Gemensamt finansierad utjämning i kommunsektorn
Till statsrådet Lars-Erik Lövdén
Regeringen beslutade den 27 september 2001 att tillkalla en kommitté (dir 2001:73) med uppgift att utreda vissa frågor rörande det kommunala statsbidrags- och utjämningssystemet. Kommittén har antagit namnet Utjämningskommittén (Fi 2001:14).
Som ordförande förordnades fr.o.m. den 1 november 2001 landshövdingen Lorentz Andersson. Som ledamöter förordnades fr.o.m. den 1 december 2001 kommunalrådet numera riksdagsledamoten Marita Aronson, riksdagsledamoten Kjell Nordström, kommunalrådet Erik Langby, kommunalrådet Elvy Söderström, f.d. kommunalrådet Marita Bengtsson, kanslichefen numera riksdagsledamoten Lars Johansson, riksdagsledamoten Siv Holma, utredaren Roy Resare, ingenjören Harry Staaf och kommunalrådet Eva Hellstrand.
Som sakkunniga förordnades fr.o.m. den 1 november departementsrådet numera ämnesrådet Lennart Tingvall (t.o.m. 14 oktober 2002), ekonomen Pontus Johansson och ekonomen Björn Sundström. Departementsrådet Dan Johansson förordnades som sakkunnig fr.o.m. 15 oktober 2002.
Som experter förordnades fr.o.m. den 1 december departementssekreteraren Nils Mårtensson, departementssekreteraren Nicklas Liss-Larsson, kanslirådet Eva Hjortendal-Hellman, departementssekreteraren Uta Bertram och programchefen Margareta Andersson. Departementssekreteraren Helena Linde förordnades som expert fr.o.m. 5 maj 2003.
I sekretariatet har ingått Dan Johansson som sekreterare (fr.o.m. 15 januari t.o.m. 14 oktober 2002), Lennart Tingvall som sekre-
terare (fr.o.m. 15 oktober 2002) samt förbundssekreteraren Henrik Berggren som biträdande sekreterare (fr.o.m. 6 maj 2002). Departementssekreteraren Henrik Tiselius har deltagit i sekretariatets arbete (fr.o.m. 11 juni 2002).
Kommittén får härmed överlämna sitt slutbetänkande Gemensamt finansierad utjämning i kommunsektorn (SOU 2003:88).
Reservationer och särskilda yttranden har avgivits av ledamöterna Marita Aronson, Erik Langby och Harry Staaf. Särskilda yttranden har avgivits av ledamöterna Eva Hellstrand, Siv Holma och Roy Resare.
Särskilda yttranden har avgivits gemensamt av sakkunniga Pontus Johansson och Björn Sundström samt av experterna Uta Bertram och Eva Hjortendal-Hellman.
Kommitténs uppdrag är härmed slutfört.
Stockholm i september 2003
Lorentz Andersson
Marita Aronson Marita Bengtsson Eva Hellstrand
Siv Holma Lars Johansson Erik Langby
Kjell Nordström Roy Resare Harry Staaf
Elvy Söderström
/ Lennart Tingvall
Henrik Berggren
,QQHKnOO
6DPPDQIDWWQLQJ
)|UIDWWQLQJVI|UVODJ
%DNJUXQG
,QOHGQLQJ 1XYDUDQGHVWDWVELGUDJVRFKXWMlPQLQJVV\VWHP 7LGLJDUHXWUHGQLQJDU 8WUHGQLQJVXSSGUDJHW 8WUHGQLQJHQVXSSOlJJQLQJ
6WDWVELGUDJVJLYQLQJWLOONRPPXQHURFKODQGVWLQJ
3ULQFLSHUI|UXWIRUPQLQJDYVWDWVELGUDJVRFKXWMlP QLQJVV\VWHP .DUWOlJJQLQJRFKDQDO\VDYQXYDUDQGHELGUDJVJLYQLQJ 6WDWOLJWHOOHUNRPPXQDOWILQDQVLHUDGXWMlPQLQJ gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
,QNRPVWXWMlPQLQJ
1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ
$OOPlQW
2PI|UGHOQLQJLLQNRPVWXWMlPQLQJHQ
%HUlNQLQJVPHWRGHQ
0DUJLQDOHIIHNWHURFKMXVWHUDGLQNRPVW
XWMlPQLQJ
,QQHKnOO 628
.RPSHQVDWLRQVJUDGRFKXWMlPQLQJVJUDG .ULWLNPRWV\VWHPHW ,QNRPVWXWMlPQLQJHQPHOODQNRPPXQHU
−
.RPPLWWpQV|YHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ (QVWDWOLJWILQDQVLHUDGLQNRPVWXWMlPQLQJ 'HQVWDWOLJDELGUDJVJLYQLQJHQ 'HQJDUDQWHUDGHVNDWWHNUDIWHQ .RPPXQHURFKODQGVWLQJPHGK|JVNDWWHNUDIW .RPSHQVDWLRQVJUDGRFKOlQVYLVDVNDWWHVDWVHU 5HJOHULQJVSRVW 6NDWWHYl[OLQJDU 6NDWWHDYUlNQLQJ (IIHNWHUQDDYNRPPLWWpQVI|UVODJ 'HQnOGHUVUHODWHUDGHGHOHQDYGHWJHQHUHOOD VWDWVELGUDJHW
.RVWQDGVXWMlPQLQJ
8WMlPQLQJDYVWUXNWXUHOODNRVWQDGVVNLOOQDGHU 9DUI|UXWMlPQLQJ" 9LONDNRVWQDGHUVNDOOXWMlPQDV 2OLNDVlWWDWWXWMlPQD +XUP\FNHWXWMlPQDVGHWI|U"
)|UVNROHYHUNVDPKHWRFKVNROEDUQVRPVRUJ 1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ 5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ (NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
*UXQGVNRODRFKI|UVNROHNODVV 1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ 5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ (NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
*\PQDVLHVNROD 1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ 5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ (NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
628 ,QQHKnOO
bOGUHRPVRUJ 1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ 5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ (NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
,QGLYLGRFKIDPLOMHRPVRUJ 1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ 5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ (NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
%HIRONQLQJVI|UlQGULQJDU 1XYDUDQGHXWIRUPQLQJDYXWMlPQLQJRFKELGUDJ %HIRONQLQJVXWYHFNOLQJHQVHGDQ 5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ (NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJ
%DUQRFKXQJGRPDUPHGXWOlQGVNEDNJUXQG 1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ 5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ (NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
9DWWHQRFKDYORSS 1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ 5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ (NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
1lULQJVJHRJUDIL 1XYDUDQGHVLWXDWLRQ *DWRURFKYlJDU 8SSYlUPQLQJ %\JJNRVWQDGHU $GPLQLVWUDWLRQUlGGQLQJVWMlQVWPHGPHUD 5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ (NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
.ROOHNWLYWUDILN 1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ 5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ
,QQHKnOO 628
gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
(NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
.DOORUWVWLOOlJJ
1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ
5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ
.RPPLWWpQV|YHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
+lOVRRFKVMXNYnUG
1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ
5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ
gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
(NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
/lNHPHGHO
1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ
gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
(NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
)lUGWMlQVW
1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ
5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ
gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
(NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
+DQGLNDSSRPVRUJ
+DQGLNDSSRPVRUJHQOLJW6RFLDOWMlQVWODJHQRFK +lOVRRFKVMXNYnUGVODJHQI|USHUVRQHUXQGHU
nU
/66RFK/$66
6WUXNWXUELGUDJ
%DNJUXQG
gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
0RWLYHULQJ
1lULQJVOLYVRFKV\VVHOVlWWQLQJVEHIUlPMDQGH
nWJlUGHU
6YDJWEHIRONQLQJVXQGHUODJ
6PnODQGVWLQJ
(NRQRPLVNDHIIHNWHU
628 ,QQHKnOO
8WIDOOVI|UlQGULQJDUSnJUXQGDYGHQO|SDQGH XSSGDWHULQJHQLNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
8WMlPQLQJ−LQWHELGUDJ
([HPSOHWJUXQGVNRODQ 0DUJLQDOHIIHNWHUYLGLQUHVSHNWLYHXWIO\WWQLQJ )|UlQGULQJDULNRVWQDGVXWMlPQLQJHQWLOOI|OMGDYGHQ nUOLJDXSSGDWHULQJHQ
)|UlQGULQJLNRVWQDGVXWMlPQLQJHQVROLNDGHODU
.RVWQDGVXWMlPQLQJHQRFKNRPPXQJUXSSHUQD
.RVWQDGVXWMlPQLQJHQRFKEHIRONQLQJV
PLQVNQLQJ
.RVWQDGVXWMlPQLQJHQRFKVWDELOLWHWHQ gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
9LVVDYHUNVDPKHWV|YHUJULSDQGHDVSHNWHU
.RPPXQHUQDVIDNWRUNRVWQDGHU
3HUVRQDONRVWQDGHU
/RNDONRVWQDGHU
gYHUYlJDQGHQ 8WEXGVQLYnRFKNRVWQDGHU -lPVWlOOGKHWVDVSHNWHU ,QWHJUDWLRQVIUnJRU
6DPODGHHNRQRPLVNDHIIHNWHUDYNRPPLWWpQVI|UVODJ
,QOHGQLQJ .RPPXQHU /DQGVWLQJ .RPPXQHURFKODQGVWLQJVDPPDQWDJHW
,QQHKnOO 628
,QI|UDQGHWDYGHI|UHVODJQDI|UlQGULQJDUQD
1XYDUDQGHXWIRUPQLQJDYLQI|UDQGHUHJOHU
gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
6\VWHPHWVIRUWOHYQDG
,QOHGQLQJ
%HKRYDYO|SDQGHXSSI|OMQLQJ
5HVHUYDWLRQHURFKVlUVNLOGD\WWUDQGHQ
%LODJRU
%LODJD .RPPLWWpGLUHNWLY %LODJD 2UGOLVWD %LODJD .RPPXQJUXSSVLQGHOQLQJPP %LODJD (IIHNWHUDYNRPPLWWpQVI|UVODJ
%LODJHGHOLVHSDUDWYRO\P
%LODJD 6DPPDQIDWWQLQJDY6WDWVNRQWRUHWVUDSSRUW6WDWV
ELGUDJHQWLOONRPPXQHURFKODQGVWLQJ(QNDUWOlJJ QLQJRFKDQDO\V
%LODJD (NRQRPLVNDNRQVHNYHQVHUDYEHIRONQLQJVI|UlQG
ULQJDULNRPPXQHURFKODQGVWLQJ %LODJD *OHVEHE\JJHOVHVWUXNWXU %LODJD 1RUPNRVWQDGVEHUlNQLQJDUI|UlOGUHRPVRUJ %LODJD 8WYlUGHULQJDYVMXNYnUGVPRGHOOHQLODQGVWLQJHQV
NRVWQDGVXWMlPQLQJ %LODJD *HQGHUDQDO\VDYNRVWQDGVXWMlPQLQJHQVGHO
PRGHOOHUI|UlOGUHRPVRUJVDPWKlOVRRFKVMXNYnUG %LODJD 7DEHOOELODJD
Sammanfattning
Utjämningskommittén har haft i uppdrag att utreda vissa frågor rörande det kommunala statsbidrags- och utjämningssystemet samt vid behov föreslå förändringar. Förändringarna föreslås införas från 2005.
