Statens uppgiftsinsamling från kommuner och landsting

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

och

landsting

SOU

1996:179

Betänkande av Utredningen om statens

guppgiftsinsamling

från kommuner och landsting

I i "i

i" C

Q h Q

7h 53 4

Statens offentliga utredningar 1996: 179 Inrikesdepartementet

Statens uppgiftsinsamling

från kommuner och

landsting

Betänkande av Utredningen om statens

uppgiftsinsamling från kommuner och landsting Stockholm 1996

kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar SOU och Ds Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag Regeringskansliets förvaltningskontor. av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordenel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Distributionscentralen 103 33 Stockholm Fax: 08-405 10 10 Telefon: 08-405 10 25

ISBN 91-38-20443-6 Graphic SystemsAB, Göteborg1996 ISSN 037525OX

Till statsrådet och chefen för

Inrikesdepartementet

Den 8 februari 1996 bemyndigade regeringen chefen för Finansdepartementet, statsrådet Persson, att tillkalla särskild utredare med en uppdrag att utarbeta förslag till hur kvalitet och jämförbarhet kan förbättras för de uppgifter av huvudsak ekonomisk karaktär som staten samlar från kommuner och landsting. Uppdraget omfattar också att föreslå hur uppgiftsinsamlingen kan samordnas för att öka jämförbarheten och att minska arbetsbördan för uppgiftslämnarna.

Med stöd av bemyndigandet förordnades den 12 1996 f.d. statsmars

sekreteraren Kjell-Åke Henstrand som särskild utredare i utredningen

om statens uppgiftsinsamling från kommuner och landsting Fi

1996:02. Utredningen antog namnet Statens uppgiftsinsamling från kommuner och landsting.

Från och med den l april 1996 förordnades departementssekreteraren Daniel Bäckman, chefsstatistiker Folke Carlsson. utredaren Anders Jonsson, departementsrådet Månen Lagergren, avdelningsdirektören Barbro Loogna, skolrådet Staffan Lundh, ekonomen Håkan Nilsson och avdelningsdirektören Margareta Ringqvist att biträda utredningen som experter.

Den 12 mars 1996 anställdes avdelningsdirektör Kristina Stig som sekreterare i utredningen.

Utredaren överlämnar härmed betänkandet Statens uppgiftsinsamling från kommuner och landsting SOU 1996: l 79

Utredarens uppdrag är härmed slutfört.

Stockholm i december 1996

IQe/l-Åke Henslrarzd

/Krislina Stig

z-swszwsrä-y

i

äüia

á-WW

aizâwf n.

v: 1Q. ,fmváiøilolvn|§aoldnnu7flawuloqn-ruguiniyuvr . , wuavw n. ivwñ; . watt ILi'rh41.: r , A

EWTäêF;:zstsl':.' êfi*f**$êê*.mmå** i ämm

F9i5v

,gg

åâiâåâg

5 7 .

r y . a vunuuuuyq-nuvn... vua- . .. . w.: v u, w vn .sv.s..›v. -...m, ,. u, aCU$vvU .

{ ivnåixiøsâmgâ i.:

w; ñsüçdâgrøüfáiøåå

x i mmzgrsøáäøág a.:

.

22% i i . WN

V IKQMJWE ä z ;zgçiiá

NW agáawgniáiâa;

f å

:3Av6nui."do

f r wzçzhn.:15-13,ñggeiiiçâtåkäaiti va.. iG mg , v..4.. nun

4.4.9.4" si: Säve ânâaéøzmäy mo usinmamgâsrax 2 maria

:aiiöw y

ñâsølüs. vserazitr .gg ,#23 s ;ät

Qäágøâitøházgiazlágqgixigqç øéáiae %:a:1iñ,a§vgnêuxg§auxG3

a wind-Nyt- i

SOU 1996: 79 l Summan/irIIn/ng 7

Sammanfattning

Mitt uppdrag är att redovisa konkreta förslag till hur kvalitet och jämförbarhet i insamlade ekonomiska eller ekonomiskt relaterade uppgifter från kommuner och landsting kan förbättras. Uppdraget innefattar att visa hur insamlingen kan samordnas för att öka jämförbarheten och

för att minska arbetet med att lämna uppgifter till den nationella Upp-

följningen av kommunsektorn. Allmänt eftersträvas en samordning när det gäller tidpunkt, tillvägagångssätt och innehåll i olika statliga myndigheters uppgiftsinsamlingar.

De förslag som lämnas i detta betänkande omfattar endast kommunernas verksamhet med vissa mindre undantag. Några konkreta förslag läggs inte vad gäller landstingens verksamhet utan endast förslag som rör nyckeltal från externredovisningen. Den statistik som produceras över landstingets verksamhet är föremål för ett omfattande utredningsarbete. Landstingsförbundets utredning beräknas vara färdig under 1997 och kan således inte inpassas i denna utredning. För att en likartad struktur i hela kommunsektorn föreslår jag att Landstingsförbundets uppgiftsinsamling i tillämpliga delar samordnas med den struktur som föreslås för kommunsidan. l övrigt får de närmare detaljerna för utformning, organisation och samordning av landstingens uppgiftsinsamling med den primärkommunala uppgiftsinsamlingen anstå till dess Landstingsförbundet slutfört sin utredning.

Mina förslag för att förbättra den övergripande nationella uppföljningen

Målstyrning som styrprincip innebär att staten skall följa hur verksamheten utvecklas i förhållande till de nationella mål beslutas som av riksdag och regering. De nationella målen är i huvudsak uttryckta som inriktningsmål i den betydelsen att målen anger vilket tillstånd som eftersträvas. Sådana övergripande beskrivningar kan inte utan preciseringar läggas till grund för att följa upp och bedöma om måluppfyllelse uppnåtts. Det är först när de nationella målen omvandlas till tydliga effektmål de blir operativt användbara för styrning, planering och som uppföljning.

8 Sammanfattning SOU l 996: l 79

Jag Föreslår därför att alla myndigheter. med ansvar för uppföljning av verksamhet bedrivs i kommuner och landsting, engageras i större som Litsträckning än idag i arbetet med att formulera de övergripande nationella målen i form Lippföljningsbara effektmål. av

Jag föreslår också att struktur skapas för en kontinuerlig uppföljning en och utvärdering kommunsektorn. De viktigaste delarna i denna av struktur är:

att för den uppgiftsinsamling kan relateras till ekonomiska upp-

0 som

gifter skall den verksamhets- och personalstatistik, som ingår i den

övergripande nationella uppföljningen, samordnas med de kommunala räkenskapssammandragen RS. Detta bör ske dels genom att verksamhetsindelning och definitioner termer och begrepp är enhetliga i av

de olika uppgiftsinsamIingarna, dels att uppgiftsinsamlingarna i

genom möjligaste mån samordnas tidsmässigt. Ett underlag har tagits fram med förslag till Förändrad verksamhetsindelning, förslag till nyckeltal

och enhetliga begreppsdefinitioner för den nationella uppföljningen.

Dessa redovisas i bilaga Förslagen skall grund för ett ses som en fortsatt utvecklingsarbete,

Andra delar i strukturen är:

att uppgiftsinsamling och återföring tidigareläggs. Jag föreslår att

0 kommuner och landsting betydligt tidigare än vad som sker idag lämuppgifter räkenskapssammandraget och att insamlingen nar genom delas i två omgångar. Kommuner och landsting föreslås lämna upp årliga ekonomiska uppgifter hänförliga till externredovisningen, exklusive den sammanställda redovisningen. senast den 28 februari och

årliga ekonomiska uppgifter från internredovisningen, inklusive den

sammanställda redovisningen, senast den 31 mars året efter verksamhetsåret. Det är dessutom av stor vikt för kommunsektorn att statens bearbetning de uppgifter inrapporterats till det nationella uppav som följningssystemet sker snabbare än idag så att återföringen till kommunsektorn kan ske senast under maj månad året efter verksamhetsåret,

att de tre storstäderna i redovisningen till den nationella uppföljning- 0 presenteras dels kommunnivå, dels stadsdelsnivå, en

0 att insamlade statistiska uppgifter från kommuner och landsting sys-

tematiseras i ett gemensamt kommunalt statistiksystem, en kommunal

SOU l 996: l 79 Sammanfattning 9

databas. Jag föreslår därför att SCB i uppdrag att administrera. ges ajourhålla och vidareutveckla den kommunala databasen för uppföljning av kommunsektorn. Vidare föreslås att SCB ges ett uppdrag att utarbeta ett förslag till principer för finansiering och avgiftssättning av databasen,

0 att urvalsundersökningar i ökad utsträckning används som metod för uppföljning och utvärdering av kommunal verksamhet varvid en sektorsövergripande komm unpanel särskilt skall prövas som urvalsmetod,

0 att påskynda utvecklingen av datatekniska lösningar som kan underlätta kommunernas arbete med att lämna uppgifter till staten. Därför föreslårjag att staten tillsammans med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet samt representanter från kommuner och landsting tar initiativ till att informera leverantörer ekonomisystem de av om statliga och kommunala uppföljningsbehoven.

0 att staten stödjer benchmarkingprojekt som ett sätt att skapa förutsättningar for en effektiv verksamhet i kommuner och landsting,

0 att det åvilar kommunerna att följa inte bara den verksamhet som drivs i kommunal regi utan hela den verksamhet är kommunalt som finansierad. Därför föreslår jag att kommunernas och landstingens skyldighet att lämna uppgifter enligt 6§ i lagen om den officiella statistiken l992:889 utökas. Den utökade skyldigheten innebär att kommuner och landsting skall lämna relevanta statistiska uppgifter för kommunalt finansierad verksamhet som bedrivs av andra utförare, dvs. utförare utanför den egna koncernen.

De föreslagna förändringarna föreslås gälla från l.l 1998 avseende verksamhetsåret 1998.

l uppdraget har även ingått att lämna förslag hur aktualitet, samordning och kvalitet i uppgiftsinsamlingarna skall kunna bibehållas och utvecklas framöver. Med ett sådant syfte föreslår jag därför att samordningsfunktionen inom regeringskansliet förstärks för den övergripande uppföljningen kommunsektorn. av

Jag har i betänkandet påtalat vikten att i linje med målstyrningsñloav soñn inrikta arbetet att än mer följa upp utvecklingen av effektiviteten i den kommunala verksamheten. Det är en allvarlig svaghet att statens uppföljning i så stor utsträckning är inriktad produktion och

I O Summan/lutning: SOU 1996: l 79

produktivitet och i så ringa omfattning effektivitet. l ett uppbyggnadsskede är det dock ofrånkomligt att stor del den uppgiftsinen av samling föreslås fortfarande speglar produktionen. En strävan bör som att finna metoder för att övergå till att mäta produktiviteten och vara effekterna utifrån ett medborgarperspektiv. En väl fungerande verk-

samhets- och personalstatistik tillsammans med ekonomiska uppgifter

ligger därför till grund för olika former produktivitets- och effektiviav tetsstudier.

Ett stort värde med de föreslagna förändringarna for kommunerna ligi att resultatet återförs till kommunsektorn så snabbt att det kan ger ligga till grund för kommunens eget uppföljnings- och budgetarbete. Statistiken görs därvid till ett viktigt instrument för kommunerna och landstingen att effektivisera och följa upp verksamheten.

Det största värdet for staten är att den föreslagna statistiken är inriktad att möjliggöra utveckling statens uppföljning av kommunseken av torn bättre. än den nuvarande uppföljningen. harmonierar med som statens beslut att införa mål- och resultatstyrning som styrprincip. om

SOU l996:l79 Uppdraget

UTGÅNGSPUNKTER

l

1 Uppdraget

Mitt uppdrag är att till regeringen redovisa konkreta förslag till hur kvalitet och jämförbarhet i insamlade ekonomiska eller ekonomiskt relaterade uppgifter från kommuner och landsting kan förbättras. Uppdraget innefattar att visa hur insamling av uppgifter från kommuner och landsting, kan samordnas för att öka jämförbarheten och minska arbetet med att lämna uppgifter. En strävan skall vara att återkommande uppgiftsinsamling med i huvudsak ekonomiskt innehåll sker inom ramen för, eller i samband med, det kommunala räkenskapssammandraget RS. l övrigt bör samordning eftersträvas när det gäller tidpunkt, tillvägagångssätt och innehåll i olika myndigheters uppgiftsinsamlingar.

De förslag som lämnas skall tillgodose de krav som ställs av national-

räkenskaperna och av Europeiska Unionen Eurostat samt även beakta

arbetet med förslag till lag om kommunal redovisning.

l uppdraget ingår att överväga om räkenskapssammandraget RS bör kompletteras med statistiska uppgifter om verksamheten samt hur dessa bör utformas för att olika former av nyckeltal skall kunna tas fram. Nyckeltalen skall i första hand kunna användas för uppföljning av verksamheten mot nationella mål och för jämförelser mellan kommuner och mellan landsting. De skall också kunna utgöra underlag för att följa produktivitetsutvecklingen inom kommunsektorn.

Möjligheten att förbättra aktualiteten i uppgifterna, exempelvis genom ny insamlingsmetodik och ändrade insamlings- eller bearbetningstider, skall undersökas. l uppdraget ingår att belysa hur god kvalitet, jämförbarhet och aktualitet skall kunna bibehållas framöver. De förslag som presenteras skall bedömas utifrån den lagstiftning som finns om det officiella statistikansvaret.

l2 Uppdraget SOU l996: l 79

Arbetet skall genomföras i nära samarbete med berörda statliga myndigheter, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet.

1.2 Utredningsarbetet

Vägledande för arbetet har varit att tillgodose statens krav och behov av uppgifter för att följa utvecklingen inom den kommunala sektorn, ge underlag för statistikbehoven i Litjämningssystemet samt öka kommunernas/landstingens möjligheter att jämföra sig med varandra. De av riksdagen och regeringen uppsatta målen för kommunernas och landstingens olika verksamheter har utgjort en utgångspunkt i utredningens arbete.

En annan utgångspunkt har varit att tillgodose nationalräkenskapernas

och EU:s Eurostat behov av uppgifter.

Utredningen har lagt tyngdpunkten vid att avgränsa och identifiera en struktur för verksamhetsindelning samt att finna nyckeltal för den en statliga övergripande uppföljningen av den kommunala verksamheten. De statistiska underlagen som därvid krävs avses utgöra grunden för en övergripande nationell uppföljning av kommuner och landsting. Vägledande för arbetet med nyckeltalen har varit behovet av nya nyckeltal relaterade till redan befintliga nyckeltal. Arbetet har även inneburit att ompröva den statistik som idag samlas in. En kort beskrivning lämnas också hur ett reviderat kommunalt räkenskapssammandrag RS bör utformas med hänsyn till den föreslagna verksamhetsindelningen, de föreslagna nyckeltalen samt andra uppföljningsbehov.

En väsentlig del i arbetet har varit att utarbeta definitioner av de begrepp och termer som används i de olika uppgiftsinsamlingarna.

En del utredningsarbetet har inriktats mot en ändamålsenlig annan av lösning när och med vilka metoder, uppgifter skall samlas från kommuner och landsting.

Ett samarbete med de olika intressenterna har etablerats i syfte att bli överens de förslag lämnas. Principen om ett fortsatt statistiom som kansvar för sektorsmyndigheterna har också legat till grund för utredningens arbete.

SOU 1996: 179 Uppdraget 13

1.2.1 Arbetsgrupper

Det praktiska arbetet i utredningen har bedrivits i fyra arbetsgrupper. Dessa har arbetat inom områdena socialtjänst, skola och finansiering samt arbetsmarknad, flyktingmottagande, miljö- och hälsoskydd och räddningstjänst.

1 socialtjänstområdet ingår förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, individ- och familjeomsorg, vård och samt primärvård. Arbetet omsorg har bedrivits i nära samarbete med Socialstyrelsens projekt Ny statistikstruktur 1997 för att så långt som möjligt kunna samordna de båda utredningarnas förslag. Representanter från Svenska Kommunförbundet har också deltagit i arbetet.

Området skola omfattar alla skolformer: grundskola, särskola, gymnasieskola, komvux och svenska för invandrare. Arbetet har här bedrivits i samarbete med representanter från Skolverket respektive Svenska Kommunförbundet.

Inom området arbetsmarknad, flyktingmottagande, räddningstjänst, miljö-och hälsoskydd och för ñnansieringsdelen har kontakt hållits med berörda statliga myndigheter, Svenska Kommunförbundet samt Landstingsförbundet.

För verksamhetsområdet hälso- och sjukvård har kontinuerliga kontakter hållits med representanter för Landstingsförbundet och med utredningen om översynen av landstingets statistikproduktion. Fortlöpande kontakter har också hållits med Kommunala utjämningsutredningen Fil995: 16. Förslag från dessa utredningar som kan beröra uppgiftsinsamling från kommuner och landsting kommer först efter det att denna utredning har överlämnat sitt betänkande. Det har ändå bedömts vara värdefullt att få till stånd en samsyn med dessa utredningar.

Arbetsgrupperna har arbetat med utgångspunkt från de nationella målen enligt följande:

Redovisning av de nyckeltal som produceras idag - Bedömning om nyckeltalen håller god kvalitet och är relevanta - Förslag till verksamhetsindelning - Förslag om vilka nyckeltal skall produceras - som Nyckeltalens koppling till räkenskapssammandraget RS - Kostnadsposter -

14 Uppdraget SOU 1996: i 79

Förslag till definitioner verksamhetsområden och nyckeltal - av Avstämning med berörda myndigheter, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet.

SOU 1996: l 79 Lagreg/eringm 15

Lagreglering av den officiella

statistiken

2.1 Lagen om den officiella statistiken

Statistik har stor betydelse i ett modernt samhälle. Den används direkt eller indirekt for en rad ändamål. Statistiken ligger ofta underlag som till beslut fattas riksdag och regering. Statistik används till som av stor del för information och för att skapa bild läget och tillståndet om en av i bl.a. den offentliga sektorn. Korrekt information är också viktig för en

seriös offentlig debatt och utgör viktig förutsättning för utbildning

en och forskning. Behovet tillförlitlig officiell statistik ökar också med av ett allt tydligare krav redovisning resultat i den offentliga verkav samheten.

Den l januari 1993 trädde lagen 1992:889 den officiella statistiom ken i kraft. Lagen är tillämplig när statliga myndigheter under regeringen framställer officiell statistik. Officiell statistik är regelbundet producerad primärstatistik. statistiska sammanställningar och bearbetningar som utgör ett väsentligt underlag för samhällsplanering. forskning, allmän information och obligatorisk internationell rapportering. Den officiella statistiken utgör endast delmängd all statlig statisen av tik. Med statlig statistik statistik tas fram statliga organiavses som av sationer eller uppdrag av sådana. Den officiella statistiken skall vara objektiv och allmänt tillgänglig också framställas och offentliggömen ras med beaktande skyddet för den enskilde. Den officiella statistiav ken utgör en bas för den nationella Lippfoljningen.

Enligt lagen är kommuner, landsting och näringsidkare skyldiga för att den officiella statistiken lämna uppgifter sin näringsverksamhet. om Kommuner är dessutom skyldiga att lämna sammandrag sina räkenav skaper såvitt det kommunala ändamål och andra uppgifter avser av samhällsekonomisk betydelse.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan medsom

dela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som skall lämnas samt

om sättet och tidpunkten for uppgiftsinlämnandet.

16 Lagreg/ering...

l lagen den officiella statistiken stadgas också att om den uppgiftsom skyldige inte fullgör sin uppgiftsskyldighet får den myndighet som begärt uppgiften den uppgiftsskyldige att vid vite lämna beanmana gärda uppgifter. Ett sådant beslut kan inte överklagas.

2.2 Förordningen om den officiella statistiken

l förordningen 1992:1668 den officiella statistiken, den sk Statisom tikförordningen, regleras vad myndigheterna skall iaktta när de samlar uppgifter till den officiella statistiken.

lnnan myndigheten börjar inhämta uppgifter till den officiella statistiken skall samråd ske med Statistiska centralbyrån SCB. l förordningsägs också att myndigheterna skall sträva efter att underlätta uppen giftslämnandet.

uppgifter till den officiella statistiken från När en myndighet samlar någon statlig myndighet skall uppgiftslämnaren upplysas annan än en om följande:

ändamålet med uppgiftsinsamlandet vilka bestämmelser skyldigheten att lämna uppgifter grundas och uppdrag insamlandet sker - av vem vems huruvida samråd har skett med den organisation som företräder uppgiftslämnaren. vad som gäller om uppgiftsskydd vad gäller uppgifternas besvarande - som om eventuella påföljder om uppgifterna inte lämnas andra förhållanden som är av betydelse i sammanhanget. -

Den officiella statistiken skall också dokumenteras, kvalitetsdeklareras och hållas allmänt tillgänglig.

Om skyldighet att lämna uppgifter inte föreligger skall myndigheten upplysa om att uppgiftslämnandet är frivilligt.

l bilaga till förordningen den officiella statistiken 1992:1668 en om 1995:1061 regleras vilka myndigheter har erhållit beställarev som

SOU 1996: l 79 Lagregleringm l7

för statistik ingående i Sveriges officiella statistik samt anvarsransvar fördelningen för denna statistik.

2.3 in-

Förordning om statliga myndigheters hämtande av uppgifter från näringsidkare

och kommuner

Sektorsmyndigheterna har skyldighet att samråda dels med SCB i statistikfrågor dels med uppgiftslämnarna vid varje enskild uppgiftsinsamling. Det förra regleras i verksförordningen 1987: l 100 , det senai förordningen statliga myndigheters inhämtande av uppgifter re om från näringsidkare och kommuner 1982:668. den s.k. sanzrådsförordningen. Undantag från samrådsskyldigheten görs enligt för myndigheter direkt under riksdagen.

l samrådsförordningen regleras vad de statliga myndigheterna skall iaktta vid utformning och utsändande av blanketter som skall användas för att lämna de uppgifter som myndigheten begär. Därvid skall myndigheten samråda med organisation eller företräder uppannan som giftslämnarna innan insamling av uppgifter påbörjas. Kommuner respektive landsting företräds i detta sammanhang av Svenska Kommunförbundet och Kommunforbunden i länen respektive Landstingsförbundet. Samrådet bl.a. utformning formulär for uppgiftslämavser av nandet, eventuellt urval uppgiftslämnare och tidpunkt för genomföav rande av undersökningen .

l förordningen stadgas också att uppgifter som lämnas skall vara utvalda och definierade så att uppgiftslämnandet begränsas till den information behövs med hänsyn till ändamålet och så att uppgiftslämsom nadet underlättas så långt möjligt. Uppgiftslämnare skall ha minst som tre veckor sig att lämna uppgifterna.

Myndigheterna är dessutom enligt förordningen skyldiga att förteckna de planerade och beslutade uppgiftsinsamlingarna från kommuner och näringsidkare.

18 Lagreg/crmg... SOU 1996: l 79

2.4 Socialtjänstlagen och förordningen om

för socialnämnden

skyldighet att lämna statistiska uppgifter

Socialstyrelsen samlar årligen dels individstatistik dels s.k. mängdstatistik från kommuner och landsting.

Uppgiftsskyldighet avseende individstatistik inom socialtjänstområdet regleras i socialtjänstlagen. Enligt 63 § SoL skall socialnämnden. enligt vad regeringen närmare föreskriver, ur personregister lämna ut uppgifter till Statistiska centralbyrån SCB för angelägna statistiska ändamål. Bestämmelsen gäller endast för individrelaterade statistiska uppgifter dvs. sådana som omfattas sekretess. Regeringen har i förordav ningen 1981:1370 om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter meddelat föreskrifter utlämnande uppgifter om av ur socialtjänstens personregister, som innehåller namn eller andra uppgifter om enskilda personer.

Socialstyrelsen har lämnat föreskrifter om socialnämndernas skyldighet att lämna uppgifter om enskilda till den officiella statistiken SOSFS 1995:18.

lnsamlande av mängdstatistik inom socialtjänsten regleras med stöd av de allmänna bestämmelserna kommunernas uppgiftsskyldighet i om lagen SFS 1992:889 den officiella statistiken. om

1 socialtjänstkommitténs huvudbetänkande till socialtjänstlag SOU ny 1994:139 föreslås att en lagbestämmelse införs i socialtjänstlagen som innebär att kommunerna till Socialstyrelsen. förutom de individrelaterade statistikuppgifter regleras i 63 § SoL, även skall lämna avisom dentifierade uppgifter, s. k mängdstatistik för den officiella statistiken inom socialtjänsten omrâde. En sådan skyldighet bör också gälla de privata várdgivarna inom socialtjänstens verksamhetsområde.

inom Socialdepartementet förbereds för närvarande proposition med en förslag till ny socialtjänstlag. Ny lag beräknas träda i kraft l januari 1998.

SOU 1996: l 79 Lagreglering... 19

2.5 Skollagen och förordningen om viss

för skolhuvudmän

uppgiftsskyldighet

Enligt förordningen1992:1083 om viss uppgiftsskyldighet för skol-

huvudmännen inom det offentliga skolväsendet m m är alla skolhuvudmän inom det offentliga skolväsendet samt skolhuvudmännen för sådana friskolor i 9 kap 1 och 4 skollagen 1985:1100 som avses skyldiga för uppföljning och utvärdering skolväsendet lämna de att av uppgifter skolverksamheten Statens Skolverk föreskriver. Detom som gäller sådana uppgifter behövs för Skolverkets nationella samma som utvärderingsprojekt. Föreskrifterna skall begränsas till vad som är behövligt för effektiv uppföljning och utvärdering av de mål som har en bestämts riksdag och regering. av

Enligt skollagen kan sanktioner tillgripas om en kommun grovt eller

under längre tid inte uppfyllt sina skyldigheter. Regeringen kan meddeföreskrifter eller, kommunens bekostnad, vidta åtgärder för att avhjälpa uppkommen brist. Har staten haft kostnader för en åtgärd som vidtagits med stöd lagen får denna kostnad kvittas mot belopp som av eljest skulle ha betalt ut till kommunen Skol1agen,l985:1100, staten 15 kap, 15§. Enligt förordningen 1992:1083 finns vissa möjligheter till vitesförläggande.

Skolverket har lämnat föreskrifter uppgiftsinsamling från skolhu-

om vudmän SKOLFS 1995:26. Uppgiftsinsamlingen avser såväl individrelaterad statistik som mängdstatistik.

2.6 Förordningen om viss uppgiftsskyldighet

inom hälso-och sjukvården

l lagen viss uppgiftsskyldighet inom hälso-sjukvården 1991:425

om föreskrivs att landstingen skall till Socialstyrelen lämna uppgifter från hälso-och sjukvården för forskning eller framställning av statistik sjukvårdsområdet. Regeringen föreskriver i förordningen om viss uppgiftsskyldighet inom hälso-och sjukvården 1993:1057 att uppgifinhämtas enligt förordningen endast får användas för forskning ter som och framställning statistik. Landstingen skall senast den 31 maj av varje år lämna uppgifter till Socialstyrelsen de patienter som under om föregående år har skrivits ut från sluten vård inom landstingets hälsooch sjukvård och de patienter under samma tid har vårdats i om som

20 Lagreglering... SOU 1996: l 79

landstingets öppna vård vid sjukhus. Landstingen skall också gång en varje år lämna uppgifter till Socialstyrelsen de patienter om som en viss dag är inskriven för geriatrisk eller psykiatrisk sluten vård. Socialstyrelsen bestämmer vilken dag uppgifterna skall avse.

Uppgifter om diagnoser skall lämnas enligt det klassifikationssystem för sjukdomar som Socialstyrelsen bestämmer.

Vad som sägs om landsting skall även gälla kommuner inte ingår i som ett landsting.

Ansvarsfördelning och finansiering av

den statliga statistiken

l regeringens proposition 1992/93:l0l om den statliga statistikens finansiering och samordning presenterades principer och förslag som syftade till att göra den statliga statistikproduktionen effektivare och att öka användarinflytandet. Förändringen innebar att principerna för ansvarsfördelningen mellan SCB, statistikansvariga myndigheter och användare klargjordes. Förändringen innebar också delegering en av beställaransvaret från regeringskansliet till användarmyndigheterna.

Finansutskottet anförde vid ärendets behandling i utskottet

Finansutskottets betänkande l992/93:FiU7 att en väl fungerande

statlig statistikverksamhet är stor betydelse. Behovet statistisk av av information ökar i ett alltmer komplicerat samhälle. Genom den officiella statistiken kan förhållanden inom olika samhällsområden beskrivas, följas och analyseras. Statistiken har också fått ökad roll en genom att större vikt läggs vid resultatmätning och resultatanalys inom den offentliga verksamheten men också genom den pågående internationaliseringen. En allmänt tillgänglig statistisk information av hög kvalitet är vidare av största vikt för den offentliga debatten och viktig föruten sättning för utbildning och forskning. Statistikens nytta avgörs dess av kvalitet och tillgänglighet.

3.1 Statistikansvariga myndigheter

Myndigheter med ansvar för den officiella statistiken skall kartlägga användarnas behov av statistik inom sina områden och ta ställning till vilken statistik som skall produceras, skall producera statistivem som ken och hur mycket resurser som skall läggas statistiken samt att göra statistiken tillgänglig. De myndigheter som har ett för ofansvar ficiell statistik kan styra och kontrollera produktionen den statistik av de fått ansvar för. Detta gäller oberoende myndigheten väljer att av om producera statistiken internt eller lägga ut produktionsansvaret nå-

.4HSCII.$ÅI'CIC/HfI1g... SOU l996:l79 22

Ansvaret innefattar att tillse att ändamålsenliga statistiska gon annan. metoder används vid produktion och publicering.

Statistikansvariga myndigheter för att statistiken tas fram i ansvarar enlighet med olika användares önskemål under beaktande föreskrifav i lagar och förordningar, samt internationella överenskommelser. ter Uppdraget innebär att bestämma statistikens innehåll, form, frekvens och övriga produktionskrav. Myndigheterna skall löpande utveckla, ompröva och statistiken efter samhällsbehoven. Statistiken anpassa

skall utformas så att Lippgiftslämnadet så långt möjligt begränsas och

förenklas. De statistikansvariga myndigheterna skall även granska och kvalitetskontrollera statistiken fore publicering samt göra den allmänt tillgänglig så att användare kan få upplysningar om statistiken.

lnom för gällande författningsreglering. skall ansvariga mynramen digheter ställa sådant grundmaterial till SCB:s förfogande som krävs för dess databasservice och samlats för framställning av offisom ciell statistik. Underlag för framställning officiell statistik skall av kunna utnyttjas andra myndigheter behöver detta för att fullgöav som sitt eget beställaransvar ett rationellt sätt. ra

Myndigheter med för officiell statistik skall också samordna ansvar andra användarnas behov statistik inom sitt område. Det kan då av finnas ett behov samordning även över sektors- och myndighetsav gränser. l syfte att samordna de olika statistikanvändarnas önskemål har Socialstyrelsen tillsatt ett statistikråd liksom Skolverket har en samrådsgrupp med bl.a. företrädare for kommunerna, forskare och andra producenter och användare statistik. av

3.2 SCB:s statistikansvar

Statistiska centralbyrån SCB har erhållit för förvaltningsuppansvar gifter såsom grundläggande metodutveckling, statistiksamordning,

nomenklaturarbete, internationellt statistiksamarbete, publicerings-

verksamhet informationsservice och biblioteks-och arkivservice. samt SCB har också för officiell statistik som griper över flera sektoansvar och saknar entydig huvudanvändare eller där det påtagligt rer soin en förtroendet för statistiken liksom för vissa centrala databaser. gagnar SCB har således for att hålla vissa centrala statistikdatabaser ansvar tillgängliga. Användarna kan sedan själva avgöra och finansiera vilken

SOU l 996: l 79 Answzrsjörclelr1irvg. 23 ...

statistik som skall tas fram från databaserna utöver den statistik som SCB tar fram. SCB:s uppdrag för dessa delar är anslagsñnansierad.

Enligt verksförordningen l987:l 100 har sektorsmyndigheterna skyldighet att samråda med SCB i statistikfrågor.

Förändringen av statistikansvaret innebar att kostnaden för statistiken fördes till den verksamhet den avsåg att spegla. Detta resulterade i att de anslag som SCB förfogade över begränsades till enbart att avse sådan statistik SCB för. som gavs ansvar

Den XIaI/iga zippgifrsinsamlingen 25

4 Den

statliga uppgiftsinsamlingen

4.1 Intressenternas informationsbehov

Statliga verk och myndigheter samlar kontinuerligt uppgifter från kommuner och landsting for bladen nationella Lippföljningen.

Statskontoret har i rapporten l995:l l Statens Lippgiftsinsamling från

kommunerna kartlagt inriktningen och omfattningen av de statliga myndigheternas återkommande uppgiftsinsamling från kommunerna. l rapporten redovisades att myndigheterna riktar 166 återkommande insamlingar till kommunerna. Uppgiftsinsamlingarna inriktas enligt myndigheterna till stor del uppföljning av nationella mål och ekonomisk uppföljning av kommunerna.

Uppgifterna skall ge en samlad bild av tillståndet i landet och ligga till grund för beslut som direkt eller indirekt påverkar den kommunala verksamheten. statsmakterna behöver underlag för att kunna bedöma graden av måluppfyllelse för den samlade verksamheten i kommunsek-

torn, liksom att analysera skillnaderna mellan kommunerna vad gäller

de obligatoriska verksamheterna. Sektorsmyndigheterna behöver uppgifter för sin uppföljning, utvärdering och tillsyn. Uppgifter behövs också som underlag till det kommunala utjämningssystemet, for uppföljning av produktivitetsutvecklingen inom kommunsektorn, för internationellajämförelser samt for rapporteringen till nationalräkenskaperna och Eurostat. Kommunernas intresse för attjämföra sig med varandra har Ökat och därmed deras behov av pålitliga uppgifter. Offentlig statistik används också som informationskälla för forskare, banker, finansbolag, i samhällsdebatten och för information till allmänheten. Allt detta medför att högre krav nu ställs den statistik som samlas in. Det är därför ett gemensamt intresse för stat och kommun att det insamlade materialet är så korrekt som möjligt. Brister i underlaget kan leda till en skev beskrivning av de förhållanden som skall belysas och risken finns att bedömningar och beslut därför inte blir tillräckligt underbyggda. En tillförlitlig information om den kommunala sektorns ekonomi, nuläge och historiska utveckling, är därför av största vikt för den ekonomiska politiken. Det gäller såväl kortsiktig stabiliseringspolitik som mer långsiktig strukturpolitik.

26 Den .v/czr/igu uppgiftinsamlingen SOU 1996: l 79

Hitintills har regeringen inte direkt styrt vilka uppgifter kommuner och landsting skall redovisa till staten. Regeringen har överlåtit till myndigheterna att styra och utforma den nationella Lippföljningen. Den nuvarande Lippgiftsinsamlingen har därmed successivt tagits fram i samarbete mellan sektorsmyndigheterna och SCB.

Informationen från kommuner och landsting skall utformas för de olika intressenternas behov. intressenternas behov statistik är givetvis av olika och kan inte i sin helhet tillgodoses i några få årliga uppgiftsinsamlingar.

4.1.1 och

Riksdag regering

l takt med kommunsektoms vidgade ansvar för central samhällsservice har det uppstått ett ökat behov från riksdag och regering att i första hand övergripande kunna följa och styra utvecklingen i den kommunasektorn utifrån uppställda nationella mål. Det finns en ökad efterfrågan av en samlad rapportering om utvecklingen i den kommunala sektorn. Den årliga rapporteringen till riksdagen utvecklingen inom om

den kommunala sektorn den senaste är regeringens skrivelse

1995/961194 sker idag är ett första steg till en sådan samlad resom dovisning. l skrivelsen lämnar regeringen en översiktlig redovisning av hur den kommunala verksamheten utvecklats i förhållande till de nationella målen. Vidare redovisning av kommunernas och landsges en tingens ekonomiska ställning och utveckling av organisations-och verksamhetsformerna.

Redovisningen syftar till att utgöra ett underlag för regeringens förslag och riksdagens beslut om den kommunala sektorns ekonomiska ramar. Den skall också tjäna som underlag för dialogen om prioriteringar mellan verksamhetsområden samt om den kommunala verksamhetens inriktning och måluppfyllelse. För att få en redovisning som motsvarar dessa syften måste nuvarande rapportering till riksdagen vidareutvecklas. Därför bör utveckling och kvalitetsförbättring ske av den statisen tik ligger till grund för redovisningen, både ekonomisk statissom av tik, verksamhetsstatistik och personalstatistik. För att staten skall kunbedöma kommunernas ekonomiska utveckling bör också de överna gripande finansiella nyckeltalen vidareutvecklas.

SOU l996:l79 Den .slutliga zippgifrsinsamlingen 27

4.1.2 Sektorsmyndigheter

Sektorsmyndigheternas behov är i första hand att uppgifter för sektoriell nationell uppföljning. utvärdering och utveckling verksamheav ten och för utövning av tillsyn.

l regleringsbreven beskrivs målen och verksamhetsuppgifterna för varje sektorsmyndighet. Från statsliggaren 1995/96 har exempel från social- respektive skolområdet hämtats.

