Banverkets myndighetsroll m.m. : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Banverkets

myndigheisroll

m.m.

S U 1996:33 Slufbetönkande av Banverksutredningen

Å: v-a F

g m

/EQ :Of

//hx 3-5

i

Statens offentliga utredningar

1996:33 Kommunikationsdepartementet

Banverkets

myndighetsroll

m.m.

slutbetänkande av Banverksutredningen

Stockholm 1996

SOU och Ds kan köpasfrån Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes. Offentliga Publikationer. uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrádsberedningen.1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställashos: Regeringskanslietsförvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

Tryckt av REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20200-X Stockholm 1996 ISSN O375-250X

Till statsrådet och chefen för

Kommunikationsdepartementet

Genom beslut den 23 februari 1995 bemyndigade regeringen

chefen för Kommunikationsdepartementet, statsrådet lnes

tillkalla särskild utredare med uppgift att bl.a.

Uusmann, att en utformning, finansiering och lokalisering förändrade föreslå av

myndighets- och förvaltningsuppgifter inom järnvägssektorn, som konsekvens kommande förslag till nya regler för järnvägs-

en av trafiken.

stöd regeringens bemyndigande förordnades den

Med av särskild utredare rådmannen vid Norrköpings 18 april 1995 som tingsrätt Gunilla Engberg Lindvall. Utredningen antog namnet Banverksutredningen.

förordnades den l september 1995 sektionschefen

Som experter

Ove Andersson, Järnvägsinspektionen, verkställande direktören

Leif Axén, AB Storstockholms Lokaltrafik, direktören Bo

Carlsund, Industriförbundet, planeringschefen Hans Hellström,

järnvägar, stabsdirektören Lars Hellsvik, Banverket, stabs- Statens

direktören Anne-Marie Snäll, Banverket, samt departementssekre-

teraren Pia Stork, Kommunikationsdepartementet. Banverksutredningen lämnade den 15 november 1995 ett för-

slag överflyttande arbetsuppgifterna för kommittén angående av l991:03 Förhandlare för statens köp av persontrafik järnväg

till enhet inom Banverket. Utredningen överläm-

en självständig nade vidare den 19 januari 1996 delbetänkandet SOU 1996:9 Om

järnvägens trafikledning m.m.

SOU l996:33

Härmed överlämnas Banverksutredningens slutbetänkande Banverkets myndighetsroll m.m.

Till betänkandet fogas särskilda yttranden experterna Bo

av Carlsund, Hans Hellström och Lars Hellsvik och Ann-Marie av Snäll gemensamt.

Stockholm den 5 mars 1996

Gunilla Engberg Lindvall

Innehållsförteckning

Sammanfattning 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Förslag till lag om ändring ijärnvägslagen

1997:000 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 Förslag till lag ändring i lagen 1997:000 om om

Järnvägsnämriden 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Förslag till förordning ändring i förordningen om

1988:1378 avgifter för trafik statens om

spåranläggniiugar 17

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Förslag till förordning ändring i förordningen om 1996:000 ändring i förordningen 1988:707 om med instruktion för Banverket 19 . . . . . . . . . . . . . . 5 Förslag till förordning med ändring i förordningen

1992:1467 med instruktion för Vägverket 21

. . . . . 6 Förslag till förordning ändring i förordningen om 1989:67 plan för stomjärnvägar 22 om . . . . . . . . . 7 Förslag till förordning ändring i förordningen om

1991:1809 om rikstäckande väghållningsplan, regionala väghållningsplaner och planer för

trañkanläggningar 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Inledning 25 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Banverkets myndighetsuppgifter och roll inom

järnvägssektorn 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.1 Inledning 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.2 Central förvaltningsmyndighet med för främja

ansvar att

järnvägens utveckling m.m 28

. . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3 Miljöanpassad järnvägstrafik 35

. . . . . . . . . . . . . . . 2.4 Forskning 36 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.5 Myndighetsuppgifter såvitt rör trafik

statens spåranläggningar m.m 37

. . . . . . . . . . . . .

3 Trafikavgifter 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1 Nuvarande förhållanden 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 EG-lagstiftning 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.3 Utredningens förslag om en ny järnvägslag 41 . . . . . 3.4 Uttag av trafikavgifter 41 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Garantier för järnvägstraflk efter större

infrastrukturinvesteringar 45

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.1 Inledning 45

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Bakgrund 45 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2.1 Regler för byggande av järnväg m.m. 45 . . . 4.2.2 Trafikutövare statens spåranläggningar 47 . 4.2.3 Offentliga tjänster 48 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Möjligheter att garantera viss trafik spåren 49 . . . 4.3.1 Planering 49 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.3.2 Långsiktig banfördelning 51

. . . . . . . . . . . . 4.3.3 Extern finansiering 52 . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Ikraftträdande 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6 Finansiering 53

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Särskilda yttranden 55 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga Förslag om inrättande av Delegationen för köp

av viss kollektivtrafik 61 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU l996:33

Sammanfattning

myndighetsuppgifter och roll inom järnvägs-

Banverkets

sektorn

Banverket har sektorsövergripande ansvar inom järnvägens

ett

Banverket har härvid uppgift att främja järnvägens

område. som

banhållningsfrågor gäller ansvaret främst

utveckling. l fråga om försvarsfrågor. l sammanhanget kan också nämnas forsknings- och har frågor åtkomst mark enligt att Banverket att pröva om av 1995:1649 byggande järnvägar. Frågor som rör lagen om av banhållning trafikutövning är miljöfrågor och frågor om såväl som

Banverkets sektorsövergripande roll bör förhandikappanpassning. stärkas. Banverket bör ta ett för järnvägstransportsystemet

ansvar

helhet, vilket går utöver verkets ansvar för myndighets-

som

för spåranläggningar. Banverket bör driva uppgifterna och statens frågor medför att trafikpolitiska mål uppnås som att

som

andel det totala transportarbetet ökar.

järnvägstransporternas av initiativ eller efter de förslag som kommer Banverket bör eget

med transportköpare, andra aktörer järn-

fram vid kontakter kommunala och statliga arbeta fram förslag till vägarna eller organ förändringar behövs eller annat sätt främja utvecklingen som inom järnvägens område.

Trafikavgifter

direktiv 95/ 19/EG tilldelning infrastruktur- Europarådets om av och infrastrukturavgifter skall införas i svensk kapacitet uttag av

Enligt direktivet skall spårinnehavare under

rätt före juli 1997. en

normala verksamhetsförhållanden över rimlig tidsperiod balan-

en

utgifterna och inkomsterna trafikavgifter och eventuella sera av statsbidrag. Spårinnehavaren får finansiera anläggningen och dess förnyelse och förränta investerat kapital. De avgifter som tas ut för nyttjandet en bana skall därutöver fastställas med hänsyn till av bl.a. arten och graden slitage anläggningen och marknadsav situationen. För likvärdiga tjänster samma marknad får ingen diskriminering ske vid uttag trafikavgifter. Uttag av trafikavav gifter skall kunna bli föremål för domstolsprövning. Utredningen föreslår att direktivets bestämmelser införs för enskilda järnvägar och andra järnvägar som inte utgörs statens spåranläggningar i den järnvägslag, föreslås i Banutredsom ningens delbetänkande SOU 1996:9 Om järnvägens trafikledning

I fråga avgifter för trafik statens spåranläggningar

m.m. om föreslås ingen ändring. Beslut uttag trafikavgifter enskilda m.fl. järnvägar om av skall kunna prövas Banverket Trafikledningen. Banverkets av

beslut i sådana frågor och i fråga om uttag av trafikavgifter statens spåranläggningar skall kunna överklagas hos Järnvägs-

nämnden.

Garantier för järnvägstrafik efter större infrastrukturinvesteringar

Möjligheterna att garantera trafik statens spåranläggningar efter större investeringar är begränsade. Ett gediget beslutsunderlag vad behovet hos transportköparna ifrågavarande investering i avser av dess planerade utformning är givetvis grunden för att investeringen kommer till nytta. Med hänsyn till järnvägarnas egenart kan dock i beslutsunderlaget trafikutövarnas och större transportköpares vilja och möjlighet att utnyttja banan efter investeringen särskilt beaktas. En viss garanti för att banan kommer att trafikeras efter en större investering är att det finns ett bärkraftigt trafikupplägg från en eller flera vill bedriva trafik på banan efter investeringen samt ordnad som finansiering trafiken. En sådan garanti kan förstärkas genom av

förhandsbesked trafikutövare viss möjligheten att genom ge en med skyldighet att helt eller delvis betala tillgång till en bana en går förlustig, trañkutövaren inte de trafikavgifter som staten om tilldelning tåglägen. En investering bör inte få tas utnyttjar sin av

fyraårsplanen för investeringar i statens

i den närmaste inte realistiskt upplägg finns för trafik i

spåranläggningar, om ett

tillräcklig omfattning.

Författningsförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i järnvägslagen 1997:000

Härigenom föreskrivs i fråga järnvägslagen 1997:000 om dels att nuvarande 6 och 7-8 skall betecknas 7 och 12-13 §§, dels att de 7 och 12-13 skall ha följande lydelse, nya dels att det i lagen skall införas bestämmelser, 6 och nya 8-11 §§, följande lydelse. av

Lydelse enligt SOU 1996:9 Föreslagen lydelse

6§

Spårinnehavare skall i god

tid informera dem bedriver

som

trafik på spåranläggningen om

större förändringar i möjligheten att utnyttja anläggningen.

7 §

Spårinnehavaren får ta ut Avgifterna för nyttjande av avgifter för nyttjande av banan en spåranläggning trafikavgifframgår artikel 8 första ter skall bestämmas så att de

som av

stycket i rådets direktiv tillsammans med de statsbidrag 95/19/EG tilldelning kan utgå täcker spårinneom av som

järnvägsinfrastrukturkapacitet havarens utgifter för anláigg-

och uttag infrastrukturav- ningen på grund av investeav gifter. ringar, underhåll och drift. De får därutöver bestämmas så att

de förrántar i spåranlägg-

ningen investerat kapital. Avgifterna skall i övrigt bestämmed hänsyn till det slags mas

trafik avgiften avser, mark-

som nadssituationen och arten och graden slitage på infrastrukav turen.

Vid avgifter för likvärdiga tjänster får ingen diskrimiuttag av nering ske.

8§

Spårinnehavaren är skyldig

att till Banverket lämna de uppgifter behövs för konsom

troll av att trafikavgifter tas ut

på icke-diskriminerande grunder.

9§

Banverket får meddela de

förelägganden som behövs i

enskilda fall för att denna lag

skall efterlevas.

10§

Beslut tilldelning av tågom lägen enligt 3 § och förelägganden enligt 9 § får förenas med vite.

H§

Regeringen eller den myn-

dighet regeringen föreskriver får meddela föreskrifter om hur trafikavgifter skall fastställas.

I2§

spåranläggniirgar, förvaltas av Banver-

I fråga om statens som

ket, finns särskilda bestämmelser i förordningen 1988:1379 om

statens spåranläggningar.

Om trafikavgifter på statens

spåranläggningar finns bestäm-

melser i förordningen

1988: 1379 avgifter för om

trafik på statens spåranlägg-

izingar.

13§

Spårinnehavares uttag av trafikavgifter får prövas av

Banverket.

SOU 996233

Banverkets beslut enligt denna lag får överklagas hos Järnvägsnämnden. Denna lag träder i kraft den l juli 1997.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen 1997:000 om Järn-

vägsnämnden

Härigenom föreskrivs att l och 6 lagen 1997:000 om Järnvägsnämnden skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt SOU 1996:9 F öreskriven lydelse

1 §

Järnvägsnämnden upptar Järnvägsnämnden upptar överklagande över Banverkets överklagande över Banverkets beslut i fråga tilldelning beslut i fråga om om av

tåglägen enligt järnvägslagen tilldelning av tåglägen 1997:000 och banfördelning enligt järnvägslagen 1997:

enligt förordningen 1996:000 000 och banfördelning enligt statens spåranläggningar. förordningen 1996:000 om om Nämnden utövar tillsyn över statens spåranläggningar

Banverket såvitt avser tillämp- uttag av avgifter för nytt-

ningen bestämmelserna i jande av en spåranläggning av

nämnda författningar ban- enligt järnvägslagen och enligt

om fördelning och trafikledning. förordningen 1 988.13 78 om

avgifter för trafik på statens

spåranläggningar. Nämnden utövar tillsyn över Banverket såvitt tillämpavser ningen bestämmelserna i av nämnda författningar 0m banfördelning och trañkledning.

