SOU

Konsekvenserna för CAP av WTO-åtagandena och en östutvidgning : rapport till Kommittén om reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (KomiCAP)

Beteckning: SOU 1996:171
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

Prop. 1997/98:142: Riktlinjer för Sveriges arbete med jordbruks- och livsmedelspolitiken inom Europeiska unionen
SOU 1997:102: Mat & miljö, avsnitt 1.2
SOU 1997:74: EU:s jordbrukspolitik, miljön och regional utveckling : rapport till Kommittén för reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik (KomiCAP), avsnitt 2.1, 3.4 och 6

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Konsekvenserna

för

CAP

WTO-åtagandena

och

Östutvidgning

SSM

1996:171

Rapport till 1 Kommittén om reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik

KOMICAP

w Statens offentliga

utredningar 1996: 171 Jordbruksdepartementet

för CAP

Konsekvenserna

WTO-åtagandena

av och

Östutvidgning

Rapport till Kommittén om reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik KOMICAP Stockholm 1996

från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar SOU och Ds svarar SOU och Ds kan köpas av

Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen, 1993.

underlättar arbetet för den skall på remiss. En liten broschyr som som svara

Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningskontor

Distributionscentralen

103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

REGERIGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20434-7 ISSN 0375-250X Stockholm 1996

Förord

Kommittén för reformering EU:s jordbrukspolitik

av gemensamma KomiCAP beslutade

den 24 januari 1996 om direktiv till särskild expertgrupp med uppgift att göra en en omvärldsanalys. Enligt direktiven skall expertgruppen analysera vilka konsekvenser en

utvidgning mot Central- och Östeuropa skulle få för EU:s gemensamma jordbrukspolitik

CAP samt göra en analys av hur CAP påverkas WTO-åtagandena, såväl med utan av som en östutvidgning.

Expertgruppen skall vidare belysa hur livsmedelsförsöijningen och -handeln i Sverige, EU och globalt påverkas av CAP. Effekterna för utvecklingsländemas livsmedelsproduktion skall enligt direktiven därvid särskilt uppmärksammas.

En slutrapport skall enligt direktiven presenteras för kommittén den 8 oktober 1996.

Vid ett möte med kommittén den 22 och 23 augusti 1996 beslutade kommittén att expertgruppens redovisning skall delas upp i tvâ delar. Den första delen rörande östutvidgningens effekter m.m. skall redovisas för kommittén den 8 oktober 1996, medan den globala delen skall redovisas först efter det att FAO:s konferens livsmedelssäkerhet om hållits i november 1996.

Föreliggande rapport avser således östutvidgningens konsekvenser för CAP kopplat till WTO-åtagandena. Expertgruppen har därvid utgått från att samtliga kandidatländer blir medlemmar samtidigt år 2000 samt att dessa länder övertar CAP i dess nuvarande form. Mycket talar för att så inte blir fallet. Men då syftet har varit att analysera de yttre faktorer som utgör tryck på EU att reformera CAP och att ringa in de varusektorer som blir särskilt känsliga vid en östutvidgning har expertgruppen varken spekulerat i vilka länder som eventuellt kan komma att bli medlemmar först eller särskilda övergångsarrangemang för de olika kandidatländema.

Ett viktigt underlag för analysen har varit tillgängliga för produktion, konsumtion prognoser och priser.

Expertgruppen har följande sammansättning:

Christina Nordin Kommerskollegium, ordförande Mikael Andersson Jordbruksdepartementet Håkan Björklund Utrikesdepartementet Erland Karlsson Jordbruksverket Kristina Râdkvist Lantbrukarnas Riksförbund Bo Magnusson Jordbruksverket,

sekreterare

Nils-Gunnar Forsberg Kommerskollegium,

sekreterare

Hans G. Öhgren, huvudsekreterare i kommittén, och Anna Lagerkvist, biträdande

sekreterare i kommittén, har också deltagit i arbetet.

har överlämnats till kommittén ett underlag för Denna expertgruppsrapport nu som Kommittén skall redovisa sina ställningstaganden senast den 30 kommitténs överväganden. juni 1997.

Stockholm den l november 1996

Christina Nordin Bo Magnusson Nils-Gunnar Forsberg

Ordlista

AAFC Agriculture and Agri-Food Canada Kanadas

jordbruksministerium.

Ad valorem-ekvivalent Speciñk tull eller kombinationen specifik tull och ad-valoremtull uttryckt i ad-valorem-värde-tullsats.

Ad valorem-tull Tullsatsen uttryckt i procent värdet. av

Administrativt pris Pris fastställt på administrativ

väg av en myndighet i syfte att

reglera direkt eller indirekt den inhemska marknaden eller - producentpriset.

Aktiv förädling Import råvaror bearbetas till förädlade vilka av som produkter därefter exporteras.

AMS Aggregate Measurement of Support mått på de årliga utgifterna för internstöd i WTO-sammanhang.

Arealuttag System med obligatorisk och/eller frivillig begränsning den av areal som brukas för vissa grödor. Systemet kan utnyttjas som villkor för stöd.

Avlänkat inkomststöd Inkomstrelaterat stöd avseende fastställd en basperiod och som inte är kopplat till produktion, produktionsfaktorer eller pris.

Basperiod Den period används utgångspunkt för neddragningar som som av de olika stöden i WTO-sammanhang.

Basprodukt I princip obearbetad jordbruksprodukt. Gränsdragningen mellan basprodukter och bearbetade produkter varierar något mellan olika internationella organisationer.

Bastull Den tarifferade tullnivå används som som utgångspunkt för neddragningar av gränsskyddet i WTO-sammanhang.

Bidragsrätter Utgångstal för beräkning djurbidrag inom EU. av

Blair House-uppgörelsen Separat uppgörelse mellan EG och USA år 1992 i vissa centrala frågor inom för Uruguayrundan. ramen

Blå boxen Direktstöd inom för som ges ramen produktionsbegränsningsprogram och som år undantagna från neddragningskraven i Uruguayrundan.

C-socker Socker produceras inom EU och exporteras utan stöd. som

Caims-gruppen Argentina, Australien, Brasilien, Canada, Chile, Colombia, Fiji, Filippinerna, Indonesien, Malaysia, Nya Zeeland, Thailand, Ungern och Uruguay.

CAP Common Agricultural Policy EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Codex Codex Alimentarius Commission Gemensamt FAO- och

WHO—organ för internationell Standardisering på livsmedelsomrâdet.

Current access—kvoter Garanti att den kvantitet tarifferade varor som importerades av under basperioden även fortsättningsvis skall kunna importeras.

CÖE-länderna De central- och östeuropeiska länder ansökt som om medlemskap i EU, dvs. Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern.

Deficiency payments Amerikanskt system med produktionsrelaterat stöd där stödnivån enhet bestäms skillnaden mellan ett per av administrativt pris och marknadspriset.

Direktstöd Stöd utbetalas budgetmedel direkt till jordbrukare i som av inkomststödjande syfte.

Exportstöd Vissa i WTO-sammanhang angivna typer stödåtgärder vilka av tillämpas i samband med export.

FAIR The Federal Agriculture Improvement and Reform Act den

amerikanska jordbrukspolitiken som inletts under 1996. nya

F EOGA EU:s jordbruksfond. Fonden utgörs av två delar, en garantisektion och en utvecklingssektion.

Foderspannmål I denna rapport avses korn, majs, havre, råg och blandsäd.

GATT General Agreement Tariffs and Trade allmänna tull- och on

handelsavtalet

. Gröna boxen Intemstöd med ingen eller obetydlig produktions- eller handelsstörande effekt och som uppfyller vissa angivna villkor och vilka år undantagna från neddragningskraven i Uruguayrundan.

Icke-tariffåra handelshinder T.ex. kvantitativa importrestriktioner, rörliga införselavgifter, minimiimportpriser, godtycklig importlicensiering, frivilliga exportbegränsningar m.m.

Ingångspris EU:s importprissystem inom frukt- och grönsakssektorn.

Intemstöd Vissa i WTO-sammanhang angivna definitioner inhemska av stödåtgärder.

Interventionspris En form av administrativt pris vilket tillämpas inom EU som ett lägsta pris till vilket EU:s interventionsorgan år skyldiga att köpa upp överskott som erbjuds på marknaden.

Kompensation sbetalningar Arealstöd och djurbidrag vilket utgår inom EU som kompensation för uteblivna prishöjningar.

Lomékonventionen Avtal mellan EU och vissa f.d. kolonier i Afrika, Karibien och Stilla havsområdet bl.a. handelsförmåner för dessa länder om vid export till EU.

MAFF Ministry of Agriculture, Fisheries and Food

brittiska

jordbruksministeriet.

Marketing orders Amerikanska statligt sanktionerade minimipriser för olika mjölkklasser beroende på användningsområde.

Marknadsprisstöd Transfereringar till producenter p. g.a. olika slag av marknadsreglerande åtgärder som höjer konsumentpriserna.

Marknadstillträde Åtgärder i fråga om gränsskydd och preferensbehandling i

WTO-sammanhang.

Minimum access-kvoter Garanti viss minsta om importandel i konsumtionen av tarifferade varor under UR-avtalets genomförandeperiod i förhållande till basperioden 1986-88.

Non-recourse loan Amerikanskt för intervention innebär system som att låntagaren kan välja mellan att låta säkerheten råvaran förverkas eller att betala tillbaka lånet och återfå kontroll över säkerheten.

PSE Producer subsidy equivalent OECD använd indikator

av som

mäter värdet av transfereringama till jordbruket.

Recourse loan Amerikanskt för intervention innebär system som att låntagaren i första hand skall återbetala lånet och i andra hand låta säkerheten råvaran förverkas.

Specifik tull Tullsatsen uttryckt i visst belopp vikt- eller per volymenhet.

SPS Agreement the Application of Sanitary and Phytosanitary on

Measures avtalet om Sanitära och fytosanitära åtgärder

Tariffering Omvandling icke-tariffára handelshinder till tullar baserat av på skillnaden mellan interna och externa priser under åren 1986-88.

TBT Agreement Technical Barriers to Trade avtalet om tekniska on

handelshinder

USDA Unites States Department of Agriculture USA:s jordbruksdepartement.

Visegradländerna Samlingsnamn för Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien.

WTO World Trade Organization världshandelsorganisationen

Innehållsförteckning

Sammanfattning 11

1 WTO-åtagandenas inverkan på CAP

utan östutvidgning 25

1.1 Allmänt Uruguayrundan

om 25

1.2 Kortfattad beskrivning utfallet jordbruksområdet WTO:s

av av

Uruguayrunda 26

1.2.1 Allmänt 26 1 .2.2 Marknadstillträde 26 1.2.3 Intemstöd 27

1.2.4 Exportstöd 28 1.2. 5 Exportrestriktioner

1.2.6 Sanitära och fytosanitära området

1.3 Genomförandet Uruguayrundans åtaganden 30

1.3.1 Marknadstillträde tariffering - av gränsskyddet 30

1.3.2 Marknadstillträde "nuvarande" tillträde "current access" och

minimitillträde "minimum access"

31 1.3 Intemstöd 31

1.3.4 Exportstöd

1.4 Allmänna utvecklingstendenser

1.4.1 Den ekonomiska utvecklingen

1.4.2 Marknadsutvecklingen

35 1.5 Konsekvenserna för CAP och EU-marknaden UR-avtalet av 38 1.5. 1 Marknadstillträde 38 1.5.2 Intemstöd 40

1.5.3 Exportstöd

41 2 Konsekvenser

av en utvidgning av EU mot Central- och Östeuropa 61

2.1 Utvecklingen i de central- och

östeuropeiska länderna CÖE-länderna 61

2.1.1 Allmänna ekonomiska förhållanden

2.1.2 Utvecklingen inom jordbruket

2.2 Tidigare utredningar

63 2.2.1 Allmänt 63 2.2.2 Fristående studier 64

2.2.3 Vissa länders utredningar

2.2.4 Jordbruksverkets beräkningar 1995

2.2.5 Europeiska kommissionens utredning 1995 68

2.2.6 Europeiska kommissionens "Strategy Paper" 1995 69

2.3 Konsekvenserna för de central- och

östeuropeiska länderna av EUmedlemskap 70

2.3.1 Budgetmässiga konsekvenser för CÖE-länderna

2.3.2 Prismässiga konsekvenser för CÖE-länderna

2.3.3 Produktionsbegränsningar

2.3.4 Struktur-, regional- och miljöstöd

2.3.5 Administrativa konsekvenser för CÖE-länderna

2.4 Prognoser för produktions- och CÖE-länderna

konsumtionsutvecklingen i 78

2.4.1 Allmänna utvecklingstendenser

78 2.4 2 Produktions- och

konsumtionsutvecklingen per varuområde 78

2.5 Konsekvenser för CAP och EU-marknaden

av en utvidgning av EU österut 84

2.5.1 Marknadsmässiga konsekvenser

2.5.2 Budgetmässiga konsekvenser 91 Konsekvenser för WTO-åtagandena av en östutvidgning 95 3.1 Allmänt 95 3.2 Exportstödet 95 3.2.1 Tillvägagångssätt vid beräkningarna 95 3.2.2 Spannmål 97 3.2.3 Oljefrö 97 3.2.4 Socker 97 3.2.5 Nötkött 98 3.2.6 Griskött 98 3.2.7 Fjäderfakött 98 3.2.8 Mjölk och mejeriprodukter 99 3.2.9 Frukt, grönsaker och vin 99

3.2.10 Övriga produkter 100

3.3 Sammanfattning 100 Utblick efter år 2000 103

4.1 Effekter i ett WTO-perspektiv utan östutvidgning 103

4.1.1 Den allmänna stödnivån i EU och USA 103 4.1.2 Ny amerikansk jordbrukspolitik 104 4.1.3 Slutsatser 105 4.2 Marknadsutvecklingen 106 4.2.1 Produktions- och konsumtionsutvecklingen i EU-15 och CÖE-1O 106 4.2.2 Slutsatser 109 4.3 Effekter for EU-budgeten av en östutvidgning 110 Avtalen tekniska handelshinder samt om sanitära och fytosanitära om åtgärder 113 5.1 Avtalens omfattning 113 5.2 Avtalens innebörd 114 5.3 Tänkbara konsekvenser for handeln 117 5.4 Kommande utveckling 117 Bilaga Direktiv till expertgruppen 119

Sammanfattning

WTO-åtagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning avsnitt 1

J ordbruksavtalets innehåll

Ett av målen med GATT:s Uruguayrunda att få till stånd var ett världsomspännande regelverk för stödet till jordbruksnäringen i syfte att liberalisera handeln och skapa enhetliga konkurrensvillkor för handeln med jordbruksprodukter. En första delöverenskommelse träffades år 1989 frysning interna stöd och om av exportstöd samt gränsskyddsnivåer. Dessutom nåddes år 1992 överenskommelse i form bilateral en av en uppgörelse den s.k. - Blair House- uppgörelsen mellan EG och USA. Denna - uppgörelse berörde vissa nyckelområden i förhandlingarna, t.ex. stödet till oljeväxtodlingen från samt undantag kravet på neddragning stödet avseende de s.k. av kompensationsbetalningarna arealstöd och djurbidrag. Den slutliga uppgörelsen vilken träffades i december 1993 innefattar åtgärder inom områdena marknadstillträde, intemstöd och exportstöd. Utöver jordbruksuppgörelsen finns bl.a. en separat uppgörelse rörande Sanitära och fytosanitära åtgärder.

De viktigaste åtgärderna inom området för marknadstillträde är omvandling av icketariffára handelshinder till tullar s.k. tariffering, bindning av alla tullar samt reducering av tullarna med i genomsnitt 36% under perioden 1995-2000 och med minst 15% för varje varuposition. Inom området för intemstöd är de viktigaste delmomenten neddragningskrav av det totala stödbeloppet med 20%, med undantag för vissa angivna stödformer som anses ha ringa eller obefintliga effekter på handel och produktion " gröna boxen" samt direktstöd inom för

som ges ramen produktionsbegränsningsprogram "blå boxen". De viktigaste

åtagandena i fråga om exportstöden innebär att utgifterna skall minskas med 36% under genomförandeperioden 1995-2000 och de kvantiteter som exporteras med stöd skall dras ned med 21%. I avtalet räknas vilka upp exportstödsåtgärder som omfattas av neddragningskraven.

Jordbruksavtalets övergripande effekter

Omvandlingen till tullar icke-tariffåra handelshinder

av den s.k. tarifi‘eringen innebär en

mycket betydelsefull systemförändring vad gäller utformningen av gränsskyddet inom

jordbruksregleringen. Jämförbarheten mellan länderna ökar betydligt. Genom

övergången till fasta tullar skapas också bas för framtida en gemensam förhandlingar om ytterligare reduceringar av gränsskyddet. Den kortsiktiga effekten tarifferingen försvagas dock av av det faktum att de omvandlade tullarna i många fall fastställts på en relativt hög nivå. Inte minst gäller detta i fråga om "känsliga" sektorer med relativt hög stödnivå. På längre sikt förstärks dock effekten åtagandena av genom att bindningarna ofta gjorts i form av specifika

tullar vikttullar o.dyl., vilket innebär

att skyddseffekten automatiskt urholkas vid inflation. Effekterna av det förbättrade marknadstillträdet försvagas å andra sidan delvis olika genom åtaganden som redan gjorts bilateral basis t.ex. Europaavtalen med de central- och östeuropeiska länderna, att rörligt gränsskydd fortfarande existerar i praktiken p. g.a. särskilda överenskommelser t.ex. frukt och grönsaker samt genom att skyddsklausulen ger möjlighet att ta ut tilläggstullar.

12 Sammanfattning

Det viktigaste resultatet jordbruksavtalet då det gäller konsekvenserna för internstöden är av att avtalet preciserar vilka åtgärder är tillåtna. Effekterna av avtalet försvagas som visserligen att åtagandena den totala stödnivån utan uppdelning på varuområden av avser detta kompenseras på längre sikt inflationens urholkande verkan. men genom

Kraven på neddragningar exportstöden anses generellt sett vara den del av av jordbruksavtalet som får den största effekten då det gäller liberalisering av handeln. Den dubbla begränsningen till både stödbelopp och exportvolym förstärker genomslagskraften i åtagandena. Bindningen till enskilda varuområden innebär också att effekten av åtagandena blir starkare än i fråga internstöden. På sätt för gränsskydd och internstöd om samma som gäller att inflationen urholkar värdet de maximala stödbeloppen vilket förstärker av neddragningseffekten på längre sikt.

Konsekvenserna för CAP och EU-marknaden av UR-avtalet

Åtagandena i fråga om marknadstillträde väntas inte få någon avgörande betydelse för EU

under loppet genomförandeperioden. Vissa importkvoter på mejeriområdet, främst för av skummjölkpulver och smör, bedöms dock kunna få viss betydelse. De åtaganden i övrigt gjorts under "minimum access"-arrangemangen återspeglar i många fall endast redan som existerande kvoter t.ex. inom för Europaavtalen med de central- och östeuropeiska ramen länderna. Inte heller i fråga internstöden väntas åtagandena från EU:s sida innebära om några problem under genomförandeperioden, bl.a. på grund att åtagandena inte är knutna av till vissa specifika områden samt att redan genomförda omläggningar av stödsystemen kunnat tillgodoräknas. På längre sikt kan dock begränsningarna få viss effekt på grund av inflationens urholkande verkan på de fastställda maximala stödbeloppen.

Åtagandena i fråga om exportstöden väntas däremot få stor betydelse för EU:s del. Det

faktum att åtagandena vad gäller exportstödet till skillnad från intemstödet år knutna till - bestämda varuområden utan möjlighet till inbördes överflyttningar, och att begränsningarna såväl belopp kvantiteter, innebär givetvis inskränkningar i EU:s möjligheter att i avser som fortsättningen fritt utforma sin exportpolitik på jordbruksområdet. Helt avgörande för behovet av exportstöd är dels skillnaden mellan produktions- och konsumtionsvolymerna vilket leder till att över- eller underskott uppstår den inhemska marknaden, dels skillnaden mellan de inhemska priserna EU-priserna och världsmarknadsprisema VMpriserna.

I fråga om vete pekar flera tillgängliga prognoser mot ett inte obetydligt produktionsöverskott inom EU redan år 2000. Förutsättningarna för en produktion som är helt fri från export- eller annat stöd inom vetesektom skulle därmed bli helt beroende av prisutvecklingen på världsmarknaden samt möjligheterna för EU att anpassa den egna prisnivån till VM-prisema. Stora produktionsvolymer i kombination med sänkta VM-priser skulle alltså kunna få betydande effekter för spannmålsmarknaden i EU. WTO-taket skulle utgöra effektiv spärr för möjligheterna att släppa ut eventuellt produktionsöverskott på en världsmarknaden vilket i sin tur skulle kunna leda till en betydande inhemsk lageruppbyggnad med åtföljande kostnadsexpansion. Möjligheterna till kostnadskrävande lageruppbyggnad begränsas i sin tur gjorda åtaganden i fråga om internstöden. De av valmöjligheter som EU i ett sådant läge skulle förfoga över vore antingen att skärpa de

Sammanfattning 13

produktionsbegränsande åtgärderna t.ex. att höja arealuttagsprocenten eller att - genomföra en snabb anpassning till VM-prisnivån.

Utsiktema inom sektorn för foderspannmål förefaller betydligt mindre alarmerande än inom vetesektom. Ingen av de tillgängliga pekar mot att det väntade prognoserna produktionsöverskottet kommer att nå upp till de fastställda WTO-taken. Känsligheten för prisförändringar skulle därmed också vara mindre för foderspannmål än i fråga om vete. Det förtjänar dock påpekas att spannmålsmarknaden kännetecknas betydande av en grad av utbytbarhet mellan de olika spannmälsslagen. Marknadssituationen för vete resp. foderspannmål påverkas även av fördelningen mellan odlingen av vete för foderändamål och övriga foderspannmäl. Utsiktema för spannmålsmarknaden i sin helhet präglas i hög grad av prognoserna för vetesektom vilka nämnts indikerar risk för som ovan stor produktionsöverskott fram till år 2000. Osäkerheten beträffande prisutvecklingen på den internationella spannmålsmarknaden är dock mycket stor. Inte minst är det i utvecklingen Kina och i länderna i f.d. Sovjetunionen väntas påverka som efterfråge- och prissituationen.

Beträffande sockersektorn kan konstateras att EU redan i dagsläget inte genererar ett obetydligt produktionsöverskott som måste exporteras. Ungefär hälften denna export sker av utan bidrag i form av s.k. C-socker. Denna export behöver därigenom inte avräknas mot WTO-taket. Att denna export kan äga beror till del rum stor på att den kan betraktas som indirekt finansierad ett mycket högt stöd till den del sockerproduktionen är genom av som stödberättigad. Så länge det betraktas som förenligt med WTO-åtagandena att på detta sätt fördela produktionen mellan stödberättigad respektive icke stödberättigad torde export, inga stora problem uppstå för EU att hålla sig inom WTO-taket.

Inom animaliesektorn är det främst utsikterna för nötkött- och mjölkområdena kan som innebära svårigheter i ett WTO-perspektiv. De funnits prognoser som tillgängliga har utgått från situationen innan BSE-frågan började påverka marknadsbilden på nötköttomrädet. Enligt dessa prognoser skulle ett visst produktionsöverskott uppstå inom EU fram till år 2000 men detta skulle lätt inom det fastställda WTO-taket. Situationen rymmas på nötköttomrädet är dock mycket känslig för förändringar i konsumtionsmönstret. Redan före fokuseringen på BSE-problemet fanns en långsiktig trend med nedåtgående konsumtion av nötkött inom EU. Denna trend kan sikt förstärkas ytterligare som ett resultat av BSEdebatten. Enligt OECD:s bedömning skulle ett betydande överskott snabbt kunna uppstå EU-marknaden redan vid fortsättning pä den tidigare konstaterade en konsumtionsutvecklingen. Nötkött utgör en av de sektorer där rådande prisdifferens mellan EU- och VM-pris EU-priset högre än VM-priset väntas bestå fram till år 2000. Detta gör nötköttmarknaden inom EU särskilt känslig för eventuellt produktionsöverskott eftersom möjligheterna till export med bidrag är begränsade genom gjorda WTO-åtaganden.

För gris- och fjäderfäkött pekar visst prognoserna ett produktionsöverskott år 2000 vilket beräknas ligga ungefär gränsen för vad WTO-åtagandena medger. Enligt OECD:s prisprognos kommer EU-prisema år 2000 att ligga ungefär i nivå med eller något överstiga motsvarande VM-priser. Om dessa prisprognoser skulle infrias finns förhoppningar att export från EU kan komma till stånd utan exportstöd. I så fall skulle ett produktionsöverskott på dessa områden inte inge farhågor samma som på nötköttomrädet. Denna slutsats förstärks något de förväntningar finns viss av som om en konsumtionsökning i spåren BSE-krisen på nötköttsmarknaden. Det kan för av övrigt nämnas att exportstöden

Sammanfattning 14

redan i dag är starkt begränsade på både gris- och fjäderfäköttområdena. Ett möjligt hot mot

denna utveckling utgör prisutvecklingen för foderspannmäl. Om de höga priserna skulle mellan EU- och VM-prisema för gris- och bestå inom EU kan en kommande utjämning vilket skulle kunna försvåra export utan stöd. fjäderfäkött äventyras,

helhet mycket svårbedömbart att exportstödsâtagandena gjorts Mjölkområdet är som p. g.a. förädlade samtidigt produktionsprognoserna i de flesta för fyra kategorier av produkter som fall Även produktionsbegränsningama ligger i råvaruledet. Om endast avser mjölkråvara. totalsiffroma för produktionen beaktas finns inga tecken på att det skulle bli några problem

inom mjölksektom. Nedbrutet på produktnivå blir bilden att uppfylla WTO-åtagandena däremot delvis beroende på att det inte är tillåtet att göra några överflyttningar av en annan, kvantiteter mellan de fyra huvudvarugrupperna. Särskilt i fråga om ost väntas utnyttjade Till ökad efterfrågan har även produktionen ost ökat problem kunna uppstå. följd av av leder till neddragningskraven för exportstödet i praktiken blir under senare år. Detta att större än vad förutsågs då WTO-åtagandena fastställdes. Kännbara neddragningar av som fått och "andra mjölkprodukter". Om exportstöden har redan genomföras för ost gruppen för för inom EU inte skulle hålla i sig skulle OECD:s prognos konsumtionsutvecklingen ost överskott relativt snabbt kunna uppstå. Eftersom någon utjämning mellan EU- och VMförutses ske före år 2000, skulle det bli svårt att finna avsättning för ett priserna för 0st inte eventuellt produktionsöverskott på världsmarknaden.

innefattar antal produkter både inom och Gruppen bearbetade jordbruksprodukter ett stort tidigare lämnat exportbidrag för utanför livsmedelssektorn. Inom denna kategori har EU innehållande socker, ägg och spannmål. Världshandeln liksom EU:s produkter mjölkpulver, har för expanderat kraftigt sedan utgången basperioden, export på samma sätt som ost - av vilket har lett till relativt omfattande neddragningsbehov för exportstöden.

Konsekvenser en utvidgning av EU mot Central- och Östeuropa

avsnitt 2

förutsätts kandidatländer blir medlemmar samtidigt år 2000 I rapporten har det att samtliga nuvarande form. talar för så inte blir samt att dessa länder övertar CAP i dess Mycket att varit faktorer utgör tryck på EU att reformera fallet. Då syftet har att analysera de yttre som identifiera de varuområden är särskilt känsliga vid östutvidgning, har i CAP och att som en vilka länder eventuellt kan bli medlemmar först rapporten varken spekulerats kring som vilka kan krävas för de olika kandidatländerna. eller övergångsarrangemang som

utvecklingstendenser i de central- och östeuropeiska länderna CÖE-ländernal Aktuella

Den aktuella situationen i CÖE-länderna präglas allmän ekonomisk återhämtning. av Lettland kunde redovisa tillväxt i ekonomin under år 1995 och denna Samtliga länder utom fortsätta även under år 1996. Till de positiva tecknen hör vidare att utveckling väntas i samtliga länder. Till de negativa tecknen hör fortsatt inflationen sjunker kontinuerligt en och budgetunderskott i de flesta hög arbetslöshet samt fortsatt negativ betalningsbalans

lMed CÖE-länderna följande 10 central- och östeuropeiska länder vilka ansökt om avses i denna rapport Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien medlemskap i EU: Bulgarien, och Ungern.

SOU 1996: 171 Sammanfattning 15

länderna. Även jordbruksproduktionen präglas av en allmän återhämtning under år 1995. Sålunda ökade bruttovärdet jordbruksproduktionen år 1995 i alla länder Estland av utom och Lettland. Den starkaste återhämtningen har vegetabiliesektom svarat för, även men inom animaliesektom med undantag för mjölkproduktionen har - nedgången brutits och viss återhämtning har skett. Även utrikeshandeln med jordbruksprodukter har ökat och ett visst handelsöverskott kunde noteras för CÖE-länderna år 1995. som grupp

Tidigare utredningar

Konsekvenserna för EU av en utvidgning österut har belysts i ett flertal utredningsrapporter som gjorts både av vetenskapliga institutioner och myndigheter i olika länder. av Huvuddelen av dessa utredningar tillkom under åren 1993-95. Eftersom kretsen av medlemskanditatländer har vuxit successivt, omfattar dessa utredningar ibland olika geografiska områden. Således begränsades de första utredningarna i regel till de s.k.

Visegradländema CÖE-4. Många av de tidigare utredningarna har fokuserat på

konsekvenserna för EU-budgeten av en östutvidgning. De olika beräkningarna ger variationer i budgetkostnaderna på mellan 6 och 50 miljarder Studierna ecu. bygger på olika antaganden i fråga om t.ex. produktivitetens utveckling, arealstorlek,

världsmarknadsprisemas utveckling m.m. Bland de viktigare utredningarna om EU:s östutvidgning som utnyttjas i denna rapport kan nämnas Europeiska kommissionens s.k.

"strategipapper" från december 1995 samt brittiska jordbruksministeriets MAFF

prognoser.

Konsekvenserna för CÖE-länderna EU-medlemskao av

Analysen av konsekvenserna för EU av en utvidgning österut inleds med analys en av konsekvenserna för CÖE-länderna av ett EU-medlemskap, eftersom detta får indirekta återverkningar på EU-15 En omedelbar konsekvens ett EU-medlemskap utan särskilda av - . övergångslösningar blir en anpassning av prisnivån till vad gäller inom EU-15 Trots - som . svårigheter att göra jämförelser mellan EU- och CÖE-länderna kan det snabbt konstateras

att prisnivån i såväl producent- som konsumentledet med vissa undantag är betydligt - lägre i CÖE-länderna än i EU-l5. CÖE-länderna Producentpriserna i är ibland t.o.m. lägre än världsmarknadspriserna. Generellt är CÖE-länderna sett prisskillnaderna mellan EU- och större inom animaliesektom än inom vegetabiliesektom. Det är rimligt att anta att de nu konstaterade prisskillnaderna åtminstone delvis kommer att utjämnas under tiden fram till medlemskapet.

En snabb anpassning till EU:s prisnivå skulle medföra rad effekter i CÖE-länderna. en Höjda producentpriser skulle förmodligen få en produktionsstimulerande effekt och leda till

att användningen av insatsvaror ökade, vilket i sin tur skulle leda till högre avkastning.

Denna ökning produktionen skulle dock delvis mildras de av av begränsningsåtgärder på vissa områden skulle bli följd som en av medlemskapet. För konsumenterna skulle en EUanpassning av priserna innebära högre priser och minskad inhemsk konsumtion. För förädlingsindustrin skulle en sådan utveckling leda till förstärkning de ekonomiska en av problem som redan i dagsläget kännetecknar denna bransch. En höjd prisnivå skulle även få konsekvenser för samhällsekonomin. Vid CÖEen ensidig EU-anpassning av jordbruket i ländema finns risk obalans att uppstår i förhållande till övriga sektorer i ekonomin, vilket i sin tur kan leda till att dras till jordbrukssektom skulle användas inom resurser som annars

16 Sammanfattning

andra sektorer. Andra konsekvenser kan bli en fördröjd strukturomvandling inom jordbruket såväl anpassningen till

samt höjda fastighetspriser. Dessa effekter erhålls genom EIJ:s

EU:s med kompensationsbetalningar överförs till COE-

prisnivå som genom att system låndema.

Vid ett EU-medlemskap skulle vidare EU:s olika system för produktionsbegränsningar överföras till CÖE-länderna. Sådana system finns inom följande områden: spannmål, för beräkning arealstöd och ersättning för

oljeväxter och proteingrödor basarealer av

arealuttag, socker produktionskvoter nöt- och fårkött bidragsrätter mjölk och samt vissa finns inom vissa andra sektorer kopplade till djurtäthetskriterier. Dessutom regleringar innebär att produktionen begränsas olika sätt, exempelvis inom som vinsektom och inom frukt- och grönsakssektom kvalitetsbestämmelser. Tillämpning av dessa regleringar skulle kunna hämma önskvärda strukturförändringar inom jordbrukssektom i CÖE-länderna. Dessutom skulle administrationen av produktionskvoter, bli för CÖE-länderna dels den arealstöd och djurbidrag kunna ett betydande problem p. g.a. vad jordbruksstrukturen, dels brister i t.ex. företagsstora fragmenteringen gäller p. g.a. medföra för CÖEoch fastighetsregistreringen. Ett annat område som skulle kunna problem länderna är kraven i de sanitära och fytosanitära regelverken samt de olika kvalitetsbestämmelserna som är kopplade till marknadsregleringarna.

Storleken nämnda produktionsbegränsningar bestäms i samband med av mellan och respektive kandidatland. Med hänsyn till de medlemskapsförhandlingarna EU i produktionen under 1990-talet kan det bli svårt att hitta "normal" stora svängningarna en kan bli svåra lösa i samband med förhandlingarna produktionsnivå. Bland de frågor som att hör vilka avkastningstal skall användas vid beräkning arealstödet, fastställande av som av för mjölk bidragsrätter för nötkreatur. produktionskvoter samt

Prognoser för nroduktions- och konsumtionsutvecklingen i CÖE-länderna

Avgörande för vilka konsekvenser östutvidgning för med sig för EU är givetvis den som en allmänna ekonomiska utvecklingen i CÖE-länderna. En central fråga är vidare vilken kan väntas i CÖE-länderna till följd produktions- och konsumtionsutveckling som av medlemskapet. Direkt inverkan medlemskapet sker via prisnivån, övriga stöd samt av Bland andra faktorer indirekt påverkar produktion och produktionsbegränsningama. som konsumtion kan nämnas kostnaderna för insatsvaror, jordbrukets strukturförhållanden, situation infrastrukturens standard privatiseringsprocessen, förädlingsindustrins samt

transportvåsende, kreditmöjligheter m.m.. Särskilt viktig är produktivitetsutvecklingen.

i länder där avkastningen f.n. är låg vilka har

En snabb produktivitetsökning men en

Polen och Rumänien, skulle snabbt kunna få stora betydande produktionspotential, t.ex. konsekvenser för i CÖE-området helhet. produktionstillväxten som

Konsumtionen påverkas också av en rad faktorer, t.ex. konsumentprisema, inkomstutvecklingen samt livsmedlens kvalitet. Osäkerheten är stor kring utvecklingen på flera de nämnda områdena vilka har återverkningar inom jordbruket. Detta gör det av utvecklas i CÖEsärskilt svårt att bedöma hur produktion och konsumtion kommer att länderna.

SOU 1996: 171 Sammanfattning 17

Osäkerheten kring den framtida utvecklingen i CÖE-ländema återspeglar sig också i stora variationer i de produktions- och konsumtionsprognoser gjorts för jordbrukssektom. På som grund den svårbedömbara utvecklingen i CÖE-ländema är spännvidden i av prognoserna betydligt större än spännvidden i de prognoser som gjorts för utvecklingen i EU-l5. I enlighet med direktiven till expertgruppen har alternativa antaganden för utvecklingen av produktion, konsumtion och priser analyserats. För att få ett så brett jämförelsematerial som möjligt redovisas i princip de prognoser som funnits tillgängliga för utvecklingen fram till år 2000 nedbrutet på produktområde, oavsett geografiska omfattning. För att prognosemas ytterligare bredda jämförelsebasen redovisas även den senaste produktionsstatistiken för år 1995 enligt OECD.

Ett genomgående drag hos de flesta prognosaltemativen är att återhämtningen inom vegetabieliesektom väntas gå snabbare än inom animaliesektorn. De f.n. höga VM-prisema inom spannmåls- och oljeväxtområdena bidrar säkert till denna utveckling. Samtidigt väntas dock inte den inhemska förbrukningen öka i takt, beroende på att konsumentprisema samma fortfarande kommer att vara höga jämfört med tiden före de ekonomiska reformerna. Resultatet av denna obalans blir ett produktionsöverskott i förhållande till efterfrågan inom vegetabiliesektom. Enligt EU:s skulle CÖEprognos produktionsöverskottet av spannmål i ländema uppgå till 6 milj ton år 2000 inga restriktioner läggs ca om på produktionen. Inom sockersektom pekar däremot mot ett visst underskott. prognoserna

Inom animaliesektorn väntas återhämtningen gå långsammare. Visst produktionsöverskott förväntas dock även för nöt- och tjäderfäköttsområdena den p. g.a. eftersläpande konsumtionsutvecklingen. För griskött väntas inte något överskott. Preliminära uppgifter från OECD för år 1995 tyder dock på återhämtningen att av grisköttsproduktionen går fortare än väntat, vilket kan innebära att produktionstillväxten underskattats. Inom mjölksektom där återhämtningen förväntas gå särskilt långsamt kommer det enligt prognoserna i stort sett att råda balans mellan produktion och konsumtion.

Konsekvenser för CAP och EU-marknaden

Konsekvenserna för den samlade EU-25-marknaden har utvärderats med ledning de av ovan redovisade prognoserna för dels EU-l5, dels CÖE-lO. Avsikten har varit de att belysa hur olika varuområdena på EU-marknaden väntas påverkas av en östutvidgning. Resultatet av denna analys utgör därefter underlag för bedömningen östutvidgningens inverkan av på möjligheterna att klara WTO-taken, vilket redovisas i avsnitt

Av tidigare avsnitt har framgått att osäkerheten är stor i för produktion, prognoserna

konsumtion och priser inom såväl EU-l5 CÖE-lO, inte minst vad gäller CÖE-

som ländema. Vid en summering de tillgängliga för respektive område ökar av prognoserna givetvis denna osäkerhet avsevärt. Antalet kombinationsmöjligheter blir dessutom ganska stort. De siffror finns redovisade i avsnitt 2.5 bör därför tolkas med som mycket stor försiktighet. I de fall flera prognoser entydigt pekar i en viss riktning bör någorlunda säkra slutsatser kunna dras åtminstone beträffande utvecklingsriktningen. De kvantitativa måtten bör däremot tolkas mycket försiktigt. I de fall inte pekar i prognoserna ens samma riktning ökar givetvis osäkerheten ytterligare.

18 Sammanfattning

Följande varuområden bedöms komma att påverkas mest av en östutvidgning genom ökat nettoutbud på EU-marknaden fram till år 2000: spannmål, nötkött, fjäderfäkött, griskött frukt och grönsaker. Inom vegetabiliesektom är det särskilt

eventuellt samt

spannmålsområdet påverkas. Det väntade produktionsöverskottet av spannmål härrör som från EU-l5 och endast till mindre del från CÖE-IO. Om dock till största delen en avkastningstalen skulle höjas väsentligt i CÖE-ländema samtidigt återhämtningstakten i som spannmålsförbrukningen går långsammare än väntat t.ex. genom en fördröjd utveckling inom animalieproduktionen kan dock produktionstillskottet därifrån bli betydligt större än vad förutses t.ex. EU. På köttområdet är det nötköttsektom som kan väntas som av påverkas mest östutvidgning, i synnerhet om marknadsbilden för EU-l5 skulle av en försämras ytterligare. Gemensamt för både spannmåls- och nötköttsektorerna är att en tillämpning EU:s system med kompensationsbetalningar kan komma att verka av stimulerande produktionen. Även inom gris- och fjäderfaköttområdena kan viss på marknadspåverkan väntas, med mindre allvarliga följder eftersom konsumtionen väntas men gå upp för dessa produktslag. På mjölkområdet väntas som tidigare påpekats en långsam i i CÖE-länderna. Marknadspåverkan inom denna sektor väntas återhämtning produktionen bli relativt liten fram till år 2000. Det förtjänar dock påpekas att prognoserna för mjölksektom bygger på låga genomsnittliga avkastningsvärden som eventuellt kan ha underskattats.

Budgetmässiga konsekvenser

De budgetmässiga konsekvenserna östutvidgning har berörts i ett flertal utredningar. av en Spännvidden i prognoserna är stor bl.a. beroende på olika geografisk omfattning. Andra orsaker till olika resultat är de olika antaganden som gjorts i fråga om prognosemas avkastningsnivåer och konsumtionsutveckling. Kostnaderna för direktstöden

kompensationsbetalningarna är lättare att uppskatta än kostnaderna för marknadsstödet i

huvudsak exportstöd. Det sistnämnda är beroende sådana osäkra faktorer som av produktions- och konsumtionsutvecklingen samt prisutvecklingen inom EU och på världsmarknaden. Generellt sett kan konstateras att stora överskottsvolymer i kombination med stora prisskillnader mellan EU- och VM-priserna leder till högre kostnader för marknadsregleringarna inbegripet exportsubventioner. Möjligheterna att lämna stöd begränsas dock gjorda åtaganden inom GATT/WTO, vilket inte beaktats i flera numera av de tidigare utredningarna. Frågan kostnaderna för marknadsregleringarna torde av om därmed ha minskat i betydelse jämfört med när de första utredningarna kom till. I stället är det frågan huruvida kompensationsbetalningarna arealstöd och djurbidrag skall om tillämpas på CÖE-ländema kommit i fokus. som

Budgetkostnaderna för struktur-, regional- och miljöstöden av en östutvidgning är mycket svåra de råder inom CÖE-länderna. Vid de att uppskatta p. g.a. speciella förhållanden som Senaste utvidgningarna EU har regler tillkommit på dessa områden för att passa de av nya nya medlemslåndema.

Sammanfattning 19

Konsekvenser för WTO-åtagandena östutvidgning 3 av en avsnitt

Övergripande effekter

Av samtliga CÖE-10-länder är WTO-medlemmar sex som gjort åtaganden inom ramen för Uruguayrundan UR. De baltiska länderna och Bulgarien förhandlar f.n. medlemskap. om För de sistnämnda länderna har därför ännu inga beslut fattats neddragningar om av stödnivåema. Bland de områden vilka omfattas neddragningar gränsskydd, intemstöd av och exportstöd kommer vilket framgår avsnitt l - av - exportstödsneddragningama att få den största påverkan på EU.

Att försöka uppskatta storleken de framtida WTO-åtagandena för ett EU-25 efter av en utvidgning med länderna i central- och Östeuropa är förenat med vissa svårigheter. För de länder som förhandlar om WTO-medlemskap har uppskattning gjorts med ledning en av ländernas exportstatistik. Eftersom hela exporten sannolikt inte kommer bli att exportstödsberättigad leder detta antagligen till en viss överskattning av WTO-åtagandena för ett med CÖE-ländema utvidgat EU. Situationen kompliceras också av att de baltiska länderna inte existerade självständiga stater under basperioden. Därtill kommer som att CÖE-ländema ändrat sitt handelsmönster efter reformperioden vilket gör det svårt att utgå från traditionell handel. Ytterligare komplicerande faktor är såväl EU:s CÖEen att som ländemas WTO-åtaganden måste från siffror för intemhandel länderna emellan. rensas

Varuområden

Till de varuområden där möjligheterna klara gjorda att WTO-åtaganden kan väntas påverkas mest negativt av en östutvidgning hör spannmål och nötkött. Vad gäller spannmål väntas nettoeffekten av en östutvidgning bli ett praktiskt taget oförändrat WTO-tak för EU-25

jämfört med EU-15 samtidigt som produktionsöverskottet i CÖE-lO beräknas uppgå till

6-7 milj ton år 2000. Även i fråga nötkött väntas produktionsöverskottet i CÖE-lO

om överstiga nettoeffekten på WTO-taket av en östutvidgning. Det bör dock understrykas att de förväntade problemen inom dessa båda områden i huvudsak orsakas förhållanden av som inte har med östutvidgningen att göra. Sålunda väntas spannmålsöverskottet år 2000 inom ett nybildat EU-25 endast till en mindre del härröra från CÖE-låndema. Den avgjort största delen av detta överskott 25-30 milj ton torde EU-15-länderna komma bidra med. - ca - att Vad gäller nötköttsektorn torde det största osäkerhetsmomentet den framtida vara

konsumtionsutvecklingen inom EU-l5. Östutvidgningen kan alltså i båda dessa fall sägas

innebära förstärkning problem till största delen är EU-interna. en av som

Övriga områden som i ett WTO-perspektiv kan komma att påverkas negativt

av en östutvidgning är griskött samt ost och "andra mjölkprodukter". Griskött kan bli ett problem produktionen i CÖE-ländema vilket vissa tecken om - tyder på ökar snabbare än vad man räknat med i de tillgängliga Samtidigt blir nettoeffekten prognoserna. på EU:s WTO-tak av en östutvidgning tämligen måttlig. I fråga om mejeriprodukter väntas, som tidigare framhållits, problem uppstå för ost och "andra mjölkprodukter" oavsett östutvidgning. För dessa produkter kommer antagligen EU:s WTO-tak att förbli relativt opåverkade av östutvidgningen. Om produktionen dessa produkter i CÖE-IO skulle av gå upp mer än väntat kommer trycket mot WTO-taken inom EU att öka markant. I fråga smör och om

20 Sammanfattning

östutvidgning innebära visst nettotillskott till EU:s skummjölkpulver väntas tvärtom en ett WTO-tak och därigenom underlätta exporten.

varuområden vilka i WTO-perspektiv fram till år 2000 i stort sett kan väntas Exempel på ett förbli opåverkade östutvidgning är oljefrö, socker, fjäderfäkött samt frukt, grönsaker av en och vin. Orsakerna till detta varierar dock från fall till fall. För vissa av de här uppräknade varuområdena kan östutvidgning väntas innebära förbättrade möjligheter att leva rent av en till WTO-åtaganden. Detta utesluter dock inte något eller några de här upp gjorda att av områdena oljefrö och i tidsperspektiv inför nästa WTO-

nämnda t.ex. socker ett längre -

runda kan bli problematiska även i ett WTO-perspektiv. -

Utblick efter år 2000 4

avsnitt

Effekter i ett WTO-DersDektiv

Enligt jordbruksavtalet i Uruguayrundan skall nya förhandlingar om en fortsättning av inledas är före utgången genomförandeperioden, dvs. senast vid reformprocessen ett av årsskiftet 1999/2000. Det är sannolikt att EU i en ny förhandlingsrunda kommer att utsättas för fortsatta påtryckningar från omvärlden om ytterligare handelsliberaliseringar och reformåtgärder inom jordbrukssektom. Förutom trycket från den s.k. Cairns-gruppen kommer även USA:s hållning betydelsefull. Det är framför allt två omständigheter att vara talar för aktiv roll från USA:s sida i framtiden, nämligen dels den som en mera hittillsvarande utvecklingen stödnivån i USA jämfört med den i EU, dels den nyligen av beslutade kursomläggningen av den amerikanska jordbrukspolitiken.

amerikanska inleddes 1996 innebär USA kan in i Den nya jordbrukspolitiken som att nästa WTO-runda med starkare förhandlingsposition inte minst gentemot EU. Redan en innan politiken började tillämpas hade USA sänkt sin stödnivå betydligt jämfört den nya med situationen i mitten 1980-talet, medan EU:s stödnivå förblivit i stort sett oförändrad av under period. Den allmänna stödnivån till jordbruket i USA mätt i procent-PSE3 samma understiger f.n. år 1995 3 EU:s stödnivå. Avsikten med den nya jordbrukspolitiken - - av är att marknadsanpassa jordbruket samt att sänka kostnaderna för stödet sikt. Detta kommer med säkerhet att medföra ett ökat yttre tryck på EU att reformera sin ytterligare. Det är sannolikt detta tryck i första hand kommer att riktas jordbrukspolitik att mot de sektorer där USA sänkt eller kommer att sänka sin stödnivå, dvs. i första hand och mjölksektorerna. Även nötköttsektom där skillnaden i stödnivå spannmåls-, oljeväxtmellan och USA redan i dagsläget är kan komma under ökat tryck från EU mycket stor, den amerikanska sidan.