Uppdraget till Socialstyrelsen är att utifrån ett nationellt, regionalt a och lokalt perspektiv bevaka förändringar i socialtjänstens finansiering, organisation och produktion. l arbetet skall beaktas socialtjänstens finansiering, resursfördelning och resursanvändning, socialtjänstens kvalitet samt individens valmöjligheter och inflytande.

Skolverket skall i sin uppföljningsverksamhet tillgodose statsmakternas behov av kunskap skolans villkor, kostnader och resultat. Genom om utvärderingar skall Skolverket Fördjupa kunskapen skolan och utiom från de nationella målen redovisa skolans måluppfyllelse. l sin utvecklingsverksamhet skall Skolverket aktivt stimulera skolans utveckling mot de nationella målen. l tillsynen skall Skolverket utöva kontroll över att huvudmännen följer de nationella bestämmelserna.

4.1.3 Kommuner och

landsting

Kommunerna och landstingen behöver primärt uppgifter för att styra, följa och utvärdera den verksamheten över tid också för att egna men jämföra sin egen verksamhet med verksamheter i andra kommuner och landsting.

Som underlag för kommunala jämförelser publiceras årligen skriftserien Vad kostar verksamheten i Din kommun. Rapporten är en sammanfattning av föregående års bokslut för rikets samtliga kommuner i tabell och diagramform. De ekonomiska uppgifterna hämtas till helt dominerande delen från bokslutsstatistiken årligen samlas in. som

Läget och utvecklingen för olika kommuner och för olika kommungrupper beskrivs med ett antal relativt övergripande nyckeltal, både finansiella och verksamhetsnyckeltal. Nyckeltalen som redovisas

28 Denslulliga uppgrfnrinsanz/ingen

omfattar främst kostnader och prestationer, dvs underlag till analyser produktivitetskaraktär. Nyckeltalen redovisas i kronor per invånare, av kronor viss målgrupp indextal eller procenttal. Kommunerna per som redovisas efter län, folkmängdsstorlek, kommungrupp, total respektive skattesats och efter utbudsnivå för kommunal service. Utbudsniegen vån är ett sarnmanvägt indextal hur stor del av målgruppen som anger inom olika kommunala verksamheter som utnyttjar den kommunala servicen.

De senaste åren har rapporten även innefattat nyckeltal för resultat- och balansräkningarna koncernnivå. Därmed har möjligheten ökat att göra jämförelser kommunernas ekonomi oavsett om verksamheten av drivs i bolag eller i förvaltningsform.

Syftet med skriften är att den skall utgöra ett underlag för analys av den kommunens kostnader också för jämförelser mellan egna men kommuner och mellan kommungrupper. För politiker, tjänstemän, allmänhet och andra intressenter är det viktigt att kunna jämföra den kommunen med andra kommuner. De redovisade jämförelsetalen egna ingen heltäckande förklaring alla skillnader i kostnader och inger täkter mellan kommuner, de ger uppslag och idéer för vidare men analyser.

Landstingsförbundet publicerar fortlöpande rapporter med jämförande statistik landstingens verksamhet. l den årliga rapporten Jämförelom setal för landstingen har statistik från olika undersökningar samlats för att underlätta jämförelser och därmed förbättra möjligheterna till analys med flera infallsvinklar. Jämförelsetalen redovisas både landstings- och kliniknivå. Syftet med rapporten är att ge huvudmännen underlag för bedömningar den verksamheten jämfört med andav egna Rapporten belyser skillnader mellan landstingen beträffande meras. delvårdtider, väntetider och köer, personaltäthet, kostnader och finansieringsforiner.

l rapporten redovisas materialet i indexform så att varje huvudman jämförs med genomsnittet för huvudmännen. Samtliga genomsnittsvärden är också redovisade i absoluta tal. Kostnaderna för landstingens verksamhet redovisas invånare och skattekrona. Åldersper per fördelningen i respektive landsting framgår också av rapporten.

SOU 1996: 179 Den statliga uppgiftsinsamlingen 29

Nationalräkenskaperna NR och Eurostat

EU

Nationalräkenskaperna Nationalräkenskaperna ger den samlade bilden svensk ekonomi,

av dess struktur och utveckling. De utgör ett instrument för samordning av

ekonomisk statistik vad begrepp, definitioner och klassificeringar

avser

samt för den siffermässiga överensstämmelsen i alla led. Nationalräkenskaperna utgör därmed grunden för den nationella uppföljningen

av

Sveriges ekonomi. Nationalräkenskaperna används underlag för

som ekonomiska analyser och kort och lång sikt, för konprognoser

junkturbedömningar, för ekonomisk planering samt för internationella

jämförelser. De används också tillsammans med i första hand fmansrä-

kenskaperna för uppföljning och utvärdering den ekonomiska poli-

av

tiken i stort. Nationalräkenskaperna är också underlag för ekonomisk forskning och strukturell analys utförs vid olika forskningsinstitu-

som tioner, statliga myndigheter och andra organisationer. Därutöver utnytt-

jas nationalräkenskaperna politiker, företagsledare och andra be-

av slutsfattare, journalister och samhällsdebattörer underlag för olika som

ekonomiska bedömningar, och beslut.

prognoser

De årsvisa nationalräkenskaperna omfattar beräkningar bruttonatio-

av nalprodukten från produktions-, användnings-, och inkomstsidan.

Kvartalsräkenskaperna är mer översiktliga jämfört med den årliga

redovisningen. De ekonomiska uppgifterna i tidsserier i löpresenteras

pande och fasta priser. l nationalräkenskaperna visas bl. storleken på

a

den offentliga sektorn, hur inkomster, transfereringar och sparande för

olika sektorer utvecklas och hur konsumtionen för olika ändamål förändras.

Uppgifter om kommuner och landsting ingår del i nationalräsom en kenskaperna NR. Beräkningar och sammanställningar i nationalräkenskaperna följer internationella rekommendationer och överenskommelser inom FN och EU avseende begrepp, definitioner, klassificeringar och bokföringsregler. Sverige tillämpar för närvarande rekommendationerna enligt SNA 68 och EU- medlem är Sverige i som

förordningen bundet att rapportera enligt den europeiska motsvarighe-

ten till SNA, ESAZ 79. SNA- och ESA-systemen har reviderats under

System of national Accounts zEuropean System of lntergrated Economic Accounts

uppgiftsinsamlingen 30 Den statliga

år och Sverige kommer 1998 att över till en redovisning ensenare ligt de nya systemen.

I nationalräkenskapema redovisas inkomster och utgifter. Redovisningen speglar likvida penningströmmar. De krav nationalräkensom

skapema ställer på uppgiftsinsamlingen från kommuner och landsting

i huvudsak kunna skilja hur likvida strömmar går mellan olika är att institutionella sektorer samt specificera utgifter och inkomster så att de

kan redovisas i ENS:s 3 olika konton för såväl produktion in-

som

komstbildning, omfördelning och användning samt kapitalbildning. Den offentliga konsumtionen skall redovisas som egen producerad

eller köpt konsumtion. Vidare skall redovisas från vilken sektor som verksamheten köpts. Konsumtionen skall också uppdelas individuell respektive kollektiv konsumtion.

Den offentliga sektorn är indelad i stat, socialförsäkring, primärkom-

landsting och övriga kommuntyper dvs kyrkokommuner och mun, kommunalförbund.

Produktionen skall redovisas uppdelad icke marknadsproduktion, marknadsproduktion och produktion för användning. Produktion

egen för användning motsvarar i stort det som finns i kommunernas egen

verksamhet i förvaltningsform och byggande i egen regi.

Eurostat/ EU Inom EU används nationalräkenskapema bl.a. underlag för att som

bestämma respektive lands medlemsavgift till den del den grundar sig

bruttonationalinkomsten BNI. Uppgifter om kommunerna utgör en viktig del i beräkningen såväl bruttonationalinkomsten BNI som av bruttonationalprodukten BNP. Detsamma gäller för de s.k. konvergenskriteriema utgör grund för möjligheten till medlemskap i som EMUf De NR-variabler ingår är BNP, samt offentliga sektorns som finansiella sparande och offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld.

Medlemskapet i EU har skärpt kraven samordning och jämförbarhet mellan Sverige och övriga länders nationalräkenskaper. Inom EU läggs vikt vid statistiken från medlemsländerna. I EU:s program för åren stor 1993-1997 finns rad utvecklingsbehov angivna. Man anser t.ex. att en regionala räkenskaper behövs för reglering strukturfondema. Regioav

3Europeiska nationalräkenskapssystemet Europeiska monitära unionen

Den statliga uppgiftsinsanzlingen 31

nala räkenskaper utvecklas för närvarande inom SCB. 1 detta arbete ingår de enskilda kommunernas uppgifter viktiga byggstenar. som

Svenskt medlemskap i EU har också fört med sig ett växande intresse i såväl Sverige som internationellt för jämförelser mellan de europeiska ländernas sociala system avseende utgifter för sociala ändamål och

deras finansiering. För att jämförelser skall meningsfulla krävs

vara att statistiken från de olika länderna bygger definitioner och har samma samma gränsdragning gentemot andra delar samhällelig verksamav het. Eurostat har tillsammans med medlemsländerna i EU byggt upp en social databas, ESSPROS-Ä innehåller information utgifter och som om inkomster för medlemsländernas sociala system.

Någon juridiskt bindande uppgiftsskyldighet för medlemsländerna

att lämna uppgifter till ESSPROS föreligger inte eftersom EU saknar

lagstiftningsrätt i sociala frågor. Regeringen dock att Sverige i

anser likhet med övriga EU-länder skall leverera data olika sociala utgifom ter till EU:s statistikdatabas ESSPROS. Regeringen har uppdragit SCB att ta fram historiska data för olika slag sociala utgifter i överav ensstämmelse med de för ESSPROS använda definitionerna för att komplettera Sveriges del i ESSPROS databas. Uppdraget omfattar även att föreslå vad som krävs för löpande årlig rapportering en av uppgifter till Eurostats databas ESSPROS.

Redovisning till Eurostat kräver detaljerad information uppdelad i flera underindelningar för att utgifterna skall kunna fördelas rätt funk-

tion/ändamål. Det är dock inte självklart att denna detaljinfortyp av

mation bör samlas från samtliga kommuner i räkenskapssamman-

draget. Eftersom det enbart är fråga redovisning riksnivå kan om även andra metoder användas för att ta fram efterfrågade uppgifter. Uppgifter som lämnas till Eurostat skall konsistenta och avstämda vara

mot uppgifterna i nationalräkenskaperna NR. Begrepp och definitio-

ner som används i ESSPROS skall stämma överens med motsvarande

begrepp i nationalräkenskaperna.

4.1.5 Det kommunala utjämningssystemet

Det nya bidrags- och utjämningssystemet infördes från och med som

1996 har som huvudsyfte att skapa likvärdiga ekonomiska förutsätt-

ningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet.

5 the European System of Integrated social protection Statistics

statligauppgwsinsamlingen 32 Den

Utjämningssystemet innebär utjämning skillnader i skatteinen av komster inkomstutjämning och för skillnader i strukturella förhållanden kostnadsutjämning. Kommuner och landsting med lägre skaten

tekraft riksgenomsnittet eller mätbara strukturella Förhållanden som

än

genomsnittet för riket får ett utjämningsbidrag från staten.

är sämre än Kommuner och landsting med högre skattekraft än riksgenomsnittet en eller bättre strukturella förhållanden betalar avgift till staten. en

För kostnadsutjämningen används den k standardkostnadsmetoden, s vilket innebär analyser och beräkningar görs verksamhetsvis för var att och de olika verksamheter och kostnader som omfattas av uten av jämningen. Kostnadsutjämningen ska därvid inte kompensera för skill-

nader i servicenivå, kvalitet, avgiftssättning och effektivitet. Vidare

skall kostnadsutjämningen baseras mätbara och för kommuner och landsting opåverkbara faktorer mäter strukturella kostnadsskillnasom der.

i kostnadsutjämningen verksamheterna räknas årligen De tyngsta om med aktuella data. För den årliga uppdateringen systemet erfordras av därför aktuella data för de i kostnadsutjämningen använda faktorerna

nationella genomsnittskostnader för de verksamheter och kostna-

samt kostnadsdata har hämtats från kommunernas der som omfattas. Dessa och landstingens bokslutsstatistik. Därmed kommer såväl kostnadsutvecklingen totalt utvecklingen när det gäller fördelningen av kostsom nader mellan olika verksamheter att successivt påverka systemet. Detta ställer krav möjligheter till likartad verksamhetsindelning a en och definition kostnader, fortlöpande framställning det av samt en av dataunderlag används för beräkningarna för de verksamheter som nu omfattas av kostnadsutjämningen. som

En kommitté Fi 1995:16 har tillsätts för att följa utvärdera och

upp, utveckla för kostnadsutjämning. För denna löpande uppföljsystemet ning erfordras fortlöpande produktion kostnadsdata per kommun en av och landsting, de faktiska kostnaderna inte skall ligga till även om grund för kostnadsutjämningen.

löpande uppföljning och utvärdering systemet kommer det För en av dessutom behövas också andra typer data utöver kostnader och att av de faktorer används för de årliga beräkningarna. Det kan vara som fråga mått prestationer, servicenivå, kvalitet, kostnader för om prestationer och målgrupper samt andra nyckeltal med sådan verken

Den statliga uppgiftsinsanzlingen 33

samhetsindelning att den överensstämmer med nuvarande system för kostnadsutjämning. 1 en löpande uppföljning bör även vissa finansiella nyckeltal ingå.

1 det pågående utvecklingsarbetet av kostnadsutjämningen prövas a alternativa metoder men också alternativa faktorer att mäta strukturella kostnadsskillnader i de ingående och vissa ännu inte ingående verksamheter. För detta utvecklingsarbete prövas olika faktorer, såväl verksamhetsanknutna som anknutna till olika strukturförhållanden i kommuner och landsting. som kan komma att ställa krav datatillgång. Resultatet av detta utvecklingsarbete kommer med stor sannolikhet innebära att delvis nya krav kommer att ställas datatillgången, såväl för den årliga uppdateringen av systemet som för det framtida uppföljningsarbetet.

Enligt kommittén direktiv dir 1995:118 skall kommittén bedriva

arbetet så att förslag till förändringar kan genomföras till år 2000.

SOU 1996: l 79 Målstyrning. 35 ..

5 Målstyrning av kommunsektorn

Statens behov att styra den kommunala verksamheten har förändrats under 1990-talet liksom metoderna för statens styrning. Den ekonomiska utvecklingen, ett förändrat statsbidragssystem, och en ny lagstiftning har banat vägen för att verksamheter har decentraliserats och organiserats i nya former.

Staten har det övergripande ansvaret för att den offentliga verksamheutvecklas ett sätt är förenligt med kravet samhällsekoten som nomisk balans. Kommunsektorns ekonomiska omfattning och betydelfor välfärden medför att staten har behov av att kunna påverka sekse konsumtionsutveckling och finansiering genom att ange finansieltorns för verksamheten. Samtidigt måste statens för samramar ansvar hällsekonomin och verksamheten i stort inom kommunsektorn kombi-

med respekt för den kommunala självstyrelsen prop

neras 1994/95: 100, bilaga 8.

En tydlig ansvarsfördelning mellan den statliga och kommunala nivån krävs för den offentliga verksamheten skall fungera väl. Riksdag att och regering har det övergripande ansvaret för samhällsutvecklingen medan kommuner och landsting har ansvaret för hur verksamheten utformas, för lokala prioriteringar och mål inom ramen för lagstift-

ningen och den kommunala självstyrelsen. Det är sedan ett statligt

intresse följa och utvärdera hur verksamheten utvecklas i föratt upp hållande till de fastlagda målen. Ett väl fungerande system för uppföljning och utvärdering den kommunala verksamheten ligger därav för till grund för den statliga styrningen kommunsektorn. av

5.1 Målstyrning som styrinstrument

Staten styr kommuner och landsting främst genom att i lagstiftningen formulera nationella mål, att fastställa nivån statsbidragen genom i lagstiftningen de formella som reglerar samt genom att ange ramar den kommunala verksamheten. Därtill kan överenskommelser träffas mellan regeringen och Svenska Kommunförbundet respektive Land-

stingsförbundet. Indirekt kan regeringen också styra kommunsektorn

genom olika uppdrag i myndigheternas regleringsbrev.

36 Målstyrning... SOU 1996: l 79

Riksdag och regering formulerar de nationella målen för den kommunala sektorn. Därmed grundas styrningen den kommunala verksamav heten politiskt fattade beslut. Målen för verksamheten återfinns i lagstiftningen. Dessutom finns vissa målbeskrivningar i propositioner, riksdagsskrivelser eller andra likande dokument. l speciallagstiftningen återfinns mål ställer direkta krav verksamheten. Kraven som avser de mer precisa villkoren i förhållandet mellan enskilda och kommunen respektive landstinget olika rättigheter den enskilde har tex om som och skyldigheter som kommunen har.

Styrningen bör vara resultatinriktad och mindre inriktad detaljer, resursinsatser och processer. En viktig del i den statliga styrningen är återföringen till kommunsektom av resultat och erfarenheter som erhållits genom myndigheternas uppföljning, utvärdering och tillsyn. Statens styrning av den kommunala verksamheten varierar mellan om-

rådena. En långtgående detaljreglering finns inom några områden

medan andra områden har staten enbart uttryckt allmänna mål. mer Skolsektom är ett område där staten styr med omfattande detaljregen lering. Verksamheten har därmed kommit att särbehandlas mot bakgrund av att skolverksamheten regleras pliktlag, att innehållet i av en verksamheten regleras statliga läroplaner, kursplaner och timplaner. av Staten har detta sätt försökt skapa förutsättningar för att undervisningen skall bli likvärdig i hela landet.

Den tidigare allmänt förhärskande statliga regel- och ekonomistyrningen, baserad detaljreglering i kombination med specialdestinerade statsbidrag, har i ökad omfattning ersatts styrning via av en uppföljning, utvärdering och utvecklingsinsatser aktiv samt genom en tillsyn. I den tidigare modellen styrdes verksamheten detaljeragenom de föreskrifter och specialdestinerade statsbidrag utbetalades som enligt vissa villkor.

Den tidigare ekonomistymingen syftade till expansion verksamen av heten där staten styrde produktionens inriktning och omfattning. Staten har nu övergått att styra med generella statsbidrag vilket innebär att staten främst kontrollerar omfattningen kommunsektorns verksamav het snarare än dess exakta fördelning mellan verksamheter.

Forrnerna för statens styrning av kommunsektom har sin motsvarighet i hur staten styr sina egna verksamheter. Under 1980-talet övergick staten till målstyrning. Detta gäller också styrningen kommunsekav

SOU l 996: 79 l Mai/styrning. 37 ..

torn. Redan i mitten på 1980 talet med den s.k dagmarreformen tillämpades målstyrning av landstingssidan samtidigt ett generellt statssom bidrag per invånare infördes för hälso-och sjukvården. Dessförinnan hade målet för hälso-och sjukvården lagts fast i den hälsonya sjukvårdslagen som trädde i kraft 1983. Det viktigaste uttrycket för statens övergången till målstyrning är införandet det utjämav nya ningssystemet för kommuner och landsting.

År 1993 genomfördes stor kommunalekonomisk reform. Då avskafen fades bl.a ett flertal specialdestinerade bidrag och ersattes med ett generellt bidrag. Från och med 1996 utgår statsbidragen till kommuner och landsting i form av ett generellt bidrag invånare. Syftet med de per generella bidragen är att åstadkomma ett bättre resursutnyttjande och att minska detaljstyrningen och att därmed öka det kommunala ansvaret för prioritering och utformning av verksamheten. De generella bidragen påverkar inte direkt kommunens prioriteringar utan kan ses som ett allmänt finansiellt stöd till kommunerna. Förändringarna syftar också till att ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet så att uppställda nationella mål för verksamheterna kan förverkligas.

Övergången från styrning med specialdestinerade statsbidrag till styr-

ning med generella bidrag kan därför ses som en logisk följd statens av införande mål och resultatstyrning styrmetod. Statsmakterna av som har därmed till stor del frångått metoden att styra med specialdestinerade bidrag med undantag för mycket begränsade verksamhetsområden där staten har behållit de specialdestinerade bidragen styrinstrusom ment.

":§:§:{?F.x$å. an; ,

å u in. gunu; .

Tfäkäh i". ..

SOU |996:l79 Ny struktur... 39

FÖRSLAG

6 struktur för

Ny den övergripande na-

tionella uppföljningen.

Jag föreslå att en struktur skapas för den uppgiftsinstaniling relasom teras till ekonomiska uppgifter. En sådan struktur bör utarbetas med utgångspunkt i att staten har övergått till målstyrning den kommuav nala sektorn. I strukturen ingår att:

den verksamhets- och personalstatisttik, skall ingå i den övergri- - som pande nationella uppföljningen, samordnas med de kommunala räken-

skapssammandragen RS, dels genom att verksamhetsindelning och

definitioner av termer och begrepp är enhetliga, dels genom att upp-

giftsinsamlingarna i möjligaste mån samordnas tidsmässigt med varandra,

insamlade statistiska uppgifter från kommuner och landsting syste- matiseras i ett gemensamt kommunalt statistiksystem,

uppgiftsinsamling sker genom urvalsundersrökningar i utökad

- omfattning samt att

uppgiftsinsamling och återföring tidigareläggs väsentligt.

-

Därutöver föreslås en utökning av kommunernas och landstingens

skyldighet att lämna uppgifter enligt 6§ i lagen den officiella sta-

om tistiken 1992:889. Den utökade skyldigheten innebär att kommuner och landsting skall lämna relevanta .statisti.ska uppgifter för kommunalt

finansierad verksamhet som bedrivs av andra utförare, dvs. utförare

utanför den egna koncernen.

Förändringarna föreslås träda i kraft 1.1 1998 avseende verksamhets-

året 1 998.

40 Ny struktur...

Den nuvarande uppgiftsinsamlingen har sitt ursprung i det tidigare

statsbidragssystemet där staten för att betala ut statsbidrag i huvudsak följde produktionen i kommuner och landsting. Med den nya kommunallagen KL 1991:900 har kommuner och landsting givits möjlighet organisera sin verksamhet efter lokala prioriteringar i syfte att efatt fektivisera verksamheten. Detta har inneburit att verksamheter har omorganiserats ett sätt gör det svårt att relatera kostnader och som prestationer till den befintliga statliga statistikstrukturen. Nuvarande statistik är fortfarande i huvudsak strukturerad enligt den gamla statsbidragsmodellen och beskriver således fortfarande väsentligen förhållanden i produktionen.

Den ekonomiska situationen med knappa resurser i kommuner och landsting har ökat intresset för statistiska uppgifter om verksamhet och ekonomi. Datoriseringen är ytterligare faktor som ökat förutsätten ningarna för att åstadkomma en förändring.

Det behövs struktur för att skapa effektiv och ändamålsenlig en en nationell uppföljning utgår från att staten styr kommunsektorn som målstyrning. Den information samlas skall användgenom som vara bar, pålitlig och relevant i förhållande till de statliga målen. Informationen skall styrsignaler och meningsfull för kommunsektorns ge vara uppföljning och styrning. Informationen skall vara konsistent egen mellan enskilda kommuner och landsting samt över tiden. Principen skall data bara registreras gång att de kan användas vara att en men många gånger. För att bra kvalitet skall erhållas i dessa uppgifter är det

viktigt vid uppgiftsinsamlingen klargör att det finns flera syf-

att man med de insamlade uppgifterna. Det är också viktigt att andra metoten der än årliga totalundersökningar prövas för att belysa frågor som främst att rikstäckande bild verksamheten. avser ge en av

Först bör därför avgränsning uppgiftsinsamlingarna göras mellan en av vad å sidan är information för den övergripande nationella som ena uppföljningen och vad å andra sidan är information för seksom torsmyndigheternas behov för uppföljning, utvärdering och tillsyn. Dessutom bör hänsyn tas till kommunernas och landstingens behov av jämförelser. En balans måste finnas såväl mellan insamlingarna knutna

till räkenskapssammandraget och övriga uppgiftsinsamlingar som

mellan löpande totalundersökningar och urvalsundersökningar. Dock kan fördelningen mellan dessa variera över tiden.

SOU l996:l79 Ny slruklzrr... 41

En förutsättning för ändamålsenlig insamling är att erhålla en samen ordning flera plan den statliga uppgiftsinsamlingen. Samordning av bör åstadkommas både inom och mellan olika sektorer. En sådan samordning bör syfta till att

begränsa volymen av den återkommande uppgiftsinsamlingen minska arbetet med att lämna uppgifter -

öka kvaliteten insamlade uppgifter

-

underlätta dialogen mellan departement/myndigheter och företrädare

för kommunsektorn.

En grundläggande del i förslaget till ny struktur för den nationella upp-

följningen är att den verksamhets- och personalxytalisrtik som ingår i den övergripande nationella uppföljningen samordnas med de konmmnala räkenskapssammandragen RS. De ekonomiska uppgifterna i räken-

skapssammandraget skall utgöra grunden för den nationella uppföljningen kommunsektorns verksamhet kring vilken statistisk inforav mation skall samordnas. Det innebär att ekonomiska uppgifter huvudsakligen samlas via räkenskapssammandraget en gång per år.

Undantagsvis kan viss ekonomisk statistik samlas vid andra annan tillfällen t.ex. Socialstyrelsens kvartalsstatistik för socialbidrag. som

En mycket viktig del i strukturen är att verksamhetsindelning annan och begreppsdefinitioner är enhetliga och avser samma tidsperiod såväl i räkenskapssammadraget som i den verksamhets- och personal-

statistik skall ingå i den övergripande nationella uppföljningen.

som Endast då kan relevanta och konsistenta nyckeltal bildas.

Insamling verksamhets- och personaluppgifter skall i möjligaste av mån samordnas i tid med räkenskapsrsrammandraget RS. En sådan samordning kräver att räkenskapssammandraget samlas tidigare än vad görs idag. Om omfattande undersökningar behövs för att få som

fram uppgifter verksamhet och personal bör uppgifter från närmast

om föregående uppgiftsinsamling kunna nyttjas om dessa fortfarande är aktuella och relevanta. Detta förhållande gäller för en stor del av statistiken skolans område.

Skolverket hämtar, till sina två årliga rapporter Jämförelsetal för skolhuvudmän, de ekonomiska uppgifterna från en egen insamling medan

Svenska Kommunförbundets och SCBs publikation Vad kostar verk-

samheten i Din kommun hämtar sitt ekonomiska underlag från räken-

42 Ny struktur... SOU 1996: l 79

skapssammandraget. Det förhållandet att den statliga nivån samlar likartade ekonomiska uppgifter i två skilda insamlingar under samma tidsperiod gör att kommunerna kan lämna skiljaktiga uppgifter om skolverksamheten.

Skolverkets egen ekonomiska uppgiftsinsamling den 15:e är per mars numera samordnad med räkenskapssammandraget RS vad gäller

verksamhetsindelning och begreppsdeñnitioner. Att samordna insam-

lingen tidsmässigt återstår. Jag föreslår därför tidsmässig att en samordning av Skolverkets ekonomiska uppgiftsinsamling med räkenskapssammandraget RS sker senast fr.o.m 1998. Eftersom Skolverket efterfrågar detaljerad information än vad skall lämnas till mer som räkenskapssammandraget bör dessa ytterligare uppgifter kunna läggas som bilaga till räkenskapssammadraget. Detta är förändring en som framhölls av många kommuner i SCB:s utvärdering 1995 års räkenav skapssammandrag. En samordning med räkenskapssammadraget bör underlätta arbetet med uppgiftslämnadet i kommunerna vilket medför att dessa ges bättre möjlighet att lämna korrekta och konsistenta uppgifter.

En av de strategiskt viktigaste åtgärderna för att öka kvaliteten och användbarheten i uppgiftsinsamlingen är att förbättra aktualiteten i uppgiftsinsamlingen. Kommuner och landsting föreslås lämna uppgifter till rakenskapssammandragen RS betydligt tidigare än vad som sker idag.

Till strukturen hör också att insamlade statistiska uppgifter från kommuner och landsting systematiseras i ett gemensamt kommunalt statistiksystem, dvs länkas i samlad kommunal databas. SCB samman en föreslås få ett ansvar för att samordna den kommunala databasen. De statistikansvariga myndigheterna skall ansvara för att den statistik som insamlas från kommuner och landsting levereras till databasen. l ökad utsträckning skall även andra befintliga statistikregister innehåller som uppgifter av betydelse för uppföljning kommunsektorn av men som primärt används för andra ändamål kunna nyttjas för datafångst i den kommunala databasen.

Det tillhör också strukturen att begränsa antalet uppgiftsinsamlingar som görs genom totalundersökningar. Istället bör uppgifter i utökad omfattning insamlas genom urvalsundersökningar eller andra statistiska metoder. En intressant variant urvalsundersökningar utgör kommunpaneler. En sektorsövergripande kommunpanel bör därför särskilt

Ny struktur... 43

studeras for insamling uppgifter för uppföljning och utvärdering av av den kommunala verksamheten.

Det är också största vikt att kommunerna och landstingen i den egna av

organisationen har central uppgiftslämnarfunktion i syfte att for

en del få ett användbart underlag for analyser och bedömningar av egen hur verksamheten och ekonomin utvecklas, också for leverans av men

statistik till staten. En samordning uppgiftsinsamlingarna inom den

av organisationen ökar kvaliteten att definitioner, verksamegna genom hets- och kostnadsuppgifter blir enhetliga. För den enskilda kommer eller landstinget bör en central funktion även betyda en kostmunen nadsbesparing i den meningen att en central kompetens byggs upp som känner till hur olika insamlingar skall besvaras. En fördel för både kommunen/landstinget och staten är att varje kommun/landsting har en kontaktperson för den officiella statistiken.

I strukturen ingår också att det åvilar kommunen att följa inte bara den verksamhet drivs i kommunal regi utan hela den verksamhet som som är kommunalt finansierad. Detta har relevans för uppföljning av verksamhet bedrivs utförare än kommunen. Det betyder att som av annan det skall skyldighet för kommunerna att vid upphandling av vara en verksamhet hos producent kräva att få tillgång till samtliga en annan uppgifter avseende den köpta produktionen och som är av den art att de skall levereras till staten for den officiella statistiken. Detta bör klargöatt utöka kommunernas och landstingens skyldighet att lämras genom uppgifter enligt 6§ i lagen om den officiella statistiken 1992:889 na

Utöver strukturen är det viktigt att staten med informativa och ekonomiska styrmedel stödjer benchmarkingprojekt i kommuner och landsting för att exempelvis finna metoder för fördjupade analyser av sektorsrelaterad verksamhet samt att medverka till att resultaten blir alImänt tillgängliga.

Uppföljning av landstingens verksamhet 45

7 Uppföljning av kommunsektorn

Jag föreslår att alla myndigheter, med ansvar for uppföljning verk-

av

samhet som bedrivs i kommuner och landsting, i arbetet

engageras

med att formulera uppfoljningsbara mål med utgångspunkt fån de

nationella mål som beslutats riksdag och regering. av

7.1 Uppföljning av nationella mål

Enligt mål- och resultatstyrningsfilosofm skall staten följa hur den kommunala verksamheten utvecklas i förhållande till de riksdagen av och regeringen uppsatta målen. Staten skall i första hand följa sådan verksamhet som är av nationellt intresse och där staten har det övergripande ansvaret. I och med avregleringen den kommunala verksamav heten har behovet ökat av ett nytt väl fungerande system för uppföljning och utvärdering av den kommunala sektorn. Uppföljning är en aktivitet bygger på att samla erfarenheter och utifrån dessa utvecksom verksamheten.

I 1992 års kompletteringsproposition prop 1991/92:150 angavs att

statsmakternas uppföljning och utvärdering i huvudsak bör omfatta det ansvar statsmakterna lagt kommuner och landsting. Den nationella uppföljningen bör därvid resultaten verksamheten och avse av inte metoderna att uppnå resultaten. Statsmakterna bör följa och upp utvärdera resultaten av verksamheten inom olika sektorer såsom hälsooch sjukvård, äldreomsorg, barnomsorg och skola. I propositionen angavs också att den sektorsvisa uppföljningen bör utformas efter varje sektors särart. Vidare sades att den kommunala självstyrelsen skolans område är mindre än vad gäller för övrig kommunal verksom samhet. Den statliga uppföljningen av skolverksamheten skall även beakta vissa förhållanden beträffande undervisningens organisation

prop 1991/921150 bil I1;5 avsnitt 3.1.

Att skolsektorn är mer reglerad än andra kommunala verksamheter kan medföra att det behövs en mer detaljerad uppföljning av den verksamhet som bedrivs skall följa alla delar lagregleringen om man som omfattar.

46 Uppföljning kommunsektorn SOU 1996: l 79 av

Redan i regeringens proposition 1986/87:99 Ledning den statliga av förvaltningen framhölls att det är centralt intresse att riksdagen får av bättre möjligheter att följa utvecklingen inom olika verksamhetsområden och ställa detta i relation till de intentioner som legat bakom tidiga-

beslut och resursfördelningar. Myndigheterna skall därför lämna

re

årliga resultatredovisningar avseende verksamhet, produktivitet och

effektivitet. Det är angeläget att dessa resultatredovisningar och effektbedömningar får sådan form och ett sådant innehåll att de ger möjen

lighet till överblick och jämförelser.

Nationella mål för kommunala och landstingskommunala verksamhe-

fastställs riksdagen i lag eller författning. Även regeringen eller ter av myndigheter via riksdagsbeslut erhållit sådana befogenheter kan som fastställa mål för kommunala verksamheter.

De nationella målen för kommunernas verksamhet är i huvudsak uttryckta inrikningsmål i den betydelse att målen anger vilket tillsom stånd eftersträvas. Målen refererar också ofta till förhållanden som som är bredare än de verksamheten i sig kan påverka. Viktiga faktorer ligdärmed utanför verksamhetens påverkan. Inriktningsmål är inte ger

uttryckta i mätbara, operationella termer utan formuleras i övergripande beskrivningar inte utan preciseringar kan läggas till grund för

som

mätning måluppfyllelsen. Målbeskrivningama kan således inte an-

av

vändas för val mått mot vilka man kan mäta måluppfyllelsen.

av

Exempel inriktningsmål är socialtjänstlagens portalparagraf som

stadgar att socialtjänsten skall främja ekonomisk och social trygghet och människors aktiva deltagandet i samhällslivet. I hälso-och sjukvårdslagen sägs att målet är god hälsa och en god vård lika villen kor för hela befolkningen. Skollagen innehåller bestämmelser om att alla barn och ungdomar skall få likvärdig utbildning varhelst den en anordnas i landet.

för mål och resultatstyming är att staten utifrån må- En av principerna len i huvudsak skall följa resultatet verksamheten och inte på vilket av

sätt dessa har uppnåtts. Det är resultaten och effekterna av den kom-

munala verksamheten skall mätas, inte produktionen och processom Emellertid är det svårt att följa mål som är uttryckta som insen. upp

riktningsmål eftersom sambanden mellan produktionen, effekterna och

målen inte går att analysera ett tillfredställande sätt. Avsaknaden av

tydliga och uppföljningbara nationella mål har därför fått till följd att

inte har mätt effekter och resultat i den kommunala verksamheten. man

SOU 1996: 179 Uppföljning av landstingens verksamhet 47

Nyckeln till att förbättra uppföljningen ligger i att finna och utveckla operativa effektmål som preciserar inriktningen tydligare än inriktningsmålen. Effektmålen det tillstånd skall uppnås i samhälanger som let och när det skall uppnås. För att få bra styreffekt skall effektmåen len vara mätbara. Ibland kan dock det vara svårt att finna metoder med vilka man direkt kan mäta effekterna. l sådana fall får i stället man eftersträva en uppföljning baserad indirekta mått och uppskattningar eller grundande attitydmätningar.

När staten alltmer tillämpar målstyrning av kommunsektom överlät staten i princip ansvaret till kommuner och landsting att själva utforma produktionen, även om man bibehöll åtskilliga regelverk blev som styrande för verksamheten. Staten gav därmed kommunsektom stor en frihet att, förutom att välja metoder för hur målen skall uppfyllas, även själva uttolka innebörden av de nationella målen.

Riksdagen har sedan flera år upprepat uttalat att uppföljningen skall inriktas mot mål och resultat. Så länge målen fortfarande enbart har karaktären av inriktningsmål är det svårt att följa och jämföra upp uppmätta resultat eller effekter. Det är först när de nationella målen omvandlas till tydliga effektmål som de blir operativt användbara för styrning, planering och uppföljning. Därför föreslår jag att alla myndigheter, med ansvar för uppföljning av verksamhet som bedrivs i kommuner och landsting, mer än idag engageras i arbetet med att formulera de nationella inriktningsmålen i operationella och uppföljningbara termer. När målen konkretiserats blir statens intentioner tydliga

och kan därmed förverkligas ute i kommuner och landsting.

Det är väsentligt att målen skall kunna härledas hela vägen från riksdag och regering via myndigheterna ut till kommunsektom. Då först finns det förutsättningar för att kedjan styrning uppföljning återföring - - åtgärd ska kunna fungera väl. En angelägen uppgift för statsmakterna vore därför att följa hur denna målkedja fungerar. Jag har inte kunnat finna att det genomförts någon statlig granskning av om överensstämmelse råder mellan målbeskrivningarna i de olika leden. Regeringen bör därför överväga att ge, t.ex Riksrevisionsverket, i uppdrag att genomföra en sådan granskning.