Principiella utgångspunkter
Nuvarande bidrags- och utjämningssystem utgår från målen att skapa likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare service oberoende av inkomstförhållanden och opåverkbara strukturella kostnader. Det sker genom en långtgående utjämning av skatteinkomster och genom att beakta strukturella merkostnader.
Kommittén har i sitt arbete utgått från målen om likvärdiga ekonomisk förutsättningar för alla kommuner och landsting och att detta ställer krav på en långtgående utjämning av skatteinkomster och av strukturella kostnadsskillnader. För inkomstutjämningen har, med bibehållet mål om långtgående utjämning, alternativa tekniska lösningar prövats. För kostnadsutjämningen har kommittén utgått ifrån att den utjämningsteknik som tillämpas i nuvarande system, den s.k. standardkostnadsmetoden, skall användas också fortsättningsvis. Kommittén har vidare utgått från de nu gällande förutsättningarna att kostnadsutjämningen inte skall kompensera för skillnader i servicenivå, kvalitet, avgiftssättning och effektivitet. Vidare skall kostnadsutjämningen baseras på mätbara och för kommuner och landsting opåverkbara faktorer som mäter strukturella kostnadsskillnader.
Sammanfattning SOU 2003:88
Uppläggning av utredningsarbetet
Hur utredningsarbetet lagts upp beskrivs i kapitel 1.5. Metoden för att beräkna kostnadsutjämningen är den s.k. standardkostnadsmetoden, som innebär att varje verksamhet och kostnad som ingår i utjämningen beräknas var för sig med hjälp av en särskild delmodell. Varje delmodell baseras, för respektive verksamhet, på sådana faktorer som skall beakta behovs- och strukturella kostnadsskillnader. Uppbyggnaden av nuvarande kostnadsutjämning, i ett flertal delmodeller, har varit en viktig utgångspunkt för uppläggningen av utredningsarbetet. En betydande del av kommitténs arbete har inriktats på att följa upp kostnadsutjämningen verksamhetsvis för att bedöma i vilken utsträckning de nuvarande utjämningsmodellerna på ett tillfredsställande sätt tar hänsyn till de strukturella förhållanden som skall ligga till grund för utjämningen. Vissa delar av analysarbetet har lagts ut som externa uppdrag. Parallellt med detta arbete har nuvarande system för inkomstutjämning analyserats och alternativa metoder utretts.
Inkomstutjämningen
Kommittén föreslår att statliga bidrag, så långt det är möjligt, bör finansiera utjämningen av skillnaderna i de beskattningsbara inkomsterna mellan kommuner respektive landsting. Kommitténs överväganden och förslag rörande inkomstutjämningen behandlas i kapitel 3. För att åstadkomma ett statligt finansierat system föreslås att nuvarande inkomstutjämning och det generella statsbidraget avskaffas. Kommuner och landsting erhåller istället ett statligt bidrag som beräknas med utgångspunkt från skillnaden mellan en garanterad skattekraft och den egna skattekraften. Den garanterade skattekraften uttrycks som en procentandel av medelskattekraften. Den garanterade skattekraften skall uppgå till 120 procent av medelskattekraften för såväl kommuner som landsting. Den garanterade nivån skall ligga fast.
Genom den föreslagna konstruktionen kommer de generella statsbidragen att räknas upp i samma takt som skatteunderlaget ökar. Statens kostnader för att upprätthålla garantinivån finansieras genom särskilda beslut om ändringar i en regleringspost som kommittén samtidigt föreslår skall införas. Regleringsposten används också för ekonomiska regleringar mellan staten och kommun-
sektorn. Den påverkas även av eventuella förändringar i den totala statsbidragsramen. Inledningsvis fastställs regleringsposten så att de förändringar i systemet som föreslås blir finansiellt neutrala mellan staten och kommunsektorn.
Denna konstruktion möjliggör en ökad grad av fokusering på generella statsbidrag, som enligt kommitténs åsikt är mer ändamålsenliga och effektiva ur ett kommunalt perspektiv. Den statliga bidragsgivningen bör i ökad grad fokuseras på generella bidrag snarare än riktade bidrag.
Statskontoret har på kommitténs uppdrag gjort en kartläggning av statsbidragen till kommuner och landsting. Av denna framgår att alla, utom två, av de 127 anslag som 2001 berörde den kommunala sektorn var verksamhetsanknutna. Antalet anslag som berör den kommunala sektorn har mer än fördubblats sedan 1993 och de nya anslagen rör sig i stort sett bara om riktade bidrag. Verksamhetsanknutna statsbidrag enbart avsedda för vissa kommuner eller landsting kan medföra stor risk för snedvridning av utjämningen. Dessa bidrag kan t.ex. bekosta insatser som andra huvudmän får betala själva eller tvingas avstå från. De negativa effekterna av dessa bidrag ökar med bidragets storlek och varaktighet. Det är denna grupp statsbidrag som har ökat mest i antal sedan 1993. Statskontoret anser att den typ av statsbidrag som kan inordnas i det generella statsbidraget i första hand är de som är verksamhetsanknutna och avsedda för alla kommuner eller landsting. I kartläggningen har man funnit ett femtontal anslag som är av den typen.
Kommitténs förslag innebär att ett antal riktade statsbidrag samt den åldersrelaterade delen av det generella bidraget avvecklas och förs till det generella utjämningsbidraget. Riktade bidrag för maxtaxa inom barnomsorg, skolsatsning, kunskapslyft, läkemedelsförmånen och tillgänglighetssatsningen inom vården bör föras över till det generella bidraget 2005.
En garanterad nivå på 120 procent är inte tillräckligt hög för att omfatta samtliga kommuner och landsting. Kommittén anser att samtliga kommuner och landsting skall omfattas av systemet om det huvudsakliga syftet med utjämningssystemet, att ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar, skall uppnås. En särskild utjämningsavgift bör därför tas ut av de kommuner och landsting som har en skattekraft som överstiger den garanterade. Underlaget för avgiften skall vara skillnaden mellan den egna skattekraften och den garanterade.
Sammanfattning SOU 2003:88
Kompensationsgraden i inkomstutjämningen skall vara oförändrad, dvs. 95 procent. För kommuner och landsting med en skattekraft som överstiger den garanterade skattekraften sänks kompensationsgraden till 85 procent för den överskjutande delen. Den justerade inkomstutjämningen slopas. De länsvisa skattesatserna uppdateras till 2003 års nivå.
Kostnadsutjämningen
Resultatet av kommitténs uppföljning av samtliga delar av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting samt förslag till uppdateringar och förändringar redovisas i kapitel 4.
Barnomsorgsmodellen bibehålls i princip oförändrad men underlaget för beräkningen av kommunernas barnomsorgsbehov uppdateras. Antalet sexåringar i förskoleklass beaktas i kostnadsutjämningen för grundskolan.
I samtliga utjämningsmodeller där befolkningens geografiska fördelning beaktas i kostnadsutjämningen har ett aktuellare befolkningsunderlag använts.
I grundskolemodellen ändras underlaget för att beräkna kostnader för modersmålsundervisning från medborgarskap till utländsk bakgrund och sexåringar i förskoleklass beaktas i kostnadsutjämningen.
För gymnasieskolan föreslås programvalsfaktorn beräknas som ett genomsnitt för elevernas programval för två år.
Äldreomsorgen uppdateras med utgångspunkt från en fältundersökning som på kommitténs uppdrag genomförts i ett antal kommuner. Åldersindelningen ändras till femårsklasser och etnicitetsfaktorn ändras till att avse personer födda inom respektive utom Norden.
Beräkningen av individ- och familjeomsorg föreslås bli uppdelad i två delar. I den ena beräknas strukturella skillnader för ekonomiskt bistånd, missbrukarvård samt övrig individ- och familjeomsorg. I den andra delen beräknas strukturella skillnader inom barn- och ungdomsvården. De två delarna summeras till en standardkostnad för verksamhetsområdet.
Nuvarande kompensation för totalfolkmängdens minskning under den senaste tio åren bibehålls oförändrad. Kompensationen för minskning av antalet skolelever sänks och begränsas. Kommuner som har haft en kraftig ökning av antalet skolelever kom-
penseras för detta. De kommuner som under en längre period haft en kraftig ökning av folkmängden kompenseras för den eftersläpning av intäkterna som förekommer i systemet.
Standardkostnaderna för fyra delmodeller, byggkostnader, uppvärmning, administration och räddningstjänst med mera i glesbygd samt gator och vägar slås samman i en gemensam ny modell, benämnd näringsgeografi.
Utjämningsmodellerna för vatten och avlopp samt kallortstillägg föreslås utgå ur kostnadsutjämningen.
Nuvarande beräkningsmodell för barn och ungdomar med utländsk bakgrund bibehålls oförändrad.
Hälso- och sjukvårdsmodellen uppdateras med senast tillgängliga kostnadsunderlag. Definitionen av vissa vårdtunga grupper justeras. Delmodellen för små landsting överförs från kostnadsutjämningen till ett föreslaget strukturbidrag.
Landstingens kostnader för läkemedelsförmånen ingår inte i nuvarande kostnadsutjämning för landstingen. Kostnadsutjämningen för läkemedel sker för perioden 2002−2004 separat i ett särskilt system. Kommittén föreslår att nämnda utjämningsmodell för läkemedel infogas i landstingens nuvarande kostnadsutjämning som en egen delmodell.