6§

Järnvägsnämnden skall fatta Järnvägsnämnden skall med-

beslut i anledning överkla- dela beslut i anledning av överav gande över Banverkets beslut klagande över Banverkets bebanfördelning inom två slut om banfördelning och utom

månader efter att handläggning- tag trq/kavgifter inom två

av i ärendet har avslutats. månader efter att handläggen ningen i ärendet har avslutats.

Denna lag träder i kraft den l juli 1997.

3 Förslag till Förordning om ändring i förordningen 1988:1378 om avgifter för trafik på statens

spåranläggningar

Regeringen föreskriver att 14 § förordningen 1988:1378 om för trafik spåraniäggningar skall ha följande avgifter statens lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 § beslut enligt Banverkets beslut enligt Banverkets får överklagas denna förordning får överklagas denna förordning hos regeringen. hos Järnvägsnämnden. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1997.

4 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen

1996:000 om ändring i förordningen

med instruktion för Banverket

1988:707

Regeringen föreskriver att 9§ förordningen 1996:000 om ändring i förordningen 1988:707 med instruktion för Banverket skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt SOU 1996:9 Föreslagen lydelse

9§

Direktören vid Trafikledningen för och beslutar i fråga ansvarar

spåranläggningar frågor avses i 11 och 15 §§

om statens om som

förordningen 1996:000 om statens spåranläggningar samt om

banfördelning och trafikledning.

Direktören vid Trañkled- Direktören vid Trafikledningen beslutar även tilldel- ningen beslutar även om tilldelom ning tåglägen enligt 3 § ning tåglägen enligt 3 § av av

järnvägslagen 1997:000. järnvägslagen 1997:000 samt

prövar frågor om uttag av tra-

jikavgifter enligt lag.

samma

Denna förordning träder i kraft den l juli 1997.

SOU l996:33

5 Förslag till

med ändring i förordningen Förordning med instruktion för Vägverket 1992:1467

Regeringen föreskriver att l3 § förordningen 1992:1467 med instruktion för Vägverket skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13§

Nämnden för yrkestrafikfrågor består av Vägverkets general-

eller den han ordförande, samt företrädare för direktör, utser, Riksskatteverket, länsstyrelserna, Svenska

Rikspolisstyrelsen,

busstrafikförbundet, Svenska Iokaltrafikföreningen, Svenska

taxiförbundet, Svenska transportarbetareförbundet och Svenska

åkeriförbundet.

Den rådgivande delegatio- Den rådgivande delegatio-

för handikappfrågor består för handikappfrågor består nen nen

Vägverkets generaldirektör, Vägverkets generaldirektör,

av av eller den han ordförande, eller den han utser, ordförande, utser, företrädare för Statens samt företrädare för Banverket, samt

handikappråd, Statens järn- Statens handikappråd, Statens

vägar, Svenska kommunförbun- järnvägar, Svenska kommundet, Svenska Iokaltrafikföre- förbundet, Svenska lokaltrafik-

ningen, Handikappinstitutet, föreningen,Handikappinstitutet, Handikappförbundens central- Handikappförbundens centralkommitté, De handikappades kommitté, De handikappades riksförbund och Synskadades riksförbund och Synskadades

riksförbund. riksförbund.

Denna förordning träder i kraft den l januari 1997.

22 SOU l996:33

6 till

Förslag Förordning om ändring i förordningen

för

1989:67 om plan stomjärnvägar

Regeringen föreskriver att 3 § förordningen 1989:67 plan

om för stomjärnvägar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§

Planen skall avse tio år och redovisa alla nybyggnader stomav

järnvägar som beräknas bli utförda under planens giltighetstid. l

planen skall också tas upp sådana ombyggnader stomjärnvägar, av

som innebär en väsentlig förbättring av järnvägen.

Planen skall innehålla miljökonsekvensbeskrivning.

en

Om det inte är uppenbart att en järnväg kommer att trafkeras i tillräcklig omfattning

efter en större ny- eller om-

byggnad, skall krävas att långtgående planer på ett realistiskt

trafikupplägg finns samt finan-

siering av trafiken för att

investeringen skall tas in i planen.

Denna förordning träder i kraft den l januari 1997.

Senaste lydelse 1994: l

7 Förslag till ändring i förordningen Förordning om :1809 rikstäckande

1991 om

väghållningsplan, regionala väghållningsplaner och planer för trafikanläggningar

Regeringen föreskriver att 15 § förordningen 1991:1809 om

regionala väghållningsplaner och rikstäckande väghållningsplan, planer för trafikanläggningar skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §

för länstrafikanläggningar skall redovisa alla företag Planen

beräknas bli utförda under planens giltighetstid med hänsyn

som medel eller bidrag anvisas i statsbudgeten för att bygga till de som länstrafikanläggningar eller till andra finansiella förutsättningar.

Företagen skall i ordning efter angelägenhetsgrad. Vid

anges länstrafikartläggningar skall den i planen fastställda

byggande av angelägenhetsordningen i huvudsak följas.

Om det inte är uppenbart

järnväg kommer att trafiatt en keras i tillräcklig omfattning investering, skall

efter en större

krävas att långtgående planer

på ett realistiskt trafkuppkügg

finns samt finansiering av trafiken för att investeringen skall tas med i planen för länstrafikanläggningar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1997.

1 Inledning

23 februari 1995 att tillsätta särskild Regeringen beslutade den en

föreslå utformning, finansiering och loutredare med uppdrag att

förändrade myndighets- och förvaltningsuppgifter

kalisering av konsekvens kommande förslag

inom jarnváigssektorin som en av

Utredaren skall även redovisa

till regler för iiiriivägstrafikeim

nya

myndighetsuppgifter och roll inom järn-

analys av Banverkets en eventuella förändringar. Vidare skall forvåigssektorn samt föreslå

viss omfattning av den för hur det går att garantera en merna analyseras och förslag lämnas hur dessa

framtida järnvagstraliken

och förstärkas. 1 alla förslag till förändgarantier kan förtydligas

redovisas hur ändringen författningsmässigt skall

ringar skall även

regleras.

den 19 januari 1996 avgett delbetänkandet

Utredningen har

trañkledning l delbetänkandet SOU 1996:9 Om iärnvägens m.m.

förslag det regelverk behövs i anledning av

har lagts fram om som

1995/96:92, TU12, rskr. 108 om banförriksdagens beslut prop.

vad behöver regleras i fråga om tillgång delning m.m. utom som

funktioner. Vidare har i betänkandet behandlats till gemensamma

tillstånd till järnvägsföretag och direk-

råidsdirektivet 95/1 8/EG om

tilldelning avjärnvägsinfrastrukturkapacitet och

tivet 95/ 1 9/EG om

infrastrukturavgifter såvitt avser banfördelning. uttag av

Detta slutbetänkande behandlar Banverkets Inyndighetsuppgifter

iärnvägssektorm rådsdirektivet 95/19/EG såvitt avser

och roll inom

trafikavgifter samt frågor om garantier för järnvägstrafik

uttag av

efter större investeringar i infrastrukturen.

har i sitt arbete samrått med Kommunikationskom- Lltredningen

mittén, KomKom, K 1995:01.

Utredaren har den 15 november 1995 till Kommunikationsdepartementet överlämnat ett förslag om överflyttande de arbetsav uppgifter som utfördes kommittén K 1991:02 Förhandlare för av statens köp av persontrafik iärnväg till en självständig enhet inom Banverket, Delegationen för köp viss kollektivtrafik. av Detta förslag, som har genomförts med viss iustering, bifogas som en bilaga till betänkandet.

2 Banverkets myndighetsuppgifter

och roll inom järnvägssektorn

2.1 Inledning

1987/88:50, TUl9, rskr.

Genom 1988-års trafikpolitiska beslut

SJ, i ett affärsverk för trafiken, SJ, 160 delades Statens järnvägar,

med för infrastrukturen. Regeringen bemyn-

och Banverket ansvar arbetsfördelningen mellan SJ

digades att besluta om den närmare

och Banverket. framgår främst förordningen

Banverkets arbetsuppgifter genom

för Banverket. Av instruktionen fram- 1988:707 med instruktion

central förvaltningsmyndighet för järn-

går att verket skall vara

vägsfrågor. Verkets huvuduppgifter är bl.a. att

främja järnvägen utveckling,

driva och förvalta statens spåranläggningar,

miljöanpassad järnvägstrafik och

främja en tillämpad samhällsmotiverad initiera, planera och stödja utveckling inom sitt verksamhetsområde. forskning och inom Banverket finns Järnvägsin-

Som självständiga enheter

för järnvägssäkerheten och Delegationen

spektionen med ansvaret

kollektivtrafik. Järnvägsinspektionens uppgifter

för köp viss av 1990/91:1 Om säkerheten vid järnväg, framgår främst av prop. denna utredningens delbetänkande tunnelbana och spårväg, m.m. l trafikledning 65 föreslås SOU 1996:9 Om järnvägens m.m., s.

Arbetsuppgifterna för utvidgade uppgifter för inspektionen.

kollektivtrafik framgår bilagan till Delegationen för köp av viss av riksdagen beslutat prop. 1995/96:92, detta betänkande. Vidare har fristående enhet inom Banverket skall TU12, rskr. 108 att en

ansvara för banfördelningen och trafikledningen statens

spåranläggningar samt för trañkeringsrättsfrågor. Enhetens verksamhetsområde framgår av propositionen. Ett förslag om enhetens, Trafikledningen, uppgifter finns ovan nämnda delbetänkande.

Dessa enheter kommer inte att behandlas i det följande. Enligt direktiven skall utredningen redovisa en analys av Banverkets Inyndighetsuppgifter och roll inom järnvägssektorn samt föreslå eventuella förändringar. Förslagens inriktning skall vara att Banverkets roll sektorsorgan för järnvägstransportsektorn bör som förstärkas och bli mer väldefmierad. Rollen skall vidare innebära en mer långtgående helhetssyn vad gäller infrastruktur och trafik.

2.2 Central förvaltningsmyndighet med ansvar för att främja järnvägens utveckling

m.m.

Banverket har tilldelats ansvaret för frågor som är sektorsövergri-

pande inom järnvägsområdet. Banverket har härvid som uppgift att

främjajärnvägens utveckling. I fråga om i huvudsak banhållningsfrågor gäller det sektorsövergripande ansvaret främst forskning och försvarsfrågor. l sammanhanget kan också nämnas att Banverket har att pröva frågor om åtkomst av mark enligt lagen 1995:1649 om byggande av järnvägar. Frågor som rör såväl banhållning som

trafikutövning är miljöfrågor och frågor om handikappanpassnin

l vissa fall är Banverkets sektorsroll överordnad rollen som förvaltare statens spåranläggningar. Detta gäller t.ex. uppgiften av att främja järnvägens utveckling och miljöfrågorna. Den sektorsövergripande rollen kan ofta också ses som en del av Banverkets roll som förvaltare, eftersom Banverket förvaltar det huvudsakliga

nationella järnvägsnätet. Detta gäller t.ex. att främja järnvägs-

trafikens utveckling. I vissa fall kan den sektorsövergripande rollen komma i konflikt med Banverkets intressen som förvaltare av statens spåranläggningar. Som exempel kan nämnas hjälp med

fmansieringsplaner för andra banhållare. Det är sammantaget vik-

SOU l99öz33

tigt Banverket även i sin förvaltarroll tar hänsyn till sin överatt gripande sektorsroll det är också viktigt att skillnaden står men att situationer kan innebära konflikt mellan rollerna. klar i som en

Uppgiften att främja järnvägens utveckling

Banverket bildades att SJ 1988 års trafikpolitiska

genom genom

beslut delades i nuvarande SJ skall bedriva iärnvägstrafik

som grunder och Banverket, skall ha sek-

företagsekonomiska som en torsövergripande roll samt driva och förvalta statens spåranläggkontakt har givetvis fortsatt mellan Banverket och

ningar. En nära sedan bildandet tilldelats mycket medel för in- SJ. Banverket har

vesteringar i spåranläggningar och har haft en stor uppgift

statens

i och byggande järnvägar. Statliga spåranläggningar, planering av

förvaltas Banverket, består 600 mil stomjärnvägar som av av ca mil länsjâirnvägai malmbanan. Utöver vissa spår av och 360 samt industrispår, förfogas SJ, finns bl.a. även statliga lntyp som av

lzindsbanan, upplåten med nyttjanderätt till Inlandsbanan

som är Därutöver finns, intresse i detta sammanhang, AB lBAB. av

vissa enskilda spåranläggningar och omfattande industrispår. Som

tidigare i utredningen kan SJ sägas ha monopol järnnämnts

vägstrafiken stomnätet och i fråga om godstrafiken även

länsjärnvägarna. Persontrafik länsjämvägarna får bedrivas av trañkhuvudmännen THM. l fråga trafik, bedrivs av om som ytterligare någon entreprenör än SJ. Vissa internatio- THM finns

nella företag kan få trafikera spåranläggningarna. Luossavaara-

Kiirunavaara Aktiebolag LKAB får trafikera stomjärnvägen och malmbanan. På malmbanan bedriver SJ och Boden Luleå - Norska statsbaner trafik åt LKAB. Andra kan få bedriva trafik

anläggningarna, SJ och THM avstår från sin trafikeringsrätt. om

Viss godstrafik i form matartrafik till Slzs trafik förekommer.

av fråga Banverkets tidigare insatser för att främja järnl om utveckling har vid kontakter med Banverket som exempel vägens bl.a. framhållits följande.

