Ku.

Statens

offentliga

utredningar

Kronologisk förteckning

59.Europapolitikens kunskapsgrimd. 86.Utveckladsamordninginomdetcivila försvaret En principdiskussion utifrån fredsräddningstjänsten. och Kartläggning, EU 96-kommitténs erfarenheter.UD. överväganden ochförslag.Fö. 60.Miljö ochjordbruk.OmEU:smiljöregleroch 87.Tredimensionellfastighetsindelning. Ju. utvidgningens effekter dengemensamma 88.Kameraövervakning. Ju. jordbrukspolitiken.UD. 89.Samverkan mellanhögskolanochde småoch 61.0lika länder olikatakt. Omflexibelintegration - medelstora företagen.N.

ochförhållandetmellan stora ochsmå stater i EU. 90.Sammanhållet studiestöd.U.

UD. 91.Denprivatavårdensomfattningochframtida 62.EU, konsumenterna ochmaten ersättningsforrnerEn - översyn av de nationella Förväntningar ochverklighet.Jo. - taxoma för läkareochsjukgymnaster. S. 63.Medicinskaundersökningar i arbetslivet.A. 92.lT i miljöarbetet.M. 64.Försäkringskassan Sverige Översyn av - 93.Ny yrkestrafiklagstiftning. K. socialförsäkringens admirtistration. S. 94.Nationellteleadresskatalog. K. 65.Administrationen EU:sjordbrukspolitik av 95.Botniabanan. K.

i Sverige.Jo. 96.Strukturförändring ochbesparing. 66.Utvärderatpersonval.Ju. En uppföljning genomfördaförändringar av 67.Medborgerliginsyni kommunalaentreprenader. inomförsvarsmaktens ledningsorganisation. Fö. Fi. 97.Effektivareförsvarsfastigheter 68.Någrafolkbokföringsfrågor.Fi. Utvärdering reform. Fö. av en 69.Kompetens ochkapital + bilaga.N. 98.Vem styr försvaret Utvärdering av 70.Samverkan mellanhögskolanochnäringslivet.N. effekterna LEMO-reformen.Fö. av 71.Lokaldemokratiochdelaktigheti Sverigesstäder 99.Avvecklingmedirtläming.Erfarenheterfrån ochlandsbygd.In. LEMO-reformens avveckling personal.Fö. av 72.Rättspsykiatriskt forskningsregister. S. 100.Ett nytt system för skattebetalningar. Del A. 73.Svenskkämteknisktillsynsverksarrthet. Ett nytt system för skattebetalningar. Del B. Volym 1 En granskning.M. - Författningsförslag, författningskommentarer

73.SwedishNuclearRegulatoryActivities. ochbilagor.Fi.

Volumel - An Assessment. M. 10 .Kämavfall teknikochplatsval.KASAMs 74.Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. yttrande över SKBs FUB-Program95. M. Volym 2 Faktaredogörelser. M. - 102.TUFF Teckenspråksutbildning för föräldrar. U. - 74.SwedishNuclearRegulatoryActivities. 103.Miljöbalken.En skärptochsamordnad Volume2 Descriptions.M. - miljölagstiftningför en hållbarutveckling. 75.Värdeni folkhögskolevärlden. U. Del l och2. M. 76.EU:sregeringskonferensprocedurer,aktörer, 104.Konsumentskydd - påelmarknaden.C. formalia.Sammanfattning av ett seminariumi 105.Att främjadonationertill universitet april 1996.UD. ochhögskolor.U. 77.Utländskaförsäkringsgivare medverksamhet i 106.EU ochSverige frånKirunatill Malmö. - Sverige.Fi. Sammanfattning fyra regionalamöten av 78.Elberedskapen. Organisation,ansvarsfördelning 1995-96.UD. och finansiering. N. 107.Union utan gränser konsekvenser, möjligheter, 79. Översyn revisionsreglema. Fi. av problem.Sammanfattning seminariumi av ett 80.Viktigt meddelande. november1995.UD. RadioochTV i Kris ochKrig. Ku. l08.Konsumentema ochmiljön. C. 81.Skyddför sparandeisparkasseverksarnhet. Fi. 109.Frånåkerlottertill Paradis ett delbetänkande 82.En översyn av luft- sjö-ochspårtrafikens från Utredningen om universitetsfastigheter m.m. tillsynsmyndigheter. K. angående överlåtelserochtomträttsupplåtelser av 83.Allmäntpensionssparande. S. vissahögskolefastigheter. Fi. 84.Ekobrottsforskning. Ju. 110.Inför ett Svensktkultumät IT ochframtiden 85.EgonJönsson kartläggning lokala - - en av sam- inomkulturområdet.Ku.