Ett annat viktigt resultat av den nya amerikanska jordbrukspolitiken är den omläggning som sker till s.k. avlänkade direktstöd, dvs. stöd som inte är kopplade till storleken av Till följd denna omläggning kommer starkt produktionen eller produktionsfaktorema. av ett kompensationsbetalningar arealstöd, djurbidrag vilka ett tryck att riktas mot EU:s - - som resultat den s.k. Blair House-uppgörelsen, tillsammans med de amerikanska "deficiency av fördes till den s.k. "blå boxen". Dessa stödåtgärder föremål för payments", var

2Australien, Nya Zeeland, Canada, Argentina, Uruguay m.fl. länder. 3Procent-PSE den procentandel det totala produktionsvärdet inom jordbruket utgörs av stöd. av som

SOU 1996: 171 Sammanfattning 21

produktionsbegränsningar och därmed undantagna från neddragningskraven i Uruguayrundan. Stödåtgärdema i den "blå boxen" ansågs däremot inte uppfylla kraven för att kunna inordnas i den "gröna boxen" på grund att de inte helt avlänkade från av var produktion eller produktionsfaktorerf Genom att USA nu avskaffar sina "deñciency payments" borde alltså från amerikansk synpunkt inte längre finnas något behov den "blå av boxen". Det nya stödsystem ersätter "deficiency payments"-systemet uppfyller som nu antagligen kraven för att inordnas i den "gröna boxen". Därmed kommer trycket på EU att avskaffa sina kompensationsbetalningar till spannmåls-, oljeväxt- och nötköttsektorema med största säkerhet att bli mycket stort i samband med nästa WTO-runda, särskilt mot bakgrund av att fredsklausulen i jordbruksavtalet löper ut år 2003. Fredsklausulen innebär begränsningar i möjligheterna att vidta åtgärder för att korrigera eventuell konkurrenssnedvridning som är resultat av olika stödnivåer.

Marknadsutvecklingen efter år 2000

Förutom det förändringstryck härrör från externa politiska förhållanden och som som berörts ovan, kommer även att finnas ett internt tryck orsakas marknadssituationen som av inom ett utvidgat EU.

Inom vegetabiliesektom är det i första hand spannmålsområdet kan komma att utsättas som för påfrestningar eftersom de flesta pekar prognoser mot ett betydande produktionsöverskott inom både EU-15 och CÖE-10 vilket antingen måste eller exporteras lagras upp inom EU:s gränser. Större delen av detta produktionsöverskott hänför sig dock till EU-15 och inte till CÖE-lO. Den onormalt höga prisnivån på spannmål som gällt under säsongen 1995/96 förefaller på väg att ersättas situation med vara av en betydligt lugnare prisutveckling eller t.o.m. visst prisfall. Om nuvarande prisrelation september 1996 med endast - - obetydligt högre EU-priser än VM-priser består i framtiden, finns förhoppningar att export skall om kunna ske utan bidrag. Om däremot VM-priserna skulle falla ytterligare och EU-prisema inte skulle tillåtas följa med i prisfallet blir det svårt att exportera utan bidrag. Detta skulle sätta spannmålsmarknaden och EU:s spannmålsreglering under hård Om dessutom press. som ett eventuellt resultat nästa WTO-runda taken för exportstöd skulle sänkas av ytterligare skulle situationen försämras ännu mera. Möjligheterna att klara spannmålsregleringen i framtiden blir således trots tidigare reformering i grunden helt - -

avhängigt av prisdifferensen mellan EU- och VM-priserna. Om detta beroende tillåts

kvarstå och EU-marknaden återigen tillåts avskärma att sig från omvärlden genom en egen högre prisnivå blir läget besvärande.

Läget inom animalie- respektive vegetabiliesektorema skiljer sig principiellt på flera punkter. Inom vegetabiliesektom är det framför allt den stora produktionsvolymen som inger oro medan det inom animaliesektom är prisdifferensen mellan EU- och VM-priserna som är det grundläggande problemet och försvårar som export utan bidrag. EU:s åtgärder inom respektive sektor blir följaktligen också olika På av spannmålsområdet gäller det framför allt att försöka hålla "prisgapet" inom sådana gränser att export kan ske utan bidrag, medan det på animalieområdet givet oförändrade prisrelationer främst blir fråga - om att försöka begränsa gapet mellan produktion och inhemsk konsumtion. En annan viktig skillnad mellan animalie- och spannmålssektorerna är att marknadsprognoserna på

4För förklaring av begreppen "blå boxen" respektive "gröna boxen avsnitt 1.3.3 intemstöden i se om Uruguaynmdan.

22 Sammanfattning SOU 1996: 171

animalieområdet inte lika entydigt som för spannmålen pekar i riktning mot ett kraftigt

sikt. i östutvidgningsperspektiv väntas inte heller produktionsöverskott på längre Sett ett -

åtminstone på kort sikt animaliesektom påverkas lika mycket som vegetabiliesektom av en utvidgning österut.

På och nötköttområdena väntas inte "prisgapet" mellan EU- och VM-prisema bli mjölkeliminerat under tid. medför på EU hålla eventuellt överskådlig Detta att pressen att produktionsöverskott inom WTO-taket blir mycket stor. Osäkerheten på kort sikt på

animalieområdet gäller i första hand konsumtionsutvecklingen inom EU gäller både inom CÖE-ländema mejeriprodukter och nötkött medan produktionsförutsättningarna osäkerhetsfaktor lång sikt. sammanfattande slutsatsen måste utgör en på både kort och Den dock bli både och nötköttsektorema får betraktas mycket känsliga, särskilt i att mjölk- som eventuella stödbegränsningama i kommande WTO-runda. Vad ljuset av skärpningar av animaliesektom gris- och fjäderfäkött är läget mindre gäller övriga varuområden inom - känsligt beroende på kopplingen till spannmälsregleringen, det minskade "prisgapet" och

den mindre osäkra inhemska marknadssituationen.

Effekter på EU-budgeten östutvidgning efter är 2000 av en

Enligt EU:s beräkningar i "Strategy Paper"-dokumentet december 1995 kommer

egna miljarder öka med 8,9 är 2000, med 11,8

utgifterna för CAP i EU-budgeten ecu att ca ca

år 2005 och med ca 12,2 miljarder ecu år 2010 till följd av östutvidgningen. Som

kan EU:s garantisektionen för närvarande uppgår jämförelse nämnas att jordbruksbudget - till 41 miljarder Framför allt är det utgifterna för nötköttregleringen som beräknas ca ecu. öka redan fram till år 2005 till följd förväntad produktionsuppgång i CÖE-ländema, av en inte motsvarande konsumtionsökning. Även utgifterna för vilken väntas sugas upp av en s.k. "accompanying measures" bl.a. åtgärder på miljöområdet väntas öka med ca 1,5 - - 2000 2010 till följd östutvidgning. Däremot väntas inte miljarder ecu under perioden av en utgifterna för kompensationsbetalningarna arealstöd och djurbidrag till följd av

fr.o.m. år 2000 ligga kvar på nivå hela östutvidgningen förändras nämnvärt utan samma år 2010. Kompensationsbetalningarna kommer således i perioden, dvs. ca 6,7 miljarder ecu den klart största utgiftsposten vid östutvidgning, inledningen av medlemskapet att utgöra en denna andel kommer att minska efter hand. Sistnämnda kalkyl innebär självfallet inget men från kommissionens sida till frågan huruvida och i vilken utsträckning ställningstagande

kompensationsbetalningama skall kvarstå i oförändrad form.

utgifterna för strukturfondema på längre sikt ett Något underlag för bedömning av som resultat har inte funnits tillgängligt. Att i dag bedöma vilka regler av östutvidgningen kommer för CÖE-länderna efter EU-inträde är inte möjligt. Det kan för som att gälla ett för struktur-, och miljöstöden ändrats i samband övrigt påpekas att regelverket regional-

med tidigare utvidgningar.

Avtalen om tekniska handelshinder samt om Sanitära och fytosanitära

åtgärder avsnitt 5

Det avtal tekniska handelshinder TBT-avtalet som slöts vid den föregående GATIom rundan kompletterades i Uruguayrundan med ett avtal om Sanitära och fytosanitära

åtgärder SPS-avtalet.

Sammanfattning 23

I båda avtalen erkänns medlemmarnas rätt att vidta åtgärder till skydd för berättigade samhällsintressen, t.ex. människors och djurs liv och hälsa, att kräva att genom varorna har visst utförande eller beskaffenhet eller genomgått viss kontroll. Vissa förutsättningar måste dock iakttas. Bl.a. får åtgärderna inte ha större omfattning än vad krävs för som att uppnå det avsedda syftet och heller inte medföra otillbörlig diskriminering eller

förtäckta handelshinder. Åtgärder skall så långt möjligt grundas på internationella

standarder och det intresse skydda skall befinna sig inom landets eget man avser territorium.

Under SPS-avtalet faller åtgärder till skydd av människor och djur mot hälsorisker förbundna med livsmedel och fodermedel samt åtgärder mot skada till följd sjukdomar av hos djur och växter.

Regler tillkomna med annat syfte, t.ex. skydd mot andra hälsorisker än ovanstående, skydd mot bedrägliga förfaranden eller skydd mot miljön, faller under TBT-avtalet.

En viktig nyhet med SPS-avtalet är avtalets mycket starka preferens för att åtgärderna skall överensstämma med internationell standard bl.a. Codex-standarder. Om åtgärd en är i överensstämmelse med standard den förenlig med WTO:s regler. Om anses ett medlemsland däremot vill tillämpa strängare krav krävs att dessa kan vetenskapligt motiveras. Avtalet kan därför komma att begränsa ett lands möjligheter att vidta åtgärder om åtgärderna inte kan vetenskapligt motiveras.

l inverkan CAP

WTO-åtagandenas på utan

östutvidgning

1.1 Allmänt

om Uruguayrundan

Det Allmänna Tull- och Handelsavtalet

General Agreement on Tariffs and Trade,

GATT tillkom år 1947. I olika förhandlingsomgångar, s.k. rundor, har betydande tullsänkningar uppnåtts liksom stabilitet på tullområdet. I den s.k. Tokyorundan som avslutades år 1979 tillkom, utöver ytterligare tullsänkningar, rad multilaterala en nya överenskommelser reglerar olika former s.k. icke-tariffára åtgärder dvs. andra som av handelshinder än tullar. Bl.a. tillkom avtalet tekniska handelshinder TBT-avtalet. om Dessa avtal var dock formellt självständiga och länder kunde välja vilka avtalen av man ville ingå.

Den senaste förhandlingsrundan inleddes formellt ministerdeklaration i Punta genom en del Este i Uruguay i september 1986. Förhandlingarna i denna runda, den s.k. Uruguayrundan, avslutades i december 1993 och undertecknades vid ett ministermöte i Marrakesh i Marocko den 15 april 1994.

Avtalet innebär att den världshandelsorganisationen WTO inrättas formellt. Detta år nya en förändring då GATT endast är ett avtal. En fastare institutionell struktur skapas således med bl.a. övergripande ett tvistlösningssystem. WTO:s avtalskomplex består av tre huvudpelare av vilka de s.k. multilaterala varuhandelsavtalen ingår som dem. en av De övriga är ett avtal om tjänstehandel, GATS, och ett immaterialrått, TRIPs. om

Av de s.k. multilaterala handelsavtalen är GATT i reviderad form, GATT 1994, det Övergripande. I denna huvudpelare ingår vidare ett dussintal andra avtal, bl.a. avtalen om jordbruk, om tekniska handelshinder samt om veterinära och fytosanitåra åtgärder. Dessa kommer att behandlas närmare i denna rapport.

Jordbruksområdet har formellt sett hela tiden omfattats regelverket i GATT har i av men praktiken varit föremål för omfattande undantag från reglerna subventioner och om gränsskydd. Försök har gjorts i tidigare rundor att integrera jordbruket i det generella regelverket. Resultatet av Tokyorundan på jordbruksområdet förutom vissa smärre var, tullsänkningar, att internationella avtal slöts för mejerivaror och nötkött. Det först var med Uruguayrundan jordbruket fullt ut kom omfattas det multilaterala som att av handelsregelverket.

En nyhet är att hela avtalskomplexet i WTO, med vissa undantag, ingår i ett paket som skall skrivas under i enda åtagande. ett Möjligheten att välja å carte vilka avtal man vill ingå har således bortfallit.

26 WTO-åtagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning SOU 1996: 171

Utanför det stora WTO-paketet ligger dock fortfarande fyra s.k. plurilaterala handelsavtal fortfarande kan välja vill skriva under. Dessa avtal, som som man om man 1979, reviderats Uruguayrundan. Bland dem år är resultat av Tokyorundan har genom internationella och det internationella nötköttsavtalet. De i avtalen det mejerivaruavtalet skall lämna upplysningar utvecklingen beträffande deltagande länderna regelbundet om produktion, konsumtion, priser, lager och handel för berörda varor.

WTO:s

1.2 Kortfattad beskrivning av utfallet på jordbruksområdet av

Uruguayrunda

1.2.1 Allmänt

inleddes år 1986 det ministermandat kom att benämnas GAIl‘:s Uruguayrunda genom som Este-deklarationen. deklarationen skulle " förhandlingarna syfta till att Punta del Enligt ökad handeln på jordbruksområdet och ställa alla åtgärder uppnå liberalisering av som marknadstillträde och exportkonkurrens under förstärkta och effektivare GATTpåverkar skulle konkurrensen förbättras "förstärka reglerna för regler". Dessutom genom att användning alla direkta och indirekta stöd och andra åtgärder direkt eller indirekt av som påverkar handeln på jordbruksområdet".

Ett första den delöverenskommelse uppnåddes år 1989 med regler om steg togs genom som Överenskommelsen innebar frysning av interna stöd och exportstöd samt gränsskyddsnivåer. bl.a. inte vidta några åtgärder innebar höjning tullar eller ickeett åtagande att som av tariffara handelshinder att frysa stödpriserna till producenter. Efter hand som arbetet samt med rundan fortskred utkristalliserades huvudområden på vilka jordbruksavtalet så tre skulle komma baseras, nämligen marknadstillträde, exportstöd och småningom att intemstöd. Under arbetets gång föddes också den s.k. tarifferingsprincipen bärande idé vars icke-tariffära handelshinder skulle omvandlas till bundna tullar. Det var dock frågan var att reduktionen skulle visa sig bli det svårlösta de olika om av exportstöden som mest av elementen i förhandlingsprocessen.

delöverenskommelse nåddes åren 1992/93 i form bilateral uppgörelse Ytterligare en av en mellan EG och USA vilken kom att benämnas Blair House-uppgörelsen. Genom denna uppgörelse som berörde vissa nyckelområden i förhandlingarna nedtrappningen av för vissa s.k. kompensationsbetalningar samt stödet till exportstöden, undantag oljeväxtodlingen togs ytterligare ett viktigt steg på vågen mot den slutliga uppgörelse på träffades i december 1993. Den slutliga uppgörelsen innefattar jordbruksområdet som nedanstående huvudområden vilka skall genomföras successivt under åtgärder inom femårsperioden 1995-2000. Utöver jordbruksuppgörelsen finns bl.a. en separat uppgörelse rörande sanitära och fytosanitära åtgärder.

1.2.2 Marknadstillträde

Huvudpunkterna i överenskommelsen rörande marknadstillträde kan sammanfattas enligt

följande:

WTO-átagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning 27

Omvandling icke-tariffära handelshinder till tullar baserat på skillnaden 0 av mellan interna och externa priser under åren 1986-88 s.k. tariffering.5

0 Bindning av alla tullar.

0 Reducering av alla tullar med i genomsnitt 36% under en sexårsperiod 24% resp. 10 år för u-länder och med minst 15% för varje varuposition 10% för u-länder. De minst utvecklade u-ländema är helt undantagna från kravet pâ neddragning.

0 Förbud mot andra typer av handelshindrande åtgärder än tullar med undantag för åtgärder som vidtas med stöd särskild skyddsklausul eller i vissa av en andra särskilt angivna fall, se nedan.

0 Garanti att den kvantitet tarifferade importerades under av varor som basperioden även fortsättningsvis skall kunna importeras "current access".

0 Garanti att importandelen av konsumtionen av tarifferade skall kunna varor uppgå till minst 3% av konsumtionen under basperioden 1986-88 och öka till minst 5% vid genomförandeperiodens slut " minimum access".

0 Särskild skyddsklausul som medger att tilläggstullar får tas ut i händelse av stora importkvantiteter eller vid import till priser understigande viss nivå.

0 Undantag från skyldigheten att tillämpa tariffering i vissa särskilt angivna fall och på vissa villkor. Exempel på sådant undantag är då importen utgjorde mindre än 3% av den inhemska konsumtionen under basperioden.

1.2.3 Intemstöd

Huvudpunktema i överenskommelsen rörande internstödet kan sammanfattas enligt följande:

0 Intemstödet skall mätas med hjälp av det särskilda stödmåttet AMS6, summerat för alla varor.

0 Intemstöd som anses ha ringa eller obefintliga effekter på handel och produktion " gröna boxen" samt direktstöd som ges inom ramen för särskilda produktionsbegränsningsprogram "blå boxen" är inte föremål för neddragningskrav. I den "gröna boxen" ingår t.ex. vissa åtgärder av allmän servicekaraktär, åtgärder för inhemsk livsmedelshjälp, beredskapslagring m.m.

5Exempel på icke-tariffára handelshinder är kvantitativa importrestriktioner, variabla införselavgifter, minimiimportpriser, godtycklig importlicensiering, frivilliga exportbegränsningar m.m. ÖAggregate Measurement of Support

28 WTO-âtagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning SOU 1996: 171

Produktspeciñkt stöd är undantaget från neddragningskravet om det inte 0 överstiger 5% produktionsvärdet av produkten. Motsvarande gäller i fråga av icke-produktspeciñkt stöd inte överstiger 5 % av det sammanlagda om som jordbruksproduktionen tal för u-ländema är 10%.

värdet av motsvarande

o I fråga om u-låndema är sådant stöd som ges för utveckling av jordbruket och landsbygden, investeringsstöd och stöd till insatsvaror undantaget från neddragningskraven.

Reducering totalvärdet intemstöden AMS med 20% i förhållande till 0 av av totalvärdet under basperioden 1986-88 med avdrag för reduceringar som redan skett under basperioden. Neddragningskravet avser det totala stödbeloppet för intemstödsåtgärder och inte enskilda varor.

För u-ländema gäller att neddragningen det totala AMS-beloppet skall 0 av 13% fram till år 2005, de minst utvecklade u-länderna får inte uppgå till överskrida det totala AMS-beloppet för basperioden 1986-88.

Alla förändringar de interna stödåtgårderna eller nyinförda stödåtgärder 0 av inte uppfyller kriterierna för undantag från neddragningskraven skall som inkluderas i det totala AMS-beloppet.

1.2.4 Exportstöd

Huvudpunkterna i överenskommelsen exportstödet kan sammanfattas i följande punkter: om

Inga andra exportstödsåtgårder än sådana är förenliga med avtalet och 0 som med varje medlemslands respektive åtaganden är tillåtna.

Utgifterna för exportstöd skall minskas med 36% jämfört med genomsnittet 0 för basperioden 1986-90 under den sexåriga genomförandeperioden 24% 10 år för u-länder. För de minst utvecklade u-låndema behöver ingen resp. neddragning ske.

De kvantiteter exporteras med stöd skall minskas med 21% på basis av 0 som genomsnittet för perioden 1986-90 under den sexåriga genomförandeperioden l4% resp. 10 år för u-länder.

0 Neddragningarna skall ske i jämn takt enligt vad som framgår av respektive lands bindningslista under den angivna perioden och till skillnad från åtagandena vad gäller intemstödet göras för varje enskilt varuområde. -

Om det genomsnittliga exportstödet högre under perioden 1991-92 än för 0 var åren 1986-90 får den förstnämnda perioden användas som utgångspunkt för neddragningar.

I avtalet räknas upp vilka exportstödsåtgårder som omfattas av 0 neddragningskraven.

WTO-átagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning 29

Viss flexibilitet är möjlig, vilket innebär att åtagandena om exportstödsbegränsning får överskridas under senare delen av genomförandeperioden pi vissa villkor. En förutsättning är dock att slutresultatet inte påverkas.

Undantag för u-länder vad gäller dels stöd som minskar kostnaderna för saluförande av exportprodukter, dels stöd för inhemska transporter av varor som skall exporteras.

Åtgärder mot kringgående av exportstödsåtagandena innehållande vissa

utfästelser om exportkrediter, kreditgarantier och livsmedelshjälp.

Livsmedelshjälp skall inte knytas, direkt eller indirekt, till kommersiell export utan genomföras i enlighet med FAO:s principer för disposition av överskott.

1.2.5 Exportrestriktioner

Avtalet innehåller även regler om tillämpning av exportförbud och andra restriktioner för exporten. Reglerna innebär att hänsyn skall tas till effekterna för livsmedelssäkerheten i importländema, att notifiering om sådana åtgärder skall ske till WTO:s jordbrukskommitté och att konsultation skall äga mm med berörda importländer.

1.2.6 Sanitära och fytosanitära området

Reglerna på det Sanitära och fytosanitära området kan sammanfattas enligt följande:

Åtgärder som vidtas för att skydda människors, djurs eller växters liv eller

hälsa skall grundas vetenskapliga principer och får inte tillämpas sådant sätt att det utgör förtäckta handelshinder.

Så långt möjligt skall åtgärderna grundas på internationella standarder och riktlinjer eller rekommendationer om sådana finns.

Mer restriktiva åtgärder får införas eller upprätthållas dessa baseras på om tillgänglig vetenskaplig information och om internationell standard inte anses ge tillräckligt skydd. Om sådana åtgärder vidtas skall bl.a. vedertagna riskvärderingsmetoder användas och åtgärdernas omfattning avvägas så att de negativa effekterna pi handeln minimeras.

Ett medlemsland skall godta ett annat medlemslands åtgärder likvärdiga som om det exporterande medlemslandet på ett objektivt sätt visar för det importerande medlemslandet att dess åtgärder motsvarar importlandets skyddsnivå.

30 WTO-åtagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning SOU 1996: 171

Ett medlemsland skall omgående notifiera alla förändringar i det Sanitära och

fytosanitära regelverket samt tillhandahålla information om vidtagna åtgärder

på begäran.

Vid tillämpningen avtalet Sanitära och fytosanitära åtgärder skall u-

o av om ländemas särskilda behov beaktas.

En beskrivning SPS7- och TBTs-avtalen lämnas i avsnitt

utförligare av

1.3 Genomförandet Uruguayrundans åtaganden

1.3.1 Marknadstillträde tariffering gränsskyddet

- av

Omvandlingen icke-tariffära handelshinder till tullar den s.k. tarifferingen är utan

tvekan de mest betydelsefulla systemföråndringarna som Uruguayrundan UR fört

en av

med sig. Genom tarifferingen erhålls ett system som är mera transparent än tidigare olika skyddsåtgärder vilka svåra överblicka och jämföra inbördes. "lapptäcken" av var att Genom övergången till fasta tullar skapas också bas för framtida

en gemensam

förhandlingar om ytterligare reduceringar av gränsskyddet.

Den kortsiktiga effekten tarifferingen försvagas dock det faktum att de omvandlade

av av

tullarna i många fall fastställts på relativt hög nivå. Inte minst gäller detta inom sådana

sektorer ofta betraktas de mest "känsliga" och där stödnivåema också varit som

som som

tullarna skall dock betraktas maximitullar vilka inte alltid utnyttjas fullt

högst. De nya som

ut. Det förtjänar påpekas att tullarna i många fall gäller även EU bundits i specifika

- -

tullar 9 vilket gör skyddseffekten automatiskt urholkas i situation

se not nr att en av

stigande priser medan skyddseffekten skulle förstärkas i händelse av fallande priser.

Bastullarna för perioden 1986-88 omräknade till ad-val0rem-värde-ekvivalenter9 enligt resulterar för del i följande skyddsnivåer för vissa utvalda kalkyler utförda av OECD EU:s nyckelprodukter: vete 173 %, nötkött l74%, griskött 85%, socker 274%, smör 254% och skummjölkpulver l46%. Beräkningarna ger vid handen att skyddsnivåerna i utgångsläget varit lägre inom spannmåls- och köttssektorema än inom de av kvoteringar präglade och hårt reglerade socker- och mjölksektorerna. För en rad viktiga produkter

vete, foderspannmålw, mejeriprodukter med undantag för skummjölkpulver, nötkött, fjäderfäkött och fårkött har EU valt att reducera sitt gränsskydd med den erforderliga

7SPS Agreement the Application of Sanitary and Phytosanitary Measures avtalet Sanitära och on om fytosanitåra åtgärder

BTBT Agreement Technical Barriers to Trade avtalet tekniska handelshinder

on om 9Eftersom tullen följd UR-avtalet uttrycks antingen i specifik tull eller en kombination av specifik som en av tull och ad-valorem-tull, har omräkning gjorts till ad-valorem-ekvivalenter. Med specifik tull att tullen är fastställd till ett visst belopp vikt- eller volymenhet. avses per Med ad-valorem—tull avses att tullen är fastställd till en viss procent av värdet. loMed foderspannmál i denna utredning korn, majs och havre. I uppgifter som avser EU ingår även râg avses och blandsäd.

SOU 1996: 171 WTO-åtagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning 31

genomsnittliga procentsatsen 36%. För socker, skummjölkpulver samt frukt och grönsaker begränsas dock reduktionen till 20%.

Till följd av separata överenskommelser mellan USA och EU har EU för vissa varuområden åtagit sig att inte utnyttja det tarifferade gränsskyddet fullt ut. Resultatet dessa av överenskommelser har blivit att EU även fortsättningsvis i viss utsträckning kan tillämpa ett system med rörligt gränsskydd inom sektorerna spannmål, ris samt frukt och grönsaker. Rörligheten gäller dock enbart inom vissa fastlagda Genom överenskommelsema har ramar. dock UR-avtalets principiella krav om övergång till fasta tullar delvis kommit att urvattnas. För spannmål och ris gäller att det tillämpade importpriset knyts till EU:s interventionspriser för att begränsa det faktiska tulluttaget. Viss rörlighet i gränsskyddet kan också uppstå till följd av den särskilda skyddsklausulen, vilket f.n. är fallet i fråga om socker jfr avsnitt 1.2.2.

För frukt och grönsaker har införts ett nytt system med rörliga tullar kopplade till s.k. ingångspriser och med ett starkt progressivt inslag i tulluttaget vilket särskilt drabbar lågprisimporten. Den variabla tullen innehåller såväl en ad-valorem-komponent som en progressiv specifik komponent, vilket i kombination med det stora antalet ingångsprisklasser klasser varuposition fått inte särskilt

sex per gör att systemet en svåröverskådlig och

transparent utformning. Trots att införandet av det nya systemet med ingångspriser på fruktoch grönsaksområdena framför allt motiverades av UR-avtalet, är systemets förenlighet med andan i avtalet diskutabel.

1.3.2 Marknadstillträde "nuvarande" tillträde "current access" och minimitillträde

"minimum access"

Övergången till fasta tullar har i många fall inneburit en skärpning av gränsskyddet. För att

minska de negativa effekterna för världshandeln på kort sikt av tarifferingen infördes regler om åtgärder för att bibehålla traditionella handelsflöden baserat på faktisk handel under basperioden 1986-88 "current access"-kvoter. För tarifferade varor gäller dessutom ett åtagande att i inledningen av genomförandeperioden år 1995 möjliggöra import motsvarande 3% konsumtionen, vilket skall öka successivt till 5 % år 2000 "minimum av access"-kvoter. Inom ramen för dessa kvoter tillämpas ett reducerat tullskydd. Det bör observeras att åtagandena inte innebär någon skyldighet att faktiskt importera de ifrågavarande kvantitetema utan endast att möjliggöra sådan import.

1.3.3 Intemstöd

Begränsningama av beloppen för interna stödåtgärder i kombination med det stora antalet åtgärdstyper har gjort det nödvändigt med detaljerade beskrivningar av tillåtna/ icke tillåtna stödåtgärder samt att införa ett särskilt stödmått benämnt AMS.

I likhet med OECD:s PSE-mått mäter även WTO:s AMS-begrepp det stöd utgår från som konsumenter och skattebetalare till jordbrukama. I AMS-måttet ingår i huvudsak prisstöd och vissa andra åtgärder t.ex. direktstöd inte är kopplade till särskilda som produktionsbegränsningsprogram. I likhet med PSE mäts prisstödet genom att jämförelse

AMS Aggregate Measurement of Support PSE Producer Subsidy Equivalent

32 WTO-átagandenas inverkan pá CAP utan östutvidgning

mellan den inhemska prisnivån och världsmarknadsprisema varefter skillnaden görs multipliceras med den aktuella produktionsvolymen.

Till skillnad från PSE vilket inte gör någon åtskillnad mellan olika stödformer beroende på handelssnedvridande effekter, undantas i AMS-måttet vissa åtgärder inte graden av som ha sådana effekter. Dessa åtgärder är också undantagna från neddragningskraven. anses Samma sak gäller även i fråga sådana stöd är underkastade om som Å andra sidan har AMS bredare produkttäckning än produktionsbegränsningsprogram. en PSE att det även inkluderar exempelvis frukt och grönsaker samt vin. Som nämnts genom under avsnitt 1.2.3 är också stöd under en viss nivå undantaget från neddragningskraven.

En skillnad är AMS-måttet endast inkluderar marknadsprisstöd MPS i de fall det annan att finns fastställda administrativa priser. I de fall MPS endast utgörs av gränsskydd regleras detta stöd i UR-avtalet helt åtgärderna för marknadstillträde. genom

Som grundprincip gäller att ett stöd skall ingå i AMS det inte täcks av de om undantagsklausuler finns i UR-avtalet. En typ stödåtgärd är undantagen från som av som neddragningskraven är direktstöd inom ramen för produktionsbegränsningsprogram blå stödet grundas på i förväg fastställd areal och avkastning, eller boxen om en om ersättningen ges för högst 85% av basnivån för produktionen, eller i fråga om djurbidrag, ersättningen grundas på ett i förväg fastställt antal djur. Härigenom undantas bl.a. EU:s om arealstöd och djurbidrag från kravet på neddragning av internstödet.

I allmänt villkor för undantag från neddragningskraven är att stödet skall övrigt gäller att ett ha ingen eller produktions- eller handelsstörande effekt gröna boxen. Stödet får obetydlig inte innefatta transfereringar från konsumenter eller prisstöd till producenter. Därutöver skall bl.a. följande summariskt beskrivna särskilda villkor vara uppfyllda:

Exempel på "gröna" stödåtgärder vilka är undantagna från neddragningskraven

Offentliga serviceprogram avseende:

forskning bekämpning av skadedjur och sjukdomar kursverksamhet râdgivningsservice inspektion service avseende marknadsföring infrastrukturen service -

2. Offentlig lagring för beredskapsändamål.

Nationell livsmedelshjälp.

4. Direktstöd utan inslag transfereringar från konsumenter eller prisstöd till producenter. av

S.k. avlänkat inkomsstöd, dvs. inkomstrelaterat stöd avseende en fastställd basperiod och

inte är kopplat till produktion, produktionsfaktorer eller pris. som

SOU 1996: 171 WTO—dtagandenas inverkan pá CAP utan östutvidgning 33

Skyddsnät mot omfattande inkomstbortfall.

Åtgärder vid naturkatastrofer.

Strukturanpassningsåtgärder i samband med bortdragande av produktionsresurser.

Investeringsstöd på vissa villkor.

10. Program för miljöåtgärder på vissa villkor.

11. Program för regionala stödâtgärder på vissa villkor.

1.3.4 Exportstöd

Åtagandena om begränsningar av exportstöden utgör den del UR-avtalet väntas få

av om den mest omedelbara och direkta inverkan marknad och handel. Orsaken till detta är dels att neddragningarna skall ske såväl volym- som värdemässigt, dels att reduceringama skall

göras för varje enskilt varuområde. Åtgärderna bedöms vara tämligen väl definierade med

små risker för missförstånd och tolkningsproblem. Effekten UR-avtalet har dock av försvagats något av möjligheten att fritt välja mellan åren 1986-90 alternativt 1991-92 som basperiod. Den senare perioden har fått tillämpas basperiod exporten varit större då som om än under den tidigare perioden. Oavsett vilket alternativ väljs skall dock de som belopp och kvantiteter som skall gälla vid utgången genomförandeperioden utgå från basperioden av 1986-90. I praktiken innebär således valfriheten får något snabbare att man en neddragningstakt om 1991-92 väljs som basperiod. För EU:s del har denna valmöjlighet resulterat i att man i inledningen genomförandeperioden kan av upprätthålla något större exportstödsberättigade kvantiteter av vete aktuellt f.n., ost, nöt- och fjäderfákött, råtobak samt bearbetade jordbruksprodukter än vad skulle varit fallet. som annars

Åtagandena om exportstödsbegränsningar gäller såväl jordbruksprodukter basprodukter

som bearbetade produkter. Råvaror importeras för s.k. aktiv som förädling och därefter exporteras i bearbetat skick behöver dock inte avräknas de mot exportbidragsberättigade kvantitetema. Nedan redovisas lista över de kategorier en av exportstöd vilka omfattas av begränsningsåtgärder.

direkta stöd inklusive naturaförmåner betingade - av export; försäljning av regering eller myndigheter från icke kommersiella lager till priser under inhemska marknadspriser; betalning vid export med hjälp av statliga åtgärder oavsett finansiering sker med - om allmänna medel eller inte; stöd för att minska försäljningskostnaderna för

- export annat än exportfrämjande åtgärder

och rådgivningsservice; interna transportsubventioner för är - exportvaror som fördelaktigare än för inhemska försändelser; subventioner för jordbruksprodukter basprodukter - som ingår i exporterade produkter.

Begränsning av exportstödet kan genomföras antingen genom reducering bidragsnivåerna av eller genom fördelning mellan exportörema de av bidragsberättigade

34 WTO-åtagandenas inverkan pá CAP utan östutvidgning SOU 1996: 171

Berörda länder har möjlighet välja den metod bäst beloppen/kvantitetema. att som passar för respektive land. EU har vid fördelning exportbidragsutrymmet haft som mål att välja av en metod som:

är till produkt och till marknadssituationen för denna produkt; anpassad typen av medför den mest effektiva resursanvändningen; är minst administrativt betungande; och motverkar diskriminering mellan olika kategorier av aktörer. -

Som exportstödsåtagandenas omedelbara verkan kan nämnas att EU redan under exempel på avtalets första år 1995 tvingades vidta begränsningsåtgårder vad gäller såväl nivån som

varuomfattningen vid utbetalning exportstöd på flera varuområdena inom av animaliesektom. Något totalt upphörande med exportstöden har dock ännu inte skett

något varuområde p. g.a. WTO-begränsningarna.

1.4 Allmärma

utvecklingstendenser

1.4.1 Den ekonomiska utvecklingen

De antaganden gjorts beträffande den ekonomiska utvecklingen och som marknadsutvecklingen på dels i FAO-publikationen "Impact of the bygger prognoserna Uruguay Round on agriculture", dels i OECD-rapporten "The agricultural outlook. Trends

and issues to 2000". Vad gäller utvecklingen produktion och konsumtion på av och inom EU liksom effekterna på dessa marknader UR-

världsmarknaden avsnitt 1.4.2 av

avtalet, har även använts visst annat material, t.ex. OECD:s rapport om utvärdering av

Uruguayrundan. Även den sektorsvisa redovisningen i avsnitt 1.5.3 bygger till

del Eftersom OECD:s uppgifter rörande EU till skillnad övervägande på dessa rapporter. från FAO:s är med till EU:s utvidgning, har OECD-materialet justerade hänsyn senaste använts i första hand då det gällt EU-speciñka data. FAO-materialet har vid sida av - OECD-uppgifterna i huvudsak kommit till användning då det globala perspektivet varit det mest centrala.

FAO presenterar följande betr. den årliga förändringen av BNP såväl totalt som per prognos för perioden fram till år 2000. Prognosen bygger på material från bl.a. capita Världsbanken. För att visa effekterna Uruguayrundan finns ett s.k. "basaltemativ" utan av jordbrukspolitiken. Det alternativ förutsätter fullt genomförd några ändringar av som en har delats i två underalternativ, "normalt" och ett "högt" det Uruguayrunda upp ett varav , sistnämnda utgår ifrån en mera optimistisk prognos betr. inkomstutvecklingen.

13OECD. The Uruguay Round; A preliminary evaluation of the impacts of the agreement agriculture in the on OECD countries.

WTO—dtagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning 35

Total BNP ärlig förändring i %

Region	1980-1990	Basalternativ	1990-2000 UR Normalt		UR Högt
Världen	2,9	3,0		3,1	3,2
Utvecklingsländer	3,6	4,9		5,0	5,1
utvecklade länder	2,7	2,4		2,5	2,6
EU-12	2,4	2,8		2,9	3,1

Per capita BNP årlig förändring % 1

Region	1980-1990	Basalternativ	1990-2000 UR Normalt		UR Högt
Världen	1,1	1,3		1,4	1,5
Utvecklingsländer	1	2,8		2,9	3,0
Utvecklade länder	2,1	1,9		1,9	2,0
EU-12	2,1	2,5		2,7	2,8

OECD gör följande antaganden betr. den årliga tillväxten i ekonomin och den demografiska utvecklingen under prognosperioden:

EU15	B2-2	M1:	E25	2é	JE	1‘Z2§	E
sup x realt	-0,6	2,3	2,7	2,5	2,7	2,6	2,4
KP	3,3	3,0	3,0	2,9	2,9	3,2	3,2
Befolkning milj	369,6	371,4	373,2	374,4	375,6	376,9	378,1
oscn totalt	m;	1994	19s§	1926	1997	19%	E
am x realt	1,2	2,9	2,4	2,6	2,3	3,1	2,9
Befolkning milj	964	972	982	991	1000	1008

Icke-OECD	g;93	1994	lm	1996	1997	199_s	199g
sup z realt	5,4	4,9	5 1	5,4	5,4	5,3	5,4
Befolkning milj	4 243	4 316	4 4	4 505	4 590	4 676	4 764

Av tabellerna framgår att den årliga ökningen tillväxttakten i ekonomin fram till år 2000 av väntas bli större för världen i sin helhet och för u-länderna än för i-länderna OECDländerna. Tillväxtökningen i EU väntas enligt OECD bli lägre än den genomsnittliga tillväxtökningen i OECD-ländema. Notabelt är vidare att OECD väntar sig i en nedgång tillväxttakten för EU mot slutet 1990-talet medan av ingen nedgång förutses för OECDområdet i sin helhet.

En förstärkning tillväxten i OECD-området tillsammans med fortsatt av en mycket stark tillväxt i flera asiatiska och latinamerikanska länder väntas leda till en ökning i efterfrågan och en tillväxt i jordbruksproduktionen under prognosperioden. Enligt prognosen kommer dock tillväxten inom EU inte att kunna hålla helt jämna steg med utvecklingen inom övriga OECD-området. Inflationen beräknas hålla sig på en fortsatt låg nivå inom såväl OECDområdet helhet inom EU. För de central- och CÖEsom som östeuropeiska länderna ländema förutses en markant återhämtning i ekonomin efter nedgången under reformperioden i början av 1990-ta1et med en årlig realtillvåxt i BNP på mellan 4 och 6% på medellång sikt.

1.4.2 Marknadsutvecklingen

FAO gör följande vad gäller produktions-, konsumtions- och prognoser prisutvecklingen i världen fram till år 2000 för några viktigare jordbruksprodukter. För kunna effekten att se av UR-avtalet har FAO presenterat alternativ såväl med som utan genomförande av URåtagandena.

36 WTO-åtagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning

Årlig produktionsförändring i % för vissa jordbruksprodukter

Produkt	1988-2000 Basalternativ	Världen	1988-2000 UR-alternativ		1988-2000 Basalternativ	utvecklade länder	1988-2000 UR-alternativ		1988-2000 Basalternativ	Utvecklingsländer	1988-2000 UR-alternat‘
Vete		1,7		1,6		0,8		0,6		2,7		2,9
Ris		1,8		1,8		0,7		0,2		1,9		1,9
Foderspannmål		1,6		1,7		0,8		0,9		2,9		2,9
Oljor fetter		2,9		3,0		1,5		1,5		4,0		4,2

Nötkött		1,0		1,0		-0,2		-0,1		3,0		2,9
Griskött		2,2		2,1		0,1		-0,0		4,4		4,4
Fjäderfäkött		3,8		3,8		2,0		2,0		6,6		6,6
Mjölk		0,6		0,6		-0,4		-0,5		2,8		2,9
Socker		1,6		1,7		0,7		0,8		2,1		2,3
Alla livsmedel		1,6		1,6		0,3		0,2		3,2		3,2
Årlig konsumtionsförändnng			1 % för vissa ordbruksprodukter
Produkt	1988-2000 Basalternativ	Världen	1988-2000 UR-alternativ		1988-2000 Basalternativ	utvecklade länder	1988-2000 UR-alternativ		1988-2000 Basalternativ	Utveckl ings l änder	1988-2000 UR-alternat
Vete		1,3		1,3		0,0		0,0		2,4		2,4
Ris		1,8		1,8		0,9		0,9		1,9		1,9
Foderspannmâl		1,3		1,3		0,0		0,1		3,0		3,0
Oljor fetter		2,7		2,8		1,5		1,5		3,9		4,0

Nötkött	1,1	1,1	-0,4	-0,3	3,4	3,3
.						4,5
Griskött	2,2	2,2	0,1	0,0	4,5
Fjäderfäkött	3,8	3,8	2,0	2,0	6,3	6,4
Mjölk	0,5	0,5	-O,6	-0,6	2,6	2,6
Socker	1,5	1,7	0,0	0,1	2,6	2,8
Alla livsmedel	1,6	1,6	0,0	0,0	3,2	3,2

Förändring i internationella livsmedelspriser % mellan åren 1987-89 och år 2000 Produkt Baseffekt UR-effekt Totalt

vete	-3	+7	+4
Ris	+7	+7	+15
Majs	+3	+4	+7
Oljor och fetter	-4	+4	0
Nötkött	+6	+8	+14
Griskött	+3	+10	+13
Fårkött	+13	+10	+24
Fjäderfäkött	+5	+8	+14
Mjölk	+32	+7	+41
FAO förutser	dämpning i tillväxten världsproduktionen för de flesta
en	av

jordbruksprodukter under 1990-talet jämfört med föregående ärtionde. Den största dämpningen bland de uppräknade produkterna väntas ske i fråga om ris, annat kött än nötkött samt mejeriprodukter. Konsumtionen per capita beräknas sjunka för bl.a. spannmål, mejeriprodukter och nötkött. I stort väntas UR-avtalet få obetydlig effekt på totalsiffroma för världens livsmedelsproduktionen. Däremot väntas priserna stiga som en effekt av Även effekterna för världshandeln väntas bli begränsade åtminstone vad Uruguayrundan. gäller handelsvolymema. Däremot kan vissa omläggningar handelsmönstret förväntas av ske. Bland i-ländema, t.ex. Västeuropa, väntas stor nettoökning importen av flera av Vidare minskning i underskottet för länderna i viktiga jordbruksprodukter. väntas en

Östeuropa. Betydande exportökningar väntas för länderna i Nordamerika och Oceanien.

För de u-länder är nettoimportörer livsmedel väntas kostnaderna för som av livsmedelsförsörjningen UR-avtalet. Öka som en följd av

Med Oceanien i huvudsak Australien och Nya Zeeland avses

SOU 1996: 171 WTO-åtagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning 37

Marknadsläget för jordbruksprodukter har under säsongen 1995/96 karaktäriserats av den starka prisuppgången på spannmålsmarknaden. Denna situation väntas inte bli bestående och en dämpning av prisutvecklingen har redan inträffat. Den relativt sett höga prisnivån kommer enligt OECD sannolikt att föra med sig ökning utbudet en av samtidigt som efterfrågan dämpas, vilket kan leda till en viss lageruppbyggnad och lägre VM-priser mot slutet av decenniet. I reala priser förutses för 1990-talet helhet i stort sett oförändrad som en VM-prisnivå på spannmålsmarknaden. Den produktionsstimulans som väntas bli resultatet av de nuvarande höga priserna kan medföra ett Ökat tryck mot WTO-taken för exportstöd.

Inom animaliesektom väntas de höga spannmålsprisema leda till minskad efterfrågan på spannmål för foderändamål. Pågående strukturförändringar inom den amerikanska grisköttsbranschen kan dock innebära viss minskad priskänslighet vilket skulle kunna begränsa den väntade nedgången i efterfrågan. På kort sikt kommer de höga spannmålsprisema även att slå igenom i något högre priser på gris- och fjäderfåkött, en utveckling som dock troligen dämpas på längre sikt i takt med att priserna återigen väntas falla. En långsiktig prisdämpning på spannmål kan dock komma motverkas den att av snabba inkomstutvecklingen på de asiatiska marknaderna vilket kan verka prishöjande inom såväl kött- som spannmålssektorerna.

Sektom för mejeriprodukter är oberoende spannmålsmarknaden än köttsektom. mera av Den prisuppgång som förutses fram till sekelskiftet torde hänga med de mera samman begränsningar som följer av UR-åtagandena, inte minst för EU:s del, samt ändrade konsumentpreferenser. Den ändrade inriktningen mot ökad produktion och export ost av och helmjölkpulver på bekostnad smör och av skummjölkpulver SMP väntas fortsätta och kan innebära att WTO-taken för exportstöd för de förstnämnda varugrupperna uppnås snabbare än väntat.

Den väntade starka ekonomiska tillväxten utanför i-länderna, inte minst i Asien, kommer att verka i prishöjande riktning för alla jordbruksprodukter. Dessutom kommer höjda inkomster troligen att leda till en successiv omsvångning i konsumtionsmönstret mot proteinrika mer produkter, t.ex. nötkött. Å andra sidan väntas efterfrågeökningen på kött i huvudsak komma att tillgodoses ökad inhemsk produktion i de berörda länderna genom snarare än genom ökad import. Detta i sin tur kan dock komma verka stimulerande att efterfrågeoch prisutvecklingen för foderspannmål världsmarknaden.

Sammantaget skulle effekten av relativt höga VM-priser och lägre stödpriser till stor del en följd av UR-avtalet göra att prisgapet mellan subventionerad export och kommersiell export kommer att minska under perioden fram till sekelskiftet. Viss export utan subventioner borde därför kunna komma till stånd framför allt av spannmål och spannmålsbaserade produkter som gris- och fjäderfåkött. I fråga nötkött och om mejeriprodukter är det mera tveksamt huruvida prisgapet kommer att minska så pass mycket att export kommer att kunna ske på kommersiella villkor i någon större omfattning.