30 SOU l996:33

Banverket deltagit aktivt i processen med att utveckla trafiken Inalmbanan vad avser LKABzs malmtrafik och de s.k. AREtågen. Detta gäller båda storskaliga lösningar med systemtåg. För nya trafikutövare har Banverket ställt viss utrustning till förfogande. Banverket har också beslutat om trafikeringsrätt för annan trafikutövare än SJ spår, som faktiskt inte har trafikerats av SJ, något som inte överklagats av SJ. l fråga om tekniska insatser kan nämnas att Banverket har deltagit i utvecklandet av olika tekniska lösningar i syfte att främja trafiken, bl.a. att tåg skall kunna köras mellan Sverige och Finland trots olika spårvidd i länderna. Vidare har Banverket främst efter initiativ av Kommunikationsdepartementet hjälpt till med principer för finansiering av olika delar av det nationellajärnvägsnätet och andra funktioner av infrastrukturkaraktär. Som exempel kan nämnas Banverkets arbete med Öresundsförbindelsen och Mälarbanan. Banverket har senare tid deltagit med flera projekt för KomKoms räkning. Banverket deltar i olika internationella samarbetsorgan. En ny förutsättning för Banverkets roll som sektorsövergripande myndighet är riksdagens beslut prop. l995/96:92, TUl2, rskr. 108, innebär att den l juli l996 kommer en partiell som avreglering att ske trafiken statens spåranläggningar. Syftet av är att järnvägstrafiken skall kunna öka sin andel av det totala transportarbetet. Avregleringen innebär i huvudsak att trafikhuvudmännen får bedriva persontrafik även stomnätet i sitt län och efter prövning i angränsande län, om det främjar den lokala och regionala trafiken i det länet. Vidare innebär det att konkuregna rens införs för godstrafiken om än med företrädesrätt för redan etablerad trafik. För att få förutsättningar för konkurrens har beslutats att ansvaret för banfördelning och trafikledning skall flyttas från SJ till en neutral instans, Trañkledningen inom Banverket. Uppgiften för Banverket att som central förvaltningsmyndighet främja järnvägens utveckling bör innebära att Banverket skall ta ett ansvar för järnvägstransportsystemet som helhet, vilket går

för myndighetsuppgifter och statens spåran-

utöver verkets ansvar

Banverket bör ha ett resultatansvar för målen inom läggningar.

att verket inte förfogar över alla järnvägstransportsystemet, trots

nå de samhället fastställda målen. Ett motsvarmedel för att av

regeringen i l995/96zl3l Vägverkets sektorsande krav har prop.

föreslagit skall gälla för inom vägtransportsystemet m.m. ansvar

Banverket har framgår redan i viss utsträck- Vägverket. som ovan

det slag kan bli aktuella i detta ning arbetat med frågor av som

Banverkets sektorsövergripande roll bör dock vara

sammanhang.

mer aktiv och pådrivande. uppnå målet för järnvägspolitiken att järnvägstrans-

För att

det totala transportarbetet ökas fordras att

porternas andel av

sektorsmyndighet aktivt driver olika järnvägs-

Banverket som

sammanhang stor vikt att Banverket följer frågor. Det är i detta av

samhällsutvecklingen naturlig kontakt med länsmed i genom en

och andra samhällsorgan. Det är också västyrelser, kommuner

löpande kontakt med trafik-

sentligt att Banverket genom en

och andra infrastrukturhållare skapar sig

utövare, transportköpare

utveckling järnvägstransporterna. Delbild möjlig av en av en

internationella arbetet är också viktigt i sammantagande i det

initiativ att utnyttja utvecklingshanget. Förutom att ta egna om

Banverket sin roll sektorsövergripande potentialer bör genom som

förslag från övriga samhällsorgan, övriga

myndighet bearbeta inom järnvägssektorn och från transportköparna samt göra

aktörer

samhällsekonomiska bedömningen av förslagen. den föreskrivna

roll lägga fram de förslag till Det bör vara Banverkets att

förändringar som behövs.

vidare Banverkets utveckling som självständig

Jag menar att

sektorsmyndighet viktig förutsättning för att uppnå de tra-

är en

målen såsom ökad konkurrens statens spåranläggfrkpolitiska

infrastrukturen. En del i detta

ningar och ett optimalt nyttjande av

banfördelningen och trafikledningen kan arbete är att verka för att

skapar goda förutsättningar för konkurrensskötas ett sätt som

också intresse att Banverket i överneutralitet. Det kan vara av

inför beslut banfördelning stöder de trafiklös-

läggningarna om

ningar som enligt Banverket är bäst samhällsekonomisk ur synvinkel. Ett exempel vilka insatser Banverket kan göra i sin sektorsroll är att Banverket ställer till förfogande sådan ekonomisk expertis som inför begäran banfördelningen kan hjälpa till med om samhällsekonomiska beräkningar trafik skall etableras. av som Detta kan även gälla även redan etablerad trafik såsom trafikhuvudmännens lokala och regionala trafik. Banverket kan också i rollen som sektorsmyndighet på annat sätt underlätta för tranya ñkutövare att etablera sig. Som ovan anförts har Banverket redan nu engagerat sig i sådana frågor.

Lagen om byggande av järnväg

Lagen 1995:1649 om byggande av järnväg reglerar åtkomsten av mark för järnvägsändamål. Den som att bygga järnväg avser en skall upprätta en järnvägsplan innehållande bl.a. den mark, som behöver tas i anspråk för järnvägen. Banverket skall ställa ut järnvägsplanen för granskning. Det är vidare Banverket som fastställer planen efter samråd med berörda länsstyrelser eller t.ex. om överenskommelse inte kan ske, hänskjuter frågan om att fastställa planen till regeringens prövning.

F örsvarsfrågor

Överstyrelsen för civil beredskap ÖCB har inom totalförsvaret

ansvaret för ledning och samordning det civila försvaret. ÖCB av ansvarar också för beredskapsplaneringen inom bl.a. funktionen Transporter. Banverket ansvarar för de direkta beredskapsförberedelserna rörande delfunktionen banhållning så att denna verksamhet kan bedrivas även under störda förhållanden. Det kan konstateras att Banverket från den l juli 1996 kommer som ansvarig

för delfunktionen banhållning att få ansvaret även för banfördelning och trafikledning. Någon författningsändring fordras inte i

anledning härav. Enligt prop. 1995/96:92, 18 skall Banverkets s

SOU l99öz33

fortsättningsvis ltandläggas den med SJ försvarsfrågoi även av

enheten SJ/BV Stab försvar. gemensamma

Handikappanpassning

handikappanpassad kollektivtrafik

Enligt lagen 1979:558 om

kollektivtrafik och den som utövar skall den som har tillsyn över

trafiken med hänsyn till handikapsådan trafik se till att anpassas

i lagen sådan trafik för personpade. Med kollektivtrafiken avses

allmänheten mot ersättning och som befordran tillhandahålls som taxitrafik. Enligt lagen skall handibedrivs enligt turlista eller som

så långt det är möjligt, när kolkappades särskilda behov beaktas

utförs. Vidare skall de färdmedel som lektivtrafik planeras och

möjligt lämpade för handikappade

används så långt det är vara

till bestämmelser i plan- och byggla-

resenärer. Slutligen hänvisas

198710. gen

1980:398 handikappanpassad kollek-

Enligt förordningen om

i den takt och i den omfattning tivtrafik skall anpassningen ske

till syftet och till de tekniska och bedöms skälig med hänsyn som hos dem utövar trafiken. Hänekonomiska förutsättningarna som

förhållandena för kollektivtrafiken i skall tas till de särskilda syn skall särskilt beaktas att kraven säkerhet tätortsområden. Vidare

berörda tillgodoses. Vägverket skall ini-

för resenärer och övriga

anpassningen samt verka för att an-

tiera. planera och följa upp

Banverket skall inom sitt område meddela passningen samordnas.

färdmedlens och terminalernas de föreskrifter som behövs om

drift. lnnan verket meddelar förekonstruktion, utrustning och

med berörda myndigheter samt med

skrifter skall verket samråda

handikappade och för dem utövar trafiken. företrädare för som

meddelat några föreskrifter vad som Banverket har inte om

handikappanpassifingen inom järnvägssektorn. Däre-

skall gälla för

vid investeringar med råd handikappanpassmot deltar verket om

ning i olika hänseenden.

rådgivande delegation för handikapp-

Inom Vägverket finns en

företrädare för Vägverket, Sveriges Handifrågor, som består av

kappråd, SJ, Svenska kommunförbundet, Svenska lokaltrafikföre-

ningen, Handikappinstitutet och organisationer för rörelsehindrade. Banverket är inte företrätt i delegationen. Banverket deltar dock i

olika samrådsgrupper med bl.a. handikapporganisationer. Enligt min uppfattning bör Banverket sektorsansvari för handikapp-

som g

frågor för järnvägen ha företrädare i delegationen för handi-

en

kappfrågor.

Underlag för bidrag till kollektivtrafikanläggningar

Förordningen 1988:1017 om statsbidrag till vissa regionala kollektivtrañkanläggningar m.m. omfattar bestämmelser statsbi-

om drag bl.a. till trafikhuvudmän för byggande regionala kollektivav

trañkanläggniimgar såsom spåranläggningar för regional kollektiv

persontrafik som tillgodoser ett allmänt kommunikationsbehov.

När det är fråga om sådana spåranläggningar skall enligt förord-

ningen Banverket bestämma kostnaderna skall ligga till grund som

för beräkning bidragsbeloppet.

av

Vägmärkestörordningen

Den som innehavaren järnväg eller spårväg sätter enligt 81 § väg-

märkesförordningen l978:lOOl, VMF, och underhåller

upp kryssmärken l.l.34, signalanläggningar 12.1 och säkerhetsanord-

ningar i plankorsningar i 55 dvs. helboms- och halv-

som avses

bomsanläggningar samt svarar för att anläggningarna fungerar på

sätt anges i VMF. Enligt 79 § VMF prövar Banverket efter samråd med Vägverket frågor om uppsättande och indragning sådana av

märken, anläggningar och anordningar. I fråga signalanlägg-

om

ningarna och säkerhetsanordningarna skall samråd även ske med

vederbörande länsstyrelse.

ärnvägstrañk

j

2.3 Miljöanpassad

1990/91190 En god livsmiljö sägs bl.a. Följande: l propositionen Järnvägen har strategisk betydelse i ett miljöanpassat transport-

en skapa förutsättningar för effektiva konkursystem. Arbetet med att och järnväg bör därför

renskraftiga person- godstransporter

skall byggas ut där det har förutsättningar fortgå. Järnvägssystemet

konkurrenskraftigt alternativ inom såväl person- som att vara ett En ökning kombitrafiken i syfte att

godstransportområdet. av

lastbilstrafiken är angelägen från

minska den långväga, tunga skall upprättas vid

miljösynpunkt. Miljökonsekvensbeskrivningar

spårsystem samt vid väsentlig om-

banverkets projektering av nya

sektorsansvar skall ingå att begränsa järn-

byggnad. l banverkets vägens negativa miljöeffekter. valde inledningsvis att koncentrera sig ett åt-

Banverket

bullerdämpning, miljöåtgärder vid im-

gärdsprogram för Verket har även arbetat

pregneringsplatser och ogräsbekämpning.

för dämpning vibrationer, eliminering av freonmed program av

Verket håller att över behovet av åtgärder

användning m.m. se

järnvägsområdet och skall utarbeta en miljöstrategi för

inom samarbetar med Naturvårdsverket, andra verksamheten. Verket m.fl. i Miljöanpassat transportsystem, MaTs.

trafikverk projektet arbetar bl.a. med inriktningsplanering KomKom.