Delmodellen för kollektivtrafik uppdateras utifrån ett aktuellare kostnadsunderlag. Därvid används länstrafikhuvudmännens kostnader för trafiken, reducerade med den genomsnittliga avgiftsnivån. Nuvarande reducering av standardkostnaderna med 25 procent utgår. Fördelningen av kostnaderna mellan kommunerna i respektive län uppdateras.
Kommitténs förslag leder sammantaget till förenklingar av utjämningssystemet. Antalet delmodeller i kostnadsutjämningen för kommunerna minskas från 16 till 9.
Nytt strukturbidrag
Kommittén föreslår i kapitel 5 att vissa delmodeller bryts ut ur kostnadsutjämningen och att de kommuner och landsting som påverkas negativt av detta kompenseras genom att man inför ett statligt finansierat bidrag, ett så kallat strukturbidrag. Detta statsbidrag föreslås ligga utanför dagens utjämningssystem. Två delmodeller i kostnadsutjämningen för kommuner (näringslivs- och sysselsättningsbefrämjande åtgärder och svagt befolkningsunder-
Sammanfattning SOU 2003:88
lag) utgår ur kostnadsutjämningen och skapar tillsammans med effekterna av de förändringar i statsbidrags- och utjämningssystemet som kommittén föreslår tillsammans med effekterna av att de nuvarande fasta införandetilläggen ett strukturbidrag vid sidan av utjämningssystemet. För landstingen är det en delmodell (små landsting) plus utfallseffekter som förs samman till ett nytt statligt strukturbidrag.
Strukturbidraget föreslås ligga utanför utjämningssystemet och finansieras genom att den föreslagna regleringsposten sänks med motsvarande belopp.
Utfallet av de föreslagna förändringarna
Utfallseffekterna av de förändringar i statsbidrags- och utjämningssystemet som kommittén föreslår tillsammans med effekterna av att de fasta införandetilläggen upphör beskrivs i kapitel 8 samt i tabellbilaga. De största bidragsförändringarna av kommitténs förslag inklusive effekterna av upphörande fasta införandetillägg men exklusive de föreslagna införandereglerna uppkommer för de kommuner som i nuvarande system har stora fasta införandetillägg och/eller kallortstillägg. Det gäller främst kommuner i Norrbottens och Västerbottens län samt ett begränsat antal kommuner i Stockholms län med hög skattekraft. Nästan samtliga län i Svealand och Götaland får i genomsnitt ökade bidrag, men utfallet varierar för enskilda kommuner. De största bidragsminskningarna får gruppen glesbygdskommuner. Större städer och landsbygdskommuner får i genomsnitt ökade bidrag.
Även för landstingen uppkommer de största förändringarna där man i nuvarande system har fasta införandetillägg och/eller kallortstillägg. Det gäller norrlandslandstingen exklusive Gävleborg samt Stockholm. Övriga landsting, Gotland undantaget, får ökade bidrag.
Införandet av de föreslagna förändringarna
För att undvika drastiska effekter för enskilda kommuner och landsting av de föreslagna förändringarna och upphörande fasta införandetillägg måste förändringarna införas successivt. Detta beskrivs i kapitel 9. Effekterna av de förändringar i statsbidrags-
och utjämningssystemet som kommittén föreslår tillsammans med effekterna av att de nuvarande fasta införandetilläggen upphör föreslås regleras genom ett strukturbidrag vid sidan av utjämningssystemet.
För kommuner och landsting med negativa bidragsförändringar förs till strukturbidraget årligen ett belopp av den storleken att den årliga negativa bidragsförändringen högst motsvarar en utdebitering på 10 öre för kommuner respektive 5 öre för landsting beräknat på eget skatteunderlag införandeåret. Införandet av effekterna för kommuner och landsting med negativa bidragsförändringar sker under en period om högst tio år.
Ett belopp motsvarande en negativ bidragsförändring överstigande 1 krona i utdebitering för kommuner och 50 öre för landsting förs utan tidsbegränsning till strukturbidraget.
För kommuner och landsting med positiva bidragsförändringar bör förändringarna slå igenom fullt ut samma år som förändringarna införs.
Bidragsförändringar som beror på förändringar i skattekraft och struktur bör som nu slå igenom utan begränsning vid de årliga uppdateringarna av utjämningssystemet.
Systemets fortlevnad
Utjämningssystemet bör bli föremål för en kontinuerlig löpande uppföljning och utvärdering. I kapitel 10 föreslås att ett mindre permanent organ bör tillskapas med ansvar för en kontinuerlig uppföljning. Kommittén avstår dock från att lämna förslag om i vilken form en fortsatt uppföljning bör ske. Kommittén anser att en parlamentariskt sammansatt referensgrupp bör knytas till det löpande uppföljningsarbetet oavsett vilken organisatorisk lösning som väljs.
Författningsförslag
1 Förslag till lag om inkomstutjämning för kommuner och landsting
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Kommuner och landsting bedriver sin verksamhet på den kommunala självstyrelsens grund och skall ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar för detta.
För att utjämna skillnader i skattekraft i kommuner och landsting regleras i denna lag statliga bidrag och avgifter i ett system för inkomstutjämning.
Med landsting avses i denna lag i tillämpliga delar också kommuner som inte ingår i ett landsting.
Definitioner
2 § I denna lag används följande termer i den betydelse som anges här:
Uppräknat skatteunderlag: De sammanlagda beskattningsbara inkomsterna för en kommun eller ett landsting enligt Skatteverkets årliga taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) om taxering till kommunal inkomstskatt året före bidragsåret, uppräknade med uppräkningsfaktorerna enligt 4 § tredje stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.
Uppräknad medelskattekraft: Totalsumman av det uppräknade skatteunderlaget för hela landet dividerad med antalet invånare i landet den 1 november året före bidragsåret.
Garanterad skattekraft: Garantinivå uttryckt i procent av den uppräknade medelskattekraften för kommuner och landsting.
Författningsförslag SOU 2003:88
Garanterat skatteunderlag: De beskattningsbara inkomster för en kommun eller ett landsting som motsvarar 120 procent av den uppräknade medelskattekraften, multiplicerad med antalet folkbokförda invånare i kommunen eller landstinget den 1 november året före bidragsåret.
Bidragsår: Det år under vilket bidrag betalas ut av staten eller avgift skall betalas av kommuner och landsting.
Länsvis fastställda skattesatser
3 § Regeringen skall fastställa länsvisa skattesatser med utgångspunkt från medelutdebitering för kommuner respektive för landsting.
Vid beräkningen av de länsvisa skattesatserna skall medelutdebiteringen minskas med 5 procent för bidragsberättigade och med 15 procent för avgiftsskyldiga kommuner och landsting.
Vid beräkningen skall därefter hänsyn tas till överenskommelser om ändrad uppgiftsfördelning mellan kommun och landsting.
Inkomstutjämningsbidrag
4 § Kommuner och landsting med ett uppräknat skatteunderlag som är lägre än det garanterade skatteunderlaget har rätt till inkomstutjämningsbidrag av staten. Detta bidrag skall motsvara skillnaden mellan garanterat skatteunderlag och uppräknat skatteunderlag, multiplicerad med den länsvisa skattesatsen som fastställs enligt 3 § denna lag, för respektive kommun och landsting.
Inkomstutjämningsavgift
5 § Kommuner och landsting som har ett uppräknat skatteunderlag som är högre än det garanterade skatteunderlaget skall betala inkomstutjämningsavgift till staten. Denna avgift skall motsvara skillnaden mellan uppräknat skatteunderlag och garanterat skatteunderlag, multiplicerad med den länsvisa skattesatsen som fastställs enligt 3 § denna lag, för respektive kommun och landsting.
Regleringsposter för kommuner och landsting
6 § För att upprätthålla garantinivån och bestämma den statliga finansieringsandelen i inkomstutjämningen fastställer riksdagen årligen en regleringspost för kommunerna och en regleringspost för landstingen. Denna kan vara såväl positiv som negativ.
Ändrad indelning
7 § Ändras indelningen av kommuner eller landsting, beräknas bidrag respektive avgift på grundval av den indelning som gäller vid bidragsårets ingång.
Övriga bestämmelser
8 § Statistiska centralbyrån skall senast den 1 oktober året före bidragsåret lämna uppgift till varje kommun och landsting om preliminära bidrag enligt 4 § och avgifter enligt 5 §.
9 § Skatteverket skall preliminärt besluta om bidragens storlek samt senast den 20 januari under bidragsåret lämna uppgift till varje kommun och landsting om storleken av preliminära bidrag respektive avgifter.
Kommuner och landsting kan senast den 15 februari påtala fel i underlaget för beslutet.
Skatteverket fastställer bidragens respektive avgifternas storlek samt lämnar senast den 15 april bidragsåret uppgift om detta till varje kommun och landsting.
10 § Statsbidrag betalas ut enligt de regler som gäller för utbetalning av kommunalskattemedel enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.
11 § Avgift betalas genom avräkning vid utbetalning av kommunalskattemedel enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.
Författningsförslag SOU 2003:88
Överklagande 12 § Skatteverkets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen.
Bemyndiganden 13 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om beräkningen av bidrag och avgifter enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
2 Förslag till lag om kostnadsutjämning för kommuner och landsting
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Kommuner och landsting bedriver sin verksamhet på den kommunala självstyrelsens grund och skall ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar för detta.
I syfte att utjämna strukturellt betingade kostnadsskillnader i kommuner och landsting regleras i denna lag förutsättningar för kostnadsutjämningsbidrag respektive kostnadsutjämningsavgift.
Med landsting avses i denna lag i tillämpliga delar också kommuner som inte ingår i ett landsting.
Definitioner
2 § I denna lag används följande termer i den betydelse som anges här:
Standardkostnad: En för varje kommun eller landsting beräknad teoretisk kostnad för var och en av de verksamheter och kostnadsslag som anges i 3 §. Standardkostnad beräknas med utgångspunkt i faktorer som är av särskild betydelse för strukturella förhållanden.
Strukturkostnad: Summan av standardkostnader för en kommun eller ett landsting.
Bidragsår: Det år under vilket bidrag betalas ut av staten eller avgift skall betalas av kommuner och landsting.
Standardkostnad
3 § För varje kommun beräknas standardkostnad för förskola och skolbarnomsorg, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, grundskola, gymnasieskola, barn och ungdomar med utländsk bakgrund, befolkningsförändringar samt näringsgeografi.