verkansprojekt inomrehabiliteringsområdet. S.

Statens 1996

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

lll.Bevakad övergång. Åldersgränser för upp 137. Kommunalförbund och gemensam nämnd unga till 30år. C tvåformerför kommunalsamverkan. ln. 112.Integreringav miljöhänsyninomden statliga 138.Ny behörighetsreglerirtghälso-och sjukvårdens förvaltningen.M. område m.m. S. 113.Enallmänochaktiv försäkringvid sjukdom och 139.Skatt avfall. Fi. rehabilitering. Del och 1 S. 140. K0:s biträde enskilda.In. 114.En körkortsreform.K. 141. Vårdavgifter rättspsykiatrisk vid vård, m.m. S. 115.Barnkonventionen och utlänningslagen. S. 142. Länsstyrelsemas roll i infrastruktttrplaneringen. K. 116.Artikel 6 i Europakonventionen ochskatte- 143.Krock eller möte Om denmångkulturella utredningen.Fi. skolan.U. 117.Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén. Fi. 144. Ökadkonkurrensihandelnmedlivsmedel.N. 118.StationStockholmNord. K. 145. Arbetstid 119.Lättnad i dubbelbeskattningen av mindreFöretags längd,förläggning ochinflytande + bilagedel. A. inkomster.Fi. 146.Att återerövra vardagen. S. Övergångsbestämmelser miljöbalken.M. 120.Högskolani Malmöslutbetänkande. U. 147. till 121. Spår,miljö ochstadsbildi centrala Stockholm.K. 148. Översyn förvärvslagen hyreslagen av och 122.Kunskapssyn och samhällsnytta i hantverkscirklar Borgen och pant. Ju. och hantverksutövande. U. 149. Elberedskapen. Författningsfrågor. N. 123.Iakttagelseroch förslagefteromstruktureringen av 150.Enallmänoch sammanhållen arbetslöshetsförsvaretsledningochstöd.Fö. försäkring.A. 124. Miljö för en hållbarhälsoutveckling. 151.Bidrag genom arbete Enantologi.S. - Betänkande. Förslag till nationellt handlingsprogram. S. 152.Gruvornaoch framtiden. N. Bilaga Miljörelaterade hälsorisker.S. 153.Hållbarutvecklingi Sverigesskärgårdsområden. Bilaga Aktörerochverktyg 2. i miljöhälsoarbetet. S. M. Environment for Sustainable HealthDevelopment 154.Tre rapporterom studiecirklar.U. an Action Planfor Sweden.S. 155. Omtankar om vattendrag 125.Drogeri trafiken. Ju. ettnytt angreppssätt. M. 126.Dopingi folkhälsoperspektiv. Del A ochDelB. 156.Bostadspolitik 2000 frånproduktions- till - 127. Folkbildningens institutioner.U. boendepolitik Särtryck + + Bilaga. In. 128. Skyddet kulturmiljön. av Enöversyn av 157. Översyn redovisningslagstifmingen. av Ju. kulturminneslagens bestämmelser byggnader om 158.SverigeochEMU. Fi. ochkulturmiljöer,prästgårdar, kyrkstäder och 159. Folkbildningen en utvärdering. U. ortnanm. Ku. 160. Bouppteckningar ocharvsskatt.Ju. 129. Den kommunala självstyrelsen och grundlagen. In. 161.Rätt att flytta en fråga om bemötande äldre.S. av - 130.De tvåkulturema.Rapporter av KlausRichard 162.På medborgarnas villkor en demokratisk - Böhme, Bo Huldt,Carl-Einar Stålvant samt Kent infrastruktur bilaga.ln. + Zetterberg. Bilagormed underlagsmaterial till 163.Behovoch resurser i vården en analys.S. - UTFÖR:s slutbetänkande SOU1996:123. Fö. 164. Livslångtlärandei arbetslivet steg vägen mot - 131.Extern värdering hotoch av förmåga.Bilagormed ett kunskapssamhälle.diskussionsunderlag. Ett U. underlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande 165.Ny kursi trañkpolitiken. Delbetänkande om SOU1996:123.Fö. beskattning av vägtrañlten. K. 132.Det stora och snabba greppet. Om LEMO-reforrnens 166.Lärare för högskola i utveckling.U. metoder ochresultat.Bilagormed underlagsmaterial 167. Gymnasieutbildning för vissaungdomar med till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123. Fö. funktionshinder. U. 133. Jämställdvård.Olikavård likavillkor. S. 168. Översyn PBLochva-lagen.ln. av 134.Jämställd vård.Möten i vården ur ett 169. Fömyelsen kommuner av ochlandsting.In. tvärvetenskaplig perspektiv.S. 169.Kommunala fömyelseproblem. 135. FibromyalgiochDuchennes muskeldystroñ. En statsvetenskaplig betraktelse. Bilaga ln. Kunskapsläge ochbehovav framtidaFoU.S. 169.Kommunerna ochden statligastyrningen. 136. Effekter av EU:s jordbrukspolitik.Jo. Bilagall. In.