De antaganden görs beträffande den framtida marknadssituationen som inrymmer flera osäkerhetsfaktorer. En sådan osäkerhetsfaktor är de exceptionellt låga spannmålslagrens inverkan på prisutvecklingen. Normalt sett borde låga lager göra spannmålsmarknaden mera känslig för kortsiktiga exempelvis väderberoende och nedgångar i - - uppproduktionsvolymen och därmed också förorsaka kraftigare svängningar i priserna.

38 WTO-åtagandenas inverkan pá CAP utan östutvidgning SOU 1996: 171

Samtidigt ökar flexibiliteten och möjligheterna till snabbare marknadsanpassning genom att kan spannmålsmarknaden variera arealuttagsprocenten efter t.ex. EU påverka genom att osäkerhetsfaktor mycket betydelse för världsmarknadens marknadsläget. En tredje av stor situationen i Kina. Kina har på relativt kort tid förvandlats från nettoexportör utveckling är till nettoimportör beroende landets ökade foderbehov. Ytterligare än viktig av spannmål osäkerhetsfaktor är utvecklingen i länderna i f.d. Sovjetunionen. Liksom Kina uppträdde även dessa länder tidigare periodvis nettoexportörer spannmål. Under som av har importen till dessa länder varit betydande. I vilken reformperioden av spannmål omfattning och i vilken roll dessa länder i fortsättningen kommer att uppträda som som aktörer på världsmarknaden kommer i hög grad att påverka marknadsbilden.

1.5 Konsekvenserna för CAP och EU-marknaden av UR-avtalet

1.5.1 Marknadstillträde

Gränsskyddets nivå

nedanstående tabell redovisas EU:s åtaganden vad gäller tullreduktioner för vissa viktigare I

produkter på jordbruksområdet. Återigen bör framhållas att de redovisade bundna tullarna

maximinivåer i många fall inte utnyttjas. Genom exempelvis olika representerar som bilaterala har avtal träffats tillämpning reducerade tullsatser med eller arrangemang om av kvotbegränsning. Som nämnts i avsnitt 1.3.1 har EU vidare, i fråga utan samtidig om ris, knutit importpriset till interventionspriset för att begränsa det faktiska spannmål och Denna möjlighet utnyttjas f.n. endast i fråga spannmål. Som framgår av tulluttaget. om tabellen nedan har EU till stor del gjort sina tullbindningar i ecu/ton vilket gör att skyddseffekten försvagas på läng sikt vid stigande priser. För samtliga uppräknade den särskilda vilken möjlighet att vissa produkter gäller dock även skyddsklausulen ger villkor i händelse lågprisimport äventyrar marknadsstabiliteten. ta ut tilläggstull av som

WTO-åtagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning 39 Gränsskvddets nivå inom EU ecu/ton eller %

Produkt	Bastull Reduk- Tull 1995 Tull 1996 Tull 1997 Tull 1998 Tull 1999 Tull 2000	tion %
Vete	149	36	140	131	122	113	104	95
Durumvete	231	36	217	203	190	176	162	148
Majs	147	36	138	129	121	112	103	94
Korn	145	36	136	128	119	110	102	93
Havre	139	36	131	122	114	106	97	89
Ris	330	36	310	290	271	251	231	211
Râsocker	424	20	410	396	382	367	353	339
Raffinerat socker	524	20	507	489	472	454	437	419
Konsunt i onsmjölk	354	36	333	312	291	269	248	227
Skunnjölkpulver	1 485	20	1 436	1 386	1 337	1 287	1 238	1 188
Smr	29	M	27	26W	248	22%	20%	18%
Ost Ennental	274	36	257	241	225	208	192	175
Ost Cheddar	2 611	36	2 454	2 298	2 141	1 984	1 828	1 671
nötkreatur	16.0%15
Lev.	1 454	36	15.0% 1 367	14.1% 1 280	13.1% 1 193	12.1% 1 105	11.2% 1 018	10.2% 931
Nötkött	20.0% 2 763	36	18.8% 2 522	17.6% 2 371	16.4% 2 221	15.2% 2 070	14.0% 1 919	12.8% 1 768
Gr i sköt t	838	36	788	B7	687	637	586	536
Fjäderfäkött	410	36	385	361	336	311	287	262
Lammkött	20.0%17 2 677	36	18.8% 2 516	17.6% 2 356	16.4% 2 195	15.2% 2 034	14.0% 1 874	12.8% 1 713
Ägg	475	36	447	418	390	361	333

304 För vete, durunvete, majs och korn gäller att tullsatsen fastställs till 155% intervenav tionspriset minskat med det aktuella världsmarknadspriset.

Bundna importkvoter

För EU:s del väntas "current access"-åtagandena CA bl.a. innebära utökade importmöjligheter för smör från Nya Zeeland. Under "minimum access"-åtagandena MA

väntas ökat marknadstillträde på mejeri- och köttområdena. I många fall återspeglar dessa "access"-kvoter redan existerande kvoter i bilaterala avtal, exempelvis EU:s Europaavtal

med de central- och östeuropeiska låndema CÖE-ländema.

För nötkött öppnas MA-kvot motsvarande 23 000 ton kött med ben för s.k. en ca avsett "high quality meat", vilken bedöms få begränsad betydelse. Vad gäller de nyöppnade MAkvotema för gris- och jjäderfäkött 70 000

ca ton respektive ca 30 000 ton gäller att de till

största delen griskött eller helt tjäderfákött redan har intecknats genom Europaavtalen

med CÖE-ländema, varför kvotemas betydelse endast torde bli marginell. Eftersom

tarifferingen dessutom har lett till en momentan höjning av gränsskyddet för dessa

produkter genom tarifferingen den l juli 1995 höjdes grånsskyddsnivån i många fall - minskar kvotemas betydelse ytterligare. I fråga om skummjölkpulver öppnas en ny kvot på 68 000 ton vilket vida överstiger såväl EU:s traditionella import som nuvarande volymer i Europaavtalen. Gränsskyddet inom kvoten reduceras med mellan 60-67% under genomförandeperioden. I detta fall torde således en betydande potential finnas för ökad

import. Samma utveckling men i mindre skala kan förväntas även för smör där - - en ny MA-kvot på 10 000 ton öppnas. För öppnas kvot 300 vete en på 000 ton vars betydelse dock är svår att förutse eftersom den är knuten till s.k. "kvalitetsvete".

För levande nötkreatur, nötkött och lammkött utgörs tullen av summan av en ad-valorem-komponent och en specifik komponent. 16Se fotnot 15 nr Se fotnot 15 nr

40 VVI0-dtagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning SOU 1996: 171

Sammanfattning marknadstillträde

kan konstateras den 36%-iga sänkningen det tarifferade Sammanfattningsvis att av för flertalet inte kommer få full effekt olika bilaterala gränsskyddet produkter att p. g.a. för Europaavtalen med CÖE-ländema. Samma sak arrangemang, exempelvis inom ramen gäller också i stor utsträckning beträffande de bundna importkvotema. Effekterna av URavtalets marknadstillträde försvagas dessutom möjligheten att i regler i fråga om genom vissa fall ta ut tilläggstull. På sikt kan dock avtalet få större betydelse eftersom EU:s till del gjorda i specifika tullar skyddseffekt försvagas vid stigande bindningar stor är vars priser.

1.5.2 Intemstöd

åtagandena begränsning intemstöden har Den allmänna uppfattningen tycks vara att om av de redan genomförts eller förutses komma att uppfyllts genom anpassningsåtgärder som Effekterna dessa åtaganden väntas därför bli relativt begränsade. En genomföras. av annan bidragande orsak till åtagandena för intemstöd får mindre effekt är att dessa gäller den att totala stödnivån och inte enskilda produktområden.

De bundna intemstödsåtagandena för det utvidgade EU-l5 under genomförandeperioden 1995-2000 nedan. värt intemstödsåtagandena är bundna i framgår Det är att notera att nominella värden vilket eventuell inflation på sikt kommer att förstärka effekten gör att en av dessa åtaganden.

Beloppsbegränsning för intemstöden inom EU miljarder ecu

Basvärde 1995 1996 1997 1998 1999 2000 80.975 78,672 76,369 74,067 71,765 69,463 67,159

flertalet gjorda bedömningar torde åtagandena vad gäller de interna stöden inte Enligt förorsaka svårigheter för EU uppfylla under genomförandeperioden förutsatt att några att dramatiska ökningar priser eller produktionsvolymer sker och att beslutade inga av reformåtgärder ligger fast. Några ytterligare åtgärder utöver de som redan genomförts eller beslutats kan därför inte förutses på kort sikt som ett resultat av intemstödsåtagandena. Det är framför allt den ändrade inriktningen av stödet till spannmåls- och oljeväxtsektorema med en successiv sänkning av de administrativa priserna och samtidig övergång till arealstöd som är orsak till detta. Samtidigt kan dock, genom att intemstödsåtagandena görs på aggregerad nivå, sänkningen AMS-stödet inom spannmåls- och en av oljeväxtsektorema leda till att utrymme i stället skapas för ökat intemstöd inom andra varuområden. Denna möjlighet begränsas dock den "återhållsamhets"-klausul som av innebär att stöd för enskilda överstiger vad som beslutats år 1992, inte längre är varor som från motåtgärder från övriga WTO-medlemmars sida. skyddat

Sammanfattningsvis kan konstateras att åtagandena på intemstödsområdet troligen får relativt begränsad effekt på kort sikt och knappast kommer att leda till några större

jordbrukspolitiska förändringar under genomförandeperioden, men att begränsningarna

eftersom de är fastställda i nominellt värde, kan få betydelse på längre sikt genom inflationens urholkande verkan.

WTO-åtagandenas inverkan pá CAP utan östutvidgning 41

1.5.3 Exportstöd

Eftersom EU traditionellt har tillämpat exportstöd för antal ett stort produkter, kommer WTO-åtagandena vilka görs såväl belopps- som kvantitetsmässigt varuområdesvis - att innebära kännbara begränsningar i möjligheterna för EU att exportera överskottskvantiteter till subventionerade priser. Avgörande för möjligheterna subventioner att exportera utan blir helt beroende utvecklingen världsmarknadsprisema av av jfr avsnitt 1.4. Om världsmarknadsprisema såsom fallet är f.n. i fråga om flera produkter kvarstår hög - - en nivå kan export ske på kommersiella grunder behov utan av exportstöd. Vid sjunkande världsmarknadspriser blir möjligheterna till kommersiell export helt beroende i vilken av omfattning EU-prisema anpassas till VM-prisnivån. Om en sådan anpassning inte kommer till stånd måste sannolikt produktionsbegränsande åtgärder tillgripas, t.ex. genom höjning av arealuttagsprocenten.

I följande tabeller redovisas vad gäller för EU:s del i som fråga om de budgetmässiga och de kvantitativa begränsningarna för exportstöd under genomförandeperioden 1995-2000. Siffrorna är justerade med hänsyn till EU:s utvidgning den l januari 1995. Det bör observeras att möjlighet till överföringar mellan åren föreligger inom vissa gränser och under vissa förutsättningar.

Belonnsbegränsningar för EU:s exnortstöd

Maximalt tillåtna utbetalningar av exportstöd miljoner ecu

Varugrugg	Basbelogg	1995	Lg	i	E8	19_2	E
Vete och vetemjöl	2 015,1 2 309,0 2 105,0 1 901,4 1 697,3 1 493,2 1 289,7
Foderspanrlnél	1 635,8 1 605,7 1 493,9 1 382,2 1 270,4 1 158,6 1 046,9
Ris	58,2	54,7	51,2	47,7	44,2	40,7	37,2
Raps- och rybsfrö	43,3	40,7	38,1	35,5	32,9	30,3	27,7
olivolja	84,9	79,3	74,7	69,6	64,5	59,4	54,3
Socker	T79,9	733,1	686,3	639,5	592,7	545,9	499,1
Smöroch smörolja	1 481,0 1 392,1 1 303,3 1 214,4 1 125,6 1 036,7						947,8
Skurlnjölkpulver	430,9	406,2	380,1	354,0	328,0	301,9	275,8
0st	533,9	594,1	543,6	493,1	442,6	392,1	341,7

Andra mjölkprodukter

	1 090,1 1 024,7		959,3	893,9	828,5	763,1	697,7
Nötkött	1 958,8 1 922,6 1 788 7 1 655,0 1 521,2 1 387,4 1 253,6
Griskött	298,9	288,8	269,3	249,8	230,3	210,8	191,3
Fjäderfäkött	141,7	136,3	127,2	118,0	108,9	99,8	90,7
Ägg	68,3	60,7	57,3	53,9	50,5	47,1	43,7
Vin	61,2	57,5	53,9	50,2	46,5	42,8	39,2
Frukt o grönsaker,	82,5	77,6	72,6	67,7	62,7	57,8	52,8

färska Frukt o grönsaker, 13,0 12,2 11,4 10,7 9,9 9,1 8,3 bearbetade

Råtobak	62,8	96,6	85,3	74,0	62,7	51,4	40,2
Alkohol	150,2	141,2	132,2	123,2	114,2	105,1	96,1
Bearbetadeprodukter	648,4	717,4	656,8	596,4	535,9	475,4	415,0

181 "andra mjölkprodukter" ingår t.ex. yoghurt, grädde och helmjölkpulver

inverkan på CAP utan östutvidgning 42 WTO-átagandenas

Kvantitativa begränsningar för EU:s exportstöd

Maximalt tillåtna kvantiteter som får exporteras med stöd tusen ton Baskvant. i Wi i i 1g99 ggg Vargrggg och vetemjöl 18 276,0 20 408,1 19 212,7 18 020,7 16 825,4 15 630,0 14 438,0 Vete

Foderspanmiål	13 725,6 13 690,2 13 120,6 12 551,5 11 981,9 11 412,3 10 843,2
Ris	168,9	163,0	157,1	151,2	145,3	139,3	133,4
och rybsfrö	131,4	126,8	122,2	117,6	113,0	108,4	103,8

Raps-

olivolja	145,6	140,5	135,4	130,3	125,2	120,1	115,0
Socker	1 612,0 1 555,6 1 499,2 1 442,7 1 386,3 1 329,9 1 273,5
smörolja	505,5	487,8	470,1	452,4	434,7	417,0	399,3

smör och 344,9 335,0 322,5 310,0 297,5 285,0 272,5 Skurmjölkpulver 406,7 426,5 405,4 384,4 363,3 342,3 321,3 0st mjölkprodukter 1 212,8 1 185,4 1 140,0 1 094,5 1 049,0 1 003,6 958,1 Andra

Nötkött	1 040,1 1 137,0 1 073,9 1 010,9				947,8	884,6	821,7
Griskött	561,4 362,0	541,8 434,5	522,1 404,7	502,5 375,1	482,8 345,4	463,2 315,6	443,5 286,0

Fjäoerfäkött Ägg 125,0 126,1 120,6 115,2 109,7 104,2 98,8 hl 2 917,4 2 851,4 2 742,1 2 632,8 2 523,4 2 414,1 2 304,7 Vin tusen grönsaker, 953,7 920,3 886,9 853,6 820,2 786,8 753,4 Frukt o färska grönsaker, 181,4 175,1 168,7 162,4 156,0 149,7 143,3 Frukt o bearbetade Råtobak 140,3 190,0 174,1 158,3 142,5 126,6 110,8 Alkohol tusen hl 452,4 1 401,6 350,7 . 299,9 1 249,1 1 198,2 1 147,4 Bearbetade produkter - -

Vambalanser

för vissa varuområden jämförelse mellan de varubalansprognoser I följande tabell görs en

2000 och 2005 avseende EU-15 redovisades i Europeiska kommissionens

för åren som från december 1995 och de kvantitativa WTO-taken

"Strategy Paper" om östutvidgningen

för varuområde år 2000. De redovisade varubalanserna avser den prognostiserade respektive mellan inhemsk produktion och konsumtion. I de fall en positiv

skillnaden tusental ton

utanför EU

balans uppstår måste alltså det uppkomna produktionsöverskottet exporteras fall differens uppstår mellan nämnda med eller utan exportbidrag. I de en positiv

för måste således denna kvantitet

produktionsöverskott och WTO-taket respektive vara,

exporteras utan något exportbidrag.

Varubalanser för vissa varuområden tusen ton Varuområde Balans år 2000 Balans år 2005 WTO-tak år 2000 Kommersiellt enl EU-prognos exportbehov âr 2000 enl EU-prognos

		548	222	718,8
Spannnål	+30 000W	+41	25 281 103,823
Oljeväxter	-14 589 +2 802	-15 954 +2 810	1 273,5	- 1 528,5

Socker 00024

Mjölk	+6 797	+8 643	ca 12	-
Nötkött	+147 +500	+148 +500	821,7 443,5	- 56,5

Griskött +300 +300 286,0 14,0 Fjáderfäkött

och konsumtionsprognoser och å

Jämförelsen mellan å ena sidan EU:s egna produktionsbindande WTO-taken visar att ett kommersiellt exportbehov skulle

andra sidan de

mjölk och nötkött. Särskilt inom uppkomma för samtliga varugrupper utom oljevåxter, skulle detta produktionsöverskott kunna bli betydande. Inom spannmålssektom

Se fotnot 18 nr 2°.Ied arealuttag Med arealuttag Avser vete och foderspannmål tillsammans

23Raps och rybs

24WTO—taken skummjölkpulver och andra mjölkprodukter har omräknats till mjölkekvivalenter för smör, 0st, med hjälp vissa schablontal, det särskilda mjölkavsnittet. av se

PVTO-átagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning 43

sockersektom förekommer redan i dagsläget ett stort överskott produktionen s.k. Com av socker, vilket exporteras utan bidrag, också beaktas. Mjölksektom helhet förefaller vid som en ytlig betraktelse inte bli något problemområde, men p. g.a. att WTO-bindningarna har gjorts för fyra olika varugrupper kan ändå problem uppstå på något eller några varuområden om produktionsinriktningen skulle ändras väsentligt jämfört med basperioden vidare

avsnittet om mjölk.

Huruvida det blir möjligt att exportera överskottsproduktionen eller inte beror som tidigare nämnts helt på prisutvecklingen på världsmarknaden och "gapet" mellan prisnivån i EU och VM-prisema. Om EU:s interna prisnivå anpassas till VM-prisnivån i takt med sänkningen WTO-taken kommer eventuellt produktionsöverskott kunna av att exporteras på kommersiell basis Å utan att exportbidrag behöver utgå. andra sidan skulle en sänkning av prisnivån inom EU förutsatt att VM-prisnivån är lägre än EU-prisema och att ingen kompensation ges för prissänkningen leda till att lönsamheten inom produktionen sjönk och därmed sannolikt även produktionsöverskottets storlek. Om exempelvis 1995/96 års - - VM-prisnivå på spannmål blir bestående fram till år 2000 skulle överskottet kunna exporteras utan stöd. Om däremot VM-prisema på spannmål återigen skulle falla betydligt och det gamla "prisgapet" tillåtas återuppstå, skulle EU för att inte överskrida WTO-taken tvingas till antingen en kostnadskrävande lageruppbyggnad eller ytterligare produktionsbegränsande åtgärder.

I följande tabell redovisas OECD:s

prognoser för den förväntade utvecklingen av VM-

prisema och av EU:s priser fram till år 2000 för vissa spannmåls-, kött- och mejeriprodukter. Det bör observeras att VM- respektive EU-prisema för vissa produkter avser olika led och är således inte direkt jämförbara. I första hand är det den förväntade utvecklingstrenden fram till år 2000 som denna tabell avses illustrera. Dessutom bör observeras att VM-prisema är angivna i US$ och EU-prisema i ungefärlig växelkurs: ecu 1US$~0,85ecu.

25OECD: The agricultural outlook 1996-2000

WTO-dtagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning SOU 1996: 171 44

OEQDZS prognoser för prisutvecklingen EVLÖUE 15 l6. ill 12% i Jfl vn uss/t2° 202,0 154,1 156,6 156,8 155,2 146,0 Vere

	ecu/t27	142,0	140,0	130,0	130,0	130,0	130,0
"	EU
Fodersmnnmål	vn uss/t	152,4	136,0	141,9	130,9	125,7	118,5
H	eu ecu/t us:/t3°	130,0 2 241	136,0 2 021	122,0 1 890	122,0 1 844	122,0 1 793	122,0 1 750
Smör	vu ecu/:13‘	3 602	3 602	3 602	3 602	3 602	3 602
"	EU
Skummjâlkpulver vn us:/t32	EU ecu/t 3	2 154 2 234	2 284 2 234	2 413 2 234	2 320 2 234	2 230 2 234	2 341 2 234

H vn us:/t34 2 085 2 189 2 249 2 215 2 143 2 155 Ost

"	EU ecu/t 36	4 481 2,36	4 925 2,32	5 062 2,28	4 984 2,33	4 822 2,40	4 849 2,44
ua:k alt	vu uss/kg EU ecu/kg37	2,91	2,89	2,93	2,95	2,93	2,93

" USS/kg38 1,30 1,23 1,42 1,40 1,35 1,33 Griskttt vn ecu/kg39 1,41 1,37 1,31 1,28 1,31 1,34 " EU Fjäderfäkött vu uss/kg 1,24 1,26 1,24 1,24 1,24 1,25 " EU ecu/kg 1,28 1,37 1,35 1,32 1,32 1,33

i förutses för såväl foderspannmål fram till år 2000 En nedgång VM-priserna vete som med 1995. Sett till 1990-talet i dess helhet måste dock även priset vid jämfört toppåret betraktas relativt högt. För i varje fall foderspannmål beräknas VMperiodens utgång som klart komma understiga EU-priset. Behov exportbidrag skulle således priset ganska att av uppstå vad gäller foderspannmål. Som framgår av avsnittet om foderspannmål är dock utveckling vad gäller på foderspannmål inte särskilt stor. risken för en sådan exportvolymen Även skulle kunna bli sådan exportbidrag kunde behöva i fråga om vete prisutvecklingen att återinföras i större omfattning. Förutsatt att det produktionsöverskott som EU:s egna för år 2000 verkligen skulle realiseras skulle detta, i kombination med prognoser antyder en mindre prisutveckling dvs. vidgat "gap" mellan EU:s priser och VM-priserna gynnsam - hård på EU:s spannmålspolitik och framtvinga åtgärder i syfte att reducera kunna sätta press produktionen till WTO-taket. ner

Inte för någon de andra här uppräknade produkterna skummjölkpulver undantaget av förutses med nuvarande växelkurs ecu/US$ 1US$~0,85ecu prisutvecklingen bli sådan - — understiga VM-prisnivån fram till år 2000. I händelse att EU-priset kommer att av inom EU skulle således behov finnas exportbidrag för samtliga här produktionsöverskott av de och fjäderfäköttsektorerna förutses dock nämnda produkter. För spannmålsbaserade grisligga relativt nära VM-prisnivån. Inom nötkött- samt EU-prisnivån komma att mejcrisektorerna med undantag för skummjölkpulver förutses EU-priserna även - komma VM-priserna med bred marginal, vilket gör fortsättningsvis att överstiga inom dessa sektorer känslig för produktion överstigande WTO-taken. lönsamheten mycket

26Exp0rtpris f.o.b. Trigo Pan, Argentina 27Vägt genomsnittligt producentpris Exportpris f.o.b. gul majs nr amerikanska "gulf"—hamnar 29Vågt genomsnittligt producentpris för korn 3°Exportpris f.o.b. 82% smörfett, Nordeuropa Genomsnittligt partipris, Köln Exportpris f.o.b. "extra kvalitet", Nordeuropa Genomsnittligt partipris, Köln Exportpris f.o.b. cheddar, Nordeuropa 35Partipris Emmental, Köln 36Pr.ma ungtjurar 1100-1300 lb, Nebraska, omräkningsfaktor till "rensad" vikt 0,63 37Vågt genomsnittligt referenspris OECD för all boskap, "rensad" vikt Gzltar 230-250 lb, Nr 1-3, South Minnesota, områkningsfaktor till "rensad" vikt 0,72 Vågt genomsnittligt referenspris OECD för klass E 60-120 kg och klass R 120-180 kg, rensad vikt Genomsnittligt vägt partipris för "kokfirdig" kyckling, 12 amerikanska städer Genomsnittligt vågt referenspris OECD, "kokfärdig" prima kyckling

SOU 1996: 171 WTO-åtagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning 45

Ett mera djupgående resonemang kring den förväntade marknadsutvecldingen fram till år

2000 för vissa viktigare varuområden förs i nedanstående varuavsnitt.

Det bör påpekas att det förda resonemanget förutsätter i oförändrad växelkurs ovan stort sett ecu/US$. Om denna eller andra för världsmarknaden viktiga växelkurser förändras under

perioden kommer givetvis detta att i hög grad påverka förutsättningarna för handeln och

därmed även behovet exportbidrag. Till detta kommer av givetvis alla övriga faktorer mer eller mindre osäkra också påverkar utvecklingen på världsmarknaden. Detta - som behandlas mera ingående dels i avsnitt 1.4.2 den allmänna om marknadsutvecklingen, dels i den varuområdesvisa redovisningen nedan.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan konstateras att reglerna om reduktion av exportstödet utgör den del

av UR-avtalet som kommer att få den största genomslagskraften på CAP.

Produktionsöverskott inom EU dvs. produktionen - överstiger konsumtionen beräknas år - 2000 föreligga i fråga de flesta varuområden om enligt EU:s egna prognoser. Särskilt stort

beräknas överskottet bli i fråga spannmål, socker och om mjölk. Det bör observeras att

prognoserna bygger på att regleringssystemen för socker och mjölk, vilka inte berördes av 1992 års CAP-reform, förblir oförändrade under hela Även prognosperioden. inom köttsektom förutses visst produktionsöverskott. För mjölk- och köttsektorema väntas dock exporten till största delen komma att hålla sig inom de avtalade WTO-taken även om det kan bli vissa problem för ost och nötkött. Vad gäller nötkött bör observeras att prognosen hänför sig till tiden före BSE-krisens uppkomst. En utförligare beskrivning av situationen på

nötköttsområdet med hänsyn till den senaste tidens reviderade konsumtionsprognoser lämnas i det särskilda nötköttsavsnittet nedan. För de varuområden där WTO-taken inte förutses räcka till blir prisutvecklingen på världsmarknaden för avgörande den press som respektive sektor utsätts för WTO-åtagandena. Särskilt genom gäller detta spannmålssektorn. För socker gäller att så länge den omfattande exporten bidrag utan C-socker kan fortgå, behöver WTO-åtagandena inte utgöra något allvarligt problem.

Konsekvenserna av exportstödåtagandena varuområde per

I följande avsnitt jämförs prognostiserade varubalanser med W lO-begränsningarna avseende exportstöden för vissa centrala varuområden.

Vete

Veteproduktionen i världen förutses enligt FAO öka med 1,6% år fram till år per 2000, vilket är en något lägre produktionstillväxt än vad skulle blivit fallet som utan Uruguayrundan. Begränsningar av produktions- och exportstöd förutses reducera

produktionen i de flesta i-länder, särskilt i EU och USA. Ett resultat av Uruguayrundan väntas därför bli förskjutning produktionen från vissa en av traditionella i-länder till uländer. Stigande priser kommer att dämpa efterfrågan på vete för i synnerhet foderbruk. Vetepriset väntas enligt FAO öka med 4% i reella termer fram till år 2000 jämfört med läget i slutet 1980-talet. Effekten av av Uruguayrundan Vetepriset väntas vara större än i

fråga om andra spannmål p. g.a. den tidigare höga subventionsnivån för Liksom vete. produktionen väntas också handeln reduceras jämfört med tidigare årtionde. För EU:s del

CAP utan östutvidgning SOU 1996: 171 46 WTO-åtagandenas inverkan på

sjunka samtidigt importen väntas öka. Exporten väntas den tidigare betydande exporten som dock fortfarande komma att överstiga importen. Den totala subventionerade väntas från 60 till 40 milj år 2004, dvs. från veteexporten i världen väntas falla ca milj ton ca ton

l/2 till l/3 av världshandeln. ca ca

vissa och konsumtionssiffror för EU år 2000 enligt I det följande redovisas produktions- FAO och OECD. Vidare redovisas OECD:s och FAO:s prognoser för prognoser av världsmarknadspriset vete under l990-talet. Prisprognoserna skiljer sig utvecklingen av OECD:s den nominella förändringen medan dock principiellt genom att prognos anger

FAO:s redovisar den reella förändringen.

42 i Konsuut i Balans UTO-begränsni ng VM-gr i ser Prognos Produkt on on

	;milj ton	;milj ton	gmili ton}	;milj ton}	+26,5%‘3
EU-15	97.7	79,9	+17,8	14,4
oeco					+z.,ox’°‘°
EJ-12	71,1	65,7	+5,4	14,4

FAO

mellan OECD:s och FAO:s kan bara till mindre del förklaras av att Skillnaden prognoser en inte i FAO-prognosen. Prognoserna skiljer sig i första de tre nya medlemsländerna ingår OECD räknar med produktionstillväxt inom EU-15 i hand genom att en 10 l990-talet helhet, medan FAO kalkylerar med ett storleksordningen milj ton under som motsvarande Även i fråga produktionsfall inom EU-12 på ca 8 milj ton under period. om

uppgång ll milj medan FAO:s konsumtionen räknar OECD med en betydande - ca ton - 4 Prisprognoserna förutser i båda begränsar sig till en ökning på knappt milj ton. prognos fallen i VM-prisema. Om OECD-prognosen från inflationspåverkan en uppgång rensas torde skillnaden bli betydligt mindre mellan de båda organisationemas respektive

Det kan för övrigt nämnas att FAO-prognosen härrör från en tidpunkt då den prisprognoser. på spannmål ännu inte kunde märkas. senaste kraftiga prisuppgången

allmänna redovisningen uppgår WTO-taket för exportstöd på vete Som framgår av den ovan grund skulle det år 2000 finnas ett år 2000 till ca 14,4 milj ton. Med OECD-prognosen som 17,8-14,43,4 milj skulle behöva exportbehov från EU av 17,8 milj ton varav ton villkor Vidare framgår det kommersiella exporteras på kommersiella utan exportbidrag. att beräknas uppgå till 4,7 milj ton för exportbehovet år 2000 enligt EU:s egna prognoser ca helhet. Om däremot FAO-prognosen, vilken förutsätter en betydligt lägre spannmål i sin år 2000 än OECD:s och EU:s skulle realiseras, kommer inget produktionsnivå prognoser, WTO-taket. Om prisutvecklingen blir kommersiellt exportbehov att finnas som överstiger eller ligger i nivå med EU:s prisnivå kan kommersiell sådan att VM-prisema överstiger behöver då inte

export komma till stånd utan problem och några produktionsbegränsningar

Om VM-priserna år 2000 däremot understiger EU-prisema samtidigt som tillgripas. når den nivå förutses i OECD:s beräkningar, kan EU tvingas att produktionen som

produktionsbegränsningar kostnadskrävande lageruppbyggnad

genomföra ytterligare om en

skall kunna undvikas.

nedan kan ökad användning vete för Som framgår av avsnittet om foderspannmål en av vetemarknaden lättar och möjligheterna att infria WTOfoderbruk leda till att trycket på

åtagandena ökar.

Båda fullt UR-avtalet. Vad gäller OECD:s vidare prognoserna förutsätter genomförande av prognos anges den förutsätter fullt genomförande 1992 års CAP-reform. att av Förändringen löpande priser under perioden 1990/94 2000 avser - Förändringen fasta priser under perioden 1987/89 2000 avser -

WTO~dtagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning 47

I detta sammanhang kan även nämnas EU:s arealuttagssystem "trädes"-systemet med vilket EU inom vissa gränser kan reglera sin spannmålsproduktion med relativt kort varsel genom att höja eller sänka procenttalet för arealuttag beroende på marknadsläget. Tillämpningen av denna EU-intema regleringsmekanism kan även få viss betydelse för utvecklingen av världsmarknadspriserna.

Som framhållits i avsnitt 1.4.2 marknadsutvecklingen i allmänhet om rymmer spannmålsmarknaden också flera osäkerhetsfaktorer, t.ex. utvecklingen i Kina och i f.d. Sovjetunionen. Sålunda skulle relativt små förändringar i exempelvis Kinas importbehov kunna få betydande konsekvenser för den internationella prisutvecklingen på spannmål. En annan mycket viktig osäkerhetsfaktor är den framtida avkastningen inom veteproduktionen i EU. Om takten i den årliga avkastningsökningen skulle höjas från nuvarande genomsnittliga nivå på 1,4-1,5% till 2%, skulle detta enligt källor inom EU förutsatt - att övriga variabler förblir oförändrade i sig kunna leda till ökning produktionsöverskottet - en av på ca 1,5 milj ton. Om konsumtionen samtidigt skulle falla till följd minskad av förbrukning för foderändamål, anses det tillkommande produktionsöverskottet kunna bli 4-5 milj ton.

Sammanfattningsvis kan konstateras att förutsättningarna för en produktion fri från exporteller annat stöd inom vetesektorn är helt beroende av prisutvecklingen på världsmarknaden. Känsligheten för förändringar i prisnivån är också hög. Om det nuvarande höga prisläget skulle verka starkt stimulerande produktionsvolymen inom EU vilket - OECD-prognosen antyder skulle produktionen snabbt kunna nå sådana nivåer att WTO-taket sprängdes. - Situationen skulle kunna bli ännu ansträngd arealuttagsprocenten sänktes mera om ytterligare i syfte att öka produktionen och därigenom dämpa den interna prisutvecklingen. Beroendet av höga VM-priser för att undvika subventionerad över WTO-taket skulle export i ett sådant läge bli mycket kännbart.

Foderspannmål

Effekterna av Uruguayrundan för produktionen foderspannmål väntas inte bli lika av tydliga som för vete då det gäller ändringar i produktions- och handelsmönstren beroende på den relativt sett lägre subventionsnivån inom sektorn för foderspannmål än inom vetesektorn. Eftersom EU tidigare subventionerat foderspannmål kan dock vissa effekter i form uppstå ökad konkurrens från länder där subventioner inte förekommit av tidigare.

Produktionen av foderspannmål i världen förutses enligt FAO öka med 1,7% år per huvudsakligen majs till år 2000 vilket är en uppgång i förhållande till 1980-talet. Till en del förväntas denna ökning hänga med genomförandet samman av Uruguayrundan.

Ökningstakten i konsumtionen i huvudsak för foderändamål antas bli något

- - svagare, 1,3% per år.

På samma sätt för vete görs i det följande vissa jämförelser mellan som produktions- och konsumtionsprognoser för EU till år 2000 enligt olika källor. Vidare jämförs olika prognoser för utvecklingen VM-prisema. av

WTO-átagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning SOU 1996: 171 48 45 Produkt i i Balans H10-beg ränsni VM-gri ser

Prognos	on ;milj ton	Konsumt on ;milj ton}	;milj ton	ng ;milj ton 10,8	+11,6%’°‘5
oeco EU-15	85,0	81,5	+3,5		+5-7z"7
EU-12	89,1	91,2	-2,1	10,8

FAO

Tvärtemot för vetesektom uppvisar i detta fall FAO något högre produktionsprognosen konsumtionssiffror än OECD trots att de tre medlemsländerna inte ingår i FAOoch nya i detta fall relativt underlaget. Vad gäller produktionsförändringen är prognoserna

samstämmiga mellan de båda organisationerna. OECD räknar med en nedgång i

under 1990-talet medan nedgången enligt FAO beräknas ligga storleksordningen 8 milj ton 3 Vad konsumtionsutvecklingen inom EU skiljer sig de två milj ton. gäller åt. OECD beräknar nedgång på runt 4 milj ton medan FAO förutser en organisationerna en under l990-talet. Prognoserna för VM-prisemas utveckling år uppgång på ca 5 milj ton relativt OECD-prognosen torde dock efter justering med hänsyn till samstämmiga.

inflationen närmast indikera en prisnedgäng.

Som framgår tidigare redovisning uppgår WTO-taket för exportstöd till foderspannmål år av 10,8 tyder på eventuellt exportbehov 2000 till ca milj ton. Ingen av prognoserna att ett i närheten detta tak. I så fall skulle känsligheten för prisförändringar inte skulle komma av för eftersom tillräckligt för export med vara lika stor för foderspannmål som vete utrymme

finnas Med till det nära sambandet mellan de olika bidrag skulle tillgängligt. hänsyn

det dock inte helt rätt att betrakta marknaderna för vete respektive spannmålsslagen är från varandra helt isolerade marknader. Samma osäkerhetsfaktorer foderspannmål som som under avsnittet vete vad gäller bl.a. utvecklingen på vissa andra viktiga nämnts ovan ang. internationella spannmålsmarknader gäller även i fråga om foderspannmål. Ytterligare en

kan komma marknadssituationen för och foderspannmål omständighet som att påverka vete

eventuellt ökad för foderbruk. Om sådan ändrad användning är en användning av vete en vetemarknaden lätta och möjligheterna infria WTOskulle inträffa kommer trycket på att att

öka. Marknaden för foderspannmål skulle däremot sättas under ökat tryck åtagandena att

samtidigt förutsättningarna skulle försämras att klara WTO-åtagandena. som

Spannmål totalt

En summering av varubalansema för vete och foderspannmål ger följande resultat.

Progros49 Konsumtion Balans UTO-begränsni ng Produkt i on ;milj ton ;milj ton ;mil| ton ;milj ton} EU-15 182,7 161,4 +21,3 25,3 OECD FAO 160,2 156,9 +3,3 25,3 EU-12g EU-15 ° 187,5 157,5 +30,0 25,3 EU

för visar beträffande spannmålsområdet i sin helhet ett Liksom vete samtliga prognoser även

år 2000. Medan FAO-prognosen pekar mot ett relativt måttligt produktionsöverskott

överskott, visar såväl OECD:s som EU:s egen prognos på en betydande positiv

är 2000. Skillnaden mellan de olika prognoskälloma beror främst på försörjningsbalans

45Se fotnot 42

Förändringen avser löpande priser under perioden 1990/94 2000 - Förändringen avser fasta priser under perioden 1987/89 2000 - Skälet till och foderspannmål sammanslås trots skilda WTO-tak är att vissa prognoser bl.a. EU:s att vete avser spannmål totalt. prognos - 49Se fotnot nr 42 5°Med arealuttag

SOU 1996: 171 WTO-åtagandenas inverkan pá CAP utan östutvidgning 49

olika bedömning produktionens omfattning. Skillnaderna vad gäller av bedömningen av konsumtionens storlek är relativt små. Till mindre del kan skillnaden även förklaras en av att FAO bygger sin på EU:s sammansättning år 1994, dvs. före prognos Sveriges, Finlands och Österrikes anslutning.

Som framgår av de närmast föregående avsnitten uppgår WTO-taket för spannmål i sin helhet till 14,4+ lO,8z25,3 milj ton år 2000. Slutsatsen blir för det fall de att högre produktionsaltemativen skulle förverkligas, kan situationen på spannmålsområdet återigen bli besvärande såvida inte EU-prisema är anpassade till VM-prisema. Så länge nuvarande prissituation består kommer eventuellt produktionsöverskott att kunna exporteras i stort sett utan bidrag och därmed inte heller utgöra någon belastning på WTO-åtagandena. Det kan i detta sammanhang påpekas att FAO:s produktionsprognos härrör från en tidpunkt då den kraftiga prisuppgången på spannmål som ägt rum under åren 1995/96 ännu inte kunde överblickas och därmed heller inte den produktionsstimulerande effekten skulle kunna som bli följden prisuppgången. av

Som framgått i de föregående avsnitten är det dock inte av resonemangen troligt att den nuvarande höga internationella prisnivån blir bestående fram till sekelskiftet. Helt avgörande för möjligheterna att klara WTO-åtagandena på spannmålsområdet utan smärtsamma produktionsbegränsningar skulle därför i händelse överskott bli den - av framtida prisutvecklingen på världsmarknaden och EU:s förmåga även vid att prisfall anpassa sin egen prisnivå till VM-prisnivån.

Oljefrö

Världsproduktionen av oljefrö sojabönor, rybs och solrosfrö beräknas OECD öka raps, av med nära 25% fram till år 2000 räknat från början l990-talet. Konsumtionen väntas hålla av jämna steg med produktionstillväxten. Den starkaste tillväxten 35-40% väntas äga i - - rum u-ländema medan tillväxten i i-ländema förutses bli mera måttlig. I fråga om världshandeln förutses Australien stärka sin roll exportland som betydligt medan förändringarna för USA och Kanada blir mindre tydliga. Inom EU väntas produktionen sjunka något medan konsumtionen väntas öka obetydligt med resultat EU:s att produktionsunderskott också väntas öka och med stigande importbehov följd. VM-priset för som oljefrö beräknas av OECD gå upp med 19% sett till 1990-talet helhet. OECD:s och EU:s för som prognoser EU-marknaden på oljefröområdet framgår nedan.

Prognos Produktion Konsumtion Balans WTO-begränsning VM-griser

	;tusen ton	tusen ton	tusen ton	;tusen ton
OECDEU-15	10 200	27 100	-16 900	104	+19,1%5
EU EU-15	12 391	26 980	-14 589	104
Prognoserna skiljer sig något vad gäller produktionen beroende				OECD väntar att	sig

att den s.k. Blair-house-uppgörelsen med USA skall ett större genomslag i form av dämpad produktionsutveckling än vad EU själv förväntar sig. Prognoserna för konsumtionsutvecklingen är däremot väl samstämda. I båda fallen resulterar i prognoserna ett betydande produktionsunderskott på EU-marknaden. EU är redan i dag världens största importör av oljefrö och denna roll förefaller kunna förstärkas ytterligare ett resultat som av Uruguayrundan. Vad gäller priset på oljefrö inom EU har, som ett led i CAP-reformen, en

Förändringen avser löpande priser under perioden 1990/94 2000 -

50 WTO-åtagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning SOU 1996: 171

anpassning till VM-prisnivån redan skett och det enda stöd som utgår inom oljeväxtsektom är f.n. arealstöd.

Socker

Sockersektom tillhör en av de mest reglerade sektorerna på jordbruksområdet världen över, inklusive inom EU. Genomförandet UR-avtalet väntas enligt FAO få relativt begränsad av betydelse för världsmarknaden för socker. Inte heller väntas avtalet leda till några större förändringar i de existerande regleringssystemen. Dock förutses åtagandena vad gäller begränsningarna i exportstöden få viss effekt bl.a. för EU:s del.

Den ökning i produktionen och konsumtionen som förutses, antas i huvudsak komma att äga rum i u-ländema. För Europas del förutses en i stort sett oförändrad produktion. Konsumtionen i Europa väntas öka något men inte som ett direkt resultat av UR-avtalet. FAO och EU gör följande prognoser för EU:s del beträffande produktion, konsumtion och försörjningsbalans för socker.

Prognos	Produktion gmili ton	Konsumtion gmili ton	Balans gmili ton	WTO-begränsning gmil ton
FAO EU-12	16,8	13,5	+3,3		1,3
EU EU-15	15,4	12,6	+2,8		1,3

Trots att FAO:s kalkyl inte har beaktat EU:s senaste utvidgning ger den högre såväl produktions- som konsumtionssiffror än EU:s egna beräkningar. En förklaring till differensen kan vara att olika sockerbegrepp râ- resp. vitsocker kan ha använts, vilket inte kan utläsas från resp. källa. I båda fallen resulterar dock beräkningarna i en i stort sett likartad positiv försörjningsbalans för år 2000. WTO-taket för exportstöd år 2000 uppgår till knappt 1,3 milj ton. De kvantiteter som skulle behöva exporteras kommersiella villkor skulle således uppgå till storleksordningen 1,5-2 milj ton. Ett viktigt element i EU:s sockerreglering utgörs av s.k. C-socker, dvs. socker som produceras och exporteras utan stöd. Exporten C-socker kan f.n. uppskattas till minst 1,5 milj ton/år, dvs. i stort sett av lika mycket som exporteras med stöd. Att denna export överhuvud taget kan komma till stånd beror på de höga bidrag som lämnas för den stödberättigade delen av produktionen.

Utöver den ovan redovisade inhemska produktionen tillförs EU-marknaden årligen 1,3 milj ton socker på grund av de importåtaganden som gjorts gentemot vissa u-lånder inom ramen för bl.a. den s.k. Lomékonventionen. Detta socker importeras avgiftsfritt till EU. Vid export från EU får denna kvantitet dras av från WTO-taket och påverkar således inte varubalansen. I kalkylen bortses därför från de sockerkvantiteter som importeras under förmånsbehandling.

I normalfallet bestäms möjligheterna att exportera utan stöd av "prisgapet" mellan EU-priset och VM-priset. I fråga om socker är dock situationen något annorlunda än för de flesta andra varugrupper. I och med existensen av s.k. C-socker har sedan länge godtagits principen att en viss del av produktionen kan ske utan stöd. Detta system kan givetvis endast fortgå sålänge stödnivån till sektorn helhet är så hög att den stödberättigade som delen av produktionen anses kunna kompensera även den del som inte berättigar till stöd. Betydelsen av "prisgapet" torde därför få effekt först på längre sikt, då ett eventuellt krympande "prisgap" successivt kommer att underminera lönsamheten inom sockersektorn och därmed också möjligheterna att fortsätta med en "olönsam" export av C-socker.

SOU 1996: 171 WTO-åtagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning 5 l

Inga prisprognoser från FAO eller OECD finns f.n. tillgängliga för sockerområdet. Med hänsyn till att sockersektorn tillhör de mest skyddade inom EU med PSE-tal runt 60% en av och att inga genomgripande förändringar i regleringssystemet förutses fram till år 2000, är det inte sannolikt att detta "prisgap" kommer att reduceras så mycket att lönsam export pass utan bidrag kommer att kunna ske under UR-avtalets genomförandeperiod. Förutsatt att nuvarande "prisgap" kvarstår kan behovet kommersiell export år 2000 uppskattas till av storleksordningen 1,5-2 milj ton. Om avdrag från denna kvantitet görs med de ca 1,5 milj ton socker som redan i dagsläget exporteras utan bidrag återstår således högst 500 000 ca ton som skulle behöva läggas till C-sockerkvoten alternativt lagerhållas. Med nuvarande höga stödnivå torde därför WTO-åtagandena inte innebära några större synliga problem för sockersektorn eftersom produktionsöverskottet åtminstone till del även fortsättningsvis - en skulle kunna exporteras "utan stöd".

Beloppsbegränsningen i relation till den kvantitativa begränsningen i exportstödsåtagandet ger ett högsta genomsnittligt exportstödsbelopp på 39,20 ecu/ 100 kg. Nuvarande exportbidrag juli 1996 uppgår till ca 40 ecu/100 kg. Något utrymme för höjningar av exportbidraget genomsnittligt sett jämfört med nuläget finns således inte. Om VM-prisema skulle falla fram till år 2000 och nuvarande exportkvantiteter bestå, måste detta kompenseras genom en större andel osubventionerad export, dvs. större andel C-socker.

Sammanfattningsvis kan konstateras att sockersektorn inom EU redan i dagsläget genererar ett inte obetydligt produktionsöverskott måste exporteras. Ungefär hälften denna som av export sker utan bidrag i form av C-socker och behöver således inte avräknas mot WTOtaket. Anledningen till att denna olönsamma export kan ske är att den finansieras indirekt genom ett mycket högt stöd till den övriga stödberättigade delen av produktionen. Så länge detta system kan fortsätta torde problemen att hålla sig inom WTO-taket bli förhållandevis små.

Nötkött

Tillväxten i världsproduktionen nötkött förutses FAO under återstoden 1990-talet av av av ligga en fortsatt relativt låg nivå. Effekten för produktionen och konsumtionen av nötkött på global nivå av UR-avtalet väntas bli tämligen blygsam. Viss regional omfördelning av produktionen är dock att vänta. Sålunda väntas viss expansion ske i Nordamerika och i Oceanien medan produktionsminskningar förutses inom exempelvis EU. Även handelsmönstret väntas ändras till fördel för de förstnämnda länderna och till nackdel för EU. Produktionsminskningen inom EU sammanhänger dels med UR-avtalets exportstödsbegränsningar, dels med de hårda kraven för olika bidragsformer inom ramen för den senaste CAP-reformen. Även i fråga konsumtionsmönstret förutses vissa om förändringar. Medan konsumtionen i i-ländema väntas stagnera förutses viss expansion i uländema, särskilt i Östasien.