Uppföljning konzmunsektorn SOU 1996: l 79 48 av

och effektivi-

7.2 Uppföljning av produktivitet

tet

Diskussionen har hittills handlat de uppnådda resultaten utan att om relatera dem till resursinsatsen. Uppföljningen måste också belysa

sambandet mellan produktionen, effekterna och målen för verksamhe-

med hänsyn tagen till kostnaden för resursinsatsen. Man måste ten men med andra ord följa produktivitet och effektivitet. Det är viktigt att upp kommunal verksamhet bedrivs ett kostnadseffektivt sätt och därför

är det angeläget följa produktiviteten. Att följa produktiviteten och

att därmed fram underlag för studier produktiviteten borde i hög grad ta av kommunal angelägenhet och mindre ett statligt uppgift. Statens vara en

uppgift är att övergripande följa produktivitetsutvecklingen i

mer kommunsektorn.

När intresset flyttas över från uppföljning produktionen och proen av duktivitet till uppföljning effekter och effektivitet växer behovet en av analyser sektorsövergripande karaktär. Behovet av att mäta efav av fekter och resultat och att studera sambanden mellan åtgärder och resultat över sektorsgränserna framstår allt viktigare del i den som en statliga uppföljningen kommuner och landsting. Effekter uppstår, av inte bara resultat den verksamheten utan vanligen också som av egna resultat åtgärder vidtas inom skilda sektorer i samhället. som av som En sektorsövergripande analys kan beskriva och medverka till att förstå sambanden mellan olika åtgärder och olika effekter.

perspektiv bör därför arbetet inriktas utveckla l ett långsiktigt mot att metoder för och inhämta sådan statistik mäter dessa effekter i som verksamheten. lnom några landsting pågår utvecklingsarbete med att inrikta uppföljningen att mäta effekter i befolkningen genom att studera bl. samvariationer mellan åtgärder och kostnader i syfte att a efter vårdbehovet. Kostnaden relateras till åtgärd och styra resurserna sjukdomsgrupp. Liknande metoder att utläsa effekterna skulle kunna överföras också till andra verksamhetsområden.

SOU l996:I79 Uppföljning av landstingens verksamhet 49

7.3 Sektoriell uppföljning

Med den struktur föreslås i denna utredningen anser jag att omsom fattningen den föreslagna uppgiftsinsamlingen till övervägande del av är tillräcklig också för sektorsmyndigheternas sektoriella uppföljning, för dess tillsynsuppdrag även grund för utvärderings- och men som utvecklingsinsatser.

l de fall omfattande statlig reglering är styrande för uppföljningen en och därmed informationsbehovet, kan sektorsmyndigheterna komplettera den övergripande nationella insamlingen med ytterligare totalundersökningar från alla kommuner. Om det hävdas att uppgifter behövs för alla kommuner, utöver vad ingår i den övergripande nationella som uppföljningen bör det i varje enskilt fall anges vilken grund en totalundersökning är nödvändig och varför det inte är tillfyllest med en urvalsundersökning. Inriktningen bör dock vara, att i linje med målstyrningens grundidé, begränsa den statliga regleringen och därmed behovet av uppgiftsinsamling genom totalundersökningar.

tum: Mai 7 U

s kg .gñgååb rm

uâiséi: 2.33.13 5H3gn§i332 gniiêsssaørøiøf Ja

Uppföljning av landstingens verksamhet 51

8 verksam-

Uppföljning av landstingens

het

Jag föreslår att Landstingsförbundets uppgiftsinsamling i tillämpliga

delar skall samordnas med den struktur föreslås för kommunsidan. som

I övrigt får de närmare detaljerna för utformning, organisation och

samordning landstingens uppgiftsinsamling med den primärkom-

av munala uppgiftsinsamlingen anstå till dess Landstingsförbundet slutfört sin utredning.

Denna utredning statens uppgiftsinsamling från kommuner och om landsting omfattar endast den primärkommunala verksamheten. Några konkreta förslag läggs inte landstingets verksamhet. Den statistik om produceras över landstingens verksamhet är föremål för ett omfatsom tande utredningsarbete. Detta arbete beräknas klart under 1997 vara och kan således tidsmässigt inte inpassas i denna utredning.

Landstingssektorn har själv Landstingsförbundet svarat för den genom statistikproduktion behövs för uppföljningen av landstingens verksom samhet och sedan leverat färdig statistik till SCB för de statliga beho- Detta sätt skiljer sig mot den statistikinsamling sker för den ven. som primärkommunala sidan där myndigheter och SCB är mer direkt engagerade.

Statens ekonomiska stöd till landstingens verksamhet har tidigare haft

annorlunda utformning än den primärkommunala. Det tidigare sys-

en temen för statsbidrag till landstingssektom har inte ställt krav statistisk redovisning slag och omfattning som gällt för den av samma primärkommunala verksamheten.

Landstingsförbundets statistikprojekt syftar till en anpassning av statistikproduktionen till förändringar i verksamheten och till en allmän förbättring statistikens kvalitet. Här ingår över indelningen i av att se verksamhetsområden totalt och speciellt inom hälso- och sjukvården. Utformningen den statistiken sker samordnat med revidering av nya en av redovisningssystemet.

52 Uppföljning av landstingens verksamhet SOU 1996: 179

Inom projektet har ännu inga ställningstaganden gjorts vad gäller strukturen i det nya redovisnings- och statistiksystemet. Inriktningen i stort är dock i överensstämmelse med den inriktning beskrivits i som andra delar av detta betänkande, nämligen att åstadkomma samorden ning av i första hand ekonomi- och verksamhetsstatistiken. Utifrån bl.a detta syfte kan följande infallsvinklar anges.

Inom hälso-sjukvårdsområdet är det angeläget verksam-

att se över hetsstatistiken som bör göras oberoende vilken organisation av som valts och bör vara diagnosbaserad. Produktionsstatistiken bör utformas så att den kan användas för analyser av behandlingar olika typer av av

sjukdomar och ställas mot bedömningar framtida utveckling

av av

sjukdomspanoramat. Prestationsmåtten behöver över för att de

ses bättre skall beskriva sjukvårdens faktiska verksamhet. Särskild uppmärksamhet behöver ägnas statistiken inom den öppna vården, särskilt primärvården.

För den ekonomiska statistiken måste bättre kvalitet skapas bl.a vad gäller att rensa för interna transaktioner. Enhetliga principer måste

skapas för fördelning kostnader till slutliga verksam-

av gemensamma

hetsområden. Övergången till baskontoplanen måste fullföljas och

gemensamma riktlinjer för dennas utformning och koppling till statis-

tikproduktionen är under utarbetande.

Särskild uppmärksamhet skall ägnas möjligheterna att mäta produktiviteten inom olika delar av verksamheten. Landstingsförbundet har de senaste åren fört E8056 produktivitetsmätningar vidare när det gäller

läns- och regionssjukvården och även tagit fram sådana mätningar

tillsammans med tre landsting. För närvarande pågår arbete med att utöka antalet landsting med ytterligare tre. Erfarenheterna från dessa

produktivitetsmätningar kommer att utnyttjas för förbättringar av sta-

tistiken vad gäller möjligheterna att ställa kostnader mot prestationer.

I många landsting pågår utveckling mot framtagande kostnader

en av per patient. Härigenom uppnås bättre grund för aggregering en av

kostnadsuppgifter och för att analysera samband mellan kostnader och

prestationer. Denna utveckling behöver stimuleras och vissa gemen-

samma principer behöver utfomias.

6 Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi

SOU 1996: l 79 Uppföljning av landstingens verksamhet 53

Ett särskilt delprojekt pågår beträffande den statistiska beskrivningen av landstingens verksamhet utanför hälso- och sjukvården.

Ett delprojekt har slutforts avseende den ekonomiska statistiken i de

landstingsfria kommunerna. Syftet är att separera kostnader för lands-

tingsdelen från kostnaderna for den primärkommunala verksamheten,

vilket är nödvändigt bl.a skatteutjämningssynpunkt. Detta delprojekt

ur har genomförts i samverkan med Svenska Kommunförbundet och SCB.

I tillämpliga delar skall landstingens statistik redan från starten samordnas med den struktur här föreslås för kommunsektorn. l övrigt som anser jag att frågan om landstingssektorns uppgiftsinsamling, dess

utformning, organisation och samordning med den primärkommunala

modellen får anstå till dess Landstingsforbundets utredning slutegen forts.

§33 ,

r uáiçáåiågiäs;

...;r.,.; :av JE

-1 m-wihz,

uanaxaggtfls i fi: 2222

Verksamhetsområden, nyckeltal... 55

9 Verksamhetsområden, nyckeltal,

definitioner och det kommunala

räkenskapssammandraget RS

Jag föreslår att statens uppföljning utvecklingen i den kommunala av sektorn baseras på den struktur som föreslås i denna utredning. Strukturen kännetecknas av en gemensam indelning i verksamhetsom-

råden, av nyckeltal med tillhörande definitioner och en .samordning

av av uppgifter om ekonomi, personal och verksamhet.

De framlagda förslaget till Förändrade verksamhetsområden och förslag till nationella nyckeltal med tillhörande definitioner bilaga 2 skall utgöra en grund, en modell, för den övergripande nationella uppföljningen. Modellen utgörs av en fast struktur med uppgifter ekoom nomi, personal och verksamhet. Den struktur för den nationella uppföljningen som här föreslås anger den inriktning och omfattning som bör vara vägledande för det fortsatta arbetet med att förbättra den nationella uppföljningen. Det är också från denna struktur som arbetet med att vidmakthålla och förbättra uppföljningen skall utgå. Beroende förändringar föranledda av politiska beslut och andra verksamhetsförändringar kan dock i framtiden justeringar i modellen behöva göras.

Mängden uppgifter som föreslås insamlas för den övergripande nationella uppföljningen kan i första anblicken omfattande. Statens ses som informationskrav såsom den utrycks i lagregleringen, särskilt inom skolsektorn, är omfattande varför det i detta skede bedömts rimligt

att ytterligare begränsa uppgiftsinsamlingen. Mängdçi uppgifter

som staten samlar måste också ställas i relation till verksamhetsområdets storlek i förhållande till hela den kommunala verksamheten.

9.1 Verksamhetsområden

Lagstiftningen och de nationella målen inom respektive område har utgjort viktiga utgångspunkter för förslagen indelningen i olika om verksamhetsområden och för de insatser/aktiviteter som skall följas. Andra utgångspunkter har varit nationalräkenskapernas och Eurostats

56 Verksamhetsområden. nyckeltal...

behov indelningar samt respektive myndighets befintliga uppgiftsinav samling.

Utredningen omfattar områdena socialtjänst, skola, arbetsmarknad, flyktingmottagande, miljö -och hälsoskydd, räddningstjänst samt finansiering dvs områden där staten ålagt kommunerna ett ansvar for verksamheten eller för dess utförande. Varje område föreslås delas upp i olika verksamhetsområden därefter delas i skilda delområden. som

För socialtjänstområdet föreslås en mer detaljerad indelning än för de övriga framför allt beroende behovet statistisk information för av rapportering till Eurostat.

Den föreslagna indelningen i verksamhetsområden bilaga 2 skall

vara utformad samma sätt i såväl verksamhets- och personalstatistiken i den ekonomiska statistiken i räkenskapssammandraget RS.

som Att verksamheterna avgränsas samma sätt i olika typer av uppgiftsinsamlingar är förutsättning för att ett enkelt sätt och med hög en kvalitet kunna bilda relevanta nyckeltal.

9.2 Verksamhetsstatistik som underlag till

nyckehal

l uppdraget ingår att föreslå nationella nyckeltal bilaga 2 för olika verksamhetsområden/delområden. Nyckeltal kan definieras ett tal som information något väsentligt och centralt för uppföljning som ger om verksamheten och har tydlig koppling till verksamhetens resultat. av en Nyckeltal brukar uttryckas som en relation, dvs två storheter som relateras till varandra. Ett nyckeltal kan också enskild storhet dvs vara en eller ett antal något. Ett nyckeltal bör kunna relateras till en summa av verksamhetens Mål. Nyckeltalen kan signaler, indikatorer, ses som vilka verksamheten speglas och säga något om produktivitet genom eller effektivitet.

Nyckeltal är också ett styrinstrument och kan ingå i det ekonomiska styrsystemet. Syftet med de föreslagna nyckeltalen är att erhålla nyckeltal är konstanta över tid. Kommunernas arbete med att lämsom uppgifter bör därmed underlättas då effektiva statistiksystem kan tas na fram i kommunerna.

Verksamhetsmnråden, nyckeltal. 57

Nyckeltalen skall i första hand användas för att redovisa kommunsektorns verksamhet gentemot uppställda nationella mål och för att översiktligt beskriva verksamheten när olika kommunala verksamheter skall presenteras jämsides ett enhetligt sätt. De skall också kunna användas för enskilda kommuners behov av uppföljning och för egna jämförelser mellan olika kommuner. De nationella nyckeltalen kan ses som början till en ingående analys av de enskilda kommunerna. en mer

9.2.1 nyckeltalen Gruppering av

Nyckeltalen presenteras uppdelade i grupper. Ett omfamzingsmålt som beskriver verksamhetens täckningsgrad i befolkningen. Måttet mäter hur stor del befolkningen vid ett visst datum berörs av verkav som samheten. Ett preslationxmzålt som beskriver prestationen och anger hur många prestationer som har utförts under året. Samma person kan vara föremål för flera prestationer. Ett kostnuds- och produktivitetsnzått beskriver resursförbrukningen, kostnaden per producerad enhet som alternativt procentandel totalkostnaden. På skolområdet har som av också nyckeltal föreslagits som beskriver resultatet, resultatmått. En strävan bör vara att även inom andra verksamhetsområden utveckla sådana resultatmått.

Nyckeltalen delas också upp med avseende om verksamheten bedrivs i kommunal regi eller i anordnares regi dvs i annan regi än annan kommunens l verksamheter där lokalkostnaden har stor betydelse egen. för kostnadsbilden föreslås att redovisning sker både inklusive respektive exklusive lokalkostnader.

Verksamhetsstatistiken ligger till grund för nyckeltalen insamlas som en mer detaljerad nivå än motsvarande uppgifter i räkenskapssammandraget där informationen är mer aggregerad. Nyckeltal kan ändå erhållas då verksamhetsstatistik med olika statistiska metoder kan vägas samman och sättas i relation till kostnadsdata, utan att förlora i kvalitet.

Alla uppgifter som samlas för nyckeltalen skall ingå i den föreslagna kommunala databasen.

58 Ver/csamhersområden, nyckeltal.. SOU l996il79

Socialtjänst

lnom socialtjänstområdet insamlas årligen statistik som bl.a. presentei Jämförelsetal för socialtjänsten och i Vad kostar verksamheten i ras Din kommun Vart tredje år framställer Socialstyrelsen också en årsbok som beskriver utvecklingen av socialtjänsten, Social service, vård och omsorg i Sverige.

De förslag som lämnas i denna utredning avseende socialtjänsten har utarbetats i samråd med Socialstyrelsens projekt för ny statistikstruktur 1997. Utredningen lnformationsstrukturen inom socialtjänsten lfsom utredningen SoS rapport 1993:1 har också utgjort ett underlag för arbetet.

Socialtjänsten föreslås indelas i följande verksamhetsområden:

Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Individ- och familjeomsorg . Familjerätt Vård och omsorg om äldre Vård och omsorg om funktionshindrade Primärvård

Nedan presenteras de viktigaste förändringarna i förslagen till verksamhetsområden och nyckeltal inom respektive område.

Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Förskoleverksamheten indelas i delområdena öppen förskola, deltidsgrupper, familjedaghem och daghem. Skolbarnsomsorgen indelas i öppen verksamhet, familjedaghem, fritidshem/integrerad skolbarnsomsorg och sexårsverksamhet i Skolbarnsomsorgen. Den här föreslagna indelningen i delområden är mer detaljerad än gällande indelning men stämmer ändå väl överens med den befintliga statistikstrukturen. Den statistik som samlas ger en bra bild av hela verksamheten. Förslaget medför att varje verksamhetsform/delområde skall redovisas i räkenskapssammandraget.

Regeringen har föreslagit att ansvaret för tillsyn, uppföljning, utvärdering och utveckling av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen skall övertas av Skolverket under 1997.

Verksamhenvonzråden, nyckeltal... 59

Individ- och familjeomsorg

Förslagen till verksamhetsindelning och nyckeltal för individ- och familjeomsorgen har utarbetats dels med utgångspunkt från lagstift-

ningen i främst socialtjänstlagen SoL dels utifrån de krav nationalrä-

kenskaperna och Eurostat ställer statistiken dels utifrån att det saknas väsentlig information i den nuvarande statistiken.

Den nuvarande statistiken för individ- och familjeomsorg är inte heltäckande. Statistiken beskriver i huvudsak den institutionella vården medan den förebyggande och öppna verksamheten saknas nästan helt. Den strukturella utvecklingen inom den kommunala individ- och familjeomsorgen har under de senaste åren gått från en vård i institutionella former till en vård genom öppna insatser. Föreliggande förslag till statistikstruktur söker korrigera dessa svagheter och bör ge en bättre bild av den verksamhet som idag bedrivs i kommunerna.

Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade

Verksamheten för äldre och funktionshindrade föreslås i delas upp var sitt verksamhetsområde, ett verksamhetsområde för vård och omsorg för äldre och ett verksamhetsområde för vård och omsorg för funktionshindrade. Gränsen mellan vad som är insatser för äldre och vad som är insatser för funktionshindrade föreslås vid 65 års ålder. lnsatser för äldre avser sålunda personer som är 65 år eller äldre medan insatser för funktionshindrade avser personer i åldern 0 till 64 år.

En viktig del i förslaget är att verksamhetsområdena vård och omsorg för äldre respektive för funktionshindrade föreslås delas upp i delområdena, vård, behandling och service i ordinärt boende respektive i särskilt boende.

Uppdelningen har gjorts med utgångspunkt från lagstiftningen i social-

tjänstlagen SoL hälso- och sjukvårdslagen HSLsamt lagen om stöd

och service till vissa funktionshindrade LSS. Vägledande har också varit de anspråk redovisningen som nationalräkenskaperna och Eurostat har.

Förslagen utgår från ett perspektiv med individen i centrum. Den föreslagna indelningen speglar vilka insatser individen får utifrån den lagstiftning som styr verksamheten. Med förslaget erhålls en god

60 Verksamhetsområden, nyckeltal...

överblick över både insatser och kostnader i bl.a. de olika boendeformerna. Kommunerna bör därmed bättre mögligheter att styra verksamheten.

Förslagen innebär en mer detaljerad indelning också i räkensskapssammandraget. Detta kan initialt medföra ett merarbete i kommunerna.

9.2.3 Skolsektorn

På skolans område finns sedan slutet av 1980-talet ett väl fungerande system för insamling av uppgifter från kommunerna. Skolverket producerar i sina två årliga rapporter, Jämförelsetal för skolhuvudmännen, i mars- respektive septemberrapporten 2l l stycken unika uppgifter om skolans verksamhet. Uppgifterna är uppdelade i tre kategorier: beskrivning av organisation, resurser och utbildningsresultat.

SCB och Svenska Kommunförbundet presenterar i sin rapport Vad kostar verksamheten i Din kommun sammanlagt 23 olika nyckeltal som rör skolverksamheten.

Skolverksamheten presenteras i dag utifrån en stor mängd insamlade statistiska uppgifter. l arbetet med att finna struktur för den övergrien pande nationella uppföljningen inom skolsektorn har utredningen tagit som utgångspunkt att söka fokusera det som är väsentligt i skolverksamheten ur ett övergripande nationellt perspektiv.

De nyckeltal som föreslås ingå i det nationella uppföljningssystemet för skolan bygger ett urval idag insamlade uppgifter, vilket inneav bär att ingen ytterligare uppgiftsinsamling krävs från kommunerna. En stor del av den verksamhetsstatistik som förslaget innehåller insamlas med mätdag den 15 oktober. Denna statistik bör även fortsättningsvis kunna användas för att bilda de föreslagna nyckeltalen.

Skolsektorn indelas i följande verksamhetsområden:

Grundskola Särskola Gymnasieskola Gymnasiesärskola Komvux Särvux

Verksamhetsområden, nyckeltal... 61

Svenska för invandrare Sfi

Verksamhetsindelningen i detta förslag följer samma indelning som

finns i räkenskapssammandraget RS-95 varför inga Förändringar i

detta behöver göras.

Genomgående innehåller förslaget också en uppdelning med avseende elever i huvudmannens skolor respektive elever folkbokförda i kommunen. En uppdelning om verksamheten bedrivs i kommunal regi respektive i regi av andra utförare, dvs andra kommuner, landsting

och friskolor, kan då göras. Utbildningsplatser köps till övervägande

del från andra kommuner.

Det här framlagda förslaget till uppföljningssystem för skolsektom ger

en tydlig övergripande bild verksamheten. Den föreslagna insam-

av lingens omfattning är cza 30 % mindre än Skolverkets nuvarande insamling.

Arbetsmarknadsåtgärder, flyktingmottag-

ande, miljö- och hälsoskydd samt räddningstjänst

För verksamhetsområdena arbetsmarknadsåtgärder, flyktingmottagan-

de, miljö- och hälsoskydd samt räddningstjänst har arbetet inriktats att kartlägga de nationella målen inom respektive område och med dem som utgångspunkt försöka analysera vilka uppgifter behövs för som uppföljning av kommunernas verksamhet inom dessa områden.

Dessa fyra verksamhetsområden skiljer sig från socialtjänst och skolsektorn i det att här saknas mycket den tradition att redovisa uppgifav ter och följa upp kommunernas verksamhet utifrån ett nationellt perspektiv. Det har därför inom dessa områden inte varit möjligt att utgå från en etablerad struktur insamlade uppgifter. Inriktningen har varit av att kartlägga målen och vilka uppgifter som nu insamlas in. Ett fåtal nyckeltal föreslås för respektive område. Kommunernas åtaganden framför allt inom arbetsmarknad och flyktingmottagande varierar kraftigt över tiden varför det är svårt att finna nyckeltal som går att producera i tidsserier över flera år inom dessa nämnda områden.

62 Verksamhetsområden, nyckeltal...

Det framlagda förslagen i bilaga 2 skall därför ses som en utgångsnu punkt för vidare berarbetning och utveckling av såväl Verksamhetsindelning som av nyckeltal.

9.2.5 Finansiering

De finansiella nyckeltal föreslås har två olika syften. Dels skall de som till hjälp att analysera den enskilda redovisningsenhetens, dvs en vara kommuns eller ett landstings ekonomiska resultat och ställning över tiden, dels skall de möjliggöra jämförelser mellan skilda redovisningsenheter.

Det förslag till redovisningslag prop 1996/97:52 som regeringen lagt

riksdagens bord kommer att underlätta jämförelsen mellan olika redovisningsenheter att avvikelser av betydelse från praxis som genom förekommit tidigare, eller mindre kommer att upphöra. Det finns mer dock skillnader redovisningslagen inte kommer att hantera. Detta som gäller bl.a. skillnader beror på verksamheter drivs i bolagssom om eller i förvaltningsfonn.

De allra flesta nyckeltalen presenteras här kan hämtas från resulsom taträkningen. Praxisutvecklingen i kommuner och landsting har alltmer understrukit resultaträkningens vikt kontra balansräkningen. Balansräkningen är att som en resultatutredningsbalans som har till främsta se uppgift att värdera tillgångar och skulder ett konsekvent sett för att korrekt resultaträkning. Detta beror bl.a. att marknadsvärdege en ring publika tillgångar gator, parker dyl., liksom skolor av som o av och andra verksamhetsfastigheter inte så lätt låter sig göras.

Jag har i mitt förslag i stort följt den indelning av nyckeltal som kommunala fömyelsekommittén presenterat i sitt betänkande SOU 1996:169. Nyckeltalen delas in i fem skall beskriva sigrupper som tuation, kapacitet, potential, risk och styrning.

Situation Med situation avses den kontroll kommunen eller landstinget har över

kostnader och intäkter, d.v.s. det ekonomiska resultatet.

Verksamhetsområden, nyckeltal... 63

Kapacitet Med kapacitet avses vilken ekonomisk ställning kommunen eller landstinget har och vilken långsiktig motståndskraft finns för att som möta sämre tider.

Potential Med potential avses framtida utrymme att påverka kostnader och intäkter.

Risk Med risk avses kommunens/landstingets riskexponering, dvs hur stor sannolikheten är att externa händelser skall försämra den ekonomiska situationen.

Styrning Med styrning avses förmågan att följa fastställd budget.

9.3 Definitioner termer och

av begrepp

Förslag till definitioner av termer och begrepp skall ligga till som grund för såväl verksamhetsstatistiken, personalstatistiken det som kommunala räkenskapssammandraget RS redovisas i bilaga Det utarbetade förslaget utgör en grund för fortsatt bearbetning och utveckling av definitionerna.

Det denna utredning har definierat är de termer och begrepp som den föreslagna indelningen i verksamheter och nyckeltalen har baserats på. lntentionen har varit att finna definitioner skall gälla generellt som utifrån respektive lagstiftning.

Definitioner skall vara enkla, entydiga för att uppfattas lika alla av uppgiftslämnare samt vara operationellt användbara. Entydiga definitioner har stor betydelse för statistikens kvalitet och tillförlitlighet. För att få tillförlitliga uppgifter är det därför viktigt att kommunerna lämnar uppgifter utifrån samma definition. Därför har definitionerna i allt väsentligt formulerats utifrån ett insamlingsperspektiv.

l Skolverkets föreskrift SkolFS l995:26 beskrivs och definieras de

uppgifter som kommunerna skall lämna för uppföljning och utvärdering av skolväsendet. Utredningen har utgått från de föreskrivna defi-

nitionerna i Skolverkets föreskrift SkolFS l995:26 lämnar också

men

64 Verksanzhetsonzråden. nyckeltal.

kompletterande definitioner som mer skall ses som förklaringar till nyckeltalen ur ett läsarperspektiv.

Vissa begrepp föreslås gemensamma i alla uppgiftsinsamlingar vara t.ex. begreppet kostnader.

9.4 Räkenskapssammandraget Ekonomisk

-

basstatistik

Den nationella uppföljningen den ekonomiska situationen i kommuav och landsting sker till stor del utifrån den bokslutsstatistik som ner årligen samlas in. Bokslutsstatistiken är grundad en undersökning samlat redovisar kommunernas och landstingens kostnader och som intäkter.

Från kommunerna samlas uppgifterna av SCB i det s.k. räkenskapssammandraget RS. Uppgifterna till det kommunala räkenskapssammandraget skall enligt nuvarande ordning vara inlämnade till SCB senast den 30 april året efter verksamhetsåret.

Från landstingen inklusive de landstingsfria kommunerna är det Landstingsförbundet samlar motsvarande bokslutsstatistik, som Ekonomisk basstatistik Bokslut, och förmedlar sedan uppgifterna till SCB. Uppgifterna till bokslutsstatistiken skall vara Landstingsförbundet tillhanda vid två tidpunkter. Dels senast den 31 mars avseende den finansiella statistiken i externredovisningen dels senast månadsskiftet . maj/juni vad avser uppgifter från internredovisningen. Landstingsförbundet lämnar dessutom till SCB de uppgifter nationalräkenskaperna efterfrågar redan i februari månad. Dessa uppgifter baseras preliminära bokslutsprognoser som landstingen skall besvara senast den lO februari året efter verksamhetsåret.

Bokslutsstatistiken innehåller Driftredovisning - Specificering av entreprenader, bidrag och vissa intäkter lnvesteringsredovisning - Resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning - Externa utgifter och externa inkomster -

Uppgifterna i bokslutsstatistiken används i första hand för rapportering till nationalräkenskaperna NR och Eurostat, för riksdagens och rege-

Verksamhetsområden, nyckeltal... 65

ringens uppfoljnings-och informationsbehov samt för produktivitetsstudier. l statliga utredningar används räkenskapssammandraget RS ofta för att analysera situationen i skilda kommuner. Statistiken används också for beräkningar av jämförelsetal som presenteras i olika publikationer som bl.a. Vad kostar verksamheten i Din kommun, Jämförelsetal for socialtjänsten, Social vård och omsorg i Sverige, Statistisk årsbok for landsting samt Jämforelsetal för landstingen.

Svenska Kommunförbundet har i syfte att skapa en gemensam redovisning i kommunerna utarbetat en ny kommunal baskontoplan, Kommun-Bas -95, Indelningen i den nya baskontoplanen tillämpades for första gången i insamlingen till 1995 års räkenskapssammandrag. Ett av syftena med den nya kontoplanen är att medverka till enhetliga definitioner för den externa redovisningen. Detta skall bidra till att förbättra informationen och underlätta utbytet av information inom och mellan olika delar av den offentliga sektorn.

Inom landstingen används olika kontoplaner i redovisningen. En del landsting tillämpar den s.k baskontoplanen andra den s.k L-planen. Inom Landstingsförbundet pågår for närvarande ett arbete med att ta fram en gemensam baskontoplan för landstingen som beräknas vara klar under år 1997. En anpassning av statistiken till den nya baskontoplanen kommer därefter att ske. l flera landsting och Landstingsförbundet pågår också arbete med att ta fram ett redovisningssystem med inriktning att ett enhetligt sätt få uppgifter om ekonomi. prestationer och personal för olika verksamheter inom hälso-och sjukvården. Det är ett långsiktigt och omfattande arbete som syftar till att få en bättre styrning av verksamheten.

9.4.1 1995 års kommunala räkenskapssamman-

drag

För 1995 års räkenskapssammandrag har den nya verksamhetsindelningen som redovisas som bilaga till Kommunbas -95 tillämpats. Den verksamhetsindelningen skall vara möjlig att använda oavsett vilnya ken organisationsstruktur den enskilda kommunen valt. Verksamhetsindelningen har även betydelse för olika typer av verksamhetsrelaterade nyckeltal som kan tas fram med hjälp av räkenskapssammandraget. För många kommuner har den nya verksamhetsindelningen vållat betydande svårigheter att lämna korrekta uppgifter till 1995 års räkenskapssammandrag. mycket beroende att kommunerna inte

66 Verksamhetsområden, nyckeltal...

hunnit anpassa sina redovisningssystem till den strukturen. De nya

största innehållsmässiga problemen med 1995 års räkenskapssamman-

drag var, enligt SCBs utvärdering av 1995 års räkenskapssammandrag, svårigheter att fördela de kostnaderna alla delverkgemensamma samheter. Ett annat stort problem att den kommunen hade var egna en annan kontoplan än Kommunbas -95. Det beror emellertid att Kommunbas -95 inte fanns vid 1995 års ingång. En trolig utveckling är att kommunerna nu successivt anpassar sin redovisning eller helt byter kodplan till Kommunbas-95.

9.4.2 Förändringar i räkenskapssammandraget för

år 1998

De föreslagna förändringarna i verksamhetsindelning och förslag till nyckeltal innebär motsvarande anpassning indelningarna i att en av

räkenskapssammandraget måste göras. Det är inte möjligt att i denna

utredning lägga fram ett färdigt förslag till reviderat räkenskapssammandrag som baseras dessa förändringar. Några principiella aspekter ett reviderat räkenskapssammandrag lämnas i det följande.

Strukturen i ett nytt räkenskapsammandrag föreslås densamma vara som idag med verksamhetsområden som rader och kostnader och intäkter som kolumner.

Ett reviderat räkenskapssammandrag skall beakta de föreslagna förändringarna avseende verksamhetsindelning och nyckeltal. Uppgifter som behövs för nationalräkenskaperna och Eurostat rapporteringen till ESSPROS bör om det kan hämtas eller beräknas på annat sätt också tillgodoses i omarbetningen av räkenskapssammandraget. Vid detaljutformningen ett nytt räkenskapssammandrag blir följden av som av

detta förslag bör man också överväga alternativa metoder att samla

sådan statistik som enbart används riksnivå. Det gäller framför allt en del detaljerade uppgifter som behövs för nationalräkenskaperna och Eurostat. Enligt SCB:s undersökning av 1995 års insamling har kommunerna svårt att redovisa dessa specificeringar.

l ett reviderat räkenskapssammandrag bör också prövas kommuom nernas fördelning av kostnaderna för verksamhet kan begemensam gränsas till de större verksamhetsområdena. Fördelningar delområden kan då göras centralt med hjälp av en fördelningsnyckel.

Verksamhetsområden, nyckeltal... 67

Sammantaget bör effekterna av ett reviderat räkenskapssammandrag

innebära att mängden uppgifter samlas inte ökar, trots att antasom let delområden inom vissa verksamheter föreslås blir fler än idag. En bättre precision och högre kvalitet uppgifterna bör vara viktigare än

mängden uppgifter. Ett reviderat räkenskapssammandrag bör utformas

så att kommunernas arbete med att lämna uppgifter underlättas.

Med utgångspunkt i ovanstående föreslås att SCB ges i uppdrag att,

tillsammans med andra intressenter, utforma ett reviderat räkenskapssammandrag inför redovisningsåret 1998. Ett sådant förslag bör vara färdigt att presenteras före 1997 för att kommunerna skall få sommaren möjlighet sina redovisnings- och statistiksystem. att anpassa

9.5 Personalstatistiken

Statens behov uppgifter kommunernas personal hämtas till stor

av om

del från Svenska Kommunförbundets personalstatistik. Kommunförbundets årliga personalstatistik är baserad individuppgifter per den l november respektive år. Statistiken används som underlag för att analysera både lÖne-och sysselsättningsutvecklingen i kommunerna. Efterstor del kommunernas kostnader är personalkostnader, ca 64

som en av

% 7av kommunernas totala kostnader, är skillnader i personalsamman-

sättning viktig förklaringsfaktor när det gäller att bedöma kostnadsen skillnader mellan kommunerna.

Till personalstatistiken insamlas omkring 40 variabler per individ. Ge-

möjligheten att kunna kombinera olika variabler utgör personalnom statistiken viktig del i ett nationellt uppföljningssystem för kommuen

Den individbaserade statistiken med dess detaljinnehåll gör att det

ner.

i de flesta fall bör att använda personalstatistiken till den nationella

uppföljningen.

Uppgifter personal i offentligt finansierad verksamhet och som om bedrivs andra utförare än den kommunen, skall också ingå av av egna

del i den totala personalstatistiken för att få en heltäckande bild

som en

personaldimensioneringen i landet. Inte minst är detta väsentligt för

av

studier produktiviteten i verksamheterna. Därför behöver personal-

av

7 Enligt Vad kostar verksamheten i din kommun Bokslut 1995

68 Verksamhetsområden, nyckeltal...

statistiken for kommunalt anställda kompletteras med uppgifter om personal anställda hos andra utförare.

9.5.1 1995 års personalstatistik

För att begränsa uppgiftsinsamlingen från kommunerna används

personalstatistiken också för att beräkna olika jämförelsetal. Den kritik som har riktats mot den nuvarande personalstatistiken har varit bris-

tande överensstämmelse mellan verksamhetsindelningen i den eko-

nomiska statistiken och personalstatistiken. För 1995 års personalsta-

tistik har den verksamhetsindelningen enligt Kommunbas 95

nya använts antingen genom att kommunerna i sina egna system kodat personalen med rätt verksamhetskod eller att Kommunförbundet genom översatt det av kommunen använda systemet till den verksamnya

hetsindelningen. På samma sätt som för räkenskapssammandraget har den nya verksamhetsindelningen vållat kommunerna hel del

en problem också när det gäller personalstatistiken. För att få bättre överensstämmelse i både innehåll i och avgränsning mellan olika verksamheter måste en samordning ske mellan ekonomi- och personalsystemen. Den

nya verksamhetsindelningen kommer därför också att användas för

personalstatistiken, varför det bör bli bättre jämförbarhet i framtiden.

Redovisningen av personal verksamhetsområde görs inte samma detaljnivå som den som gäller for ekonomiuppgiftema. Anledningen härtill är att inte mer än en verksamhetskod individ registreras i per databasen. Att ha flera verksamhetskoder individ medför ett admiper nistrativt merarbete. Som ett komplement till verksamhetskoder finns också möjlighet att gruppera personalen i olika personalkategorier genom att nyttja de yrkes- och befattningskoder ingår i personalsom statistiken.

SOU 1996: l 79 Databas för uppföljning... 69

10 Databas för

uppföljning

av kommu-

nal verksamhet

Jag föreslår att SCB, i samråd med statistikansvariga myndigheter, får ett uppdrag att administrera, ajourhålla och vidareutveckla databas en

for uppföljning av kommunal verksamhet där insamlade statistiska

uppgifter från kommuner och landsting systematiseras i ett gemensamt kommunalt statistiksystem. Vidare föreslås att SCB får uppdrag ett att utarbeta ett förslag till principer för finansiering och avgiftssättning av databasen.