För varje landsting beräknas standardkostnad för hälso- och sjukvård och för läkemedel.
För varje kommun och för varje landsting beräknas också standardkostnad för kollektivtrafik.
Författningsförslag SOU 2003:88
Strukturkostnadsbidrag
4 § Kommuner och landsting vars strukturkostnad per invånare överstiger den för landet genomsnittliga strukturkostnaden per invånare har rätt till ett bidrag som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med antalet invånare i kommunen eller landstinget den 1 november året före bidragsåret.
Strukturkostnadsavgift
5 § Kommuner och landsting vars strukturkostnad per invånare understiger den för landet genomsnittliga strukturkostnaden per invånare skall betala en avgift som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med antalet invånare i kommunen eller landstinget den 1 november året före bidragsåret.
Ändrad indelning
6 § Ändras indelningen av kommuner eller landsting, beräknas bidrag respektive avgift på grundval av den indelning som gäller vid bidragsårets ingång.
Övriga bestämmelser
7 § Statistiska centralbyrån skall senast den 1 oktober året före bidragsåret lämna uppgift till varje kommun och landsting om preliminära bidrag enligt 4 § och avgifter enligt 5 §.
8 § Skatteverket beslutar preliminärt om belopp för strukturkostnadsbidrag och strukturkostnadsavgift samt lämnar senast den 20 januari bidragsåret uppgift om detta till varje kommun och landsting.
Kommuner och landsting kan, senast den 15 februari bidragsåret, påtala fel i underlaget för beslut.
Skatteverket fastställer bidrag och avgifter samt lämnar senast den 15 april bidragsåret uppgift till varje kommun och landsting om aktuella belopp.
9 § Bidrag betalas ut enligt de regler som gäller för utbetalning av kommunalskattemedel enligt 4 § lagen(1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.
10 § Avgift betalas genom avräkning vid utbetalning av kommunalskattemedel, enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.
Bemyndiganden
11 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter
1. om hur standardkostnader beräknas och fördelas mellan kommuner och landsting samt
2. om beräkningen av bidrag och avgifter enligt denna lag.
Överklagande
12 § Skatteverkets beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
Författningsförslag SOU 2003:88
3 Förslag till lag om strukturbidrag för kommuner och landsting
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Statligt strukturbidrag enligt denna lag syftar till att främja tillväxt i kommuner och landsting med svagt befolkningsunderlag samt att underlätta omställning till systemen för inkomst- och kostnadsutjämning inom kommun och landstingssektorn.
Med landsting avses i denna lag i tillämpliga delar också kommuner som inte ingår i ett landsting.
Strukturbidrag till kommuner
2 § Har en kommun under år 2004 enligt lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting varit berättigad till
1. utjämningsbidrag för näringslivsbefrämjande åtgärder eller
2. utjämningsbidrag på grund av svagt befolkningsunderlag har kommunen från och med år 2005 rätt till statligt strukturbidrag med motsvarande belopp.
De kommuner vars bidragsminskning överstiger en krona i utdebitering har även rätt till strukturbidrag motsvarande det överskjutande beloppet.
Strukturbidrag till landsting
3 § Har ett landsting under år 2004 enligt lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting varit berättigad till utjämningsbidrag för små landsting har landstinget från och med år 2005 rätt till statligt strukturbidrag med motsvarande belopp.
De landsting vars bidragsminskning överstiger 50 öre i utdebitering har även rätt till strukturbidrag motsvarande det överskjutande beloppet.
Referensbidrag
4 § Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, fastställer ett referensbidrag för varje kommun och varje landsting.
Referensbidraget motsvarar den summa kommunen eller landstinget är berättigad till år 2004 enligt lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting och lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting, lagen (1995:1514) om generella statsbidrag till kommuner och landsting samt lagen (1995:1517) om införande.
5 § Med bidragsminskning enligt denna lag avses skillnaden mellan en kommuns eller ett landstings referensbidrag och dess samlade bidrag eller avgift år 2004 enligt lag (2005:xxx) om inkomstutjämning för kommuner och landsting och lag (2005:xxx) om kostnadsutjämning för kommuner och landsting.
Ändrad indelning
6 § Ändras indelningen av kommuner eller landsting, beräknas bidraget på grundval av den indelning som gäller vid bidragsårets ingång.
Bemyndiganden
7 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om beräkningen av strukturbidrag enligt denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
Regler om särskilt införandetillägg finns i lag om införande av lag om strukturbidrag m.fl. lagar.
Författningsförslag SOU 2003:88
4 Förslag till lag om införande av lag om strukturbidrag till kommuner och landsting, lag om inkomstutjämning och lag om kostnadsutjämning för kommuner och landsting
1 § Lagen om inkomstutjämning för kommuner och landsting, lagen om kostnadsutjämning för kommuner och landsting och denna lag träder i kraft den 1 januari 2005.
2 § Genom lagen om inkomstutjämning för kommuner och landsting, lagen om kostnadsutjämning för kommuner och landsting och denna lag upphävs följande lagar.
1. Lagen (1995:1516) om utjämningsavgift för kommuner och landsting,
2. Lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag för kommuner och landsting,
3. Lagen (1995:1514) om generella statsbidrag till kommuner och landsting.
3 § De upphävda bestämmelserna enligt 2 § gäller dock fortfarande i fråga om utjämningsavgift och utjämningsbidrag för år 2004 och tidigare år.
4 § Vad som i denna lag sägs om landsting tillämpas också i fråga om kommuner som inte ingår i ett landsting.
Ändrad indelning
5 § Ändras indelningen av kommuner eller landsting, beräknas bidrag respektive avgift på grundval av den indelning som gäller vid bidragsårets ingång.
Referensbidrag
6 § Regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, fastställer ett referensbidrag för varje kommun och landsting.
Referensbidraget motsvarar den summa kommunen eller landstinget är berättigad till år 2004 enligt lagen (1995:1515) om utjämningsbidrag till kommuner och landsting, lagen (1995:1516) om
utjämningsavgift för kommuner och landsting, lagen (1995:1514) om generella statsbidrag till kommuner och landsting samt lagen (1995:1517) om införande.
7 § Med bidragsminskning respektive bidragsökning enligt denna lag avses skillnaden mellan en kommuns eller ett landstings referensbidrag och dess samlade bidrag och avgifter år 2004 enligt lag (2005:xxx) om inkomstutjämning för kommuner och landsting och lag (2005:xxx) om kostnadsutjämning för kommuner och landsting, samt lag (2005:xxx) om strukturbidrag till kommuner och landsting.
Införandebidrag
8 § Kommuner och landsting som får en bidragsminskning till följd av förändringar i utjämningssystemet har rätt till införandebidrag.
Införandebidraget beräknas så att bidragsminskningen för år 2005 högst svarar mot en utdebitering om 10 öre för kommuner och 5 öre för landsting, beräknat på eget uppräknat skatteunderlag år 2004.
Bidraget trappas därefter årligen ner med ett belopp som motsvarar en utdebitering om 10 öre för kommuner och 5 öre för landsting, beräknat på samma skatteunderlag.
Rätt till införandebidrag föreligger under höst 10 år.
1 Bakgrund
1.1 Inledning
Kommuner och landsting svarar för stora delar av den offentliga verksamheten. Samtidigt gäller att förutsättningarna att klara dessa uppgifter varierar kraftigt mellan olika kommuner respektive landsting. Det som skiljer är inte bara nivån på de beskattningsbara inkomsterna utan också exempelvis ålderssammansättning, social struktur och geografiska förhållanden.
Det är mot denna bakgrund inte förvånande att det sedan lång tid tillbaka funnits system för att utjämna skillnader i ekonomiska förutsättningar mellan enskilda kommuner respektive landsting. Formerna för och ambitionerna med den kommunala utjämningen har dock förändrats kraftigt över tiden; från ett riktat statligt stöd till skattetyngda kommuner i början av 1900-talet, till dagens system med en långtgående inomkommunalt finansierad utjämning av både skillnader i skatteinkomster och av strukturella kostnadsskillnader.
Nuvarande statsbidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting infördes den 1 januari 1996. Det ersatte det år 1993 införda statliga utjämningsbidraget för kommuner och det sedan tidigare gällande skatteutjämningssystemet för landsting.
Nuvarande kostnadsutjämning baseras på ett omfattande underlag och modeller som skall fånga komplexa samband. Ett flertal statliga utredningar har sedan början på 1990-talet haft uppdraget att utreda frågor kring den kommunala utjämningen. Många synpunkter har framkommit vid remissbehandlingen av de utredningsförslag som ligger till grund för föregående och nuvarande system, vilket bl.a. speglar svårigheterna att utforma system och modeller som kan betraktas som helt rättvisa.
1.2 Nuvarande statsbidrags- och utjämningssystem
Det nuvarande statsbidrags- och utjämningssystemet trädde i kraft 1996 och består av fyra delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, generellt statsbidrag och införanderegler. Utjämningssystemet syftar till att garantera alla kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sin verksamhet oavsett invånarnas beskattningsbara inkomster och skillnader i behov och andra strukturella förhållanden. Systemet är utformat som två separata delsystem, ett för kommuner och ett för landsting, men de är likartat uppbyggda.
Inkomstutjämningen
Genom inkomstutjämningen garanteras alla kommuner och landsting ett lika stort skatteunderlag per invånare oavsett det egna skatteunderlagets storlek. Kommuner och landsting med ett eget skatteunderlag per invånare som understiger genomsnittet i landet får ett bidrag från staten. De med ett skatteunderlag per invånare som ligger över genomsnittet betalar en avgift till staten. Summan av avgifterna motsvarar i stort summan av bidragen. Inkomstutjämningen är en garanti för att alla kommuner och landsting får del av den samhällsekonomiska utvecklingen.
Beräkningen av en kommuns bidrag/avgift sker i flera steg. Underlaget för beräkningen av bidrag eller avgift utgörs av den del av skatteunderlaget per invånare som avviker från riksgenomsnittet, multiplicerat med antalet invånare i kommunen. De beskattningsbara inkomsterna per invånare kommer efter denna utjämning att vara lika stora i alla kommuner respektive landsting.