Nedan redovisas produktions- och konsumtionsbalanser för EU år 2000 samt antaganden om prisutvecklingen. Det FAO-material som använts avser köttmarknaden som helhet varför uppdelning på köttslag inte är möjlig. Det bör observeras att samtliga nedan redovisade prognoser tillkommit före BSE-krisens uppkomst.

52 WTO-átagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning SOU 1996: 171 Prognos Produktion Konsumtion Balans WTO-begränsning VM-griser tusen ton tusen ton ;tusen ton gtusen ton

Eu-15	301	7 732	+569	822	-7,9°/.52
oscn	3
EU EU-15	8 338	8 191	+147	822 822	- +14%
FAO EU-12	-	-	-
EU:s och OECD:s		för produktionen inom EU stämmer relativt väl med varandra.

prognoser Däremot skiljer sig prognoserna betr. konsumtionen åt. OECD motiverar sina antaganden med att nötköttspriset inte väntas sjunka lika mycket som priset på gris- och fjäderfåkött vilket kommer att missgynna nötköttskonsumtionen i förhållande till de andra slagen av kött. Så länge produktionen och konsumtionen håller sig inom de ramar som prognoserna förutser skulle inga påfrestningar behöva uppstå på WTO-taket för exportstöd vilket uppgår till 821,7 tusen ton år 2000.

Beloppsbegränsningen inom WTO-taket i relation till kvantitetsbegränsningen innebär ett högsta genomsnittligt exportbidragsbelopp år 2000 på 152,60 ecu/ 100 kg. De flesta enskilda nötköttprodukter har i dag ett bidragsbelopp ligger betydligt under denna nivå. som Beloppsbegränsningen i sig torde därför inte komma att innebära några problem för exporten utöver den kvantitativa begränsningen.

I fråga om prisutvecklingen till år 2000 går OECD:s och FAO:s uppfattningar isär. Medan OECD räknar med en nominell prissänkning kalkylerar FAO med en reell prishöjning inom köttsektom i dessa helhet. OECD motiverar sin prognos med att produktionsökningar i Nordamerika och Oceanien kommer att pressa ner de internationella priserna samt att den minskande konsumtionen inom EU vilken dels sammanhänger med prisrelationen till annat kött, dels ändrade konsumentpreferenser, kommer att förstärka denna tendens. Den förväntade expansionen på den asiatiska marknaden väntas dock till del motverka denna en utveckling. FAO-prognosen om höjda VM-priser bygger på antagandet att UR-avtalets regler om neddragningar av exportsubventioner och grånsskydd kommer att få en prishöjande effekt på hela köttmarknaden. Trots den förväntade prisuppgången förutser FAO endast en måttlig uppgång i produktionen av nötkött fram till år 2000.

Om FAO:s prisprognos läggs till grund för den framtida marknadsbedömningen torde åtminstone en del "prisgapet" mellan EU- och VM-priserna komma att eliminerat år av vara 2000, vilket skulle underlätta möjligheterna att exportera nötkött från EU utan exportbidrag. Om däremot OECD:s prognos fallande priser skulle infrias är det betydligt mera om tveksamt om "prisgapet" kan täppas till så mycket att export utan bidrag skulle kunna ske. Eventuellt produktionsöverskott skulle alltså antingen resultera i en inhemsk lageruppbyggnad eller en prissänkning EU-marknaden. Förutom prisutvecklingen anses även konsumtionsmönstret inom EU spela avgörande roll för nötköttsmarknadens en framtid. Sålunda anses att även tämligen små avvikelser i konsumtionen kan få betydande konsekvenser för lagrens storlek. Enligt OECD skulle, om den nuvarande långsiktiga trenden av nedåtgående konsumtion capita inte bryts, ett betydande överskott snabbt per kunna uppstå på EU-marknaden.

Till följd BSE-krisen har EU nyligen reviderat sin tidigare konsumtionsprognos fram till av år 2000. Man räknar nu med att konsumtionen kommer att minska med ca l0-l5 % till år

Förändringen avser löpande priser under perioden 1990/94 2000 - Förändringen avser fasta priser under perioden 1987/89 2000 -

WTO-åtagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning 53

2000 med utgångspunkt från "normalnivån" 8 milj ton, dvs. med 800-1200 tusen ca ca ton. I dessa siffror ligger en viss återhämtning jämfört med dagens extremt låga nivå. Med oförändrad produktion inses lätt att överskottet inom EU snabbt skulle kunna nå till upp siffror i storleksordningen 1-1,5 milj ton. För att bemästra effekterna såväl BSE-krisen av som den redan tidigare konstaterade konsumtionsnedgången förs för närvarande september 1996 diskussioner inom EU om åtgärder i syfte att reducera produktionen med ca 15-20%. Om dessa åtgärder skulle misslyckas kommer sannolikt marknadssituationen för nötkött inom EU att bli mycket allvarlig.

Sammanfattningsvis kan konstateras att EU-marknaden för nötkött redan före BSE-krisen kunde betraktas som mycket känslig för dels förändringar i världsmarknadsprisema, dels konsumtionsmönstret på hemmaplan. Detta intryck förstärks ytterligare under inflytande av BSE-krisen och de återverkningar som detta kan få för konsumtionen nötkött på längre av sikt inom unionen. Ett prisfall på världsmarknaden i kombination med förstärkt nedgång en i efterfrågan på hemmamarknaden skulle kunna få allvarliga konsekvenser för nötköttproduktionen inom EU och leda till betydande produktionsöverskott. Eftersom möjligheterna till exportstöd är starkt begränsade genom UR-avtalet skulle i ett sådant läge drastiska åtgärder för att reducera produktionen sannolikt bli ofrånkomliga. Resultatet de av pågående diskussionerna om ett åtgärdspaket för att undvika långsiktig obalans på marknaden blir därför sannolikt avgörande för nötköttsmarknadens närmaste framtid.

Gris- och fjåderfákött

Tillväxten i världsproduktionen av gris- och fjäderfåkött beräknas enligt FAO sjunka jämfört med l980-talet. Av de olika köttslagen väntas efterfrågan på fjäderfäkött visa den högsta tillväxten följt av griskött, vilket dock fortfarande kommer att vara det det mest efterfrågade enskilda köttslaget totalt sett. På samma sätt som för nötkött väntas vare sig produktionen eller konsumtionen på global nivå påverkas nämnvärt av UR-avtalet. Däremot kan vissa förändringar ske i fråga handelsmönstret. Bl.a. väntas exporten från EU gå om ner till följd av begränsningarna i exportstöden.

Utvecklingen av produktionen inom gris- och fjäderfäköttsektorema är i hög grad beroende av utvecklingen av foderkostnadema. De exceptionellt höga internationella foderkostnadema i mitten 1990-talet väntas visserligen inte bli bestående fram till av sekelskiftet, men OECD förutser ändå en högre nivå än vad som gällde i början 1990av talet. Situationen inom EU är dock enligt OECD helt annorlunda. För EU:s del kan fullföljandet av 1992 års CAP-reform, enligt OECD, väntas leda till väsentligt lägre foderkostnader vid 1990-talets slut än vid dess början, vilket kommer att höja lönsamheten inom dessa branscher. Den sammantagna effekten dessa sinsemellan av motstridiga tendenser förutses dock bli viss produktionsminskning inom hela OECD-området. en

Prognoser avseende produktions- och konsumtionsbalanser för EU samt världsmarknadspriser framgår nedan för respektive varuområde. FAO-prognoser rörande produktion och konsumtion finns endast tillgängliga för köttområdet i dess helhet, däremot inte för respektive köttslag.

WTO-åtagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning SOU 1996: 171 54

GRISKÖTT i Ba l HTO-begränsni ng VMQF ser i Prognos Produkt i on Konsumtion on ans tusen ton tusen ton tusen tm ;tusen ton}

-7,025‘

oeco EU-15	16 262	15 750	+512	41.4
EU-15	16 569	16 069	+500	444
EU				+13%55
EU-12				1.1.4
FAO	-	—	-

FJÄDERFÄKÖTT Produkt i Konsumtion i Balans HTO-begränsni ng VM- gri ser Prognos on on ;tusen ton} ;tusen ton} ;tusen ton} ;tusen COD} +s,ox56 EU-1S a 31.1. a oat. +260 286 oeco EU-15 8 211 7 911 +300 286 EU +14z57 EU-12 286 no - - -

såväl OECD:s och EU:s över varubalansema För gris- som fjäderfäkött stämmer prognoser

båda fallen på ett produktionsöverskott i väl med varandra. I pekar tillgängliga prognoser

500 300 år 2000. WTO-taken år 2000 för storleksordningen tusen respektive tusen ton

och uppgår till 443,5 286 tusen ton. exportstöd till gris- fjäderfåkött tusen resp.

varubalansema alltså EU i fråga dessa sektorer kommer Prognoserna över tyder att om

för vad WTO-åtagandena medger sett till att ligga ungefär på gränsen

volymbegränsningarna.

för till l9l och för fjäderfåkött till 90 milj Beloppsbegränsningarna uppgår griskött milj ecu

tal i relation till de kvantitativa begränsningarna erhålls högsta ecu. Om dessa sätts

år 2000 43,10 ecu/ 100 kg för griskött och 31,70 ecu/100 kg genomsnittliga exportbidrag på

f.n. endast för vissa bearbetade för fjäderfäkött. På grisköttsområdet utgår exportbidrag

bl.a. hela och halva slaktkroppar har bidraget slopats helt. För fjäderfäkött produkter. För

till nivåer väsentligt understiger det nämnda uppgår gällande bidragsbelopp som ovan

Vare eller fjäderfåköttområdena kommer allt att döma genomsnittsbeloppet. sig på gris- av

några vad de kvantitativa beloppsbegrånsningama i UR-avtalet att innebära problen utöver

begränsningarna innebär.

FAO:s och OECD:s väsentligt. Liksom I fråga om prisutvecklingen skiljer sig prognoser

för med prishöjning under perioden för nötkött räknar FAO även gris- och fjåderfåkött en

fram till sekelskiftet. OECD däremot förutser på samma sätt som för nötkött en nedgång i

för viss uppgång, dock inte lika stor priset för griskött medan fjäderfä förutses en som

kommer EU-prisema för gris- och enligt FAO:s prognos. Enligt OECD-prognosen

eller något överstiga motsvarande VMtjäderfåköttkött år 2000 att ligga ungefär i nivå med

skulle infrias finns vissa förhoppningar att export från EU priser. Om dessa prisprognoser

skulle överstiga den inhemska kan komma till stånd utan exportstöd även om produktionen

förutsätter dock att foderprisema inte kvarstår på den extremt förbrukningen. Resonemanget

nivå råder för närvarande viss dämpning sker mot slutet av detta höga som utan att en

inte blir anpassad till VMårtionde. Om så inte skulle ske finns risk att prisnivån inom EU

prisnivån varvid export utan stöd skulle försvåras avsevärt.

Som nötköttsavsnittet räknar EU med konsumtionsminskning för framgått av ovan en

nötkött 10-15 % till år 2000 till följd BSE-krisen. Detta motsvarar ett på av

konsumtionsbortfall i storleksordningen 800-1200 tusen ton. Enligt preliminära

Förändringen avser löpande priser under perioden 1990/94 - 2000

Förändringen avser fasta priser under perioden 1987/89 2000 - Förändringen avser löpande priser under perioden 1990/94 2000 - Förändringen avser fasta priser under perioden 1987/89 - 2000

WTO-átagandenas inverkan pá CAP utan ästutvidgning 55

bedömningar som gjorts inom EU kommer ungefär hälften av konsumtionsbortfallet för

nötkött att ersättas av en uppgång i konsumtionen av gris- och tjäderfäkött. Om man antar

att denna ökning fördelar sig lika mellan gris- och fjäderfåköttsektorema skulle i uppgången

konsumtionen inom sektor bli i resp. storleksordningen 200-300 tusen ton. Med denna

bedömning som grund skulle den största delen det förväntade av produktionsöverskottet år

2000 inom dessa båda sektorer försvinna och möjligheterna att klara WTO-taken förbättras.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det för närvarande inte finns

några tecken på att

produktionsöverskotten inom gris- och fjäderfäköttsektorema kommer att avvika nämnvärt

från WTO-taken år 2000. Dessutom finns förväntningar om att prisnivån inom EU skall

kunna anpassas till eller komma i närheten av VM-priserna. Därmed skulle behovet av exportstöd inom dessa sektorer kunna bli relativt begränsat.

Mjölk och mejeriprodukter

Produktionen av mjölk i världen väntas enligt FAO öka med i genomsnitt 0,6% år fram per till år 2000 räknat fr.o.m. slutet 1980-talet. av Denna ökning är mindre än hälften av Ökningstakten under 1980-talet helhet. Konsumtionen i världen som väntas under samma period öka med 0,5% år vilket också är per en minskning jämfört med föregående årtionde.

Ingendera av dessa förändringar dock ha anses något samband med UR-avtalet. Viss

regional omfördelning produktionen väntas dock av som en följd avtalet. Sålunda väntas av

produktionen i Oceanien stimuleras ökade genom exportmöjligheter medan produktionen i

Västeuropa väntas gå ner p. g.a. exportstödsbegränsningama i UR-avtalet och de därav

föranledda förväntade

produktionsbegränsningama. Även i Östeuropa väntas fortsatt

nedgång i produktionen, som dock inte har något direkt samband med Uruguayrundan utan

är mera förorsakat interna av omställningsproblem i samband med övergången till

marknadsekonomi. För i-ländema som helhet väntas såväl produktion konsumtion som

under 1990-talet minska jämfört med l980-talet, medan den omvända utvecklingen, dvs. en

ganska markant tillväxt förutses för u-länderna, något som till viss del sammanhänga anses med ökade exportmöjligheter samt en positiv ekonomisk tillväxt särskilt i Asien.

OECD har även gjort fram till år 2000 prognoser för produktionen och konsumtionen i

världen som helhet vissa av mejeriprodukter, vilket visar att viss omfördelning i

produktsammansättningen är att vänta. Sålunda beräknas världsproduktionen

av smör under

1990-talet öka med 5% medan ca konsumtionen går med 4%. För upp skummjölkpulver

väntas däremot

en produktionsminskning med ca 13% medan konsumtionen beräknas gå

ner med ca 15%. Inte minst för EU:s del förutser OECD en betydande omfördelning i

produktionsmönstret. Inom för total ramen en minskning av mjölkproduktionen inom EU

med ca 2% under 1990-talet förutses produktionen av smör gå med 8% och ner ca

produktionen av skummjölkpulver med hela 40%. Den enda produkt för vilken

produktionen väntas gå är väntas upp ost som öka med ca 7%. Det bör dock observeras att, eftersom de angivna siffrorna 1990-talet avser i dess helhet, del en av förändringarna redan

har inträffat.

Vare sig FAO eller EU självt har, såvitt framgår tillgängligt material, redovisat av några

prognoser beträffande produktions- och

konsumtionsutvecklingen fördelat på de olika

huvudvarugruppema inom mejeriområdet. Därför kan endast OECD:s

prognoser redovisas,

56 WTO-åtagandenas inverkan pá CAP utan östutvidgning SOU 1996: 171

vilket framgår av tabellen nedan. För varugruppen "andra mj61kprodukter"53 vilken

omfattas EU:s åtaganden inom för UR-avtalet, finns inga prognoser tillgängliga.

av ramen

		Konsumtion	Balans	UTO-begränsni		VM-gr i ser
OECD - prognos	Produkt i on				ng
§EU-15	tusen ton	tusen tom	tusen tog	tusen ton
Smör	1 782	1 643	+139		399	+12,2%
Ost	6 267	6 045	+222		321	+13,6%
Skuunjölkpulver	872	695	+177		273	+12,6%

De kvantitativa WTO-taken för exportstöd år 2000 uppgår enligt ovan till följande tal i tusental ton: smör och smörolja 399,3, 0st 321,3 och skummjölkpulver 272,5. För ingen av de nämnda produkterna förutses således enligt OECD-prognosen, produktionsöverskotten inom EU komma att överstiga WTO-taken år 2000. Med denna prognos som utgångspunkt skulle således inga problem uppstå med att infria WTO-åtagandena på mejeriområdet oavsett prisutvecklingen.

OECD och FAO samt EU har redovisat beträffande produktionen och prognoser konsumtionen av mjölk fram till år 2000 utan fördelning på användningsområden. Dessa siffror redovisas nedan. Till skillnad från övriga varuområden går det i detta fall att få fram FAO-uppgifter för hela EU-15.

Prognos	Produktion	Konsumtion	Balans	VM-griser
OECD EU-15	120,2	112,4	+7,8
EU EU-15	119,4	112,6	+6,8	+41%60
FAO EU-15	123,3	114,1	+9,2
De olika	är förhållandevis samståmmiga inbördes då det gäller produktionen

prognoserna och konsumtionen inom EU fram till år 2000. Härav följer också att det beräknade produktionsöverskottet blir relativt lika enligt samtliga prognoser och torde komma att ligga i storleksordningen 7-9 milj ton. Denna kvantitet vid ytlig betraktelse gott och väl synes en kunna rymmas inom det till mjölkekvivalenter omräknade WTO-taket på ca 12 milj ton mjölkf

Situationen inom mejeriområdet är dock något komplicerad än vad som framgår av mera ovanstående siffermåssiga jämförelser. I och med att exportstödsbegränsningama år fördelade fyra olika kommer också produktionsinriktningen att få stor varugrupper betydelse. Om tyngdpunkten i produktionen förskjuts mot viss produktkategori kan en självfallet obalans i förhållande till WTO-taket uppstå för just denna produkt trots att exportutrymme finns för övriga produkter. Denna situation präglar just nu EU:s export av ost och "andra mjölkprodukter" där problem med WTO-taket redan infunnit sig. Det bör påpekas att någon överflyttning överblivet exportutrymme mellan olika varugrupper av inom mejeriområdet inte kan göras. Förändringar i produktionsinriktningen grundas på långsiktiga marknadsmässiga överväganden och möjligheterna till omkastningar i produktionen med kort varsel är begränsade. Eftersom konsumtionen av ost ökat stadigt under år och beräknas fortsätta att gå fram till år 2000 OECD kalkylerar med senare upp

581 "andra mjölkprodukter" ingår bl.a. yoghurt, grädde och helmjölkpulver Förändringen avser löpande priser under perioden 1990/94 2000 - Förändringen avser fasta priser under perioden 1987/89 2000 - Följande områkningsfaktorer har tillämpats: 1 För produktion av lkg smör åtgår 19,58 kg mjölk; 2 För produktion lkg skummjölkpulver åtgår 11,64 kg mjölk; 3 För produktion av lkg ost åtgår 10,04 kg av mjölk; 4 För produktion av lkg "andra mjölkprodukter" åtgår ca 1 kg mjölk.

WTO-átagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning 57

en ökning inom EU med l kg/person och år under hela 1990-talet har produktionen 0st av också ökat successivt. OECD-prognosen förutser att "gapet" mellan produktion och konsumtion av ost inom EU skall krympa fram till år 2000. Om den förväntade ökningstakten i konsumtionen uteblir eller blir svagare än väntat kan situationen på ostmarknaden bli en helt annan än vad prognossiffroma pekar och med problem att klara WTO-taken.

I fråga om smör och skummjölkpulver måste hänsyn också tas till gjorda "minimum access"-åtaganden vilket kan öka pressen på den inhemska produktionen. I synnerhet gäller detta för skummjölkpulver där kvot öppnas på 68 000 ton vilket motsvarar 10% en ny ca av EU:s förväntade konsumtion år 2000 avsnitt 1.5.1. kan påpekas konsumtionen

se Det att

av skummjölkpulver inom EU beräknas sjunka mycket kraftigt under 1990-talet som helhet.

Beloppsbegränsningama i relation till de kvantitativa begränsningarna i exportstödsåtagandena ger följande högsta genomsnittliga exportstödsbelopp i ecu/ 100 kg:

Smör och smörolja	237,4
Skummjölkpulver	101,2
Ost	106,3
Andra mjölkprodukter	72,8

En jämförelse med exportbidragen i juli 1996 visar att dessa i flertalet fall klart understiger ovanstående teoretiska genomsnittsbelopp. Beloppsbegränsningama i WTO-åtagandet torde därför bli lättare att uppfylla än de kvantitativa begränsningarna.

Vad gäller prisutvecklingen är det svårare att göra direkta jämförelser. OECD redovisar ingen prognos för utvecklingen av VM-priset för oförådlad mjölk vilket däremot FAO gör. Det meningsfulla i denna övning kan dock ifrågasättas med hänsyn till att det rör sig om en utpräglad fårskvara där priset bestäms på ett mycket stort antal lokala marknader med sinsemellan mycket skiftande förutsättningar. OECD begränsar sig däremot till att göra VM-prisprognoser för förädlade mejeriprodukter. När det gäller utvecklingen av producentpriserna på mjölk förutser OECD för flertalet OECD-länder en stagnation eller t.o.m. viss tillbakagång. Detta står i klar kontrast till FAO:s kraftig uppgång i prognos om VM-priset på mjölken. I fråga om mejeriprodukter ost, smör, mjölkpulver m.m. förutser dock även OECD en generell uppgång i VM-prisema.

Enligt OECD:s prognos för prisutvecklingen på mejeriprodukter till år 2000 förutses "prisgapet" mellan EU:s priser och VM-prisema komma att bestå i fråga om smör och ost. Däremot väntas EU-priset på skummjölkpulver i stort i paritet med VM-priset till sett vara följd av en förväntad prisuppgång på världsmarknaden. Detta skulle möjliggöra export av skummjölkpulver utan exportstöd medan smör- och ostexporten fortfarande skulle vara beroende av att stöd utgick. Export smör och ost på kommersiella villkor skulle knappast av kunna komma till stånd.

Sammanfattningsvis kan konstateras att mjölkområdet är mycket svårbedömbart som helhet g.a. att exportstödsåtagandena gjorts för fyra kategorier av förädlade produkter samtidigt som produktionsprognosema i de flesta fall mjölkråvara. Även avser produktionsbegränsningarna ligger i råvaruledet. Om endast totalsiffroma för produktionen

SOU 1996: 171 58 WTO-åtagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning

bli uppfylla WTObeaktas finns det inga tecken att det skulle några problem att

produktnivå blir bilden däremot annan. åtagandena inom mjölksektom. Nedbrutet på en

förvärras vad gäller 0st inte Framför allt skulle svårigheterna kunna ytterligare om

förutses. Även för skummjölkpulver kan det bli problem konsumtionen ökar i den takt som

och VM-prisema skulle bli lägre med hänsyn till gjorda "minimum access"-åtaganden om

än vad förutses. som

Frukt, grönsaker och vin

vad den framtida produktionen eller har funnits tillgängliga gäller Inga prognoser

EU. Kostnaderna för exportstödet inom de konsumtionen frukt, grönsaker och vin inom av

med de flesta övriga varuområden. nämnda varuområdena är förhållandevis lågt jämfört

1996 för vin 53,9 milj och för färska Maximalt tillåtna exportstöd under år utgör ecu

vilket kan med motsvarande maximala belopp frukter och grönsaker 72,6 milj ecu jämföras

och nötkött 1 800

för 3 600 milj ecu, mejeriprodukter ca 3 200 milj ecu ca spannmål ca

milj ecu.

från EU uppgick under Den totala exporten färska frukter, citrusfrukter och grönsaker av

år. WTO-taket för år 1996 uppgår 1991-1994 i genomsnitt till 2,9 milj ton per perioden ca

vilket innebär att större delen av till 886,9 tusen ton och för år 2000 till 753,4 tusen ton

Bidrag utgår f.n. i huvudsak till EU:s export dessa produkter sker utan exportbidrag. av

äpplen, nötter och tomater. följande produkter: citrusfrukter, persikor,

1990/91-1993/94 mellan 112 för vin varierade under säsongerna

EU:s självförsöijningsgrad 133%. innebär det normalt finns ett ganska betydande produktionsöverskott av

och Detta att

under motsvarande period i genomsnitt till vin inom EU. Exporten av vin från EU uppgick

2,7 hl och för år 2000 till 2,3 milj 9,9 hl. WTO-taket för år 1996 uppgår till milj ca milj ca

alltså den största delen exporten utan hl. Liksom i fråga om frukt och grönsaker sker av

bidrag.

inom dessa sektorer konsekvenserna för EU WTO-åtagandena Någon djupare analys av av

varuområden låga kostnaderna för har inte gjorts dels g.a. de vid jämförelse med övriga p.

dels bristfälligt underlag för en sådan analys. EU-budgeten, p. g.a.

Bearbetade jordbruksprodukter

antal produkter såväl

Begreppet bearbetade jordbruksprodukter omfattar ett mycket stort Kännetecknande för denna produktkategori är att den

inom utanför livsmedelssektom. som

år ökat snabbare än handeln med s.k. internationella handeln på senare betydligt

OECD-ländemas totala export bearbetade Som exempel kan nämnas att av basprodukter.

1980/82 1990/92 årligen ökat med 4,5 % medan jordbruksprodukter under perioden - Motsvarande siffror basprodukter endast ökat med 0,1% under samma period. exporten av

för uppgår till 5,4% respektive 2,2%. importen

skall behandlas lika då det Grundprincipen är att basprodukter och bearbetade produkter

dock WTO-åtagandena i fråga exportstöden. En skillnad är att gäller neddragningarna av

Eftersom exportstöd för bearbetade produkter endast omfattar beloppsbegränsningar. om

omfattning EU blir också bearbetade produkter tillämpats i mycket stor av

WTO-átagandenas inverkan på CAP utan östutvidgning 59

neddragningskraven kännbara. Exportstöd har utgått för produkter innehåller som mjölkpulver, socker, ägg och spannmål. För produkter inte erhöll som exportstöd under basperioden får överhuvud taget inget exportstöd tillämpas.

WTO-taket för exportstöd år 1996 uppgår till ca 657 milj ecu och för år 2000 till 415 milj ecu. Neddragningen av exportstödsbeloppet under UR-avtalets genomförandeperiod motsvarar 36% av basperiodens belopp den snabba tillväxten men p. g.a. i handeln med bearbetade produkter ägt under år kommer den som rum senare verkliga effekten av neddragningskraven att bli betydligt större, snarare i storleksordningen 40-45 %. Detta kommer med stor sannolikhet att innebära ökad press på EU:s export av bearbetade produkter och skapa konkurrenssituation mellan olika en kategorier av bearbetningsföretag. Till skillnad från exportstödsbegränsningama på basprodukter kan omfördelning göras mellan olika varuområden.

Utöver den nämnda ovan exportstödsbegränsningen för bearbetade jordbruksprodukter finns ett särskilt tak fastställt för exportstödet till bearbetade frukter och grönsaker. Detta belopp uppgår för år 1996 till 11,4 milj och för år 2000 till ecu 8,3 milj ecu. Till skillnad från huvudgruppen av bearbetade jordbruksprodukter finns för denna produktgrupp även en kvantitativ begränsning. För vissa bearbetade produkter, t.ex. inom köttsektom, finns inga särskilda tak fastställda. I dessa fall ingår i stället eventuell export i exportstödsutrymmet för respektive huvudvarugrupp.

P.g.a. det stora antalet produkter innefattas i som begreppet bearbetade jordbruksprodukter är det mycket svårt göra att jämförelser mellan handelsstatistiska data och WTOåtagandena. På samma sätt som för varuområdet frukt och grönsaker kan därför ingen mera djupgående analys göras konsekvenserna för EU av av WTO-åtagandet inom området för bearbetade jordbruksprodukter.

Ovriga produkter

Övriga produkter som år föremål för exportstödsbegränsningar inom EU

enligt UR-avtalet är ris, olivolja, ägg, råtobak och alkohol. Dessa varuområden kommenteras inte i det följande beroende på dels att underlag saknas för tillfredsställande en bedömning av URavtalets konsekvenser, dels att stödbeloppen inom dessa sektorer är förhållandevis små.

Öl

2 Konsekvenser

utvidgning

EU Central-

av en av mot och

Osteuropa

I rapporten har det förutsätts att samtliga kandidatländer blir medlemmar samtidigt år 2000

samt att dessa länder övertar CAP i dess nuvarande form. Mycket talar för att så inte blir

fallet. Då syftet har varit att analysera de faktorer yttre som utgör tryck på EU att reformera

CAP och att identifiera de varuområden är särskilt som känsliga för en östutvidgning, har i

rapporten varken spekulerats kring vilka länder eventuellt kan som bli medlemmar först

eller vilka övergångsarrangemang kan krävas som för de olika kandidatländerna.

Utvecklingen i de central- och östeuropeiska länderna

CÖE-ländernaf

2.1.1 Allmänna ekonomiska förhållanden

Den nedgång i ekonomin kännetecknat som samtliga central- och östeuropeiska länder under

de första åren 1990-talet bröts 1994 då de flesta CÖE-länder av redovisade positiv BNPen tillväxt. Denna utveckling fortsatte även under år 1995. Enligt preliminära siffror från

OECD redovisade samtliga länder Lettland utom positiv BNP-tillväxt för år 1995. För

Polen, Rumänien, Slovakien och Tjeckien låg BNP-tillväxten i intervallet 5-7% medan

motsvarande tal för Ungern endast uppgick till 1%. Den positiva utvecklingen i ekonomin

väntas fortsätta även under år 1996. Den ekonomiska utvecklingen har även ätföljts av en

snabb tillväxt i utrikeshandeln.

Inflationen är fortfarande i hög de flesta länderna mätt med västeuropeiska mått måste men ändå kontrollerbar anses jämfört med de tre- eller fyrsiffriga tal redovisades för som några

år sedan. För Slovakien, Slovenien och Tjeckien uppskattas inflationen under år 1995 ha

begränsat sig till storleksordningen 9-l2%. För övriga länder redovisas inflationstal på 24-

38%. Under år 1996 beräknas inflationstalen fortsätta att sjunka.

Arbetslösheten fortsätter CÖE-länder att vara hög i de flesta med undantag för Estland och

Tjeckien där den uppgår till ca 2 respektive 3%. För de flesta övriga länderna ligger

arbetslösheten på mellan 10 och 15%. Dock redovisas något lägre värden i Lettland och

Litauen, ca 6%. Samtliga länder uppvisar något minskad arbetslöshet under år 1995 jämfört

med närmast föregående år. Inga större förändringar förutses för år 1996.

Betalningsbalansen är negativ för de flesta CÖE-ländema och genomsnittligt sett har inga

förbättringar skett under år 1995. Betydande underskott 1500 US$ milj redovisas år

1995 för Tjeckien, Ungern, Polen och Rumänien. Viss förbättring jämfört med föregående

år kan noteras för Ungern, medan betydande försämringar har inträffat för Tjeckien, Polen

och Rumänien.

621 denna utredning med Central- och Östeuropa CÖE-ländema avses följande länder: Bulgarien, Estland,

Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern.

utvidgning EU Central- och Östeuropa SOU 1996: 171 62 Konsekvenser av en av mot

fortfarande underskott i den statliga budgeten. För Bulgarien och De flesta länder redovisar år 1995 till mellan 6 och 7% BNP, för Rumänien till ca 4%, Ungern uppgår underskottet av större förändringar skett under år vilket är de högsta värdena. Genomsnittligt sett har inga 1995.

2.1.2 Utvecklingen inom jordbruket

inom i CÖE-ländema i viss utsträckning Den återhämtning jordbruksproduktionen som kunde observeras för år 1994 fortsatte även under år 1995. Sålunda Ökade, enligt med mellan 4,2 och

preliminära siffror från OECD, bruttovärdet av jordbruksproduktionen

Rumänien och med de högsta värdena i de två 13% i Polen, Bulgarien, Tjeckien, Litauen och Ungern redovisas också förstnämnda länderna. För Slovenien, Slovakien, för de först nämnda länderna. Endast två länder, positiva värden, vilka dock är lägre än inom jordbruksproduktionen. Allmänt Estland och Lettland, redovisar alltjämt tillbakagång sett förefaller de baltiska länderna befinna sig i en senare utvecklingsfas av exempelvis i förhållande till omdaningsprocessen, vilket innebär viss eftersläpning det också inom de baltiska länderna avregleringen Visegradländemaöå Generellt sett är som för alla CÖE-ländema är dock att den tidigare mycket av jordbruket gått längst. Gemensamt kraftiga tillbakagången inom jordbruket tycks ha upphört.

Särskilt stark har återhämtningen varit inom vegetabilieproduktionen. I exempelvis ökat med 18% 16% år 1995 jämfört med Bulgarien och Polen har denna sektor ca resp. användningen handelsgödsel. Produktionen föregående är, delvis beroende på en ökning i till 76,6 milj vilket är uppgång med ca av spannmål är 1995 uppgick preliminärt ca ton en med bottenåret 1992. För jordbruksländer som Polen och 13,7 milj ton jämfört stora i återuppnått de Rumänien kan konstateras att spannmålsproduktionen stort sett före medan viss eftersläpning alltjämt råder i produktionssiffror som gällde reformperioden, baltiska länderna har fortfarande långt kvar till den nivå Ungern och Bulgarien. De spannmålsproduktionen rådde före reformperioden. som

Även kraftiga nedgången stoppats och inom animalieproduktionen har den tidigare mycket ha skett under år 1995, dock inte så markant som inom en försiktig återhämtning synes Alla länder de baltiska uppvisar sålunda tillväxt i vegetabilieproduktionen. utom baltiska länderna däremot har nedgången fortsatt under animalieproduktionen år 1995. I de år takten i förefaller ha bromsats Inom mjölkproduktionen 1995 även om nedgången upp. den nedåtgående trenden fortsatt i många förefaller en viss Stabilisering ha inträtt även om länder. Flera länder bl.a. Polen ligger alltjämt långt under de produktionskvantiteter som - reformperioden. För de baltiska länderna har nedgången i mjölkproduktion uppnåddes före fortgått även under år 1995.

CÖE-ländemas har också ökat stadigt under både utrikeshandel med jordbruksprodukter CÖE-länder redovisar underskott i utrikeshandeln med 1994 och 1995. Trots att de flesta ökar snabbare än blir det sammanlagda resultatet för livsmedel och att importen exporten CÖE-ländema helhet visst överskott, främst beroende på Ungerns kraftiga som ett handelsöverskott.

53Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien

SOU 1996: 171 Konsekvenser utvidgning EU Central- och Östeuropa 63 av en av mot

Den andel av hushållsinkomsten spenderas på livsmedel är CÖEsom generellt sett hög i ländema. Variationema är dock stora, från 30% i Estland, ca Tjeckien och Polen till ca 60- 70 % i Litauen och Rumänien. I samtliga länder utom Estland, Tjeckien, Slovakien, Ungern och Polen har denna andel ökat sedan reformåtgärderna inleddes. Några tecken att denna utveckling skulle vända kan ännu inte märkas, med undantag för Polen och Ungern där utvecklingen faktiskt gått i motsatt riktning, dvs. viss minskning i livsmedelsdelen av hushällsinkomsten.

Tidigare utredningar

2.2.1 Allmänt

På ett relativt tidigt stadium efter upplösningen av det ekonomiska och politiska samarbetet inom det gamla östblocket gjordes företrädare för CÖE-länder av några uttalanden om ländernas avsikt att söka medlemskap i EG. De första ansökningarna från Polen och - Ungern lämnades in år 1994. Redan år 1992 genomfördes de första studierna - av vad ett EG-medlemskap skulle innebära för EG och den jordbrukspolitiken CAP. gemensamma Sedan dess har flera institutioner, forskare och myndigheter såväl inom som utanför EU genomfört studier på detta tema. Ursprungligen begränsade sig intresset till de fyra s.k.

Visegrad-ländema, dvs. Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien CÖE-4. Därefter

utvidgades intresset först till att även omfatta de båda balkanländema Bulgarien och Rumänien efter det också dessa erhållit

att s.k. associationsavtal CÖE-6. Slutligen kom

även de tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen samt Slovenien att omfattas av

utredarnas intresse CÖE-lO. Eftersom de olika ländergruppema kommit in i

diskussionerna EU-medlemskap vid olika om tidpunkter varierar också omfattningen av utredningarna med hänsyn till detta. De tidigaste utredningarna avsåg därför endast CÖE-4ländema medan de utredningar CÖE-l0. som gjorts ett sent stadium normalt omfattat

Det faktum att utredningarna tillkommit vid olika tidpunkter och avser olika geografiska områden försvårar givetvis jämförelser mellan dem. Den varierande geografiska räckvidden förklarar till stor del de skillnader i exempelvis kostnader som föreligger mellan olika utredningar. Vidare har marknadsläget för i synnerhet spannmål förändrats radikalt sedan de första utredningarna gjordes, vilket i Även hög grad påverkar kalkylema. nötköttsmarknaden i Europa har varit utsatt för oförutsedda påfrestningar genom BSEdebatten och åtföljande köpmotstånd.

Nedan redovisas summariskt vissa de av utredningar som genomförts, på vilka grunder de vilar samt vilka resultat och/eller förslag som presenteras i rapporterna. De flesta av dessa utredningar tar främst upp konsekvenserna utvidgning för den framtida produktionen av en och konsumtionen inom CÖE-ländema samt belastningen på EU-budgeten. Dessa frågor avhandlas dessutom i kapitel 2.3 och 2.4. Konsekvenserna av en utvidgning med hänsyn till WTO-åtagandena behandlas under huvudavsnitt

64 Konsekvenser utvidgning EU mot Central- och Östeuropa SOU 1996: 171 av en av

2.2.2 Fristående studier

uteslutande de

De fyra närmast följande utredningarna tar upp budgetmåssiga

konsekvenserna utvidgning, i första hand med Visegradländema COE-4. av en

Anderson Tvers 1993 Anderson uppskattar kostnaderna för anslutning CÖE-4-länderna till 37,6 Tyers av miljarder och förutsätter fullt genomförande 1992 års CAP-reform vilken också antas ecu av tillämpas på CÖE-4. Studien bygger på simuleringsmodell världsmarknaden för sju en av centrala produktgrupper. I rapporten förutses stark produktionstillväxt särskilt inom en animaliesektom den stimulerande effekt anpassning till EU:s prisnivå för med p. g.a. som sig.

Brenton Gros 1993 Denna studie tar inte hänsyn till CAP-reformen år 1992. Beroende på vilka antaganden som görs betr. produktivitetsutvecklingen kommer enligt denna studie att variera

kostnaderna

avsevärt mellan lO och 50 miljarder För COE-4 ligger den genomsnittligt ca ca ecu. beräknade kostnaden på 17 miljarder ecu.

Tangermann Josling 1994 Med hjälp den s.k. europeiska simuleringsmodellen som utvecklats av USA:s av jordbruksdepartement uppskattar Tangermann Josling kostnaderna för anslutning av CÖE-4-ländema till 13,3 miljarder Denna kalkyl bygger på gradvis anpassning av ecu. en CÖE-ländemas till i CÖE-4 för priser EU:s prisnivå och innebär ganska stora prishöjningar i synnerhet socker, mjölk och nötkött. Författarna anser att en sådan prisanpassning är skadlig för CÖE-länderna eftersom den inte är anpassad till ländernas inkomstnivå vilket kommer att leda till betydande överskottsproblem inom de nämnda sektorerna.

van Berkum Terluin 1995 Denna studie är också begränsad till CÖE-4-ländema. Den bygger på tre scenarier med olika antaganden produktivitetsutvecklingen. Enligt det ena alternativet förutsätts en om återgång till 1989 års produktionsnivå, dvs. före reformperioden. Det andra alternativet förutsätter att produktiviteten höjs till EU-nivå vid tiden för anslutning medan enligt det tredje och sista alternativet produktivitetsutvecklingen begränsas till hälften av EU:s. Kostnaderna kommer enligt de nämnda alternativen att variera mellan 5,9 och 7,6 miljarder Den främsta anledningen till att denna studie gett ett lägre resultat än de andra ecu. studierna är olika antaganden om producenternas reaktion på de högre priserna som EUmedlemskapet för med sig. Enligt Berkum Terluin är det sannolikt att det dåliga van utgångsläget för jordbruket i CÖE-lånderna kommer att hämma tillväxten och utvecklingen inom överskådlig tid vilket gör att hela produktionspotentialen inte kommer att kunna utnyttjas.

Följande fyra rapporter ingår i en serie utredningar som beställts av Europeiska kommissionen genomförts författarna på eget ansvar och där de presenterade men som av slutsatserna och förslagen är författarnas egna.

SOU 1996: 171 Konsekvenser utvidgning EU Central- och Östeuropa av en av mot 65

Tangermann m.fl. 1995

Några nya kostnadskalkyler presenteras inte i denna rapport. Förutom en lägesbeskrivning av jordbruket i CÖE-6-ländema innehåller utredningen ett resonemang om alternativa åtgärder för anpassning CÖE-ländemas stödnivåer och av handelspolitik till EU:s politik samt eventuella övergångsarrangemang. Slutsatsen Tangermanns blir av resonemang att en fullständig och snabb reform av CAP förordas och att denna reform inkluderar såväl

reducering av stödprisema som en fullständig avlänkning den s.k. av

kompensationsersättningen från produktion och resursanvändning. Under tiden fram till

medlemskap bör vissa anpassningsåtgärder vidtas från såväl CÖE-ländemas sida från som EU-sidan.

Buckwell m.fl. 1995

I likhet med Tangermann gör inte heller Buckwell några egna nya kostandskalkyler utan nöjer sig med att hänvisa till tidigare studier enligt vilka kostnaderna för en anslutning av CÖE-6-ländema skulle hamna i storleksintervallet 22-37 miljarder ecu. Buckwell konstaterar att ingen de tidigare studierna beaktat de av begränsningar som införts genom UR-avtalet varför de verkliga kostnaderna troligen har överskattats. Buckwell ifrågasätter även det meningsfulla i fokusera att på de budgetmässiga kostnaderna, dels g.a. att dessa är svåra att uppskatta, dels att det missvisande inte p. g.a. anses att samtidigt beakta vinsterna utvidgning. Vidare behandlas i CÖE-ländema av en utredningen effekterna för och för CAP utvidgning lämnas av en samt förslag till alternativa anslutningsmodeller och åtgärder inom EU och CÖE-ländema. I likhet med Tangermann förordar även Buckwell en reformering av CAP med övergång till lågprissystem.

Tarditi m.fl. 1995

Inte heller Tarditi gör några egna beräkningar av kostnaderna för en anslutning utan nöjer sig med att konstatera att dessa skulle bli betydande i händelse oförändrad CAP vid av anslutningstillfället. En orsak till svårigheterna att uppskatta kostnaderna den anses vara snabba omställningsprocessen i CÖE-ländema och osäkerheten om hur utbud och efterfrågan kommer att reagera på olika prisnivåer. Även Tarditi förordar en reformering av CAP innebärande bl.a. att nuvarande med delvis avlänkat system stöd byggs ut till att omfatta samtliga marknadsregleringar år 2000 och detta att stöd endast utgår till jordbrukare inom EU-l5. Närmandet mellan jordbrukspolitiken i EU-l5 och i CÖE-ländema skall ske

genom ett övergångsarrangemang där stödnivåer och gränsskydd successivt anpassas.

Mahé 1995

Mahés skiljer från resonemang sig de övriga tre studierna genom att föra in "sannolikhets"-

begreppet i en diskussion om olika alternativa scenarier. Sannolikheten för s.k. "status ett qu0"-alternativ, dvs. att ingen anpassning har skett vid tidpunkten för medlemskap, bedöms 90% hög

vara sannolikhet medan sannolikheten för att anpassning kommer att ha skett

inom fem år bedöms till 10% låg sannolikhet. Sannolikheten för att anpassning kommer

att ha skett på 10 års sikt bedöms 50%. För del betonar vara egen författaren betydelsen av en snabb integration under femårsperiod via tullunion och en en med strukturfonder. Särskilt viktigt är det enligt Mahé minska stödet inom att mjölk- och sockersektorema. Inom mjölksektom bör införande två- eller av treprissystem övervägas och

interventionspriserna bör sänkas generellt. Budgetkostnadema av en utvidgning år 2000

beräknas ligga i intervallet 6-16,3 miljarder ecu beroende på scenarium. Om utvidgningen i

66 Konsekvenser utvidgning EU mot Central- och Östeuropa SOU 1996: 171 av en av

Mahé även till CÖEstället sker år 2005 blir kostnaderna 6-22,5 miljarder ecu. tar hänsyn ländemas till vilket beräknas uppgå till fyra miljarder år. bidrag EU-budgeten ca ecu per

2.2.3 Vissa länders utredningar

Brittiska iordbruksministeriet MAFF 1994 - MAFF har gjort beräkningar av de budgetmässiga konsekvenserna på jordbruksområdet av anslutning CÖE-ländema till EU. Kalkylema bygger bl.a. på förutsättningen att CAP en av skall förbli i oförändrad fram till anslutningen, att WTO-åtagandena inte skall stort sett utgöra någon begränsning för t.ex. utbetalning av exportstöd, att världsmarknadspriserna förblir vid den nivå de hade omedelbart efter det att CAP-reformen inleddes samt att CÖE-ländema inte den nivå förelåg i slutet 1980-talet. jordbruksarealen i överstiger som av Vidare antas att anslutningen kommer att äga omkring år 2000. rum

MAFF redovisar två alternativa scenarier, ett statiskt och ett dynamiskt. I det statiska alternativet konsumtion återgår till historiska nivåer, vilket i detta antas att produktion och fall 1988-1991. I det dynamiska alternativet förutsätts utgörs av genomsnittet för perioden att jordbruket i CÖE-ländema uppnår produktivitet som i motsvarande EU-länder samma och konsumtionen EU-värden. För samtliga CÖE-länder utom att per capita också uppnår de baltiska har värden från västra valts referensvärden. För de baltiska Tyskland som länderna har utgått från genomsnittsvärden för Sverige, Norge och Finland. De man vid beräkning arealstödet. Vidare har justerade avkastningsnivåema har sedan använts av antagits viss ökning djurpopulationen ett resultat höjda stödnivåer. en av som av

scenariet tidsaspekten Vid Helt avgörande för kalkylema enligt det dynamiska anses vara. utgångspunkt för fastställande olika tidigare utvidgningar av EG/EU har som av produktionstak socker, mjölk, nötkreatur tagits de spannmål, oljeväxter, - före Utvecklingen under åren fram till produktionsnivåer som gällt strax anslutningen. medlemskapet kan alltså bli mycket avgörande för vilken produktionsnivå som kommer att

ligga till grund för stödets storlek.

De kostnaderna för FEOGA:s54 garantisektion utvidgning uppskattas till sammanlagda av en och till 25,2 miljarder enligt det ca 8,7 miljarder ecu enligt det statiska alternativet ca ecu alternativet. det statiska alternativet uppgår kostnaderna för olika former dynamiska I av direktstöd arealstöd, djurbidrag till 90% totalkostnaden. I det dynamiska - ca av alternativet begränsas denna andel till ca 50%. Resultatet av beräkningarna är mycket beroende vilka antaganden världsmarknadspriserna skulle falla av som gjorts. Om t.ex. avsevärt skulle även kostnaderna för exportbidragen öka. Likaså skulle högre basarealer

eller högre avkastningsnivåer resultera i högre kostnader.