En kommunal databas föreslås där insamlade statistiska uppgifter från kommuner och landsting systematiseras i ett gemensamt kommunalt statistiksystem. Databasen skall innehålla sådana uppgifter kontisom nuerligt samlas av sektorsmyndigheter, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet och SCB för den nationella uppföljningen från

samtliga kommuner och landsting. Även andra uppgifter

t.ex.strukturella förhållanden går att bryta ned kommunnivå bör som ingå i databasen. En hänvisning sådana uppgifter kan hämtas om var bör finnas i databasen. Därmed skapas förutsättningar för samorden

nad kommunal informationsförsörjning. Syftet med kommunal da-

en tabas är att uppgifter som tagits fram inom för Sveriges officielramen statistik skall vara lättillgängliga för olika intressenter. En sådan

databas skapar förutsättningar att statistik samlats kommer till

som stor användning, att gjorda investeringar i statistisk infrastruktur utnyttjas rationellt och att möjligheten till samkörning mellan olika statistikregister ökar. Genom att basuppgifter i stor utsträckning hämtas

endast en gång undviks dubblerad datainsamling och arbetsbelastning-

en för uppgiftslämnarna minskar.

10.1 Databasens innehåll

Databasen föreslås innehålla nyckeltal och grundstatistik för nationell uppföljning av kommunalsektorn. Kärnan i den information skall som lagras i databasen består statistik från de kommunala räkenskapsav sammandragen med tillhörande verksamhetsstatistik och personalstatistik. Databasen kommer i huvudsak att bestå kvantitativa basuppav

70 Databas för zlppföljning...

gifter dvs. sådana uppgifter enkelt kan åsättas ett numeriskt värde som

och insamlas ett enhetligt sätt t.ex. prestationer och kostnader.

Registren i den kommunala databasen skall utformas med en gemendatateknisk design. Informationen föreslås struktureras så att den sam kan nyttjas för bearbetning inom sektor men också för bearbetningar en över sektorsgränserna. Beroende användare skall informatiotyp av formas med olika gränssnitt och tillgänglighet. Arbetet med den nen kommunala databasen bör också inriktas mot att möjliggöra kopplingar med SCB:s övriga databaser.

10.2 Databasens tillgänglighet och gräns-

snitt

Kontinuerlig tillgång till och möjligheter till uttag från databasen utgör grunden för ändamålsenlig informationsspridning. Regeringen, staten liga myndigheter, kommuner, landsting, forskare och andra intressenter

skall ett enkelt sätt kunna hämta uppgifter för bearbetning från

egen den kommunala databasen. För att tillförsäkra hög tillgänglighet till

databasen bör offentliga användare erhålla informationen avgiftsfritt.

Aktörer utanför den offentliga sektorn som banker, företag etc bör mot avgift kunna erhålla uppgifter från databasen. Ett förslag bör utarbeen tas till principer för finansiering och avgiftssättning av databasen.

En vanlig föreställning är att den statistik inhämtas alltid skall som resultera i skriftlig publikation. Fokus bör istället flyttas till själva en databasen för att öka tillgängligheten. Uppgifter skall kunna hämtas så snart data har lagts i basen. När det sedan lämpligt kan en anses skriftlig publikation framställas.

l databasen lagras de kommunvisa insamlade uppgifterna. Detta

grundmaterial är i princip de registrerade och granskade enkätuppgif-

terna. Dessa uppgifter skall göras tillgängliga för uppgiftslämnarna

skall kunna sesina uppgifter och för andra användare, dvs

som egna regeringen, statliga myndigheter, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Den enklaste presentationsformen för att redovisa innehållet i databa-

är att använda den blankett uppgifterna samlats på. Sådan sen som information bör vara tillgänglig så fort inlämnade uppgifterna grans-

kats den statistikansvariga myndigheten. l presentationen bör det

av

Databas for zzppfáljning... 7l

framgå hur många kommuner som hittills är granskade och därmed finns med i databasen. För användare inom offentlig sektor bör informationen kunna tillhandahållas som matriser som lätt kan t.ex. laddas ned som kalkylark i ett kalkylprogram.

En mer allmän presentation bör göras av de nyckeltal som föreslås ingå i den nationella uppföljningen kommuner och landsting. En sådan av redovisning bör vara lätt tillgänglig för i princip alla som önskar erhålinformationen. Informationen bör lagras med ett sådant ADB- och informationsstöd som gör det möjligt för alla att förstå vad informatio- Kraven beskrivningar och metadata 3 blir därmed stora. nen avser.

10.3 Teknisk

lösning

Ett sätt att få bättre kvalitet och aktualitet i uppgiftsinsamlingen är att förbättra sättet för inrapporteringen/överforingen av uppgifter från kommunsektorn till staten. Den teknik som idag överväger for inhämtning av information är tryckta blanketter eller annat skriftligt material. På senare tid har en utveckling skett mot att inhämta information från kommunerna via disketter. Exempel detta är insamlingen till

det kommunala räkenskapssammandraget och for viss del av skolsta-

tistiken. l de flesta kommuner är den ekonomiska redovisningen datorbaserad liksom till stor del de statistiska uppgifterna inom socialtjänsten och skolsektorn. Detta innebär att det finns goda möjligheter för staten att för sin uppgiftsinsamling använda modern datateknik.

Det finns flera alternativa lösningar för såväl inrapportering som pre-

sentation som är tänkbara. Den snabba utvecklingen av Internet gör att det utgör ett huvudalternativ. På SCB pågår för närvarande ett arbete med att bygga upp ett nytt och mer tillgängligt databassystem som bygger till stor del lnternet. Det är t.ex. via Internet möjligt att skapa en samlad ingång som ger ett samordnat intryck men där data kan lagras olika statistikansvariga myndigheters hemsidor. Länkar mellan hemsidorna gör att användaren databasen uppfattar den samlad av som ett ställe. Samordningen ligger mer i organisationen av respektive databas och inte i den fysiska lokaliseringen.

lnhämtning från uppgiftslämnare och återrapporteringen till uppgiftslämnare och huvudanvändare skulle med tanke behörigheten

8 information om data, dvs data om data

72 Databas för uppföljning...

med fördel kunna läggas utanför Internet i t.ex. det bland kommuner vanligt använda kommunikationsprogrammet first class".

10.5 Genomförande

Den kommunala databasen föreslås byggas upp successivt. För att bygga en databas krävs det dock en mer utförlig kartläggning än ovan vilka tekniska möjligheter idag finns och hur de kan utnyttjas. av som

En kommunal databas förutsätter också ett ökat samarbete mellan de statistikansvariga myndigheterna och SCB.

SCB bör i uppdrag att ansvara för att utveckla tekniken, ajourhålla och för den tekniska samordningen av den kommunala databasvara Ett uppdrag bör också till SCB att utarbeta ett förslag till sen. ges principer för finansiering och avgiftssättning av databasen.

SOU l 996: 79 l Urvalszmdersökningar 73

11 Urvalsundersökningar

Jag föreslår att urvalsundersökningar i ökad utsträckning används som metod för uppföljning och utvärdering av konmzunal verksamhet. Därvid skall särskilt prövas möjligheten att urvalsmetod använda en som sektorsövergripande kommunpanel.

Uppgifter for uppfoljnings-, utvärderings- eller utvecklingsinsatser behöver inte alltid inhämtas från samtliga kommuner. l stället for totalundersökningar, bör i ökad omfattning uppgifter inhämtas via urvalsundersökningar.

11.1 totalundersök-

Uppgiftsinsamling med

ningar

Totalundersökningar är nödvändiga när det finns behov av centrala uppgifter varje enskild kommun. Därutöver kan behov finns av om totalundersökningar for insamling av uppgifter för myndigheternas tillsynsverksamhet. Gemensamt för denna typ av uppgifter är att de utgör basdata och kan insamlas ett enhetligt sätt. Fördelen med totalundersökningar är att inga urvalsfel uppstår. Nackdelen är att totalundersökningar oftast ger ett större bortfall men dessa ger också oftast större mätfel än urvalsundersökningar. Dessutom är totalundersökningbåde tids- och arbetskrävande. Däremot är arbetsbördan mindre om ar en totalundersökning är återkommande över tid och innehåller enkla och lättdeñnierade variabler.

Av Statskontorets rapport Statens uppgiftsinsamling från kommunerna l995:l l framgår att drygt tre fjärdedelar av alla återkommande stat-

liga uppgiftsinsamlingar gentemot kommuner är totalundersökningar. Resterande utgörs av någon form av urvalsundersökning.

74 Urva/sundersökningar SOU l 996: l 79

11.2 med urvalsunder-

Uppgiftsinsamling sökningar

När uppgifter behövs för att uttala sig om ett förhållande där uppgifter från alla kommuner inte är nödvändigt föreslås istället att någon form av urvalsundersökning används. När syftet är att underlag för skattningar av tillståndet i nationen i sin helhet kan urvalsundersökningar vara tillräckliga. Andra uppgifter t.ex. uppgifter om kvaliteten i verksamheten kan med fördel insamlas via urval. En fördel med urvalsundersökningar är att de inte är lika arbetskrävande som en totalundersökning sett över en längre tid vare sig för uppgiftslämnarna eller för Därmed blir Lirvalsundersökniitgdem som genomför undersökningen. ar mindre kostsamma än totalundersökningar. Bortfallet blir mindre än i totalundersökningar. Med ett urval kommuner blir det enklare att kontollera avvikande uppgifter särskilt om kontrollen kräver telefonkontakt. Med urvalsundersökningar erhålls alltid ett urvalsfel. Om urvalet är slumpmässigt kan felet beräknas.

För alla typer undersökningar är det viktigt att undersökningen är av väl förberedd och att kommunerna i förväg känner till undersökningen.

De i undersökningen ingående variablerna skall vara väl definierade.

Dessutom skall kommunerna vara motiverade att lämna korrekta uppgifter och att de för egen del får användning av den statistik som erhålls från undersökningen.

11.2.1 Kommunpaneler

En intressant variant urvalsundersökningar utgör kommunpanelen. Socialstyrelsen har i samarbete med SCB utvecklat metoden och använder denna för insamling av uppgifter via en kommunpanel.

Kommunpaneler är i först hand ett instrument för utvärdering. Grundidén med paneler är att ett slumpmässigt urval kommuner, i storleksordningen 20-25 procent, ingår i panelen och där ett urval görs stratifierat, t.ex. i kommuntyper. Statifieringsvariabler kan vara olika kommunegenskaper. En kommun ingår i panelen under ett antal år, t.ex. fem år, och andel urvalet, i exemplet femtedel, byts ut varje en av en ar.

SOU 1996: l 79 Urvalsundersökningar 75

En kommun ingår i urvalet måste under några år ta på sig en extra som insats ifråga uppgiftslämnande blir i gengäld under många år om men befriad från att medverka i denna form urvalsundersökningar. Den av kan medlem i panelen omfördela sina resurser, förbereda sig för som uppgiften och riktat informationsstöd. Panelmetoden förväntas ges

därför ge högre kvalitet uppgiftsunderlaget.

Arbetet med urvalsundersökningar bör kunna förenklas om man använder sektorsövergripande panel för olika slags urvalsundersöken ningar. Det finns skepsis mot möjligheten att använda en sådan paen nel då befarar att urvalet inte kan göras lika effektivt som när man man det till sektorns speciella behov eller att antalet kommuner i anpassar panelen blir alltför stort jämfört med uppställda kvalitetskrav. Mot bakgrund min bedömning att det finns ett stort och växande behov av sektorsövergripande analyser baserade urvalsundersökningar av jag dock att bör pröva att utforma panel omfattar anser man en som flera sektorer. sektorsövergripande analyser kan försvåras avsevärt om sektorsmyndigheterna arbetar med helt olika urval.

SCB bör därför få i uppdrag att undersöka möjligheten till att ta fram modell sektorsövergripande kommunpanel och därvid särskilt en för en belysa de särskilda urvalsproblemen med sådan panel. En alternativ en lösning skulle kunna att för tex skola och socialtjänst ha separata vara paneler med samma metodansats.

Om efter genomförd analys finner det möjligt att införa en sektorman sövergripande panel måste ett ansvar utpekas för samordning av panelen.

SOU 1996: l 79 Urvalsundersökningar 77

12.

Redovisning på stadsdelar

Jag föreslår att de tre storstäderna i redovisningen till den nationella uppföljningen presenteras dels på kommunnivå, dels på stadsdelsnivå.

Insamlade uppgifter från alla kommuner behöver inte alltid i den nationella uppföljningen redovisas för varje enskild kommun. Uppräkning till riksgenomsnitt är tillräckligt i många fall. För vissa kvantitativa uppgifter föreligger dock ett behov av att varje enskild kommun se redovisad. I dessa fall bör redovisning av vissa uppgifter för de tre storstäderna också göras stadsdelsnivå.

Alla tre storstäder, Stockholm, Göteborg och Malmö har indelat staden i stadsdelar. Stockholms stad är från och med 1997 indelad i 24 stadsdelsnämnder. Pâ likartat sätt är Göteborg indelat i 21 stadsdelsnämnder och Malmö har från 1996 10 stadsdelar. Stadsdelsnämndema har tilldelats ansvaret för merparten av den kommunala servicen lokal nivå. I alla tre storstäderna har stadsdelsnämnderna främst ansvar för barnoch ungdomsverksamhet, individ-och familjeomsorg, äldre-och handikappomsorg, grundskolan, viss fritid och kulturverksamhet, kommunaarbetsmarknadsåtgärder samt viss skötsel av gator och parker. Därtill har några ytterligare uppgifter med olika utformning i de tre städerna överförts till den lokala nivån.

Stadsdelarna blir därmed lika stora som små eller medelstora kommuner. Syftet med en redovisning på stadsdelsnivå, av sådana verksamheter som stadsdelsnämnderna har ansvar för, är att skapa möjligheter att analysera och göra jämförelser mellan olika stadsdelar i den egna staden eller med stadsdelar i de andra storstäderna men även med andra kommuner med likartade förhållanden. l kontakten med storstadskommunerna har det framkommit att det är fullt möjligt att redovisa verksamheten stadsdelsnivå. Tidpunkten och omfattningen av redovisningen behöver inte nu läggas fast utan kan finna sina former under en övergångsperiod. Det finns emellertid ingen anledning att staten skall ha större detaljkunskap om förhållanden i de mindre kommunerna än om förhållanden inom skilda stadsdelar i de tre storstäderna och därför bör en sådan utökad presentation genomföras så snart som möjligt.

iåârüsâsaâ

å

:n. äfxÖ 1,12 .fxwç-i u áavøn;

i .v-;wii.amärxas

J finn z°..r:b. Mm

.

%3

,, .

Bättre aktualitet i uppgifterna 79

13 Bättre aktualitet i

uppgifterna

Jag föreslår att uppgiftsinsamlingen till räkenskapssammandraget RS delas upp i två omgångar. Jag föreslår att kommuner och landsting skall lämna årliga ekonomiska uppgifter hänförliga till externredovisningen exklusive den sammanställda redovisningen senast den 28 feb-

ruari året efter verksamhetsåret. Årliga ekonomiska uppgifter från

internredovisningen inklusive den sammanställda redovisningen skall

lämnas senast den 3 l mars året efter verksamhetsåret.

Jag föreslår också att staten tillsammans med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet samt representanter från kommuner

och landsting informerar leverentörer av ekonomisystem om den statli-

ga uppföljningen och de därpå följande uppgiftsbehoven för att påskynda utvecklingen datatekniska lösningar underlättar komav som munernas arbete med räkenskapssammandraget och tillhörande personal- och verksamhetsstatistik.

13.1 Ökade krav på information om kom-

munsektorn

Införande mål- och resultatstyrning statlig och statligt helt eller av av delvis finansierad verksamhet ställer ökade krav information om måluppfyllelsen i den verksamhet bedrivs i den kommunala seksom torn. Statens behov av information om den ekonomiska utvecklingen och utvecklingen av verksamheten i kommunsektoren har inte minskat genom införandet av generella statsbidrag. Sådan information erhålls inte längre genom den statistik som staten tidigare fick med de specialdestinerade statsbidragen.

I och med att statistik används i allt större utsträckning ökar kraven statistikens aktualitet, kvalitet och tillgänglighet. Därför är det väsentligt att den framtida statistiken utformas så att uppgifterna kan användas både statlig och kommunal nivå. Detta bör öka motivationen att lämna statistik med bra kvalitet. Att lämna uppgifter till statlig statistik har inte prioriterats kommuner och landsting. Eftersom statistiska av uppgifter av hög aktualitet och kvalitet efterfrågas i allt större ut-

80 Bättre aktualitet i uppgifterna SOU 1996: l 79

sträckning måste uppgiftslämnarna ta både tid och engagemang i anspråk. inaktuella uppgifter begränsar värdet statistisk information och gör att informationen blir föga användbar. En förbättrad aktualitet är därför den strategiskt viktigaste frågan för att öka användarnyttan och därmed förbättra kvaliteten i uppgiftsinsamlingen.

Det bör ligga såväl i statens i kommunernas och landstingens insom tresse att aktualiteten i de uppgifter som samlas förbättras så att uppgifterna också kan nyttjas för kommunernas/landstingens eget budget och uppfoljningsarbete. För att kommunera skall nytta av de uppgifter staten samlar bör dessa finnas tillgängliga för komsom munerna redan i maj månad.

13.2 Bokslutsprocessen i kommuner och

landsting påskyndas

Ett sätt att förbättra aktualiteten i de uppgifter som är ekonomiskt relaterade är att påskynda bokslutsprocessen i kommuner och landsting. Tidpunkten för färdigställandet bokslutet i kommuner och landsting av uppgifterna. Uppgifter från har en central funktion for aktualiteten i kommunernas och landstingens bokslut, det sk räkenskapssammandraget, bör inlämnas till staten vid väsentligt tidigare tidpunkt än vad en sker. Att få fram uppgifter tidigare skulle öka både statens och som nu kommunernas nytta av dem.

Uppgifterna till de kommunala räkenskapssammandragen skall enligt nuvarande ordning inlämnade till SCB senast den 30 april året vara efter verksamhetsåret. Endast ett fåtal kommuner lämnade 1995 års räkenskapssammandrag utsatt tid. Anledningen är a att kommuoch landstingens bokslutsarbete drar ut tiden. Andra orsaners egna ker kan att kommunerna har svårt att finna rationella metoder som vara underlättar att lämna statistiska uppgifter eller att arbetet med att lämna statistik inte tillräckligt har prioriterats. Den tid det tar att besvara uppgifterna till räkenskapssammandraget varierar mellan olika kom- Enligt SCB:s utvärdering 1995 års räkenskapssammandrag muner. av varierar tiden for besvarandet mellan 2 till 92 arbetsdagar. Genomsnittlig tid för att besvara enkäten uppgick till 20 arbetsdagar. Att svarstiderna varierar så mycket beror delvis stor omläggning av en räkenskapssammandraget. 1995 års räkenskapssammandrag är helt nytt och är den största omläggningen under de senaste 20 åren. Den stora spridningen svarstiderna tyder att det bör finnas möjligheter för av

Bättre aktualitet i uppgifterna 81

kommunerna att utveckla effektiva metoder for att förmedla information bl. a till staten.

13.3 från externredovisningen Uppgifter

lämnas

tidigare

Bestämmelser om räkenskapsföring och redovisning för kommuner och landsting finns i 8 kap. kommunallagen KL 1991:900. Bestämmelserna där är relativt översiktliga och bygger i allt väsentligt traditionen att utvecklingen praxis sköts inom kommunsektorn. av Regeringen har nyligen överlämnat ett förslag till riksdagen om att införa kommunal redovisningslag som innebär en tydligare regleen ring av kommunernas och landstingens externredovisning.

Till räkenskapssammandraget RS lämnas uppgifter både från externredovisningen och internredovisningen. Externredovisningen omfattar, enligt förslaget till kommunal redovisningslag, resultaträkning, balansräkning, fmansieringsanalys samt en sammanställd redovisning. Uppgifterna från externredovisningen lämnas både för redovisningsenheten kommunen/landstinget och koncernen där även de kommun/landstingsägda företagen ingår. Uppgifterna från kommunerna skall enligt nuvarande ordning vara inlämnade till SCB senast den 30 april året efter verksamhetsåret. För landstingens del skall uppgifterna lämnas senast den 31 mars.

Vid förfrågningar i några kommuner och landsting har det framkommit årsredovisning enligt vissa minimikrav i kommuner och landsatt en ting bör kunna vara klar att överlämnas till revisorerna redan i månadsskiftet januari/februari året efter verksamhetsåret. Förutsättningar bör finnas att lämna uppgifter från i första hand externredovisningen redan under februari månad. Detta gäller med undantag för den sammanställda redovisningen.

Mitt förslag är att insamlingen till räkenskapssanzmandraget RS delas i två delar, del omfattar uppgifter från externredovisningen upp en som

del omfattar uppgifter från internredovisningen. En sådan

och en som uppdelning tillämpas redan för landstingen. Från externredovisningen erhålls de finansiella uppgifterna och från internredovisningen erhålls verksamhetsindelade ekonomiska uppgifter.

82 Bättre aktualitet i uppgifterna SOU 1996: l 79

Jag föreslår att kommuner och landsting senast den 28 februari året efter redovisningsåret skall inlämna uppgifter från externredovisningen exklusive den sammanställda redovisningen koncernredovisningen.

13.4 från

Uppgifter internredovisningen läm-

nas tidigare

Internredovisningen styrs inte av vedertagna modeller och principer som externredovisningen gör. Det finns inte heller någon lag som reglerar intemredovisningen. internredovisningen påverkas kommuav nernas och landstingens val av styrprinciper, organisation, verksamhetsinriktning m.m.

Uppgifter från internredovisningen skall kommunerna lämna senast den 30 april och landstingen skall lämna motsvarande uppgifter senast den 31 maj.

Kommunernas arbete med att lämna tillförlitliga uppgifter har försvårats av att både staten och kommunerna använder olika definitioner, olika verksamhetsindelningar och olika kostnadsfördelningar i den statistiska informationen. Om kommunerna sina än mer anpassar system till den nya verksamhetsindelningen och till den kontoplanen i nya KommunBas -95 underlättas uppgiftslämnadet och därmed kan uppgifter lämnas snabbare. Den nya verksamhetsindelningen används från verksamhetsåret 1995 for redovisning till den kommunala bokslutsstatistiken. Denna utredning har sett som en huvuduppgift att, med 1995 års erfarenheter och med denna utrednings ambition om ökad samordning, vidareforädla denna verksamhetsindelning med gemensamma begreppsdeñnitioner.

Målet för kommunerna bör vara att internredovisningen, vid sidan av att vara ett stöd för den egna organisationsutformningen och ekonomistyrningen så långt det går också anpassas till uppgiftslämnadet till räkensskapssammandraget. Detta bör i stor utsträckning kunna lösas inom de redovisningssystem kommuner och landsting använder. Efterkalkyleringen i samband med att räkenskapssammandraget besvaras kan då minimeras.

Den struktur med enhetliga definitioner föreslås i denna utredning som bör underlätta för kommunerna att lämna uppgifter. Uppgifter till räkenskapsssammandraget bör därmed kunna lämnas vid betydligt en

Bättre aktualitet i uppgifterna 83

tidigare tidpunkt än vad idag sker. Jag föreslår att kommuner och som landsting senast den 31 året efter redovisningsåret skall lämna mars uppgifter från intemredovisningen inklusive den sammanställda redovisningen koncernredovisningen samt relevanta verksamhetsuppgifter för den övergripande nationella uppföljningen.

13.5 lnformationsspridning

Staten kan medverka till att förbättra aktualiteten och kvaliteten i uppgiftsinsamlingarna att öka motivationen och förståelsen i komgenom

och landsting för uppgiftsinsamlingens betydelse och peka på

muner vilket värde den har både for statens och för kommunsektoms uppföljning av verksamheten.

För att öka kommunsektoms motivation måste statens infonnationsbehov förtydligas så att det klart framgår vad informationen skall användas till. Staten bör i god tid före aktuellt redovisningsår lämna information vilka uppgifter som krävs för att kommuner och landsting om skall kunna utforma sina redovisnings- och informationssystem ett ändamålsenligt sätt. Informationen bör riktas till såväl anställda som till politiker också till revisorer och dataleverentörer. Information men kan t.ex.lämnas vid regionala konferenser. Att visa goda exempel sätt. Sådana informationsinsatser bör ske i samarbete med är ett annat berörda sektorsmyndigheter, SCB och Svenska Kommunförbundet respektive Landstingsförbundet.

Kommunerna har ett behov att effektivisera uppgiftslämnandet. I av

SCB:s utvärdering av 1995 års räkenskapssammandrag efterfrågas

tekniskt stöd många kommuner för att kunna utveckla egna modelav ler för informationshantering. Ett sätt att stödja sådan utveckling är en att staten tar initiativ till dialog behovet av och kraven statisen om tiska uppgifter med de dataföretag levererar ekonomisystem. Detta som bör ske tillsammans med Svenska Kommunförbundet respektive Landstingsförbundet och representanter från ett antal kommuner och landsting. Programleverantörerna kan, för att underlätta kommuneras arbete att ta fram erfoderlig statistik, leda en utveckling av t.ex. redovisningsmodeller och finna tekniska lösningar sammanför olika som uppgifter. En uppgift kan att översätta olika kontoplaner till vara strukturen i räkenskapssammandraget. De moderna ekonomisystemen klarar ofta att hantera sidoordnad verksamhetsstruktur genom s. k en

skuggkoder vilket underlättar uppgiftslämnandet. Till stor del är det en

84 Bättre aktualitet i uppgifterna

engångsinsats att anpassa kodplanen alternativt skuggkodplanen i ekonomisystemen till den uppgiftsstruktur som krävs för anpassningen till räkenskapssammandraget.

13.6 Är detta

möjligt att genomgöra

Förslaget att öka aktualiteten i den ekonomiska uppföljningen innebär

en väsentlig höjning av ambitionsnivån jämfört med dagens situation. När man bedömer tidpunkten för statistikinlämning måste även hänsyn tas till de insamlade uppgiftemas kvalitet. Det är dock viktigt att redo-

visningen av de uppgifter som skall ingå i det nationella uppföljnings-

systemet kan göras snabbare. Är kvaliteten på den insamlade statisti-

ken bra kan granskningen hos statistikproducentema minimeras.

Flera skäl talar för en tidigareläggning av uppgiftsinlämningen:

° Förslaget i regeringens proposition 1996/97:52 om den kommunala redovisningen stramar upp kommunernas och landstingens redovisningsprinciper vilket minskar möjligheten för "kommunspecifika" dispositioner.

° Propositionen1996/97:52 innehåller krav på att kommuner och landsting skall upprätta minst en delårsrapport under året. Tillsammans med ökade krav på den löpande uppföljningen som följer av balanskravet bör detta leda till att såväl aktualitet som kvalitet ökar i den ekonomiska redovisningen.

En tidigare tidpunkt innebär förändrade rutiner i kommunernas och

landstingens bokslutsarbete. Detta är dock en engångseffekt.

Uppgifterna som lämnas vid den föreslagna tidpunkten kan normalt

inte vara reviderade och bör betraktas som preliminära. Det är inte

heller idag något formellt krav att dessa uppgifter skall reviderade

vara och beslutade av fullmäktige. Jag anser att det är fullt tillräckligt att de

ekonomiska uppgifterna till räkenskapssammandraget hämtas från tjänstemännens förslag till bokslut även innan det presenteras kom-

munstyrelsen. Viss följsamhet mellan de uppgifter som lämnas till staten och den politiska behandlingen i kommunen bör dock finnas.

Eventuella kompletteringar kan, om så erfordras, göras efter revision och den politiska behandlingen i kommunfullmäktige. Förfrågningar

tyder att det är ytterst sällsynt som kompletteringar i bokslutet er-

SOU 1996: 179 Bättre aktualitet i uppgifterna 85

fordras grundade den politiska processen. Sent upptäckta felaktigheter i bokslutet korrigeras alltid.

Man kan hysa berättigade tvivel om kommuner och landsting klarar av att lämna uppgifter vid denna betydligt tidigare tidpunkt. Framförallt kan svårigheter förväntas första året innan nya tidsplaner och interna rutiner trimmats in. Kommuner och landsting har emellertid mest att vinna sådan skärpning i alla led att resultaten av uppgiftsinsamen lingen återförs till dem väsentligt tidigare än nu och så tidigt att de kan utgöra ett värdefullt underlag i den egna uppföljningen av verksamheten och inför budgetarbetet. Som motprestation bör staten olika sätt underlätta denna process bl.a. genom att staten tidigt informerar om vilka uppgifter kommer att samlas in. Dessutom kan staten inforsom mera programleverentörerna vilka behov och krav som ställs innehållet i den nationella uppföljningen och därmed ge dem möjlighet att finna datatekniska lösningar som underlättar arbetet med uppgiftsinsamling. Vidare måste staten skärpa sin egen hantering så att tiden för bearbetning av det inlämnade materialet förkortas. Målet måste vara att bearbetat material är återfört till kommunsektorn senast under maj månad året efter verksamhetsåret.

,iåffiiäøil Öfqááiäâäå a . Füåâizêg V

iäräiåii i 8531123

SOU 1996: l 79 Benchmarking 87

14 ska

Benchmarking - staten stödja

den lokala processen

Jag föreslår att staten stödjer benchmarkingprojekt som ett sätt att

skapa förutsättningar för effektiv verksamhet i kommuner och

en landsting.

14.1 Benchmarking

Det är värdefullt både för staten och för kommunsektorn att den kommunala verksamheten bedrivs ett effektivt sätt. Ett sätt att få effektiva kommuner och landsting är att dessa jämför sig med varandra. Benchmarking är en metod för att sprida information och idéer som kan användas för att utveckla och förbättra den egna verksamheten. Benchmarking innebär att systematiska jämförelser lär sig man genom dem är bäst eller ledande inom det område som man vill förav som bättra och utveckla. Metoden innebär ett ömsesidigt informationsutbyte mellan två eller fler parter. Verksamheten mäts löpande genom att använda ett antal sk referenspunkter för attjämföra resultatet med andenheter har identifierats som ledande området. Med ra som benchmarking fokuseras inte enbart slutprestationen utan även arbetsmomentet och inom organisationen. Benchmarking innebär processer att utifrån jämförelser ifrågasätta och utveckla det egna arbetssättet så att verksamheten kan förbättras och effektiviseras. Tillvägagångssättet är inte avgränsad företeelse utan skall vara ett verktyg för löpande en styrning organisationen och för utveckling av verksamheten. Vad av som skiljer benchmarking från andra jämförelser är det systematiska angreppssättet kombinerat med en uttalad förändringsambition. En förutsättning för ett bra genomförande benchmarking är en aktiv av medverkan alla nivåer i kommuner och landsting.

14.2 Varför skall staten benchmarking stödja i kommuner och landsting

Benchmarkingmetoden kan vara ett sätt för staten och kommunsektorn att gemensamt t.ex. utveckla förmågan att bättre mäta effektivitets- och

88 Benchmarking... SOU l 996: l 79

produktivitetsutvecklingen i sektorn. Att medverka till att sprida kunskap mellan kommunerna och landstingen genom att bl.a.visa goda exempel kan vara ett sätt för staten att följa utvecklingen i kommunsektorn.

Skillnader i kostnad för olika verksamheter mellan kommuner kan bero skillnader i verksamheten eller olika befolkningsstruktur men också fel i inregistreringen av data. Det ankommer på varje enskild kommun eller landsting att se till att uppgifter tas fram som möjliggör korrekta jämförelser dem emellan.

Ett viktigt stöd för de kommunala jämförelserna är att uppgifterna i den kommunala databasen, som föreslås i denna utredning, är konsistenta och av god kvalitet och att databasen är lättillgänglig. Om kommuner och landsting har tillgång till jämförande statistik av tillförlitlig kvalitet kan statistiken vara ett medel för dem att själva initiera åtgärder som kan leda till att verksamheten bedrivs effektivare.

En uppföljning som baseras aktiva jämförelser inom kommunsektorn bör också kunna stödja de statliga sektorsmyndigheternas arbete med utvärdering och utveckling av verksamheten i sin sektor.

Det ligger således i statens intresse att kommuner och landsting jämför sig med varandra så att det samhällsekonomiska utrymmet används ett effektivt sätt. Därför bör staten medverka till att benchmarking görs inom alla verksamhetsområden i alla kommuner och kommuntyper. Staten bör överväga att stödja den lokala processen i kommunsektorn

genom att biträda intresserade kommuner och landsting med att t.ex.

skapa analysmodeller samt att bidra till att extern utvärdering av dessa modeller sker och att resultaten blir allmänt tillgängliga.

Framtida utveckling 89

15 Framtida utveckling

Jag föreslår att samordningsfunktionen inom regeringskansliet förstärks för den övergripande uppföljningen kommunsektorn. av

15.1 Organisation

151.1 Behovet av samordning

l utredningsdirektiven att förslag skall lämnas hur samordanges ning, god kvalitet, jämförbarhet och aktualitet i de nationella nyckeltalen skall bibehållas och utvecklas framöver.

Samordnade statistiska uppgifter god kvalitet behövs for statens av uppföljning och styrning kommunsektorn. Detta leder till ett behov av övergripande och samordnande funktion. En samordnande funkav en tion skall ha ansvaret for att samordna den övergripande nationella uppföljningen kommuner och landsting. En sådan funktion kan ockav så för att den nödvändiga dialogen mellan olika parter upprättsvara hålls. Samordning begreppsdefinitioner och standarder vid dataav överföring är exempel aktiviteter som kräver samverkan mellan flera aktörer. En samordnande funktion kan även aktivt medverka i metodutvecklingen inom verksamhetsområdet. En viktig uppgift for en samordningsfunktion är att identifiera intressanta frågeställningar så att statistikproduktionen utvecklas mot att tillgodose behovet av sektorsövergripande analyser. Även för kommunerna och landstingen kan sådana analyser ett viktigt redskap for den egna styrningen och var uppföljningen. Allt detta sammantaget pekar ett behov att skapa nya arbetsformer i departement och myndigheter sektorsövergripande av karaktär. En samordnande funktion kan också behövas för andra uppgifter med kommunal anknytning.

90 Framtida utveckling

15.1.2 En samordande funktion

l dag saknas en central instans som har till uppgift att samordna statens uppföljning av kommunsektorn. Det grundläggande problemet är att staten hitintills inte haft en övergripande central funktion för uppföljning och utvärdering av kommunsektorn. De departement som har haft ansvaret för kommunfrågorna har inte haft en motsvarande myndighet knuten till sig. Detta talar för att det finns ett principiellt behov av att en sådan samordnande funktion skapas för att klara samordningen gentemot kommunsektorn.

Statsförvaltningen är i huvudsak organiserad med sektoriellt indelade

departement och myndigheter vilket medför att i första hand sektorsintresset bevakas. Den centrala politiska samordningen har varierat över tid. Kommundepanement, lnrikesdepartement, Civildepartement, Finansdepartement och nu senast lnrikesdepartementet har svarat För samordningen av olika sektorsintressen gentemot kommunsektorn. Särskilt Finansdepartementet har genom sin samordning rikets fiav nanser varit, i praktiken, ett starkt samordnande lnte i någondera organ. av fallen har det dock funnits en central myndighet som har haft en motsvarande samordnande uppgift gentemot kommunvärlden.

Även kommunerna själva har organiserats och efter sektorsinstyrts en delad modell. Likaså har Svenska Kommunförbundet i huvudsak varit organiserat enligt sektorsprincipen. Lagstiftningen är också i stort sett sektorsinriktad. l kommunerna tycks dock denna trend numera vara bruten. Den nya kommunallagen KL 1991:900 har givit kommunerna stort handlingsutrymme att själva organisera sin verksamhet. Det har i många fall lett till att verksamheter slagits samman och integrerats över sektorsgränserna. Kommunerna bedriver en komplex verksamhet vars gränser mellan verksamhetsområden numera inte är så strikta. Gränserna i den dagliga driften är heller inte så skarpa mellan den obligatoriska, lagreglerade verksamheten och den frivilliga verksamheten.

Av tradition har de samordnande uppgifterna lösts av statsmakterna olika sätt. Ibland har samordningen lösts av en specialistmyndighet, som t.ex. SCB och ibland har en sektorsmyndighet fått särskilt uppdrag att sköta samordningen. Andra sätt har varit att tillsätta statlig uten

Framtida utveckling 91

redning eller kommitté. Åter ett annat sätt har varit att uppdra till en en delegation att handha en tillfällig uppgift. Jag ser detta som olika nödlösningar i brist centralt samordnande funktion. en

Andra alternativa vägar att lösa den statliga samordningen av den övergripande nationella uppföljningen kan finnas. Ett alternativ kan vara att låta samrådsgruppen för kommunal finansstatistik få i uppdrag att samordna, vidmakthålla och vidareutveckla uppgiftsinsamlingen. En möjlighet är att lägga ansvaret för de samordnade uppgifterannan i delegation mellan regeringen och berörda sektorsmyndigheter. na en Ett exempel sådan lösning är att lnrikesdepartementet överväger en att uppdra till ideell förening, med staten, Svenska Kommunförbunen det och Landstingsförbundet som medlemmar, att svara för samordningen den kommunala redovisningen. Åter möjlig lösning av en annan är att ålägga en statlig myndighet att samordna, bevaka och vidareutveckla statens uppföljning hela kommunsektorn. En sådan myndigav het skulle utgöra ett instrument för staten att samordna sektorsmyndigheterna och därmed hålla ihop statens intressen gentemot kommunsektorn.

l och med Sveriges inträde i EU kan den svenska förvaltningsmodellen med små departement och relativt stora självständiga myndigheter te sig alltmer tungrodd mot bakgrund av den snabba beslutsprocessen i EU. En utveckling mot att även Sverige måste anpassa sin förvaltningsorganisation till den gängse i Europa kan innebära att staten måste överge den nuvarande förvaltningsmodellen med små departement och stora verk. En alternativ tanke till en central myndighet, skulle då att redan förstärka lnrikesdepartementet, med resurvara nu för samordning den nationella uppföljningen gentemot ser a av kommunsektorn. Om Sverige haft samma förvaltningsmodell som länderna i Europa har, hade nuvarande lnrikesdepanement varit det organ som samordnat kommunfrågorna.