Statens offentliga utredningar

1996 Kronologisk förteckning

169.Budgetp01itik. Enstudie behovsbudgetering av i tvådecentraliserade organisationer. BilagaIII. In. 169.Konkurrensutsätming inomäldreomsorgen i Stockholms stad.Politisk-demokratiska aspekter. BilagaIV. In. 169.Förändringsmodeller ochförändringsprocessen i kommunerochlandsting.Någraempiriskastudier. BilagaV. In. 170.Fritidsbåten ochsamhället. K.

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Olikaländer olikatakt. Om flexibel integration och förhållandetmellan stora ochsmå stater i EU. Möss och märmiskor.Exempel påbra 61 IT-användning blandbarn ochungdomar. 32 EU:s regeringskonferensprocedurer, aktörer, formalia. Sammanfattning av ett seminarium i Justitiedepartementet april 1996. 76 Kriminalunderrättelseregister EU och Sverige från Kirunatill Malmö. DNA-register.35 - Sammanfattning av fyra regionala möten Elektronisk dokumenthantering. 40 1995-96. 106 Presumtionsregeln i expropriationslagen.45 Union utan gränser konsekvenser, möjligheter, Förbudmot allmänplats 50 vapen m.m. problem. Sammanfattning ett seminariumi av Utvärderat personval.66 november1995. 107 Ekobrottsforskning. 84

Tredimensionell fastighetsindelning. 87 Försvarsdepartementet

Kameraövervakning. 88 Totalförsvarspliktiga m95.Förslagom jobb/studier Droger i trafiken.125 efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, Översyn av förvärvslagen ochhyreslagen försäkringar. 18 Borgenochpant. 148 Statens maritimaverksamhet.41 Översyn av redovisningslagstiftrtingen. 157 Finansieringen det av civila försvaret. 58 Bouppteckningar och arvsskatt.160 Utveckladsamordning inomdetcivila försvaret