Övriga medlemsländers utredningar 1993-1994 CÖE-

Nederländska finansministeriet har uppskattat kostnaderna för anslutning av samtliga

10-länder till mellan 27 och 43 miljarder ecu. Det franska jordbruksministeriet uppskattar

kostnaderna för anslutning CÖE-ö-länderna till 8 miljarder ecu. Det tyska av ca jordbruksministeriet beräknar att kostnaderna kommer att uppgå till mellan 11 och 17 miljarder för anslutning CÖE-4-ländema och till ungefär det dubbla beloppet om ecu av

FEOGA EU:s jordbruksfond. Fonden utgörs två delar, garantisektion och en utvecklingssektion. av en

SOU 1996: 171 Konsekvenser utvidgning av en av EU mot Central- och Östeuropa 67

anslutningen skulle gälla CÖE-IO. De angivna siffrorna är hämtade ur det brittiska

materialet men inga detaljer är kända vad gäller de antaganden ligger till som grund för

kalkylema. Den holländska kalkylen utgörs enkel av en schablonberäkning där det antagits

att utbetalningarna per capita kommer att minst lika med vara genomsnittet för Irland,

Grekland och Portugal.

Kanadas iordbruksministerium AAFC 1996

Agriculture and Agri-Food Canada AAFC har

gjort prognoser för spannmålsmarknaden i

såväl EU-15 CÖE-IO fram till som år 2000. Enligt rapporten räknar med man att

produktionen av spannmål i CÖE-ländema liksom den genomsnittliga avkastningen kommer

att ha återgått till nivå rådde samma som i slutet av 1980-talet, dvs. 105 ca milj ton redan år

2000. Dock väntas avkastningen fortfarande understiga avkastningsnivån i EU. Den

inhemska konsumtionen beräknas uppgå till ca 98 milj ton vilket skulle medföra ett

nettoexportbehov av ca 7 milj ton.

Det konstateras att tillväxten i jordbruksproduktionen i hög grad är beroende av att

investeringar kommer till stånd i infrastrukturen

på landsbygden. CÖE-ländema bedöms ha

en betydande potential för produktionsökningar efter ha blivit

att en del av EU.

Totalproduktionen av spannmål inom ett EU-25 bedöms år 2000 ligga i storleksordningen

300 milj ton och den inhemska förbrukningen på ca 265 milj ton. Detta indikerar ett

potentiellt nettoexportbehov på 35 ca milj ton.

Till skillnad från de utredningar vilka genomförts inom EU fokuserar den kanadensiska

studien av naturliga skäl mera på marknadsaspekten än på kostnadsaspekten. Vad gäller

budgetkostnaderna för EU hänvisas endast till den utredning som genomförts inom EU, det

s.k. "strategipapperet".

2.2.4 Jordbruksverkets

beräkningar 1995

Jordbruksverket SJV gjorde under hösten 1995 beräkning de en av budgetmässiga

kostnaderna för FEOGA-fonden

av en anslutning av CÖE-10-ländema till EU.

Kalkylen

bygger, i likhet med MAFF:s kalkyl,

på en rad osäkra förutsättningar,

exempelvis att alla

CÖE-10-länder blir fullvärdiga EU-medlemmar samtidigt år 2000 utan

övergångsregler.

Vidare förutsätts att CAP förblir helt oförändrad fram till Även

anslutningstidpunkten.

reglerna för regional- och strukturstöd förutsätts bibehållas oförändrade. I likhet med

MAFF :s utredning tas heller ingen hänsyn till vilka begränsningar som WTO-åtagandena

kommer att föra med sig. SJV har dessutom presenterat förslag betr. övergångsperioder för

såväl EU CÖE-ländema. som

I likhet med MAFF -rapporten redovisas tvâ alternativa scenarier det varav ena baseras på

historisk produktion och det andra på produktionspotentialen. Alternativet historisk

produktion bygger på att vid fastställande

man av produktionsbegränsningarna i

fråga om

produktionskvoter, basarealer m.m. utgår från 1994 års

produktion. Detta år var jordbruks-

produktionen i CÖE-ländema som lägst efter reformperiodens omvälvningar. Alternativet

kan således betraktas minimialtemativ. som ett I det andra alternativet förutsätts CÖEatt ländema får utnyttja hela sin produktionspotential. I detta alternativ används

samma antaganden som gjorts enligt MAFF s.k. :s dynamiska alternativ vad beträffar

Central- och Östeuropa SOU 1996: 171 68 Konsekvenser en utvidgning av EU mot av

det inte blir tillåtet att utöka den totala åkerarealen avkastningsnivåema. Dock förutsätts att ha. Detta alternativ kan ett maximialtemativ. på ca 42 milj ses som

med tillämpning alternativet Budgetbelastningen på FEOGA:s garantisektion kommer av historisk bli i storleksordningen 9 miljarder ca 6,5 miljarder avser produktion att ecu varav och Återstoden är i första hand kostnader för exportstöd. d.irektstöd arealstöd djurbidrag. blir små vid detta alternativ har eventuella förändringar Eftersom exportvolymema tämligen för totalkostnaden. Vid alternativet med i världsmarknadsprisema inte så stor betydelse inom för den produktionspotentialen beräknas produktionen komma att expandera ramen

åkerarealen. På kort sikt väntas särskilt vegetabilieproduktionen växa i betydelse.

befintliga Även på längre sikt, till följd den animalieproduktionen förväntas expandera, men av enligt detta alternativ uppskattas till stimulans som djurbidragen innebär. Budgetkostnadema 20 dvs. något lägre än det högsta alternativet enligt MAFF:s kalkyl. Av ca miljarder ecu, 10 miljarder direktstöd medan återstoden främst avser dessa 20 miljarder avser ca avsevärt större relativ betydelse i detta exportstöd. Anledningen till att exportstöden har en blir Följaktligen spelar också förändringar i fall är att exportvolymema betydligt större. roll i detta alternativ än i det första fallet. SJ V:s beräkningar VM-prisema betydligt större under 1994-2000. Om priserna däremot bygger på en prisuppgång på ca 15-20 % perioden öka med 2 miljarder vilket skulle ligga kvar på 1994 års nivå skulle exportbidragen ca ecu De drar de högsta kostnaderna ligger något närmare MAFF:s beräkningar. produkter som

är spannmål, mjölk och nötkött.

2.2.5 Europeiska kommissionens utredning 1995

kommissionen genomförde under år 1994 på uppdrag rådet en grundlig Europeiska av inom i de associationsländema samt i de tre inventering av situationen jordbruket sex och i Slovenien. Arbetet resulterade i tio landrapporter och en baltiska länderna vilka 1995. Rapporterna innehåller sammanfattande rapport presenterades sommaren beskrivningar ekonomin i i respektive land, jordbrukets betydelse, komprimerade av stort interna och marknadssystem, utrikeshandel, produktion och konsumtion, priser, externa strukturförhållanden samt förädlingsindustrin Till rapporterna har fogats ett gediget m.m. innehåller värderingar eller förslag statistiskt material. Dessa rapporter inga egna men beträffande den allmänna ekonomiska utvecklingen samt för däremot prognoser och inom vissa viktigare fram till är utvecklingen av produktion konsumtion varugrupper

2000.

ärlig BNP-tillväxt på mellan 4 För Visegradländema och de baltiska länderna förutspås en och 5 % fram till slutet innevarande decennium. För balkanländerna förutspås tillväxten av förväntas leda till viss bli ungefär hälften av denna nivå. De väntade inkomstökningarna en

inom efterfrågan på jordbruksprodukter, i synnerhet animalieprodukter. återhämtning rådde före

Däremot väntas ingen återgång till de nivåer för per capita-konsumtionen som

inom jordbruket och livsmedelsindustrin väntas gå reformperioden. Strukturförändringarna Produktiviteten väntas också öka inte nå långsamt bl.a. på grund av brist på kapital. men

till nivåerna från 1980-talet. upp

SOU 1996: 171 Konsekvenser utvidgning EU av en av mot Central- och Östeuropa 69

2.2.6 Europeiska kommissionens

"Strategy Paper" 1995

Europeiska kommissionens "Strategy Paper" konsekvenserna om på jordbruksområdet av en

framtida utvidgning presenterades i samband med EU:s toppmöte i Madrid i december

1995. "Strategipapperet" grundade sig på de rapporter som hade presenterats tidigare under

året, men innehöll dessutom dels diskussion effekterna en om av en utvidgning med

oförändrad jordbrukspolitik, dels alternativa förslag till framtida riktlinjer för den

gemensamma jordbrukspolitiken. Vidare innehöll strategipapperet vissa förslag till åtgärder

borde vidtas före som anslutningen. De tre förslag till lösningar beträffande den framtida

CAP oförändrad

var a CAP, b radikal reform samt c vidareutveckling av 1992 års

reform. Kommissionen förordade det sista alternativet.

Som arbetshypotes CÖE-länder en antogs att samtliga blir medlemmar år 2000 och gradvis

anpassar sina prisnivåer till unionens under en övergångsperiod på fem år dvs. fram till år

2005. Som komplement till de tidigare nämnda prognoserna för utvecklingen produktion av och konsumtion fram till år 2000 gjordes av denna anledning även prognoser per vamområde för år 2005. Slutligen gjordes även en prognos för år 2010, då det kunde antas

att de nya medlemsländerna hade klarat de återstående av strukturproblemen och blivit helt

integrerade i CAP. Prognoserna för år 2005 och 2010 är mera hypotetiska till sin natur och

vilar givetvis på betydligt osäkrare underlag än prognosen för år 2000 som vilar på en detaljanalys av jordbruket i vart och de berörda länderna. ett av

För spannmål, oljefrön, mjölk, nötkött och fjäderfakött väntas produktionsöverskott inom

CÖE-ländema helhet dvs. som produktionen överstiger konsumtionen redan år 2000. - - För spannmål väntas produktionsöverskottet uppgå till ca 6,1 milj ton förutsatt att inget

arealuttag tillämpas. Vid ett 15 %-igt arealuttag reduceras detta överskott till 500 ca tusen

ton. Produktionsöverskottet av oljefrön kan förväntas finna avsättning inom nuvarande EU-

l5 och förorsakar därför inga problem. För mjölk förutses ett produktionsöverskott på ca 1,7 milj ton. För socker och griskött förutses år 2000 visst underskott för CÖE-ländema

som helhet. Gemensamt för de flesta varuområden bl.a. spannmål, mjölk samt nöt- och griskött är att, trots lägre förväntad produktion år 2000 år - än 1989, denna minskning inte

förmår uppväga den ännu kraftigare minskningen den inhemska konsumtionen. Detta av

belyser klart den mycket stora betydelse

som återhämtningen inom den inhemska

konsumtionen har för avsättningsmöjlighetema för livsmedel i CÖE-ländema. För år 2005

och 2010 väntas överskottssituationen förvärras ytterligare. För t.ex. spannmål väntas

överskottet uppgå till ll ca milj ton år 2010.

Europeiska kommissionen har även gjort för en prognos utgifterna i FEOGA-fondens

garantisektion avseende kostnaderna för CÖE-länderna. anslutningen av Enligt denna

kommer merkostnaderna p. g.a. utvidgningen år 2000 att uppgå till 9,0 miljarder ca ecu varav ca 6,6 miljarder ecu avser direktstöd, dvs. arealstöd och djurbidrag. Det är värt att

notera att man i stort sett inte räknat med några utgifter alls för interventionsåtgärder eller

exportstöd år 2000 inom spannmålssektom vilket torde innebära att förutser att EUman prisema kommer att i nivå med Även vara VM-prisema. inom nötköttsektom förutses

begränsade utgifter för intervention och exportstöd. För år 2005 och 2010 antas utgifterna

inom FEOGA komma att ligga på 11,7 respektive 12,2 miljarder Utgiftema för ecu. direktstöden antas förbli i oförändrade stort sett jämfört med år 2000. Den relativt måttfulla

kostnadsökningen mellan åren 2000 och 2010 faller till övervägande del

på ökade kostnader

70 Konsekvenser utvidgning EU mot Central- och Östeuropa SOU 1996: 171 av en av

för intervention och exportstöd för spannmål och nötkött särskilt för nötkött samt på - ökade kostnader för s.k. kompletterande åtgärder, bl.a. miljöåtgärder.

för central- och länderna

2.3 Konsekvenserna de östeuropeiska av EU-

medlemskap

2.3.1 konsekvenser för CÖE-ländema

Budgetmässiga

i innebär CÖE-ländema måste betala medlemsavgift enligt fastställda Medlemskapet EU att Avgiften grundar sig dels på viss andel varje medlemslands momsintäkter normer. en av och BNP, dels på intäkter från tullar och importavgifter som utgår på importen av jordbruksprodukter från tredje land. Enligt beräkningar gjorts av SJV efter samråd med som finansdepartementet hösten 1995 kan CÖE-ländemas samlade bidrag till EU-budgeten överslagsmässigt uppskattas till 2-5 miljarder Även beräkningar som gjorts av Mahé ecu. jfr avsnitt 2.2.2 siffror i storleksordning, 4 miljarder ecu. Det är värt att ger samma ca dessa situation i CÖE-ländema. Om ländernas notera att kalkyler utgår ifrån dagens momsintäkter, BNP och import jordbruksprodukter ökar under tiden fram till av medlemskapet ökar också bidragen till EU-budgeten.

Utgiftema inom för FEOGA:s garantisektion faller helt på EU-budgeten. Till denna ramen kategori hör kostnaderna för intervention, exportstöd, arealstöd och djurbidrag. De utgifter hänför sig till FEOGA:s utvecklingssektion, vari ingår bl.a. strukturstöd, regionalstöd, som miljöstöd kräver dock nationell medfinansiering. Storleken av det nationella m.m., medñnansieringskravet varierar med hänsyn till land och åtgärdstyp. Det lägsta l/4 de kostnaderna projekt gäller bl.a. för de medñnansieringskravet ca av godkända per - fattigare medlemsländerna i Sydeuropa s.k. mål-l-områden. Det kan antas att relativt tillämpas för CÖEgenerösa villkor vad gäller självñnansieringskravet också kommer att ländemas del. Med till det ansträngda budgetläget i de flesta dessa länder är det hänsyn av dock tveksamt de har råd att göra de satsningar som krävs. Eftersom dessa om egna stödåtgärder är frivilliga för medlemsländerna är det stor risk att de inte kommer att tillämpas CÖE-ländema statsñnansiella skäl. av av

2.3.2 Prismässiga konsekvenser för CÖE-ländema

För producenter

Prisjämförelser mellan EU och CÖE-ländema förekommer inte i någon större omfattning. Skälet till detta är tidigare i utsträckning varit avskärmade från givetvis att dessa länder stor världsmarknaden i och att prissättning på marknadsmässiga grunder inte förekommit. övrigt De senaste årens höga inflation har dessutom försvårat jämförelser med EU och andra västländer. I kommissionens utredning avsnitt 2.2.5 jämförs för år 1994

Europeiska se

priserna inom CÖE-ländema för vissa viktigare jordbruksprodukter med motsvarande priser

SOU 1996: 171 Konsekvenser utvidgning EU Central- och Östeuropa 71 av en av mot

inom EU och på världsmarknaden. Prisrelationema mellan CÖE-ländema och EU varierade dock avsevärt beroende på land och CÖEprodukt. Generellt sett låg dock ländemas priser år 1994 på klart lägre nivå än EU:s CÖEen priser. I vissa fall låg låndemas priser t.0.m. under VM-priset.

För vete visar studien att CÖE-ländemas producentpriser fritt gård ligger på 40-90% av motsvarande EU-priser. Betydelsefulla spannmålsproducerande länder som Polen, Ungern

och Rumänien ligger inom intervallet 56-73 %. Endast Slovenien har högre priser än EU. De flesta CÖE-länders priser understeg år 1994 t.0.m. världsmarknadspriset för vete.

Exempelvis låg Visegradländemas och Rumäniens priser på omkring 80-90% av VM-priset. Polens vetepris låg dock i nivå med VM-priset. Det bör observeras att jämförelsen med VM-priset gjordes på basis 1994 års prisuppgifter, dvs. före de två årens av senaste kraftiga prisuppgång på världsmarknaden.

För mjölk och nötkött ligger prisnivån i CÖE-ländema ännu lägre i förhållande till EU än vad som gäller för vete. För mjölk intervallet 21-92% och för nötkött l2-80%. Särskilt var låga värden noterades i båda fallen för de baltiska länderna medan Slovenien hade de högsta värdena. För Visegradländerna och Rumänien ligger värdena normalt kring 40-60%. För

griskött och üäderfäkött ligger prisnivån i CÖE-ländema något högre ån för mjölk och nötkött, för griskött i Visegradländerna i stort sett i nivå med EU-priset.

Det bör ännu gång påpekas att kommissionens en utredning baseras på förhållandena år 1994 och att ytterligare utjämning en rimligen bör ske under tiden fram till medlemskapet.

Det är dock troligt att ett visst prisgap alltjämt kommer existera mellan CÖEatt EU och länderna vid anslutningstillfállet, särskilt detta blir om tidigt på ZOOO-talet. Om prisskillnaden består kommer medlemskapet i EU att innebära höjda producentpriser för flera viktiga produkter, inte minst inom animaliesektom. Stora variationer föreligger dock mellan olika länder och produkter. De högre priserna torde stimulera produktionen liksom

användningen av insatsvaror vilket i sin tur verkar höjande på avkastningsnivåema.

Om lönsamheten inom jordbruket med hjälp av ett regleringssystem upprätthålls på en relativt sett högre nivå än inom övriga näringsgrenar finns det risk att obalans skapas inom

samhällsekonomin och att blir kvar inom resurser jordbruket vilka skulle kunna användas effektivare inom andra sektorer. För jordbrukets del finns dessutom risk att de högre inkomsterna liksom i väst kommer att kapitaliseras i form - - av höjda fastighetspriser och att strukturomvandlingen fördröjs. Avgörande för de samhällsekonomiska effekterna av höjda jordbrukspriser blir dock dels hur stort "prishoppet" blir för respektive land och

produkt, dels hur snabbt utvecklingen kommer gå inom att övriga sektorer fram till anslutningen. Ju långsammare tillväxttakten blir inom övriga sektorer ekonomin, desto av starkare blir snedvridningseffekten i förhållande till jordbruket.

Sammanfattningsvis kan konstateras att producentprisnivån i CÖE-ländema i allmänhet var betydligt lägre än i EU-l5 år 1994 då EU:s jämförelse gjordes. I del fall CÖEen understeg ländemas priser t.0.m. VM-priserna. Länderna uppvisar dock stora olikheter inbördes varför det är svårt att dra några generella slutsatser i Även övrigt. med hänsyn till den

För och mjölk vete avses pris fritt gård. VM-priset för vete âr framräknat avdrag med l0 ecu/ genom ett ton från exportpriset f.o.b. från Argentina. EU:s priser för nötkött och griskött partihandelspris. CÖE:s avser pris för nötkött avser pris fritt gård omräknat från levande vikt.

72 Konsekvenser utvidgning EU mot Central- och Östeuropa SOU 1996: 171 av en av

snabba utvecklingen i de berörda länderna bör alltför långtgående slutsatser inte dras på grundval av två år gamla prisuppgifter.

För konsumenter och förädlingsindustri

Några systematiska kartläggningar konsumentprisema i CÖE-ländema har inte av genomförts men skillnaderna länderna emellan torde vara minst lika stora som i fråga om producentpriserna. Konsumentprisema för livsmedel har hittills under reformperioden ökat snabbare än den allmänna inflationstakten och snabbare än ökningen av realinkomstema. För producentprisema har utvecklingen varit den motsatta, dvs. priserna har ökat långsammare än inflationen. Konsumenterna har reagerat på de höjda livsmedelsprisema genom minskade inköp. Framför allt har detta drabbat animaliesektom. Vid ett EU-inträde skulle producentprisema i princip bli desamma tillämpas inom övriga EU-länder. En som höjning av priset i producentledet skulle med säkerhet leda till en prisuppgång även i konsumentledet.

En snabb anpassning till EU:s prisnivå skulle om prisgapet fortfarande är betydande med - största sannolikhet innebära ytterligare minskad inhemsk konsumtion, vilket i sin tur skulle sätta den inhemska produktionen under hård press. I ett läge med i stort sett lika priser och

fritt varuutbyte mellan Väst- och Östeuropa är det troligt att de östeuropeiska

konsumenterna skulle föredra från väst framför de inhemskt producerade eftersom varor varor från väst generellt sett har högre kvalitet än motsvarande östproducerade varor. Den konkurrensfördel i form av lägre priser som östproducerade varor f.n. har skulle således delvis försvinna vid en prisutjämning mellan öst och väst. I stället skulle kvalitetsskillnadema bli avgörande för konsumenternas val. mera

En höjning av producentprisema leder, förutom till höjda priser på all direktkonsumtion, även till höjda priser för förädlingsindustrin. En generell prisuppgång på råvaruinköpen skulle kunna få allvarliga negativa konsekvenser för CÖE-låndernas förädlingsindustri. Denna industri brottas f.n. med betydande lönsamhetsproblem och befinner sig i ett läge med stort behov av kapital för att klara alla nödvändiga investeringar och en omfattande omstruktureringsprocess för att bli konkurrenskraftig med västländemas livsmedelssektor. Vid snabb integrering CÖE-ländernas jordbrukssektorer i CAP skulle en av förådlingsindustrin i CÖE-ländema betala de högre råvaruprisema omgående tvingas att som gäller inom EU. P.g.a. konsumenternas relativt sett lägre köpkraft i öst än i väst kommer industrin att sakna möjligheter att fullt ut kompensera sig för de höjda råvaruprisema genom höjda produktpriser. Detta skulle i sämsta fall kunna leda till utslagning stor del CÖE-ländernas förädlingsindustri eller i bästa fall till att av en av industrin överlever aldrig möjligheter att bygga de som krävs för men ges upp reserver framtida investeringar. En sådan utveckling skulle i sin tur få negativa återverkningar för avsättningsmöjlighetema inom primärproduktionen.

Sammanfattningsvis skulle en prisutjämning på råvaror till EU-nivå om en sådan prisskillnad existerar vid anslutningstidpunkten verka hämmande på såväl CÖE-ländemas exportmöjligheter och den inhemska förbrukningen som på förädlingsindustrins utvecklingsmöjligheter. Om däremot anpassningen till EU:s prisnivå sker stegvis finns bättre möjligheter att livsmedelssektom kan utvecklas i takt övriga samma som samhällssektorer. Därigenom undviks också snedvridning mellan olika sektorer i ekonomin.

SOU 1996: 171 Konsekvenser utvidgning EU mot Central- och Östeuropa 73 av en av

2.3.3 Produktionsbegränsningar

Medlemskap i EU innebär vid oförändrad CAP att de tio central- och östeuropeiska länderna underkastas EU:s olika system för produktionsbegränsningar. Sådana system finns i huvudsak inom följande områden: spannmål, oljeväxter och proteingrödor för

baseraler

beräkning av arealstöd och ersättning för arealuttag, mjölk och socker produktionskvoter samt nöt- och fårkött bidragsrätter grundade på vissa djurtäthetskriterier. Det förutsätts i denna utredning att CÖE-ländema kommer att överta CAP i hela dess nuvarande omfattning, dvs. inklusive arealstöd, djurbidrag och arealuttagssystem.

Dessutom finns inom vissa andra sektorer regleringar innebär att produktionen som begränsas på olika sätt, exempelvis inom vinsektom och inom frukt- och grönsakssektom kvalitetsbestämmelser. Dessa system kommer också att bli gällande för CÖE-ländema. Kvalitetsnormer av varierande omfattning finns för övrigt inom de flesta varuområden. En viktig restriktion för CÖE-ländema redan före annan som medlemskapet begränsar dessa länders exportmöjligheter till EU-15 är EU:s Sanitära regelverk. Vissa CÖE-länder har i dag inte möjlighet att utnyttja sina kvoter inom för Europaavtalen länderna inte ramen g.a. att uppfyller EU:s Sanitära normer.

Storleken av ovannämnda produktionsbegränsningar bestäms i samband med medlemskapsförhandlingarna mellan EU och respektive kandidatland. Vid tidigare anslutningar har man från EU-sidan utgått från grundprincipen att produktionskvoter, basarealer skall baseras på historiska data. I m.m. princip har man hävdat att produktionen skall vara opåverkad ett förväntat medlemskap. I slutskedet är det dock alltid av en förhandlingsfråga hur långt man är beredd att sträcka sig från respektive parts sida för att nå en uppgörelse.

Med hänsyn till de stora svängningarna i produktionen under 1990-talet kan det bli svårare än vanligt att hitta en "normal" produktionsnivä. Från CÖE-ländemas sida kommer man med all säkerhet att försöka få tillgodogöra sig så stor produktion som möjligt, kanske de produktionsvolymer som man hade före reformperiodens början. Eftersom samtliga CÖEländer ansökt medlemskap kommer producenterna där för om att vara mottagliga signaler från EU om sådant rör marknads- och stödvillkoren under tiden fram till som medlemskap. Det kan alltså förväntas att bl.a. den pågående diskussionen CAP:s framtid i om hög grad påverkar och kommer att påverka produktionens omfattning och inriktning i CÖE-ländema redan innan medlemskapet förverkligas.

Produktionsförhållanden för spannmål. olieväxter och proteingrödor

För att få någon uppfattning storleken de sektorer med om av som tillämpning av nuvarande regelsystem kommer att bli föremål för produktionsbegränsningar redovisas nedan vissa areal- och produktionsdata. Den första tabellen arealema för anger spannmål, oljeväxter och proteingrödor vilket kan tjäna som underlag vid uppskattningen de framtida av basarealerna. Den andra tabellen avkastningsvärdena vilka torde få anger betydelse bl.a. vid fastställande arealstödet. av

74 Konsekvenser utvidgning EU Central- och Östeuropa SOU 1996: 171

	av en	av mot
Arealer	annmål oleväxter och rotein rödor tusen ha
för s
Land	EQ	Spannmål BE	lm	M2	Oljeväxter 12% M32		Proteingrödor 1‘2§2	1.925
Polen	8377 2805	8481 2941	8600 2810	570 465	370 472	550 574	386 163	394 63

Ungern

Tjeckien	1662	1750	1750	121	249	250	58	71
Slovakien	818	860	870	65	87	105	43	68
Slovenien	125	111	132	2	3	3	8	3
Rumänien	5978	6328	5950	966	612	650	311	66
Bulgarien	2150	2282	2300	261	505	600	87	54
Litauen	1006	1178	1033	11	6	-	119	9
Lettland	666	489	595	2	1	-	15	3
Estland	396	320	360	1	3	-	-	-
Totalt CöE-10	23983	24739	24400	2464	2308	2742	1190	T51

Avkastningsvärden för spannmål och oljeväxter ton/lg

Land	H§2	Spannmål 19‘Zé	ll	"i	Oljeväxter Pl	fi
Polen	3,2	2,6	3,3	2,8	2,0	2,3
Ungern	5,5	3,9	4,6	2,0	1,6	2,1
Tjeckien	4,7	4,1	4,5	2,8	2,1	2,3
Slovakien	5,2	4,3	5,1	2,3	1,8	2,2
Slovenien	4,2	5,1	5,6	2,0	1,7	2,4
Runänien	3,1	2,9	3,0	1,0	1,2	1,2
Bulgarien	4,4	3,0	4,0	1,8	1,2	1,7
Litauen	3,0	2,0	2,5	1,7	1,3
Lettland	2,4	1,8	2,0	1,4	1,0
Estland	2,4	1,6	2,1	1,0	0,7
Totalt CöE	3.7	3,0	3,5	1,8	1,5	1 9

mellan åren 1989 och 1994. Tvärtom Ökade Ingen minskning av spanmålsarealen ägde rum arealen och inga större förändringar väntas ske fram till är 2000. Tendensen något var likartad för de flesta enskilda CÖE-länderna med undantag för Estland, Lettland och Slovenien vilka dock tillhör regionens minsta spannmälsproducenter. Den stora produktionsvolymen under första delen 1990-talet får helt tillskrivas minskningen av av den sammanlagda basarealen för sjunkande avkastningar. Det får således anses troligt att spannmål kommer att ligga i närheten av 24 milj ha.

För och proteingrödor minskade däremot arealema något under reformperioden. oljeväxter För arealen till år 2000. Inte heller för oljeväxter och oljeväxter väntas även en ökning av proteingrödor torde fastställandet basarealen innebära några större svårigheter. Enligt de av för 1992 ärs CAP-reform skulle basareal och avkastningsnivå fastställas regler som gällde grundval av historiska data för produktionen under en viss angiven tidsperiod. Samma vid Finland och Österrike. Vilka regler regler kom också att gälla anslutningen av Sverige, kommer att gälla för CÖE-ländema får bestämmas i samband med som detta EU led i Blair medlemskapsförhandlingarna. I sammanhang kan nämnas att som ett House-uppgörelsen med USA, vilken föregick slutuppgörelsen i Uruguayrundan, åtog sig stödberättigade oljeväxtarealen till 5,1 milj ha. I Blair Houseatt begränsa den ca uppgörelsen regleras också hur denna areal skall justeras vid anslutning av nya EUmedlemmar.

Som varierar dessa kraftigt länderna emellan. framgår av tabellen över avkastningsvården dessa variationer inträffade den allmänna nedgången i avkastning mellan Förutom kraftiga åren 1989 och 1994. Fastställandet de avkastningsnivâer skall bilda underlag för av som

Prognos enligt Europeiska kommissionen Prognos enligt Europeiska kommissionen

SOU 1996: 171 Konsekvenser utvidgning EU mot Central- och Östeuropa 75

av en av

beräkning av arealersättningen kan därför förväntas bli en av de svåraste frågorna att lösa i de kommande medlemskapsförhandlingarna. Att fastställa basarealen torde

vara mera

problemfritt med hänsyn till att variationema i arealstorlek inte varit lika stora.

Produktionen av socker

Nedanstående tabell anger produktionen betsocker, vilket kan tjäna underlag vid

av som

uppskattningen av produktionskvotema för socker.

Produktion av socker tusen ton

m:	EA	1994	2.09268
Polen	1730	1329	1650
Ungern	540	456	507
Tjeckien	567	375	370
Slovakien	188	122	167
Slovenien	21	23	40
Rumänien	778	350	405
Bulgarien	74	13	87
Litauen	96	64	63
Lettland	33	16	14
- Estland	0	0	0
Totalt CÖE-10	4027	2747	3303
Tabellen visar att produktionen	socker gick ganska kraftigt 32% under av ner

reformperioden. Tendensen var likartad i samtliga CÖE-länder. Från EU:s sida räknar man med en att en viss återhämtning kommer att äga fram till år 2000, dock inte så stor att rum den kan kompensera hela nedgången under reformperioden. Som framgått av tidigare avsnitt väntas docki stort sett balans på sockermarknaden i CÖE-ländema helhet. som Eftersom inget nämnvärt överskott väntas uppstå och produktionen inte heller väntas återgå till sin gamla nivå, borde det inte bli något större problem att fastställa produktionskvot en på en nivå som ungefär motsvarar den förväntade framtida produktionen.

Produktionen av mjölk

I nedanstående tabell redovisas produktionen mjölk vilket kan av tjäna som ledning vid uppskattningen av de framtida produktionskvoterna för mjölk.

Produktion av mjölk tusen ton

m	my	m:	m
Polen	16404	11920	14000
Ungern	2862	2000	2670
Tjeckien	4991	3197	3014
Slovakien	2055	820	1276
Slovenien	601	562	673
Rumänien	3323	3000	3100
Bulgarien	2135	1135	1575
Litauen	3235	1660	2209
Lettland	1976	937	1187
Estland	1277	772	883
Totalt CÖE-10	38859	26003	30587

Som framgår tabellen gick mjölkproduktionen av ner mycket kraftigt under reformperioden i samtliga CÖE-länder. Enligt EU:s statistik sjönk totalproduktionen med närmare 13 milj ton 33% under perioden 1989-1994. Enligt OECD:s statistik uppgick dock produktionen år 1994 till 28 milj ton, dvs. 2 milj än ca ton mer enligt EU. Denna skillnad beror helt på olika produktionssiffror för Rumänien, år 1994 till vars produktion enligt OECD uppgick

Prognos enligt Europeiska kommissionen Prognos enligt Europeiska kommissionen

76 Konsekvenser utvidgning EU mot Central- och Östeuropa SOU 1996: 171 av en av

5,2 milj ton. Preliminära produktionsuppgifter från OECD tyder på en svag nedgång i produktionen under år 1995 jämfört med året innan. CÖE- Tillgängliga prognoser för ländema helhet tyder inte på att någon återgång till gamla tiders produktionssiffror som

kommer att hinna äga rum fram till år 2000. Återhämtningen väntas gå snabbast i Polen,

Ungern, Slovenien och Rumänien medan övriga länder väntas släpa efter även i fortsättningen.

Att förutse storleken av de framtida mjölkkvotema är svårt. Den kraftiga nedgången i alla

CÖE-länder, olikheterna mellan länderna, osäker statistik, CÖE-ländemas önskan att öka

självförsöijningsgraden, EU:s önskan att hålla nere överproduktionen är sådana faktorer som kommer att ha stor betydelse i de framtida medlemskapsförhandlingama. Till detta kommer hänsyn till de administrativa problem det skulle innebära att hantera ett system med mjölkkvoter i länder där antalet jordbruksföretag med mjölkproduktion är mycket stort samtidigt som det genomsnittliga antalet kor per företag är lågt, I synnerhet gäller detta Polen.

Produktionen av nöt- och fårkött

Produktionen nöt- och fårkött stöds inom EU ett system med djurbidrag. Den av genom särskilda produktionen nötkött inom CÖE-ländema har dock helt andra traditioner än av inom EU. Den nötköttsproduktion förekommit tidigare har i huvudsak utgjort som en biprodukt till mjölkproduktionen och köttet har varit av låg kvalitet jämfört med västeuropeiska förhållanden. I östländerna har nötköttet generellt sett haft både lägre anseende och lägre pris än t.ex. griskött. Användning av särskilda köttraser avsedda uteslutande för köttproduktion har tidigare knappast förekommit alls. En omsvängning är dock på väg i CÖE-ländema med ett sakta ökande intresse för särskild köttproduktion. Eftersom det inte finns någon historisk produktion att peka på vad gäller hållande av köttdjur kan svårigheter uppstå med förhandlingarna om tilldelning av bidragsrätter.

2.3.4 Struktur-, regional- och miljöstöd

Medlemskap i EU innebär också att de central- och östeuropeiska länderna ges möjlighet att del av EU:s olika stödåtgärder inom struktur-, regional- och miljöpolitiken. Sådana åtgärder är frivilliga för medlemsländerna och berör inte bara jordbruket utan kan även syfta till att förbättra situationen inom andra samhällssektorer. Endast vissa särskilt angivna åtgärdstyper får omfattas av stödsystemet. Det kan gälla exempelvis regioner med tillbakagående industriell verksamhet och hög arbetslöshet, underutvecklad infrastruktur, underutvecklat jordbruk, åldersstruktur samt områden med glesbygds- eller ogynnsam miljöproblem. I kommissionens "strategipapper" integreringen CÖE-ländemas om av jordbruk i EU pekas särskilt behovet av stödåtgärder inom struktur-, regional- och miljöområdena.

Som tidigare nämnts under avsnitt 2.3.1 krävs, med tillämpning nuvarande regler, av nationell medfinansiering för dessa stödåtgärder. Det nationella medfinansieringskravet varierar med hänsyn till land/region och åtgärdstyp. Klassificering stödâtgärderna sker av

70Dessa stödformer behandlas i huvudsak inom för 3 under KomiCAP. ramen expertgrupp

SOU 1996: 171 Konsekvenser utvidgning EU mot Central- och Östeuropa 77 av en av

efter olika s.k. mälområden 1-6. Den högsta andelen EU-bidrag till de ges fattigaste medlemsländerna, t.ex. i Sydeuropa. Avgränsning av målområdena sker bl.a. med hjälp av nationella och/eller regionala BNP-mått sätts i relation till BNP-värden som genomsnittliga för hela EU. Om länder med låga BNP-värden ansluts till EU kommer BNPnya genomsnittet för EU i sin helhet att sjunka och vissa av de länder/regioner f.n. ligger som under gränsen för en viss typ stöd kan hamna ovanför denna gräns. Resultatet skulle av därför med tillämpning nuvarande regelverk bli - av att EU-bidragen till de nuvarande medlemsländerna försämrades.

Med hänsyn till det generella kravet på medfinansiering från medlemsländerna minst - ca 1/4 av kostnaderna är det dock tveksamt CÖE-ländema med nuvarande - om statsñnansiella begränsningar kommer att ha råd att utnyttja möjligheterna till dessa stödformer.

Det förtjänar slutligen påpekas att reglerna för stöd inom dessa sektorer har ändrats i samband med EU:s senaste utvidgningar. Mycket talar för att så kommer ske även vid att en utvidgning med länderna i central- och Östeuropa.

2.3.5 Administrativa konsekvenser för CÖE-ländema

Anslutningen till EU ställer också krav på de administrativa systemen i CÖE-länderna. nya Krav på omfattande statistiskt underlag ställs exempelvis i fråga om produktion och priser, vilket säkert kan förorsaka hel del problem inte minst med tanke en på det stora antalet småföretag inom jordbruket i vissa länder. Dessutom har de flesta CÖE-länder ännu inte hunnit bygga fungerande marknader för Även upp jordbruksproduktema. övriga delar av infrastrukturen uppvisar stora brister vilket bl.a. kommer försvåra att ett fungerande interventionssystem. Administrationen av de olika stödsystemen innebär stora krav i fråga

om registrering och kontroll av stödmottagama. Inte minst torde kvalitetskontrollen förorsaka problem för CÖE-ländema. Den successiva förskjutningen inom EU från prisstöd till direktstöd och inkomststöd ställer också ökade krav på administrationen.

Administrationen av mjölkkvoter, arealstöd och djurbidrag är exempel pä regleringar som sannolikt kommer att förorsaka särskilda problem. Som exempel kan nämnas antalet att mjölkproducerande företag i Polen med upp till tre kor per företag lär uppgå till runt en miljon. Liknande problem torde uppkomma då det gäller genomföra EU:s att stödsystem på nötköttsområdet med djurbidrag kopplade till vissa djurtäthetskriterier. för Stödsystemet spannmål och oljeväxter ställer krav på ett fungerande system för fastighetsregistrering och övervakning. Systemen för fastighetsregistrering är för närvarande under uppbyggnad i CÖE-ländema är långt ifrån fullbordade. I de olika men EU-regleringama finns i många fall tidsfrister inbyggda måste respekteras för som att t.ex. utbetalning av stöd skall kunna ske. Detta ställer stora krav fungerande administrativa rutiner i medlemsländerna. Det är tveksamt CÖE-ländema klarar dessa krav i om dagsläget.

Sammanfattningsvis kan konstateras att ett genomförande i CÖE-ländema de olika av regleringssystemen på jordbruksområdet för närvarande skulle innebära betydande problem för de berörda länderna. Det bör dock framhållas olikheter att stora föreligger länderna emellan och att vissa länder sannolikt är förberedda än andra. mer

utvidgning EU Central- och Östeuropa SOU 1996: 171 78 Konsekvenser av en av mot

i CÖE-ländema

2.4 Prognoser för produktions- och konsumtionsutvecklingen

2.4.1 Allmänna utvecklingstendenser

CÖE-ländema rad faktorer vilka vissa hänger Produktionsvolymen i påverkas av en av med EU-medlemskapet medan andra är relativt oberoende av detta. Bland de samman i EU, omfattningen olika faktorer som påverkas av medlemskapet kan nämnas prisnivån av struktur- och miljöstöd m.m. samt olika former EU-stöd arealstöd, djurbidrag, regional-, eventuellt arealuttag, mjölk- och sockerkvoter av produktionsbegränsningar basarealer, Bland faktorer inte direkt hänger med samt djurhållningsregler. som samman för insatsvaror därmed också

medlemskapet kan nämnas kostnaderna och

avkastningsniväema, jordbrukets strukturförhållanden, pågående jordreformer,

funktion, förädlingsindustrins situation, marknaden för fastighetsmarknadens jordbruksprodukter, transportväsende, kreditmöjligheter, jordbrukarnas utbildningsnivå

Det är mycket svårt att förutse den samlade effekten på produktionen av dessa m.m. utvecklingen på flera områden, t.ex. i fråga jordbrukets faktorer, i synnerhet som om osäker. Det bör särskilt framhållas strukturförhållanden och förädlingsindustrin, är mycket förhållandena varierar starkt mellan de olika CÖE-ländema inbördes och att att för därför också blir olika länderna emellan. förutsättningarna produktionsförändringar

konsumtionen är framför allt beroende hur konsumentpiisema förändras Utvecklingen av av

vilket delvis hänger med producentprisemas utveckling. Övriga faktorer som

samman konsumtionsnivån är inkomstutvecklingen i allmänhet vilket i sin tur är direkt påverkar relaterat till den allmänna ekonomiska utvecklingen. På sätt som för produktionen samma för konsumtionsförändringarna varierar starkt från land till gäller att även förutsättningarna

land.

den framtida och konsumtionen i CÖE-ländema är mycket Slutsatsen blir att produktionen rad både sådana sammanhänger med ett svårbedömbar p. g.a. en omständigheter, som och sådana sammanhänger med utvecklingen i varje enskilt framtida EU-medlemskap som för och konsumtionen i dessa länder måste därför land för sig. Prognoser produktionen

tolkas med mycket stor försiktighet.

2.4 2 Produktions- och konsumtionsutvecklingen vaniområde per

och konsumtionsutvecklingen i samtliga CÖE-lånder till år 2000 Prognoser för produktionsi från december 1995. och 2005 har gjorts av Europeiska kommissionen "Strategipapperet" för år 2010 vissa siffror vilka naturligt vilar på osäker Dessutom finns hypotetiska nog år 2000 för samtliga CÖE-lånder och grund. "Strategipapperet" förutsätter EU-medlemskap fram till år 2005. Även brittiska jordbruksministeriet med en femårig övergångsperiod MAFF har gjort för ett begränsat antal produkter för en hypotetisk prognoser 2000. Berkum/Terluin har presenterat för anslutningstidpunkt ungefär år Van prognoser år 2000 vilket också förutsätts bli flera viktiga produkter för Visegradländema gällande Kanadensiska AAFC har redovisat tidpunkt för anslutningen. jordbruksministeriet en

för spannmålsområdet till år 2000. prognos

SOU 1996: 171 Konsekvenser av en utvidgning av EU mot Central- och Östeuropa 79

I det följande redovisas sammanställningar över produktion, konsumtion och varubalanser

historiska siffror samt prognoser för vissa viktigare åren 2000

varugrupper och 2005. Följande förkortningar för de redovisade

produktionsuppgiftema/prognosaltemativen

tillämpas:

OECD OECD:s preliminära produktionsuppgifter för år 1995

EU Europeiska kommissionens prognos EU utan arealuttag Europeiska kommissionens för år 2000 prognos utan arealuttag EU 15% arealuttag Europeiska kommissionens prognos för år 2000 med 15%-igt arealuttag

MAFF lågt MAFF statiska :s prognosaltemativ för år 2000

MAFF högt MAFF dynamiska :s prognosaltemativ för år 2000

AAFC AAFC:s prognos på spannmålsområdet

vanB/T 1989 prod Berkum/Terluins van prognos baserat på 1989 års produktionsnivâ

vanB/T 1/2 EU prod Berkum/Terluins van prognos baserat på hälften EU:s av produktivitet

vanB/T EU prod Berkum/Terluins

van prognos baserat på EU:s produktivitet

Spannmål

;Spannmål CÖE-10 milj ton

	1989 1994 1995		OECD EU utan EU 15% MAFF lågt MAFF högt	2000 arealuttag arealuttag	2000	2000	2000	2000 AAFC	2005 EU
Produktion	88,3	74,0 76,6		85,7	80,1	78,9	117,9	105,0
Konsuntion	91,0	72,7	-	79,6	79,6	90,6	89,5	97,8	89,6 82,1.
Balans	-2,8	1,3	-	6,1	0,5	-11,7	28,1.	7,2	7,2
Alla	förutser
prognoser		en ökning av produktionen fram till år 2000 jämfört med den

extremt låga nivån i mitten av l990-talet. Variationema år dock betydande. Dessa

variationer återspeglar olika antaganden i fråga om brukad areal, arealuttag och

avkastningar. Den största spånnvidden 40 - ca milj ton återfinns mellan MAFF båda - :s alternativ varav det statiska alternativet förutsätter återgång till historiska nivåer för

perioden 1988-1991. Produktionen enligt MAFF :s s.k. statiska alternativ förefaller dock

något lågt räknat. MAFF :s dynamiska alternativ förutsätter samma avkastning som i

motsvarande EU-länder vilket innebär en mycket hög produktionsnivâ. MAFF båda :s alternativ kan således sägas representera ytterlighetsvården för produktionen.

Även de olika prognoserna för konsumtionen uppvisar skillnader. stora Alla förutser dock

en ökning jämfört med situationen år 1994. MAFF :s prognosaltemativ innebär i båda fallen

en återgång till samma höga konsumtion rådde i slutet som av 1980-talet medan EU är

betydligt försiktigare i sin bedömning. Den kanadensiska prognosen innebär såväl höga

produktions- konsumtionsvärden. På som grund de stora skillnaderna i av fråga om

produktion och konsumtion kommer även varubalansema att uppvisa betydande spännvidd.

Även i detta fall föreligger den största spännvidden mellan MAFF båda alternativ. :s De

flesta prognosaltemativen pekar i riktning visst CÖEmot ett produktionsöverskott inom

låndema helhet år 2000. På som grund av den mycket stora spånnvidden mellan de olika

alternativen är det dock svårt att dra några säkra slutsatser om den framtida produktionen

och konsumtionen. Ett antal stort kombinationsscenarier är fullt tänkbara med mycket

varierande resultat i fråga varubalansen om som följd.

EU Central- och Östeuropa SOU 1996: 171 80 Konsekvenser av en utvidgning av mot

För få större underlag för bedömning den realistiska framtida produktions- och

att ett av

konsumtionsnivån redovisas även de prognosscenarier utförts av van Berkum

tre som

Berkums Terluins begränsas till de fyra

Terluin avsnitt 2.2.2. Van prognoser

ändå intressant studera att förutsättningarna för

Visegradländema men är att p. g.a.

redovisas relativt Som jämförelsematerial väljs i detta fall MAFF:s

kalkylema noggrant. kalkyler g.a. att dessa särredovisar bl.a. Visegradländema.

Spannmål CÖE-4 milj ton 2000 2000 2000 2000 2000 1989 1994 1995 vanB/T vanB/T vanB/T MAFF lågt MAFF högt OECD 1989 prod W EU prod EU prod

47,0 54,4 45,2 49,3 48,3 70,6 Produktion 54,4 44,2 37,2 37,2 37,2 52,5 51,5 Konsumtion 54,4 43,7 - 17,2 8,0 12,1 -4,2 19,1 Balans 0 0,5 -

Även uppvisar variationer. prognoserna för produktionen i de fyra Visegradländema stora flesta ligger 50 milj ton med undantag för MAFF dynamiska De prognosaltemativen runt alternativ ligger väsentligt högre. Prognoserna för konsumtionen skiljer sig avsevärt.

som

Terluin förutser fortsatt konsumtionsminskning förutsätter MAFF-

Medan van Berkum en

konsumtionen uppnår normal EU-nivå. Dessa skillnader återspeglar sig

prognoserna att

Van Berkums Terluins ger vid

också i varubalansema för respektive prognos. prognoser

redovisas i den första tabellen och som avser samtliga jämförelse med de prognoser som hänger framför allt med

CÖE-länder, förhållandevis höga överskottsvolymer. Detta samman

inhemska skall fortsätta sjunka jämfört med 1994

förutser att den förbrukningen att

att man

års låga värden.