I avvägningen mellan de skisserade alternativen finner jag att den nu bästa lösningen skulle vara att låta en enhet inom lnrikesdepartemeneden instans samordnar övergripande uppföljning tet vara som statens kommunsektorn. En sådan enhet inom departementet skulle därmed av få uppgifter av myndighetskaraktär. En fördel med en sådan lösning är att enheten relativt lätt kan organiseras i en given organisationsstruktur. En fördel är också att regeringen själv utgör den styrande kraften annan över de myndigheter handhar kommun- och Iandstingsfrågor. som

92 Framtida utveckling

Ansvaret kan, om det bedöms vara en bättre lösning, utan större svårigheter, överföras till en central myndighet, ett kommunverk.

Ansvarsområdet för en central funktion för uppföljning av kommunsek-

torn föreslås att vara

samordna uppgiftsinsamlingen mellan sektorsmyndigheterna och -

vidmakthålla god kvalitet, aktualitet och jämförbarhet i uppgifterna för

den nationella uppföljningen

vidareutveckla de nationella nyckeltalen med tillhörande definitioner -

ansvara för den kommunala databasens fortbestånd och utveckling -

initiera och leda sektorsövergripande analyser för t.ex. produktivitets- och effektivitetstudier.

Om regeringen följer detta förslag är det naturligt att detta samordnas med ansvaret för den årliga skrivelsen utvecklingen inom den om kommunala sektorn och ansvaret för att följa och utveckla det kommunala utjämningssystemet.

Framtida utveckling 93

15.2 Uppföljning och utveckling av produk-

tivitet och effektivitet

Att Förbättra möjligheterna till uppföljning inom kommunsektom är ett uttalat syfte med ansträngningama att effektivisera uppgiftsinsamlingen. Regeringen har också, parallellt med denna utredning, uppdragit Statskontoret att bl.a. lämna förslag till hur en återkommande uppföljning av produktivitetsutvecklingen i kommuner och landsting kan åstadkommas. Jag har under utredningstiden samrått med Statskontorets utredare i dessa frågor och stämt av att vi har en gemensam syn problembilden och behovet av utvecklingsinsatser. I detta avsnitt anges översiktligt inriktningen av dessa.

Tidigare har påtalats vikten av att i linje med målstyrningsfilosofin inrikta arbetet än mer att följa upp utvecklingen av effektivitet. Det är en allvarlig svaghet att statens uppföljning i så stor utsträckning enbart är inriktad på produktion och produktivitet och i så ringa omfattning effekter och effektivitet. Det finns flera orsaker till de brister som finns detta område.

En sådan är bristen distinktion i användningen av begreppen produktivitet och effektivitet. Produktivitet så som ordet använts i denna utredning står för relationen mellan den mängd produktion som utförs och de resurser som sätts för att åstadkomma denna produktion. Effektivitet står för den grad av måluppfyllelse som uppnås genom verksamheten ifråga, ställd i relation till resursinsatsen. l många sammanhang används uttrycken som synonymer. Det är någorlunda försvarligt om man säkerställer att de vidtagna åtgärderna i produktionen verkligen leder till de uppsatta målen. Inom offentlig serviceproduktion är sambanden mellan åtgärder och effekter i de flesta fall mycket komplexa och ganska osäkra.

Den mest centrala orsaken är dock problemen med mätning. Primärt är det frågan om vad man skall mäta. Lättast är att identifiera och mäta de insatta resurserna. Produkten kan av olika skäl vara svår att identifiera. Inom varuproduktion får man vanligen en homogen produkt som säljs marknad och därför har ett pris. Inom offentlig tjänsteproduktion en är produkten ofta själva processen som utgör tjänsten. Den varierar därför mellan olika utförare tjänsten och produkten är därför sällan av

94 Framtida utveckling

homogen. Produkten säljs inte heller på en marknad, har inte alltid en tydlig kund och åsätts inte något pris. Produktens värde och för vem den har ett värde kan vara svårt att bestämma och än svårare att mäta.

Det kan därför vara svårt, ibland i princip omöjligt, att få ett entydigt mått produktiviteten. Jämförelser mellan olika sektorer är därför sällan meningsfulla. Däremot är det möjligt att mäta produktivitetens utveckling över tiden och också exempelvis mellan olika kommuner om har kontroll över att man mäter samma sak och med samma man mätmetoder. Det pågår ett utvecklingsarbete kring detta i flera kommuner. En vidgad användning av benchmarking skulle avgjort öka förmågan i kommunvärlden att hantera mätproblemen.

En annan central orsak som har samband med mätproblemen är avsaknaden av operativa mål. De flesta nationella mål liksom lokala politiska mål är formulerade som inriktningsmål och inte sällan vaga sådana. Styreffekten blir begränsad om de inte görs operationella, dvs. formuleras i uppföljningsbara tenner och tidssätts så att målen skall uppnås före en viss tidpunkt eller under en viss period. Svårigheten att mäta kan vara en anledning till att de nationella målen så sällan görs operationella. I stället har kommunerna haft att själva omtolka inriktningsmålen till operationella effektmål. Staten måste ta vara den kunskap som därvid utvecklas inom kommunvärlden när det gäller att bemästra mätproblemen och i framtiden inrikta sig att lägga fast mätbara effektmål. Inom områden där sådana saknas blir uppföljning föga meningsfull.

Huvudsakligen inriktades uppföljningen av kommunernas verksamhet i det tidigare styrsystemet mot produktionen. I det nya styrsystemet skall uppföljningen istället koncentreras mot resultaten och effekterna av åtgärderna. Det är en betydande förändring av metoder och underlag för uppföljning som därmed krävs. De effekter som eftersträvas handlar om att uppnå vissa tillstånd i samhället vilket oftast är liktydigt med tillstånd eller beteenden hos befolkningen. Uppgifter om detta kan ibland men långt ifrån alltid fångas via den uppföljning av produktionen som hitintills varit vanligast förekommande. Nya problem dyker också upp vid sådan uppföljning. Ett sådant är tidsaspekten. En åtgärd, en produktion av något slag, kan ibland få omedelbara resultat men vanligen är att den först längre sikt har effekt på tillståndet i samhället. Sambandet mellan åtgärd och effekt kan då vara svårtolkat. Till detta kommer komplexiteten i sambanden mellan åtgärder och effekter. För att uppnå en viss effekt, ett tillstånd i samhället, krävs det vanligen

Framtida utveckling 95

en lång rad åtgärder, som sätts inom olika verksamhetsområden. På motsvarande sätt kan en viss åtgärd få ett flertal effekter som kan avläsas inom olika samhällssektorer. Entydiga samband mellan åtgärd en och en effekt låter sig då inte fångas med enkla statistiska uppgifter.

Det behöver därför utvecklas förbättrade metoder för uppföljning av den kommunala verksamheten. Sektorsvis uppföljning blir inte tillräcklig utan måste kompletteras med en sektorsövergripande och sannolikt måste denna utökas bekostnad den sektoriella. Även här av kan en ökad användning av benchmarking bli ett viktigt redskap för utveckling. Benchmarking är primärt ett instrument för produktivitetsoch effektivitetsjämförelser under kontrollerade fonner. Samma metod och samma underlag kan emellertid också användas för att återge koppling till politikerna om samband mellan effekter och åtgärder och

därmed kostnader. Åtgärder som har osäkra effekter eller stora kostna-

der i förhållande till uppnådda effekter kan mönstras ut och satsningar göras dem som är säkrare eller kostnadseffektiva. Samband mer som kan vara svåra att reda ut makroplanet kan lättare fångas om man gör analyser mikroplanet genom kontrollerade jämförelser mellan ett antal samverkande kommuner.

Det har i flera sammanhang påtalats att kommunvärlden varit dålig att följa upp sin egen verksamhet. Nu är en förbättring gång. Staten bör därför stödja och stimulera denna utveckling. Statens egen uppföljning, särskilt när det gäller utvärdering och utveckling kan underlättas och förbättras om den i ökad omfattning, baseras goda och kontrollerade lokala uppföljningsprojekt.

SOU 1996: 179 Samlade ejfekter av förslagen 97

16 Samlade effekter av förslagen

16.1 Effekter för staten och kommunsektorn

Ambitionen med mina förslag i denna utredning är att söka skapa en

struktur för den övergripande nationella uppföljningen som kan ligga

till grund för kontinuerlig uppföljning av verksamheten i kommuner en

och landsting. Förslagen syftar till att förbättra kvaliteten samt jämför-

barheten i den insamlade statistiken vilket underlättar för såväl komoch landstingen för staten att följa verksamheten. munerna som upp Förslagen syftar också till att tydliggöra statens behov av information kommunsektorn i ett målstyrt styrsystem. Omfattningen och inneom

hållet i uppgiftsinsamlingama har därvid avpassats och utformats så att

det är tillräckligt för den nationella uppföljningen av kommunsektorn. Förslaget också förutsättningar erhålla erforderliga ger att ur systemet statistiska uppgifter för redovisning till nationalräkenskaperna, för redovisning till Eurostat och för det kommunala utjämningssystemet. Kommunerna får ökade möjligheter att själva använda den information lämnas till staten för styrning och uppföljning av den egna verksom samheten. Samtidigt kommunala jämförelser baserade ett liksom värdigt statistiskt material väsentligt underlättas genom de förbättringi uppgiftsinsamlingen som föreslås. ar

Ett första resultat förslagen är att verksamhets- och personalstatistiav ken med olika åtgärder har samordnats med den årliga bokslutsstatistiken avseende såväl innehåll tidpunkt. Samordning mellan statissom tiksystemen är viktig förutsättning för att kunna göra jämförelser en mellan olika kommuner och mellan olika landsting men också för produktivitets- och effektivitetsstudier. Samordning av olika insamlingar

medverkar också till att kvaliteten i uppgifterna förbättras.

Ett annat resultat förslaget är att statistiska uppgifter blir betydligt

av tidigare tillgängliga att användas genom att inlämning av ekonomiska

uppgifter till räkenskapsammandragen tidigareläggs. Dessutom ökar

uppgifternas aktualitet och tillgänglighet genom förslaget att bygga en databas där direktåtkomst möjliggörs för flera olika användare.

98 Samlade eye/ner av förslagen SOU 1996: l 79

För att minska arbetsbördan för uppgiftslämnama föreslås rad åten gärder t.ex. en fast struktur med enhetliga begreppsdeñnitioner, att statens informationsbehov görs tydligt och att kommuner och landsting delges erforderlig infonnation i god tid före det att inlämning av uppgifter skall ske. Dessa faktorer innebär sammantaget att kommuner och landsting inför verksamhetsåret har god kännedom vilka uppgifter om som skall lämnas efter årets slut. Detta innebär att de har möjlighet att göra de anpassningar av redovisningssystem bedöms m.m. som som nödvändiga med hänsyn till de uppgifter skall lämnas. Tillfälliga som undersökningar där uppgifter skall tas fram i efterhand bör därmed minska väsenligt. Även de olika förslagen till samordning insamav lingarna och att urvalsundersökningar används i större utsträckning än idag underlättar uppgiftslämnarnas arbete.

Ett stort värde med de föreslagna förändringarna for kommunerna är att resultatet återförs till kommunerna så snabbt att det kan ligga till grund för deras eget uppfoljnings- och budgetarbete. Statistiken görs därvid till ett viktigt instrument for att ett effektivt sätt driva den kommunala verksamheten.

Det största värdet för staten är att den föreslagna statistiken är inriktad att möjliggöra en utveckling av statens uppföljning kommunsekav torn som bättre, än den nuvarande uppföljningen, harmonierar med statens beslut om att införa mål- och resultatstyrning styrprincip. som

Jag föreslår slutligen att statens uppgiftsinsamling skall samordnas även framledes. Naturligt torde att samordningsfunktion placevara en ras någonstans inom regeringskansliet. Om samordningen stärks framöver kommer staten att kunna samfällt än idag och planera agera mer sin uppföljning den kommunala verksamheten ett av mer genomtänkt sätt.

16.2 Ekonomiska konsekvenser

De kostnadsökningar vissa förslagen innebär är helt marginella som av jämfört med de potentiella rationaliseringsvinster förslagen syftar som till. Kostnadsökningarna består i huvudsak kostnader engångskaav av raktär både for kommunsektorn och för staten.

l kommunerna uppstår kostnader initialt för anpassning och utveckling av redovisningssystem och andra statistiksystem. Arbetsrutiner och

SOU 1996: l 79 Samlade effekter av förslagen 99

tidsplaner måste ändras och utbildning genomföras. Vissa arbetsmomåste därför tidigareläggas året vilket kan få en engångseffekt

ment i kostnadshänseende. Samtidigt initiala kostnader kan uppstå som

kommer mina förslag att medföra positiva effekter, t.ex. att jämförelser

underlättas mellan enskilda kommuner och landsting.

l uppstår kostnader för bl.a. uppbyggnaden databasen och, om

staten av möjligt, skapande sektorsövergripande kommunpanel. Staså är av en kostnader bedöms inte större än att de rimligtvis kan täckas tens vara inom de befintliga utgiftsramarna.

initiala kostnadsökningarna uppvägs att förändringarna syftar till De av Stabilisering inhämtning information att skapa en av statens av genom fastare struktur. En ökad aktivitet i olika benchmarkingprojekt inneen

bär också betydande besparingspotentialer skapas i verksamheten

att och bidrar därmed till att begränsa kostnadsökningarna i den kommu-

nala verksamheten.

fai;

fås s 3.3..,

SOU 1996: l 79 Bilaga I l0l

1 Bilaga

Kommittédirektiv 1996:7

SOU l996: l 79 Bilaga l I03

min

Kommittédirektiv

Dir. 1996:7

Statens uppgiftsinsamling från kommuner och

Iandsüng

Beslut vid regeringssammanträde den 8 februari 1996.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att utarbeta förslag till hur kvalitet och jämförbarhet kan förbättras avseende de uppgifter av i huvudsak ekonomisk karaktär som staten samlar från kommuner och landsting. Utredaren skall dessutom lämna förslag till hur uppgiftsinsamlingen kan samordnas för att öka jämförbarheten och minska bördan för uppgiftslämnarna.

Utgångspunkter för uppdraget

Regering och riksdag har ett övergripande ansvar För all den verksamhet som bedrivs inom den offentliga sektorn och behöver därför god information för att kunna följa utvecklingen inom sektorn. När det gäller kommunala verksamheter såsom skola, äldreomsorg samt hälsooch sjukvård, samlar staten regelbundet en mängd information från kommuner och landsting. För att uppföljningen skall bli ett fungerande instrument krävs att informationen är aktuell, relevant, jämförbar och av god kvalitet. År 1993 ersattes mängd specialdestinerade statsbidrag till komen munerna med ett generellt statsbidrag. Regeringen uttalade i detta

sammanhang prop. l99l/92zl50, del ll att statlig uppföljning av den

kommunala sektorn i huvudsak bör avse de områden, för vilka kommunerna fått ett direkt lagstiftat ansvar av staten. Uppföljningen bör avse resultaten av verksamheterna och inte metoderna. l ovan nämnda proposition pekade regeringen även vikten av att följa hur den kommunala verksamheten utvecklas i förhållande till nationella mål, hur resursforbrukning inom olika områden förändras samt hur produktivitet och effektivitet utvecklas.

104 Bilaga l SOU 1996: l 79

Uppföljning av verksamheten inom den kommunala sektorn bedrivs i flera olika former. De olika sektorsmyndigheterna, t.ex. Skolverket och Socialstyrelsen, svarar för statistikinsamling och uppföljning inom sina respektive ansvarsområden. Statistiska centralbyrån SCB svarar för insamlingen av uppgifter om kommunernas ekonomi genom det årliga räkenskapssammandraget. Motsvarande insamling avseende landstingen sköts Landstingsförbundet som sedan vidarebefordrar av uppgifterna till SCB. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet samlar regelbundet löne- och personalstatistik samt information om bl.a. kommunernas och landstingens bedömningar av den framtida utvecklingen avseende ekonomi, personal och verksamhet. Statskontoret fick i december 1994 i uppdrag av Finansdepartementet att utreda vissa frågor avseende statens insamling av uppgifter från kommunerna. l Statskontoret rapport Statens uppgiftsinsamling från kommunerna 1995:1 1, påvisar utredarna att det finns möjligheter till samordning inom området. Statskontoret anser vidare att räkenskapssammandraget utgör en väsentlig del av den information bör grunden för den statliga uppföljningen av kommunseksom vara torns verksamhet. 1 rapporten föreslås också att nationellajämförelsetal utvecklas bl.a. i syfte att bidra till en positiv produktivitetsutveckling inom de kommunala verksamheterna. SCB har våren 1995 startat en samordningsgrupp vars syfte är att

fånga olika intressenters behov av kommunal finansstatistik omfattar

inte landstingen, att verka för tids- och innehållsmässigt samordnad en insamling uppgifter samt att medverka till ett bättre uppgiftsinlämav nande. 1 ingår representanter från SCB, Svenska Kommunförgruppen bundet, Socialstyrelsen, Skolverket, Statskontoret samt Konkurrensverket. Under 1995 har Svenska Kommunförbundet utarbetat ett förslag till kommunal baskontoplan, Kommun-Bas 95. Ett syftena med ny av kontoplanen är att medverka till enhetliga definitioner för den externa redovisningen. Detta ska sedan bidra till en förbättrad information och underlätta utbytet information inom och mellan olika delar av den av offentliga sektorn. 1 Kommun-Bas 95 ingår dessutom en ny verksamhetsindelning ska möjlig att använda oavsett vilken organisasom vara tionsstruktur den enskilda kommunen valt. Verksamhetsindelningen har även betydelse för olika typer verksamhetsrelaterade nyckeltal av kan tas fram med hjälp av räkenskapssammandraget. som Landstingsförbundet har under 1995 startat ett projekt i syfte att se över och förbättra statistikproduktionen. Projektet skall vara avslutat 1996. Ett motiven för översynen rad problem uppmärkav är att en sammats under år behöver få sin lösning. Det finns bl.a. senare som kvalitetsbrister i den ekonomiska statistiken, och verksamhetsindelningen inom landstingen behöver anpassas till dagens organisation och

vårdformer. Projektet skall även på hur produktivitetsstudier

ge svar

SOU l996: l 79 Bilaga I l05

och kostnadsjämförelser inom och mellan landstingen skall möjliggöras. För att ytterligare förbättra underlaget för den statliga uppföljningen av den kommunala verksamheten och ekonomin i fråga om kvalitet och relevans krävs dels en förbättring av jämförbarheten, bl.a. gemensambegreppsdeñnitioner för samtliga kommuner respektive landsting, ma dels samordning och förenkling uppgiftsinsamlingen. En avvägen av ning bör därvid göras mellan kommunernas och landstingens respektive statens behov av information. Mot den här redovisade bakgrunden bör ett underlag tas fram som kan ligga till grund för konkreta förslag till förändringar i uppgiftsinsamlingen samt i bearbetningen av de insamlade uppgifterna.

Utredarens uppgift

Utredaren får i uppdrag att ta fram ett konkret förslag till hur kvalitet och jämförbarhet i insamlade ekonomiska eller ekonomiskt relaterade uppgifter skall förbättras, bl.a. genom gemensamma begreppsdeñnitio- Uppdraget innefattar också att föreslå hur den insamling av uppgifner. ter från kommuner och landsting olika myndigheter gör idag kan som samordnas och förbättras. En strävan skall vara att en så stor del som möjligt av den årligen återkommande insamlingen av uppgifter med i huvudsak ekonomiskt inslag sker inom ramen för, eller i samband med, det kommunala räkenskapssammandraget. Även i övrigt bör en samordning eftersträvas när det gäller tidpunkt, tillvägagångssätt och innehåll i olika myndigheters uppgiftsinsamling. Vidare skall utredaren presentera förslag till lösningar som gör uppgifterna jämförbara, t.ex. vid analys av vad en viss tjänst kostar i olika kommuner eller landsting samt kostnadsutvecklingen över tiden inom olika verksamhetsområden inom kommunsektorn. Det kan t.ex. gälla hur mycket en heltidsplats inom barnomsorgen kostar per år eller hur mycket en plats i särskilt boende kostar per dygn. De förslag som utredaren lämnar skall även tillgodose de krav som ställs nationalräkenskaperna, bl.a. med hänsyn till de behov av statistiska uppgifter uppkommit i och med medlemsskapet i Europeiska unionen. som Därtill skall utredaren beakta det arbete som pågår inom Finansdepartementet med att utarbeta en lag om kommunal redovisning. l uppdraget ingår också att överväga om räkenskapssammandraget behöver kompletteras med vissa statistiska uppgifter om verksamheten samt hur dessa bör utformas för att olika former av nyckeltal skall kunna tas fram. Nyckeltalen skall kunna användas för uppföljning av kommunernas verksamhet mot nationella mål samt för jämförelser mellan kommuner. De skall också kunna utgöra underlag för uppföljning av produktivitetsutvecklingen inom den kommunala sektorn.

106 Bilaga I SOU 1996: l 79

Vidare skall utredaren undersöka möjligheterna till att förbättra aktualiteten i uppgifterna. exempelvis genom ny insamlingsmetodik, ändrade insamlings- och bearbetningstider. Utredaren skall därtill belysa hur god kvalitet, jämförbarhet, samt aktualitet skall kunna bibehållas i enlighet med intentionerna i detta uppdrag. Om det enligt utredarens mening krävs särskilda åtgärder för att nå målet med uppdraget, exempelvis ändrad lagstiftning, skall detta redovisas till regeringen. De förslag som presenteras skall dessutom bedömas utifrån den lagstiftning som finns om det officiella statistikansvaret. Arbetet ska genomföras i samarbete med närmast berörda statliga myndigheter samt Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Regeringen vill i detta sammanhang peka det arbete som bedrivs inom den tidigare nämnda samordningsgruppen samt Landstingens projektgrupp och som har en nära koppling till föreliggande uppdrag. Utredaren skall beakta regeringens direktiv till samtliga kommittéer och utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50 samt att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124. Uppdraget omfattar inte Sveriges kyrkokommuner.

Redovisning av uppdraget

Resultatet av arbetet skall redovisas senast den l december 1996. Förslag till förändringar som utredaren anser bör införas och som påverkar uppgiftsinsamlingen avseende 1997 års verksamhet, bör presenteras för regeringen senast den ljuli 1996.

Finansdepartementet

Bilaga 2 107

2 Bilaga

Förslag till verksamhetsområden och

nyckeltal inkl definitioner

2.1 Socialtjänst 2.1a Förslag till verksamhetsområden för socialtjänst 2.1b Förslag till nyckeltal för socialtjänst 2.1c Förslag till definitioner för socialtjänst

2.2 Skolsektorn 2.2a Förslag till verksamhetsområden för skolsektom 2.2b Förslag till nyckeltal för skolsektom 2.2c Förslag till definitioner för skolsektom

2.3 för arbetsmarknads- Förslag till nyckeltal

åtgärder

2.4 till för Förslag nyckeltal flyktingmottagande

2.5 till för miljö- och Förslag nyckeltal hälsoskydd

2.6 till för räddningstjänst Förslag nyckeltal

2.7 till finansiella och Förslag nyckeltal definitioner

SOU 1996: l 79 Bilaga 2 109

verksamhetsområden

Förslag till och nyckeltal inkl definitioner

2.1 Socialtjänst

2.1a till verksamhetsområden för

Förslag

socialtjänst

Förskoleverksamhet

Öppen förskola

- Deltidsgrupper - Daghem - Familjedaghem -

Skolbarnsomsorg Öppen fritidsverksamhet

- Fritidshem/ integrerad skolbarnsomsorg - Familjedaghem - Sexårsverksamhet i skolbarnsomsorg -

Individ- och familjeomsorg

Socialbidrag - Missbrukarvård for vuxna lnstitutionsvård

Familjehemsvård Bistånd som avser boende

Strukturerad öppen vård

Övriga öppna insatser

Barn och ungdomsvård lnstitutionsvård Familjehemsvård

Strukturerad öppen vård

Övriga öppna insatser

110 Bilaga 2 SOU 1996: l 79

Familjerätt

Familjerådgivning -

Övrig verksamhet faderskap, vårdnad, umgänge, adoptioner

-

Vård och omsorg om äldre

Vård, behandling och service i ordinärt boende - Vård, behandling och service i särskilt boende inkl beslut boende - om Färdtjänst/riksfärdtjänst - Förebyggande verksamhet - Boende enligt LSS -

Övriga LSS-insatser utom boende råd och stöd, ledsagarservice,

-

kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse

Övrig verksamhet

-

Vård och funktionshindrade omsorg om Vård, behandling och service i ordinärt boende - Vård, behandling och service i särskilt boende inkl beslut om boende - F ärdtjänst/riksfärdtjänst - Förebyggande verksamhet - Boende enligt LSS för barn och ungdom - Boende enligt LSS for vuxna - Daglig verksamhet -

Övriga LSS-insatser utom boende och daglig verksamhet råd och

stöd, ledsagarservice, kontaktperson, avlösarservice i hemmet,

korttidsvistelse, korttidstillsyn och personlig assistans

Övrig verksamhet

-

Primärvård

SOU 1996: 179 Bilaga 2 lll

2.1b

Förslag till nyckeltal för socialtjänst

Förskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg

Omfattningsmått

Antal inskrivna barn per invånare 1-12 år 31 december - - Antal inskrivna barn per invånare 31 december - - 1 3 år - 4 5 år - 6 år 7 9 år - 10 12 år -

Prestationsmått med uppdelning kommunal regi enskild

resp regi

Antal inskrivna heltidsbam antal inskrivna barn omräknat till

-

heltidsbam 31 december

totalt deltidsgrupper daghem familjedaghem förskoleverksamhet familjedaghem skolbarnsomsorg fritidshem/ integrerad skolbarnsomsorg

sexårsverksamhet i skolbarnsomsorg

Antal barn, vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar, och som inte -

erhållit barnsomsorgsplats efter 3-4 månaders väntetid

Antal inskrivna heltidsbam per årsarbetare i förskola daghem, deltidsgrupper

skolbarnsomsorg fritidshem/integrerad skolbarnsomsorg,

sexårsverksamhet familjedaghem Andel årsarbetare med relevant utbildning förskollärare, fritidspedagoger, barnskötare i förskola daghem, deltidsgrupper skolbarnsomsorg fritidshem, integrerad skolbarnsomsorg, sexårsverksamhet

familjedaghem

Kostnads-/produktivitetsmått

l 12 Bilaga 2 SOU 1996: l 79

Kostnad inkl respektive exkl lokalkostnad per heltidsbarn i deltidsgrupper familjedaghem förskoleverksamhet daghem familjedaghem skolbarnsomsorg fritidshem/integrerad skolbarnsomsorg sexårsverksamhet i skolbarnsomsorg Kostnad för öppen verksamhet i procent total bruttokostnad - av Förskoleverksamhet skolbarnomsorg

Individ- och familjeomsorg, socialbidrag

Omfattningsmått

Antal socialbidragstagare 100 medelfolkmängden i olika - per av åldersklasser Antal socialbidragshushåll fördelat efter flyktinghushåll, svenska hushåll, hushåll med utrikes födda och efter hushållstyp

Genomsnittlig socialbidragstid i månader for olika hushållstyper

- Socialbidragshushåll med hjälp 10 månader eller mer i procent av samtliga bidragshushåll

Kostnadsmått Summa utbetalt socialbidrag - Kostnad för socialbidrag per invånare - Utbetalt socialbidrag fördelat efter flyktinghushåll, svenska hushåll, hushåll med utrikes födda och efter hushållstyp Utbetalt socialbidrag per bidragshushåll - Utbetalt socialbidrag till hushåll med hjälp 10 månader eller mer i procent det totala bidragsbeloppet för olika hushållstyper av

Individ- och familjeomsorg, barn och ungdomsvård

Omfattningsmått

Antal barn och ungdomar med pågående insats 1000 invånare 31 - per december uppdelad efter kön och insatstyp 0 -12 år 13 17 år -

SOU 1996: 179 Bilaga 2 113

Antal barn och ungdomar någon gång under året varit föremål - som 1000 medelfolkmängden uppdelad efter kön efter för insats per av insatstyp 0 12 år - 13 17 år -

Prestationsmått Antal inskrivningar och vårddagar i strukturerad öppenvård under ett år Antal inskrivningar och vårddygn under ett år i familjehem

institution SoL resp LVU

Kostnads-/produktivitetsmått

Kostnad vårddag i strukturerad öppenvård - per Kostnad för övrig öppen verksamhet i procent total kostnad for - av barn och ungdomsvården Kostnad per vårddygn i familjehem - Kostnad per vårddygn i institution -

En uppdelning görs kommunal respektive enskild vårdgivare ej för

övriga öppna insatser

Individ- och missbrukarvård

familjeomsorg,

Omfattningsmått

Antal missbrukare i åldern 18 64 år med pågående insats per - vuxna - 1000 invånare 31 december uppdelad efter kön och insatstyp

Antal missbrukare i åldern 18 64 år som någon gång under - vuxna året varit föremål for insats 1000 medelfolkmängden uppdelad per av efter kön och insatstyp

Prestationsmått Antal inskrivningar och vårddagar i strukturerad öppenvård under ett ar Antal inskrivningar och dygn i skyddat boende under ett år - Antal inskrivningar och vårddygn under ett år i familjevårdshem

institution SoL resp LVM

l l4 Bilaga 2 SOU 1996: l 79

Kostnads-/produktivitetsmått

Kostnad per vårddag i strukturerad öppenvård - Kostnad per dygn i skyddat boende - Kostnad För övrig öppen verksamhet i procent total kostnad for - av missbrukarvården

Kostnad per vårddygn i familjevårdshem - Kostnad vårddygn i institution - per

En uppdelning görs kommunal respektive enskild vårdgivare ej för

övriga öppna insatser

Vård och äldre

omsorg om

Omfattningsmått Antal personer med vård, behandling och service 100 invånare i

per

resp åldersgrupp enligt nedan uppdelad efter kön och boendeform

totalt, i särskilt boende och i ordinärt boende l november

-

Antal personer med färdtjänst 100 invånare i åldersgrupp

per resp

enligt nedan och kön l november

- Antal personer med LSS-insatser 1000 invånare i åldersgrupp per resp

enligt nedan och kön

Åldergrupper:

totalt 65 74 år - 75 79 år - 80 84 år - 85 89 år - 90- år

SOU 1996: l 79 Bilaga 2 l 15

Prestationsmått Antal hjälptimmar i olika tidsintervall under ett år i ordinärt resp särskilt boende och med uppdelning kommunal enskild drift resp

Antal utförda hjälptimmar under november månad

0 tim

l 9 tim - 10 25 tim - 26 49 tim - 50 79 tim - 80 119 tim - 120 tim -

Antal enkelresor med färdtjänst under ett år

Antal enkelresor med riksfårdtjänst under ett år Antal insatser enligt LSS med uppdelning typ av insats

Andel bostäder särskilt boende i olika standardklassser 1 november

-

Andel särskilt boende i flerbäddsrum 1 november

personer -

Kostnads-lproduktivitetsmått

Kostnad hjälptimme i ordinärt resp särskilt boende per Kostnad enkelresa for färdtjänst resp riksfárdtjänst per Kostnad per person for LSS-insatser Kostnad insats for boende enligt LSS per

Vård och om funktionshindrade

omsorg

Omfattningsmått

Antal med vård, behandling och service per invånare i resp personer

åldersgrupp enligt nedan uppdelad efter kön och boendeform totalt, i

särskilt boende och i ordinärt boende 1 november

- Antal med färdtjänst invånare i åldersgrupp enligt personer per resp

nedan och kön l november

-

Antal med LSS-insatser i åldersgrupp enligt nedan och

personer resp kön

Åldergrupper:

totalt

-19 år

20-44 år

45-64 år

116 Bilaga 2

Prestationsmått

Antal hjälptimmar i olika tidsintervall under ett år i ordinärt resp särskilt boende och med uppdelning kommunal enskild drift resp

Antal utförda hjälptimmar under november månad

0 tim

1 9tim - 10 25 tim - 26 49 tim - 50 79 tim - 80 119 tim - 120 tim -

Antal enkelresor med färdtjänst under ett år

Antal enkelresor med riksfárdtjänst under ett år

Antal insatser enligt LSS med uppdelning insats typ av

Andel bostäder särskilt boende i olika standardklassser 1 november

-

Andel personer särskilt boende i flerbäddsrum 1 november

-

Kostnads-lproduktivitetsmått

Kostnad per hjälptimme i ordinärt resp särskilt boende

Kostnad per enkelresa för färdtjänst resp riksfärdtjänst

Kostnad per person for LSS-insatser Kostnad per insats för boende med uppdelning barn, ungdom resp vuxna enligt LSS

Kostnad per insats för daglig verksamhet enligt LSS

SOU 1996: 79 l Bilaga 2 H7

2.10 Förslag till definitioner för socialtjänst

Förslag till definitioner för barnomsorg enligt SoL

Verksamhet

Förskoleverksamhet Pedagogisk gruppverksamhet och omsorg till barn i åldrarna som ges 0-6 år i form av öppen förskola, deltidsgrupper, daghem och familjedaghem.

Öppen förskola Öppen pedagogisk gruppverksamhet för barn i åldrarna O- 6 år till

hemmavarande Föräldrar och barn hos dagbarnvårdare där den pedagogiska verksamheten utvecklas personalen tillsammans med barav nen, föräldrar och dagbarnvårdare. Barnen är inte inskrivna i verksamheten.

Deltidsgrupper Institutionell pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna barn i åldrarna 4-6 år. Deltidsgrupper omfattar i regel tre timmar per dag och följer skolans terminssystem.

Daghem Institutionell pedagogisk gruppverksamhet och omsorg för inskrivna barn i åldrarna 0-6 år. Verksamheten är i princip tillgänglig hela dagen och under hela året.

Familjedaghem/förskolebarn Verksamhet för inskrivna barn i åldrarna O 6 år. Verksamheten be- drivs i de flesta fall i dagbamvårdarens hem. Familjedaghem omfattar också barn inskrivna i s.k. trefamiljsystem där två eller tre familjer anställer en barnskötare eller motsvarande som ansvarar för familjernas barn i någon av familjernas hem.

Skolbarnsomsorg

Pedagogisk gruppverksamhet och omsorg som ges under den skolfria delen av dagen till skolbarn till och med 12 år i form av öppen fritids-

verksamhet, fritidshem, integrerad skolbarnsomsorg, familjedaghem

l 18 Bilaga 2

och á-årsverksamhet. Med skolbarn barn inskrivna i grundskolan avses eller i någon motsvarande skolform enligt skollagen.

Öppen fritidsverksamhet

Verksamhet för barn i åldrarna 10 -12 år där barnet inte är inskrivet i verksamheten. Verksamheten bedrivs i form av fritidsklubbar, eftermiddagsverksamhet och liknande. Verksamheten är ett alternativ till fritidshem och integrerad skolbarnsomsorg för barn i åldern 10 12 år och kan samordnas med kommunens övriga fritidsverksamhet for barn och ungdom fritidsgård eller ske i samarbete med föreningslivet.

F ritidshem/integrerad skolbarnsomsorg lnstitutionell pedagogisk gruppverksamhet för inskrivna skolbarn i åldrarna till och med 12 år. 1 fritidshemmen/den integrerade skolbarnsomsorgen vistas barnen under den skolfria tiden av dagen samt under lovdagar och ferier. Verksamheten omfattar även skolbarn inskrivna i fritidsklubbar, eftermiddagsverksamhet och liknande samt barn inskrivna i integrerad skolbarnsomsorg där skola och skolbarnsomsorg integrerats antingen lokalmässigt eller genom gemensamma aktiviteter.

Familjedaghem/skolbarn Pedagogisk verksamhet och for inskrivna skolbarn till och med omsorg 12 år. Verksamheten bedrivs i i de flesta fall i dagbarnvårdarens hem. Familjedaghem omfattar också barn inskrivna i s.k. trefamiljsystem där två eller tre familjer anställer barnskötare eller motsvarande som en for familjernas familjernas hem. ansvarar barn i någon av

Sexårsverksanzhet i skolbarnsomsorgen Pedagogisk institutionell integrerad gruppverksamhet for inskrivna barn i åldrarna 5 -6 år bedrivs i fritidshem tillsammans med äldre som barn eller är integrerad i skolundervisningen med årskurs 1 som - Verksamheten bedrivs i form barnskola, nollklasser eller liknande. 1 av verksamheten ingår inte barn i traditionell deltidsförskola eller barn i

intern sexårsverksamhet inom för ordinarie daghemsverksamhet

ramen s.k. sexårsträning. Är barnet inskrivet i grundskolan, dvs följer grundskolans läroplan tillhör verksamheten grundskolan.