Verket även

Banverket har inga maktbefogenheter när det gäller att genommiljövårdande åtgärder. Banverket kan dock genom

driva krav på

ändring trafikavgifterna påverka valet de fordon

förslag om av av

används i järnvägstrañken.

som finns intresse hos Banverket att utvidga insatserna Det ett stort

i fråga miljön. Detta gäller även de delar av miljöfrågorna som

om

samhällsplanering, gestaltning och estetik.

avser

2.4 Forskning

l syfte att effektivisera forskningen, skapa bättre överblick och

underlätta styrningen och samordningen föreslogs i prop. 1992/932170 Forskning för kunskap och framsteg en klarare roll-

fördelning inom den övergripande kommunikationsforskningen. l propositionen görs åtskillnad mellan statens ansvar för över-

en

gripande kommunikationsforskning och det ansvar staten kan ha som producent och förvaltare av bl.a. trafikanläggningar och ägare

enskilda transportföretag. Sådan forskning och utveckling som av

gäller egenutvecklingen, dvs. den syftar enbart till att ge resp.

förvaltningsmyndighet ett beslutsunderlag för deras löpande verksamhet ansågs naturligt ligga myndigheten. Motsvarande skulle

gälla för affärsverk och aktiebolag. Ansvaret för den övergripande kommuniktionsforskningen lades påKommunikationsforskningsbe-

redningen KFB.

Av propositionen framgår vidare: KFB skall planera, initiera, stödja och samordna övergripande kommunikationspolitiskt moti-

verad forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet. Beredningen ska bygga en kunskapsbas och säkerställa tillgångupp till välfungerande forskningsmiljöer och kompetenta forskare, en han för sådan forskning och utveckling som syftar till att ta ansvar fram underlag kan bidra till statsmakternas mål för sektorns som

utveckling och stödja kunskapsutvecklingen inom områden där det naturlig huvudman för verksamheten. Den övergripande

saknas en forskningen inom järnvägstrañken som avser SJ :s verksamhetsområde skulle fortsättningsvis innehas av KFB. Vidare skulle bered-

ningen ha ansvaret för all övrig långsiktig kunskapsuppbyggande

sektorsforskning även inom Banverkets verksamhetsområde. När det däremot gäller övergripande forskning tillämpad karaktär av inom Banverkets verksamhetsområde bör ansvaret ligga verket. Sådan forskning bör dock inte ske i verkets regi utan skall beställas av annan. Det förhållandet att banfördelningen och trafikledningen genom riksdagens beslut prop. 1995/96:92, TU12, rskr. 108 flyttas från

SOU l996:33 37

SJ till Banverket bör medföra att Banverket roll inom forskningen

utvidgas. Forskningsfrågorna inom transportområdet är under överväg-

ande. En forskningspolitisk proposition planeras till hösten 1996.

såvitt trafik

Myndighetsuppgifter

2.5 rör

på statens spåranläggningar m.m.

Bland Banverkets myndighetsuppgifter kan i detta sammanhang även vissa beslut endast rör statens spåranläggningar

tas upp som

utgör myndighetsutövning. Banverkets rätt att meddela

men som

föreskrifter till förordningen 1988:1379 om statens spåranläggningar och förordningen l988: l 378om avgifter för trafik staspåranläggningar är sådan myndighetsutövning. l utredningens

tens delbetänkande SOU 1996:9 Om järnvägens trafikledning m.m har föreslagits direktören vid Trañkledningen skall inom Banverket att

besluta i frågor rör rätten trafikera statens spåranläggningar.

som Detta innebär direktören även har rätt att meddela föreskrifter i att sådana frågor. Av intresse här är Banverkets rätt att bestämma vilka av de ingår i stomnätet är länsjärnvägar. Ett

spåranläggningar som som

sådant beslut innebär att investeringar i den delen av stomnätet omfattas planen för länstrafikanläggningar enligt förordningen av

1991:1809 rikstäckande väghållningsplan, regionala väghåll-

om ningsplaner och planer för länstrañkanläggningar samt att investeringen bekostas med bidrag anvisas i statsbudgeten för som bygga länstrafikanläggningar. En följd beslutet kan att annan av bli trafikhuvudman får rätt att bedriva trafik stomnätet i att en ett annat län. Denna konsekvens gör att beslutet kan vara att anses

myndighetsutövning. Det förhållandet att beslutet kan få

som betydelse även för trafikeringsrätten bör dock inte innebära att beslutsrätten överflyttas till direktören för Trafikledningen.

3 Trañkavgifter

3.1 Nuvarande förhållanden

Trañkavgifter för trafik statens spåranläggningar utgår i form fasta och rörliga avgifter. De fasta avgifterna skall enligt 1988

av års tratikpolitiska beslut beräknas för varje fordon i trafik på

liknande fordonsskatten för den landsvägstrañken.

sätt som tunga De rörliga avgifterna skall enligt beslutet anpassas till de beräk-

nade kortsiktiga samhällsekonomiska marginalkostnaderna för

järnvägstrafiken. Avgifterna framgår förordningen 1988:1378 av

om avgifter för trafik statens spåranläggningar. Banverkets

beslut enligt förordningen får överklagas hos regeringen. Det finns i svensk rätt inga särskilda regler om uttag av

avgifter för trafik enskilda spåranläggningar.

3.2 EG-lagstiftning

Enligt Europarådets direktiv 95/ 19/EG om tilldelning av järnvägs-

infrastrukturkapacitet och uttag infrastrukturavgifter, vars regler av

skall införas i svensk rätt senast i juni 1997, skall följande gälla

för uttag av infrastrukturavgifter. Enligt artikel 6.1 skall infrastrukturförvaltarens räkenskaper

under normala verksamhetsförhållanden över en rimlig tidsperiod åtminstone innefatta att inkomsterna från infrastrukturavgifter och

statsbidrag sidan balanserar utgifterna för infrastrukturen å å ena

andra sidan. Infrastrukturförvaltaren får enligt punkt 2 finansiera

genomförandet infrastrukturen inklusive tillhandahållande eller av förnyelse av tillgångarna och dra nytta av det investerade kapitalet. Enligt artikel 7.1 får ingen diskriminering ske vid uttag av trafikavgifter för likvärdiga tjänster på samma marknad. Efter samråd med infrastrukturförvaltaren skall enligt punkt 2 medlemsstaterna reglerna för att fastställa infrastrukturavgifterna. Dessa regler ange skall förse infrastrukturförvaltaren med hjälpmedel för att effektivt marknadsföra den tillgängliga infrastrukturkapaciteten. De avgifter tas ut infrastrukturförvaltaren skall enligt som av artikel 8.1 fastställas i enlighet med tjänstens natur, när den utförs, marknadssituationen och arten och graden av slitage infrastrukturen. l fråga offentliga tjänster får enligt punkt 2 totalavtal om slutas för förfarandena för betalning av trafikavgifter. Trafikavgifterna skall enligt artikel 9.1 betalas till vederbörande infrastrukturförvaltare. Medlemsstaterna får enligt punkt 2 kräva att infrastrukturförvaltaren lämnar all information som behövs för att kontroll skall kunna ske att avgifterna tas ut på icke diskriav minerande grunder. lnfrastrukturförvaltaren skall enligt punkt 3 i

god tid informera berörda järnvägsföretag om större förändringar

kvaliteten eller kapaciteten för den berörda infrastrukturen. av Medlemsstaterna får enligt artikel 12 föreskriva att ansökningar

om tillträde till infrastrukturen skall åtföljas av en deposition eller

liknande säkerhet ställs, vilken kan tas i anspråk för kostatt en nader för behandling ansökan och förluster av inkomsav senare tilldelade tåglägen inte används. ter, om Beslut uttag infrastrukturavgifter skall enligt artikel 13 om av kunna överklagas hos en oberoende instans av domstolskaraktär. lnstansen skall fatta sitt beslut inom två månader efter det att all relevant information lämnades in.

SOU l99öz33 41

3.3 Utredningens förslag om en ny järnvägslag

l Banverksutredningens delbetänkande SOU 1996:9 Om järnvägens trañkledning m.m. gjordes bedömningen att EG-direktivet gäller även privata järnvägar. Utredningen föreslog i anledning härav att en nyjärnvägslag skall införas. Den föreslagna järnvägslagen innehåller bl.a. en bestämmelse om skyldighet för den som driver ett spåranläggning att tilldela de tåglägen som Banverket Trafikledningen beslutar till viss internationell trafik. Lagen gäller internationella sammanslutningar av järnvägsföretag med säte i EES-stat som vill bedriva transittrafik mellan de EES-stater där företagen har sitt säte och, om ett företag i sammanslutningen har sitt säte i Sverige, bedriva internationell persontrafik mellan Sverige och annan EES-stat, där ett företag i sammanslutningen har sitt säte. Lagen gäller vidare järnvägsföretag med säte i EESstat som vill utnyttja en spåranläggning för kombinerade godstransporter. l lagen finns vidare en bestämmelse om att spårinnehavaren får ta ut avgifter för nyttjande av banan sätt framgår av artikel 8 i EG-direktivet, nämligen att spårinnehavare skall få ta ut avgifter, som fastställs i enlighet med tjänstens natur, när den utförs, marknadssituationen och arten och graden av slitage infrastrukturen. Vidare stadgas att vid uttag av avgifter för likvärdiga tjänster får ingen diskriminering ske jfr artikel 7 i direktivet. I delbetänkandet konstaterades att järnvägslagen skall kompletteras med de regler om trañkavgifter m.m. som direktivet föreskriver.

3.4 Uttag trafikav

av gifter

Utredningen föreslår följande ändring i förslaget om järnvägslag

med hänsyn till direktivets regler om uttag av infrastrukturavgifter.

Med hänsyn till avsikten med lagstiftningen, nämligen att skapa lika förutsättningar förjärnvägstransporterna, bör de här föreslagna ändringarna i lagen gälla all trafik på enskilda järnvägar och alltså

inte enbart internationella transporter. l fråga uttag avgifter om av

spåranläggningar föreslås endast ändring så sätt att

för statens Banverkets beslut uttag trafikavgifter får överklagas hos om av Järnvägsnämnden i stället för hos regeringen.

Ändringar i järnvägslagen

6§

Bestämmelsen motsvarar artikel 9.3 i direktivet 95/l9/EG.

7§

6 § delbetänkandets lagförslag, nuvarande 7 finns stadgat att

l

spårinnehavare får ta ut avgifter för nyttjande av spåranlägg-

en med beaktande tjänstens natur, när den utförs, markningen av nadssituationen och arten och graden slitage infrastrukturen av jfr artikel 8.1. l detta sammanhang kan även regleras skyldigheten i artikel 6.1 i direktivet för spårinnehavare att låta en

inkomster från spåranläggningen balansera utgifterna. Det kan anmärkas enligt direktivet skall spårinnehavarens räkenskaper

att balanseras under normala verksamhetsförhållanden över rimlig en

tidsperiod. Tilläggas bör vad framgår av andra punkten i arti-

som keln, nämligen Spårinnehavaren får avgifterna finansiera att genom

investeringar och underhåll spåranläggningen samt kostnaderna

av

tillhandahålla anläggningen. Spårinnehavaren får därutöver

för att förränta sitt kapital.

8-10 §§

8§ artikel 9.2 i direktivet. Banverket ges här en motsvarar

möjlighet att få information spårinnehavarens principer och

om

underlag för trañkavgifter vid prövning av frågor om

uttag av

SOU l996:33 43

uttag av sådana avgifter. Skyldigheten att lämna information bör förenas med en möjlighet för Banverket att vid vite förelägga en spårinneliavare att utge informationen. Som en garanti för att beslut om tilldelning av tågläge på en spåranläggning följs spârinnehavaren, bör beslutet kunna av förenas med vite.

11§

Paragrafen ett bemyndigande till regeringen eller den myndigger het regeringen bestämmer reglerna för fastställande som att ange infrastrukturavgifterna enligt artikel Det får förutsättas att av regeringen delegerar föreskriftsrätten till Banverket Trafikledningen.

12§

Ovan har återgivits bestämmelserna i förordningen 1988:1379 avgifter för trafik statens spâranläggningar. Systemet för att om bestämma dessa trafikavgifter torde kunna godtas även mot bakgrund bestämmelserna i direktivet 95/l9/EG om tilldelning av av infrastrukturkzipacitet och uttag av infrastrukturavgifter.