Oljefrö

Oljefrö CÖE-10 milj ton 1994 2000 2000 2005 1989 EU utan EU 15% EU

		3,6	arealuttag 5,1	arealuttag 4,6	4,9
Produktion	4,5	3,3	4,2	4,2	4,2
Konsuntion	3,9 0,5	0,2	0,8	0,4	0,7

Balans

till år 2000 jämfört med situationen år EU:s beräkningar innebär en viss produktionsökning

1989 inte tillämpas. Även vid ett 15 %-igt arealuttag skulle produktionen

om arealuttag

år 1989. Konsumtionen också komma att öka något i återgå till samma nivå som antas inte så kraftigt den hela förhållande till läget före reformperioden, dock att suger upp

redovisas nedan Berkums

produktionsökningen. För att få ett visst jåmförelsematerial van

motsvarande från EU.

Terluins prognoser för Visegradländema jämfört med prognoser

Oljefrö CÖE-4 milj ton 1994 2000 2000 2000 2000 1989 vanB/T vanB/T vanB/T EU utan 1989 prod % EU prod EU prod arealuttag

3,0 2,2 3,0 2,1 2,3 3,3 Produktion 1,9 2,2 2,2 2,2 2,6 Konsumtion 2,4 0,3 0,8 -0,1 0,1 0,7 Balans 0,6

Van Berkums Terluins relativt stor spännvidd mellan det alternativ som

prognoser ger

och de alternativen. Även

bygger på återgång till 1989 års produktion övriga

förstnämnda alternativet eftersom

produktionsöverskottet blir förhållandevis stort enligt det konsumtionen inte beräknas återgå till den gamla nivån. samtidigt

SOU 1996: 171 Konsekvenser utvidgning EU

av en av mot Central- och Östeuropa 81

Socker

Socker CöE-10 milj ton 1989 1994 2000 2000 2000 2005

			EU	MAFF lågt	MAFF högt	EU
Produktion	4,0	2,7	3,3	3,6	5,6	3,5
Konsumtion	4,2	3,4	4,1	4,1	3,7	3,9
Balans	-0,2	-0,7	-0,8	-0,5	1,9	-0,4
Samtliga prognoser med undantag för MAFF dynamiska alternativ indikerar			:s			underskott ett
på sockerområdet i storleksordningen 400 000 800 000				år 2000. ton	MAFF:s dynamiska

modell innebär framför allt avsevärt större

en produktion än vad som förutses enligt de

andra alternativen. Konsumtionen däremot är

tämligen lika enligt de olika alternativen. Van

Berkums Terluins för CÖE-4 jämfört med

prognoser MAFF:s motsvarande prognoser ger nedanstående resultat.

Socker CÖE-4 milj ton

	1989	1994	2000 EU	2000 vanB/T vanB/T vanB/T MAFF lågt MAFF högt 1989 prod EU prod EU prod	2000	2000	2000	2000
Produktion	3,0	2,3	2,7	2,8	2,8	3,0	3,0	4,4
Konsumtion	2,9	2,3	2,7	3,1	3,1	3,1	2,8	2,3
Balans	0,1	0	0	-0,3	-0,3	-0,1	0,2	2,1
Van Berkums	Terluins olika

prognoser ligger generellt sett på en högre nivå än de övriga

prognoserna. Detta gäller både sifffroma för produktion och konsumtion

vilket resulterar i visst underskott

på marknaden. Övriga prognoser utom MAFF dynamiska alternativ i

:s ger

stort sett marknadsjåmvikt på sockerområdet. Sistnämnda alternativ inte

ger ett oväsentligt

överskott.

Mjölk

Produktions- och konsumtionsprognoser avseende mjölkråvara för CÖE-området i sin helhet finns endast tillgängliga från EU. MAFF

har redovisat prognoser för produktion

fárdigvaroma smör och skummjölkpulver. Van Berkum Terluin

har redovisat prognoser

för produktion mjölkråvara, bara för

av men Visegradlåndema.

Mjölk CÖE-10 milj ton

1989 1994 1995 2000 2005

			OECD	EU	EU
Produktion	38,9	26,0	27,9	30,6	32,1
Konsumtion	34,5	25,6	-	28,9	29,5
Balans	4,4	0,4	-	1,7	2,6

Mjölk CÖE-4 milj ton

	1989	1994	1995 OECD	2000 EU	2000 vanB/T 1989 prod	2000 vanB/T EU prod EU prod	2000 vanB/T
Produktion	26,3	17,9	17,2	21,0	25,6	19,6	20,3
Konsumtion	23,6	18,0	-	20,2	25,6	25,6	25,6
Balans	2,7	-0,1	-	0,8	0	-6,0	-5,3

Råsocker avses. Van Berkum/Terluin har redovisat vitsocker vilket omräknats till râsocker med

multiplikation med faktorn 1,09.

82 Konsekvenser utvidgning EU Central- och Östeuropa SOU 1996: 171 av en av mot

Berkums Terluins alternativ med återgång till 1989 års Samtliga prognoser utom van produktionssiffroma från tiden före reformperioden inte kommer produktion pekar mot att beräkningar kommer även år 2005 att att uppnås inom prognosperioden. Enligt EU:s man efter 1989 års produktionsnivå. I fråga konsumtionen förutses däremot ligga långt om en Berkum Terluin beräknas konsumtionen år 2000 snabbare återhämtning. Enligt van överstiga 1989 års siffror. EU är dock något försiktigare i sin bedömning av t.o.m. konsumtionens återhämtning. Inget de tillgängliga prognosalternativen pekar mot några av inom mjölksektom inom överskådlig tid. Två Berkums stora överskottsproblem av van Terluins scenarier pekar i stället mot att underskott mjölk kan uppstå.

Nötkött

Nötkött CÖE-10 tusen ton

	1989	1994	1995 OECD	2000 EU	2000 MAFF lågt MAFF högt	2000	2005 EU
Produktion	1990	1401	1330	1693	2300	4000	2009
i	1748	1400		1587	2000	2300	1406
Konsumtion on			-
Balans	242	1	-	106	300	1700	603
Enligt EU:s	kommer ingen fullständig återhämtning att ske vad gäller produktionen

prognos

nötkött till år 2000. Detta förväntas däremot ske till år 2005 då ett inte obetydligt

av kan inträffa den inhemska konsumtionen inte förväntas

produktionsöverskott p. g.a. att utsträckning MAFF i synnerhet det återhämta sig i samma som produktionen. :s prognoser alternativet pekar betydande ökning såväl produktion dynamiska - mot en av som

konsumtion redan till är 2000. Van Berkums Terluins olika scenarier ger följande

resultat.

Nötkött cöe-4 tusen ton 1989 1994 1995 2000 2000 2000 2000 2000 2000 OECD EU MAFF lågt MAFF högt vanB/T vanB/T vanB/T 1989 prod W EU prod EU prod

Produktion	1170	787	765	913	1400	2400	1379	1057	1133
Konsumtion 1115		788	-	967	1300	1400	960	960	969
Balans	55	-1	-	-54	100	1000	419	97	164
Även	Berkums	Terluins scenarier pekar mot en återhämtning för produktionen av
van
nötkött till år 2000		än i mindre storlek än enligt MAFF. P.g.a. van Berkum/Terluins om	vad gäller utvecklingen			produktionen resulterar dessa
något mer optimistiska prognoser						av
beräkningar i överskott till skillnad från EU					förutser ett visst underskott.

som

Griskött

Griskött CÖE-10 tusen ton 1989 1994 1995 2000 2005 OECD EU EU Produktion 5497 4021 4438 4558 4780 Konsumtion 5094 4093 4597 4783 - Balans 403 -72 -39 -3 -

Vare Berkum Terluin redovisar några separata för sig MAFF eller van prognoser och konsumtionen jämförelser mellan EU:s och produktionen av griskött. Några prognos material har således inte kunnat göras. EU-prognosen pekar mot viss uppgång i

annat en

såväl produktionen konsumtionen, dock utan att någon fullständig återhämtning väntas

som

2005. Konsumtionen öka produktionen vilket leder till ske fram till år väntas något mer än visst preliminära produktionssiffror för år 1995 tyder ett produktionsunderskott. OECD:s

SOU 1996: 171 Konsekvenser utvidgning

av en av EU mot Central- och Östeuropa 83

dock pi en snabbare återhämtning

av produktionen än vad som förutsetts i EU:s

prognos,

vilket kan tolkas så att EU-prognosen underskattat

takten i återhämtningen något.

Fjäderfákött

Fjäderfäkött CöE-10 tusen ton

1989 199/o 2000 2005

			EU	EU
Produktion	1754	1291	1721	18/03
Konsumtion	1426	1266	1537	1657
Balans	328	25	184	186

Liksom för griskött finns endast EU:s egen prognos tillgänglig. Inte heller i detta fall kan

således några jämförelser göras med annat prognosmaterial. EU-prognosen tyder dock på en relativt snabb återhämtning både i fråga om produktion och konsumtion vilket beräknas leda

till ett produktionsöverskott i storleksordningen 200 000 ton inom CÖE-ländema redan år

2000.

Sammanfattning Droduktions- och av konsumtionsutvecklingen

Ett genomgående drag hos de flesta de av prognosaltemativ som varit tillgängliga för denna

studie är att återhämtningen inom vegetabiliesektom väntas gå snabbare än inom

animaliesektorn. De f.n. höga VM-prisema inom spannmåls- och oljeväxtområdena bidrar

förmodligen till denna utveckling. Samtidigt väntas dock inte den inhemska förbrukningen

öka i takt beroende samma på att konsumentprisema fortfarande kommer att vara höga

jämfört med tiden före de ekonomiska reformema. Denna slutsats gäller både vete och

foderspannmål. Resultatet av denna obalans blir produktionsöverskott ett i förhållande till

efterfrågan inom vegetabiliesektom. Enligt EU:s skulle prognos överskottet spannmål i av CÖE-ländema kunna uppgå till 6 ca milj ton år 2000 inga restriktioner om läggs på

produktionen.

Inom animaliesektom särskilt mjölkområdet väntas återhämtningen gå - - långsammare.

Visst överskott förväntas dock för nötkötts- och fjäderfåköttsområdena den p. g.a.

eftersläpande konsumtionsutvecklingen. För griskött väntas dock inte

något överskott.

Enligt preliminära uppgifter från OECD förefaller dock tillväxten av produktionen inom

grisköttssektom gå snabbare än väntat, vilket kan innebära att takten i återhämtningen

underskattats. Även griskött skulle alltså kunna bli ett överskottsområde. På mjölkomrädet

förväntas i stort balans komma sett att råda.

Flera faktorer påverkar produktionens storlek. Hit hör framför allt produktivitets-

utvecklingen. En snabb produktivitetsökning i länder med f.n.

låg avkastning men stor

produktionspotential, t.ex. Polen och Rumänien, skulle snabbt kunna få betydande

konsekvenser för produktionens storlek i CÖE-området som helhet. En avgörande annan faktor är takten i Även

strukturrationaliseringen. i detta fall år utvecklingen

i de två ovan

nämnda länderna särskilt av stor betydelse p. g.a. deras stora jordbruksarealer.

Helt avgörande för

konsumtionsutvecklingen blir inkomstutvecklingen i samhället. Vid

en snabb tillväxt i ekonomin kommer också efterfrågan på livsmedel att öka vilket särskilt

kommer att animaliesektom och därmed gynna indirekt även produktionen av foderspannmål. Ytterligare viktig faktor för en efterfrägepotentialen både inhemsk -

förbrukning och export blir utvecklingen inom

- förädlingsledet, inte minst vad gäller

Central- och Östeuropa SOU 1996: 171 84 Konsekvenser en utvidgning av EU mot av

f.n. flaskhals i produktionen och som påverkar kvalitetsaspekten. Detta är en mycket stor

både inhemska marknaden och på exporten, i synnerhet försäljningsmöjlighetema på den

vad gäller animalieprodukter.

2.5 Konsekvenser för CAP och EU-marknaden av en utvidgning av

österut

2.5.1 Marknadsmässiga konsekvenser

vissa varuområden den samlade marknadseffekten i ett I det följande redovisas för

CÖE-lO-ländemas produktion och konsumtion hypotetiskt EU-25 som blir resultatet om

till motsvarande siffror för EU-l5 år 2000. Urvalet av och antalet prognosalternativ läggs

beroende alternativ funnits varierar något mellan de olika varuområdena på vilka som

varit lämpliga redovisa i varje enskilt fall. tillgängliga och mest att

Spannmål

Följande fyra prognosaltemativ redovisas i fråga om spannmål:

i dels dels CÖE-IO EU:s för utvecklingen EU-l5, 0 prognoser

AAFC för dels EU-l5, dels CÖE-lO

0 Kanadensiska jordbruksministeriets prognoser

för EU-15 och brittiska jordbruksministeriets prognos för CÖE-lO,

0 OECD:s prognos

statiskt alternativ MAFF l

för EU-l5 och brittiska jordbruksministeriets prognos för CÖE-lO,

0 OECD:s prognos

dynamiskt alternativ MAFF 2 -

Område Areal Avkastning Produktion Konsumtion Balans Prognos §tonha} milj tog milj ton milj tog milj ha

		34,4	5,5		187,5	157,5	30,0
EU	EU-15 cöE-1072 EU-25	24,4 58,8	3,5 5,3		85,7 273,2 193,0	79,6 237,1 167,0	6,1 36,1 26,0
AAFC	EU-15 cÖE-10 EU-25	36,2 28,3 64,5	3,7		105,0 298,0 182,7	97,8 264,8 161,4	7,2 33,2 21,3
OECD	EU-15				78,9	90,6	-11,7
MAFF 1	CöE-10 EU-25				261,6 182,7	252,0 161,4	9,6 21,3
OECD	EU-15				117,9	89,5	28,4
MAFF 2	CöE-10 EU-25	i EU-l5		relativt liten spännvidd vad gäller såväl	300,6	250,9	49,7
Prognoserna för utvecklingen	konsumtion. Avvikelsen mellan		uppvisar		med de högsta respektive
produktion som	och konsumtionsvärdena		uppgår endast till drygt 5 %. Vad gäller	prognoserna

lägsta produktionsinom CÖE-ländema uppvisar däremot betydligt större spännvidd, utvecklingen prognoserna och knappt 20% för konsumtionssiffrorna. Spännvidden drygt 30% för produktionssiffrorna försöka bedöma utvecklingen framför allt i siffrorna återspeglar tydligt svårigheterna att av

72Utan arealuttag

SOU 1996: 171 Konsekvenser utvidgning EU Central- och Östeuropa av en av mot 85

produktionen inom CÖE-ländema. Gemensamt för samtliga redovisade prognosaltemativ är

att det uppstår ett produktionsöverskott av spannmål av varierande storlek i ett nytt EU-25

redan år 2000. EU:s och AAFC:s prognoser ger ungefär samma slutresultat ett sammanlagt överskott på ca 35 milj ton trots att de båda - prognoserna skiljer sig vad

gäller utvecklingen inom CÖE-ländema. Anledningen år att den kanadensiska prognosen ser

mera optimistiskt på både produktions- och konsumtionsutvecklingen i CÖE-länderna än

EU-prognosen. Enligt EU även utsträckt sin till år 2005, kan som prognos överskottet av

spannmål i ett EU-25 detta år nå upp till storleksordningen 45-50 milj ton.

Sammanfattningsvis kan konstateras att en utvidgning EU österut skulle få relativt av stor betydelse för spannmålsmarknaden, särskilt ett förväntat överskott inom som COE-länderna

skulle adderas till ett ännu större förväntat produktionsöverskott inom det nuvarande EU-l5.

Oljefrö

Följande två prognosaltemativ redovisas i fråga om oljefrö. Inga andra prognoser än EU:s

finns tillgängliga vad beträffar utvecklingen i CÖE-låndema.

EU:s för utvecklingen

0 prognoser i dels EU-l5, dels CÖE-lO

OECD:s för

0		prognos	EU-l5 och EU:s prognos för CÖE-lO
Prognos	Område		Areal gmili ha	Avkastning Produktion gtonlha;		milj ton	Konsuntion Balans ;milj ton		milj ton
EU	EU-15 cde-1073 EU-25		5,9 2,7 8 6		2,1 1,9	12,4 5,1 17,5		27,0 4,2 31,2	-14,6 0,9 -13,7
OECD	EU-15					10,2		27,1	16,9
EU	CÖE-10 EU-25		2,7		1,9	5,1 15,3		4,2 31,3	0,9 16,0
EU:s och OECD:s		prognoser	skiljer	sig något vad gäller produktionen inom EU-l5.

Däremot är prognoserna mycket samstämmiga när det gäller konsumtionen inom EU-l5.

Som framgår tabellen blir det väntade av produktionsöverskottet i CÖE-ländema så litet att

det lätt kommer att det sugas upp av stora efterfrågeöverskottet inom EU-l5. Någon större

marknadspåverkan kommer således inte östutvidgningen få att på oljeväxtområdet.

Socker

Följande tre prognosaltemativ redovisas i fråga socker. om Inga prognoser på sockerområdet finns tillgängliga från OECD vilket gjort att FAO:s prognos för EU-l2

utnyttjats i stället.

0 EU:s prognoser för utvecklingen i EU-l5 och i CÖE-lO

FAO:s för EU-l2

0 prognos och MAFF prognos för CÖE-lO statiskt alternativ

- MAFF 1

FAO:s för EU-l2 och

0 prognos MAFF :s prognos för CÖE-lO dynamiskt alternativ

- MAFF 2

73Utan arealuttag

Konsekvenser utvidgning EU Central- och Östeuropa SOU 1996: 171 86 av en av mot

Område Areal Avkastning Produktion Konsumtion Balans Prognos milj hg ton/ha milj ton milj ton milj ton

EU-15 2,0 7,8 15,4 12,6 2,8 EU

CÖE-10	0,7	4,5 3,3	4,1	-0,8
EU-25	2,7	18,7 16,8	16,7 13,5	2,0 3,3
FAO EU-12
CÖE-10		3,6	4,1	-0,5

HAFF 1 EU-25 20,4 17,6 2,8

EU-12 16,8 13,5 3.3 FAO CÖE-10 5,6 3,7 1,9 MAFF 2 EU-25 22,4 17,2 5,2

förutses produktionsöverskott år 2000. För sockermarknaden som helhet ett betydande

dock marknaden i CÖEoch MAFF:s statiska alternativ kommer

Enligt EU:s prognos

underskott socker. Ett inlemmande CÖE-länderna i EU skulle

ländema att ha ett visst av

alltså inte innebära något ökat tryck på sockermarknaden utan snarare enligt dessa prognoser

med överskott ändå kan förutses för sockersektorn hänger helt ihop

motsatsen. Att problem med det marknadsutbud redan existerar i nuvarande EU. Om MAFF :s dynamiska

som

i CÖE-länderna i EU-

scenario samma avkastningsnivåer och per-capita-konsumtion som

15 läggs till grund för resulterar detta i ett betydande produktionstillskott även

prognosen, -

inom CÖE-ländema vilket kommer att tillföras EU-marknaden utöver det överskott som

1.5.3. Dock bör det Berkum/Terluin i sina tre scenarier för

nämnts i avsnitt påpekas att van

CÖE-4-ländema redovisat något bättre marknadsbild än

avsnitt 2.4.2 genomgående en

år 2000 sockermarknaden i CÖE-ländema.

vad EU och MAFF gjort betr. läget

Nötkött

prognosalternativ redovisas för nötkött: Följande tre

EU:s för utvecklingen i EU-l5 och CÖE-lO

0 prognoser

0ECD:s för EU-l5 och MAFF:s statiska alternativ för CÖE-lO MAFF l

0 prognos

OECD:s för EU-l5 och MAFF:s dynamiska alternativ för CÖE-lO

0 prognos

MAFF 2

Område Produktion Konsumtion Balans Prognos gtusen ton} ;tusen ton} gtusen ton EU-15 8 338 8 191 147 EU

CÖE-10	1 693	1 S87	106
EU-25	10 031	9 778	253
EU-15	8 301	7 732	569

OECD CÖE-10 2 300 2 000 300 MAFF 1 EU-25 10 601 9 732 869

EU-15 8 301 7 732 569 OECD CÖE-10 4 000 2 300 1 700 MAFF 2 EU-25 12 301 10 032 2 269

särskilt då det gäller utvecklingen i CÖE-låndema, vilket visar Prognoserna skiljer sig

hur kommer bli i dessa länder.

den stora osäkerhet som råder om utvecklingen att

både konsumtionen. Det finns särskilt stor anledning

Osäkerheten gäller produktionen och

beträffande inom nötköttsektom i CÖE-lånderna eftersom de till osäkerhet utvecklingen

flesta CÖE-länder inte har några traditioner av nöttköttproduktion annat än som

komplement till mjölkproduktionen.

SOU 1996: 171 Konsekvenser utvidgning EU Central- Östeuropa av en av mot och 87

Gemensamt för samtliga är de prognoser att pekar mot ett produktionsöverskott nötkött av av varierande omfattning inom både EU-15 och CÖE-IO. Vid jämförelse med van Berkun/Terluins för CÖE-4

prognoser se avsnitt 2.4.2 kan MAFF :s dynamiska alternativ

MAFF 2 förefalla något extremt, vilket skulle kunna innebära att detta alternativ

överskattat produktionstillväxten i CÖE-ländema helhet. Även som med en försiktig

tolkning av MAFF 2 tyder dock det mesta på ett visst produktionsöverskott år 2000. Enligt EU:s för år 2005 skulle för CÖE-IO prognos övrigt överskottet inom komma att växa med

ytterligare ca 500 ton utöver de ca 150 ton som förutses för år 2000.

Det bör observeras att samtliga tillkommit innan prognoser BSE-krisen började påverka konsumtionen av nötkött inom EU negativt. Vilken inverkan som BSE-frågan kommer att få för den europeiska nötköttmarknaden på längre sikt är osäkert. I bästa fall kan marknaden

återhämta sig och nötköttet återfå konsumenternas förtroende. Om så inte sker måste

nötköttsproducentema i Europa på sikt produktionen till anpassa en lägre konsumtionsnivå för att undvika kostnadskrävande en lageruppbyggnad. En sådan anpassning torde även

behöva omfatta CÖE-ländema. Om den nuvarande situationen på världsmarknaden håller i

sig på längre sikt torde inte heller export utan exportbidrag vara något realistiskt alternativ till lösning ett eventuellt av överskottsproblem. EU:s bedömning av utsikterna för

nötköttsmarknaden inom EU-15 i ljuset BSE-krisen av redovisas i avsnitt 1.5.3. Härav framgår bl.a. att man räknar med konsumtionsminskning för nötkött en på l0-l5% under återstoden l990-talet. av

Griskött

Följande två prognosaltemativ används griskött.

för

På grund av det begränsade antalet

prognoser för grisköttmarknaden för COE-ländema har endast EU upprättat - prognos måste även antalet redovisade prognosaltemativ begränsas till två.

0 EU:s prognoser för utvecklingen i EU-15 och CÖE-l0

0 OECD:s för EU-15 och EU:s för CÖE-l0 prognos prognos

Prognos Område Produkt i

	on ___. tusen ton	Konsumtion $____l tusen ton		Ba ans l ____2 tusen ton
EU EU-15	16 569		16 069		500
CöE-10	4 558		4 597		-39
EU-25	21 127		20 666

OECD	EU-15	16 262	15 750	512
EU	CÖE-10 EU-25	4 558 20 820	4 597 20 347	-39

EU:s och OECD:s för prognoser utvecklingen i EU-15 är relativt samstämmiga. Tyvärr finns bara EU:s prognos för utvecklingen i CÖE-l0 vilket begränsar jåmförbarheten. De tillgängliga prognoserna pekar dock i riktning, nämligen samma mot ett sammanlagt produktionsöverskott i storleksordningen strax under 500 år 2000. tusen ton Som redan antytts under avsnitt 2.4.2 pekar preliminära produktionssiffror från OECD för år 1995 på att takten i återhämtningen för CÖE-ländema grisköttproduktionen i kan ha underskattats i EU-prognosen. Om så är fallet skulle även överskottet i ett nytt EU-25 år 2000 kunna bli större än vad förutses De förväntade som ovan. konsekvenserna marknaden för griskött av BSE-krisen nötköttsmarknaden redovisas i avsnitt 1.5.3.

utvidgning EU Central- och Östeuropa SOU 1996: 171 88 Konsekvenser av en av mot

Fjäderfäkött

redovisas är desamma för griskött, dvs.: De prognosalternativ som som

för utvecklingen i EU-15 och CÖE-10

0 EU:s prognoser

för EU-15 och EU:s för CÖE-10

0 OECD:s prognos prognos

Område Produkt i on Konsumtion i on Ba l ans Prognos tusen ton tusen ton tusen ton EU-15 8 211 7 911 300 EU

CÖE-1O	1 721	1 537	184
EU-25	9 932	9 448	484
EU-15	8 344	8 084	260

OECD CÖE-10 1 721 1 537 184 EU EU-25 10 065 9 621 444

tillförlitliga är i detta fall ännu sämre än i fråga om griskött, Möjligheterna till prognoser några uppskattningar för år 1995 produktionen eftersom inte OECD har gjort preliminära av CÖE-länderna. Det är således svårt att bedöma takten i återhämtningen av fjäderfäkött inom för har för år 2000 antagit något högre såväl produktions- som produktionen. OECD en konsumtionsnivä inom EU än EU själv gjort. I övrigt uppvisar prognoserna inga större ligger i storleksordningen 450-500 tusen avvikelser. Det kalkylerade produktionsöverskottet ton. Till skillnad från grisköttmarknaden beräknas i detta fall produktionsöverskottet även CÖE-länderna. Eftersom marknaderna för fjäderfákött är i stark komma att genereras av tillväxt i världen är det inte troligt begränsat överskott inom denna även på andra håll att ett sektor kommer att förorsaka några stora problem för EU. De förväntade konsekvenserna på

marknaden för BSE-krisen på nötköttsmarknaden redovisas i avsnitt 1.5.3 fjäderfäkött av

Miölk och meierinrodukter

redovisas i fråga mjölkproduktionen. Inga andra Följande tre prognosalternativ om vad beträffar utvecklingen i CÖE-länderna. En prognoser än EU:s finns tillgängliga EU-prognosen endast omfattar hel mjölk, dvs. utan ytterligare begränsning är att uppdelning på mejeriprodukter.

för utvecklingen i EU-15 och i CÖE-10 0 EU:s prognoser för EU-15 och EU:s för CÖE-10 0 OECD:s prognos prognos FAO:s för EU-15 och EU:s för CÖE-10 0 prognos prognos

Område Antal mjölk- Avkastning Produktion Konsuntion Balans Prognos kor milj kggko milj ton milj ton milj ton EU-15 20,2 5905 119,4 112,6 6,8 EU

CÖE-10	8,9	3420 30,6	28,9	1,7
EU-25	29,1	150,0	141,5	8,5
EU-15		120,2	112,4	7,8

OECD CÖE-10 30,6 28,9 1,7 EU EU-25 150,8 141,3 9,5

EU-15 123,3 114,1 9,2 FAO CÖE-10 30,6 28,9 1,7 EU EU-25 153,9 143,0 10,9

för innebär endast mindre återhämtning väntas ske den Prognoserna mjölksektom att en av inträffat i COE-länderna under reformperioden i produktions- och konsumtionsnedgäng som

SOU 1996: 171 Konsekvenser utvidgning EU mot Central- och Östeuropa 89 av en av

början av 1990-talet. Produktionen och konsumtionen beräknas sålunda enligt EU:s prognos för år 2000 ligga 21% respektive 15% under motsvarande värden för år 1989. Avkastningen väntas ha återhämtat sig helt men beräknas fortfarande ligga långt under avkastningsnivån inom EU-ländema. Trots den förhållandevis låga produktionsnivån i CÖE-länderna väntas ändå överskott ett svagt uppstå p. g.a. att även konsumtionen är låg i dessa länder. Det överskott CÖE-låndema beräknas motsvarar dock inte som generera mer än ca l/5 av produktionensöverskottet i hela EU-25. Det allmänna intrycket är dock att mjölksektom i CÖE-länderna i kommer stort sett att präglas av marknadsbalans. Det bör dock påpekas att prognoserna utgår ifrån att den rådande stora skillnaden i avkastningsnivå mellan EU-15 och CÖE-10 kommer bestå. Om CÖE-länderna att avkastningsnivån i skulle höjas till EU-nivå skulle produktionssiffroma givetvis också öka.

Dessutom torde en betydligt större del av mjölkproduktionen i CÖE-10 än i EU-15 vara avsedd för försäljning direkt till konsument eller på lokala marknad. Den andel är som avsedd för vidareförädling är också lägre än i EU-l5. Av de viktigare mejeriproduktema torde mjölkpulver den produkt där CÖE-länderna lättast kan konkurrera med de vara nuvarande EU-länderna. För smör borde rimligtvis goda avsättningsmöjligheter finnas bland de östeuropeiska länderna själva samt inom länderna i f.d. Sovjetunionen. I fråga om ost kan det åtminstone på kort sikt bli problem för CÖE-länderna de - - att motsvara högt ställda hygien- och kvalitetskraven från de västeuropeiska konsumenternas sida.

En jämförelse mellan van Berkum/Terluins produktionsprognoser för de fyra Visegradländema år 2000 och EU:s prognos för dessa länder samma år ger nedanstående resultat.

van Berkum/Terluin, 1989 års produktionsnivå: 25,6 milj ton " hälften av EU:s produktivitet: 19,6 " , " EU:s produktivitet: 20,3 " , EU: 21,0 "

Jämförelsen visar att EU:s produktionsprognos ligger ungefär i nivå med van Berkum/Terluins mellanaltemativ vilket skulle innebära produktivitet i nivå med EU:s en produktivitet. En jämförelse mellan de olika antaganden gjorts beträffande som avkastningsnivån år 2000 visar dock att EU genomgående ligger högre än van Berkum/Terluin gör i sina prognosaltemativ.

Sammanfattningsvis torde den marknadspåverkan EU-15 anslutning CÖE-l0som en av länderna skulle få mjölk- och

inom

mejerisektom bli relativt begränsad, i varje fall så länge avkastningsnivån i COE-länderna förblir nuvarande låga nivå.

Frukt. grönsaker och vin

Övriga varuområden som kan förutsättas större eller mindre marknadspåverkan inom EU

vid ett medlemskap för CÖE-länderna är frukt, grönsaker och vin. Inga produktions-, konsumtions- eller prisprognoser har gjorts för dessa För få varugrupper. att en uppfattning om den relativa betydelsen produktionen i CÖE-länderna i förhållande till av produktionen inom EU-15, redovisas i nedanstående tabell produktionens omfattning år 1994 i EU-15

90 Konsekvenser utvidgning EU mot Central- och Östeuropa SOU 1996: 171 av en av

CÖE-10. bör CÖE-

respektive Det påpekas att det statistiska materialet för i synnerhet ländemas produktion av frukt och grönsaker vilar på bräcklig grund.

Frukt, grönsaker och vin år 1994

Område	Areal ;milj ha} milj ton} ;milj ha} milj ton milj ha hl/ha	Frukt	Produktion Areal	Grönsaker	Produktion Areal		Vin Avkastning Produktion		gmilj hl
CÖE-10		0,9	7,4	0,8	12,3	0,5		28,4	15,1
EU-15		3,0	23,3	1,9	48,1	3,5		44,4	153,6
EU-25		3,9	30,7	2,7	60,4	4,0			168,7
CÖE-10 /		29%	32%	41%	26%	15%		64%	10%

EU-15 %

Av tabellen kan utläsas att såväl fruktarealen fruktproduktionen inom CÖE-ländema som uppgår till ungefär 1/3 arealen respektive produktionen inom EU-l5. Teoretiskt sett av skulle alltså även avkastningen ungefär lika stor i CÖE-10 i EU-l5. Det är dock vara som svårt att göra direkta jämförelser mellan dessa siffror eftersom produktionen till viss del har olika inriktning i de båda regionerna. Exempelvis förekommer ingen produktion av citrusfrukter i CÖE-ländema medan detta mycket betydelsefull produktion för de är en sydliga medlemsländerna inom nuvarande EU.

Vad gäller grönsaker visar tabellen att CÖE-ländemas andel EU:s areal är betydligt av större än andelen av produktionen. För denna sektor skulle alltså teoretiskt sett finnas en - betydande potential för produktionsökningar i CÖE-ländema under förutsättning att avkastningsnivån höjs och att de strukturella problemen inom sektorn kan lösas. Ett bättre utnyttjande produktionspotentialen skulle kunna leda till en kraftigt ökad konkurrens på av EU-marknaden för grönsaker i framtiden.

Att frågan CÖE-ländemas produktion frukt och grönsaker för EU-marknaden om av är en känslig fråga inte minst för de sydliga medlemsländerna inom EU-l5 visar bl.a. det faktum att just trädgårdsproduktema varit den svåraste sektorn att uppnå enighet om då det gällt att åstadkomma en permanent revision av de s.k. Europaavtalen mellan EU och de central- och östeuropeiska länderna. På kort sikt kan dock den marknadspåverkan CÖE-ländemas som export av trädgårdsprodukter får för EU komma att begränsas p. g.a. kvalitetsskillnadema. Detta gäller särskilt i fråga färska trädgårdsprodukter. För trädgårdsprodukter som ingår om i bearbetade livsmedel torde EU-marknaden vara mera lättillgänglig även kort sikt p. g.a. att kvalitet och ursprung i detta fall är av mindre betydelse.

Även inom vinsektom är skillnaderna i avkastning mellan EU och CÖE-ländema ganska betydande. I likhet med grönsakssektom skulle således även i fråga vin finnas en inte om obetydlig potential för produktionstillväxt i CÖE-ländema förutsatt att avkastningsnivån kan höjas. Arealen för vinproduktion i CÖE-länderna uppgår dock endast till 15% EU:s areal av för vinodling. Motsvarande tal för frukt och grönsaker uppgår till 29% respektive 41%. Den i CÖE-ländema marknadspåverkan som en ökad avkastning inom vinproduktionen skulle få inom EU-l5 skulle därför bli mindre än den marknadspåverkan skulle bli som resultatet motsvarande produktivitetshöjning inom frukt- och grönsakssektorema förutsatt av att arealen för vinodling inte utökas betydligt.

SOU 1996: 171 Konsekvenser utvidgning EU Central- och Östeuropa 91 av en av mot

Bearbetade jordbruksprodukter

De studier som genomförts av jordbrukssektom i de central- och östeuropeiska länderna har hittills i huvudsak varit inriktade på den egentliga jordbruksproduktion medan däremot förädlingsindustrin ägnats relativt begränsad uppmärksamhet. Inte desto mindre anses förädlingsindustrin av såväl EU som OECD utgöra nyckeln till hela jordbrukssektoms - ~ återhämtning. Det år först när livsmedelsindustrin och varudistributionen fungerar tillfredsställande också jordbruket kan utvecklas i positiv som en riktning. Större delen av livsmedelsindustrin i CÖE-ländema är i mycket dåligt skick jämfört med västeuropeiska förhållanden. Till de största problemen hör ålderdomlig utrustning, stor överkapacitet, låg produktivitet, ineffektiv teknologi, låg produktkvalitet, låg hygienstandard och bristfälligt marknadskunnande. Kapitalbehovet för nyinvesteringar är f.n. mycket stort. Privatisering av förädlingsindustrin pågår men i långsammare tempo än inom jordbruket. Det har inte varit lika lätt att hitta intresserande köpare till livsmedelsindustriföretag till som jordbruksmark.

Betydande skillnader finns dock såväl mellan olika länder som mellan olika branscher. Generellt sett har utvecklingen gått längst i Polen, Ungern och Tjeckien, medan balkanländema och de baltiska länderna släpar efter. Till de branscher där privatiseringen hunnit längst hör vin-, konfektyr-, tobaks- och dryckesvaruindustriema medan basindustrier som kvarnar, slakterier och mejeriet i de flesta CÖE-länderna fortfarande är under statlig kontroll.

Det är mycket svårt att idag förutse i vilken utsträckning och i vilken takt som förädlingsindustrin i CÖE-länderna kommer att kunna producera kan bli varor som konkurrenskraftiga på EU-ländemas marknad. Avgörande för utvecklingen inom förädlingsindustrin blir nyinvesteringstakten, bl.a. genom omfattningen EU:s av stödinsatser. Exempel på branscher i ett första skede borde kunna ligga relativt bra till som för export till EU-15-ländema är vin-, öl- och tobaksindustriema samt konservtillverkningen inom frukt- och grönsaksbranschema. På längre sikt när nuvarande kvalitetsskillnader inte längre utgör något hinder för export är det troligt att även branscher slakterier och mejerier som samt fårskvaruförsäljningen av frukt och grönsaker kan göra inbrytningar på EU-15-marknaden.

2.5.2 Budgetmässiga konsekvenser

I avsnitten 2.2.2 2.2.4 översiktlig - ges en beskrivning av de utredningar som behandlar de budgetmässiga konsekvenserna av EU:s östutvidgning. Som framgår beskrivningarna av varierar resultatet beräkningarna avsevärt bl.a. av på grund av att undersökningarna täcker olika geografiska områden. De tidigaste utredningarna omfattade endast de s.k.

Visegradländema CÖE-4 medan de senare tillkomna utredningarna har omfattat först

CÖE-6 därefter

samtliga nu aktuella kandidatlånder CÖE-lO. Resultatet av kalkylema

varierar också starkt beroende på vilka antaganden som gjorts bl.a. beträffande avkastningsnivåer och konsumtionsutveckling. De flesta av utredningarna har heller inte beaktat de begränsningar för produktionen som WTO-åtagandena fört med sig.

Att göra för produktion, konsumtion och CÖE-ländema prognoser priser för är förenat med mycket stora svårigheter eftersom det är en unik utveckling dessa länder genomgår och som

92 Konsekvenser utvidgning EU Central- och Östeuropa SOU 1996: 171 av en av mot

det är svårt att förutse hur konsumenter och producenter reagerar på prissignaler och olika utbuds- och efterfrågesituationer. Bl.a. orsakas osäkerheten i beräkningama av följande faktorer:

prisanpassningens stimulanseffekt på produktionen produktivitetsutvecklingen i CÖE-ländema prisanpassningens betydelse för den inhemska efterfrågan inkomstutvecklingen i CÖE-ländema ändrade konsumentpreferenser p. g.a. EU-medlemskap utvecklingen inom förädlingsindustrin i CÖE-ländema utvecklingen infrastrukturen transporter, tillgång till marknader, 0 av marknadskunnande m.m. 0 världsmarknadsprisemas utveckling för beräkning av exportstödet

Dessutom påverkas produktionen av åtminstone två andra viktiga administrativa åtgärder från EU:s sida vilka bestäms i samband med förhandlingarna om medlemskap mellan EU och respektive kandidatland, nämligen:

0 omfattningen av eventuella produktionsbegränsningar basarealer, produktionskvoter 0 omfattningen av eventuella kompensationsbetalningar arealstöd, djurbidrag

Frågan storleken de framtida produktionsbegränsningama behandlas närmare i avsnitt om av 2.3.3.

I följande sammanställning redovisas budgetkostnadema för EU till följd av en utvidgning

med CÖE-10-länderna, fördelade åtgärdstyp enligt EU:s, SJV:s och MAFF:s

beräkningar och med tillämpning av nuvarande CAP. Ingen av de andra utredningarna som varit tillgängliga redovisar kostnaderna uppdelade på åtgärdstyp. Som jämförelse kan

nämnas att storleken av jordbruksbudgeten inom EU för närvarande uppgår till ca 41

miljarder ecu.

EU:s kostnader för en östutvidgning Miliarder ecu/år Åtgärdstxg 1B 22 119 2-1 2000 2005 SJV SJV MAFF MAFF EU eu

Arealstöd	5,0	8,2	5,9	9,1	5,8	5,9
Djurbidrag	1,5	2,1	1,7	2,1	0,3	0,8
Sunna direktstöd	6,5	10,3	7,7	11,2	6,6	6,7
stöd	2,1-2,6	9,5-10,0	1,0	13,9	2,1.	5,1

Annat Sumla stöd 8,6-9,1 19,a-20,3 8,7 25,1 9,0 11.8

Skillnaderna i arealstöd mellan de olika alternativen hänger samman med att de bygger på olika avkastningsnivâer. Om 1980-talets avkastningsnivåer tillämpas resulterar detta i ett högt arealstöd. Om däremot de senaste årens låga avkastningar läggs till grund för

74SJV:s alternativ med historisk produktion 75SJV:s alternativ med produktionspotentialen 76MAFF, statiskt alternativ 77MAF dynamiskt alternativ Avser i första hand exportstöd

SOU 1996: 171 Konsekvenser utvidgning EU mot Central- och Östeuropa 93 av en av

kalkylema blir resultatet det motsatta, dvs. ett lågt arealstöd. Val av basperiod blir liksom frågan om basarealens storlek en förhandlingsfråga mellan EU och respektive kandidatland.

Valet av basperiod påverkar kalkylmässigt även storleken på produktionen. När basperiod och basareal är fastlagda finns inga ytterligare restriktioner för avkastningen. Detta innebär att produktionsvolymen teoretiskt sett skulle kunna öka till gränsen för högsta möjliga avkastningsnivå. De stora skillnaderna i beloppen för "annat stöd" återspeglar framför allt olika produktionsvolymer.

Den viktigaste kostnadsposten i "annat stöd" utgörs exportstöd. Storleken exportstödet av av bestäms förutom produktionsvolymen även mellanskillnaden mellan EU:s interna av av prisnivå och världsmarknadsprisema för respektive produkt. Ju högre "prisgapet" är desto större blir exportstödet. Om EU- och VM-priserna är lika finns inget behov exportstöd. av Om exempelvis VM-priserna på spannmål skulle förbli på 1995/96 års nivå kommer inget exportstöd att behövas inom spannmålssektom. I SJ Vzs beräkningar har OECD:s prisprognoser för år 2000 använts. I MAFF :s kalkyler har det antagits att VM-priserna kommer att kvarstå på nivå de hade omedelbart efter CAP-reformens samma som införande.

Som framgår tabellen varierar storleken "annat stöd" dvs. exportstöd av av mycket - kraftigare än direktstöden vilka är mera statiska till sin natur. Detta beror helt på vilka antaganden som görs beträffande avkastningsnivåemas och VM-prisernas utveckling. Enligt såväl SJV:s MAFF första alternativ har antagits relativt som :s låga avkastningsnivåer. I dessa alternativ kommer direktstöden att dominera medan exportstöden blir obetydliga. Eftersom exportvolymema är små minskar också "prisgapets" för betydelse totalkostnaderna. I SJV:s och MAFF andra alternativ, vilka :s utgår ifrån en större produktionsvolym, kommer exportstöden att öka kraftigt medan direktstöden inte påverkas lika mycket. I dessa alternativ får "prisgapet" ett betydligt kraftigare genomslag på totalkostnaden p. g.a. den stora exportvolymen.

De varuområden som enligt SJV:s beräkningar kommer att bli mest kostsamma inom exportstödet är nötkött, mjölk och socker med ungefär kostnadsnivå vardera samt, i samma händelse sjunkande världsmarknadspriser, även av spannmål. På grund av de stora överskottskvantiteter som väntas spannmål kommer denna sektor att bli särskilt känslig av för förändringar i världsmarknadsprisema. Större delen det förväntade överskottet av av spannmål beräknas dock komma från EU-15-ländema.

Den procentuella fördelningen ländervis totalkostnaderna enligt MAFF statiska av :s respektive dynamiska alternativ framgår av nedanstående tabell.

Begreppet "basperiod" i detta sammanhang bestäms i förhandlingarna medlemskap och får inte förväxlas om med det "basperiod"-begrepp används i WTO-sammanhang för att bestämma neddragningarna i som stödnivåerna.

94 Konsekvenser	utvidgning EU Central- och Östeuropa av en av mot		SOU 1996:171
i	Statiskt alternativ totalkostnad: 8,7 mdr ecu totalkostnad: 25,1 mdr ecu		Dynamiskt alternativ
Tjeckien/Slovakien		12,7 %	11,1 %
Ungem		16,1 %	8,7 %
Polen		27,6 %	38,1 %
Rumänien		19,6 %	24,6 %
Bulgarien		10,4 %	6,8 %
Slovenien		1,0 %	0,7 %
Baltikum		12,7 %	9,9 %
Summa		100,1 %	99,9 %

Tabellen visar att framför allt de stora jordbruksländernas Polen, Rumänien andel av kostnaderna ökar markant vid tillämpning av EU:s avkastningsnivåer. Dessa båda länder kommer enligt det dynamiska alternativet att tillsammans svara för ca 2/3 av kostnaderna för samtliga tio kandidatländer. En rationalisering inom jordbruket i Polen och Rumänien med åtföljande produktionsstimulerande effekt kommer därför att bli särskilt kostsam för - EU-budgeten. Anledningen till att Ungerns andel av kostnaderna i stort sett halveras är att det för Ungerns del krävs relativt liten ökning i avkastningen för att uppnå EU:s nivå. en

Budgetkostnadema för struktur-, regional- och miljöstöden är mycket svårt att uppskatta. En enkel schablonberälcning kan göras med utgångspunkt från stödets omfattning inom nuvarande EU-15. Om samma stödintensitet som f.n. gäller inom EU-15 appliceras på CÖEJO-länderna skulle stödet till de sistnämnda länderna uppgå till storleksordningen 20 miljarder år. Detta belopp får sannolikt en miniminivå med hänsyn till ecu per anses som CÖE-ländemas allmänna eftersläpning i förhållande till EU-15 och det stora investeringsbehov som föreligger. Det bör framhållas att det ovan nämnda beloppet inkluderar allt stöd inom för EU:s strukturfond, dvs. även stöd till andra sektorer än ramen jordbruk. Det har inte varit möjligt att särskilja hur stor andel av nuvarande fondmedel inom EU-15 som används inom jordbruks- eller livsmedelssektom.

SOU 1996: 171 95

3 Konsekvenser for

WTO-åtagandena av en östutvidgning

3 l Allmänt .

Följande CÖE-länder vilka är medlemmar i WTO har gjort åtaganden inom ramen för Uruguayrundan: Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Följande CÖE-länder förhandlar för närvarande om WTO-medlemskap: Bulgarien, Estland, Lettland och Litauen. För de länder ännu inte är WTO-medlemmar finns inga som åtaganden gjorda.

De CÖE-länder är WTO-medlemmar har som gjort åtaganden inom samma områden som övriga medlemsländer, dvs. i fråga om marknadstillträde, internstöd och exportstöd. Samtliga CÖE-lånder Polen och Slovenien har bundit sitt stöd i nationell utom valuta. Polen har gjort sina bindningar i US$ och Slovenien i För de länder bundit i nationell ecu. som valuta och där inflationen fortfarande är hög, kommer det reella värdet åtagandena av automatiskt att sjunka ganska snabbt. De maximala stödnivåema kommer därigenom att sänkas i reella termer och förstärka den återhållande effekten på dessa länders stödpolitik. Vid medlemskap i EU sker omräkning de nationella beloppen till värde i Det är i av ecu. dagsläget inte möjligt att bedöma vilka växelkurser som kommer att tillämpas vid denna omräkning.

Inflationens urholkande effekt kommer att påverka beloppsgränsema för alla områden där åtaganden gjorts, dvs. marknadstillträde, internstöd och exportstöd. I fråga om marknadstilltrádet gäller att CÖE-ländema i de flesta fall bundit sitt gränsskydd på relativt hög nivå vilket innebär att det åtminstone tills vidare bör finnas viss "luft" i de gjorda åtagandena. Pâ längre sikt kommer naturligtvis en hög inflation även att urholka skyddsvärdet av de bundna maximitullarna. Även i fråga internstöden gäller om att inflationen kommer att minska det reella värdet de maximala av stödbeloppen. Det allmänt svåra budgetläget i samtliga CÖE-länder gör dock att möjligheterna att utnyttja stödbeloppen är starkt begränsat. Även vid framtida CÖE-länderna ett EU-medlemskap för kan intemstödsåtagandena få återhållande verkan en på möjligheterna att genomföra erforderliga stödåtgärder i CÖE-ländema.