SOU 1996: l 79 Bilaga 2 119

Nyckeltal

Inskrivna barn den 31 dec Barn som har plats den 31 december i daghem, familjedaghem, deltidsgrupp eller fritidshem.

Heltidsbarn. Summan av samtliga barns vistelsetid dividerat med tid för heltidsbarn.

Med heltidsbarn 1,0 0-6 år omsorgstid 40 timmar/vecka. avses en om

Med heltidsbarn 1,0 7-12 år avses en omsorgstid 20 timmar/vecka om Maximal omsorgstid for skolbarn 7-12 år beräknas utifrån heltidsomsorg som är 40 timmar/vecka minskat med skoltiden/vecka for respektive årskurs. Maximal vistelsetid for skolbarn i årskurserna 1-6 är:

Barn i årskurs 1 20 timmar Barn i årskurs 2 16 timmar Barn i årskurs 3 10 timmar Barn i årskurs 4 8 timmar Barn i årskurs 5 6 timmar Barn i årskurs 6 4 timmar

Ett barn inskrivet i deltidsforskola beräknas 0,33 ett heltidsbarn som av 0-6 år.

Årsarbetare Begreppet avser ett jämförbarhetsmâtt på arbetskraftens omfattning. Årsarbetare hur många anställda skulle funnits alla arbeanger som om tade heltid. Antalet årsarbetare/antalet heltidstjänster räknas fram med hjälp av den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och arbetade timmar for timav1önade.För timavlönade beräknas årarbetsarsiffran utifrån antal arbetade timmar under mätmånaden 165. genom En heltidstjänst är 100 % en halvtidstjänst är 50 % osv. Således läggs två tjänster med sysselsättningsgrad 60 % 40 % till resp samman en heltidstjänst.

Kommunal drift

Verksamhet som kommunen har ett övergripande för och där ansvar verksamheten drivs i kommunens egen regi.

I20 Bilaga 2

Enskild drift

Verksamhet kommunen har ett övergripande ansvar For, och som som drivs andra urförare än kommunen, t.ex. i form av föräldrakooperaav

tiv, personalkooperativ, verksamhet driven i föreningsform, företags-

form och bolags- eller och stiftelseform. Hit räknas även verksamhet driven Svenska kyrkan. För driften verksamhet driven i enskild av av regi lämnar kommunen bidrag eller ersättning.

Kostnad Medkostnader kostnader för kommunens egen konsumtion. Deavses ñnitionen kostnader är bruttodriftskostnader minus interna intäkter och försäljning verksamhet till andra kommuner och landsting. Från av bruttokostnaderna elimineras således sådana interna transaktioner som sker mellan olika förvaltningar och mellan olika kommuner och lands-

ting.

SOU l996: 179 Bilaga 2 121

Förslag till definitioner för individ och familjeom-

sorg

Verksamhet

Socialbidrag Härmed ekonomiskt bistånd, exkl. utgifter för vård och behandavses ling institution eller i familjehem, till icke flyktingar som kommumed stöd av 6 § SoL för att tillförsäkra personer som bor eller nen ger vistas i kommunen skälig levnadsnivå. Även ekonomiskt bistånd till en svenska eller utländska tillfälligt vistas i kommunen och personer som som befinner sig i en akut ekonomisk nödsituation skall medräknas. Ersättningar till flyktingar med uppehålls- och arbetstillstånd som ges med stöd 6 § SoL eller lagen 1992:1068 om introduktionsersättav ning för flyktingar och vissa andra utlänningar räknas däremot som flyktingmoltagande.

Missbrukarvård Vård och stöd socialtjänsten ger till vuxna missbrukare i form av som institutionsvård, familjehemsvård, bistånd som avser boende, strukturerad öppen vård och övriga öppna insatser.

Institutionsvård

Vård eller rehabilitering behandling/arbete/arbetsträning etc som ges

med stöd 6 § SoL frivillig vård eller med stöd av 4 eller 13 § av - - LVM tvångsvård till vuxna missbrukare dygnet runt i HVB eller - liknande utomlands.

Familjehemsvård

Vård eller rehabilitering behandling/arbete/arbetsträning etc som ges

med stöd av 6 § SoL frivillig vård eller med stöd av 27 § LVM - - tvångsvård till missbrukare dygnet runt i familjehem. - vuxna

Bistånd boende som avser Individuellt beslutade insatser till vuxna missbrukare som avser skyddat boende och som ges med stöd av 6 § SoL som bistånd.

Med skyddat boende sådana boendeformer i vilka de boende får avses stöd personal för att klara ett eget boende. Skyddat boende omfattar av följande boendeformer: gruppboende, kategoriboende, inackorderings-

122 Bilaga 2 SOU 1996: l 79

hem, korttidshem, jourlägenhet, härbärge, träningslägenhet, övergångslägenhet, "sociala kontrakt" och hotell. t

Strukturerad öppen vård Individuellt beslutad vårda stöd och behandling i strukturerasom ges de öppenvårds-program till vuxna missbrukare med stöd av 6 § SoL. Programmen är normalt schemalagda och tidsbegränsade. Klienterna är inskrivna i verksamheten. insatserna kan även avse arbete och utbildning.

Övriga öppna insatser Övriga öppna insatser inom socialtjänsten boende eller

som avser strukturerad öppen vård och som ges till vuxna missbrukare. Hit räknas individuellt beslutad stöd och behandling som ges med stöd 6 § SoL av och som utförs av socialsekreterare, behandlingsassistent, hemmahos eller dylikt. Exempel sådan verksamhet är terapi eller deltagande i

samtalsgrupp och övriga former av stödinsatser som kontaktperson

enligt lO § SoL. Även verksamhet individuella beslut och utan utan krav inskrivning som rådgivningsverksamhet vid alkohol- och nar-

kotikamottagningar och dagcentraler samt stöd till frivilliga organisa-

tioner med huvudsaklig inriktning vuxna missbrukare räknas hit.

Barn- och ungdomsvård

Vård och stöd som socialtjänsten ger till barn och ungdomar i form av institutionsvård, familjehemsvård, strukturerad öppen vård och övriga öppna insatser.

Institutionsvård

Vård eller rehabilitering behandling/arbete/arbetsträning etc

som ges med stöd av 6 § SoL frivillig vård eller med stöd 3 eller 6 § - - av LVU tvångsvård till barn och ungdomar dygnet runt i HVB-hem, - -

barnpsykiatrisk klinik, behandlingshem, sjukhem för psykiskt sjuka

barn och ungdomar.

Familjehemsvård

Vård eller rehabilitering behandling/arbete/arbetsträning etc

som ges med stöd av 6 § SoL frivillig vård eller med stöd LVU tvångs- - - av vård av barn och ungdomar dygnet runt i familjehem. -

Strukturerad öppen vård Individuellt beslutad vård-, stöd och behandling i strukturerasom ges de öppenvårds-program för barn och ungdomar med stöd av 6 § SoL.

SOU 1996: 179 Bilaga 2

Programmen är schemalagda och tidsbegränsade. Barnen och ungdoär inskrivna i verksamheten. insatserna kan även avse utbildning marna och arbete.

Övriga öppna insatser Övriga öppna insatser inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård

strukturerad öppen vård och till barn- och ungsom avser som ges domar. Hit räknas individuellt beslutad stöd och behandling som ges med stöd 6 § SoL och utförs socialsekreterare, behandlingsav som av assistent, hemmahos eller dylikt. Exempel sådan verksamhet är terapi eller deltagande i samtalsgrupp och övriga former av stödinsatkontaktperson/-familj enligt 10 § SoL eller 22 § LVU. Även ser som verksamhet utan individuella beslut och utan krav inskrivning som

rådgivningsverksamhet vid ungdomsmottagningar och familjecenter

samt stöd till frivilliga organisationer med huvudsaklig inriktning barn och ungdomar räknas hit.

Övrig verksamhet

Verksamheter inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg som till andra än ekonomiskt svaga personer, vuxna missbrukare samt ges bam och ungdomar som far illa.

Familjerätt Arbete socialtjänsten utför med stöd Föräldrabalken och SoL i som av form familjerådgivning och övrig verksamhet som fastställande av av faderskap, samarbetssamtal mm.

Familjerådgivning Rådgivning avseende samlevnadsproblem och konflikter som socialtjänsten är skyldig att till familjer, makar, samboende och andra par ge med stöd av SoL.

Övrig verksamhet

Härmed fastställande faderskap, samarbetssamtal, yttranden avses av till rätten i ärenden rör adoption samt avtal om vårdnad, boende som och umgänge.

124 Bilaga 2 SOU 1996: l 79

Nyckeltal

Socialbidrag

Nyckeltalen omfattar förutom socialbidrag till icke flyktingar även socialbidrag och introduktionsersättning till flyktingar som dock genomgående kommer att särredovisas.

Socialbidragstagare Socialbidragstagare är samtliga personer i de hushåll som får socialbidrag.

.Sbcialbidragshushåll Hushåll i vilket minst får socialbidrag. en person

Hushåll med utrikes födda exkl flyktingar

Hushåll där registerledaren eller registerledarens make/maka eller samboende är född i annat land än Sverige.

Flykting Asylsökande fått uppehålls- och arbetstillstånd i Sverige och som som haft detta tillstånd i högst tre kalenderår efter det kalenderår då tillståndet beviljades.

F lyktinghushâl l

Hushåll där registerledaren eller registerledarens make/maka eller

samboende är flykting.

Hushållstyp Termen används För att beskriva de olika hushållens personsammansättning. Följande hushållstyper finns: ensamstående män utan hemmavarande barn under 18 år ensamstående män med hemmavarande barn under 18 år ensamstående kvinnor utan hemmavarande barn under 18 år ensamstående kvinnor med hemmavarande barn under 18 år makar/samboende utan hemmavarande barn under 18 år makar/samboende med hemmavarande barn under 18 år övriga hushåll. Hit räknas a hushåll med enbart barn under 18 år, där inga vuxna ingår.

Registerledare För varje socialbidragshushåll anges en vuxen person över 18 år som så kallad registerledare. 1 vissa hushåll, framförallt flyktinghushåll,

SOU 1996: l 79 Bilaga 2 125

förekommer inga vuxna utan endast barn under 18 år. I dessa fall blir någon av dessa registerledare.

Utbetalt socialbidrag Summan av under året utbetalt socialbidrag utan avdrag for influtna ersättningsbelopp från enskilda personer eller från staten.

Medelfolkmängd

Summan av folkmängden enligt registret över totalbefolkningen vid

- årets början och årets slut dividerat med tvâ.

Missbrukarvård Pågående insats den 31 december En insats for vilken det finns ett gällande beslut den dagen, oavsett om beslutet var effektuerat den dagen eller inte.

Föremål för insats någon gång under året Vuxna missbrukare som berörts av insats under året, oavsett om insatserna påbörjats under året eller inte.

Inskrivningar under året Med inskrivning avses här intagningstillfalle. Alla inskrivningar under året räknas oavsett om inskrivningen påbörjats före årets början eller avslutats efter årets slut eller inte.

Vårddygn/vårddagar Antal Vårddygn/vårddagar under året räknas men endast de dagar/dygn när klienten fysiskt är närvarande på hemmet eller på permissioner eller sjukhusvistelser. Både inskrivnings- och utskrivningsdag medräknas. Om inskrivning och utskrivning sker samma dag, räknas bara en dag.

Kommunal drift/Offentlig vårdgivare Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för och där verksamheten drivs i kommunens egen regi.

Enskild drift/Enskild vårdgivare

Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för, och som drivs av andra urförare än kommunen, t.ex. i form av brukarkooperativ,

personalkooperativ, verksamhet driven i föreningsfonn, företagsfonn

och bolags- eller och stiftelseform. Hit räknas även verksamhet driven

126 Bilaga 2 SOU 1996: l 79

Svenska kyrkan. För driften verksamhet driven i enskild regi av av lämnar kommunen bidrag eller ersättning.

Kostnad Med kostnader avses kostnader for kommunens egen konsumtion. Deñnitionen kostnader är bruttodriftskostnader minus interna intäkter och försäljning verksamhet till andra kommuner och landsting. Från av bruttokostnadema elimineras således sådana interna transaktioner som sker mellan olika förvaltningar och mellan olika kommuner och landsting.

Barn- och ungdomsvård

Pågående insats den 31 december

En insats för vilken det finns ett gällande beslut den dagen, oavsett om beslutet var effektuerat den dagen eller inte.

Föremål för insats någon gång under året Barn och unga som berörts av insats under året, oavsett om insatserna

påbörjats under året eller inte.

Insatstyp Följande insatser ingår i redovisningen: Strukturerad öppen vård, individuellt beslutad öppen vård som ges med stöd av 6 § SoL och som utförs av socialsekreterare, behandlingsassis-

ten eller dylikt, kontaktperson/-familj enligt 10 § SoL eller 22 § LVU,

familjehemsvård enligt SoL resp LVU, institutionsvård enligt SoL resp LVU.

Inskrivningar under året Med inskrivning avses här intagningstillfálle. Alla inskrivningar under året räknas oavsett inskrivningen påbörjats före årets början eller om avslutats efter årets slut eller inte.

Vårddygn/vårddagar Antal Vårddygn/vårddagar under året räknas endast de dagar/dygn men

när klienten fysiskt är närvarande på hemmet inkl permissioner eller sjukhusvistelser. Både inskrivnings- och utskrivningsdag medräknas. Om inskrivning och utskrivning sker samma dag, räknas bara en dag.

Kommunal drifi/ Offentlig vårdgivare Verksamhet kommunen har ett övergripande ansvar for och där som

verksamheten drivs i kommunens egen regi.

SOU 1996: 79 l Bilaga 2 127

Enskild drift/ Enskild vårdgivare Verksamhet som kommunen har ett övergripande ansvar för, och som drivs av andra urforare än kommunen, t.ex. i form av brukarkooperativ, personalkooperativ, verksamhet driven i foreningsform, Foretagsform och bolags- eller och stiftelsefonn. Hit räknas även verksamhet driven av Svenska kyrkan. För driften av verksamhet driven i enskild regi lämnar kommunen bidrag eller ersättning.

Kostnad Med kostnader avses kostnader for kommunens egen konsumtion. Deñnitionen kostnader är bruttodriftskostnader minus interna intäkter och försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting. Från bruttokostnaderna elimineras således sådana interna transaktioner som sker mellan olika förvaltningar och mellan olika kommuner och landsting.

128 Bilaga 2 SOU 1996: l 79

till definitioner för vård och

Förslag omsorg om

äldre 65 - w år

Kursiverade 0rd i texten till respektive definition finns definierade annat ställe i förteckningen.

Verksamhet

Vård, behandling och service i ordinärt boende Hänned Följande service och omvårdnad som ges med stöd av avses

socialtjänstlagen SoL och/eller hälso- och sjukvårdlagen HSL till

personer 65 år eller äldre som bor i ordinärt boende." social hemhjalp hemsjukvård dagverksamhet korttidsvård förebyggande verksamhet. anhörigbidrag

Ordinärt boende Boende i vanliga flerbostadshus, egna hem eller motsvarande till skillnad från särskilda boendeformer.

Social hemhjälp Individuellt biståndsbeslutad hjälp, enligt SoL, med dagliga sysslor och personlig omvårdnad i bostaden.

Hemsjukvård

Sjukvård i bostaden som utförs av kommunens distrikssköterskor, undersköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och vårdbiträden. Vården är kontinuerlig och bedöms pågå under en längre tid.

Dagverksamhet Individuellt biståndsbeslutat stöd enligt SoL eller HSL, i form av behandling, rehabilitering, sysselsättning, gemenskap m m. under dagtid.

Korttidsvård Individuellt biståndsbeslutat stöd enligt SoL eller HSL, i form av tidsbegränsat boende förenat med te.x. rehabilitering och omvårdnad.

SOU 1996: l 79 Bilaga 2 129

Förebyggande verksamhet

Öppen verksamhet som drivs i dagcentral, träfflokal 0 dyl. och som

inte kräver individuellt beslut eller inskrivning. Verksamheten kan t ex omfatta mat- och kaffeservering, hår- och fotvård, sysselsättning- och studieverksamhet m m.

Anhörigbidrag Ekonomiskt bidrag kommunen till den fyllt 65 år eller som ges av som uppbär någon form pension. Bidraget för att pensionären skall av ges betala anhörig/närstående för utförd hjälp i hemmet.

Boende, vård, behandling och service i särskilda boendeformer enligt SoL Härmed utöver boende, följande service och omvårdnad som ges avses, med stöd SoL och/eller HSL till 65 år eller äldre bor i av personer som särskilda boendeformer." social hemhjälp hemsjukvård dagverksamhet korttidsvård

förebyggande verksamhet

Särskilda boendeformer

Samlingsbegrepp för särskilda boendeformer för service och omvård-

nad och bostäder med särskild service.

Särskilda boendeformer för service och omvårdnad Boendeformer kommunerna enligt 20 § SoL skall inrätta för äldre som med behov särskilt stöd i boendet. Vid dessa skall omfatpersoner av tande service och vård kunna dygnet runt. Begreppet innefattar a ges

vad tidigare benämnts ålderdomshem, servicehus, gruppboende

som och sjukhem.

Färdtjänst Persontransponer, med stöd SoL, a fysisk nedav personer som p g sättning eller andra skäl inte kan eller har avsevärda svårigheter att av använda allmänna eller privata kommunikationer. För färdtjänst ges ett generellt tillstånd som avser en viss mängd resor.

Riksfärdtjänst Ekonomiskt bidrag, med stöd SoL, till persontransporter utanför det av

geografiska området för kommunena färdtjänst åt personer som p g a

130 Bilaga 2 sou 1996:179

fysisk nedsättning eller andra skäl inte kan eller har avsevärda svåav righeter att använda allmänna eller privata kommunikationer. Resor med riksfärdtjänst kan företas med allmänna kommunikationer eller med specialfordon. Bidraget utgörs mellanskillnaden mellan kostav naden för den transport som den funktionshindrade har möjlighet att utnyttja p g a sitt funktionshinder och normala resekostnaden med tåg i

andra klass for motsvarande För riksfárdtjänst ett tillstånd

en resa. ges för varje enskild resa.

Boende beslutat enligt LSS Pennanent boende i bostad med särskild service för eller vuxna annan särskilt anpassad bostad för beslutat med stöd lagen stöd vuxna av om och service till vissa funktionshindrade LSS.

Övriga insatser beslutade enligt LSS

Härmed avses följande kommunala insatser enligt 9 § LSS kan som begäras av personer tillhör lagens personkrets: som råd och stöd ledsagarservice kontaktperson avlösarservice korttidsvistelse

Personkrets 1 omfattar personer med utvecklingsstörning och - persnner med autism eller autismliknande tillstånd. Personkrets 2 omfattar perspner med betydande och bestående be- -

gåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i ålder, föran-

vuxen

ledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.

Personkrets 3 omfattar med varaktiga fysiska eller psykiska - personer funktionshinder uppenbart inte beror normalt åldrande, de som om är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov stöd eller service. av

Råd och stöd Rådgivning och annat personligt stöd enligt 9 § l LSS p

Ledsagarservice

Personlig service anpassad till indivuduella behov att besöka vänsom ner, delta i fritidsaktiviteter, kulturlivet etc. enligt 9 § 3 LSS p

SOU 1996: 179 Bilaga 2 131

Kontaktperson Personligt stöd för att underlätta ett självständigt liv och tillgodose behovet medmänniska när anhörigkontakt saknas eller behöver av en kompletteras enligt 9§ p 4 LSS.

Avlösarservice Annan än anhörig eller närstående övertar tillfälligt omvårdnaperson den i bostaden enligt 9 §p 5 LSS.

Korttidsvistelse Tillfällig vistelse i korttidshem, Stödfamilj, lägervistelse dyl enligt 9 o §p6LSS.

132 Bilaga 2 SOU 1996: l 79

Förslag till definitioner för vård och omsorg om

funktionshindrade 64 år

-

Kursiverade 0rd i texten till respektive definition finns definierade på annan ställe i förteckningen.

Verksamhet

Vård, behandling och service i ordinärt boende

Härmed avses följande service och omvårdnad med stöd som ges av

socialtjänstlagen SoL och/eller hälso- och sjukvårdslagen HSL till

personer med fysiskt eller psykiskt funktionshinder än 65 år yngre som bor i ordinärt boende:

social hemhjälp

hemsjukvård dagverksamhet korttidsvård

anhörigbidrag

förebyggande verksamhet.

Ordinärt boende Boende i vanliga flerbostadshus, egna hem eller motsvarande till skillnad från särskilda boendeformer.

Social hemhjälp

Individuellt biståndsbeslutad hjälp, enligt SoL, med dagliga sysslor och personlig omvårdnad i bostaden.

Hemsjukvård

Sjukvård i bostaden utförs kommunena distrikssköterskor, som av undersköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och vårdbiträden. Vår-

den är kontinuerlig och bedöms pågå under längre tid.

en

Dagverksamhet

Individuellet biståndsbeslutat stöd enligt SoL eller HSL, i form beav

handling ,rehabilitering.sysselsättning, gemenskap under dagtid.

m m

Korttidsvård Individuellt biståndsbeslutat stöd enligt SoL eller HSL, i form tidsav begränsat boende förenat med t.ex. rehabilitering och omvårdnad.

SOU 1996: l 79 Bilaga 2

Anhörigbidrag

Ekonomiskt bidrag kommunen till den fyllt 65 år eller som ges av som uppbär någon form av pension. Bidraget for att pensionären skall ges betala anhörig/närstående for utförd hjälp i hemmet.

Förebyggande verksamhet

Öppen verksamhet som drivs i dagcentral, träfflokal dyl. och

0 som

inte kräver individuellt beslut eller inskrivning. Verksamheten

kan t ex

omfatta mat- och kaffeservering, hår- och fotvård, sysselsättning- och

studieverksamhet m m.

Boende, vård, behandling och service i särskilda boende-

former enligt SoL Härmed avses, utöver boende, följande service och omvårdnad som ges med stöd SoL och/eller HSL till med fysiskt och/eller av personer psykiskt funktionshinder än 65 år bor i särskilda boendeyngre som former: social hemhjälp hemsjukvård dagverksamhet korttidsvård förebyggande verksamhet

Särskilda boendeformer

Samlingsbegrepp för särskilda boendeformer for service och omvård-

nad samt bostäder med särskild service.

Bostäder med särskild service bostäder som kommunerna skall inrätta enligt 21 § SoL för yngre personer med funktionshinder som har betydande svårigheter i sin livsföring. Vid dessa bostäder skall omfattande service och vård kunna ges dygnet runt.

Färdtjänst Persontransporter, med stöd av SoL, åt personer som p g a fysisk nedsättning eller av andra skäl inte kan eller har avsevärda svårigheter att använda allmänna eller privata kommunikationer. För färdtjänst ett ges generellt tillstånd som avser en viss mängd resor.

134 Bilaga 2 SOU 1996: l 79

Riksfärdtjänst Ekonomiskt bidrag, med stöd SoL, till persontransporter utanför det av geografiska området för kommunens färdtjänst personer som p g a fysisk nedsättning eller andra skäl inte kan eller har avsevärda svåav righeter att använda allmänna eller privata kommunikationer. Resor med riksfárdtjänst kan företas med allmänna kommunikationer eller med specialfordon. Bidraget utgörs mellanskillnaden mellan kostav naden för den transport den funktionshindrade har möjlighet att som utnyttja sitt funktionshinder och normala resekostnaden med tåg i p ga andra klass för motsvarande För riksfärdtjänst ges ett tillstånd en resa. för varje enskild resa.

Boende för vuxna enligt LSS Permanent boende i bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för beslutat med stöd av lagen om stöd vuxna och service till vissa funktionshindrade 9 § p 9 LSS.

Boende för barn och ungdomar enligt LSS

Permanent boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdomar beslutat med stöd lagen om stöd och service till av vissa funktionshindrade 9 § p 8 LSS.

Övriga insatser beslutade enligt LSS

Härmed följande kommunala insatser som enligt 9 § LSS kan avses begäras tillhör lagens personkrets: av personer som råd och stöd personlig assistans ledsagarservice kontaktperson avlösarservice korttidsvistelse korttidstillsyn daglig verksamhet.

Personkrets 1 omfattar med utvecklingsstörning och perso- - personer med autism eller autismliknande tillstånd. ner Personkrets 2 omfattar med betydande och bestående be- - perspner gåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i ålder, föranvuxen ledd yttre våld eller kroppslig sjukdom. av Personkrets 3 omfattar med varaktiga fysiska eller psykiska - personer funktionshinder uppenbart inte beror normalt åldrande, om de som

SOU 1996: 179 Bilaga 2 l35

är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Råd och stöd Rådgivning och annat personligt stöd enligt 9 § l LSS. p

Personlig assistans

biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans, till den del behovet inte täcks assiav som av stansersättning enligt lagen 1993:389 om assistansersättning. enligt 9 § p 2 LSS

Ledsagarservice Personlig service anpassad till individuella behov att besöka vänsom ner, delta i fritidsaktiviteter, kulturlivet etc enligt 9 § 3 LSS. p

Kontaktperson Personligt stöd för att underlätta ett självständigt liv och tillgodose behovet av en medmänniska när anhörigkontakt saknas eller behöver kompletteras enligt 9 § p 4 LSS.

Avlösarservice Annan person än anhörig eller närstående övertar tillfälligt omvårdnaden i bostaden enligt 9 § p 5 LSS.

Korttidsvistelse Tillfällig vistelse i korttidshem, Stödfamilj, lägervistelse dyl. enligt 9 o § p 6 LSS

Korttidstillsyn

Tillsyn av skolungdom över 12 år utanför det hemmet i anslutegna ning till skoldagen samt under lov enligt 9 § 7 LSS. p

Daglig verksamhet Sysselsättning för personer i yrkesverksam ålder saknar förvärvssom arbete och inte deltar i utbildning enligt 9 § p lO LSS.

|36 Bilaga 2 SOU 1996: l 79

Nyckeltal

lüälptitntnar Utförd hjälptid hos vårdtagaren exklusive tid för planering, resor etc. ,

Standardklcivser- Standardklassiñering särskilda boendeformer av flerbäddsrum l utan kokvrå/-skåp eller kök - rum med kokvrå/-skåp - l rum fler med kokvrå/-skåp - 2 rum eller l rum och kök - - 2 rum och kök 3 eller flera rum och kök -

Flerbäddsrunz Bostad/rum delas med annan eller andra personer än maka/make/sammanboende eller nära anhörig. annan

Kommunal drift/ Offentlig vårdgivare Verksamhet kommunen har ett övergripande för och där som ansvar verksamheten drivs i kommunens egen regi.

Enskild drift/ Enskild vårdgivare Verksamhet kommunen har ett övergripande ansvar för, och som som drivs andra urforare än kommunen, t.ex. i form av brukarkooperativ, av

personalkooperativ, verksamhet driven i foreningsform, företagsform

och bolags- eller och stiftelseform. Hit räknas även verksamhet driven Svenska kyrkan. För driften verksamhet driven i enskild regi av av lämnar kommunen bidrag eller ersättning.

Årsarbetare

Begreppet avser ett jämförbarhetsmått arbetskraftens omfattning.

Årsarbetare hur många anställda skulle funnits alla arbeanger som om tade heltid. Antalet årsarbetare/antalet heltidstjänster räknas fram med hjälp den faktiska sysselsättningsgraden för månadsavlönade och av arbetade timmar för timavlönade. För timavlönade beräknas årarbetsarsiffran utifrån antal arbetade timmar under mätmånaden genom 165. En heltidstjänst är 100 % en halvtidstjänst är 50 % osv. Således läggs två tjänster med sysselsättningsgrad 60 % 40 % samman till en resp heltidstjänst.

SOU 1996: 79 l Bilaga 2 l37

Kostnad Med kostnader avses kostnader för kommunens egen konsumtion. Deñnitionen kostnader är bruttodriftskostnader minus interna intäkter och Försäljning av verksamhet till andra kommuner och landsting. Från bruttokostnaderna elimineras således sådana interna transaktioner som sker mellan olika Förvaltningar och mellan olika kommuner och landsting.

138 Bilaga 2 SOU 1996: l 79

2.2 Skolsektorn

2.2a Förslag till verksamhetsområden för

skolsektorn

Grundskola

Särskola

Grundsärskola - Träningsskola -

Gymnasieskola kommun och landsting

Gymnasiesärskola

Komvux

Grundläggande vuxenutbildning - Gymnasial vuxenutbildning - Påbyggnadsutbildning -

Särvux

Grundsärskola - Träningskola - Gymnasiesärskola -

Svenska för invandrare SFI

-

SOU 1996: l 79 Bilaga 2 39

2.2b för

Förslag till nyckeltal skolsektorn

Grundskola huvudmannens skolor o

Omfattningsmått

Antal elever i huvudmannens skolor -

Prestationsmått Andel elever % i hemspråksundervisning i Sv2-undervisning Andel lärare % med pedagogisk utbildning -

Kostnads-lproduktivitetsmått

Kostnad per elev: totalt undervisning lokaler läromedel/utrustning övrigt Antal lärare heltidstjänster per l00 elever -

Resultatmått Ofullständigt slutbetyg, andel elever % som saknar betyg i något ämne

Övergångsfrekvens till gymnasieskolan

exkl individuella program inkl individuella program Medelbetyg i åk 9 -

elever folkbokförda i kommunen o

Omfattningsmått

Andel elever folkbokförda i kommunen % i annan kommuns grundskola i fristående skolor

140 Bilaga 2 SOU 1996: l 79

Kostnads-lproduktivitetsmátt

Kostnad per elev i fristående skolor -

Särskola och gymnasiesärskola

Omfattningsmátt

Antal elever i huvudmannens skolor i grundsärskola och träningsskola i gymnasiesärskola

Andel elever folkbokförda i kommunen %

i grundsärskola och träningsskola i gymnasiesärskola

Prestationsmått

Andel integrerade elever % grupp och individ

- Andel lärare % med pedagogisk utbildning specialpedagogisk utbildning

Kostnads-Iproduktivitetsmått

Kostnad per elev i huvudmannens skolor fördelat särsko- la/träningsskola och gymnasiesärskola totalt undervisning lokaler läromedel/utrustning övrigt

Resultatmått

SOU 1996: 179 Bilaga 2 141

Gymnasieskola

huvudmannens skolor o

Omfattningsmått

Antal elever i huvudmannens skolor - Andel elever % från annan kommun - Andel elever % natur- och samhällsvetenskapliga program individuella program övriga program yrkesinriktade

Prestationsmått Andel lärare % med pedagogisk utbildning -

Kostnads- Iproduktivitetsmått

Kostnad per elev: totalt undervisning lokaler läromedel/utrustning övrigt Antal lärare heltidstjänster per 100 elever -

Resultatmått v

Medelbetyg for avgångna elever per vissa program

- Andel elever % med ofullständiga betyg med mindre studiekurs som saknar betyg i något ämne Andel elever % som avbröt studierna bytte studieväg/program

elever folkbokförda i kommunen o

Omfattningsmått

Andel elever folkbokförda i kommunen som gick annan kommuns gymnasieskola landstingskommunal gymnasieskola fristående gymnasieskola

142 Bilaga 2 sou 1996: 179

Andel sökande % folkbokförda i kommunen intagna forstahandsval intagna

Andel elever % på: natur- och samhällsvetenskapliga program individuella program övriga program

Kostnads- /produktivitetsmått

Kostnad, totalt per elev folkbokförd i kommunen - Utbetald ersättning per elev i annan kommuns gymnasieskola landstingskommunal gymnasieskola fristående gymnasieskola

Resultatmått

Overgångsfrekvens till högskolan % inom 3 år efter avslutad ut- bildning i gymnasieskolan

Komvux

o huvudmannens skolor

Omfattningsmått

Antal elever i huvudmannens skolor omräknat till heltidsstuderande Antal kursdeltagare - Antal kurser per elev - Andel elever % i grundläggande vuxenutbildning i gymnasial vuxenutbildning i påbyggnadsutbildning

Prestationsmått Andel invånare 20-64 år % deltar i komvux - som

SOU 1996: 79 l Bilaga 2

Kostnads-Iproduktivitetsmátt

Kostnad grundläggande och gymnasial resp påbyggnads vuxenut- bildning särredovisas totalt per heltidsstuderande Antal lärare heltidstjänster per 100 heltidsstuderande beräknat an- -

tal

Resultatmått Andel kursdeltagare % i gymnasial vuxenutbildning eller påbygg- nadskurser som under läsåret slutfört kurs avbrutit kurs fanns i pågående utbildning

oelever folkbokförda i kommunen

Kostnads-Iproduktivitetsmått

Kostnad, totalt per heltidsstuderande elev folkbokförd i kommunen -

Särvux huvudmannens skolor o

Omfattningsmått

Antal elever i huvudmannens skolor - Andel elever % grundsärskolenivâ träningsskolenivå gymnasiesärskolenivå

Prestationsmått Antal elever per undervisningsgrupp - Andel lärare % med pedagogisk utbildning specialpedagogisk utbildning

144 Bilaga 2 SOU 1996: l 79

Kostnads-lproduktivitetsmått

Kostnad per elev: totalt Antal lärare heltidstjänster per 100 elever -

Resultatmått

Svenska för invandrare SFI -

Omfattningsmått Antal elever vid viss mätvecka

-

Prestationsmátt Andel lärare % med pedagogisk utbildning - Antal timmar helårselev - per

Kostnads-och produktivitetsmått

Kostnad: totalt Antal lärare heltidstjänster per 100 elever -

Resultatmått Andel elever % som avslutat utbildningen och uppnått Sfi-nivån avbrutit utbildningen fanns i pågående utbildning

SOU 1996: 179 Bilaga 2 145

2.20 till definitioner för skolsektorn

Förslag

Grundskola huvudmannens skolor -

Omfattningsmått

Antal elever i huvudmannens skolor Totala antalet elever den 15 oktober resp år

Prestationsmått

Andel elever i % i hemspråksundervisning Andel samtliga elever som deltar i hemsprâksundervisning och

av /eller studiehandledning hemspråket

Andel eleveri % i Sv2-undervisning Andel samtliga elever deltar i undervisning i svenska som andav som raspråk.

Andel lärare i % med pedagogisk utbildning

Andel lärare, omräknat till heltidstjänster, har någon pedagogisk som utbildning. Med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt reglerade lärartjänster och som haft forpersoner ordnande som behörig lärare.

Kostnads-lproduktivitetsmått

Kostnad per elev totalt - I kostnaden ingår administration, undervisning, läromedel, skolmålti-

der, elevvård, lokaler, SYO, skolbibliotek, personalutbildning samt

övriga kostnader. Kostnader för skolskjutsar ingår inte. Denna totalkostnad divideras med medeltalet antalet elever, inkl integrerade av särskoleelever, den 15 okt året före redovisningsåret och antalet elever den 15 okt redovisningsåret. ° undervisning Kostnad for samtliga läro- och timplanebundna aktiviteter dividerat med antalet elever. lokaler

Kostnader for lokaler for grundskolans verksamhet inkl fastighetssköt-

se1,städning övriga vaktmästartjänster ingår ej dividerat med antal elever. - läromedel/zztrustning

146 Bilaga 2 SOU l996: l 79

Kostnad för läroböcker och annat tryckt material, utrustning inkl kapital- och servicekostnad, löner for institutionstekniker, studiebesök, lägerskolor mm, dividerat med antalet elever. - övrigt

Totalkostnad minskad med kostnad för undervisning, lokaler,läromedel

Antal lärare/heltidstjänster/ 100 elever

per Antalet lärare omräknas till heltidstjänster innebärande att den totala fastställda undervisningstiden divideras med genomsnittlig undervis-

ningsskyldighet. Divideras med "l OO-elever.

Resultatmått

Ofullständigt slutbetyg, andel elever i %, som saknar betyg i något

ämne Andelen av alla elever som slutat årskurs 9 betyg i något ämne har vars ersatts med kod för orsak till uteblivet betyg.

Övergångsfekvens till gymnasieskolan exkl individuella

program Andelen elever som slutat årskurs 9 våren, året innan statistikåret och fanns i gymnasieskolan exkl individuella höstterminen program året innan statistikåret.

Övergångsjrekvens till gymnasieskolan inkl individuella

program Andelen elever slutat årskurs 9 på våren, året innan statistikåret som och fanns i gymnasieskolan, inkl individuella höstterminen program året innan statistikåret.

Medelbetyg i årskurs 9 Medelvärde av samtliga elevers betyg i samtliga ämnen.

- elever folkbokförda i kommunen

Omfattningsmått

Andelen elever folkbokförda i kommunen - i annan kommuns grundskola Andel av eleverna folkbokförda i kommunen går i komsom annan muns grundskola. - i fristående skolor Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som går i fristående skola.

Bilaga 2 l47

Kostnads-lproduktivitetsmått

Kostnad elev i fristående skolor per Ersättning till friskolor dividerat med medeltal elever vårterminen och höstterminen statistikåret, för vilka ersättning erlagts.

Särskola och gymnasiesärskola

Omfattningsmått

Antal elever i huvudmannens skolor

grundsärskola och träningsskola

0 Totala antalet elever den 15 oktober.

- gymnasisärskola

Totala antalet elever den 15 oktober.

Antal elever i % folkbokförda i kommunen grundsärskola och träningsskola

- Totala antalet elever den l5 oktober.

- gymnasiesärskola

Totala antalet elever den 15 oktober.