13§

Enligt EG-direktivets artikel l2 skall beslut om uttag av trafikavgifter kunna överklagas hos domstol. Konkurrenslagstiftningen behandlar frågor om bl.a. diskriminering. Frågor om uttag av trafikavgifter kan även som rättstvister mellan enskilda prövas allmän domstol. Det emellertid av av vore värde om samma myndighet prövade frågor om uttag av avgifter som prövar frågor om banfördelning. Jag föreslår därför att frågor om spårinnehavarens uttag av trafikavgifter får prövas av Ban-

verket Trafikledningen, beslut får överklagas hos Järnvägs-

var

ellagstiftningen finns liknande bestämmelser om nämnden. l t.ex.

nättariffer 1993/942162, IIO ff får prövas av en

att se prop. s

beslut får överklagas hos förvaltsärskild nätmyndighet, vars

med vad anförs nättariffei bör

ningsdomstol. l likhet som om få tillbaka erlagda avgifter bör lösas avtalsvägen

frågor om att

möjligheten finns frågan återbetalatt i annat fall att om men

ning prövad allmän domstol.

av

för trafik spåranläggningar får När det gäller avgifter statens

avgifter överklagas hos regeringen. Banverkets beslut i fråga om

rättsprövning vissa förvaltningsbe-

Genom lagen 1988:205 om av

beslut bli föremål för domstolsprövning. Det är

slut kan sådan

samtliga beslut uttag trafikavgifter emellertid värde att om av av

instans. Därför bör även beslut om uttag av prövas av samma

spåranläggningar kunna överklagas

avgifter för trafik statens

hos Järnvägsnämnden. följdändringar göras i anledning l lagen Järnvägsnämnd bör

om

förslagen. av

SOU l996:33 45

4 Garantier för

järnvägstrañk efter

större

infrastrukturinvesteringar

4.1 Inledning

l utredningens uppdrag ingår att analysera formerna för hur de vid

större infrastrukturinvesteringar går att garantera en viss omfatt-

ning av den framtida järnvägstrafiken samt föreslå hur dessa garantier kan förtydligas och förstärkas.

4.2 Bakgrund

4.2.1 Regler för byggande

av järnväg m.m.

Statens spåranläggningar är enligt förordningen 1988:1379

om statens spåranläggningar de av staten ägda spåren drivs och som förvaltas av Banverket. Statens spåranläggningar består stomav jämvägar, länsjärnvägar och malmbanan. Regeringen beslutar vilka spåranläggningar ingår i om som stomnätet och beslutar om riktlinjer för byggande sådana av anläggningar. Regeringen fastställer också Banverkets flerårsplan för byggande och väsentliga ombyggnader stomjärnvägar, av som upprättas efter hörande bl.a. Statens järnvägar SJ, berörda av centrala verk och länsstyrelser. Länsstyrelsen skall höra berörda trañkutövare, trafikhuvudmän THM och kommunerna i länet. Planen skall avse tio år, och förnyas vart fjärde år. Flerårsplanen ligger till grund för fördelning medel i statsbudgeten till sådant av byggande. Planen skall bl.a. innehålla vilka nyinvesteringsobjekt

behöver utföras under planperioden för att uppnå fastlagd

som för respektive stråk. Bestämmelser härom finns i förinriktning

ordningen spåranläggningar och i förordningen

om statens l989:67 plan för stomjärnvägar. Till nyinvesteringar i stomom

järnvägar har i budgetpropositionen för budgetåret 1993/94 an-

slagits 4,5 miljarder kr, för budgetåret 1994/95 ca 6,3 miljarder ca budgetåret 1995/96 har föreslagits investeringar med ca kr och för

miljarder kr, 5,9 miljarder kr för tiden juli 1995--juni

9,4 varav ca

1996. 1 fråga investeringar i länsvägar och länsjärnvägar upprättar om vederbörande länsstyrelse tioårig plan för länstrafikanläggningar en bl.a. Banverket, THM, kommuner och andra som efter hörande av väsentligt intresse i ärendet. Den skall revideras vart fjärde år. har

främst med utgångspunkt från regionala och

Planen skall upprättas skall ligga till grund för fördelning medel lokala behov. Planen av

LTA-anslaget. Förskrifter härom finns i förord-

i statsbudgeten

ningen 1991:1809 rikstäckande väghållningsplan, regionala

om

och planer för trañkanläggningar. Anslaget för väghållningsplaner länstrafikanläggningar uppgick enligt senaste budgetbyggande av

till 1,5 miljarder kr för budgetåret 1993/94, ca

propositionen ca kr för budgetåret 1994/95 och till 2,4 miljarder kr

2,2 miljarder ca

budgetåret 1995/96, 1,5 miljarder kr avsåg tiden juli

för varav ca 1995 -juni 1996. förekommer också att kommuner och landsting i syfte att Det

få bättre persontrafik bekostar viss del av byggandet av järnvägar.

kan konstateras frågan järnväg, som huvudsak- Det att om en ligen byggs i eller flera industriers intresse, är att bedöma som en

länsjärnväg eller stomjärnväg i praktiken kan komma att avgöras med hänsyn till banans geografiska läge.

Enligt lagen 1985:1075 rätt att anlägga enskilda järnvägar om och särskilt tillstånd anlägga enskild m.m har var en rätt att utan

SOU l996:33 47

järnväg. l denna utrednings delbetänkande SOU 1996:9 Om järnvägens trafikledning föreslås att denna bestämmelse tas i m.m. en ny järnvägslag.

4.2.2 Trafikutövare på statens spåranläggningar

SJ har enligt huvudregeln i förordningen om statens spåranlägg-

ningar rätt att bedriva persontrafik stomnätet och efter särskild prövning länsjärnvägar. THM får bedriva persontrafik läns-

järnvägarna. Enligt riksdagsbelutet prop. l995/96:92, TU l2, rskr. l08 skall THM från den l juli 1996 även få rätt att bedriva persontrafik stomnätet i det länet. Vidare skall THM efter egna

särskild prövning få utföra lokal och regional persontrafik

stomnätet i angränsande län syftet är att utveckla den lokala om och regionala persontrafiken i det länet. Om SJ och THM egna

avstår från att trafikera del statens spåranläggningar kan

en av

få rätt att bedriva persontrafik på den delen. Banverket skall

annan vidare få tillåta icke kommersiell tågtrafik som musei-, turist- och chartertåg på det statliga bannätet.

SJ har idag rätten att bedriva godstrafik statens spåranlägg-

ningar. På sträckan Boden-Luleå får dock Banverket ge LKAB

rätt att bedriva viss godstrafik. Vidare får regeringen ge internationella sammanslutningar järnvägsföretag med säte i EES-

av

stater rätt att trafikera statens spåranläggningar med genomgående

trafik och järnvägsföretag med säte i EES-stat rätt att utföra internationella kombinerade godstransporter anläggningarna. Om SJ avstår från sin trafikeringsrätt på del av anläggningarna, får Banverket annan rätt att bedriva godstransporter där. ge

Godstrafiken järnvägen avregleras partiellt genom riksdagens beslut. Avregleringen innebär godstrafikanter skall

att nya

tillgång till statens spåranläggningar, dock att den etablerade

godstrafiken skall ha viss företrädesrätt till trafik de viktigaste linjerna. Företrädesrätten innebär att tillkommande trafik skall tillåtas dessa linjer endast i den utsträckning som den inte

medför påtaglig försämring för redan etablerad godstrafik.

en

48 SOU l996:33

Avregleringen bör enligt propositionen komma att innebära att

utöver SJ ytterligare iärnvägsföretag etablerar sig marknaden

främst för att utföra matartrafik.

4.2.3 Offentliga tjänster

l rådets förordning EEG l l9l/69 medlemsstaternas åtgärnr om der i fråga allmän trafikplikt järnväg, väg och inre vattenom ändrad förordningen EEG nr 1893/91. vägar, senast genom stadgas skyldighet för medlemsstaterna att upphäva de med om begreppet offentlig tjänst förbundna förpliktelser definieras i som förordningen. Företag uteslutande utför stads-, förorts- eller som regional trafik får undantas från tillämpningen av förordningen.

För säkerställa tillräcklig tillgång till transporttjänster,

att en

särskilt med beaktande sociala och miljömässiga faktorer samt

av fysisk planering eller för att erbjuda specialtaxor för vissa grupper får vederbörande myndighet ingå avtal med ett av passagerare,

transportföretag trafiktjänster grund allmän trafikplikt.

om av Med trafikplikt i förordningen skyldigheter som ett menas transportföretag inte alls skulle fullfölja eller inte fullgöra i samma utsträckning eller sätt. det tog hänsyn till enbart samma om atfarsintressen. Allmän trañkplikt innebär skyldighet att sina egna bedriva verksamhet, skyldighet att utföra transporter och/eller skyl-

dighet att följa taxebestämmelser. Offentliga tjänster förekommer i Sverige i form av statens upp-

handling olönsam iärnvägstrañk Möjligheten att genom statliga

av trafik efter större infrastrukturinvesteringar lämnas köp garantera åsido i det följande. Enligt lagen 1978:438 huvudmannaskap för viss kollektiv om

persontrafik skall det i varje län, för att främja en tillfredsställande

trafikförsörjning, finnas trafikhuvudman THM som ansvarar en för den lokala och regionala linjetrafiken för persontransporter. Trafikens omfattning skall i trafikförsörjningplan. som anges en respektive THM THM är landstinget och kommunerna i antar. länet dock i Stockholms län är landstinget huvudgemensamt, att

SOU I996:33 49

man och i Gotlands län kommunen. En trafikhuvudman har vissa möjligheter att besluta om annan sammansättning dem är av som trafikhuvuclinan. THMzs uppgifter handhas, om inte landstinget eller en kommun ensam är huvudman, i kommunalförbund eller i aktiebolag, där de som är huvudman skall inneha samtliga aktier. Trafikhuvudmannalagen uppställer vissa regler för hur vid oenighet underskott i verksamheten skall fördelas mellan dem är som huvudman. Trafikhuvudmännens trafik vilken kan anses utgöra en form av offentliga tjänster behandlas nedan.

4.3 viss trafik

Möjligheter att garantera på spåren

4.3.1 Planering

Enligt 1988 års trafikpolitiska beslut skall investeringsplaneringen för järnvägarna liksom för vägarna ske utifrån ett samhällsekonomiskt grundat bedömningssystem. Möjligheterna att bedöma om en järnväg kommer att trafikeras efter större investeringar, ligger i dag i förmågan att under planeringstiden bedöma behovet av järnvägstrañk ifrågavarande sträckning. Banverket har påpekat att de resvaneundersökningar som finns är inaktuella men håller att förnyas. Som en komponent i behovsbedömningeri ligger att investeringarna utformas så att infrastrukturen anpassas till transportköparnas behov genom att samordning sker med kommunal planering, genom en genomtänkt strategi för stationers belägenhet osv. På järnvägarna är det en begränsad krets bedriver järnsom vägstrafik, något som sannolikt kommer att vara fallet även efter avregleringen järnvägstrafiken. l fråga godstrafiken kan av om även delvis förutses vilka större transportköpare som kan komma att utnyttja järnvägen. Denna egenhet hos järnvägarna utnyttjas för

att bedöma behovet av investeringar i järnvägsanläggningar. Enligt

min uppfattning ligger möjligheten att garantera viss trafik en

bansträckning i utökad koppling till de här nämnda grupperna en vid planeringen investering. av en

En garanti för järnvägsanläggning blir trafikerad finns

att en Banverket eller ämnar göra större investering i om annan som en järnväg i sin planering för ifrågavarande investering måste ange en realistiskt trafikupplägg från någon eller några som ämnar beett driva trafik bansträckningen och finansieringen för trafiken. till SJ och THM skall behålla sin dominerande Med hänsyn att

ställning vad persontrafik statens spåranläggningar och

avser

särskilt till THM:s roll ansvarig för den lokala och regionala

som i län får det förutsättas att det allmännas medel trafiken ett av

endast skall satsas byggande järnvägar för persontrafikens be-

hov, där THM och SJ är berett att låta trafikera spåret. Att sats-

ning skulle ske större investeringar ijärnväg för persontrafikens

skull sträckningar, där SJ och THM inte är berett att satsa trafiken avstår sin trafikeringsrätt torde endast undantagsvis utan

bli aktuellt. När det gäller persontrafik blir alltså främst frågan

hur vid planering större infrastrukturinvesteringar i järnväg om av SJ och/eller THM kommer att bedriva sådan kan garanteras att trafik på järnvägen.

framgår regleras planeringen investeringar i

Som ovan av

spåranläggningar förordningen om plan för stom-

statens genom

järnvägar och förordningen rikstäckande väghållningsplan,

om

väghållningsplaner och planer för trafikanläggningar. regionala

långtgående planer för ett tillräckligt bärkraftigt trafik- Krav upplägg och finansiering trafiken bör uppställas som en förutav sättning för större investering skall tas i stomnätsplanen att en eller den plan länstrafikanläggningar. Om det är uppsom avser enbart ifrågavarande bana kommer att trafikeras i tillräcklig att omfattning, bör dock sådana förutsättningar inte krävas. Jag föreslår bestämmelser denna innebörd skall tas i förordatt av

ningen rikstäckande väghållningsplan, regionala väghållnings-

om planer och planer för länstrafikanläggningar och i förordningen om

plan för stomjärnvägar.