Därefter fastställs bidraget/avgiften genom att underlaget för beräkningen av bidraget eller avgiften multipliceras med den s.k. länsvisa skattesatsen. De länsvisa skattesatserna utgör 95 procent av den genomsnittliga skattesatsen i landet för kommuner respektive landsting år 1995. Inom länen har den länsvisa skattesatsen fördelats mellan kommunerna i länet och landstinget utifrån nivån på de skatteväxlingar som gjorts med hänsyn till huvudmannaskapsförändringar.
Från 2001 infördes en justering i inkomstutjämningen med syfte att undanröja att kommuner och landsting med låg skattesats och
snabb tillväxt i det egna skatteunderlaget får en intäktsökning efter utjämning som understiger genomsnittet för riket.
Omslutningen i inkomstutjämningen har successivt ökat främst som en följd av skatteunderlagets tillväxt över åren men även på grund av en ökad spridning i skattekraften mellan kommuner och mellan landsting. Genom inkomstutjämningen omfördelas 2003 ca 14 miljarder kronor i kommunsystemet och ca 5,5 miljarder kronor i landstingssystemet. På kommungruppsnivå är det förortskommuner och storstäder som betalar avgifter. Även ett flertal större städer, industrikommuner och medelstora städer betalar en avgift i inkomstutjämningen. De högsta bidragen per invånare erhåller landsbygds- och glesbygdskommuner. Danderyd betalar år 2003 en avgift på över 24 000 kronor per invånare och Borgholm erhåller ett bidrag på närmare 7 200 kronor per invånare.
Spännvidden mellan bidrag och avgifter är betydligt mindre i landstingssystemet. Detta förklaras av att det är betydligt mindre skillnader i skatteunderlag per invånare mellan landsting än mellan kommuner. Dessutom är de länsvisa skattesatserna betydligt lägre i landstingssystemet. Endast Stockholms läns landsting betalar 2003 en avgift i landstingssystemets inkomstutjämning, ca 3 200 kronor per invånare. Gotland får det högsta bidraget per invånare, närmare 2 800 kronor per invånare.
Kostnadsutjämningen
Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader. Systemet skall således inte utjämna för faktiska kostnadsskillnader utan för skillnader i behov av kommunal service och för förutsättningarna att producera denna service, dvs. sådana skillnader som kommunerna och landstingen inte själva kan råda över. Systemet skall inte utjämna för kostnadsskillnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning eller effektivitet.
Kostnadsutjämningen är uppbyggd av ett antal delmodeller, där de strukturella kostnadsskillnaderna för varje delmodell beräknas med hjälp av faktorer som skall spegla de strukturella behovs- och kostnadsskillnaderna för en viss verksamhet.
De olika delmodellerna avser antingen verksamheter som t.ex. barn- och äldreomsorg eller kostnader som finns i de flesta verksamheter som t.ex. uppvärmningskostnader. Kostnadsutjämningen
innefattar utjämningsmodeller för 16 delverksamheter/kostnadsslag för kommunerna och tre utjämningsmodeller för landstingen. För varje delmodell beräknas en s.k. standardkostnad, i kronor per invånare, per kommun respektive landsting. Genom att summera de i delmodellerna beräknade standardkostnaderna erhålls en kommuns eller ett landstings strukturkostnad i kronor per invånare.
De kommuner och landsting vilkas beräknade strukturkostnad överstiger den genomsnittliga strukturkostnaden i landet får ett bidrag från staten motsvarande den överskjutande kostnaden. Om strukturkostnaden understiger genomsnittet i landet betalar kommunen en motsvarande avgift. Summan av avgifterna motsvarar i princip summan av bidragen.
Genom kostnadsutjämningen omfördelas 2003 ca 5,2 miljarder kronor i kommunsystemet och ca 1,6 miljarder kronor i landstingssystemet. På kommungruppsnivå är det glesbygdskommuner och storstäder som får bidrag i kostnadsutjämningen.
De högsta avgifterna per invånare betalar förortskommuner och större städer. Håbo betalar år 2003 en avgift på närmare 3 500 kronor per invånare och Pajala erhåller ett bidrag på över 12 700 kronor per invånare.
Spännvidden mellan bidrag och avgifter är betydligt mindre i landstingssystemet. Det kan till stor del förklaras av att de strukturella skillnaderna är mindre mellan landsting än mellan kommuner. Dessutom är den genomsnittliga strukturkostnaden betydligt lägre i landstingssystemet. Norrbottens läns landsting får i kostnadsutjämningen över 1 600 kronor per invånare. Landstinget i Uppsala län betalar en avgift på drygt 900 kronor per invånare.
Det generella statsbidraget
Det generella statsbidraget fördelades, vid systemets införande, med ett lika stort belopp per invånare till alla kommuner respektive landsting. Från andra halvåret 1997 har det generella bidraget höjts successivt. En del av bidraget, drygt 6,7 miljarder kronor fördelas 2003 efter respektive kommuns åldersstruktur. Från 2003 reducerades det generella invånarrelaterade bidraget med ca 33 miljarder kronor i samband med att staten tog över kostnaderna för kommunkontosystemet. År 2003 var det invånarrelaterade bidraget knappt 3 200 kronor per invånare för kommunerna och drygt 750 kronor per invånare för landstingen.
Förutom att fungera som en viktig finansieringskälla används det generella bidraget för att styra kommunsektorns finansiella utrymme och för justeringar som hänger samman med den s.k. finansieringsprincipen.
Finansieringsprincipen innebär att staten och kommunsektorn gör en inbördes ekonomisk reglering när staten fattar beslut som ändrar reglerna för kommunernas och landstingens verksamheter.
Införanderegler
Införandereglerna syftar till att begränsa genomslaget av de bidragsförändringar som uppkom vid övergången till det nya systemet. Därigenom avsåg man att åstadkomma en successiv infasning till det nya utjämningssystemet. Införandereglerna ändrades 2000 i samband med att ändringar i kostnadsutjämningen gav upphov till ytterligare omfördelningseffekter.
Införandereglerna består 2003 av införandeavdrag och införandetillägg. Den tekniska konstruktionen av införandereglerna innebar att bidragsförändringar, över en viss nivå, som uppstod till följd av det nya systemet jämfört med det tidigare systemets utfall, minskade genom särskilda införandetillägg och införandeavdrag som successivt trappas ned under införandetiden. Däremot får de bidrags- eller avgiftsförändringar som beror på förändringar i skattekraft och beräknad strukturkostnad slå igenom vid den årliga uppdateringen av bidrags- och utjämningssystemet.
Förändringarna i utjämningssystemet från 2000 föranledde ändringar i lagen (1995:1517) som reglerade införandet av systemet. Från 2000 förlängdes införandeperioden med ytterligare ett år till 2004. Under perioden 2000−2004 begränsas den maximala bidragsminskningen till 1 000 kronor per invånare genom ett fast införandetillägg. För hela perioden 1996−2004 begränsades den totala bidragsminskningen till 1 200 kronor per invånare genom ett fast införandetillägg. För landsting begränsades bidragsminskningen på motsvarande sätt till 600 kronor per invånare 2000−2004 respektive 720 kronor per invånare 1996−2004. Trots att införandeperioden förlängdes reducerades den maximala bidragsminskningen jämfört med de ursprungliga reglerna från 1996.
Genom ett rörligt införandetillägg/avdrag begränsas bidragsminskningen/ökningen till 200 kronor för kommuner och 120 kronor för landsting per invånare och år fram till 2004.
Genom att gränsvärdena för de fasta införandetilläggen förändrades, men även på grund av nya omfördelningseffekter till följd av förändringarna i kostnadsutjämningen från 2000, fördubblades antalet kommuner med fasta införandetillägg från 25 till 49. Av kommunerna ligger åtta i Stockholms län och 39 i Bergslagen och norrlandslänen. Dessutom tillkom fem landsting med fasta införandetillägg, de fyra nordligaste samt Stockholm. Danderyd har det största införandetillägget, ca 4 600 kronor per invånare. Norrbottens läns landsting har ett införandetillägg på dryg 950 kronor per invånare.
Oavsett utfallen av de båda bidragsomläggningarna 1996 och 2000 har genom införanderegler de sammanlagda maximala negativa förändringarna begränsats till 1 200 kronor per invånare för kommunerna och 720 kronor per invånare för landstingen. För de tre kommuner som låg utanför 1993 års system på grund av hög egen skattekraft har de maximala negativa förändringarna begränsats till 2 400 kronor per invånare.
För 2004 har kostnaderna för de fasta införandereglerna beräknats till ca 1,6 miljarder kronor för kommunerna och ca 1,6 miljarder kronor för landstingen. Införandereglerna finansieras genom en nivåjustering av det generella statsbidraget för samtliga kommuner och landsting.
1.3 Tidigare utredningar
Antalet utredningar som behandlat den kommunala utjämningen har varit många under årens lopp. Flertalet av dessa utredningar är i dag huvudsakligen av historiskt intresse. Av mer direkt intresse är dock de utredningar inom området som genomförts under 1990talet. Orsaken är att det är dessa utredningar som lagt grunden till och styrt utformningen av det statsbidrags- och utjämningssystem som vi har i dag. I detta avsnittet ges därför en beskrivning av de utredningar inom området som genomförts under den senaste dryga tioårsperioden.
I december 1991 lade Kommunalekonomiska kommittén (KEK) fram ett förslag till nytt statsbidragssystem för kommunerna i betänkandet Kommunal ekonomi i samhällsekonomisk balans (SOU 1991:98). Ett av huvudinslagen i KEK:s förslag var avskaffandet av 17 av de specialdestinerade bidragen tillsammans med det allmänna och det extra skatteutjämningsbidraget. Sammantaget
utgjorde dessa bidrag huvuddelen av den totala bidragssumman till kommunerna. Dessa bidrag föreslogs för kommunernas del ersättas med ett nytt samlat statligt utjämningsbidrag med en garanterad skattekraftsnivå. Redan vid remissbehandlingen framfördes stark kritik mot förslaget. Kritiken riktade sig i huvudsak mot utjämningen av strukturellt betingade kostnadsskillnader.
Inför 1992 års kompletteringsproposition (prop. 1991/92:150) gjordes därför vissa justeringar av utredningens förslag i avvaktan på ytterligare utredningar. För att mildra genomslaget av kostnadsutjämningen infördes även långtgående övergångsregler för åren 1993 och 1994. Ett annat problem med det nya bidragssystemet, som trots kritiken infördes 1993, var att det inte omfattade landets alla kommuner. Detta var speciellt problematiskt i samband med de ekonomiska regleringarna mellan staten och kommunerna och försvårade möjligheterna till en långsiktigt hållbar utjämning av skatteinkomsterna. För landstingen innebar det nya statsbidragsoch utjämningssystemet inte några större förändringar.