Prestationsmått Andel integrerade elever i % Andel elever enskilt eller i är integrerade i klasser i grundsom grupp

eller gymnasieskolan.

Andel lärare i % med

- pedagogisk utbildning

Andel lärare, omräknat till heltidstjänster, har någon pedagogisk som utbildning. Med dessa har likställts som tidigare förklarats personer behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare.

specialpedagogisk utbildning

° Andel lärare, omräknat till heltidstjänster, har någon specialpedasom gogisk utbildning.

Kostnadslproduktivitetsmått

Kostnad elev i huvudmannens skolor och fördelat på särskoper

la/träningsskola och gymnasiesärskola

totalt - I kostnaden ingår undervisning, lokaler samt övriga kostnader, bl.a. Skolskjutsar. Totalkostnad divideras med medeltalet antalet särskoav

148 Bilaga 2 SOU 1996: 179

leelver den 15 okt året före redovisningsåret och antalet elever den 15 okt redovisningsåret. ° undervisning Kostnad for samtliga läro- och timplanebundna aktiviteter dividerat med antalet elever. ° lokaler Kostnader avs lokaler for särskole-verksamhet inkl fastighetsskötsel övriga vaktmästartjänster ingår ej, dividerat med antal elever.

- läromedel/utrustning

Kostnad för läroböcker och annat tryckt material, utrustning inkl kapital- och servicekostnad, löner för institutionstekniker, studiebesök, lägerskolor mm dividerat med antalet elever. - övrigt Totalkostnad minskad med kostnaden for undervisning, lokaler, läromedel.

Gymnasieskola

- huvudmannens skolor

Omfattningsmått

Antal elever i huvudmannens skolor Avser antalet elever den 15 okt statistikåret.

Andel elever i % från kommun annan Andel av alla elever i kommunens gymnasieskola folkbokförsom var da i annan kommun

Andel eleveri % på

- Natur-och samhällsvetenskapliga

programen Andel av alla elever i huvudmannens skolor gick på natur- eller som samhällsvetenskapliga programmen. - individuella program Andel av alla elever i huvudmannens skolor gick på individuella som program - övriga program /yrkesinriktade/ Andel av alla elever i huvudmannens skolor som gick på annat program än på natur- eller samhällsvetenskapliga programmen eller individuella program

SOU 1996: 79 l Bilaga 2 l49

Prestationsmått Andel lärare i % med pedagogisk utbildning Andel lärare, omräknat till hetidstjänster, som har någon pedagogisk utbildning. Med dessa har likställts som tidigare förklarats personer behöriga till statligt reglerade lärattjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare

Kostnads-lproduktivitetsmátt

Kostnad per elev - totalt I kostnaden ingår administration, undervisning, läromedel, skolmåltider, elevvård, lokaler, SYO, skolbibliotek, personalutbildning samt övriga kostnader. Kostnader för Skolskjutsar och reseersättningar ingår inte. Kostnaden divideras med medeltalet av antalet elever den 15 okt året före redovisningsåret och antalet elever den 15 okt redovisningsåret. ° undervisning Kostnad för samtliga läro- och timplanebundna aktiviteter dividerat med antalet elever. ° lokaler Kostnader för lokaler för gymnasieskolan verksamhet inkl fastighetsskötsel ej övriga vaktmästartjänster och städning dividerat med antal elever. - läromedel/utrustning Kostnad för läroböcker och annat tryckt material, utrustning inkl kapital- och servicekostnad, löner för institutionstekniker, studiebesök, lägerskolor Kostnaderna minskade med intäkter pga produkmm tionsintäkter. Därefter dividerat med antalet elever. ° övrigt Totalkostnad minskad med kostnad för undervisning, lokaler,läromedel.

Antal lärare/heltidstjänster/ per 100 elever Antalet lärare omräknas till heltidstjänster innebärande att den totala fastställda undervisningstiden divideras med genomsnittlig undervisningsskyldighet. Divideras med lOO-elever.

l50 Bilaga 2 SOU 1996: l 79

Resultatmått

Medelbetyg for avgångna elever per program

Medelvärde samtliga elevers avgångsbetyg i samtliga ämnen, enligt av målrelaterad betygsskala program tex. naturvetenskapliga proper grammet, samhällsvetenskapliga programmet, barn- och fritids programmet, Omvårdnadsprogrammet etc

Andel elever i % med ofullständiga betyg med mindre studiekurs - Andel elever i avgångsbetyget hade markering for att de varit som befriade påtagliga studiesvårigheter från undervisning i något ämpga normalt skulle ha ingått i studiekursen. ne som - som saknar betyg i något ämne Andel elever i avgångsbetyget hade X-markering istället for betyg som i något ämne, dvs inte uppnått de kunskaper, färdigheter eller det yrkeskunnande som utbildningen skall ge.

Andel elever i % som - avbröt studierna Andel alla elever i årskurs l studievägar minst tre terminer i av om huvudmannens gymnasieskola den 15 okt året innan statistikåret som inte fanns i gymnasie-skolan den 15 okt statistikåret. ° bytte studieväg/progranz Andel alla elever i årskurs l studievägar om minst tre terminer i av huvudmannens gymnasieskola den 15 okt året innan statistikåret som återfanns i årskurs l 2 studieväg den l5 okt statistikåret en annan än den studieväg som påbörjades året innan.

- elever folkbokförda i kommunen

Omfattningsmått

Andel elever folkbokförda i kommunen gick som Andel alla gymnasieelever var folkbokförda i kommunen 31 av som dec statistikåret som gick i gymnasieskola med annan huvudman: kommuns gymnasieskola - en annan Annan kommun som huvudman landstingskommunal gymnasieskola - Landsting som huvudman

fristående gymnasieskola

Fristående huvudman

SOU l996: l 79 Bilaga 2 l5l

Andel sökande i % och folkbokförda i kommunen

° intagna på forstahandsval

Andel av de sökande till gymnasieskolans program som den 15 oktober statistikåret fanns den studieväg han/hon sökt till i första hand, oavsett huvudman, studieort eller som den l juli statistikåret erbjudits plats sitt förstahandsval ° intagna Andel av de sökande till gymnasieskolan program som varken den l juli statistikåret erbjudits plats eller den 15 okt statistikåret fanns någon studieväg i gymnasieskolan

Andel elever i % på ° naturvetenskapliga resp samhällsvetenskapliga programmet Andel av alla elever folkbokförda i kommunen gick naturvesom tenskapliga programmet och samhällsvetenskapliga programmet - individuella program Andel av alla elever folkbokförda i kommunen som gick individuelprogram. - övriga program Andel av alla elever folkbokförda i kommunen gick övriga som program.

Kostnads-Iproduktivitetsmått

Kostnad per elev folkbokförd i kommunen l kostnaden ingår administration, undervisning, läromedel, skolmåltider, elevvård, lokaler, SYO, skolbibliotek, personalutbildning samt övriga kostnader. samt kostnader för Skolskjutsar och reseersättning. Dessutom har kostnaden för elever i annan kommun och ersättning till landsting och fristående skolor lagts till och intäkter för elever från annan kommun dragits ifrån. Kostnaden har dividerats med antal gymnasieelever folkbokförda i kommunen statistikåret.

Utbetald ersättning per elev - annan kommuns gymnasieskola Ersättning till andra kommuner dividerat med medeltal elever vårterminen och höstterminen statistikåret för vilka ersättning erlagts. - landstingskommunal gymnasieskola

Ersättning till landsting dividerat med medeltal elever vårterminen och

höstterminen statistikåret för vilka ersättning erlagts. -fristående gymnasieskola Ersättning till fristående skolor dividerat med medeltal elever vårterminen och höstterminen statistikåret för vilka ersättning erlagts.

152 Bilaga 2 SOU 1996: l 79

Resultatmátt

Övergångsfrekvens t högskolan i% inom tre år efter avslutad utbild-

ning i gymnasieskolan Andel alla elever folkbokförda i kommunen tre år före statistikåret av

med avgångsbetyg från någon linje i gymnasieskolan som registrerats

nybörjare vid universitetet eller högskola senast under läsåret som som avslutas under statistikåret.

Komvux 0 huvudmannens skolor

Omfattningsmått

Antal elever i huvudmannens skolor - Antal deltar i eller flera komvuxkurser i kommunen. personer som en omräknat till heltidsstuderande - Antal sextiominuterslektioner under hösten statistikåret dividerat med

270 l 8 veckor x 15 sextiominuterslektioner.

Antal kursdeltagare Elever deltar i flera kurser räknas här deltagare i varje kurs som som För sig.

Antal kurser per elev Totalt antal kursdeltagare dividerat med totalt antal elever.

Andel elever i % i

grundläggande vuxenutbildning

- Andel eleverna i kommunens komvux som deltar i utbildning av grundskolenivå gymnasial vuxenutbildning - Andel eleverna i kommunens komvux som deltar i utbildningen av gymnasienivå, dvs motsvarande linjer, program och specialkurser.

- påbyggnadsutbildning

Andel eleverna i kommunens komvux som deltar i påbyggnadsutav

bildningar inkl de överförts från gymnasieskolan samt särskilt

som yrkesinriktade kurser.

Prestationsmått Andel invånare 20-64 år i % som deltar i komvux Andel invånare 20-64 år i % som deltar i komvuxutbildning.

SOU 1996: l 79 Bilaga 2 l 53

Kostnads-Iproduktivitetsmått

Kostnad o totalt l kostnaden ingår administration, undervisning, läromedel, elevvård, lokaler, SYO, personalutbildning samt övriga kostnader - per heltidsstuderande Kostnaden dividerat med antal heltidsstuderande

Antal lärare/heltidsgänster/ per 100 beräknat antal heltidsstuderande Den totala fastställda undervisningstiden har dividerats med en genomsnittlig undervisningsskyldighet som relaterats till antalet heltidsstuderande.

Resultatmått Andel kursdeltagare i % i gymnasial vuxenutbildning eller påbyggnadskurser under läsåret: som Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning eller i påbyggnadsutbildning som enligt deltagarforteckning hade slutfört resp avbrutit kurs vid läsårets slut, övriga anses finnas i pågående utbildning - slutfört kurs - avbrutit kurs

° fanns i pågående utbildning

elever folkbokförda i kommunen -

Kostnads-/produktivitetsmått

Kostnad per heltidsstuderande elev l kostnaden ingår administration, undervisning, läromedel, elevvård, lokaler, SYO, personalutbildning, samt kostnader för elever i annan kommun lagts till och intäkter för elever kommun dragits från annan ifrån. Heltidsstuderande har beräknats som summan av utlagda studietimmar för alla komvuxstuderande folkbokförda i kommunen dividerat med 540.

Särvux huvudmannens skolor -

Omfattningsmått

Antal elever i huvudmannens skolor Totalt antal elever i huvudmannens särvux.

l54 Bilaga 2 sou 1996:179

Andel elever i % på ° grundsätávkolenivå Andel av alla elever i huvudmannens särvux som undervisas grundsärskolenivå. - Iräningsskolenivå Andel av alla elever i huvudmannens särvux undervisas träsom ningsskolenivå. - gynmasiesärskolenivå Andel av alla elever i huvudmannens särvux undervisas som gymnasiesärskolenivå.

Prestationsmått

Antal elever undervisningsgrupp

per

Summan av antalet elever i samtliga undervisningsgrupper dividerat med antalet undervisningsgrupper

Andel lärare i % med ° pedagogisk utbildning Andel lärare, omräknat till heltidstjänster, som har någon pedagogisk utbildning. Med dessa har likställts tidigare förklarats personer som behöriga till statligt reglerade lärartjänster och haft förpersoner som ordnande som behörig lärare - special-pedagogisk utbildning Andel lärare, omräknat till heltidstjänster, har någon specialpedasom gogisk utbildning.

Kostnads-Iproduktivitetsmått

Kostnad per elev l kostnaden ingår administration, undervisning, lokaler samt övriga kostnader o totalt Kostnad dividerad med genomsnittligt antal elever. Antal lärare /heltidstjänster/ per 100 elever Antalet lärare omräknas till heltidstjänster innebärande att den totala fastställda undervisningstiden divideras med genomsnittlig undervis-

ningsskyldighet. Divideras med 100-elever.

Svenska för invandrare SFI

-

Omfattningsmått

Antal elever Mätt i särskild mätvecka under statistikåret.

SOU 1996: 79 l Bilaga 2 l 55

Prestationsmått Andel lärare i % med pedagogisk utbildning Andel lärare, omräknat till heltidstjänster, som har någon pedagogisk utbildning. Med dessa har likställts personer som tidigare förklarats behöriga till statligt reglerade lärartjänster och personer som haft förordnande som behörig lärare

Antal timmar per helårselev Genomsnittligt antal undervisningstimmar om 60 minuter, under vilka eleverna varit närvarande under det läsår som avslutas under statistikåret.

Kostnads-Iproduktivitetsmått

Kostnad - totalt I kostnaden ingår administration, undervisning, lokaler samt övriga kostnader. Även till studieförbund eller studieanordnare iners annan gar.

Antal lärare per 100 elever Antal lärare omräknat till heltidstjänster per 100 elever under mätvecka under statistikåret.

Resultatmått Andel eleveri % som - avslutat utbildning och uppnått SFI nivån Andel av eleverna som uppnått fastställd kunskapsnivå for SFI. - avbrutit utbildning Elev registrerad för avbrott. -fanns i pågående utbildning Eleven har inte registrerats för avbrott eller avslut och antas därmed fortsätta i SFI nästa läsår.

156 Bilaga 2 SOU 1996: l 79

2.3 till för arbets-

Förslag nyckeltal

marknadsåtgärder

Omfattningsmått

Andel arbetssökande alt andel förvärvsarbetande uppdelade efter ålder och kön Totalt 16-64 år -

Åldersgrupper

16-24 år 25-54 år 55-64 år

Prestationsmått Antal i kommunala sysselsättningsbefrämjande åtgärder - personer uppdelade efter ålder och kön: helt kommunalt finansierade sysselsättnings- 0 befrämjande åtgärder

delvis kommunalt finansierade sysselsättnings- 0

befrämjande åtgärder under viss mätvecka alt under föregå-

t ex ende kalenderår

Åldersgrupper

16-24 år 25-54 år 55-64 år

Andel personer i arbete/studier efter avslutad åtgärd -

Kostnads-lproduktivitetsmått

Kostnad, kr per invånare. - Kostnad per person helt kommunalt finansierade sysselsättningsbefrämjande åtgärder 0

0 delvis kommunalt finansierade sysselsättningsbefrämjande åtgärder

SOU 1996: 179 Bilaga 2 157

2.4 till för

Förslag nyckeltal flykting-

mottagande

Omfattningsmått

Antal flyktingar i resp. åldersgrupp uppdelat efter ankomstår inom ramen för det kommunala flyktingmottagandet och for vilka kommunen erhållit statlig ersättning mottagningsåret och tre år framåt.

Åldersgrupper:

16-24 år 25-44 år 45-54 år 55-60 år 60- år

Antal inflyttade sekundärflyktingar - Antal utflyttade sekundärflyktingar -

Prestationsmått Antal flyktinghushåll - Antal flyktinghushåll med socialbidrag/introduktionsersättning -

Kostnads-lproduktivitetsmått

Kostnad, kr per invånare. -

Kostnad enligt RS definition Flyktingmottagande under Särskilt

riktade insatser. Kostnad för socialbidrag/introduktonsersättning till flyktingar - Kostnad, socialbidrag/introduktonsersättning per flyktinghushåll -

158 Bilaga 2 SOU 1996: l 79

2.5 till för och

Förslag nyckeltal miljö-

hälsoskydd

Omfattningsmått

Antal arealjusterade tillsynsbehovspoäng för miljöskyddstillsyn. - -Tillsynsmyndighetemas arbetsuppgifter uppdelade följande faktorer: 0 Antal och klassificering av verksamheterna tillsynsbehovspoäng underlag for viktning 0 Antalet årsarbetskrafter som arbetar med prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen, Storleken arean som tillsynsmyndigheten ansvarar för. 0 Antalet invånare

Prestationsmått

Antal handläggande tjänstemän inspektörer 0 motsvarande per 1000

invånare. Antal handläggande miljötjänstemän per arealjusterad tillsynsbehov- spoäng miljöskyddstillsyn. Antal anläggningar per årsarbetskraft livsmedelstillsyn avser, livs- medelsindustrier, butiker, storhushåll och vattenverk.

Kostnads-lproduktivitetsmått Kostnad för miljöskydd, kr per invånare. Enl RS:s definition

-

Kostnad för hälsoskydd, kr per invånare. Enl RS:s definition

-

Bilaga 2 159

2.6 för

Förslag till nyckeltal

räddningstjänst

Omfattningsmått

Antal invånare i räddningstjänstens ansvarområde - Antal fastigheter inom räddningstjänstens ansvarområde -

Prestationsmått

Antal insatser per 1000 invånare -

Kostnads-/produktivitetsmått Kostnad for räddningstjänst, kr per invånare. enl RS:s definition

-

Kostnad for totalförsvar och samhällsskydd, kr per invånare. Enl

-

RS:s definition

160 Bilaga 2 SOU 1996: l 79

2.7 finansiella

Förslag till nyckeltal och

definitioner

De finansiella nyckeltalen indelas i fem Tillsammans speglar grupper. dessa kommunernas och landstingens finansiella utveckling och ställning. Finansiella nyckeltal används för olika analysändamål t.ex. som jämförelser över tiden samt mellan skilda kommuner och landsting. Nyckeltalen utgår från förslaget till lag om kommunal redovisning

prop 1996/97:52. Nedanstående förslag till nyckeltal innebär ingen

ökad uppgiftsinsamling från kommuner och landsting.

Situation

Med situation avses vilken kontroll kommunen/landstinget har över kostnader och intäkter, dvs det finansiella resultatet.

- Resultat 2 genom skatteintäkter, verksamhetens intäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet visar hur stor del av de löpande intäkterna som kvarstår sedan löpande kostnader täckts. Överskottet skall täcka eventuella extra ordinära poster. Att samtliga verksamhetsintäkter för den skattefnansierade verksamheten medtages motiveras med att olika kommuner och landsting finansierar sin verksamhet med olika tyngd avgiftsfnansiering respektive skattefinansiering. Med detta tillvägagångssätt skapas förutsättningar förjämföra skilda kommuner och landsting oberoende hur de valt att finansiera verksamheten. Nyckeltalen utgår också ifrån resultaträkningens utformning enligt förslaget till ny redovisningslag. Det bör uppmärksammas att avskrivningar, pensionsavsättningar enligt blandmodellen samt pensionsutbetalningar enligt äldre ordning föreslås ingå i verksamhetens nettokostnader och återspeglas således redan i resultat

- Resultat 3 genom skatteintäkter, verksamhetens intäkter

och generella statsbidrag.

Nyckeltalet visar hur stor del av de löpande intäkterna som kvarstår sedan samtliga kostnader täckts. Ett negativt tal ger information om

SOU 1996: 179 Bilaga 2 l6l

storleken behovet intäktsökningar eller kostnadsminskningar i av kommunen/landstinget.

Resultat 2 per invånare. - . Nyckeltalet visar hur mycket de löpande intäkterna som kvarstår av sedan de löpande kostnaderna täckts.

Resultat 3 per invånare - Nyckeltalet visar hur mycket intäkterna kvarstår sedan samtliga av som kostnader täckts. Det är med hjälp resultat 3 kravet en balanserad av budget, det s.k. balanskravet skall följas Resultat 3 visar också hur upp. eget kapital har förändrats.

Kapacitet

Med kapacitet vilken ekonomisk ställning kommunen eller avses landstinget har och vilken långsiktig motståndskraft som finns för att möta sämre tider.

Soliditet inkl. pensionsavsättning enl blandmodellen. Soliditet är

° eget kapital i förhållande till totala tillgångar och förändringen av soliditeten beskriver hur den långsiktiga betalningsstyrkan utvecklas. Ju högre soliditeten är desto bättre är normalt det finansiella handlingsutrymmet. Soliditeten är dock bara faktor som styr handlingsuten rymmet. Andra faktorer är resultatutveckling, de kommunala företaekonomiska situation, befolkningsutveckling, avgiftsnivå, utgens rymme för effektiviseringar m. m.

Potential

Med potential framtida utrymme att påverka kostnader och intäkavses ter.

Kostnadstäckningsgrad. Verksamhetens intäkter genom verk-

° samhetens bruttokostnader. Nyckeltalet talar om hur stor del av de totala verksamhetskostnaderna täcks intäkter. som av

Skattepotential. Genomsnittlig skattesats i resp län minus den

° skattesatsen. Positiv och negativ avvikelse redovisas. Nyckeltalet egna

162 Bilaga 2 SOU 1996: l 79

anger vilken potential som finns för förändring den skattesatav egna sen. Den genomsnittliga skattesatsen i länet beräknas enligt samma metod som i utjämningssystemet för kommuner och landsting och utgår från den genomsnittliga skattesatsen i landet med justering för genomförd skatteväxling i länet.

° Totalkostnadsindex. Först beräknas kvot kommunens en av nettokostnad invånare och landets genomsnittliga nettokostnad per per

invånare. Kvoten ställs sedan i relation till strukturkostnadsindex

totalnivå i utjämningssystemet. Här jämförs kommunens/landstingets

faktiska kostnad med den teoretiskt beräknade kostnaden kommusom nen/landstinget bör ha enligt beräkningarna i utjämningssystemet. En begränsning utgörs att endast 75 % verksamheterna finns med av cza av i utjämningssystemet. Får kommunen/ landstinget ett index under lOO indikerar detta att nettokostnadema sannolikt är lägre än vad de kunde förväntas med hänsyn till befolkningsstruktur och vice vara m. m versa.

- Verksamhetskostnadsindex. Kommunens/landstingets netto-

kostnad relateras till standardkostnadenz för respektive verksamhet

som finns i utjämningssystemet. Kommungenomsnitt, högst- och

lägstvärden redovisas. Här jämförs kommunens/landstingets

egen styckkostnad per verksamhet med den beräknade standardkostnaden

per verksamhet. Får kommunen/landstinget ett index över 100 indike-

rar detta att nettokostnadema för den aktuella verksamheten sannolikt är högre än vad de kunde förväntas med hänsyn till befolkningsvara struktur m.m. och vice versa.

l Strukturkostnad i kommunen/landstinget i förhållande till den genomsnittliga strukturkostnaden i riket. 3 Standardkostnaden är en teoretiskt beräknat nettokostnad, där hänsyn tas till olika strukturella faktorer som påverkar kostnadsnivân.

SOU 1996: l 79 Bilaga 2 163

Risk

Med risk kommunens/landstingets riskexponering, dvs hur stor avses sannolikheten är att externa händelser skall försämra den ekonomiska

situationen.

Borgensåtaganden invånare

o per

Koncerninterna borgensåtaganden per invånare

o

Externa borgensåtaganden per invånare

o

Koncernintern utlåning invånare

0 per

Exempel konceminterna borgensåtaganden är borgen till kommuna-

bostadsföretag och andra företag inom koncernen.

Exempel externa borgensförbindelser är borgen för statliga lån till hem, bostadsrättsföreningar, privata företag, ideella föreningar egna och organisationer.

Den konceminterna utlåningen kan betraktas som ett alternativ till borgen. Det är möjlighet ibland är fördelaktigare för företagen en som kommunen erlägger är lägre än vad företaget får betala med då räntan kommunal borgen.

Koncernintern riskexponering. Bidrag till och avkastning från -

kommunala företag/borgensåtagande för kommunala företag. Storleken

bidragen till de kommunala företagen är indikatorer den risk utsätts för att företagets ekonomi är Samtidigt kan ägaren genom svag. det finnas välmående företag i "kommunkoncernen" som motverkar och minskar risken. Nyckeltalet kan både koncernen i sin helhet avse och varje företag för sig.

Styrning

Med styrning förmågan att följa fastställd budget. avses

Redovisat resultat 2 invånare minus budgeterat resul- - per tat 2 invånare. Positiv och negativ avvikelse redovisas varvid per större avvikelser observeras särskilt.

SOU 1996: 179 Bilaga 3 165

Bilaga 3

Förteckning över statistikansvariga myndigheter med uppföljningsansvar för viss kommunal verksamhet

SOU l996: l 79 Bilaga 3 l67

Förteckning

över

statistikansvariga myndigheter med uppföljningsansvar

för viss kommunal verksamhet

Officiell statistik Statistikansvarig

myndighet

Arbetsmarknad Löner, nationellt och regionalt SCB Sysselsättning, nationellt och regionalt SCB Lönesummor och arbetskostnader SCB Arbetskraftsundersökningar SCB

Miljövård och naturresurshushållning

Utsläpp,belastning, avfall och miljötill- Statens naturvårdsverk stånd Kemikalienförsäljning och användning, Kemikalieinspektionen Miljöskyddslagens tillämpning Statens naturvårdsverk Miljöskyddskostnader SCB Mark- och vattenanvändning SCB Dricksvattenkvalitet SCB Gödselmedel och kalk SCB

Nationalräkenskaperna Nationalräkenskaperna SCB

Offentlig ekonomi

Kommunernas finanser SCB Offentliga utgifter inom utbildningssek- SCB torn

Hälso-och sjukvård

Hälsa- och sjukdomar Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård Socialstyrelsen Dödsorsaker Socialstyrelsen

Bilaga 3 SOU 1996: l 79

Socialtjänst Barnomsorg Socialstyrelsen Individ-och familjeomsorg Socialstyrelsen Äldre-och handikappomsorg Socialstyrelsen

Utbildning och forskning

Skolväsende Skolverket Högskolaväsende Högskoleverket Forskning SCB Studiestöd Centrala studiestödsnämnden

Befolkningens utbildning SCB

SOU 1996: 179 Bilaga 169 4 Bilaga Socialstyrelsens kommunpanel

Bilaga 4 l7l

4.

Socialstyrelsens kommunpanel

Den enda myndighet använder kommunpaneler, som metod som n. for insamling uppgifter, är Socialstyrelsen. En sådan metod för inav samling är särskilt intressant när insamlade uppgifter avser att bedöma olika kvalitativa aspekter en verksamhet och för att finna faktorer som underlag till effektbedömningar. Metoden används nationell nivå för att förbättra skattningen av förändringar över tiden. Metoden kan inte användas for jämförelser mellan alla kommuner utan bara mellan dem som deltar i panelen.

Socialstyrelsens kommunpanel utgörs ett stratifierat urval om 50 av kommuner. För vissa frågor utökas panelen med ytterligare 20 kommuner med minst 30.000 invånare. Stratifiering innebär att urvalsenheterna grupperas, med avseende den variabel som skall mätas, i homogena grupper. Urvalet görs sedan från varje separat grupp stratum. Landets samtliga kommuner har för detta delats i totalt elva strata. Stratifieringen har baserats Svenska kommunförbundets kommungruppsindelning som utgår ifrån folkmängd, läge, tätortsgrad inv/kvm och näringsstruktur. Vidare har kommunerna grupperats efter om invånarantalet är fler eller färre än 30.000 enligt FoB 90. Från strata Stockholm, Göteborg och Malmö, ingår samtliga tre alltid i panelen. l övriga strata har ett slumpmässigt utval av 47 kommuner gjorts. Urvalsfraktionen är densamma i samtliga strata. För urvalet av de ytterligare 20 kommunerna görs ett slumpmässigt urval av kommuner med fler än 30.000 invånare.

Urvalet är i första hand gjort för att användas vid insamling av uppgifter till den officiella statistiken inom socialtjänsten. Urvalet kan även användas till undersökningar föranledda av regeringsuppdrag och för försöksverksamheter syftar till att utveckla och förbättra den offsom ciella statistiken inom socialtjänsten.

Uppgifter insamlade i kommunpanelen ger skattningar nationell nivå. Urvalet passar bäst för skattningar av genomsnitt, procenttal och förändringar mellan åren. I de flesta fall är urvalet av 50 kommuner tillräckligt men om skattningar av totaler önskas bör utvalet om 70 kommuner användas. Den statistik grundas ett urval i stället för som

172 Bilaga-I SOU l996:l79

samtliga kommuner ger upphov till viss osäkerhet i resultaten. Hur stort detta urvalsfel är beräknas utifrån de insamlade uppgifterna.

Urvalet är ett panelurval vilket innebär att urvalet är ett fast urval samma urval används for olika undersökningar under ett år. Urvalet till panelen är rullande, vilket innebär att varje år byts en femtedel av kommunerna ut mot nya kommuner. De tre storstäderna är med i varje panel. På detta sätt är varje kommun med i panelen under fem år varefter byte sker. Med den metod for urval som använts kan en kommun som deltagit i panelen inte bli vald igen förrän samtliga kommuner i stratat ingått i panelen.

Uppgiftsinsamlingen i Socialstyrelsens kommunpanel bygger frivillighet. För närvarande har alla 70 kommuner i panelen tecknat överenskommelse om medverkan i panelen med Socialstyrelsen. En förutsättning for att panelen skall fungera är dock att kommunerna aktivt deltar vilket underlättas av att de kommuner som deltar får t.ex. snabbare återrapportering av resultatet av insamlingen och möjlighet att påverka utvecklingen via seminarier. Även ekonomiska bidrag for att utveckla ett eget informationssystem för statistiken kan utgå.

Genom att endast ett urval av kommuner medverkar under en femårsperiod är resten av kommunerna befriade från uppgiftsskyldighet inom de verksamhetsområden som kommunpanelen omfattar. För kommunerna innebär det nya statistikstrukturen dock ett mer omfattande arbete under de fem år kommunen ingår i panelen. Även för statens statistikproduktionen innebär inrättandet av paneler att arbetsbelastning och därmed kostnaderna för uppgiftsinsamling minskar.

De viktigaste användningsområderna för Socialstyrelsens kommunpanel är:

insamling av officiell statistik där uppgifterna i huvudsak behövs för

att få en bila av hur verksamheten utvecklas.

att belysa viktiga områden där statistik saknas som t.ex. uppgifter om verksamhetens kvalitet och resultat.

olika specialstudier. Ett tillfälligt behov av statistik under en begrän- sad tid kan tillgodoses genom att använda kommunpaneler for uppgiftsinsamling. T.ex. kan kommunpaneler användas för insamling av uppgifter för myndigheternas regeringsuppdrag men också for behov

SOU 1996: l 79 Bilaga 4 173

som uppstår att följa hur en viss verksamhet utvecklas vid t.ex. en lagändring.

olika försáksverksamheter där prövning görs om uppgifter till ny nationell statistik överhuvudtaget går att erhålla varvid även kvaliteten i de insamlade uppgifterna utvärderas.

att belysa frågor som aktualiserats i samhällsdebatten. Kommunpa- nelen är ett sätt att snabbt få fram uppgifter som kan belysa en aktuell frågeställning.

SOU 1996: I 79 Bilaga 5 175 5 Bilaga Kommentar lag om kommunal redovisning

SOU 1996: l 79 Bilaga 5 177

Lag om kommunal redovisning

En lag kommunal redovisning föreslås av regeringen träda i kraft l om

januari 1998. Förslaget prop 1996/97:52 utgör del propositio-

en av den kommunala redovisningen. Förslaget behandlas för närvanen om

rande inom regeringskansliet.

Förslaget till redovisningslag innehåller bestämmelser om bl.a. bokföring, årsredovisning och delårsrapporter. Bestämmelserna föreslås tillämpas, med vissa undantag kopplat till det s.k. balanskravet, för första gången avseende räkenskapsåret 1998. Lagen omfattar kommuoch landsting samt kommunalförbund. Kommunala företag och ner kyrkliga samfálligheter omfattas inte av lagen.

Lagen reglerar endast externredovisningen dvs det är den finansiella informationen behandlas. Den externa redovisningen är en del av som kommunernas och landstingens övergripande ekonomiska uppföljnings- och planeringssystem vars syfte är att ge fullmäktige, kommuninvånare och andra intressenter relevant information om verksamhefinansiella resultat och ekonomiska ställning. Informationen skall tens utformas så att den underlättar styrning och uppföljning av den kom-

munala verksamheten. 1 förarbetena till kommunallagen prop

1990/912117 sades att utvecklingen mot ökad målstyrning i den kommunala verksamheten gör att redovisningens roll uppföljningsinsom trument får större betydelse. Den interna: redovisningen nämndnivå hanteras internt i kommunen.

Lagen syftar till att skapa större fasthet redovisningsområdet i en samband med att lagreglering kravet ekonomisk balans införs. av Förslaget till redovisningslag lägger grund för stabil och tydlig en en redovisning underlag för viktiga ekonomiska beslut. Lagstiftningsom skapar också förutsättningar för samordning olika redovisen en av ningsformer och redovisningspraxis och detta bör leda till att jämförbarhet och analysförutsättningar ytterligare förbättras. Behovet av jämförelser och relevant analysunderlag är mycket stort där både staten och kommunsektorn är intressenter.

178 Bi/uga5

l lagen 2 kap föreslås att bokföringen skall vara ordnad så att det ekonomiska utfallet av verksamheten kan jämföras med den budget som fullmäktige fastställt, tillräcklig kontroll verksamheten kan en av upprätthållas. samt att en tillfredsställande ñnansstatistisk information kan lämnas. l förslaget sägs att redovisningen utgör ett viktigt instrument för analys. utvärdering och för utkrävande av ansvar. Budgeten är fullmäktiges viktigaste instrumentet för styrning och uppföljning av den kommunala ekonomin. Därför bör bokföring och årsredovisning samordnas med budgeten så att denna kan stämmas av mot verkligt utfall. Redovisningen skall också ordnad så att att tillförlitlig fvara nansstatistisk information kan tas fram. Rutiner bör utarbetas för att ta fram den ñnansstatistiska informationen så att denna håller tillräckligt god kvalitet. Det är då viktigt att bearbetningar och sammanställningar så lång som möjligt kan göras inom ramen för de redovisningssystem som kommuner och landsting använder. Redovisningssystemen kan därför behöva till detta. anpassas

l lagen 9 kap föreslås att kommuner, landsting och kommunalförbund skall minst en gång under räkenskapsåret upprätta särskild en redovisning, en delårsrapportering, avseende verksamheten från räkenskapsårets början. Delårsrapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av kommunens eller landstingets verksamhet, resultat och ställning sedan föregående räkenskapsårs utgång. Graden av specificering kan dock vara lägre än i årsredovisningen. Om det inte finns särskilda hinder skall även uppgifter lämnas för motsvarande rapportperiod under det närmast föregående räkenskapsåret. Begrepp och termer skall också stämma överens med dem som använts i årsredovisningen.

Någon bestämmelse om delårsrapport finns inte tidigare varken i kommunallagen eller i normalreglementet. Större krav kommer att ställas den löpande ekonomiska uppföljningen mot bakgrund av det nya kravet ekonomisk balans samt krav att återställa ett negativt resultat inom en tvåårsperiod.

SOU 1996: l 79 Bilaga 6 179

6 Bilaga

för snabba Förutsättningar att upp uppgiftsinsamlingen till räkenskapssammandraget

Anders Haglund, Föreningen Sveriges Kommunalekonomer

SOU 1996: l 79 Bilaga 6 181

för

Förutsättningar att snabba upp

uppgiftsinsamlingen till räkenskaps-

sammandraget

Förhållanden idag

Uppgifterna till räkenskapssammandrag ska inlämnade senast den vara 30 april året efter det verksamhetsår uppgifterna avser. Regelmässigt är ett antal kommuner försenade med inlämnandet. Under år 1996 har insamlandet av uppgifter avseende 1995 varit ytterligare försenat jämfört med tidigare år. Det främsta skälet för detta förhållande är att en omläggning skett avseende de uppgifter som insamlats. Syftet med omläggningen har varit att öka kvaliteten i jämförelsematerial etc. Man kan konstatera att hittillsvarande tidsplan med regelmässiga förseningar och kontrollarbete inom SCB inneburit att publicering av uppgifterna kunnat ske först i månadsskiftet augusti /septemben 1996 kommer publiceringen att ske ännu senare. I dag finns således ett stort problem i form av bristande aktualitet.

Speciella omständigheter

Det främsta problemet med uppgiftsinsamlingen nämndes 1996 är som omläggningen / förändring av de uppgifter som insamlas. De förändringar som varit mest komplicerade att hantera är uppgifter rörande vad som i räkenskapssammandraget kallas driftredovisning. Denna del är även den mest omfattande i räkenskapssammandraget. Eftersom förändringarna som genomfördes fr.o.m. verksamhetsåret 1995 är förhållandevis stora är det knappast överraskande att dessa inneburit kraftiga förseningar beträffande uppgiftsinsamlingen under 1996. Kontrollarbetet inom SCB har också varit omfattande. Den slutliga informationen rörande hur uppgifterna skulle struktureras etc. gick ut i början 1996. Under hösten 1995 hade emellertid preliminär information lämnats. Helt klart är dock att anpassningstiden var mycket kort. Det bör emellertid finnas goda tekniska förutsättningar för att uppgiftsinsamlingen kommer att fungera bättre kommande år. Faktorer som talar för detta är bl. a. logik i uppgifternas struktur -

182 Bilaga 6 sou 1996: 179

moderna tekniska hjälpmedel finns tillgängliga i kommuner och landsting. Det är till mycket stor del engângsinsats att kodplan alteren anpassa nativt skuggkodplan i ekonomi- och redovisningssystemen till den uppgiftsstruktur krävs enligt räkenskapssammandraget. Denna som

större engângsinsats är fråga prioritering av resursen, tid.

en om

förkorta tiden för

Möjligheter att uppgiftsläm-

nande

Externredovisningsuppgifter

Till räkenskapssammandraget ska lämnas uppgifter från både extemre-

dovisningen d.v.s. resultaträkning, balansräkning och fmansieringsanalys och intemredovisning. Extemredovisningsuppgiftema omfattar förutom redovisningsenheten kommunen/lanstinget även koncernen d.v.s. konsoliderade räkningar omfattande även de kommun/landstingsägda företagen. Extemredovisningsuppgiftema bör kunna lämnas tidigare än den 30

april. Uppgifterna kan då emellertid inte förutsättas vara reviderade.