SOU l996:33 5l

När det gäller andra järnvägar än statens spåranläggningar men där staten lämnar bidrag till en investering. bör garantier för banans trafikeriiig efter investeringen vara en förutsättning för bidraget.

4.3.2 Långsiktig banfördelning

En förstärkning av garantierna om att en järnvägssträcka

annan blir trafikerad givetvis SJ, THM eller som bedriver ges om annan järnvägstrafik förhandsbesked från Trafikledningen om genom långsiktig lvanupplåtelse kan garantier för att få trafikera den eller upprustade järnvägssträckningen för viss tid, förslagsvis nya fem år. Detta förfarande beskrivs i utredningens delbetänkande SOU l996:9 Om järnvägens trafikledning in.m., s. 50 ff. Enligt rådets direktiv 95/l9/EG om tilldelning av järnvägsinfrastrukturkapacitet och uttag av infrastrukturavgifter skall järnvägsinfrastrukturkzipacitet tilldelas rättvisa och icke-diskriminerande grunder och tilldelningsförfarandet ge en optimal och effektiv användning av infrastrukturen. Undantag från det sista kravet kan ske att det får säkerställas att företräde ges bl.a. tjänsgenom ter helt eller delvis utförs infrastruktur, som byggts eller som utvecklats för vissa specifika tjänster specialiserade höghastighetseller fraktlinjer. Vidare får medlemsstaterna icke-diskriminerande grunder bevilja särskilda rättigheter vad gäller tilldelning av infrastrukturkapacitet till järnvägsföretag bl.a. för att möjliggöra finansiering infrastruktur. Enligt direktivet får krävas att ett av ny iärnvägsföretag ställer säkerhet för betalning av uteblivna trafikavgifter i anledning av att tilldelade tåglägen inte utnyttjas och för administrativa kostnader. De som ämnar bedriva trafik och även transportköpare som inför byggandet av infrastruktur visar långtgående planer att utnyttja den aktuella banan bör kunna garanteras viss bantilldelning. l det sammanhanget kan även de som deltar i finansieringen av investeringen få ett inflytande över bantilldelningen. För att sådan långsiktig tilldelning av tåglägen skall garantera viss trafik

tilldelningen förenas med skyldighet för den spåren, bör en tåglägena helt eller delvis ersätta Banverket för som tilldelas att eventuella förluster trafikavgifter för det fall att tilldelningen av inte utnyttjas. Banverket har anfört inom branschen diskuteras möjligheten att viten vad motsvarar ersättning för att avtala om högre än som uteblivna trafikavgifter, trafikutövare inte utnyttjar banor om en investeringar för trafikutövarens trafik. vilka Banverket skall göra emellertid ifrågasätta krav på sådana avtal för att in- Jag vill om

vesteringar skall ske är avsedda att främja järnvägstrafiken.

Slutligen kan anföras att de förslag till garantier för järnvägs-

investeringar i infrastruktur lämnas i utredtrafik efter större som användas för att garantera trafik efter ningen effektivare kan och framför allt investeringar i infrastrukmindre investeringar för ett särskilt ändamål. turen

4.3.3 Extern finansiering

också ligga garanti för i vart fall viss

l viss mån kan det anses en trafikhuvudmannatrafik, kommun eller ett landsting är om en infrastrukturen. berett att satsa egna pengar

5 Ikraftträdande

Direktivet 95/l9/EG skall införas i svensk före juli rätt 1997. I utredningens delbetänkande SOU 1996:9 Om järnvägens trañkled-

ning m.m. föreslås att Järnvägslagen skall träda i kraft den

l juli

1997. Nu föreslagna ändringar i lagarna ändringarna i

samt

Banverkets instruktion och förordningen avgifter för trafik

om på

statens spåranläggningar bör träda i kraft vid tidpunkt.

samma

Övriga föreslagna författningsändringar bör lämpligen träda i kraft

den ljanuari 1997.

6 Finansiering

Förslagen i detta betänkande torde inledningsvis inte medföra något behov fmansieringsförslag. Frågan hur Banverkets

av om

och Järnvägsnämndens insatser i fråga banfördelning

om och uttag

av trafikavgifter för enskilda järnvägar kan dock behöva

tas upp senare.

Särskilda

yttranden

Särskilt

yttrande av Bo Carlsund

Enligt 1988 års trafrkpolitiska beslut skall investeringsplaneringen

för järnvägarna ske utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Det

innebär att inga större eller mindre investeringar skall göras det

statliga bannätet som inte bedöms samhällsekonomiskt lönsamma enligt gängse kalkylmetod. Detta är inte ett tillräckligt krav, eftersom det kan finnas många projekt som uppfyller lönsamhetskravet. Självfallet är det inte heller någon garanti för den

framtida trafikomfhttningen.

Om något krav skall skrivas i 3 § förordningen 1989:67 om plan för stomjärnvägar resp i 15 § förordningen 1991:1809 om rikstäckande väghållningsplan bör det kravet på m m vara samhällsekonomisk lönsamhet. Utredningsförslaget om krav långtgående planer ett realistiskt trafikuppläggm samt

finansiering av trafiken är enligt min uppfattning allt för

oprecist.

Särskilt yttrande av Hans Hellström

För att undvika att felaktiga investeringar i infrastrukturen genomförs, föreslår utredaren att reglering införs i författningar.

Detta skulle uppnås genom att föreskriva att det skall krävas

långtgående planer ett realistiskt/bärkraftigt trañkupplägg samt finansiering av trafiken, innan en investering i infrastrukturen tas i planerna. Detta skulle föreskrivas såväl i förordning plan

om

för stomjärnvägar som i förordning länstrafikanläggningar.

om

56 SOU l996:33

Jag att det i allmänhet är omöjligt att ge sådana planer anser någon bindande karaktär. Marknadsförutsättningarna förändras i allmänhet ett sådant sätt att planerna kan behöva omarbetas

radikalt. Näringslivsstrukturen förändras, industrier läggs ner.

resmönster ändras etc. Bindande planer för trafikupplägg kan därför i huvudsak inte krävas. De enda fall där det skulle kunna tillämpligt är trafik vara

offentliga såsom trafikhuvudmän upphandlar. Det kan

som organ då fråga särskilda anläggningar uppförs specifikt för vara om som

ett ändamål, t ex en plattform. För övrigt måste principen att Banverket skall göra så

vara bedömningar möjligt förutsättningarna för de noggranna som av infrastrukturobjekt skall planeras. Därefter får staten ta den som risk kan uppstå att förutsättningarna förändras så att som anläggningen inte får den användning som planerats. viktigt ha principer inom olika trafikslag. Det Det är att samma finns inga liknande författningsenliga krav t ex väginvesteringar. Om detta införs ensidigt beträffande järnvägsinvesteringar, kan det inverka hämmande utvecklingen av järnvägen. Någon förordningstext reglerar denna fråga bör som därför inte införas.

Utredaren föreslår även att det skall möjligt att utkräva de

vara

banavgifter, inte utfaller, planerad trafik inte kommer

som om en till stånd. Detta strider principerna för banavgifterna, skall mot som

baserade de samhällsekonomiska marginalkostnaderna för

vara faktiskt utförd trafik. Banavgifterna är inte inkomstkälla för en Banverket. Utredaren föreslår vidare att Banverket, inför beslut om banfördelning, stöder de trafiklösnirzgar enligt Banverket är som

samhällsekonomisk synvinkel.

bäst ur Jag sådana bedömningar är alltför svåra att få anser att

tillförlitliga och kan leda till godtycke. Banfördelningen bör i

stället baseras överenskommelser mellan trafikutövarna, som efter förhandlingar justerar sina trafiklösningar tills tidtabellen går

ihop. Först om det visar sig omöjligt att få lösning, skall den en självständiga enheten vid Banverket besluta. Det bör även påpekas att utredaren, liksom i delrapporten, tar upp sin bedömning att EU-direktivet om banfördelning även gäller pri vara järnvägar. Enligt vad som framkommit från andra källor kan detta inte tolkas så att den självständiga enheten vid Banverket har rätt att besluta om banfördelning privata järnvägar. Detta skall göras av spårinnehavaren. Utredaren anger beträffande järnvägsnämndens beslut att sådana skall meddelas inom två månader efter att handläggning har avslutats. Detta skulle vid tillämpning få en förödande effekt på järnvägens konkurrensförmåga, då andra trañkslag inte har någon liknande byråkrati. Tiden från överklagande till beslut måste vara mycket kort. l annat fall måste interimslösningar kunna genomföras. Det anges dessutom i EU-direktiven att tiden för beslut skall räknas från det att all relevant information lämnats och inte från handläggningens avslutning. Direktiven understryker också att effektiviteten hos järnvägssystemet bör förbättras, vilket inte kan uppnås med det föreslagna förfarandet.

Särskilt Snäll

yttrande av Ann-Marie och

Lars Hellsvik

l betänkandet SOU 1996:09 Om Järnvägens trafikledning presenterades en modell där banfördelning och trañkledning skulle

utövas åtskild från banhållningen. Våra invändningar mot en sådan

ansvarsfördelning se särskilt yttrande till betänkandet är relevant

också för detta betänkande och de ytterligare förslag som berör Trañkledningsenhet Vi kan därför inte acceptera de lag- och m m. instruktionsförslag som ges i betänkandet.

Motivet för att inom Banverket hålla samman sektorsansvar

med förvaltningen statens spåranläggningar är att överväganden

av och beslut sektorn helhet därigenom kan speglas i som rör som

erfarenheter från det operativa samarbetet mellan trafikintressenter

och banhållare i förvaltarrollen. En avlövad och inskränkt för-

valtarroll framstår därför mindre genomtänkt även i detta

som

perspektiv vill värna effektivitet och kvalitet i

om man om sektorsrollen.

Garantier om trafik m m

utredarens uppgift har ingått att överväga hur skulle kunna l man erhålla garantier trafik i samband med beslut om större om baninvesteringar. järnvägens karaktär med ett fåtal

Det är uppenbart att trafikutövare, i kombination med långsiktiga och kapitalintensiva

hos såväl banhållaren trafikutövaren, leder till investeringar som har ömsesidiga behov utfästelser och garantier om att parterna av tillgång till respektive användning infrastrukturen. Hur av önskemålen fördelar sig över tiden och i det enskilda fallet beror på risksituationen för banhållare respektive trafikintressent. Det är vilket också framgår utredningen, svårt att finna eller därför, av föreskriva entydiga modeller för det i och för sig rättmätiga kravet banhållaren så långt möjligt skall verifiera antaganden och att förväntade utfall olika investerings- och andra program för av infrastrukturen. l detta sammanhang bör erinras att 1988 års trafikpolitiska om beslut innebar medvetet ökat risktagande från statens sida i akt ett och mening kunna utveckla järnvägens infrastruktur och att

utövandet trafik liknande premisser som inom andra

av

trafiksektorer. Ökade krav garantier från trafikutövarens sida

kan därför motverka ambitionen att få trafik Överförd till mer järnväg från framförallt väg.

Enligt vår uppfattning finns det redan inom järnvägssektorn

förståelse för de problem utredaren ombetts analysera. som

SOU l996:33 59

Exempelvis finns det i ramavtal för banupplåtelseavtal mellan

Banverket och S.l klausuler viten om särskilt överenskomna om åtgärder i banan inte kommer till användning eller alternativt inte blir klara i tid. Bakgrunden till sådana överenskommelser är naturligtvis sig banhållare eller trafikföretag är betjänta av att vare att statliga medel missbrukas och järnvägssektorn därigenom kommer i dålig dager inför kommande fördelningar av medel mellan olika sektorer. Även viten knyts till mer avskiljbara om och för enskilda trañkintressenter avgränsbara åtgärder ger de

ändock indirekt garanti för att spåranläggningarna i övrigt

en kommer att Litnyttjas. Det ligger i intresse och i fortsatt och m a o parternas en utvecklad dialog mellan banhâllaren och trafikintressenter att utveckla lämpliga former för de garantier Riksdagen och som Regeringen rättmätigt kan förvänta sig i utbyte mot samhällets ökade åtaganden. Diskussioner viten bör därvid kunna om m m

föras fritt och inte sig till form eller nivå begränsade till

vare vara banavgifterna. Enligt vår uppfattning är det olämpligt att i förordning rikta särskilda och svårtolkade krav garantier trafikering enbart om riktade iärnvägeix l stället bör dessa frågor övervägas mot

tvärsektoriellt och behandlas i de planeringsdirektiv som styr

a arbetet med drift- och investeringsplaner inom de olika trafik-

sektorerna.