Av tidigare avsnitt framgår det är att exportstödsåtagandena som bedöms få den mest återhållande effekten på EU:s jordbrukspolitik. Den fortsatta redovisningen begränsas därför till de kvantitativa WTO-taken för exportstöden.

Exportstödet

Tillvägagångssätt vid beräkningarna

I fråga exportstöden gäller på sätt för bl.a. EU både om samma som belopps- och kvantitativa begränsningar. För de baltiska länderna och för Bulgarien kommer i samband

Konsekvenser för WTO-átagandena östutvidgning SOU 1996: 171 96 av en

med förhandlingarna medlemskap i WTO att fastställas vilka begränsningsåtaganden om skall gälla. Särskilt för de baltiska länderna kommer detta att innebära problem som eftersom dessa länder inte existerade självständiga stater under den s.k. basperioden som för exportstöd gällde perioden 1986-90 som basperiod. Detta innebär exempelvis att

Till detta kommer handelsmönstret ändrats handelsstatistik saknas för basperioden. att radikalt efter Tidigare förekom omfattande export framför allt självständigheten. en av delar Denna marknad föll i stort sett bort i animalieprodukter till övriga av Sovjetunionen. håller återuppbyggas successivt vid sidan samband med självständigheten men nu pi att av kommer således bli svårt att fastställa t.ex. helt nya exportmarknader i väst. Det att med ledning traditionell handel. exportstödsbegänsningama av

kommer förhandlingar äga mellan WTO och Vid en kommande utvidgning av EU att rum åtaganden där hänsyn till berörda parters tidigare åtaganden. EU om justering av EU:s tas samband med Finlands och Österrikes anslutning Liknande förhandlingar fördes i Sveriges, till EU. Vid dessa förhandlingar beaktades WTO-taken för dels EU-l2, dels de tre nya Vid fastställandet WTO-tak för EU-l5 togs bl.a. hänsyn till den medlemsländerna. av nya handeln emellan. Slutresultatet kunde bli att de WTO-taken för EU—l5 interna parterna nya blev eller mindre än de gamla taken för EU-12 beroende på hur omfattande större intemhandeln hade varit.

Motsvarande vid anslutningen CÖE-ländema blir komplicerade än som var kalkyler av mera fallet EFTA-ländema anslöts. Dels är det betydligt flera parter inblandade vars då de tre för alla CÖEåtaganden och intemhandel måste beaktas, dels har handelsmönstret ändrats försöka WTO-taken kommer att bli länder sedan basperioden. Att i dag uppskatta hur stora till handelsstatistik för CÖE-länderna är för ett EU-25 kompliceras av att tillgången de framtida WTO-taken för de baltiska länderna och Bulgarien är begränsad samt att okända. I brist på annat underlag och för att få en uppfattning om storleksordningen på de den faktiska under åren 1992-1994 tagits framtida WTO-taken har genomsnittet av exporten för sistnämnda låndema. Detta kan leda till överskattning de blivande WTOfram de en av taken för dessa länder.

den handelssiffroma måste göras för En annan komplicerande faktor utgör rensning av som intemhandeln dels mellan EU och de medlemsländerna, dels mellan de nya nya medlemsländerna inbördes. I anslutning till beräkningarna nedan har sådan rensning gjorts för från EU-12 till CÖE-IO-ländema samt för importen till EU-12 från dessa exporten länder. Reduceringen genomsnittet för åren 1988-1992 dvs. inte helt avser sammanfallande med dock har för de baltiska länderna och Slovenien använts basperioden skäl bortses från intemhandeln mellan genomsnittet för åren 1992 och 1995. Av praktiska CÖE-IO-ländema inbördes. Även detta bidrar sannolikt också till viss överskattning av de

framtida WTO-taken för ett EU-25. Försöket att uppskatta de nya WTO-taken kompliceras både mellan EU och CÖE-ländema och dessutom av att varuindelningen skiljer sig mellan CÖE-länderna inbördes.

erhålls teoretiskt och sannolikt Med de ovan beskrivna uppgifterna som underlag ett maximalt WTO-tak för ett med CÖE-lO-länderna utvidgat nytt EU-25 år 2000. Som måste de siffror erhålls vid beräkningama betraktas som framgår av redogörelsen ovan som tabellform kommer därför inte att ske mycket osäkra. Någon systematisk sifferpresentation i i blir huvudsakligen deskriptiv. Nedan lämnas detta kapitel utan redovisningen en

SOU 1996: 171 Konsekvenser för WTO-åtagandena Östutvidgning 97 av en

beskrivning varuområde för varuområde av de sannolika effekterna av en Östutvidgning - med hänsyn till gjorda och förväntade WTO-åtaganden. Genom denna redovisning sker en återkoppling till avsnitten l och 2 vilka beskrev konsekvenserna för EU dels av WTO-

åtagandena utan Östutvidgning avsnitt 1, dels Östutvidgning av en avsnitt 2.

3.2.2 Spannmål

WTO-taket för EU-15 uppgår till 25,3 milj ton. Summan WTO-taken för de CÖEav sex länder år WTO-medlemmar utan rensning för intemhandel till som - - uppgår 1,8 milj ton. Exportstödsåtagandena för de fyra länder som ännu inte är WTO-medlemmar torde komma att uppgå till högst några hundra tusen ton. Avdraget för EU:s export till CÖE-ländema ligger i storleksordningen 2 milj ton. Slutresultatet efter gjorda justeringar torde bli ett i stort sett oförändrat WTO-tak trots utvidgning med CÖE-l0. Eftersom CÖE-ländema enligt tidigare redovisade prognoser väntas tillföra ett produktionsöverskott i storleksordningen 6- 7 milj ton år 2000, kommer anslutningen dessa länder innebära klar för av att en belastning EU på spannmålsområdet och försvåra möjligheterna att leva till gjorda WTOupp âtaganden. Det bör dock på nytt understrykas att större delen av den väntade totala produktionsökningen inom det nya EU-25 hänför sig till nuvarande EU-l5. Utvidgningen med CÖE-ländema innebär endast en påspädning av det betydande produktionsöverskott som förväntas genereras inom EU-15 fram till år 2000.

3.2.3 Oljefrö

Som framgått tidigare avsnitt är EU-15 ett underskottsområde vad av gäller produktion av oljefrö. Det årliga produktionsunderskottet bedöms enligt tillgängliga för år 2000 prognoser komma att uppgå till 15-17 milj ton. Ett visst produktionsöverskott l

ca milj ton bedöms

kunna uppstå i CÖE-ländema. WTO-taket för EU-l5 uppgår till ca 100 tusen ton och för CÖE-lånderna till 400 Sistnämnda siffra ca tusen ton. kommer sannolikt att reduceras något vid en Östutvidgning med hänsyn till förekommande intemhandel mellan CÖE-10 och EUl5. Totalt sett kan därför WTO-taket väntas bli i stort oförändrat sett genom en Östutvidgning. EU:s karaktär av underskottsområde påverkas inte heller nämnvärt av en Östutvidgning. Oljefrösektom utgör således inget problemområde vad gäller WTOåtagandena.

3.2.4 Socker

Som framgått tidigare avsnitt har EU-15 av ett betydande produktionsöverskott av socker som dock till stor del redan i dag exporteras utan bidrag s.k. C-socker. CÖE-10-ländema bedöms bli ett underskottsområde för socker vilket skulle kunna leda till förbättrade avsättningsmöjligheter för socker från EU-15 vid en Östutvidgning. WTO-taket för CÖEländema kan uppskattas till 300-400 tusen ton vilket maximalt skulle ca läggas till WTOtaket för EU-l5 på 1,3 milj ton, samtidigt sistnämnda tak skulle reduceras med 200 som ca

tusen ton för intemhandel export till CÖE-10. Slutsatsen blir dock

att möjligheterna att klara WTO-åtagandet för socker inte påverkas negativt av en Östutvidgning. Tvärtom skulle viss förbättring kunna ske utökade en genom avsättningsmöjligheter.

Konsekvenser för WTO-åtagandena östutvidgning SOU 1996: 171 98 av en

3.2.5 Nötkött

år 2000 till 800 Taket för CÖE-IO-länderna WTO-taket för EU-15 uppgår drygt tusen ton. 100-150 Reduktion kommer att ske för kan uppskattas komma att uppgå till ca tusen ton. CÖE till 80 för CÖE:s export till EU:s export till vilken kan uppskattas ca tusen ton samt 30 Nettoeffekten dessa justeringar skulle bli EU vilken kan uppskattas till ca tusen ton. av oförändrat WTO-tak för EU-25. Detta skall ställas mot den förväntade etti stort sett ett CÖE-låndema. Slutsatsen blir östutvidgning sannolikt produktionsuppgången i att en försvåra infria WTO-åtagandena på nötköttsområdet. De kommer att något möjligheterna att konsekvenserna östutvidgning bör dock inte överdrivas. Den för EU helt negativa av en den inhemska konsumtionen nötkött kommer att förändras som avgörande frågan är hur av ett resultat av BSE-krisen.

3.2.6 Griskött

år 2000 450 Det sammanlagda WTO-taket WTO-taket för EU-15 uppgår till ca tusen ton. CÖE-ländema 100 Endast mindre del för kan väntas uppgå till högst ca tusen ton. en av har skett till CÖE-ländema. CÖE-ländemas export till EU EU:s 25 ton

export ca tusen

har 37 Nettoeffekten kommande justeringar i WTO-åtagandena uppgått till ca tusen ton. av i storleksordningen 50

för EU-25 kan bli en viss ökning av taket för griskött kanske tusen

skulle CÖE-ländema komma att utgöra ett underskottsområde på ton. Enligt EU:s prognos 2000. Om EU:s håller skulle EU-marknaden tidigare grisköttsområdet år prognos som östutvidgning. Tecken finns dock på snabbare nämnts påverkas positivt av en en i CÖE-ländema än vad tidigare räknat med. återhämtning inom grisköttsproduktionen man trend skulle hålla i kan växande exportberoende bli följden för det Om denna sig ett nya blir klara WTO-åtagandena inte påverkas i någon EU-25. Slutsatsen att förutsättningarna att inte CÖE-ländema utvecklas till ett större utsträckning av en östutvidgning om Överskottsområde. sistnämnda fall kan effekten östutvidgningen bli den motsatta, dvs. I av sämre möjligheter att klara WTO-taken.

3.2.7 Fjäderfakött

till 300 För CÖE-ländema kan WTO-taket för EU-15 år 2000 uppgår knappt tusen ton. till 200 Det är sannolikt att CÖE-ländemas WTO-tak vid en taket uppskattas ca tusen ton. inte obetydlig till EU-15 80

östutvidgning kommer att reduceras för en export ca tusen

till CÖE-ländema har däremot varit mycket liten betydelse. För EUton. EU:s export av till 250-300 år 2000 och för CÖE-10 till 15 uppskattas produktionsöverskottet tusen ton för CÖE-ländema år 2000 knappt 200 tusen ton. Det är troligt att produktionsöverskottet överstiga den WTO-taket skulle ske med anledning kommer att något ökning av som av en således kunna bli oförändrade eller östutvidgning. Nettoeffekten av en östutvidgning skulle något försämrade förutsättningar att klara gjorda WTO-åtaganden.

SOU 1996: 171 Konsekvenser för WTO-átagandena östutvidgning 99 av en

3.2.8 Mjölk och mejeriprodukter

EU:s WTO-tak för de viktigaste mejeriproduktema år 2000 uppgår till följande kvantiteter:

Smör 399 tusen ton

Skummjölkpulver 273 tusen ton

Ost 321 tusen ton

Andra mjölkprodukter 958 tusen ton

Exporten till CÖE-ländema smör uppgår till 15 av ca tusen ton, skummjölkpulver till ca 13, ost till ca 14 och "andra mjölkprodukter" till 18 tusen Vid ca ton. en östutvidgning kommer EU:s WTO-tak att reduceras med dessa kvantiteter. Av analysen i avsnitt 1.5.3 konsekvenserna för WTO-âtagandena utan östutvidgning framgår att det år inom varuområdena ost och "andra mjölkprodukter" som trycket mot WTO-taken kommer att bli hårdast.

CÖE-ländemas sammanlagda blivande WTO-tak kan uppskattas till följande kvantiteter:

Smör: 15-50 tusen ton ca Skummjölkpulver ca 120-175 tusen ton

Ost 30-60 tusen ton ca Andra mjölkprodukter 70-80 tusen ton ca

Från dessa kvantiteter skall dras del exporten till EU-15, vilken för smör en av uppgår ca 6 tusen ton, skummjölkpulver till ca 13, ost till ca 9 och "andra mjölkprodukter" till 2 ca tusen ton. Det relativt sett största tillskottet till EU-taket sker i fråga om skummjölkpulver. För denna produkt väntas trycket inom EU-l5 WTO-taket bli förhållandevis mot måttligt p. g.a. väntad produktionsnedgång. För ost och "andra mjölkprodukter" dvs. de produkter där trycket mot WTO-taket förväntas bli störst blir som utökningen av EU:s WTO-tak relativt liten. Som tidigare framhållits år det inte möjligt att göra omfördelningar mellan

produktgruppema. Slutsatsen blir att en östutvidgning inte kan anses underlätta för EU att

klara trycket mot WTO-taken i fråga och "andra om ost mjölkprodukter". Om produktionen av dessa varor skulle i CÖE-ländema kan följden i stället bli upp ett väsentligt ökat tryck

mot WTO-taken. För smör och Skummjölkpulver kan däremot östutvidgningen ge ett visst ökat exportutrymme. För mejeriområdet helhet betraktat kan som en östutvidgning därför i bästa fall väntas få relativt "neutral" effekt en på möjligheterna att klara gjorda WTO-

åtaganden. Beroende på produktionsutvecklingen i CÖE-ländema finns dock betydande en risk för att effekten östutvidgning i stället kommer bli av en att negativ på detta varuområde.

3.2.9 Frukt, grönsaker och vin

Produktionen frukt och grönsaker inom EU-15 av uppgår f.n. till ca 48 milj ton per år. Motsvarande siffra för CÖE-10 uppgår till ca 12 milj ton. WTO-taket för EU:s export av

frukt och grönsaker år 2000 CÖE-10uppgår till 750 tusen ton. Summan av WTO-taken för

ländemas export år 2000 kan uppskattas till storleksordningen 770-800 tusen ton. I förhållande till produktionens CÖE-låndemas omfattning är således exportstödstak betydligt

för WTO-åtagandena östutvidgning SOU 1996: 171 100 Konsekvenser av en

vilket kan den betydelse fruktstörre än EU:s motsvarande tak, anses återspegla stora som CÖE-ländemas livsmedel. CÖE-ländemas totala och grönsakssektom har för export av till EU kan till 950-1000 ton. Det kan export av frukt och grönsaker uppskattas ca tusen inte kommer räknas mot WTO-taket vid antas att en oväsentlig del av denna export att av stöd kan ha detta kan CÖE-ländemas nettobidrag EU-medlemskap p. g.a. att utgått. Trots till EU:s betraktas relativt stort varför slutsatsen blir att östutvidgning exportstödstak som en ha inverkan på EU:s möjligheter infria WTOknappast kan sägas någon negativ att åtagandena på frukt- och grönsaksområdet.

Situationen på vinområdet liknar den på frukt- och grönsaksområdet. EU:s årsproduktion av hl medan motsvarande siffra för CÖE-ländema uppgår till 15 vin uppgår till ca 150 milj ca 2000 2,3 medan det sammanlagda WTO-taket för milj hl. EU:s WTO-tak år utgör milj hl CÖE-ländemas torde uppgå till maximalt någonstans i intervallet 0,6-1,8 milj hl. export frukt och del detta exporttak komma att bortfalla Liksom ifråga om grönsaker kan en av intemhandel med EU. vin från CÖE till EU kan uppskattas till 0,7 p. g.a. Exporten av ca Även i fråga vin blir dock slutsatsen att nettotillskottet till exportstödstaket milj hl. om sannolikt blir så pass stort att östutvidgningen inte får någon negativ inverkan EU:s

möjligheter att klara sina WTO-åtaganden.

3.2. 10 Övriga produkter

För varuområden har någon särskild analys östutvidgningens konsekvenser vad övriga av infria gjorda WTO-åtaganden inte företagits. Detta gäller t.ex. för gäller möjligheterna att mångfalden produkter är svårt att uppskatta bearbetade jordbruksprodukter där det p.g.a. av WTO-tak existerar för CÖEvilken effekt en östutvidgning skulle få. Relativt begränsade länderna främst i fråga bearbetade frukt- och grönsaksprodukter samt alkoholhaltiga om På kort sikt fram till år 2000 kan det att produktionen bearbetade drycker. - antas av - CÖE-ländema inte blir sådan omfattning att trycket mot EU:s WTO-tak ökar produkter i av endast På sikt kan dock denna situation komma att nämnvärt p. g.a. östutvidgningen. längre förändras.

3.3 Sammanfattning

CÖE-10-länder WTO-medlemmar åtaganden inom för Av samtliga är sex som gjort ramen baltiska länderna och Bulgarien förhandlar f.n. medlemskap. För Uruguayrundan. De om de sistnämnda länderna har därför ännu inga beslut fattats om neddragningar av stödnivåema. Bland de områden vilka omfattas neddragningar gränsskydd, intemstöd av

exportstödsneddragningarna att få

och exportstöd kommer vilket framgår av avsnitt l - den största påverkan på EU.

försöka storleken de framtida WTO-åtagandena för ett EU-25 efter Att uppskatta av en i central- och Östeuropa är förenat med vissa svårigheter. För de utvidgning med länderna länder förhandlar WTO-medlemskap har uppskattning gjorts med ledning av som om en hela sannolikt inte kommer att bli ländernas exportstatistik. Eftersom exporten exportstödsberättigad leder detta antagligen till en viss överskattning av WTO-åtagandena

SOU 1996: 171 Konsekvenser för WTO-åtagandena östutvidgning av en 101

för ett med CÖE-ländema utvidgat EU. Situationen kompliceras också av att de baltiska

länderna inte existerade som självständiga stater under basperioden. Därtill kommer att

CÖE-ländema ändrat sitt handelsmönster efter reformperioden vilket gör det svårt att utgå

från traditionell handel. Ytterligare CÖEen komplicerande faktor är att såväl EU:s som ländemas WTO-åtaganden måste från siffror rensas för internhandel länderna emellan.

Till de varuområden där möjligheterna att klara gjorda WTO-åtaganden kan väntas påverkas

mest negativt av en östutvidgning hör spannmål och nötkött. Vad gäller spannmål väntas

nettoeffekten av östutvidgning bli ett praktiskt oförändrat en taget WTO-tak för EU-25

jämfört med EU-l5 samtidigt produktionsöverskottet i CÖE-IO som beräknas uppgå till ca 6-7 milj ton år 2000. Även i

fråga om nötkött väntas produktionsöverskottet i CÖE-lO

överstiga nettoeffekten på WTO-taket av en östutvidgning. Det bör dock understrykas att de

förväntade problemen inom dessa båda områden i huvudsak orsakas förhållanden av som inte har med östutvidgningen att göra. Sålunda väntas spannmålsöverskottet år 2000 inom

ett nybildat EU-25 endast till en mindre del härröra från CÖE-ländema. Den avgjort största

delen av detta överskott 25-30 milj torde - ca ton EU-15-ländema komma att bidra med. - Vad gäller nötköttsektom torde det största osäkerhetsmomentet vara den framtida

konsumtionsutvecklingen inom EU-15 Östutvidgningen kan alltså i båda dessa fall

sägas . innebära förstärkning en av problem som till största delen är EU-intema.

Övriga områden som i ett WTO-perspektiv kan bli problemområden vid

en östutvidgning är

griskött samt ost och "andra mjölkprodukter". Griskött kan bli ett problem om produktionen

i CÖE-ländema vilket vissa tecken - tyder på ökar snabbare än vad man räknat med i de tillgängliga prognoserna. Samtidigt blir nettoeffekten på EU:s WTO—tak av en östutvidgning

tämligen måttlig. I fråga mejeriprodukter väntas, om som tidigare framhållits, problem

uppstå för ost och "andra mjölkprodukter" oavsett östutvidgning. För dessa produkter

kommer antagligen EU:s WTO-tak förbli relativt att opåverkade av östutvidgningen. Om

produktionen av dessa produkter i CÖE-10 skulle gå upp mer än väntat kommer trycket mot

WTO-taken inom EU att Öka markant. I fråga om smör och skummjölkpulver väntas

tvärtom en östutvidgning innebära ett visst nettotillskott till EU:s WTO-tak och därigenom

underlätta exporten.

Exempel på varuområden vilka i ett WTO-perspektiv fram till år 2000 i stort sett kan väntas

förbli opåverkade av en östutvidgning är oljefrö, socker, fjäderfakött samt frukt, grönsaker

och vin. Orsakerna till detta varierar dock från fall till fall. För vissa de här uppräknade av varuområdena kan en östutvidgning rent av väntas innebära förbättrade möjligheter att leva

upp till gjorda WTO-åtaganden.

4 Utblick efter år 2000

I avsnitten 1-3 har tidshorisonten begränsats till år 2000 bl.a. mot bakgrund att detta år av är slutår för genomförandet WTO-ätagandena inom för av ramen Uruguayrundan. Ett annat

viktigt skäl har varit att tillgängliga för produktion, konsumtion prognoser och priser nedbrutet på varunivå också sträcker sig till år 2000. Härigenom har det blivit möjligt att

jämföra olika prognoser för utvecklingen inom såväl EU-l5 CÖE-10 som med WTO-

begränsningarna med en relativt hög detaljeringsgrad. Vad beträffar utvecklingen efter år 2000 är underlaget för bedömningar av produktion, konsumtion och priser betydligt

osäkrare och mindre detaljerat. I detta avsnitt förs ett resonemang kring tänkbara

utvecklingsvägar även på längre sikt, dvs. efter år 2000, dels i ett WTO-perspektiv, dels i

ett östutvidgningsperspektiv. Två centrala frågor av stor betydelse för EU:s framtida

jordbrukspolitik är dels inriktningen nästa WTO-runda, dels av produktionsutvecklingen i CÖE-IO-ländema. Båda dessa frågor diskuteras i det följande.

4.1 Effekter i

ett WTO-perspektiv utan östutvidgning

Enligt jordbruksavtalet i Uruguayrundan skall nya förhandlingar om en fortsättning av

reformprocessen inledas ett är före utgången genomförandeperioden, dvs. vid av senast årsskiftet 1999/2000. Den s.k. fredsklausulen i jordbruksavtalet sträcker sig t.0.m. år 2003.

Det har redan uttryckts visst intresse för att tidigarelägga starten för dessa förhandlingar

från bl.a. USA:s och den s.k. Cajms—gruppens3° sida. Det är sannolikt att EU i en ny förhandlingsrunda kommer att utsättas för fortsatta påtryckningar från omvärlden om

ytterligare handelsliberaliseringar och reformâtgärder inom jordbrukssektom. Förutom

trycket från Caims-gruppen kommer även USA:s hållning att vara betydelsefull. Viktiga

faktorer talar för dylik som en utveckling är dels den hittillsvarande förändringen av stödnivån i USA jämfört med den i EU, dels den nyligen beslutade kursomläggningen av den amerikanska jordbrukspolitiken. Liknade förändringar i stödnivåer och regleringssystem

har för övrigt även genomförts i Canada.

4.1.1 Den allmänna stödnivån i EU och USA

I följande tabell redovisas PSE-talensl" utveckling i EU och USA enligt OECD sedan slutet

av 1970-talet dels för jordbrukssektorn i sin helhet, dels för några viktigare enskilda

produkter.

8°Austra1ien, Nya Zeeland, Canada, Argentina, Uruguay m.fl. länder. Producer Subsidy Equivalent

SOU 1996: 171 104 Utblick :fier år 2000

9582 Land 1979-81 1986-88 1990-92 1993 1994 1 Produkt

		33	56	51	56	55	47
Vete	EU USA	13 44	54 69	46 67	45 56	39 53	23 52
Ol jefrö	EU USA	6 53	10 64	8 66	12 62	9 61	9 63
Mjölk	EU USA	55 45	65 51	57 S4	55 60	52 64	44 65
Nötkött	EU USA	5 36	7 48	6 47	8 49	4 49	5 49
Totalt	EU	14	30	22	23	20	15

USA

den allmänna stödnivån till jordbruket i USA praktiskt taget halverats Tabellen visar att 1980-talet och är 1995 till knappt 1/3 stödnivån i EU. Under sedan mitten av uppgick av stödnivån i EU i stilla på oförändrat hög nivå. Samma samma period har legat stort sett en enskilda produkter redovisas i tendens återspeglar sig även i utvecklingen för de som Enda där även USA, viss sänkning stödet, tabellen. undantag är mjölk trots en av relativt stödnivä. I fråga oljefrö och nötkött, två de fortfarande ligger kvar på en hög om av inom EU-jordbruket, är skillnaden i stödnivå mellan EU och mest skyddade sektorerna USA särskilt stor.

4.1.2 Ny amerikansk jordbrukspolitik

på CAP kan komma via den amerikanska Ett av de viktigare yttre förändringstrycken nya perioden 1996-2002 och innefattar flera viktiga

jordbrukspolitiken vilken sträcker sig över

och på sikt även nedskärningar i anslagen till jordbruket. Syftet med systemförändringar den varit avreglera jordbruket och öka marknadsorienteringen. nya politiken har att till spannmål, bomull, ris Reformåtgårdema berör i första hand stödet vegetabiliesektorn och mjölksektorn berörs i viss utsträckning. På kort sikt torde dock den oljefrö men även innebära ökade budgetkostnader jämfört med det gamla systemet p. g.a. nya politiken budgeteffekterna är ännu så länge för tidigt frikopplingen från VM-prisema. De långsiktiga dra några slutsatser om.

Innehållet jordbrukspolitiken omfattar i korthet följande huvudpunkter: i den nya

Nuvarande med "deficiency payments"34 inom vegetabiliesektorn upphör helt system liksom programmet för arealuttag. Dessa system ersätts av ett nytt kontraktsystem som de tidigare stödprogrammen erhåller ett nytt innebär att odlare som deltagit i något av "inkomststöd" knutet till tidigare basareal och avkastning men utan koppling till årliga anslagen till detta stöd skärs successivt från 5,6 miljarder marknadspriser. De ner ca US$ år 1996 till 4 miljarder US$ år 2002. ca

till innebär inte något odlingstväng och inte heller 2. Det nya stödet vegetabiliesektorn med undantag för odling frukt och grönsaker inte får ske. Inga odling av viss gröda, att av krav på arealuttag förekommer.

Preliminära siffror enligt OECD The Federal Agriculture Improvement and Reform Act of 1996 "US Farm Bill 1996" Produktionsrelaterat stöd där stödnivån enhet bestäms skillnaden mellan ett administrativt pris och per av marknadspriset.

SOU 1996: 171 Utblick efler år 2000 105

Stödmottagare inom vegetabiliesektom skall iaktta gällande planer för skydd av natur och våtmarker. Sistnämnda stödprogram kvarstår i oförändrade från stort sett tidigare.

4. Möjligheterna att ansluta sig till stödsystemet i framtiden är starkt begränsade.

5. Möjligheten för jordbrukare med odlingskontrakt att erhålla statliga lån endast mot säkerhet i viss kvantitet råvara kvarstår form skyddsnät även i det som en av nya stödsystemet "non-rec0urse l0an". Denna stödmöjlighet omfattar även oljeväxtsektom.

Stödet till sockersektom kvarstår stödprisema fryses på nuvarande nivå. men

7. Stödprisema på smör, mjölkpulver och 0st fasas ut enligt fastställd plan under en perioden 1996-99 och avskaffas helt fr.o.m. år 2000 för att ersättas ett lånesystem av liknande det tillämpas inom vegetabiliesektom "rec0urse 1oan"35. som

Det gamla systemet med s.k. "marketing orders"8° inom mjölksektom kvarstår i princip oförändrat men undergår viss revidering.

Systemet med exportsubventioner kvarstår i princip oförändrat. Beloppen skärs dock ner kraftigt under inledningsfasen av programperioden för att därefter öka igen till WTOupp taket under de tvâ sista åren.

4.1.3 Slutsatser

Den nya amerikanska jordbrukspolitiken inleddes år 1996 innebär USA kan som att gå in i nästa WTO-runda med stark förhandlingsposition inte minst EU. Redan innan en gentemot den nya politiken började tillämpas hade USA sänkt sin stödnivå betydligt jämfört med situationen i mitten 1980-talet, medan EU:s stödnivå förblivit i oförändrad av stort sett under period. Den allmänna stödnivån till jordbruket i USA mätt i samma procent-PSE37 understeg år 1995 1/3 av EU:s stödnivå. Avsikten med den nya jordbrukspolitiken är att marknadsanpassa jordbruket samt att sänka kostnaderna för stödet på sikt. Detta kommer med säkerhet att medföra ett ökat yttre tryck på EU reformera sin att jordbrukspolitik ytterligare. Det är sannolikt att detta tryck i första hand kommer att riktas mot de sektorer där USA sänkt eller kommer att sänka sin stödnivå, dvs. i första hand spannmäls-, oljeväxtoch mjölksektorema. Även nötköttsektom där skillnaden i stödnivå mellan EU och USA redan i dagsläget är mycket kan komma under ökat stor, tryck från den amerikanska sidan.

Ett annat viktigt resultat den amerikanska jordbrukspolitiken är den av nya omläggning som sker till s.k. avlänkade inkomststöd, dvs. stöd inte är som kopplade till storleken av produktionen eller produktionsfaktorema. Till följd denna omläggning kommer ett starkt av tryck att riktas mot EU:s kompensationsbetalningar arealstöd, djurbidrag vilka ett - - som

85"Recourse loan" innebär att lånet i första hand skall betalas tillbaka. I andra hand förverkas säkerheten râvaran. "Non-recourse loan" innebär att låntagaren kan välja mellan att låta säkerheten râvaran förverkas eller att betala tillbaka lånet och återfå kontroll över säkerheten. 86"Marketing orders" innebär att statligt sanktionerade minimipriser fastställs för olika mjölkklasser beroende på användningsområde. 87Procent-PSE den procentandel det totala produktionsvårdet av inom jordbruket som utgörs av stöd.

2000 SOU 1996: 171 106 Utblick efter år

Blair tillsammans med de amerikanska "deficiency resultat av den s.k. House-uppgörelsen, fördes till den s.k. "blå boxen". Dessa stödåtgärder föremål för payments", var och därmed undantagna från neddragningskraven i produktionsbegränsningar i den "blå boxen" däremot inte uppfylla kraven för Uruguayrundan. Stödåtgärdema ansågs boxen" de inte helt avlänkade från att kunna inordnas i den "gröna på grund av att var USA avskaffar sina "deficiency

produktion eller produktionsfaktorer. Genom att nu

alltså från amerikansk inte längre finnas något behov den payments" borde det synpunkt av "blå boxen". Det stödsystem ersätter "deficiency payments"-systemet uppfyller nya som nu antagligen kraven för att inordnas i den "gröna boxen". Därmed kommer trycket på EU att till oljeväxt- och nötköttsektorerna med avskaffa sina kompensationsbetalningar spannmåls-, största säkerhet att bli mycket stort i samband med nästa WTO-runda, särskilt mot bakgrund i UR-avtalet år 2003. Fredsklausulen innebär begränsningar i av att fredsklausulen löper ut möjligheterna att vidta åtgärder för att korrigera eventuell konkurrenssnedvridning som är

resultat olika stödnivåer. av

4.2 Marknadsutvecklingen

efter är 2000 är naturliga skäl mycket svärbedömbar. I Utvecklingen på marknaden av denna utblick förs ett resonemang kring tänkbara framtidsscenarier vad gäller produktionsi såväl EU-l5 i CÖE-10-länderna med tyngdpunkt på och konsumtionsutvecldingen som Vad utvecklingen i CÖE-ländema utvecklingen i den sistnämnda ländergruppen. gäller kommer att föras kring betydelsen av vissa inre och yttre påverkansfaktorer resonemang från utvecklingen i CÖE-ländema själva eller från inverkan EUsom emanerar antingen av och konsumtionsutvecldingen i CÖE-ländema politiken. Resonemanget om produktionsdärefter i tänkbara konsekvenser för EU och CAP östutvidgning dels från utmynnar av en marknadssynpunkt, dels i ett WTO-perspektiv. Det bör understrykas att allt resonemang

även i detta avsnitt förutsätter tillämpning nuvarande CAP. av

4.2.1 Produktions- och konsumtionsutvecklingen i EU-l5 och CÖE-lO

Spannmål

inom EU-l5 fram till år 2005 Enligt EU:s egna bedömningar kommer produktionsökningen och 2010 att överstiga konsumtionsökningen så pass mycket att produktionsöverskottet minus inhemsk konsumtion beräknas öka till 42 milj ton år 2005 dvs. produktion ca siffror för CÖE-IO beräknas 54 milj år 2010 arealuttag. Motsvarande respektive ca ton trots till 11,0 milj Även de sistnämnda siffrorna uppgå ca 7,2 milj ton respektive ca ton. förutsätter 15 arealuttag. Även det amerikanska jordbruksdepartementet USDA ett %-igt räknar i sin för år 2005 med ett produktionsöverskott i ungefär samma prognos hela ökningen överskottet fram till år 2005 beräknas storleksordning som EU. Nästan av således falla inom för nuvarande EU-l5. EU räknar med förhållandevis gränserna en

CÖE-lO mellan åren 2000 och 2005 vilket till stor del kan

måttlig produktionsökning inom faktum i för år 2005 och 2010 utgår från att ett 15 %-igt tillskrivas det att man prognoserna för CÖE-ländema. Utvecklingen under år 1995 enligt arealuttag kommer att tillämpas

För "blå boxen" respektive "gröna boxen" avsnitt 1.3.3 intemstöden i URförklaring av begreppen se om avtalet.

SOU 1996: 171 Utblick efter år 2000 107

OECD tyder också på relativt snabb en återhämtning inom spannmälsproduktionen.

Brittiska jordbruksministeriets MAFF s.k.

dynamiska alternativ se avsnitt 2.2.3 för

utvecklingen i CÖE-ländema till år 2000 visar klart vad fullt ett utnyttjande av potentialen

skulle kunna leda till i fråga produktionstillväxt. om

Redan år 2000 skulle, visats i de som föregående avsnitten, problem kunna uppstå med att

hålla sig inom WTO-taken för spannmål särskilt i - fråga om vete om världsmarknadsprisema skulle sjunka så mycket att behov pass av exportstöd i större

omfattning pånytt skulle uppstå. Problemen på spannmälsområdet tycks dock vare sig på

kort eller lång sikt i första hand hänga samman med en kommande östutvidgning utan med

den produktionstillväxt inom som genereras gränserna för nuvarande EU-15.

Spannmälssektom framstår alltså sektor där behov som en av åtgärder så småningom

aktualiseras

oavsett EU:s Östutvidgning. Östutvidgningen kommer dock enligt tillgängliga

prognoser att förstärka Överskottssituationen inom EU-25. Om avkastningssiffroma för

CÖE-ländema skulle höjas till samma nivå som för EU skulle situationen kunna bli mycket

svår sett i ett 10-årigt perspektiv, särskilt i händelse av en ytterligare skärpning av

exportstödstaken i samband med nästa WTO-runda.

Ovriga vegetabilier

EU har för närvarande ett stort underskott inom oljefröproduktionen vilket täcks upp genom import. Detta underskott väntas växa fram till är 2005 främst p. g.a. att produktionen väntas

ligga i stort sett stilla. Detta hänger i sin tur med de samman produktionsbegränsningar som

EU åtagit sig ett resultat Blair som av House-uppgörelsen. Om denna begränsning inte

skulle förlängas skulle givetvis produktionen inom EU-l5 öka, men någon risk för

produktionsöverskott skulle ändå inte uppstå det för p. g.a. närvarande stora importbehovet.

Även viss om en produktionsökning kan förutses inom CÖE-IO kommer inte detta att

påverka varubalansen för oljefrö än annat marginellt. Trots att Östutvidgningen i sig inte

förefaller få någon större betydelse för oljeväxtsektorn, kan eventuell expansion i CÖEen

ländema innebära vissa handelspolitiska problem i ett längre tidsperspektiv samtidigt om

den amerikanska oljeväxtsektom expanderar som ett resultat av den amerikanska nya

jordbrukspolitiken.

Såväl produktion konsumtion socker inom som av EU-l5 väntas i stort sett ligga stilla även

efter år 2000. Inte heller för CÖE-ländema förutses några större förändringar. Viss nedgång

i den inhemska konsumtionen i CÖE-lO kan leda

till att underskottet på marknaden minskar

något, vilket dock inte kommer att påverka marknadsbalansen i inom stort ett utvidgat EU.

Sockersektorn har hittills inte berörts de av reformätgärder som genomförts inom sig vare

EU eller USA och såvitt kan förutses kommer nu EU:s sockerreglering i likhet med USA:s

att ligga fast åtminstone fram till år 2000. Sockersektorn i flera utgör viktiga i-länder en av

de sektorer som är mest avskärmade från världsmarknaden genom höga stödnivåer. Det är

sannolikt att dessa länder däribland EU kommer - att utsättas för ett tryck från omvärlden övriga sockerproducerande länder att reformera sockersektom i samband med nästa WTO-

runda.

SOU 1996: 171 108 Utblick efter år 2000

Mjölk

EU-15 kommer i stort sett oförändrad EU beräknar att produktionen av mjölk inom att vara 2010 1990-talet. Den inhemska konsumtionen förväntas under perioden 2000 jämfört med milj under det första decenniet 2000-talet vilket däremot sjunka med omkring 4 ton av med siffra. För CÖE-ländema således medför en ökning av produktionsöverskottet samma förutses relativt återhämtning såväl produktionen konsumtionen av en blygsam av som motsvarande vilket skulle innebära i sett oförändrad varubalans. mjölk under period stort

för EU-15 och CÖE-lO förväntas alltså viss ökning av överskottet ske

Sammantaget en dock till delen hänför sig till EU-15. Den förhållandevis svaga under perioden vilken största väntas i CÖE-IO förutsätter dock fortsatt låg nivå på och produktionsutvecklingen som en tillväxt i Om avkastningen skulle förbättras än väntat endast måttlig mjölkavkastningen. mer relativt snabbt kunna nå sådan nivå att under perioden skulle produktionssiffroma Därmed skulle också trycket öka mot eventuellt överskottet blev betydligt större än väntat. för de mejeriprodukter vilka är föremål skärpta WTO-tak efter år 2000 fyra grupperna av smör, och "andra mjölkprodukter" skulle ett för exportstödsbegränsningar. För ost gruppen överskridande framtida skärpta WTO-tak kunna bli besvärande med tanke på att gapet av VM-prisema kan förutsättas bestå och därigenom försvåra export mellan EU-prisema och

utan bidrag.

I likhet med sockersektorn har mjölksektom inte heller berörts av de reformåtgärder som diskussioner inom EU pågår dock för närvarande om en hittills genomförts av EU. Interna amerikanska jordbrukspolitiken omfattar framtida reformering av mjölksektom. Den nya inom vilka i huvudsak kommer att genomföras runt år delvis även åtgärder mjölksektorn 2000. Sett till i-ländema helhet utgör mjölksektorn en av de sektorer inom jordbruket som avskärmade från marknadskraftema mycket höga stödnivåer. Trots att som är mest genom inte för något omedelbart yttre reformtryck kan det inte uteslutas att mjölksektom är utsatt sådant kan så småningom, i samband med nästa WTO-runda. ett uppstå t.ex.

Nötkött

Produktionen nötkött inom EU-15 har EU förutsetts ligga relativt konstant kring 8,3 av av 2005. däremot årsproduktionen minska till 7,9 milj ton fram till år Enligt USDA antas ca Konsumtionen år 2005 förutses enligt EU uppgå till 8,2 milj ton. I vare sig milj ton. ca den BSE-frågan kan få för EU:s eller USDA:s prognoser har beaktats betydelse som sikt. Till BSE-krisen har EU nyligen reviderat konsumtionsutvecklingen på längre följd av fram till år 2000. Man räknar med att konsumtionen sin tidigare konsumtionsprognos nu minska med 10-15 % till år 2000 med utgångspunkt från "normalnivån" på ca kommer att ca dvs. med 800-1200 ton. I dessa siffror ligger dock en viss återhämtning 8 milj ton, ca tusen jämfört med dagens extremt låga nivå.

CÖE-ländemas produktionen med omkring 300 ton För del förutser EU en ökning i tusen från år 2000 till år 2005. Även USDA förutser betydande ökning av nötköttproduktionen en inom CÖE-ländema. En del denna ökning torde härröra från den av effekt införandet djurbidrag skulle föra med sig. Samtidigt produktionsstimulerande som av förutses den inhemska konsumtionen i CÖE-ländema minska i storleksordningen 200 tusen

Nettoeffekten denna utveckling skulle bli ökning överskottet i CÖE-lO med ca

ton. av en av 500 till sammanlagt 600 tusen ton. Tillsammans med eventuellt tusen ton ca

SOU 1996: 171 Utblick efter år 2000 109

produktionsöverskott inom EU-l5, bl.a. som ett resultat av BSE-krisen, skulle detta kunna leda till ett överskridande av eventuella framtida sänkta WTO-tak. Eftersom "prisgapet" mellan EU och världsmarknaden samtidigt beräknas bestå såvida inte marknadsregleringarna för nötkött och mjölk reformeras dessförinnan skulle det fortfarande svårt att exportera utan bidrag. Detta skulle i sin tur kunna leda till vara en mycket svår situation på nötköttmarknaden inom EU. För att undvika detta förs för närvarande diskussioner inom EU lämpliga åtgärder för att reducera produktionen om av nötkött.

Övriga animalier

I fråga om griskött antas enligt EU produktionen och konsumtionen inom EU-15 gå upp med samma kvantitet vilket medför oförändrad varubalans mellan år 2000 och 2005. För

CÖE-lO förutses underskottet år 2000 krympa något fram till år 2005 p. g.a. att

produktionsökningen väntas överstiga konsumtionsökningen. Även USDA räknar med en försiktig ökning av både produktionen och konsumtionen griskött fram till år 2005. av Några mera dramatiska förändringar vad gäller utbudet av griskött kan dock inte förutses till följd framtida östutvidgning eftersom eventuellt ökat utbud i CÖE-låndema i av en första hand väntas på de inhemska marknaderna. Dessutom väntas, den sugas upp om nuvarande prisutvecklingen håller i sig, prisskillnaden mellan EU- och VM-pris så vara liten att export bör kunna ske utan bidrag. Om däremot "prisgapet" mellan EU- och VMpriser för foderspannmål skulle återuppstå skulle givetvis sådan export kunna försvåras.

I fråga om fjäderfåkött förutser EU en utveckling liknande den för grisköttsektorn, dvs. något ökad produktion och konsumtion samt oförändrad varubalans under perioden 2000- 2005. Detta gäller såväl för EU-l5 CÖE-lO. Även USDA räknar med viss som produktionsökning inom både EU-l5 och CÖE-lO. Liksom i fråga griskött väntas inte om östutvidgningen medföra några större påfrestningar EU-marknaden fram till år 2005. Visst produktionsöverskott kan dock väntas inom både EU-l5 och CÖE-IO. Konsekvenserna i övrigt vad gäller den förväntade prisutvecklingen blir för samma som griskött.

4.2.2 Slutsatser

Inom vegetabiliesektom är det i första hand spannmålsomrädet kan komma att utsättas som för påfrestningar eftersom de flesta pekar mot ett betydande produktionsöverskott prognoser

inom både EU-l5 och CÖE-lO vilket antingen måste exporteras eller lagras upp inom EU:s

gränser. Större delen av detta produktionsöverskott hänför sig dock till EU-l5 och inte till CÖE-lO. Den onormalt höga prisnivån på spannmål som gällt under säsongen 1995/96 förefaller på väg att ersättas situation med vara av en betydligt lugnare prisutveckling eller t.0.m. visst prisfall. Om nuvarande prisrelation september 1996 med endast obetydligt - högre EU-priser än VM-priser består i framtiden, finns förhoppningar om att export skall kunna ske utan bidrag. Om däremot VM-prisema skulle falla ytterligare och EU-priserna inte skulle tillåtas följa med i prisfallet blir det svårt att exportera utan bidrag. Detta skulle sätta spannmålsmarknaden och EU:s spannmålsreglering under hård Om dessutom press. som ett eventuellt resultat av nästa WTO-runda taken för exportstöd skulle sänkas ytterligare skulle situationen försämras ännu mera. Möjligheterna att klara spannmålsregleringen i framtiden blir således trots tidigare reformering i grunden helt - -

110 Utblick efler år 2000 SOU 1996: 171

avhängiga av prisdifferensen mellan EU- och VM-prisema. Om detta beroende tillåts kvarstå och EU-marknaden återigen tillåts att avskärma sig från omvärlden genom en egen högre prisnivå blir läget besvärande.

Läget inom animalie- respektive vegetabiliesektorerna skiljer sig åt principiellt på flera punkter. Inom vegetabiliesektom är det framför allt den stora produktionsvolymen som inger oro medan det inom animaliesektom är prisdifferensen mellan EU- och VM-prisema som är det grundläggande problemet och som försvårar export utan bidrag. EU:s åtgärder inom respektive sektor blir följaktligen också av olika På spannmålsområdet gäller det framför allt att försöka hålla "prisgapet" inom sådana gränser att export kan ske utan bidrag, medan det på animalieområdet givet oförändrade prisrelationer främst blir fråga - om att försöka begränsa gapet mellan produktion och inhemsk konsumtion. En annan viktig skillnad mellan animalie- och spannmålssektorema är att marknadsprognosema på animalieområdet inte lika entydigt som för spannmålen pekar i riktning mot ett kraftigt produktionsöverskott på längre sikt. Sett i ett östutvidgningsperspektiv väntas inte heller åtminstone på kort sikt animaliesektom påverkas lika mycket som vegetabiliesektom av en utvidgning österut.

På mjölk- och nötköttområdena väntas inte "prisgapet" mellan EU- och VM-prisema bli eliminerat under överskådlig tid. Detta medför att pressen EU att hålla eventuellt produktionsöverskott inom WTO-taket blir mycket stor. Osäkerheten på kort sikt på animalieområdet gäller i första hand konsumtionsutvecklingen inom EU gäller både inom CÖE-ländema mejeriprodukter och nötkött medan produktionsförutsättningama utgör osäkerhetsfaktor på både kort och lång sikt. Den sammanfattande slutsatsen måste en dock bli att både mjölk- och nötköttsektorerna får betraktas som mycket känsliga, särskilt i ljuset eventuella skärpningar stödbegränsningarna i kommande WTO-runda. Vad av av gäller övriga varuområden inom animaliesektom gris- och fjäderfåkött är läget mindre - känsligt beroende på kopplingen till spannmålsregleringen, det minskade "prisgapet" och den mindre osäkra inhemska marknadssituationen.