På grund av den starka kritiken under remissbehandlingen beslöt regeringen att tillsätta en ny utredning − Strukturkostnadsutredningen (SKU) − med uppgift att vidareutveckla systemet för kostnadsutjämning. I sitt betänkande Kostnadsutjämning mellan kommunerna (SOU 1993:53) föreslog SKU att kostnadsutjämningen skulle utformas enligt den s.k. standardkostnadsmetoden. Denna metod innebär att varje verksamhet och kostnad som ingår i utjämningen beräknas för sig med hjälp av en särskild delmodell. Den metod som KEK använt, den s.k. totalkostnadsmetoden, innebär att man försöker återspegla de samlade kostnadsskillnaderna direkt med hjälp av ett fåtal faktorer.
Parallellt med SKU uppdrogs åt en arbetsgrupp inom Finansdepartementet att belysa olika modeller för inkomstutjämning. Detta utredningsarbete redovisades i rapporten Kommunal inkomstutjämning – alternativa modeller (Ds 1993:68). Bakgrunden till utredningen var statens behov av att via statsbidragsramen kunna göra generella ekonomiska regleringar mellan stat och kommunsektorn vid tillämpningen av den s.k. finansieringsprincipen och av att kunna reglera kommunsektorns finansiella utrymme.
Ytterligare två utredningar tillsattes under år 1993 med uppgift att föreslå ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting. Den Landstingsekonomiska utredningen (LEU) fick i uppdrag att föreslå ett reviderat system för landsting och landstingsfria kommuner. LEU föreslog i betänkandet Inom-
kommunal utjämning (SOU 1994:70) att utjämning mellan landstingen och de landstingsfria kommunerna skulle ske genom inomkommunal omfördelning. För att skatteväxlingar skall kunna genomföras på ett ekonomiskt neutralt sätt föreslog LEU att landsting och kommuner skulle ha identiska utjämningssystem.
Den andra utredningen, Beredningen för statsbidrag och utjämning i kommunsektorn (Statsbidragsberedningen) fick uppdraget att utarbeta ett konkret förslag till nytt statsbidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting. Till grund för beredningens betänkande Utjämning av kostnader och intäkter i kommuner och landsting (SOU 1994:144) låg främst de ovan nämnda betänkandena från SKU och LEU. Beredningens centrala förslag var införandet av ett inomkommunalt finansierat inkomst- och kostnadsutjämningssystem för såväl kommuner som landsting.
I 1995 års kompletteringsproposition (prop. 1994/95:150) presenterade regeringen ett förslag till nytt bidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting som i stor utsträckning byggde på Statsbidragsberedningens förslag. Ett flertal modifieringar av beredningens förslag gjordes dock innan det lades fram inför riksdagen. I propositionen föreslog man att särskilda införanderegler skulle gälla under en period om åtta år – dubbelt så lång tid som beredningen föreslagit i sitt betänkande.
Riksdagen ställde sig bakom de grundläggande principerna för bidrags- och utjämningssystemet när det gällde syfte, inriktning och omfattning. Den av regeringen föreslagna lagkonstruktionen avslogs dock med hänvisning till att grundlagsenligheten borde ses över. Regeringen återkom därefter med ett modifierat förslag med samma innebörd men med en annan lagteknisk konstruktion. Detta förslag antogs av riksdagen och den 1 januari 1996 infördes ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting.
En av de viktigare förändringarna i förhållande till tidigare utjämning var att systemet från och med detta år blev helt inomkommunalt finansierat.
Regeringen tillsatte redan samma år en parlamentarisk kommitté − Kommunala utjämningsutredningen − som skulle följa upp och utvärdera systemet. Kommunala utjämningsutredningen avlämnade i december 1998 sitt slutbetänkande till regeringen. Utredningen föreslog i sitt betänkande Kostnadsutjämning för kommuner och landsting (SOU 1998:151) inte några större förändringar av de huvudsakliga principerna för utjämning. De förändringar som föreslogs gällde framför allt kostnadsutjämningen och då speciellt
verksamheterna individ- och familjeomsorg, hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik.
Då utredningens uppdrag i första hand gällde systemet för kostnadsutjämning gick man inte närmare in på inkomstutjämningssystemet. De synpunkter som utredningen hade på inkomstutjämningen rörde främst de negativa marginaleffekter som i vissa fall kan uppkomma vid en långtgående inkomstutjämning – i debatten ofta kallade pomperipossaeffekter. Utredningen presenterade dock ingen lösning på problemet utan nöjde sig med att redovisa problemets omfattning och att konstatera att det utgjorde en brist i systemet.
Utredningen ansåg det också nödvändigt att förena de föreslagna ändringarna med nya införanderegler för att undvika att förslagen ledde till alltför drastiska förändringar.
I den efterföljande propositionen Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting (prop. 1998/99:89) presenterade regeringen vissa ändringar i kostnadsutjämningen som till stora delar byggde på de förslag som Kommunala utjämningsutredningen lämnat.
I december 2000 presenterades två utredningar om utjämningssystemet. I den ena, Rättvis kommunal utjämning (SOU 2000:127), föreslog Utjämningsdelegationen vissa justeringar i delmodellerna för hälso- och sjukvård samt befolkningsminskning för kommuner. Utjämningsdelegationen hade tidigare under samma år föreslagit justeringar i inkomstutjämningen med syfte att undanröja att kommuner och landsting med låg skattesats och snabb tillväxt i det egna skatteunderlaget får en intäktsökning efter utjämning som understiger genomsnittet för riket. Delegationen föreslog även att landsting med större befolkningsminskning får ett särskilt omställningsbidrag utanför systemet under 2001 och 2002. Båda förslagen genomfördes från 2001.
I den andra utredningen, Förenklad kommunal utjämning (SOU 2000:120), ansåg Expertgruppen att det skulle vara betydligt enklare att överblicka resultatet om utfallet redovisades uppdelat på de tre faktorerna åldersstruktur, social struktur och geografisk struktur i stället för de 16 respektive fyra delmodeller som används. Expertgruppen föreslog också att vissa delmodeller skulle utgå ur kostnadsutjämningen, att de fasta införandetilläggen skulle avskaffas och att ett särskilt regionalpolitiskt statsbidrag skulle införas vid sidan om utjämningssystemet som ersättning för de nämnda förändringarna. Man föreslog också en sänkt kompensa-
tionsgrad i inkomstutjämningen för kommuner och landsting med en egen skattekraft över riksgenomsnittet, en s.k. asymmetrisk utjämning. Det innebar att avgiften i nuvarande inkomstutjämning för kommuner och landsting med en skattekraft över genomsnittet skulle beräknas efter en lägre skattesatts än den nuvarande. Regeringen har inte lämnat några förslag till riksdagen utifrån Expertgruppens förslag.
1.4 Utredningsuppdraget
Kommitténs uppdrag enligt direktiven (dir. 2001:73) är att utreda vissa frågor rörande det kommunala statsbidrags- och utjämningssystemet och vid behov föreslå förändringar. De grundläggande principerna som systemet bygger på skall dock ligga fast, dvs. att kommuner och landsting skall ges likvärdiga ekonomiska förutsättningar genom en långtgående utjämning av strukturella kostnadsskillnader och för skillnader i skattekraft. Utjämning skall dock inte ske för skillnader i ambitionsnivå, effektivitet eller avgiftsnivå.
Kommitténs uppgift är främst att se över om målen för kostnadsutjämningen uppnås och vid behov föreslå förändringar. En analys skall göras om vilka verksamheter, kostnadsslag och kostnadsdata som bör ingå i kostnadsutjämningen. Därutöver skall stabiliteten i de olika delmodellerna analyseras när det gäller förändringarna över åren.
Möjligheterna till förenklingar i systemet, dels i beräkningsmetoderna, dels i sättet att redovisa resultatet av beräkningarna, skall undersökas. I detta sammanhang skall också utvärderas om avvägningen mellan enkelhet och precision är konsekvent och ändamålsenlig i de olika delmodellerna.
I direktiven anges särskilt att kommittén skall analysera och lämna förslag till hur kommuner och landsting med kraftig befolkningsminskning kan ges likvärdiga förutsättningar att tillhandahålla vård, omsorg och utbildning. Förslag bör även lämnas om hanteringen av de eftersläpningseffekter som uppstår i kommuner med kraftig befolkningsökning.
Dessutom skall de samlade effekterna för enskilda kommuner och landsting av utjämningssystemet och andra betalningsströmmar (specialdestinerade statsbidrag m.m.) mellan staten och kommunsektorn belysas. I detta sammanhang skall även beaktas om
den åldersrelaterade delen av det generella statsbidraget till kommunerna kan medföra risk för över- och underkompensation.
Kommittén är i övrigt oförhindrad att göra andra analyser och lämna andra förslag rörande statsbidrags- och utjämningssystemet som anses vara motiverade.
Slutligen skall förslag lämnas till hur intäktsförändringar för enskilda kommuner och landsting skall hanteras efter 2004 till följd av ändringar i statsbidrags- och utjämningssystemet. I detta inbegrips de nuvarande införandereglerna.
Förslagen och analyserna som lämnas skall belysas ur samhällsekonomiska aspekter och förslagen skall vara statsfinansiellt neutrala. Direktiven redovisas i bilaga 1.
1.5 Utredningens uppläggning
Utredningsuppdraget är komplext och kräver stora mått av specialistkunskaper. Det innebar att i utredningsarbetet måste både kompetens och aktiva arbetsinsatser tillföras utöver kommitténs egna sekretariatsresurser. Arbetsformerna har därför anpassats så att den kompetens och personella kapacitet som behövts för arbetet funnits att tillgå. Detta har tillgodosetts bl.a. genom aktiva arbetsinsatser av utredningens sakkunniga och experter. Därutöver har behov funnits av att lägga ut delar av analysarbetet m.m. som externa uppdrag. I arbetet har även använts underlag från tidigare gjorda utredningar. Som underlag för kommitténs inriktning av arbetet har den kritik och andra synpunkter som i olika sammanhang framförts mot olika delar av statsbidrags- och utjämningssystemet beaktats. Inkomna skrivelser och uppvaktningar som gjorts från kommuner, landsting och kommunförbund har också ingått i kommitténs utredningsunderlag.