Utrikesdepartementet och fredsräddningstjänsten. Kartläggning,

överväganden ochförslag.86 Vem bestämmer vad EU:s interna spelreglerinför Strukturförändring ochbesparing. regeringskonferensen 1996.4 En uppföljning av genomförda förändringar Politikområden under lupp. Frågor om EU:s första inom försvarsmaktens ledningsorganisation. 96 pelare inför regeringskonferensen 1996.5 Effektivare försvarsfastigheter Ett år med EU. Svenska statstjänstemäns Utvärderingaven reform.97 erfarenheter arbeteti EU. av 6 Vem styr försvaret Utvärdering av Av vitalt intresse. EU:sutrikes- och effekternaav LEMO-reformen. 98 säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. 7 Avvecklingmed inlärning.Erfarenheter från Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga LEMO-reformens avveckling personal. av 99 ochekonomiska aspekterav EU:ssjätte iakttagelseroch förslagefter omstruktureringen av utvidgning.15 försvaretsledningoch stöd.123 Förankring ochrättigheter. Om folkomröstningar, Detvâkulturema. Rapporter av Klaus Richard utträdesrätt,medborgarskap ochmänskliga Böhme,Bo Huldt,Carl-Einar Stålvant samt Kent rättigheter i EU. 16 Zetterberg. Bilagor med underlagsmaterial till Sverige,EU och framtiden.EU 96-kommitténs UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123. 130 bedömningar inför regeringskonferensen 1996.19 Extern värdering hot av ochfömtâga. Bilagormed Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga underlagsmaterial till UTFÖR:sslutbetänkande EU-ländersförslagoch debatt inför SOU 1996:123.131 regeringskonferensen 1996.24 Det stora och snabba greppet. Om LEMO-reforrnens Demokratiochöppenhet. Omfolkvaldaparlament metoder ochresultat.Bilagor med underlagsmaterial ochoffentligheti EU. 42 UTFÖR:s till slutbetänkande SOU 1996:123.132 Jämställdheten i EU. Spelregler och

verklighetsbilder.43 Socialdepartementet

Europapolitikens kunskapsgnmd. Sverigesmedverkan i FN:s familjeâr.37 En principdiskussion utifrån Kooperativamöjligheter i storstadsomráden. 54 EU 96kommitténs erfarenheter.59 Försäkringskassan Sverige Översyn av Miljö och jordbruk.OmEU:s miljöregler och - Socialförsäkringens administration. 64 utvidgningens effekter dengemensamma Rättspsykiatriskt forskningsregister. 72 jordbrukspolitiken.60

Statens offentliga utredningar

1996 Systematisk förteckning

Allmäntpensionssparande. 83 Finansdepartementet EgonJönsson en kartläggning lokala av samverkansprojekt inomrehabiliteringsområdet. 85 Kommuner ochlandstingmedbetalnings- Denprivatavårdens omfattning ochframtida svårigheter. 12 ersättningsfonner En översyn de av nationella Budgetlag regeringens befogenheter på - taxorna för läkare och sjukgymnaster. 91 ñnansmaktens område. 14 Enallmänoch aktiv försäkringvid sjukdom och Borgenärsbrotten en översyn av 11 kap. rehabilitering. Del 1 och 113 brottsbalken. 30 Barnkonventionen ochutlänningslagen. 115 Översyn skattetlyktslagen. av Miljö för en hållbar hälsoutveckling. Reformerat förhandsbesked. 44 Förslag till nationellt handlingsprogram. 124 Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst.57 Bilaga Miljörelaterade hälsorisker. 124 Medborgerlig insyni kommunala entreprenader. 67 Bilaga Aktörer ochverktygi miljöhälsoarbetet. 124 Någrafolkbokföringsfrågor. 68 Environment for Sustainable HealthDevelopment Utländska försäkringsgivare medverksamheti - an ActionPlanfor Sweden.124 Sverige. 77 Dopingi folkhälsoperspektiv. DelA ochDelB. 126 Översyn revisionsreglema. 79 av Jämställd vård.Olika vård lika villkor. 133 Skyddför sparande i sparkasseverksamhet. 81 Jämställd vård. Möteni vården ur ett Ett nytt system för skattebetalningar. Del A. tvärvetenskaplig perspektiv.134 Ett nytt system för skattebetalningar. Del B. Fibromyalgi ochDuchennes muskeldystroñ. Författningsförslag, författningskommentarer Kunskapsläge ochbehov av framtida FoU.135 och bilagor. 100 Ny behörighetsreglering på hälso- ochsjukvårdens Frånåkerlotter till Paradis ett delbetänkande område m.m. 138 från Utredningen om universitetsfastigheter m.m. Vårdavgiftervid rättspsykiatrisk vård, m.m. 141 angående överlåtelseroch tomträttsupplåtelser av Att återerövra vardagen. 146 vissa högskolefastigheter. 109 Bidrag genom arbete Enantologi. 151 Artikel 6 Europakonventionen i och skatte- - Rätt att flytta en fråga om bemötande äldre.161 utredningen. 116 - av Behovoch resurser i vården en analys. 163 Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén. 117 - Lättnadi dubbelbeskattningenmindreföretags av