4.3 Effekter för EU-budgeten östutvidgning

av en

Enligt EU:s egna beräkningar i "Strategy Paper"-dokumentet december 1995 kommer

utgifterna för CAP i EU-budgeten i miljarder att öka med ca 8,9 år 2000, med ca 11,8 ecu år 2005 och med 12,2 miljarder år 2010 till följd östutvidgningen. Som ca ecu av jämförelse kan nämnas att EU:s jordbruksbudget garantisektionen för närvarande uppgår - till ca 41 miljarder ecu. Framför allt är det utgifterna för nötköttregleringen som beräknas

öka redan fram till år 2005 till följd av en förväntad produktionsuppgång i CÖE-ländema,

vilken inte väntas motsvarande konsumtionsökning. Även utgifterna för sugas upp av en s.k. "accompanying measures" bl.a. åtgärder på miljöområdet väntas öka med ca 1,5 - miljarder under perioden 2000 2010 till följd östutvidgning. Däremot väntas inte ecu - av en utgifterna för kompensationsbetalningama arealstöd och djurbidrag förändras nämnvärt utan ligga kvar på nivå hela perioden, dvs. 6,7 miljarder ecu år 2010. samma ca Kompensationsbetalningarna kommer således i inledningen medlemskapet att utgöra den av klart största utgiftsposten vid östutvidgning, denna andel kommer att minska efter en men

SOU 1996: 171 Utblick efter år 2000 111

hand. Sistnämnda kalkyl innebär självfallet inget ställningstagande från kommissionens sida till frågan huruvida och i vilken utsträckning kompensationsbetalningarna skall kvarstå i oförändrad form.

Något underlag för bedömning av utgifterna för strukturfondema på längre sikt som ett resultat östutvidgningen har inte funnits av tillgängligt. Att i dag bedöma vilka regler som kommer att gälla för CÖE-ländema efter ett EU-inträde är inte möjligt. Det kan för övrigt påpekas att regelverket för struktur-, regional- och miljöstöden ändrats i samband med tidigare utvidgningar.

5 Avtalen tekniska

om handelshinder samt om Sanitära och

fytosanitära åtgärder

I takt med att tullar och andra införselavgifter kvantitativa samt begränsningar reduceras, ökar betydelsen och intresset för andra typer handelshinder och då särskilt s.k. av av tekniska handelshinder.

Med tekniska handelshinder myndigheter ställda krav på såsom avses av varor, beskaffenhet, egenskaper, tillverknings- och lagringsmetoder, förpackning och märkning samt krav kontroll att överensstämmer med ställda krav. av varor

Vid den föregående GATf-rundan, Tokyorundan, slöts ett avtal om tekniska handelshinder, TBT-avtalet. Med Uruguayrundan gjordes vissa förändringar i detta avtal. Vidare slöts ett särskilt avtal Sanitära och om fytosanitära åtgärder, SPS-avtalet. Sådana åtgärder reglerades tidigare TBT-avtalet. Båda dessa avtal av ingår nu som delar av WTO:s regelverk.

Det ursprungliga TBT-avtalet ett avtal med var separat egen, begränsad, krets med anslutna länder. Genom kravet one single undertaking i Uruguayrundan, dvs. man undertecknar samtliga WTO-avtal i ett paket, har den länderkrets som antagit TBT- och SPS-avtalen vidgats betydligt.

5.1 Avtalens

omfattning

Under SPS-avtalet faller åtgärder till skydd:

0 av människor och djur mot hälsorisker förbundna med livsmedel och fodermedel, 0 av djur och växter mot risker förknippade med spridning av skadegörare och sjukdomar, 0 människor mot hälsorisker förbundna med av sjukdomar hos djur och växter, v mot annan skada till följd spridning av av växtsjukdomar.

Tekniska regler tillkomna med syfte, annat t.ex. skydd mot andra hälsorisker än ovanstående, skydd mot bedrägliga förfaranden eller skydd av miljön, faller under TBTavtalet.

I båda avtalen erkänns medlemsländemas rätt vidta att åtgärder till skydd för berättigade samhällsintressen under vissa förutsättningar:

0 Åtgärderna får inte ha större omfattning än vad krävs för

som att uppnå det avsedda legitima syftet och får heller inte medföra godtycklig eller otillbörlig diskriminering mellan länder där samma förhållanden råder eller medföra förtäckta handelshinder.

ochfvtosanitdra åtgärder SOU 1996: 171 114 Avtalen om tekniska handelshinder samt om sanitära

skall befinna sig inom landets eget territorium. 0 Det intresse man avser skydda anmäla alla förändringar i de Medlemsländema skall, normalt förslagsstadiet, 0 nationella regelverken. internationella standarder.

Åtgärder skall sä långt som möjligt grundas

0 på vetenskapliga principer och

Åtgärder enligt SPS-avtalet skall dessutom grundas

0 föregås av riskbedömning. medlemsland skall godta ett annat medlemslands åtgärder som likvärdiga om 0 Ett det landet objektivt sätt kan visa att åtgärderna är likvärdiga. exporterande ett

åtgärd är i enlighet med internationell standard I SPS-avtalet anges dessutom att om en med SPS-avtalet och GATT l994-avtalet. Om däremot ett anses åtgärden vara förenlig medlemsland i sitt regelverk tillämpar strängare krav än vad som framgår av

standard krävs åtgärden vetenskapligt skall kunna motiveras. internationell att

skillnaderna, mellan WTO:s och EU:s regler bör noteras. WTO- Förhållandet, och WTO bedrivs inget tekniskt reglema kan sammanfattas som en uppförandekod. Inom finns stark för standarder utarbetade harmoniseringsarbete men det en preferens av

internationella organ.

hänseende längre i sett alla hälsorelaterade Samarbetet inom EU går i detta mycket - stort med och livsmedel har harmoniserats i EU. regler som berör handel jordbruksprodukter Kommissionen för medlemsländernas talan i WTO också i dessa frågor.

område främst EG-reglema medan EU vid Sveriges handlingsfrihet på detta begränsas av regelverket begränsas WTO. utformningen och tillämpningen av av

5.2 Avtalens innebörd

Båda avtalen innebär främst precisering av artikel XX i GATT undantagsklausulen. en bestämmelser i lagstiftningen och anmälan Därutöver innehåller de viktiga om öppenhet kan de

av nya föreskrifter. Åtgärder som inte faller under avtalen prövas mot

grundläggande bestämmelserna i GATT.

TBT-avtalet täcker ett antal typer åtgärder men är mera oklart vad avser åtgärdernas av nationella säkerhetsbehov, förhindrande syfte. Som exempel på legitima syften anges: förfaranden, människors hälsa eller säkerhet, djurs och växters av bedrägliga skydd av av liv och hälsa miljön. Som framgått är i stället SPS-avtalet tillämpligt för samt av ovan med Livsmedelslagstiftningens krav på hälsorisker förknippade jordbruksprodukter. faller dock under TBT-avtalet liksom bestämmelser till skydd av redlighet i handeln de berör handel med Det har däremot inte prövats om miljön i den mån varor. handelshinder till lagstiftning tillkommen för att tillvarata etiska aspekter eller följd av stilla hos konsumenterna kan försvaras enligt avtalet. för att oro

standarder Codex

SPS-avtalets starka preferens för internationella utvecklade av

Office International des Epizooties och International Plant Alimentarius Commission,

SOU 1996: 171 Avtalen tekniska handelshinder om samt om sanitära och vtosanitära åtgärder 115

Protection

Convention och krav pi vetenskapligt underlag kan leda till problem. Dessa

organisationers standarder har primärt inte tillkommit för att utgöra tvingande krav för internationell handel. Ofta är dessa standarder produktrelaterade och berör aspekter som inte regleras i modern lagstiftning. Avsikten med utarbetandet av dessa har varit att ge företagen produktspeciñkationer kan referera till i affärsavtal. som man Många

standarder har också tillkommit för att stödja utvecklingsländerna i utarbetandet av

nationell lagstiftning. Något åliggande i den nationella att lagstiftningen införa dessa

standarder finns inte. Enligt SPS-avtalet kommer en gång utgivna standarder att ha

relevans för avtalet oavsett standardema införts om i den nationella lagstiftningen eller

ej. Särskilt Codex kommer därför att tvingas göra total en genomgång av sina SPS-

relaterade standarder och många standarder kan också behöva revideras.

Kraven på vetenskapligt underlag för avvikelse från standard kan också leda till tvister i

WTO. Dels därför att många åtgärder vidtagits utan vetenskapligt underlag, dels därför

att kravet på vetenskapligt underlag är oprecist, t.ex. anges inte om underlaget skall

påvisa att fara föreligger eller att fara inte kan uteslutas.

Både TBT-avtalet och SPS-avtalet behandlar bestämmelser rörande process- och

produktionsmetoder som påverkar egenskaper, t.ex. krav pi de Sanitära varomas förhållandena i slakterier. Avtalen däremot inte ger stöd för åtgärder med syfte att t.ex. förbättra miljö eller arbetsmiljö i tillverkningslandet. Detta oavsett vilka krav man ställer på produktionen i det landet. Om således viss egna produktion i det egna landet

berörs av strikta miljöregler avtalet inte stöd krav ger på att importerade varor skall

vara tillverkade under samma regler.

Ett utslag i en tvistemålspanel år 1991 kan i detta sammanhang vara av intresse. Tvisten

avsåg ett amerikanskt importförbud avseende tonfisk från Mexiko. Från amerikansk sida

hävdades att Mexiko tillämpar fångstmetoder som medför att onödigt många delfiner

omkommer. Panelen fann att artikel XX i GATT inte stöd för ger åtgärder som syftar

till miljöförbättringar utanför det territoriet.

egna

Enligt då gällande tvistemålslösningsprocedur i GATT krävdes

enighet mellan parterna för att utslaget skall gälla. USA har inte accepterat utslaget varför det inte äger formell

giltighet.

Under hösten 1995 antogs i WTO en ny, striktare, tvistemålslösningsprocedur bl.a. som inte kräver enighet mellan för fi parterna att giltighet.

Sammanfattningsvis kan det således antas att TBT- och SPS-avtalen det samt nya

tvistemålslösningsförfarandet leder till att nationella regler betingas etiska skäl

som av eller förhållanden i av omsorg om produktionslandet kan bli föremål för framtida tvister.

Vidare kan SPS-ätgärders vetenskapliga bakgrund komma att ifrågasättas.

Frågan om livsmedelskvalitet har beröringspunkter med WTO-avtalen och EU:s

regelverk. Båda regelverken endast avser myndighetskrav. Köpare såsom grossister,

detaljister eller konsumenter får, utöver myndighetskraven, leverantörer ställa gentemot vilka krav helst på de som varor som man köper. Det står t.ex. butikskedja fritt att en endast sälja kött visst Lika lite av ursprung. som svenska myndigheter kan, eller får,

och /3/tosanitdra åtgärder SOU 1996: 171 113 Avtalen tekniska handelshinder samt om Sanitära om

WTO Myndigheterna har dock kvar ingripa mot ett sådant beslut kan EU eller ingripa.

mijligheten att tillämpa den allmänna marknadsföringslagstiftningen, t.ex. genom att överträdelse ingripa mot, påstående i reklam eller kmtrollera riktigheten och vid särskilt eller är särskild beskaffenhet. märkning om att vara har ursprung av genom

vid import. Ingenting förhindrar att man har Vdare gäller WTO:s regler endast förhållandet år dock

stängare krav på den inhemska produktionen det motsatta

Även vissa ha strängare krav inhemskt förbjudet. inom EU finns möjligheter att har två olika utslag i EGproducerade varor än på importerade. Tyskland genom från övriga EU tillämpa sina mycket drmstolen förbjudits att på varor som importeras korv. har också upphävt kraven för importerade stänga krav öl respektive Tyskarna bibehållit för den inhemska produktionen. På samma sätt har varor men dem Lvsmedelsverket för importen till Sverige upphävt de receptkrav som ställs på vissa

s.k. förbehållna livsmedelsbeteckningar, då syftet med kraven inte är att skydda vzror, kmsumenten hälsorisker utan i stället säkerställa viss kvalitet. Betydelsen av mot innehållsdelclaration, medel för konsumenterna att få önskad mlrkning, t.ex. genom som kialitet livsmedlen, kan därför förväntas öka.

harmoniserats i EU, EU-medlemsland kan D: tvingande kraven på märkning har ett går utöver EU:s såedes inte införa obligatorisk märkning på importerade varor som ursprungsmärkning. I WTO finns inget uttryckligt lagstiftning, t.ex. krav obligatorisk finns rekommendation i GATT från förbud mot krav på ursprungsmärkning men det en 1958 försiktighet bör iakttas. Andra obligatoriska märkningskrav, t.ex. om att imehållsdeklarationer, faller i WTO under TBT-avtalet och bedöms mot de regler som

finns i det avtalet.

i WTO under TBT-avtalet i den mån varuhandel Tekniska krav till skydd av miljön faller med tillåten halt kadmium i gödningsämnen och skydd brörs. Syftet t.ex. en högsta av Vidare får ha hur stränga bestämmelser ax miljön i det egna landet, anses legitimt. man avseende i luft och I analogi med vill för den egna näringen t.ex. utsläpp vatten. mm tonñskärendet får inte införa restriktioner i handeln till skydd av dct ovan berörda man i annat land. Man kan således inte införa restriktioner mot importerade varor mljön med metoder eller inte är tillåtna i det egna landet därför att de tillverkats processer som innebär risk för människor, djur eller miljö i det egna landet. on inte varorna i sig en heller inte skäl för restriktioner åberopa den ekonomiska omständigheten Nan kan som den industrin kommer i ett sämre konkurrensläge därför att miljöbeståmmelserna at egna i landet hos konkurrentlåndema. Ovan beskrivna gir tillverkningen det egna dyrare än också för bestämmelser rörande och, i tillämpliga delar, principer gäller

djirslggdd.

arbetsmiljö eller djurskydd berör Irom EU har bestämmelserna till skydd av miljö, som

i handel till del harmoniserats, t.ex. högsta kadmiumhalten i gödningsämnen, varor stor burstorlekar vid djur inom EU. På öierrullningsskydd för traktorer eller transport av berör arbetar inom unionen med s.k. minimidirektiv där onråden som inte varor man

medlemsländerna får ha striktare krav.

Avtalen tekniska handelshinder sanitära och fjztosanilära åtgärder 117 om samt om

5.3 Tänkbara konsekvenser för handeln

I jämförelse med vad är fallet på vegetabilieområdet omsätts relativt liten del som en av världsproduktionen av kött på världsmarknaden. På sina håll misstänks det att den ringa handeln kan bero på att det finns veterinära bestämmelser införts som av protektionistiska skäl. Man kan därför förvänta att potentiella exportländer kommer att noga syna veterinära bestämmelser i importländer i ljuset SPS-avtalet. Det är den av mot bakgrunden som avtalets krav på tillämpning av internationell standard eller vetenskapliga indikationer skall ses.

USA har inlett ett tvistemålslösningsförfarande i WTO med anledning av EU:s importförbud mot kött av djur behandlade med tillväxthormoner. USA hävdar att förbudet inte är grundat på vetenskapliga indikationer. Man kan endast spekulera i de eventuella konsekvenserna för nötköttsmarknaden om EU upphävde förbudet. Men, konsekvenserna av att EU skulle förlora denna tvist med USA ändå inte tillåta men import är däremot lättare att förutse då USA i ett sådant tänkt läge skulle ha rätt att vidtaga motåtgärder, genom att införa handelsrestriktioner mot produkter från EU på den amerikanska marknaden. Det förefaller rimligt dessa att anta att åtgärder skulle beröra jordbruksprodukter och bli kännbara.

Andra frågor som skulle kunna bli föremål för diskussioner i WTO år förbudet mot bestrålade livsmedel eller frågan genmodifierade livsmedel. om

BSE-problematiken illustrerar hur känsliga konsumenterna kan för befarade risker vara förknippade med livsmedel och för myndigheternas hantering dessa risker. I vissa av EU-länder, som inte själva har drabbats BSE, har konsumtionen nötkött minskat av av med en tredjedel. Härvidlag innebär SPS-avtalet restriktioner i myndigheternas möjligheter att agera enbart för att stilla hos konsumenterna då åtgärder skall oro föregås av riskbedömning baserad på vetenskapliga principer.

5.4 Kommande

utveckling

TBT- och SPS-avtalen har hittills haft relativt en undanskymd roll i förberedelserna inför WTO:s ministermöte i Singapore i december 1996. Några initiativ till utveckling av avtalen har ännu inte framkommit. Betoningen ligger snarare på genomförandet av dessa samt striktare övervakning tillämpning. En av anledning härtill är den kraftigt utvidgade medlemskretsen.

Diskussioner pågår i WTO att möjliggöra handelsrestriktioner om av omsorg om miljön utanför det egna landet. Detta sker främst inom för kommittén för ramen handel och miljö CTE och finns upptaget på kommitténs dagordning punkt Kommittén ska som presentera resultatet sitt arbete ministerkonferensen i av Singapore i december.

118 Avtalen tekniska handelshinder sanitära ochfytosanitära åtgärder SOU 1996: 171 om samt om

Det finns 180 internationella miljökonventioner Multilateral Environmental

idag 18 s:ycken innehåller handelsåtgärder. Hittills har ingen Agreements, MEAs varav åtgärd vidtagits i enlighet med någon dessa förts till WTO:s tvistlösningssystem. som av

medlemsländer har olika förslag, vilka i dagsläget står långt ifrån Flera bidragit med varandra. Vissa länder förespråkar status quo-lösning och anser att en vidtas med skydda miljön redan omfattas handelsrestriktioner som syfte att nu av artikel XX i GATT. Andra föreslår lösning där utfärdar undantagsklausulen en man för MEAs uppfyller WTO fastställda krav. EU lade i temporära undantag som av februari fram skulle innebära tillägg till skyddsklausulen i artikel XX i ett förslag som skulle innebära inte skulle pröva legitimiteten i miljösyftet GATT. Tillägget att en panel vilket

och inte heller åtgärdens nödvändighet i sig. Åtgärden skulle testas mot artikel XX

eller oberättigat diskriminerar mellan länder där garanterar att åtgärden godtyckligt förhållanden råder eller innebär förtäckt inskränkning internationell handel. samma en av innebär inte skall kunna vidtaga skyddsåtgärder i form t.ex. Förslaget att man av strafftullar därför att utländska tillverkare har lägre tillverkningskostnader på grund av lägre miljökrav.

inte något färdigt förslag föreligger till Singaporemötet i december. Det Det är troligt att framstår dock klart att internationellt samarbete förordas när det gäller att skydda som den globala miljön och gränsöverskridande miljöproblem.

i USA och har framförts krav på att skall Från bl.a. intressegrupper Sydeuropa man vidta handelsrestriktioner grund de sociala förhållandena i produktionen i kunna av andra länder. Det förfaller idag inte troligt att en sådan möjlighet kommer att öppnas. för sådan möjlighet skulle medföra att Särskilt utvecklingsländerna är rädda att en indtstriländema skulle införa importrestriktioner för att skydda sin industri mot lågprisimport.

Bilaga Direktiv till expertgruppen

Omvärldsanalys

Sverige hör till de medlemsländer inom EU klarast uttalat önskemål ökad som om marknadsorientering, avreglering och miljöanpassning EU:s av gemensamma jordbrukspolitik CAP. Den analys av effekterna den tidigare svenska av jordbrukspoliziken som ledde till 1990 års reform och avreglering liknade den som låg till grund för 1992 ars reform av CAP. Den svenska reformen dock var betydligt mer långtgående än den reformen av CAP.

Det har från olika håll, såväl från länder inom utanför framförts som EU, en rad skål till att reformera den jordbrukspolitiken. Förutom gemensamma budgetmässiga skäl och dålig måluppfyllelse finns även en rad omvärldsfaktorer motiverar reform CAP. En som en av omvärldsfaktor är EU:s utvidgning länderna

mot i Central- och Östeuropa. En annan är de

åtaganden som gjorts i Uruguayrundan samt de åtaganden sannolikt kommer som att krävas i kommande förhandlingsrunda i WTO. Dessa omvärldsfaktorer hänger delvis samman.

Kommitténs arbete, i som anges regeringens kommittédirektiv Dir. 1995: 109, ska leda fram till ett förslag till reformer CAP. Som led i detta av ett arbete är det nödvändigt att analysera effekterna av tidigare nämnda omvärldsfaktorer.

Expertgruppen skall analysera vilka konsekvenser en utvidgning mot Central- och

Östeuropa skulle få för EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Expertgruppen skall även göra en analys av hur CAP påverkas av WTO-åtagandena, såväl med som utan en utvidgning österut. Analysen skall även innehålla alternativa antaganden om hur produktions-, konsumtions- och prisutvecklingen påverkar möjligheterna att med nuvarande politik klara åtagandena i WTO.

Det globala livsmedels- och handelssystemet utgör en annan omvärldsfaktor. Frågan hur orr.

livsmedelsförsörjningen och -handeln i Sverige, EU och globalt påverkas den förda

jordbrukspolitiken i EU skall belysas. Effekterna för

utvecklingsländernas livsmedelsproduktion skall särskilt uppmärksammas.

Det har visat sig omöjligt vara att göra en strikt uppdelning av arbetsuppgifterna mellan de olika expertgruppema. En del av expertgruppens arbetsuppgifter tangerar därför andra gruppers i arbete. För att undvika onödigt dubbelarbete skall därför samråd ske mellan expertgruppema. Avgränsningsproblem föreligger i synnerhet i förhållande till expertgrupp två för som ansvarar en genomgång av svenska intressen.

En slutrapport skall presenteras för kommittén den 8 oktober 1996.

Statens offentliga 1996 utredningar

Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trafikpolitiken Bilagor. K. . - + Samverkansmönster i svensk forsknings- 27. En strategi för kunskapslyft och livslångt . läraide. finansiering. U. U.

Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiska . landskapet i Norden p;

Om kön och fördelning av fritidsresurser. C. 1990-talet. U.

Vem bestämmer vad EU:s interna spelregler inför 29. Forskning och Pengar. U. . regeringskonferensen 1996. UD. 30 .Borgenärsbrotten översyn kap. en av ll - Politikområden under lupp. Frågor EU:s första brottsbalken. Fi. . om pelare inför regeringskonferensen 1996. UD. 31. Attityder och lagstiftning i samverkan

Ett är med EU. Svenska statstjänstemäns + bilagedel. C. . erfarenheter av arbetet i EU. UD. 32. Möss och människor. Exempel bra Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och IT-användning bland barn och ungdomar. SB. . säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. 33. Banverkets myndighetsroll m.m. K. Batterierna en laddad fråga. M. 34 .Aktiv arbetsmarknadspolitik . - + expertbilaga. A. Om järnvägens trafikledning K. 35. Kriminalunderrättelseregister . m.m. Forskning för vår vardag. C. DNA-register. Ju. . EU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för 36. Högskola i Malmö. U. . två- och trehjuliga motorfordon. K. 37. Sveriges medverkan i FN:s familjeår. S.

Kommuner och landsting med betalnings- 38 Nationalstadsparker. M. . . svårigheter. Fi. 39. Rapport från klimatdelegationen 1995.

.Offentlig djurskyddstillsyn. Jo. Klimatrelaterad forskning. M. Budgetlag regeringens befogenheter på 40. Elektronisk dokumenthantering. . - Ju. finansmaktens område. Fi. 41 .Statens maritima verksamhet. Fö. Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga 42. Demokrati . och öppenhet. Om folkvalda parlanent

och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte och offentlighet i EU. UD.

utvidgning. UD. 43. Jämställdheten i EU. Spelregler och

.Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder. UD.

utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga 44. Översyn skatteflyktslagen.

av rättigheter i EU. UD. Reformerat förhandsbesked. Fi.

17 Bättre trafik med väginformatik. K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen. . Ju. 18. Totalförsvarspliktiga m95. Förslag jobb/studier 46. Enskilda om vägar. K. efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, 47. Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle. U. 19. Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. Shaping Sustainable Homes an Urbanizing bedömningar inför regeringskonferensen 1996. World. Swedish National Report for Habitat N.

UD. 49. Regler för handel med el. N.

.Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbud mot vapen allmän plats m.m. Ju. U. 51. Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäk- Reform och förändring. Organisation och ring alternativ . och förslag. A. verksamhet vid universitet och högskolor efter 52. Precisering handelsändamålet i detaljplan. VI. av 1993 års universitets- och högskolereform. U. 53. Kalkning sjöar och vattendragM. av Inflytande riktigt Om elevers rätt till 54. Kooperativa möjligheter . - i storstadsomrâden. inflytande, delaktighet och U. 55. Sverige, framtiden ansvar. och mångfalden. A. Kartläggning och analys den offentliga sektorns 55. På . av väg mot egenföretagande. A.

upphandling av varor och tjänster med 55 .Vägar in i Sverige. A.

miljöpåverkan. N. 56. Hälften vore nog om kvinnor och män - 24. Från Maastricht till Turin. Bakgrund och övriga 90-talets arbetsmarknad. A. EU-länders förslag och debatt inför 57. Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst. Fi.

regeringskonferensen 1996. UD. 58. Finansieringen av det civila försvaret. Fö. 25. Från massmedia till multimedia att digitalisera svensk television. Ku.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikens kunskapsgrund. 86. Utvecklad samordning inom det civila försvaret En principdiskussion utifrån och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, EU 96-kommitténs erfarenheter. UD. överväganden och förslag. Fö. 60. Miljö och jordbruk. Om EU:s miljöregler och 87. Tredimensionell fastighetsindelning. Ju.

utvidgningens effekter den gemensamma 88. Kameraövervakning. Ju. jordbrukspolitiken. UD. 89. Samverkan mellan högskolan och de små och 61.0lika länder olika takt. Om flexibel integration medelstora företagen. N. och förhållandet mellan stora och små stater i EU. 90. Sammanhållet studiestöd. U.

UD. 91. Den privata vårdens omfattning och framtida 62. EU, konsumenterna och maten ersättningsformer - En översyn av de nationella Förväntningar och verklighet. Jo. för läkare och sjukgymnaster. S. - taxorna 63. Medicinska undersökningar i arbetslivet. A. 92. IT i miljöarbetet. M.

64. Försäkringskassan Sverige Översyn av yrkestrafiklagstiftning. K.

- 93. Ny socialförsäkringens administration. S. 94. Nationell teleadresskatalog. K. 65. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik 95. Botniabanan. K.

i Sverige. Jo. 96. Strukturförändring och besparing. 66. Utvärderat personval. Ju. En uppföljning genomförda förändringar av 67. Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader. inom försvarsmaktens ledningsorganisation, Fö.

Fi. 97. Effektivare försvarsfastigheter 68. Några folkbokföringsfrågor. Fi. Utvärdering reform. Fö. av en 69. Kompetens och kapital + bilaga. N. Utvärdering 98. Vem styr försvaret av 70. Samverkan mellan högskolan och näringslivet. N. effekterna LEMO-reformen. Fö. av 71. Lokal demokrati och delaktighet i Sveriges städer 99. Avveckling med inlärning. Erfarenheter från

och landsbygd. In. LEMO-reformens avveckling personal. Fö. av 72. Rättspsykiatriskt forskningsregister. S. för skattebetalningar. Del A. 100. Ett nytt system 73. Svensk kärnteknisk tillsynsverksamhet. Ett för skattebetalningar. Del B. nytt system Volym l En granskning. M. Författningsförslag, författningskommentarer - 73. Swedish Nuclear Regulatory Activities. och bilagor. Fi. Volume 1 An Assessment. M. 101. Kärnavfall teknik och platsval. KASAMs — - 74. Svensk kärnteknisk tillsynsverksamhet. yttrande över SKBs FUD-Program 95. M. Volym 2 Faktaredogörelser. M. 102. TUFF Teckenspråksutbildning för föräldrar. U. - - 74. Swedish Nuclear Regulatory Activities. 103. Miljöbalken. En skärpt och samordnad Volume 2 Descriptions. M. miljölagstiftning för hållbar utveckling. - en 75. Värden i folkhögskolevärlden. U. Del 1 och 2. M. 76. EU:s regeringskonferens procedurer, aktörer, 104. Konsumentskydd elmarknaden. C. formalia. Sammanfattning av ett seminarium i 105. Att främja donationer till universitet

april 1996. UD. och högskolor. U. 77. Utländska försäkringsgivare med verksamhet i 106. EU och Sverige från Kiruna till Malmö. - Sverige. Fi. Sammanfattning fyra regionala möten av 78. Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning 1995-96. UD.

och finansiering. N. 107. Union gränser konsekvenser, möjligheter, utan -

79. Översyn av revisionsreglerna. Fi. problem. Sammanfattning seminarium i

av ett 80. Viktigt meddelande. november 1995. UD. Radio och TV i Kris och Krig. Ku. 108. Konsumenterna och miljön. C. 81. Skydd för sparande i sparkasseverksamhet. Fi. 109. Från åkerlotter till Paradis delbetänkande ett - 82. En översyn av luft- sjö- och spårtrafikens från Utredningen universitetsfastigheter om m.m. tillsynsmyndigheter. K. angående överlåtelser och tomträttsupplåtelser av 83. Allmänt pensionssparande. S. vissa högskolefastigheter. Fi. 84. Ekobrottsforskning. Ju. 110. Inför Svenskt kulturnät IT och framtiden ett - 85. Egon Jönsson en kartläggning av lokala sam- inom kulturområdet. Ku. verkansprojekt inom rehabiliteringsområdet. S.

Statens

offentliga utredningar

1996 Kronologisk förteckning

lll. Bevakad övergång. Åldersgränser för 137. Kommunalförbund och

unga upp gemensam nämnd -till 30 år. C två former för kommunal samverkan. ln. 112. Integrering av miljöhänsyn inom den statliga 138. Ny behörighetsreglering hälso- och sjukvårdens

förvaltningen. M. område S. m.m. 113. En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och 139. Skatt på avfall. Fi.

rehabilitering. Del 1 och S. 140. KO:s biträde enskilda. In.

ll4. En körkortsreform. K. l4l Vårdavgifter vid rättspsykiatrisk vård, m.m. S. . 115. Barnkonventionen och utlänningslagen. S. 142. Länsstyrelsernas roll i infrastrukturplaneringen. K. 116. Artikel 6 i Europakonventionen och skatte- 143. Krock eller möte Om den mångkulturella utredningen. Fi. skolan. U.

117. Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén. Fi. 144 Ökad konkurrens i handeln med livsmedel. N. . 118. Station Stockholm Nord. K. 145. Arbetstid

119. Lättnad i dubbelbeskattningen av mindre företags längdförläggning och inflytande bilagedel. + A. inkomster. Fi. 146 Att återerövra vardagen. S. .

120. Högskolan i Malmö Slutbetänkande. U. 147. Övergångsbestämmelser till miljöbalken.

- M.

121. Spår, miljö och stadsbild i centrala Stockholm. K. 148. Översyn förvärvslagen och hyreslagen

av 122. Kunskapssyn och samhällsnytta i hantverkscirklar Borgen och pant. Ju.

och hantverksutövande. U. 149. Elberedskapen. Författningsfrågor. N.

123. iakttagelser och förslag efter omstruktureringen 150. En allmän och sammanhållen arbetslöshetsav försvarets ledning och stöd. Fö. försäkring. A.

124. Miljö för en hållbar hälsoutveckling. 151. Bidrag arbete genom En antologi. S. - Betänkande. Förslag till nationellt handlingsprogram. S. 152. Gruvoma och framtiden. N.

Bilaga Miljörelaterade hälsorisker. S. 153. Hållbar utveckling i Sveriges skärgårdsområden.

Bilaga Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet. S. M.

Environment for Sustainable Health Development 154. Tre studiecirklar. U. - rapporter om an Action Plan for Sweden. S. 155. Omtankar vattendrag om 125 Droger i trafiken. Ju. ett nytt angreppssätt. M. . 126. Doping i folkhälsoperspektiv. Del A och Del B. S. 156. Bostadspolitik 2000 från produktions- till - 127. Folkbildningens institutioner. U. boendepolitik Särtryck Bilaga. In. + +

128. Skyddet av kulturmiljön. En översyn 157. Översyn redovisningslagstiftningen.

av av Ju. kulturminneslagens bestämmelser om byggnader 158. Sverige och EMU. Fi.

och kulturmiljöer, prästgårdar, kyrkstäder och 159. Folkbildningen utvärdering. U. - en ortnamn. Ku. 160. Bouppteckningar och arvsskatt. Ju. 129. Den kommunala självstyrelsen och grundlagen. ln. 161. Rätt att flytta en fråga om bemötande äldre. S. - av 130. De två kulturema. Rapporter av Klaus Richard 162. På medborgarnas villkor demokratisk - en Böhme, Bo Huldt, Carl-Einar Stålvant samt Kent infrastruktur + bilaga. ln.

Zetterberg. Bilagor med underlagsmaterial till 163. Behov och i vården analys. S. resurser - en UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123. Fö. 164. Livslångt lärande i arbetslivet steg vägen — mot 131. Extern värdering av hot och förmåga. Bilagor med laniskapssamhälle. Ett diskussionsunderlag. ett U. underlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande 165. Ny kurs i trafikpolitiken. Delbetänkande om SOU 1996:123. Fö. beskattning vägtrafiken. K. av 132. Det stora och snabba greppet. Om LEMO-reformens 166. Lärare för högskola i utveckling. U. metoder och resultat. Bilagor med underlagsmaterial 167. Gymnasieutbildning för vissa ungdomar med till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123. Fö. funktionshinder. U.

133. Jämställd vård. Olika vård lika villkor. S. 168. Översyn

av PBL och va-lagen. In. 134. Jämställd vård. Möten i vården ur ett 169. Fömyelsen kommuner och landsting. ln. av tvärvetenskapligt perspektiv. 169. Kommunala fömyelseproblem.

135. Fibromyalgi och Duchennes muskeldystrofi. En statsvetenskaplig betraktelse. Bilaga ln. Kunskapsläge och behov av framtida FoU. 169. Kommunerna och den statliga styrningen.

136. Effekter av EU:s jordbrukspolitik. Jo. Bilaga II. In.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

169. ludgetpolitik. En studie behovsbudgetering i av decentraliserade organisationer. Bilaga III. In. 169. lonkurrensutsättning inom äldreomsorgen i Iockholms stad. Politiskdemokratiska aspekter. lilaga IV. In. 169. iörändringsmodeller och förändringsprocesser i och landsting. Några empiriska studier. bmmuner ;ilaga V. In. 170. ritidsbâten och samhället. K. lonsekvensema för CAP WTO-åtagandena och 171 av . östutvidgning. Jo. n 172. ,icensavgift en principskiss. Ju. - 173. lär makten gör fel. Den offentliga tjänstemannens tällning och ansvar. Fi. 174. Iandikappinstitutet för bra hjälpmedel och ökad vskvalitet. S. 175. tyrning och samverkan. S. 176. en lokala radion. Ku. 177. igenmakt att återerövra vardagen. S. - 178. T och Miljö. En samling goda exempel. K.

Statens

offentliga

utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Olika länder - olika takt. Om flexibel integration

och förhållandet mellan stora och små stater i EU Möss och människor. Exempel bra

IT-användning 61 bland barn och ungdomar. 32

EU:s regeringskonferens procedurer, aktörer, -

Justitiedepartementet formalia. Sammanfattning av ett seminarium i

april 1996. 76 Kriminalunderrättelseregister EU och Sverige från Kiruna till Malmö. DNA-register. 35 - Sammanfattning av fyra regionala möten Elektronisk dokumenthantering. 40

1995-96. 106 Presumtionsregeln i expropriationslagen.45

Union utan gränser konsekvenser, möjligheter, Förbud mot vapen på allmän plats 50 m.m. problem. Sammanfattning av ett seminarium i Utvärderat personval. 66

november 1995. 107 Ekobrottsforskning. 84

Tredimensionell fastighetsindelning. 87

Försvarsdepartementet

Kameraövervakning. 88

Droger i trafiken. Totalförsvarspliktiga m95. Förslag jobb/studier 125 om

Översyn förvärvslagen och hyreslagen efter muck, bostadsbidrag, dagpenning,

av försäkringar. 18 Borgen och pant. 148

Översyn redovisningslagstifiningen. Statens maritima verksamhet. 41

av 157 Bouppteckningar Finansieringen av det civila försvaret. 58 och arvsskatt. 160

Licensavgift Utvecklad samordning inom det civila försvaret en principskiss. 172 och fredsräddningstjänsten. Kartläggning,

Utrikesdepartementet överväganden och förslag. 86

Strukturförändring och besparing. Vem bestämmer vad EU:s interna spelregler inför En uppföljning av genomförda förändringar regeringskonferensen 1996. 4 inom försvarsmaktens ledningsorganisation. 96 Politikområden under lupp. Frågor EU:s första om Effektivare försvarsfastigheter pelare inför regeringskonferensen 1996. 5 Utvärdering av en reform. 97 Ett år med EU. Svenska statstjänstemäns Vem styr försvaret Utvärdering erfarenheter arbetet i EU. 6 av av effekterna av LEMO-reformen. 98 Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och Avveckling med inlärning. Erfarenheter från säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. 7 LEMO-reformens avveckling personal. 99 Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga av

Iakttagelser och förslag efter omstruktureringen och ekonomiska aspekter av EU:s sjätte av försvarets ledning och stöd. 123 utvidgning. 15 De två kulturema. Rapporter Klaus Richard Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, av

Böhme, Bo Huldt, Carl-Einar Stâlvant samt Kent utträdesrätt, medborgarskap och mänskliga Zetterberg. Bilagor med underlagsmaterial till rättigheter i EU. 16 UTFÖR:s Sverige, EU och framtiden. slutbetänkande SOU 1996:123. 130 EU 96-kommitténs bedömningar Extern värdering av hot och förmåga. Bilagor med inför regeringskonferensen 1996. 19 underlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande Från Maastricht till Turin. Bakgrund och övriga

SOU 1996:123. 131 EU-länders förslag och debatt inför Det stora och snabba greppet. Om LEMO-reformeis regeringskonferensen 1996. 24

Demokrati metoder och resultatj Bilagor med underlagsmateriil och öppenhet. Om folkvalda parlament till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123. l32j och offentlighet i EU. 42

Jämställdheten i EU. Spelregler och

Socialdepartementet

verklighetsbilder. 43

Europapolitikens kunskapsgrund. Sveriges medverkan i FN:s familjeår. 37

En principdiskussion Kooperativa möjligheter i storstadsomrâden. 54 utifrån

EU 96-kommitténs Försäkringskassan Sverige Översyn

erfarenheter. 59 — av

Miljö och jordbruk. socialförsäkringens administration. 64 Om EU:s miljöregler och

utvidgningens effekter Rättspsykiatriskt forskningsregister. 72 den gemensamma

jordbrukspolitiken. 60

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Allnint pensionssparande. 83 Fritidsbåten och samhället. 170

Egon en kartläggning av lokala - lT och Miljö. En samling goda exempel. 178

samerlzansprojekt inom rehabiliteringsområdet. 85

Den rivata vårdens omfattning och framtida

Finansdepartementet

ersämingsformer de nationella - En översyn av och landsting med betalnings- Kommuner taxona för läkare och sjukgymnaster. 91 svårigheter. 12 En almän och aktiv försäkring vid sjukdom och Budgetlag regeringens befogenheter på Del och 113 rehaiiliiering. 1 ñnansmaktens område. 14 Barrronventionen och utlänningslagen. 115 Borgenärsbrotten en översyn av ll kap. hälsoutveckling. - Milj för en hållbar brottsbalken. 30 Betäkande. Förslag till nationellt handlingsprogram. 124

Översyn av skatteflyktslagen.

Bilaga Miljörelaterade hälsorisker. 124 Reformerat förhandsbesked. 44 Bilag Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet. 124 Pensionssamordning för svenskar i EU-tjänst. 57 Envionnent for Sustainable Health Development an - Medborgerlig insyn i kommunala entreprenader. 67 Acticn Plan for Sweden. 124 Några folkbokföringsfrågor. 68 Dopiigi folkhälsoperspektiv. Del A och Del B. 126 Utländska försäkringsgivare med verksamhet i Jämsälli vård. Olika vård lika villkor. 133 Sverige. 77 Jämsälli vård. Möten i vården ur ett

Översyn av revisionsreglerna. 79

tväreteaskapligt perspektiv. 134 Skydd för sparande i sparkasseverksamhet. 81 Fibranyalgi och Duchennes muskeldystrofi. Ett nytt system för skattebetalningar. Del A. Kunkapsläge och behov av framtida FoU. 135 Ett nytt system för skattebetalningar. Del B. Ny bhörighetsreglering hälso- och sjukvårdens Författningsförslag, författningskommentarer omr.".lem.m. 138 och bilagor. 100 Vårovgifter vid rättspsykiatrisk vård, m.m. 141 Från åkerlotter till Paradis ett delbetänkande - Att åererövra vardagen. 146 från Utredningen om universitetsfastigheter m.m. En antologi. 151 Bidrg genom arbete - angående överlåtelser och tomträttsupplåtelser av Rätt at flytta en fråga om bemötande av äldre. 161 - vissa högskolefastigheter. 109 Behcv cch resurser i vården en analys. 163 - Artikel 6 i Europakonventionen och skatte- Handkzppinstitutet för bra hjälpmedel och ökad — utredningen. 116 livsktaltet. 174 Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén. 117

Styning och samverkan. 175 Lättnad i dubbelbeskattningen av mindre företags Egernzkt att återerövra vardagen. 177 - inkomster. 119

Skatt avfall. 139

Konmunikationsdepartementet

Sverige och EMU. 158

Om ärnvägens trafikledning m.m. 9 offentliga tjänstemannens När makten gör fel. Den EU—.1opeden. Ålders- och behörighetskrav för ställning och ansvar. 173

två- cl. trehjuliga motorfordon. 11

Bätte trafik med väginformatik. 17

Utbildningsdepartementet

Ny lurs i trañkpolitiken + Bilagor. 26 gymnasieskolan hur går det l Den nya - Banerkets myndighetsroll m.m. 33 Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering.

Enslilda vägar. 46 2 En t/eisyn av luft- sjö- och spårtrafikens Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning.

tillsyismyndigheter. 82 20 Ny jrkcstrañklagstiftning. 93 Reform och förändring. Organisation och verksamhet

Natisnell teleadresskatalog. 94 vid universitet och högskolor efter 1993 års

Botrabanan. 95 universitets- och högskolereform. 21

En lörkortsreform 114 Inflytande på riktigt Om elevers rätt till - Stalin Stockholm Nord. 118 inflytande, delaktighet och ansvar. 22 Spår miljö och stadsbild i centrala Stockholm. 121 En strategi för kunskapslyft och livslångt lärande. 27 Länstyelsemas roll i infrastruktur-planeringen. 142 Det forskningspolitiska landskapet i Norden Ny lurs i trafikpolitiken. Delbetänkande on 1990-talet. 28 beskttring av vägtrafiken. 165

Statens

offentliga utredningar 1996

Systematisk förteckning

Forskning och Pengar. 29 Viktigt meddelande.

Högskola i Malmö. 36 Radio och TV i Kris och Krig. 80

Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för Inför ett Svenskt kulturnät IT och framtiden individ och lokalsamhälle. 47 inom kulturområdet. 110 Värden i folkhögskolevärlden. 75 Skyddet av kulturmiljön. En översyn av Sammanhållet studiestöd. 90 kulturminneslagens bestämmelser om byggnader

TUFF Teckenspråksutbildning för föräldrar. 102 och kulturmiljöer, - prästgârdar, kyrkstäder och Att främja donationer till universitet ortnamn. 128

och högskolor. 105 Den lokala radion. 176

Högskolan i Malmö Slutbetänkande. 120 -

Kunskapssyn och samhällsnytta i hantverkscirklar Näringsdepartementet

och hantverksutövande. 122 Kartläggning och analys den offentliga sektorrs av Folkbildningens institutioner. 127 upphandling av varor och tjänster med Krock eller möte Om den mångkulturella skolan. 143 - miljöpåverkan. 23 Tre rapporter om studiecirklar. 154 Shaping Sustainable Homes in an Urbanizing Folkbildningen en utvärdering. 159 - World. Swedish National Report for Habitat 11. ~8 Livslångt lärande i arbetslivet steg vägen - mot Regler för handel med el. 49 ett kunskapssamhälle. Ett diskussionsunderlag. 164 Kompetens och kapital + bilaga. 69 Lärare för högskola i utveckling. 166 Samverkan mellan högskolan och näringslivet. 7 Gymnasieutbildning för vissa ungdomar med Elberedskapen. Organisation, ansvarsfördelning ch funktionshinder. 167 finansiering. 78

Samverkan mellan högskolan och de små och

Jordbruksdepartementet

medelstora företagen. 89 Offentlig djurskyddstillsyn. 13

EU, konsumenterna Närings- och

och maten handelsdepartementet

Förväntningar och verklighet. 62 Ökad - konkurrens i handeln med livsmedel. 144 Administrationen av EU:s jordbrukspolitik Elberedskapen. .Författningsfrågon 149 i Sverige. 65 Gruvoma och framtiden. 152 Effekter av EU:s jordbrukspolitik. 136

Konsekvenserna för CAP WTO-átagandena

av och Civildepartementet

en östutvidgning. 171 Fritid i förändring.

Om kön och fördelning av fritidsresurser. 3

Arbetsmarknadsdepartementet

Forskning för vår vardag. 10 Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga. 34 Attityder och lagstiftning i samverkan Grundläggande drag i en ny arbetslöshetsförsäkring - + bilagedel. 31 alternativ och förslag.51 Konsumentskydd elmarknaden. 104 Sverige, framtiden och mångfalden. 55 Konsumenterna och miljön. 108 På väg mot egenföretagande. 55

Bevakad övergång. Åldersgränser för til

unga upp Vägar in i Sverige. 55 30 år. 111 Hälften vore nog om kvinnor och män på - 90-talets arbetsmarknad. 56

Inrikesdepartementet

Medicinska undersökningar i arbetslivet. 63 Lokal demokrati och delaktighet i Sveriges städeroch Arbetstid landsbygd. 71 längdförläggning och inflytande + bilagedel. 145 Den kommunala självstyrelsen och grundlagen. 19 En allmän och sammanhållen arbetslöshets- Kommunalförbund och gemensam nämnd försäkring. 150 två former för kommunal samverkan. 137

KO:s biträde enskilda. 140

Kulturdepartementet

Bostadspolitik 2000 från produktions- till - Från massmedia till multimedia - boendepolitik + Särtryck + Bilaga 156 att digitalisera svensk television. 25 På medborgarnas villkor en demokratisk infrastruktur + bilagor. 162

1996 Statens Offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Översyn av PBL och va-lagen. 168

Fömyelsen av kommuner och landsting. 169 Kommunala förnyelseproblem. En statsvetenskaplig betraktelse. Bilaga 169 Kommunerna och den statliga styrningen. Bilaga II. 169 Budgetpolitik. En studie av behovsbudgetering i två decentraliserade organisationer. Bilaga III. 169 Konkurrensutsättning inom äldreomsorgen i Stockholms stad. Politisk-demokratiska aspekter. Bilaga IV. 169 Förändringsmodeller och förändringsprocesser i kommuner och landsting. Några empiriska studier. Bilaga V. 169

Miljödepartementet

Batterierna en laddad fråga. 8 - Nationalstadsparker. 38 Rapport från klimatdelegationen 1995. Klimatrelaterad forskning. 39 Precisering av handelsändamålet i detaljplan. 52 Kalkning av sjöar och vattendrag 53 Svensk kärnteknisk tillsynsverksamhet. Volym l En granskning. 73 - Swedish Nuclear Regulatory Activities. Volume 1 An Assessment. 73 — Svensk kärnteknisk tillsynsverksamhet. Volym 2 Faktaredogörelser. 74 ~ Swedish Nuclear Regulatory Activities. Volume 2 Descriptions. 74 — IT i miljöarbetet. 92 Kärnavfall teknik och platsval. KASAMs yttrande över SKBs FUD-Program 95. 101 Miljöbalken. En skärpt och samordnad miljölagstiftning för en hållbar utveckling. Del 1 och 103 Integrering av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen. 112

Övergångsbestämmelser till miljöbalken. 147

Hållbar utveckling i Sveriges skärgárdsområden. 153 Omtankar om vattendrag ett nytt angreppssätt. 155

/9,Bi./O 7 x

§‘’és1/3. ;blb I 6‘.

- ,n;L;174 , m",