Detta förutsätts de heller inte vara i nuläget. I kommuner och landsting kan överlämna årsredovisning enligt man en vissa minimikrav till revisorerna redan i månadsskiftet januari/februari. I andra fall ska bokslut/årsredovisning färdigt i sådan omfattvara en ning att det är möjligt att lämna uppgifterna till revisorerna först i mit-

ten mars. Det torde främst vara koncemredovisningen som orsakar

denna tidsutdräkt. Bedömningen är att en realistisk tidpunkt för uppgiftsinlämning rörande extemredovisningen är andra halvan av februari. Inledningsvis bör dock inte kravet omfatta koncemredovisningen. Den bör dock kunna lämnas den 30 mars. På lite längre sikt bör också koncemredovisningen kunna lämnas vid samma tillfälle som övriga uppgifter från externredovisningen. Om inlämningstidpunkten flyttas till den 28 februari för

extemredovisningen måste man acceptera att det undantagsvis kan finnas omständigheter i en enskild kommun/landsting som kan leda till viss försening. Frågan är om tidpunkten för inlämnande ska anpassas till sådana undantagssituationer. Sådana undantagssituationer kan även förekomma vid en senare inlämningstidpunkt. En tidigarelagd inlämningstidpunkt innebär, åtminstone inledningsvis, att uppgifterna i högre grad än vad som gäller i nuläget måste beaktas som preliminära. Det

SOU 1996: 79 l Bilaga 6 18-v J

bör också tydliggöras för kommuner och landsting att man kan lämna preliminära uppgifter. Skulle förändringar ske i ett senare skede som väsentligt förändrar resultat och ställning bör man möjlighet att lämna kompletterande information, dock senast den 30 mars. Flera skäl talar för att inlämning av extemredovisningsuppgifterna, avseende åtminstone redovisningsenheten kommunen/landstinget, bör kunna ske senast den 28 februari, bl. a.

I princip samtliga kommuner och landsting använder moderna redo- visningssystem möjliggör att bokslutslistor etc. tas fram när som man så önskar, d.v.s. månadsvis, kvartalsvis etc.

En kommunal redovisningslag utformad enligt förslaget i betänkan- det Ds 1996:30 stramar upp redovisningsprinciperna etc. ytterligare. Möjligheten för kommunspecifika dispositioner minskar avsevärt.

Betänkandet Ds 1996:30 innehåller krav att minst en delårsrapport delårsbokslut upprättas under året. Detta torde öka kvaliteten i den löpande redovisningen. Genom att att upprätta ytterligare ett bokslut under redovisningsåret måste också avstämningar av huvudbokskonton etc. göras vid detta tillfälle. Detta arbete leder till att kvaliteten ökar i redovisningen vilket påverkar årsredovisningsarbetet positivt.

Rutiner i samband med bokslutsarbetet kan, där det behövs, anpassas till en tidigarelagd fardigställandetidpunkt. Det gäller bl. a. avstämningar, sista tidpunkt for bokforingsorder, senast dag för fakturering avseende bokslutsåret.

En ytterligare åtgärd som bör övervägas är att kommuner och landsting åläggs att använda den s.k. baskontoplanen. För kommunerna har Kommunförbundet utarbetat den s.k. Kommun-Bas 95. Kravet bör åtminstone gälla baskontoplanens definitioner. Inom Lanstingsforbundet pågår ett motsvarande arbete. Baskontoplanen innehåller en standardisering av tillgångs- och skuldslag respektive utgifts-/kostnadsslag samt inkomst-/intäktsslag. Kommunerna och landstingen styrs idag indirekt mot att använda baskontoplanen genom bl. a. räkenskapssammandraget. Trots detta använder flera kommuner och landsting andra definitioner och benämningar for kontona i den externa redovisningen, vilket försvårar uppgiftsinlämningen.

184 Bilaga 6 SOU l996: l 79

Uppgifter från internredovisningen

Uppgifterna rörande intemredovisning i räkenskapssammandraget är mer komplicerade att hantera, jämfört med externredovisningen. Skälen är bl. a. att externredovisningen styrs av vedertagna modeller och principer. Externredovisningsområdet kommer dessutom i högre grad att lagregleras. Dessa förhållanden råder inte inom internredovisningsområdet. Internredovisningen påverkas dessutom av kommunernas och landstingens val styrprinciper, organisation, Verksamhetsinriktning av Problemet är att uppgifterna som ska lämnas i räkenskapssamm.m. mandraget ofta avviker ifrån de uppgifter som används i den enskilda kommunen för styrning och uppföljning, vad gäller definitioner, struktur etc. Detta problem gäller dels definitionen av vissa verksamhetsområden, dels krav kostnadsfördelningar. Fortsättningsvis diskuteras endast möjligheter att tidigarelägga uppgiftsinsamling med utgångspunkten att de speciella problem som förevarit under 1996 har övervunnits. Det finns goda skäl att anta att så kommer att vara fallet kommande år.

Minskad detaljeringsgrad En minskad detaljeringsgrad, d.v.s. en hårdare prioritering av vilka uppgifter som ska lämnas torde ge förutsättning för att tidigarelägga inlämnandetidpunkten. Om radikal minskning sker av de uppgifter en som ska lämnas ger detta möjlighet att också radikalt tidigarelägga tidpunkten för inlämnandet. Förslagsvis kan 15-20 nyckelområden definieras. Uppgift dessa skulle förslagsvis kunna lämnas den 28 om februari. Precisionen i dessa uppgifter blir givetvis lägre men aktualite-

ten ökar väsentligt. Övriga uppgifter enligt nuvarande räkenskapssam-

mandrag kan därefter lämnas den 30 april.

Information/utbildning

inblandade intressenter, d.v.s. Kommunförbundet, Landstingsförbundet, statliga myndigheter samt SCB bör intensifiera informationen och utbildningen kring räkenskapssammandraget. Fortlöpande informations- och utbildningsaktiviteter bör organiseras av intressenterna. Desaktiviteter bör också omfatta leverantörer av ekonomisystem och sa yrkesrevisorer. Leverantörer av ekonomisystem kan ex. arbeta fram och erbjuda kommuner och landsting lösningar som olika sätt underlättar arbetet med räkenskapssammandraget.

Bilaga 6 185

information riktad mot politiker information rörande bl. syftet med räkenskapssammandraget bör a. även i högre grad riktas mot politiker. I regel är dessa mycket intresserade den jämförande statistik redovisas i publikationer med av som räkenskapssammandraget underlag. En sådan riktad information som

kan eventuellt bidra till att arbetet med räkenskapssammandraget pri-

oriteras högre i den enskilda kommunen/landstinget. En följd kan ock-

så bli räkenskapssammandragets struktur rörande information även i

högre grad kommer att användas i den enskilda kommunen/landstinget.

Ett de problemen idag är att räkenskapssammandragets struk-

av stora inte används hemmaplan. Ett rimligt antagande är att det tur mentala motståndet mot arbetet med räkenskapssammandraget orsadetta problem. Arbetet känns därför meningslöst och inte direkt kas av motiverat. Det är därför synnerligen stor vikt att räkenskapssamav mandraget och dess uppgiftsstruktur fortlöpande utvärderas. Målsättning bör att strukturen i så stor utsträckning som möjligt är samvara ordnad med kommunernas och landstingens egna behov.

Krav på enhetlig verksamhetsindelning

Ett krav enhetlig verksamhetsindelning kan tyckas ge ökade förut-

sättningar för snabbare uppgiftsinlämning. Detta är dock tveksamt.

en Det är inte möjligt åstadkomma enhetlighet i definitioner att samma begreppsapparat inom intemredovisningsområdet beträffande som som externredovisningen. De moderna redovisningssystem som kommuner och landsting idag använder kan hantera eventuell sidoordnad verken samhetsstruktur räkenskapssammandraget kräver i de fall komsom munen/landstinget för sin interna styrning och uppföljning använder en avvikande struktur. Detta sker s.k. skuggkoder. genom

Två iniämningstidpunkter

Ett alternativ kan övervägas är att som en övergångslösning arbeta som med två iniämningstidpunkter. Kommuner och landsting bör under en övergångsperiod kunna välja tidigare och iniämningstiden en senare punkt. Den tidigare skulle kunna sättas till 15 och den senare bör mars vara 30 april. Konstruktionen innebar att de kommuner och landsting som är intresserade att få statistiken tidigare än idag får det. Givetvis med den av olägenheten att samtliga kommuner landsting inte finns med. En fördel med detta förslag är att SCB:s kontrollarbete spridas över en

längre tidsperiod.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

gymnasieskolan hur går det U. 26. Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. K. Dennya - . kunskapslyft och livslångtlärande. Samverkansmönster i svensk forsknings- 27. En strategi för . finansiering. U. U. Fritid i förändring. 28. Det forskningspolitiska landskapeti Norden . U. Om kön och fördelning av fritidsresurser.C. 1990-talet. Vem bestämmer vad EU:s interna spelregler inför 29. Forskning och Pengar. U. . ll kap. regeringskonferensen 1996. UD. 30. Borgenärsbrotten - en översyn av Politikområden under lupp. Frågor om EU:s första brottsbalken. Fi. . pelare inför regeringskonferensen 1996.UD. 31. Attityder och lagstiftningi samverkan Ett år medEU. Svenska statstjänstemäns + bilagedel.C. . bra arbetet i EU. UD. 32. Mössoch människor. Exempel erfarenheterav Av vitalt intresse. EU:s utrikes- och IT-anvândningblandbarn och ungdomar, SB. . K. säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD. 33. Banverkets myndighetsroll m.m. laddad fråga. M. 34. Aktiv arbetsmarknadspolitik + expertbilaga.A. Batterierna en - . Kriminalunderrättelseregister Om järnvägens trañkledning m.m. K. 35. . lO Forskning för vár vardag. C. DNA-register. Ju. . Älders- U. ll. EU-mopeden. och behörighetskrav för 36. Högskolai Malmö. tvá- och trehjuliga motorfordon.K. 37. Sveriges medverkani FN:s familjeár. .Kommuner och landstingmed betalnings- 38. Nationalstadsparker.M. svárigheter. Fi. 39. Rapport från klimatdelegationen1995. 13. Offentlig djurskyddstillsyn. Jo. Klimatrelaterad forskning. M. 14. Budgetlag regeringens befogenheter 40. Elektronisk dokumenthantering. Ju. fmansmaktens omrâde.Fi. 41. Statens maritima verksamhet.Fö. l5. Union för både öst och väst. Politiska. rättsliga 42. Demokratioch öppenhet. Om folkvalda parlament och ekonomiska aspekter EU:s sjätte och offentlighet i EU. UD. av utvidgning. UD. 43. Jämställdheten i EU. Spelregleroch Förankring och rättigheter. Om folkomröstningar, verklighetsbilder.UD. . Översyn skatteflyktslagen. utträdesrätt, medborgarskapoch mänskliga 44. av rättigheter i EU. UD. Reformerat förhandsbesked.Fi. 17.Bättre trafik med väginformatik.K. 45. Presumtionsregeln i expropriationslagen. Ju. l8. Totalförsvarspliktiga m9S. Förslag om jobb/studier 46. Enskilda vägar. K. efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, 47. Cirkelsamhället. Studiecirklars betydelser för försäkringar. Fö. individ och lokalsamhälle.U. .Sverige, EU och framtiden. EU 96-kommitténs 48. Shaping SustainableHomesin an Urbanizing bedömningar inför regeringskonferensen 1996. World. Swedish NationalReport for Habitat ll. N. UD. 49. Regler för handel medel. N. 20. Samordnad rollfördelning inom teknisk forskning. 50. Förbud mot vapen på allmänplats m.m. Ju. U SLGmndIäggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäk-

Reform Organisationoch ring alternativoch förslag. A.

2 och förändring. - . detaljplan. M. verksamhet vid universitet och högskolor efter 52. Precisering av handelsändamálet i 1993árs universitets-och högskolereform.U. 53. Kalkning av sjöar och vattendrag.M. 22. inflytande riktigt Om eleversrätt till 54. Kooperativa möjligheter i storstadsomráden. S. inflytande, delaktighet och ansvar. U. 55. Sverige, framtidenoch mångfalden.A. 23. Kartläggning och analys den offentliga sektorns 55. Pá väg mot egenföretagande. A. av upphandling av varor och tjänster med 55. Vägar in i Sverige. A. miljöpåverkan.N. 56. Hälften vore nog om kvinnor och män - 24. Från Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga 90-talets arbetsmarknad.A. EU-länders förslagoch debatt inför 57. Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. Fi. regeringskonferensen 1996. UD. 58. Finansieringen av det civila försvaret. Fö.

25. Från massmedia till multimedia att digitalisera svensk television.Ku.

Statens offentliga 1996 utredningar

Kronologisk förteckning

59. Europapolitikenskunskapsgmnd. 86. Utveckladsamordninginom det civila försvaret En principdiskussionutifrån och fredsräddningstjänsten. Kartläggning, EU 96-kommitténserfarenheter.UD. övervägandenoch förslag. Fö.

60. Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöregler och 87.Tredimensionellfastighetsindelning.Ju.

utvidgningenseffekter på dengemensamma 88.Kameraövervakning.Ju.

jordbmkspolitiken. UD. 89.Samverkanmellanhögskolanoch dc småoch 6l.Olika länder olika takt. Om flexibel integration - medelstoraföretagen. N. och förhållandetmellan stora och små stater i EU. 90.Sammanhålletstudiestöd.U. UD. 91. Denprivata vårdensomfattningoch framtida 62. EU, konsumentemaoch maten ersättningsformer En översyn de nationella - av - Förväntningaroch verklighet. Jo. för läkareoch sjukgymnaster.S. taxoma 63. Medicinskaundersökningari arbetslivet.A. 92. IT i miljöarbetet.M.

64. Försäkringskassan Sverige Översyn - av 93. Ny yrkestrafiklagstiftning. K. socialförsäkringensadministration.S. 94. Nationellteleadresskatalog. K. 65. Administrationen av EUzsjordbrukspolitik 95. Botniabanan.K. i Sverige.Jo. 96.Strukturförändringoch besparing. 66. Utvärderatpersonval.Ju. En uppföljning av genomfördaförändringar 67. Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader. inom försvarsmaktensledningsorganisation.Fö.

Fi. 97. Effektivare försvarsfastigheter 68. Någrafolkbokföringsfrågor. Fi. Utvärdering reform. Fö. av en 69. Kompetensoch kapital + bilaga. N. 98.Vem försvaret Utvärdering styr av 70. Samverkanmellan högskolanoch näringslivet. N. effekterna LEMO-reformen. Fö. av 71. Lokal demokratioch delaktigheti Sverigesstäder 99. Aweckling med inlärning. Erfarenheterfrån

och landsbygd.ln. LEMO-reformensavveckling av personal.Fö. 72. Rättspsykiatrisktforskningsregister.S. 100.Ett för skattebetalningar.Del A. nytt system 73. Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. Ett nytt system för skattebetalningar.Del B. Volym l En granskning.M. - Författningsförslag.författningskommentarer 73. SwedishNuclearRegulatoryActivities. och bilagor. Fi.

Volume l An Assessment.M. - l0l.Kämavfall teknik och platsval. KASAMs 74. Svenskkämteknisktillsynsverksamhet. yttrande över SKBs FUB-Program95. M. Volym 2 Faktaredogörelser.M. l02.TUFF Teckenspråksutbildningför föräldrar. - - U. 74. SwedishNuclearRegulatoryActivities. Miljöbalken. 103. En skärptoch samordnad Volume 2 Descriptions.M. miljölagstiftningför hållbar utveckling. - en 75. Värden i folkhögskolevärlden. U. Del och l M. 76. EU:s regeringskonfereus procedurer,aktörer, 104.Konsumentskyddpå elmarknaden.C. fonnalia. Sammanfattning av ett seminariumi 105. främja Att donationertill universitet april 1996.UD. . och högskolor. U. 77. Utländskaförsäkringsgivaremedverksamheti 106.EU och Sverige från Kiruna till Malmö. Sverige.Fi. - Sammanfattning fyra regionalamöten av 78. Elberedskapen.Organisation,ansvarsfördelning 1995-96.UD.

och finansiering.N. 107.Union utan gränser konsekvenser,möjligheter, Översyn - 79. av revisionsreglema.Fi. problem.Sammanfattning av ett seminariumi 80. Viktigt meddelande. november1995.UD. Radio och TV i Kris och Krig. Ku. l08.K0nsumentemaoch miljön. C.

81. Skyddför sparandei sparkasseverksamhet. Fi. 109.Frånåkerlottertill Paradis - ett delbetänkande 82. En översyn av luft- sjö- och spártrafikens från Utredningen om universitetsfastigheter m.m. tillsynsmyndigheter.K. angåendeöverlåtelseroch tomträttsupplátelserav 83. Allmänt pensionssparande. S. vissahögskolefastigheter.Fi. 84. Ekobrottsforskning.Ju. ll0. Inför Svensktkulturnät framtiden ett IT och 85. EgonJönsson kartläggning - - en av lokala sam- inom kulturomrâdet. Ku.

verkansprojektinom rehabiliteringsomrádet.S.

Statens offentliga utredningar 1996

Kronologisk förteckning

ll1.Bevakad övergång. Åldersgränser för 137.Kommunalförbundoch nämnd ungaupp gemensam till 30 år. C två former för kommunalsamverkan.ln. 112.Integrering av miljöhänsyninom den statliga 138.Ny behörighetsreglering hälso-och sjukvårdens förvaltningen. M. områdem.m. 113.En allmänoch aktiv försäkringvid sjukdomoch l39. Skatt avfall. Fi. rehabilitering. Del och 1 S. l40. K0:s biträde enskilda.ln. 114.En körkortsreform. KÄ 141. Vårdavgifter vid rättspsykiatriskvård, S. m.m. 115.Barnkonventionenoch utlånningslagen.S. 142.Länsstyrelsemas roll i infrastrukturplaneringen. K. 116.Artikel 6 i Europakonventionenoch skatte- 143.Krockeller möte- Om denmångkulturella utredningen.Fi. skolan.U. 117.Expertrapporterfrån Skattcväxlingskommittén.Fi. 144. Ökad konkurrensi handelnmedlivsmedel N. 118.StationStockholmNord. K. 145.Arbetstid 119.Lättnadi dubbelbeskattningen mindre företags av längdförläggningoch inflytande + bilagedel A. inkomster. Fi. 146. Att återerövra vardagen. 120.Högskolani Malmö slutbetänkande.U. 147. Övergångsbestämmelser till miljöbalken.M. l2l.Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm.K. 148. Översyn av förvärvslagenoch hyreslagen 122.Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar Borgenoch pant. Ju. och hantverksutövande.U. 149.Elberedskapen. Författningsfrågor.N. 123.iakttagelseroch förslagefter omstruktureringen av 150.En allmänochsammanhållen arbetslöshetsförsvaretsledningoch stöd. Fö. försäkring.A. 124.Miljö för en hållbar hälsoutveckling. l5l. Bidrag genom arbete Enantologi.S. - Betänkande. Förslagtill nationellthandlingsprogram. 152.Gruvornaoch framtiden.N. Bilaga Miljörelateradehälsorisker. 153.Hållbarutvecklingi Sverigesskärgårdsomráden, Bilaga2. Aktörer ochverktygi miljöhälsoarbetet. S. M. Environmentfor Sustainable HealthDevelopment 154.Tre rapporterom studiecirklar.U. an Action Planfor Sweden. 155.Omtankar om vattendrag 125.Drogeri trafiken.Ju. ett nytt angreppssätt. M. 126.Dopingi folkhälsoperspektiv. Del A och Del B, S. 156.Bostadspolitik2000 från produktions-till - 127.Folkbildningensinstitutioner.U. boendepolitik Särtryck + + Bilaga.ln. 128.Skyddet av kulturmiljön. En översyn av 157. Översyn redovisningslagstiftningen. Ju. av kultunninneslagens bestämmelser byggnader om 158.Sverigeoch EMU. Fi. ochkulturmiljöer, prästgårdar,kyrkstäderoch 159.Folkbildningen en utvärdering.U. ortnamn. Ku. 160.Bouppteckningar och arvsskatt.Ju. 129.Denkommunalasjälvstyrelsenochgnmdlagen.ln. 161. Rätt att flytta en fråga om bemötande äldre. av - 130.De två kulturerna.Rapporter KlausRichard av 162.Påmedborgarnas villkor en demokratisk - Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStålvant samt Kent infrastruktur + bilaga.In. Zetterberg.Bilagormedunderlagsmaterial till 163.Behovoch resurser i vården en analys. - UTFÖR:sslutbetänkande SOU 1996:123.Fö. 164.Livslångtlärandei arbetslivet steg vägen mot - 131.Externvärdering av hot ochfönnåga.Bilagormed ett kunskapssamhälle. Ett diskussionsunderlag. U. underlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande 165.Ny kurs i trafikpolitiken. Delbetänkande om SOU 1996:123.Fö. beskattning vägtrafiken.K. av 132.Det stora ochsnabba greppet. Om LEMO-reformens 166.Lärarefor högskolai utveckling.U. metoderoch resultat.Bilagormedunderlagsmaterial 167.Gymnasieutbildning för vissaungdomarmed till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123. Fö. funktionshinder. U. 133.Jämställdvård. Olika vård lika villkor. S. 168. Översyn av PBL och va-lagen.ln. 134.Jämställdvård. Möteni vården ur ett 169.Fömyelsen kommuner av och landsting. ln. tvärvetenskapligt perspektiv. l69. Kommunalafömyelseproblem. 135.Fibromyalgioch Duchennesmuskeldystrofi. Enstatsvetenskaplig betraktelse.Bilaga ln. Kunskapsläge ochbehov framtidaFoU. S. l69. Kommunernaoch den statligastyrningen. av 136.Effekter av EU:sjordbrukspolitik.Jo. Bilagall. ln.

1996 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

169. Budgetpolitik. En studie av behovsbudgetering i tvâ decentraliserade organisationer.BilagaIll. In. 169. Konkurrensutsättning inomäldreomsorgen i Stockholms stad. Politisk-demokratiska aspekter. BilagaIV. ln. 169. Förandringsmodeller och förändringsprocesser i kommuner och landsting.Någraempiriska studier. BilagaV. ln. 170, Fritidsbátenoch samhället.K. 171, Konsekvenserna för CAP av WTO-átagandena och en östutvidgning.Jo. 172. Licensavgift en principskiss.Ju. - 173.När makten gör fel, Den offentligatjänstemannens ställningoch ansvar. Fi. 174. Handikappinstimtet för bra hjälpmedelochökad livskvalitet.S. 175.Styrningoch samverkan.S. 176.Denlokala radion.Ku. 177.Egemnakt att återerövra vardagen.S. - 178.lT och Miljö. En samlinggoda exempel.K. 179.Statens uppgiftsinsamling från kommuneroch landsting.ln.

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Olika länder olika takt, Om flexibel integration och förhållandetmellan stora och smá stater i EU. Mössoch människor.Exempel bra 1611 IT-användningbland barn och ungdomar.32 EU:s regeringskonferens procedurer.aktörer, - Justitiedepartementet formalia. Sammanfattning av eii seminariumi

april 1996.76 Kriminalunderrättelseregister EU och Sverige från Kiruna till Malmö. DNA-register. 35 A Sammanfattning fyra regionalamöten av Elektroniskdokumenthantering.40 1995-96.106 Presumtionsregelniexpropriationslagen.45 Union utan gränser konsekvenser.möjligheter, Förbud mot vapen allmänplats 50 m.m. Sammanfattning problem. av ett seminariumi Utvärderatpersonval.66 november1995. 107 Ekobrollsforskning.84

Tredimensionellfastighetsindelning.87 Försvarsdepartementet

Kameraövervakning.88 Totalförsvarsplikiigam95. Förslag om jobb/studier Drogeri trafiken. 125 Översyn efter muck, bostadsbidrag,dagpcnning, av förvärvslagenochhyreslagen försäkringar. 18 Borgenoch pant. 148 Översyn Statensmaritima verksamhet.41 av redovisningslagstiftningen. 157 Finansieringen det civila försvaret. 58 av Bouppteckningar och arvsskati. 160 Utveckladsamordninginom det civila försvaret Licensavgift en principskiss.172 - och fredsräddningstjänsten. Kartläggning,

Utrikesdepartementet övervägandenoch förslag. 86

Strukturförändringoch besparing. Vem bestämmervad EU:s interna spelreglerinför En uppföljning av genomfördaförändringar regeringskonferensen 1996. 4 inom försvarsmaktensledningsorganisation96 Politikomrádenunderlupp. Frågor om EU:s första Effektivare försvarsfastigheter pelareinför regeringskonferensen 1996.5 Utvärdering av en reform. 97 Ett âr medEU. Svenskastatstjänstemäns Vem styr försvaret Utvärdering av erfarenheter av arbeteti EU. 6 effekterna av LEMOreformen, 98 Av vitalt intresse.EU:s utrikes-och Avveckling med inlärning. Erfarenheterfrån säkerhetspolitikinför regeringskonferensen. 7 LEMOreformens avveckling av personal.99 Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga och ekonomiska iakttagelseroch förslagefter omstruktureringenav aspekterav EU:s sjätte försvaretsledningoch stöd. 123 utvidgning. 15 De tvâ kulriirema.Rapporter av KlausRichard Förankringoch rättigheter. Om folkomröstningar, Böhme,Bo Huldt, Carl-EinarStálvant samt Kent uiträdesrätt,medborgarskapoch mänskliga Zetterberg. Bilagormedunderlagsmaterial till rättigheter i EU. 16 UTFÖR:sslutbetänkande SOU 1996:123.130 Sverige,EU och framtiden. EU 96-kommitténs Externvärdering av hot och förmåga.Bilagormed bedömningarinför regeringskonferensen 1996. 19 underlagsmaterial till UTFÖR:s slutbetänkande Frán Maastrichttill Turin. Bakgrundoch övriga SOU 1996:123,131 EU-ländersförslag och debatt inför Det stora och snabba greppet. Om LEMO-reformens regeringskonferensen 1996. 24 metoderoch resultat.Bilagormed underlagsmaterial Demokrati och öppenhet.Om folkvalda parlament till UTFÖR:s slutbetänkande SOU 1996:123.132 och offentlighet i EU. 42

Jämställdheteni EU. Spelregleroch Socialdepartementet

verklighetsbilder.43 Sverigesmedverkani FN:s familjeär. 37 Europapolitikenskunskapsgrund. Kooperativamöjligheter i storstadsomráden. 54 En principdiskussionutifrân Försäkringskassan Sverige Översyn EU 96-kommitténserfarenheter.59 v av

Socialförsäkringens administration.64 Miljö ochjordbruk. Om EU:s miljöreglcr och Rättspsykiatrisktforskningsregister.72 utvidgningenseffekter den gemensamma

jordbrukspolitiken. 60

Statens 1996

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Allmänt pensionssparande. 83 Fritidsbåten och samhället.170 Egon Jönsson en kartläggning av lokala - T och Miljö, En samlinggoda exempel. 178 samverkansprojektinom rehabiliteringsomrâdet.85

Den privata vårdens omfattning och framtida Finansdepartementet

ersättningsformer En översynav de nationella - Kommuner och landsting medbetalningstaxoma för läkareoch sjukgymnaster.91 svårigheter. 12 En allmän och aktiv försäkringvid sjukdom och regeringens befogenheter rehabilitering. Del l och 113 Budgetlag-

finansmaktens område. 14 Barnkonventionen och utlänningslagen.115 Borgenârsbrotten en översynav ll kap. - Miljö för en hållbar hälsoutveckling. brottsbalken. 30

Betänkande. Förslag till nationellthandlingsprogram. 124 Översyn av skatteflyktslagen. Bilaga Miljörelateradehälsorisker.124 Reformerat förhandsbesked.44 Bilaga2. Aktörer och verktyg i miljöhälsoarbetet.124 Pensionssamordning för svenskari EU-tjänst. 57 Environment for Sustainable HealthDevelopment an - Medborgerliginsyn i kommunalaentreprenader. 67 Action Plan for Sweden.124 Några folkbokföringsfrâgor. 68 Dopingi folkhälsoperspektiv. Del A och Del B. 126 Utländska försakringsgivaremed verksamhet i Jämställd vård. Olika vård lika villkor. 133 Sverige.77 Jämställd vård. Möteni vården ur ett Översyn av revisionsreglerna. 79 tvärvetenskapligt perspektiv.134 Skydd för sparande i sparkasseverksamhet. 81 Fibromyalgioch Duchennes muskeldystrofi. Ett nytt system för skattebetalningar. Del A, Kunskapsläge och behov av framtidaFoU. 135 Ett nytt system för skattebetalningar.Del B. Ny behörighetsreglering hälso-och sjukvårdens Författningsförslag,författningskommentarer områdem.m. 138 och bilagor. 100 Vårdavgiftervid rättspsykiatriskvård, m.m. 141 Frånákerlottertill Paradis ett - delbetänkande Att återerövra vardagen. 146 från Utredningen om universitetsfastigheter m.m. Bidrag genom arbete Enantologi. 151 - angående överlåtelseroch tomträttsupplátelser av Rätt att flytta en fråga om bemötande äldre. 161 av - vissa högskolefastigheter.109 Behovoch resurser i vården en artalys.163 - Artikel 6 i Europakonventionen och skatte- Handikappinstitutet för bra hjälpmedeloch ökad - utredningen. 116 livskvalitet.174 Expertrapporter från Skatteväxlingskommittén. 117 Styrningoch samverkan. 175 Lättnadi dubbelbeskattningen av mindre företags Egenmakt att återerövra vardagen.177 - inkomster. 119

Kommunikationsdepartementet Skatt avfall. 139

Sverigeoch EMU. 158 Om järnvägens trafikledning m.m. 9 När maktengör fel. Denoffentliga tjänstemannens EU-mopeden. Ålders- och behörighetskrav för ställningochansvar. 173 två- och trehjuliga motorfordon.1 l

Bättre trafik med väginfonnatik. 17 Utbildningsdepartementet

Ny kurs i trafikpolitiken + Bilagor. 26 Dennya gymnasieskolan hur går det 1 Banverkets myndighetsroll 33 m.m. forskningsfinansiering. Samverkansmönster i svensk Enskildavägar. 46 121 En översynav luft- sjö- och spártrafikens Samordnadrollfördelning inom teknisk forskning.

tillsynsmyndigheter. 82 1201 Ny yrkestrafiklagstiftning. 93 Reformoch förändring. Organisation och verksamhet Nationell teleadresskatalog. 94 vid universitet och högskolor efter 1993 års Botniabanan. 95 universitets-och högskolereform. 21 En körkortsreform114 Inflytande riktigt Om eleversrätt till StationStockholmNord. 118 inflytande.delaktighet och ansvar. 22 Spår, miljö och stadsbildi centralaStockholm. 121 En strategi för kunskapslyftoch livslångt lärande.27 Lârtsstyrelsemas roll i infrastrukturplaneringen. 142 Det forskningspolitiska landskapeti Norden Ny kurs i trafikpolitiken. Delbetänkande om 1990-talet.28 beskattningav vägtrafiken.165

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Forskning och Pengar.29 Viktigt meddelande. Högskolai Malmö. 36 Radiooch TV i Kris och Krig. 80 Cirkelsamhället.Studiecirklarsbetydelserför Inför ett Svensktkulturnät lT och framtiden individ och lokalsarrthälle.47 inom kulturomrádet.1 10 Värden i folkhögskolevärlden.75 Skyddet av kulturmiljön. En översynav Sammanhálletstudiestöd.90 kulturrninneslagens bestämmelser om byggnader TUFF Teckenspráksutbildningför föräldrar. 102 och kulturmiljöer, prästgárdar,kyrkstäderoch - Att främja donationertill universitet ortnarrm. 128 och högskolor. 105 Denlokala radion.176 Högskolani Malmö Slutbetänkande, 120 - Kunskapssynoch samhällsnyttai hantverkscirklar Näringsdepartementet och hantverksutövande.122 Kartläggningoch analys av den offentliga sektorns Folkbildningensinstitutioner.127 upphandling av varor och tjänstermed Krock eller möte Om den mångkulturellaskolan.143 miljöpåverkan.23 - Tre rapporter om studiecirklar.154 Shaping Sustainable Homes an Urbanizing Folkbildningen en utvärdering.159 World, SwedishNationalReportfor Habitatll. 48 - Livslángtlärande arbetslivet i steg vägen mot Regler för handelmedel. 49 ett kunskapssamhälle. Ett diskussionsunderlag. 164 Kompetensoch kapital + bilaga. 69 Lärareför högskolai utveckling.166 Samverkanmellanhögskolanoch näringslivet. 70 Gymnasieutbildning för vissaungdomar med Elberedskapen. Organisation ansvarsfördelningoch funktionshinder.167 finansiering.78 Samverkanmellan högskolanoch de smáoch Jordbruksdepartementet medelstora företagen.89 Offentlig djurskyddstillsyn. 13 EU, konsumenterna och Närings- och handelsdepartementet maten Förväntningaroch verklighet. 62 Ökad konkurrensi handelnmedlivsmedel. 144 - Administrationen av EU:s jordbrukspolitik Elberedskapen. Författningsfrágor. 149 i Sverige. 65 Gmvomaoch framtiden. 152 Effekter av EU:sjordbmkspolitik. 136 Konsekvenserna för CAP av WTO-âtagandena och Civildepartementet en östutvidgning.171 Fritid i förändring. Om kön och fördelningav fritidsresurscr. 3 Arbetsmarknadsdepartementet Forskningför vár vardag. 10 Aktiv arbetsmarknadspolitik expertbilaga.34 + Attityder och lagstiftningi samverkan Grundläggandedrag i en ny arbetslöshetsförsäkring + bilagedel.31 alternativ och förs1ag.51 Konsumentskydd elmarknaden.104 Sverige, framtidenoch mångfalden. 55 Konsumenterna och miljön. 108 På väg mot egenföretagande. 55 Bevakadövergång. Åldersgränser för till ungaupp Vägar in Sverige. i 55 30 år. 111 Hälften vore om kvinnor och män nog - 90-taletsarbetsmarknad.56 Inrikesdepartementet Medicinskaundersökningari arbetslivet.63 Lokal demokrati och delaktigheti Sveriges städeroch Arbetstid landsbygd.71 längd,för1äggning och inflytande + bilagedel.145 Denkommunala självstyrelsenochgrundlagen. 129 En allmän och sammanhållen arbetslöshets- Kommunalförbund nämnd och gemensam försäkring. 150 tvâ former för kommunalsamverkan,137 KO:s biträde enskilda.140

Kulturdepartementet

Bostadspolitik2000frän produktions till Från massmediatill multimedia boendepolitik Särtryck + + Bilaga156 att digitalisera svensk television.25 Pámedborgarnas villkor demokratisk - en infrastruktur + bilagor. 162

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Översyn av PBL ochva-lagen. 168 Fömyelsen kommuner av och landsting, 169 Kommunala Fomyelseproblem. En statsvetenskaplig betraktelse.Bilaga 169 Kommunernaoch denstatligastyrningen. Bilagall. 169 Budgetpolitik. En studie av behovsbudgetering i två decentraliserade organisationer,Bilagalll. 169 Konkurrensutsättning inomäldreomsorgen i Stockholmsstad. Politiskdemokratiskaaspekter. BilagalV. 169 Förändringsmodeller och förändringsprocesser i kommuneroch landsting.Någraempiriskastudier. BilagaV. 169 Statens uppgiftsinsamling från kommuner och landsting. 179

Miljödepartementet Batterierna en laddad fråga, 8 - Nationalstadsparken 38 Rapportfrån klimatdelegationen 1995. Klimatrelateradforskning. 39 Preciseringav handelsändamálet i detaljplan.52 Kalkning av sjöar och vattendrag53 Svensk kârnteknisk tillsynsverksamhet. Volym En granskning. 73 l - SwedishNuclearRegulatory Activities. Volume 1 An Assessment. 73 - Svensk kärnteknisk tillsynsverksamhet. Volym 2 - Faktaredogörelser.74 SwedishNuclear RegulatoryActivities. Volume 2 - Descriptions,74 lT i miljöarbetet. 92 Kärnavfall teknik och platsval. KASAMs yttrande över SKBs FUD-Program95. 101 Miljöbalken. En skärpt och samordnad miljölagstiftning för en hållbar utveckling. Del 1 och 103 Integreringav miljöhänsyn inom denstatliga förvaltningen. 112 Övergångsbestämmelser till miljöbalken.147 Hållbarutveckling i Sveriges skårgårdsområden. 153 Omtankar om vattendrag ett nytt angreppssätt. 155