Kommunikationsdepartementet inkomster.119

Om järnvägens trafikledning m.m. 9 Skatt avfall. 139 EU-mopeden. Ålders- ochbehörighetskrav för Sverige ochEMU. 158 två-ochtrehjuligamotorfordon.11 Utbildningsdepartementet Bättretrafik medväginformatik.17 Ny kursi trafikpolitiken + Bilagor. 26 Den nya gymnasieskolanhur gårdet 1 - Banverkets myndighetsroll m.m. 33 Samverkansmönster i svenskforskningsfinansiering. Enskilda vägar.46 2 Enöversyn av luft- sjö- ochspårtrafikens Samordnad rollfördelning inomtekniskforskning. tillsynsmyndigheten 82 20 Ny yrkestrañldagstiftning. 93 Reformochförändring. Organisation ochverksamhet Nationell teleadresskatalog. 94 vid universitet ochhögskolorefter 1993års Botniabanan. 95 universitets-ochhögskolereform. 21 Enkörkortsreforrn 114 Inflytande på riktigt Omelevers rått till - StationStockholm Nord. 118 inflytande, delaktighetoch ansvar. 22 Spår,miljö ochstadsbild i centralaStockholm. 121 En strategiför ktmskapslyft ochlivslångt lärande.27 Länsstyrelsemas roll i infrastrukturplaneringen. 142 Det forskningspolitiska landskapet i Nordenpå Ny kursi Uafikpolitiken. Delbetänkande om 1990-talet. 28 beskattning av vägtrañken.165 Forskning ochPengar.29 Fritidsbåten ochsamhället. 170 Högskola i Malmö. 36 Cirkelsamhället.Studiecirklars betydelserför individ ochlokalsamhälle.47