Bilaga

inrättande Delegationen Förslag om av för köp av viss kollektivtrafik

Till statsrådet och chefen för Kommunikationsdepartementet

Regeringen beslöt den 23 februari 1995 att tillsätta särskild en utredare med uppdrag bl.a. föreslå utformning, finansiering och att

lokalisering förändrade myndighets- och förvaltningsuppgifter

av inom järnvägssektorn, konsekvens kommande förslag som en av till regler förjärnvägstrañken, samt att redovisa analys av nya en

Banverkets myndighetsuppgifter och roll inom järnvägssektorn och

föreslå eventuella förändringar. Som särskild utredare förordnades den april 1995 rådman- Gunilla Engberg Lindvall. Vidare har förordnats experter. nen Utredningen antog namnet Banverksutredningen. Härmed överlämnar utredaren ett delbetänkande överflyttom ning arbetsuppgifter från kommittén K 1991:02 Förhandlare av

för statens köp persontrafik järnväg till delegatio-

av m.m. en nen knuten till Banverket. Samråd har skett med kommittén Förhandlare för statens köp persontrafik på järnväg och Banverket. av m.m.

Norrköping den 15 november 1995

Gunilla Engberg Lindvall

Lagtext

Förslag till Förordning ändring i förordningen 1988:707 med om instruktion for Banverket

Härigenom föreskrivs i fråga förordningen 1988:707 med om instruktion för Banverket dels att l § skall ha följande lydelse, dels att i förordningen skall införas två nya bestämmelser, 5 a och 15 §§, närmast före 5 § rubrik följande lydelse. samt a en av

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Banverket är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör

järnvägar. Verkets huvuduppgifter är att främja järnvägens utveckling,

driva och förvalta statens spåranläggningar,

ha hand säkerhetsfrågor för spårtrafik,

om

4. främja miljöanpassad järnvägstrañk.

en Vidare skall Banverket initiera, planera och stödja tillämpad samhällsmotiverad forskning och utveckling inom sitt verksamhetsområde. Verket skall därvid utarbeta för forskning program och utveckling inom området i samverkan med andra berörda forskningsstödjande myndigheter, dokumentera den forskning verket stödjer, informera forskningsresultaten samt svara för om att forskningen utvärderas. Delegationen för köp av viss

kollektivtrafik är knuten till

Banverket. Verket svarar för

Senaste lydelse 1994:612.

delegationens handläggar- och

kansl i funktioner.

Delegationen för köp av

viss kollektivtrafik

5a§

Delegationen för köp av viss

kollektivtrafik skall bereda och

administrera statens köp av

persontrafik på järnväg och

statens ersättning till trafikhuvudmän för köp viss kollekav tivtrafik. Delegationen skall i övrigt företräda staten enligt vad regeringen beslutar. Delegationen består av förhandlare.

15§

Förhandlare i delegationen

för köp av viss kollektivtrafik

förordnas av regeringen.

Denna förordning träder i kraft den I januari 1996.

l Inledning

beslöt den april 1991 dir. 1991:23 att tillkalla en Regeringen förhandlare för förhandla och administrera statens köp av att om

persontrafik järnväg samt statens ersättning till

interregional

trafikhuvudmännen för köp viss persontrafik järnväg.

av hade dittills skötts Transportrådet, då avveck-

Uppgiften av som

bakgrund Banverkets roll sektorsmyndighet lades. Mot av att som beslutats kommittén K 1991 :02 Förhandskall förstärkas, har att

köp persontrafik järnväg m.m. from. den

lare för statens av skall inordnas i Banverket liknande sätt som

1 januari 1996

prop. 1994/95:l00. bil. TUl9, rskr. 299.

Järnvägsinspektionen

bl.a. föreslå Lutformning,

Banverksutredningens uppdrag är att lokalisering förändrade myndighets- och för-

finansiering och av

inom järnvägssektorn, konsekvens av valtningsuppgifter som en kommande förslag till regler för järnvägstrafiken. 1 uppdraget

nya föreslå hur kommittén K 1991 :02 Förhandlare för staingår att järnväg skall inordnas i Ban-

tens köp av persontrafik nrm.,

skall redovisa hur förändringen skall verket. Banverksutredningen

regleras författningsmässigt.

Arbetsuppgifter för kommittén K 1991:02 2

Förhandlare för statens köp persontrafik på

av järnväg m.m.

Kommittén K 1991:02 Förhandlare för statens köp av personhar huvudsakliga uppgifter att för trafik på järnväg m.m. som

räkning förhandla köp interregional persontrafik

statens om av avtala ersättning till huvudmän avses i järnväg och att om som 1978:438 huvudmannaskap för viss kollektiv personlagen om

trafik trafikhuvudmännen för köp viss kollektivtrafik samt att

av följa träffade avtal och att sköta den administration som avupp medför. Vidare skall kommittén företräda staten i frågor talen

rörande avtalet mellan och Inlandsbanan Aktiebolag lBAB

staten

SOU l996:33 65

ändrat huvudmannaskap för inlandsbanan och följa upp statens om med Skyways AB viss flygtrafik mellan Umeå och

avtal om

Ostersund och utbetala ersättning till bolaget enligt avtalet.

2.1 Köp interregional persontrafik på järnväg

av Före det trafikpolitiska beslutet av år 1988 utbetalade staten ersättning till Statens järnvägar SJ för att SJ skulle bedriva trafik på

det s.k. ersättningsberättigade bannätet. Det trafikpolitiska beslutet innebär att Slzs huvuduppgift skall vara att driva järnvägstrafik.

Trafiken skall bedrivas kommersiellt. För att trygga sådan

interregional persontrafik stomnätet som inte kan upprätthållas affärsmässiga grunder men som har en klar regionalpolitisk betydelse, skall staten köpa viss interregional persontrafik. Vidare

skulle staten köpa viss trafik bl.a. malmbanan, som tidigare

ingått i det ersättningsberättigade bannätet. Köpen skedde

ursprungligen främst från SJ. För att upphandlingen skall kunna ske under konkurrens skedde år 1993 avreglering av järnvägsen trafiken på så sätt att andra trafikutövare än SJ kan få trafikeringsrätt statens spåranläggningar för att bedriva den interregionala persontrafik som upphandlas av staten. Av det senaste direktivet l995:57för Kommittén K 1991:02

Förhandlare för statens köp persontrafik på järnväg m.m. fram-

av

går i fråga köp järnvägstrafik bl.a. följande.

om av Förhandlaren skall upprätta ett preliminärt avtal om köp av sådan interregional persontrafik på stomnätet och malmbanan som är särskild regionalpolitisk betydelse som inte kan drivas av men företagsekonomiska villkor. Vidare skall förhandlaren från SJ upphandla funktioner trafikledning, stationer, bilgemensamma jettsystem etc. eller, överenskommelse inte kan nås, föreslå om regeringen vilka villkor skall gälla för tillgången till dessa som funktioner. Vid bedömningen vilken trafik skall upphandlas, skall av som

förhandlaren särskilt ta hänsyn till vilka utvecklingsmöjligheter trafiken bedöms ha och till vilka alternativa resemöjligheter som

66 SOLJl99633

finns. Upphandlad trafik bör samordnad med trafik i vara annan den meningen att resenärernas behov anslutningsmöjligheter av

beaktas i största möjliga utsträckning.

Avtalstiden tidigare varit ett år skall f.n. omfatta - som trafikåret 1996 och hela kalenderåret 1997 kan uppgå till men längst fem år. En förutsättning för långsiktiga avtal om trafik mer sådana avtal leder till minskade statliga kostnader och en är att

standardhöjning för den upphandlade trafiken. Vid påtaglig långsiktiga avtal köp persontrafik järnväg kan

om av förhandlaren välja att ställa rullande materiel till operatörens

förfogande i stället för underskottstäckning för den upphandlade trafiken. Förhandlaren har möjlighet att hyra lämplig fordonspark för utnyttjas det upphandlade nätet. I de fall

av SJ att

överenskommelse inte kan nås lämplig hyreskostnad, skall

om förhandlaren föreslå regeringen hyra för den rullande en materielen. Upphandlingen skall ske under konkurrens och enligt lagen

1992:1528 offentlig upphandling. I övrigt skall tillämpas

om ministerrådets förordning EEG 1107/70 stöd till transnr om på järnväg, väg och inre vattenvägar med ändringar nr porter 1473/75, 1658/82, 1100/89 oh 3578/92 samt förordningen EEG 1191/69 medlemsstaternas åtgärder i fråga om allmän nr om trafikplikt järnväg, väg och inre vattenvägar med ändring nr 1893/91. Vid val operatör skall och kostnader för av ansvar funktioner och rullande materiel beaktas. gemensamma Trafiklösningarna skall så långt möjligt regionalt försom vara ankrade. Förhandlaren bör därför samråda med trafikhuvud-

männen.

Avtalet skall underställas regeringen för godkännande. Kost-

nadsramen för upphandlad trafik och för administrations- och lönekostnader för kommittén är den anslagsnivå som riksdagen

beslutat om.

Statens köp olönsam järnvägstrafik finansieras genom an-

av

slaget Köp interregional persontrafik järnväg m.m. Genom

av anslaget bekostas även SJ:s samordnande arbete med tidtabeller

SOU I996:33 67

och tågledning för länsjärnvägarna. Som framgår nedan m.m. bekostas genom anslaget även drift- och investeringsbidrag till

Inlandsbanan Aktiebolag lBAB och köp av viss fiygtrafik.

Anslaget för l995/96 uppgår till 795,9 ntilj. kr, varav 470 milj. beräknat för juli 1995 juni I996. Av beloppet avser 742,9 -milj.ki köp olönsam persontrafik järnväg, varav av 98,6 milj. kr. utgör ersättning till SJ för samkostnader, och l,5 milj. kr ersättning för kommitténs förhandlings- och administrationskostnader.

2.2 Ersättning till tralikhuvudmän för viss kollektivtrafik Genom det trafikpolitiska beslutet fick trafikhuvudmännen ett planerings- och samordningsansvar inte bara för persontransporter väg utan även för andra regionala och lokala persontransporter inom respektive län. Trafikhuvudmännen skall ha möjlighet att välja det trafikmedel den lokala och regionala trafiken som passar bäst. F"r att detta skall kunna ske villkor som främjar en samhällsekonomiskt riktig trafikuppläggning, fick trafikhuvudmännen ekonomiska förutsättningar för att kunna ta ansvaret för den lokala och regionala iärnvägstrafiken Mellan staten, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och Svenska lokaltrafikföreningen SLTF träffades överenskommelse om en vissa principer för lokal och regional persontrafik påjärnväg m.m. Regeringen eller den myndighet regeringen förordnar skall teckna överenskommelser med trafikhuvudmännen ersättning för om Övertagande trafik viss sträcka. Normalt skall avtalen av en tioåriga. Ersättningens storlek skall motsvara SJ:s kostnad vid vara övertagandet för att upprätthålla den aktuella tågtrafiken. Indexuppräkning sker årligen. Om Banverket kräver viss trafik för fortsatt underhåll bana, skall statens ersättning till trafikhuvudav en mannen täcka kostnaden för minst det antal turer som Banverket kräver.

l direktiven 1991123 Förhandlare för statens köp av persontrafik på järnväg anförs att uppgiften att avtala ersättning m.m. om

till trafikhuvudmännen för viss persontrafik järnväg numera är

begränsad uppgift, då avtal tecknats för i princip alla

en Uppgiften består därför tills vidare i huvudsak i att räkna om

ersättningarna enligt gällande avtal.

Avtal har träffats för arton länsjärnvägar. Ersättningen finansieras anslaget Ersättning till trafikgenom

huvudmännen för köp av viss persontrafik järnväg, numera

Omdöpt till Ersättning till trafikhuvudmännen för köp av viss kollektivtrafik markering att trafikhuvudmännen har som en av välja vilken fardmedel anslaget skall användas till. frihet att typ av Genom anslaget finansieras sedan budgetåret 1991/92 även ersättutmed inlandsbanaii. Anslaget för budgetåret 1995/96 ningstrafik till 309,5 milj. kr, 204,3 milj. kr beräknat för juli uppgår ca varav 1995 -juni 1996.