Utredningsarbetets bedrivande
Kommitténs utredningsarbete har inletts med en genomgång av delmodellerna i kostnadsutjämningen för såväl kommuner som landsting. Under våren och hösten 2002 har analyser av träffsäkerheten hos flertalet delmodeller presenterats för kommittén och ett antal utredningsaktiviteter har genomförts som underlag för eventuella förslag till uppdateringar eller mer omfattande förändringar i
vissa delmodeller. Parallellt med detta arbete har nuvarande system för inkomstutjämning analyserats och alternativa metoder utretts.
En konsulttjänst har upphandlats i syfte att göra en analys av ekonomiska konsekvenser m.m. vid befolkningsförändringar i kommuner och landsting. Analysen, som genomförts av Temaplan AB, har utgjort underlag för kommitténs ställningstagande i den del av utredningsuppdraget som avser hur kommuner och landsting med kraftig befolkningsminskning kan ges likvärdiga förutsättningar att tillhandahålla vård, omsorg och utbildning samt hur de eftersläpningseffekter som uppstår i vissa kommuner med kraftig befolkningsökning skall hanteras.
För delmodellen hälso- och sjukvård har en särskild arbetsgrupp tillsatts för att se över modellens generella träffsäkerhet, stabilitet över åren, behov av uppdateringar och möjligheter till förenkling.
Statskontoret har på kommitténs uppdrag belyst de samlade effekterna för enskilda kommuner och landsting av utjämningssystemet och andra betalningsströmmar mellan staten och kommunsektorn (specialdestinerade statsbidrag m.m.). I detta uppdrag har även ingått att bedöma risken för över- och underkompensation vad gäller den åldersrelaterade delen av det generella statsbidraget.
Glesbygdsverket har på kommitténs uppdrag uppdaterat beräkningarna och sett över de metoder som används i utjämningssystemet för att beräkna merkostnader i vissa verksamheter för gles bebyggelsestruktur.
En konsulttjänst har upphandlats i syfte att uppdatera och revidera underlaget för äldreomsorgsmodellen. Inom ramen för detta uppdrag genomfördes en fältundersökning i ett tiotal kommuner med syfte att bestämma vårdkonsumtionen för olika grupper av äldre.
De rapporter som tagits fram inom ramen för de externa uppdragen redovisas som bilagor till betänkandet.
2 Statsbidragsgivning till kommuner och landsting
2.1 Principer för utformning av statsbidrags- och utjämningssystem
Under 1990-talet har betydande förändringar genomförts i de ekonomiska relationerna mellan staten och kommunsektorn.
Statsbidrags- och utjämningssystemet för kommuner och landsting har behandlats av ett antal utredningar sedan början av 1990talet. Den första var Kommunalekonomiska kommittén (KEK), som lämnade sina förslag till system för statsbidragsgivning till kommuner och landsting i december 1991.
KEK lyfte i sitt betänkande fram ett antal principer och grundtankar för utformningen av ett statsbidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting samt för relationerna mellan stat, kommuner och landsting. Flera av dessa principer och grundtankar är fortfarande relevanta: • att man bör eftersträva likvärdiga ekonomiska förutsättningar
för kommuner och landsting, • att strukturella kostnadsskillnader bör utjämnas och • att statsbidrag i huvudsak bör ges som generella bidrag.
Det kan noteras att regeringen i budgetpropositionen för år 2003 konstaterar att utjämningssystemet är en förutsättning för att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting. Specialdestinerade statsbidrag kan, enligt regeringen, vara motiverade i vissa fall men den grundläggande principen är att statsbidrag skall ges som generella bidrag.
Flera av de principer och grundtankar som KEK föreslog 1991 gäller således fortfarande. De utredningar som har behandlat statsbidrags- och utjämningssystemet efter KEK har däremot valt andra tekniska lösningar och metoder. Utformningen av det nuvarande
statsbidrags- och utjämningssystemet, som infördes i januari 1996, skiljer sig således markant från KEK:s förslag.
KEK utgick i sitt arbete från principerna att kravet på samhällsekonomisk balans var överordnat andra krav och därför måste styra bedömningen av det framtida ekonomiska utrymmet för den kommunala sektorn samt att staten måste anpassa sitt agerande till att kommuner och landsting skulle ställas inför stora krav på förändringar och anpassning av verksamhet till ekonomiska förutsättningar.
KEK framhöll att kommunerna måste få långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar genom att staten skulle besluta om vilken utveckling av den kommunala ekonomin under den kommande treårsperioden som var förenlig med en samhällsekonomi i balans. Staten skulle inte ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att samtidigt anvisa andra finansieringsmöjligheter än skattehöjningar (den s.k. finansieringsprincipen). Den kommunala självstyrelsen skulle stärkas genom att kommuner och landsting fick större frihet att själva utforma, organisera och prioritera sin verksamhet.
Alla specialdestinerade statsbidrag till verksamhet som kommuner och landsting var ansvariga för borde enligt KEK inordnas i ett generellt bidrag. Undantag gjordes dock för ersättningar för utförd tjänst åt staten, investeringsbidrag, tidsbegränsade stimulansbidrag, arbetsmarknadspolitiska och bostadspolitiska bidrag och bidrag som utgick till andra bidragsmottagare på samma villkor som till kommuner och landsting.
KEK:s mål med ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem till kommuner och landsting var bl.a. att systemet skulle fördelas efter generella principer och så långt som möjligt ge kommuner och landsting likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Kostnadsskillnader som berodde på för kommunen opåverkbara strukturella förhållanden skulle kompenseras.
När det gällde inkomstutjämningen var KEK:s utgångspunkt ett system med en generell inkomstgaranti relaterad till en uppräknad medelskattekraft. Kommunerna skulle få ett bidrag motsvarande skillnaden mellan den egna uppräknade skattekraften och den uppräknade medelskattekraften. Utjämning för skillnader i behov och strukturella förhållanden beräknades utifrån faktorerna klimat, gleshet och tätortsgrad, åldersstruktur och social struktur. Sammantaget syftade detta till att bedöma och väga in varje kommuns totala kostnader på grund av strukturella förhållanden i bidrags-
systemet. Detta benämndes totalkostnadsmetoden. Strukturella förhållanden i en kommun skulle leda till avdrag från eller tillägg till det statliga utjämningsbidraget. KEK:s tanke var att de kommuner som hade lägst skattekraft också skulle få mest bidrag. Kommuner med en skattekraft över den fastställda inkomstgarantinivån skulle däremot inte påverkas. KEK:s förslag till inkomstutjämning omfattade därför inte alla kommuner.
Den kritik som från flera håll framfördes mot KEK:s förslag gällde framför allt utjämningen av strukturella kostnadsskillnader och att systemet inte omfattade alla kommuner. Kritik riktades också mot att de ekonomiska regleringarna vid huvudmannaskapsförändringar mellan kommuner och landsting försvårades av att de båda huvudmännen kommit att få olika utjämningssystem. Man befarade även att allt fler kommuner med tiden skulle komma att hamna utanför systemet.
Det system som infördes 1996 innebar inga egentliga förändringar i de mål som gällt för det system som infördes 1993. Det var i princip en förändring i tekniken att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting men där man sökte undvika de problem som uppmärksammats i det föregående systemet. Det nya systemet kom att omfatta samtliga kommuner och landsting och med en identisk systemutformning för båda sektorerna.
2.2 Kartläggning och analys av nuvarande bidragsgivning
Statskontoret har på Utjämningskommitténs uppdrag genomfört en kartläggning och analys av statsbidragsgivningen till kommuner och landsting samt vilka förändringar av det generella och de specialdestinerade statsbidragen som skett sedan 1993.
Denna kartläggning ligger till grund för en beskrivning och analys av omfattningen på och formerna för bidragsgivningen från staten till kommunerna och landstingen. Bidragens påverkan på utjämningssystemet samt möjligheten att inordna ytterligare statsbidrag i det generella statsbidraget behandlas också i rapporten. En sammanfattning av rapporten Statsbidrag till kommuner och landsting – En kartläggning och analys (Statskontoret 2003:5) redovisas som bilaga 7.
Kartläggning och kategorisering
Statskontorets kartläggning visar att det under år 2001 utgick bidrag till kommuner och landsting från totalt 127 anslag. Det samlade beloppet är omkring 139 miljarder kronor.
Det finns 19 anslag som är helt avsedda för kommuner och landsting och som omfattar ca 124 miljarder kronor. Hit hör bl.a. det generella statsbidraget och utjämningsbidraget. Det finns 36 anslag som delvis är avsedda för kommuner och landsting och utbetalningarna uppgår till ca tio miljarder kronor. Utbetalningar finns från 72 anslag, där det inte finns avsatta medel för kommuner och landsting. Utbetalningarna uppgår till drygt fem miljarder kronor.
Mer än 60 procent av anslagen är på mindre än 50 miljoner kronor. De tre största anslagen, däribland det generella statsbidraget, uppgår till 116 miljarder kronor eller mer än 80 procent av det totalt utbetalda beloppet.
Statsbidragens verksamhetskoppling och målgrupper
Statskontoret anser att de ofta förekommande begreppen generella respektive specialdestinerade statsbidrag inte helt fångar in områdets komplexitet. Man har därför valt att i stället utgå från två analysgrunder. Den ena grunden är om ett anslag är avsett för alla eller vissa kommuner/landsting eller blandat. Den andra är om ett anslag är verksamhetsanknutet, dvs. avsett för en specifik verksamhet, eller icke verksamhetsanknutet.
Alla anslag, utom det generella statsbidraget och utjämningsbidraget i utjämningssystemet för kommuner och landsting, är verksamhetsanknutna. Av de 55 anslagen helt eller delvis avsedda för kommuner och landsting är 18 anslag avsedda för alla kommuner och landsting, 25 anslag är avsedda för vissa kommuner och landsting och 12 anslag är blandade, dvs. delvis avsedda för alla, delvis för vissa kommuner och landsting. Den vanligaste formen är således anslag som är avsedda för vissa kommuner och landsting.
Vad har hänt under den undersöka perioden?