1996 Statens offentliga utredningar

förteckning

Systematisk

Värden i folkhögskolevärlden. 75 Skyddet av kulturmiljön.En översyn av Sammanhållet studiestöd.90 kulturminneslagens bestämmelser om byggnader 102 kulturmiljöer, prästgårdar, kyrkstäderoch PUFF- Teckensprâksutbildning för föräldrar. och Att främjadonationertill universitet ortnamn. 128 ch högskolor.105 slutbetänkande. 120 Näringsdepartementet Högskolan i Malmö- Kunskapssyn ochsamhällsnytta i hantverkscirklar Kartläggningoch analys av denoffentligasektorns :ch hantverksutövande. 122 upphandling varor av ochtjänstermed Folkbildningens institutioner. 127 miljöpåverkan.23 Krockeller möte Om den mångkulturella skolan. 143 Shaping Sustainable Homes in an Urbanizing - Tre rapporterom studiecirklar.154 World. Swedish NationalReport for HabitatII. 48 Folkbildningen en utvärdering. 159 Regler för handel medel. 49 - Livslángtlärandei arbetslivet steg vägen mot Kompetens ochkapital + bilaga.69 - :tt kunskapssamhälle. Ett diskussionsunderlag. 164 Samverkan mellan högskolan ochnäringslivet. 70 Lärare för högskolaiutveclding. 166 Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning och Gymnasieutbildning för vissaungdomar med fmansiering. 78 funktionshinder. 167 Samverkan mellan högskolan ochdesmå och medelstora företagen. 89 Jordbruksdepartementet Offentligdjurskyddstillsyn.13 Närings- och handelsdepartementet EU, konsumenterna och maten Ökad konkurrensi handelnmed livsmedel.144 Förväntningar och verklighet. 62 Elberedskapen. Förfatmingsfrágor. 149 - Administrationen av EU:s jordbrukspolitik Gruvorna och framtiden.152 i Sverige.65 Effekter EU:s jordbrukspolitik.136 Civildepartementet av Fritid i förändring. Arbetsmarknadsdepartementet Omkön ochfördelning av fritidsresurser. 3 Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga.34 Forskning för vår vardag. 10 Grundläggande dragi enny arbetslöshetsförsäkring - Attityderoch lagstiftning i samverkan alternativochförslag.51 + bilagedel.31 Sverige,framtiden och mångfalden.55 Konsumentskydd på elmarknaden. 104 Pâ väg mot egenföretagande. 55 Konsumenterna och miljön. 108 Vägar in i Sverige.55 Bevakad övergång. Åldersgränser för ungaupp till Hälften vorenog om kvinnor och män på 30är. 111 - 90-taletsarbetsmarknad. 56 Medicinska undersökningar i arbetslivet.63 Inrikesdepartementet Arbetstid Lokal demokratioch delaktigheti Sveriges städer och längdförläggning och inflytande bilagedel. + 145 landsbygd.71 Enallmän och sammanhållen arbetslöshets- Den kommunala självstyrelsen ochgrundlagen. 129 försäkring.150 Kommunalförbund ochgemensam nämnd två formerför kommunalsamverkan. 137 Kulturdepartementet K0:s biträdeåt enskilda.140 Frånmassmedia till multimedia - Bostadspolitik 2000 frånproduktions- till att digitaliserasvensk television.25 boendepolitik + Särtryck Bilaga + 156 Viktigt meddelande. Påmedborgarnas villkor en demokratisk - RadioochTV i Kris och Krig. 80 infrastruktur+ bilagor.162 Inför ett Svensktkulturnät IT och framtiden Översyn av PBL ochva-lagen. 168 inom kulturomrádet.110 Fömyelsen kommuner av ochlandsting. 169 Kommunala fömyelseproblem. En statsvetenskaplig betraktelse. Bilaga 169

Statens offentliga utredningar

1996 Systematisk förteckning

Kommunerna ochdenstatligastyrningen. BilagaII. 169 Budgetpolitik.Enstudie behovsbudgetering av i tvådecentraliserade organisationer. BilagaIII. 169 Konkurrensutsättning inomäldreomsorgen i Stockholms stad.Politisk-demokratiska aspekter. BilagaIV. 169 Förändringsmodeller forändrlngsprocesser och i kommunerochlandsting.Någraempiriskastudier. BilagaV. 169

Miljödepartementet Batterierna en laddadfråga.8 - Nationalstadsparken 38 Rapportfrån klimatdelegationen 1995. Klimatrelateradforskning.39 Precisering handelsändamâlet av i detaljplan.52 Kalkning av sjöarochvattendrag53 Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Volym 1 Engranskning.73 - SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume1 An Assessment. - 73 Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Volym 2 Faktaredogörelser. 74 - SwedishNuclearRegulatoryActivities. Volume2 Descriptions.74 - IT i miljöarbetet.92 Kämavfall teknikochplatsval.KASAMs yttrande över SKBs FUB-Program95. 101 Miljöbalken.En skärptochsamordnad miljölagstiftrtingför en hållbarutveckling. Del l och2. 103 Integrering miljöhänsyninomdenstatliga av förvaltningen.112 Övergångsbestämmelser till miljöbalken.147 Hållbarutvecklingi Sverigesskärgárdsonaráden. 153 Omtankar om vattendrag ettnytt angreppssätt. 155