2.3 Administrera och följa verksamheten upp

Enligt direktiven 1991 :23 Förhandlare för statens köp av personpåjärnväg skall kommittén förse regeringen med nödtrafik m.m.

väiidigt budgetunderlag inför budgetpropositionsarbetet m.m. l

ingår följa ingångna avtal och följa utveckuppgiften även att upp

lingen på länsjärnvägariia och den regionala trafiken på stomnätet.

Vidare ingår uppgiften fram underlag för beredning inom att ta

regeringen frågor rör tåguppliandlingen och persontrafikeii

av som på länsjärnvägarna.

2.4 Inlandsbanan

Riksdagen beslöt år 1992 prop 1992/93:9, 49 och 91. TU3,

rskr. 113 Inlandsbanans intressenter, inledningsvis berörda att kommuner, skulle få överta ansvaret för Inlandsbanan.

har bildat Inlandsbanan Aktiebolag lBAB för

Kommunerna Övertagande och drift banan. Enligt riksdagsbeslutet skall av

Inlandsbanan överlåtas till IBAB med nyttjanderätt. Staten skall till IBAB under fem år betala ett drift- och investeringsbidrag. Regeringen beslöt den 15 april 1993 att godkänna ett avtal mellan staten och IBAB angående sådan upplåtelse. Regeringsbeslutet innebär att Kommittén K 1991:02 Statens förhandlare för köp av persontrafik järnväg m.m. bl.a. skall följa upp om IBAB uppfyller sina åtaganden enligt avtalet så att det årliga bidraget kan utbetalas. Av anslaget Köp interregional persontrafik på av järnväg för budgetåret 1995/96 utgör 44 milj. kr m.m. investerings- och driftbidrag till IBAB.

2.5 F lygtrafik

l 1992/922150, bilaga anförs att staten har ett särskilt anprop. för att snabba och bra kommunikationer mellan Jämtlands län svar och regionsjukhuset i Umeå kan säkerställas. Vidare konstaterade att det kan bli nödvändigt att staten genom upphandling säkrar en fortsatt Hygtrafik mellan orterna. Till särskild förhandlare att för och administrera upphandling av flygtrafiken ansvara sträckan Östersund-Umeå denna inte kan drivas föreom tagsekonoiniska villkor utsågs generaldirektören Kaj Janérus tillika

förhandlare för statens köp av persontrafik järnväg m.m.

Avtal har sedermera träffats mellan staten och Skyways AB om köp flygtrañk på sträckan Östersund-Umeå. av

Genom regeringsbeslut den 9 juni 1994 godkändes ett avtal

med Skyways AB köp flygtrafik sträckan om av Östersund-Umeå. l beslutet förordnades att kommittén K

1991:02 Förhandlare för statens köp av persontrafik järnväg

skulle följa avtalet och ombesörja att ersättningen för m.m. upp trafik utbetalas enligt avtalet. Som tidigare anförts belastar kostnaden i samband med upphandlingen flygtrafiken mellan Östersund och Umeå anslaget av Köp interregional persontrafik järnväg Anslaget be-av m.m. lastas för budgetåret 1995/96 med 7,5 milj. kr.

3 Kommittéuppgifterna i Banverket

Enligt riksdagens beslut prop. 1994/951100, bilaga TU l9, rskr.

299 skall kommittén K 1991:02 Förhandlare för statens köp av

persontrafik järnväg inordnas i Banverket likartat sätt

m.m.

som Järnvägsinspektionen.

administrativa och ekonomiska skäl

Järnvägsinspektionen är av

inordnad i Banverket. Av förordningen 1988:707 med instruktion

för Banverket framgår bl.a. följande. Inom Banverket finns en Järnvägsinspektion och de andra enheter verket bestämmer. Järn-

leds direktör, skall ha ställföreträ-

vägsinspektionen av en som en

dare. Direktören for och beslutar i de frågor som utgör ansvarar

inspektionens arbetsuppgifter. Direktören för inspektionen tillsätts regeringen medan övrig personal tillsätts av Banverket.

av -

Järnvägsinspektionen har eget anslag i statsbudgeten.

Kommitténs arbete omfattar, framgår främst olika

som ovan,

förhandlingar för räkning, uppföljning träffade avtal och

statens av

utbetalning medel i anledning avtalen. Arbetet är mycket

av av fluktuerande under året. Med det budgetåret kommer det hunya vudsakligen bli koncentrerat till förhandlingsarbete under tre att månader varje vår. Kommittén består förhandlare. Ytterligare förhandlare har av en hittills inte förordnats i kommittén. l kommittén är anställd en

sekreterare, arbetar 60 procent kommittén och i övrigt åt som ca Kommunikationsdepartementet. Vidare har arvoderad sekresom

förordnats departementssekreterare vid departementet för

terare en sköta administrativa uppgifter såsom utbetalningar medel. att av Sekreteraren arbetar 40 procent kommittén. Kommittén ca

anlitar vidare konsult med järnvägsteknisk kompetens för vissa

en

uppgifter i samband med uppföljningen avtalet om Inlands-

av banan.

Med hänsyn till arten hos kommitténs arbetsuppgifter det,

även med beaktande att Banverkets roll som sektorsorgan för av

järnvägssektorn skall förstärkas, mindre lämpligt att för närvarande

lägga uppgifterna på enhet inom Banverket. Arbetet kräver en sådan kompetens och är så fluktuerande att det liksom i kom-

SOU l996:33 7l

mittén bör ledas eller flera förhandlare som har sitt uppdrag av en regeringen. Till Banverket bör därför administrativt knytas en av delegation bestående av förhandlare, som handlägger frågorna om köp av persontrafik järnväg m.m. Delegationens handläggar- och kanslifunktioner bör dock kunna ombesörjas av personal från Banverket.

Kommittén handhar inte bara frågor som rörjärnvägstrafik utan

utbetalar f.n. ersättning även för flygtrafik. Vidare utbetalar kommittén ersättning till trafikhuvudmännen för köp av kollektivtrafik med de färdmedel huvudmännen beslutar Även som om. om överflyttandet kommitténs arbetsuppgifter till Banverket tyder av

att delegationens arbete skall vara fokuserat persontrafik

järnvägg vill jag ändå mot bakgrund av vad jag inledningsvis anfört i stycket föreslå att delegationen skall omnämnas Delegationen för kollektivtrafik. köp av viss Delegationen för köp viss kollektivtrafik skall inrättas den av l januari l996. Återstående medel anslagen Statens köp interregional av persontrafik järnväg och Ersättning till trafikhuvudmän m.m. för köp viss kollektivtrafik bör överföras till Banverket per den av l januari 1996.

Statens offentliga utredningar

1996 Kronologisk förteckning

Den nya gymnasieskolanhurgardet U, 26. Ny kurs trañkpolitiken Bilagor.K. i + , - Samverkansmönster i svenskforsknings- 27.Enstrategiför kunskapslyft ochlivslångtlärande. . finansiering.U. U. Fritid i förändring. 28.Detforskningspolitiska landskapet i Nordenpa . Omkönochfördelning fritidsresurser. av C. 1990-talet. U. Vetnbestämmer vad EUzsinternaSpelregler inför 29.Forskning och Pengar. U. . regeringskonferensen 1996,UD. 30 Borgenärsbrotten översyn ll kap. . - en av Politikontráden underlupp.Frågor om EUzsförsta brottsbalken. Fi. . pelare inför regeringskonferensen 1996.UD. 3 .Attityderochlagstiftning i samverkan Ett år medEU.Svenska statstjänstentäns + bilagedel. C. . erfarenheter arbeteti EU.UD. av 32.Möss ochmänniskor. Exempelpåbra Av vitaltintresse.EU:sutrikes-och lT-användning blandbarnochungdomar.SB, . säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. UD, 33,Banverkets myndighetsroll K. m.m. Batterierna en laddadfråga.M. . - Omjärnvägens traftkledning m.m. K. . 10.Forskningför varvardag.C. .EU-rnopeden. Älders- ochbehörighetskrav för tvá-ochtrehjuligamotorfordon. K. ,Kommunerochlandstingmedbetalningssvårigheter.Fi. 13.Offentligdjurskyddstillsyn. Jo. 14.Budgetlag regeringens - befogenheter pa finansmaktens område.Fi. Unionför både öst och väst. Politiska, rättsliga . och ekonomiska aspekter EUzssjätte av utvidgning.UD. ,Förankringochrättigheter.Omfolkomröstningar, utträdesrätt, medborgarskap ochmänskliga rättigheteriEU.UD. 17.Bättretrafik medväginfomiatik.K. 18.Totalförsvarspliktiga m95.Förslag om jobb/studier eftermuck,bostadsbidrag, dagpenning, försäkringar.Fo". .Sverige,EU ochframtiden.EU96-k0mmitténs bedömningar inför regeringskonferensen 1996. UD. .Samordnad rollfördelninginomtekniskforskning. U 2 .Reformochförändring.Organisation och verksamhet vid universitet ochhögskolor efter 1993årsuniversitets- ochhögskolerefonn. U. 22.Inflytandepåriktigt Omelevers till - rätt inflytande,delaktighet och ansvar. U. 23.Kartläggning ochanalys denoffentligasektorns av upphandling av varor ochtjänstermed miljöpåverkan. N. 24.FranMaastrichttill Turin.Bakgrund ochövriga EU-länders förslag ochdebatt inför regeringskonferensen 1996.UD. 25.Frånmassmedia till multimedia att digitalisera svensk television.Ku.

1996 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Utbildningsdepartementet Möss ochmänniskor. Exempel bra Den nya gymnasieskolan - hur gårdet l lT-användning blandbarn ochungdomar. 32 Samverkansmönster i svensk forskningsfinansiering. 2 Samordnad rollfördelninginom teknisk forskning. 20 Utrikesdepartementet Reform ochförändring. Organisation och verksamhet Vembestämmer vad EU:sinterna spelregler inför vid universitet och högskolor efter1993 års regeringskonferensen 1996.4 universitets- och högskolereform. 21 Politikomrâden under lupp Frågor EU:s första Inflytande riktigt Omeleversrätt till om pelareinför regeringskonferensen 1996.5 inflytande, delaktighet och ansvar. 22 EU. Svenska statstjänstemâns En strategi för kunskapslyft och livslångtlärande 27 Ettår med erfarenheter arbetet i EU. 6 Det forskningspolitiska landskapet i Norden av Av vitalt intresse. EU:sutrikesoch 1990-talet. 28 säkerhetspolitik inför regeringskonferensen. 7 ForskningochPengar 29 Union för både öst och väst. Politiska, rättsliga Jordbruksdepartementet och ekonomiska aspekter EU:s av sjätte utvidgning.15 Offentlig djurskyddstillsyn. 13 Förankringoch rättigheter.Om folkomröstningar. utträdesrätt, medborgarskap ochmänskliga Kulturdepartementet rättigheteriEU. 16 Från massmedia till multimedia Sverige,EU ochframtiden. EU96-kommitténs att digitaliserasvensk television. 25 bedömningar inför regeringskonferensen 1996.19 Från Maastrichttill Turin. Bakgrund ochövriga Näringsdepartementet EU-länders förslagochdebatt inför Kartläggning den offentligasektorns ochanalysav regeringskonferensen 1996.24 ochtjänster med upphandling varor av miljöpåverkan. 23 Försvarsdepartementet Totalförsvarspliktiga m95. Förslag jobb/studier Civildepartementet om efter muck, bostadsbidrag, dagpenning, Fritid i förändring. försäkringar. 18 Omkönoch fördelning av fritidsresurset 3 Forskningför vårvardag. 10 Kommunikationsdepartementet Attityderoch lagstiftningisamverkan Omjärnvägens trañkledning m.m. 9 + bilagedel. 31 EU-mopeden. Ålders- ochbehörighetskrav för tvâ-och trehjuliga motorfordon. 11 Miljödepartementet Bättre trafik med vâginformatik. 17 Batterierna en laddadfråga 8 -- Ny kursi trafikpolitiken Bilagor. + 26 Banverkets myndighetsroll m.m. 33

Finansdepartementet Kommuner och landstingmed betalnings svårigheter.12 Budgetlag regeringens befogenheter ñnansmaktens omrâde.14 Borgenärsbrotten översyn en av 11 kap, brottsbalken 30

Portman: 10647 STOCKHOLM Fu 08-20 50u. TIIJION 08-690 9090

ISBN 9168-202004 ISSN OG7S-ZSOX