Statskontorets kartläggning visar att det totala antalet anslag som berör den kommunala sektorn ökar under hela den undersökta perioden; från 62 anslag år 1993/94, till 92 anslag år 1997 och 127 anslag år 2001. Detta innebär att antalet anslag mer än fördubblats mellan åren 1993/94 och 2001. Eftersom anslagen nästan undantagslöst är verksamhetsanknutna är det i praktiken denna typ av anslag som ökat. Det är framför allt anslag avsedda för vissa kommuner eller landsting som har ökat i antal, från 8 till 25, sedan 1993/94. Antalet anslag avsedda för alla kommuner och landsting har under samma period ökat från 10 till 18 stycken. De blandade anslagen har ökat från 9 till 12 anslag.
Samverkan mellan statsbidrag och utjämningssystem
Utgångspunkten för frågan om samverkan mellan statsbidrag och utjämningssystemet är om ett statsbidrag är verksamhetsanknutet eller inte respektive om det är avsett för alla eller vissa kommuner eller landsting. Av Statskontorets analys framgår att det finns ett antal typer av statsbidrag som inte behöver ha en snedvridande effekt på utjämningen. Det rör sig om statsbidrag av följande typer: • Icke verksamhetsanknutna bidrag som ges till alla kom-
muner/landsting och som fördelas med ett fast belopp per
invånare • Verksamhetsanknutna bidrag som utgår till alla kommu-
ner/landsting och som fördelas i enlighet med mottagarnas
förväntade kostnader för avsedd verksamhet. Utgår bidraget till verksamhet inom ett område som omfattas av kostnadsutjämningen är dock en ytterligare förutsättning att bidraget används för insatser utöver den verksamhetsnivå som utjämningen avser
• Verksamhetsanknutna bidrag som ges till vissa eller alla kom-
muner/landsting och som utgör ersättning för av dessa utförda tjänster (tjänsteköp)
• Verksamhetsanknutna eller icke verksamhetsanknutna bidrag
som ges till vissa kommuner/landsting och som avser bidrag
med anledning av extraordinära omständigheter, samt • Verksamhetsanknutna bidrag som utgår till vissa kommu-
ner/landsting för utvecklingsinsatser som är mer kostsamma än normal verksamhet.
Statskontoret har bedömt att utjämningen motverkas av alla statsbidrag som inte tillhör någon av kategorierna ovan. Den grupp som bedömts medföra störst risk för snedvridning av utjämningen är verksamhetsanknutna statsbidrag avsedda för vissa kommuner eller landsting. Dessa bidrag kan t.ex. bekosta insatser som andra huvudmän får betala själva eller tvingas avstå från. De negativa effekterna av dessa bidrag ökar med bidragets storlek och varaktighet. Det är denna grupp statsbidrag som har ökat mest i antal sedan 1993/94.
I Statskontorets rapport lämnas också exempel på ett antal bidrag som man är tveksamma till utifrån den här aktuella frågeställningen. Nästan undantagsvis rör det sig om verksamhetsanknutna statsbidrag som utgår till vissa kommuner eller landsting och som avser verksamhetsområden som omfattas av kostnadsutjämningen. Statskontoret anser att den typ av statsbidrag som kan inordnas i det generella statsbidraget i första hand är de som är verksamhetsanknutna och avsedda för alla kommuner eller landsting. I kartläggningen har man funnit ett femtontal anslag som är av den typen.
Möjligheten att generalisera vissa statsbidrag
Flertalet av de verksamhetsanknutna statsbidrag som utgår till alla kommuner eller landsting kan enligt Statskontorets mening inordnas i det generella statsbidraget. Undantagen utgörs av tillfälliga bidrag och ersättningar för tjänsteköp.
Man kan urskilja två övergripande motiv för statsmakterna att inte inordna vissa bidrag i det generella statsbidraget. Det ena är för att försöka garantera kommunerna och landstingen rättvisa ekonomiska förutsättningar. Det andra för att garantera medborgarna en likvärdig service genom att rikta bidragsmedlen till en särskild sektor eller till en särskild verksamhet. Enligt Statskontorets bedömning har flertalet av här aktuella statsbidrag sin utgångspunkt i likvärdighetsmotivet, däribland den åldersrelaterade delen av det generella statsbidraget. Om statsmakterna väljer att inordna bidrag som utgår för att försöka garantera kommuner och landsting rättvisa ekonomiska förutsättningar kan det finnas behov av förändringar i kostnadsutjämningen för att minska risken för överrespektive underkompensation av vissa kommuner eller landsting.
Det finns inga liknande praktiska hinder för att inordna de statsbidrag som kan sägas utgå för att försöka garantera medborgarna
en likvärdig service. Här handlar det i stället om mer klart politiska bedömningar och avvägningar, nämligen om det är staten eller de kommunala huvudmännen som i de olika enskilda fallen skall ansvara för prioriteringen mellan olika sektorer och verksamheter.
2.3 Statligt eller kommunalt finansierad utjämning
Efter statsbidragsreformen 1993 var utjämningen mellan kommuner och landsting i huvudsak finansierad med statliga medel. Dessförinnan var finansieringen i vissa delar blandad mellan staten och kommuner respektive landsting. År 1985 infördes exempelvis en särskild skatteutjämningsavgift för kommuner med mycket hög skattekraft. Under följande år utökades den särskilda skatteutjämningsavgiften till att omfatta ytterligare kommuner. För att finansiera den årliga kostnadsökningen för skatteutjämningsbidragen infördes fr.o.m. 1986 en skatteutjämningsavgift omfattande samtliga kommuner och landsting. Den särskilda skatteutjämningsavgiften ändrades successivt till en progressiv avgift för kommuner med en skattekraft överstigande 100 procent av medelskattekraften. År 1992 uppgick skatteutjämningsbidraget till kommunerna till ca 15 miljarder. Skatteutjämningsavgiften uppgick samma år till knappt 9 miljarder kronor. För landstingen var bidraget drygt 7 och avgiften knappt 6 miljarder kronor.
Skatteutjämningsavgifterna avskaffades 1993 i samband med införandet av det dåvarande utjämningssystemet. Även den 1991 införda avräkningsskatten med syfte att neutralisera de beräknade effekterna på kommunsektorns skatteunderlag av inkomstskattereformen avskaffades. Skälen för regeringens förslag var att rundgången av bidrag och avgifter bl.a. hade skapat oklarhet för kommunerna om de ekonomiska villkoren och att systemet också blivit svåröverskådligt. Genom att resurser överfördes i endast en riktning avsåg regeringen att en tydligare gräns mellan kommunalt och statligt ansvar för den kommunala ekonomin skapades.
Redan när reformen genomfördes stod det klart att det fanns vissa problem i systemet Dessa kunde emellertid inte lösas om reformen skulle kunna genomföras 1993. Syftet med det tidigare utjämningsbidraget och nuvarande bidrags- och utjämningssystem har i princip varit detsamma, nämligen att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och alla landsting.
Olika tekniska lösningar har dock tillämpats för att uppnå detta syfte. I 1993 års system var utjämningen mellan kommunerna i sin helhet statligt finansierad.
Med vissa modifieringar av 1993 års utjämningsbidrag anser Utjämningkommittén att huvudsyftet med utjämningen, nämligen att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar, kan uppnås med såväl en i huvudsak statligt som en kommunalt finansierad utjämning. En kommunalt finansierad utjämning förutsätter emellertid generella statsbidrag till alla kommuner och landsting.
2.4 Överväganden och förslag
Syftet med det tidigare utjämningsbidraget och nuvarande bidragsoch utjämningssystem har varit detsamma. Olika tekniska lösningar har dock tillämpats för att uppnå detta syfte. I 1993 års system blev utjämningen mellan kommunerna i sin helhet statligt finansierad. Å andra sidan omfattade systemet inte samtliga kommuner. I det system som infördes 1996, och som fortfarande gäller, sker utjämningen av såväl skatteinkomster som strukturella kostnader inom kommun- respektive landstingskollektivet och utan statliga bidrag. Samtliga kommuner och landsting omfattas av utjämningen och statens bidrag fördelas i princip med lika stort bidrag till samtliga kommuner och landsting.
Utjämningskommittén har diskuterat olika tekniska lösningar för att åstadkomma en utjämning av de ekonomiska förutsättningarna mellan kommuner och mellan landsting. Kommittén har även diskuterat en asymmetrisk inkomstutjämning med den uppläggning som föreslogs av Expertgruppen för förenklad kommunal utjämning. Det innebär att avgiften i nuvarande inkomstutjämning för kommuner och landsting med en skattekraft över genomsnittet skulle beräknas efter en lägre skattesats än den nuvarande.
En kommunalt finansierad utjämning förutsätter generella statsbidrag till alla kommuner och landsting. Enligt kommitténs uppfattning ges inkomstutjämningen en högre legitimitet om utjämningen i huvudsak blir statligt finansierad. Därigenom blir statens ansvar tydligare och man undviker i stor utsträckning den rundgång av bidragsmedel som ett generellt bidragssystem kombinerat med en inomkommunalt finansierad inkomstutjämning innebär. Även en asymmetrisk inkomstutjämning runt medelskattekraften
skulle innebära en rundgång av bidragsmedel på i stort samma sätt som i nuvarande inomkommunala inkomstutjämning.
Ett av syftena med 1993 års bidragsreform var att öka friheten för kommuner och landsting att utforma, organisera och prioritera sin verksamhet genom att inordna alla specialdestinerade statsbidrag till verksamheter som kommuner och landsting var ansvariga för i ett generellt bidrag. Statskontorets karläggning av statsbidragsutvecklingen under tiden efter 1993 pekar emellertid på att antalet specialdestinerade bidrag fördubblats fram till 2001. Kommitténs uppfattning är att statens bidrag till kommunsektorn i huvudsak och i så stor utsträckning som möjligt bör fördelas efter generella principer. Enligt kommitténs uppfattning bör inriktningen mot att fördela statsbidragen efter generella principer öka om inkomstutjämningen är i huvudsak statligt finansierad. I avsnitt 3 redovisas de av dagens riktade bidrag som enligt kommitténs uppfattning bör infogas i det generella bidraget fr.o.m. 2005.
Kommittén anser att en i huvudsak statligt finansierad utjämning har klara fördelar eftersom de problem som var förknippade med 1993 års utjämningsbidrag och bidrog till dess avveckling inte längre kvarstår utan har kunnat lösas. Skälen för kommitténs förslag utvecklas vidare i kapitel 3.
För att skapa likvärdiga förutsättningar måste såväl skillnader i beskattningsbara inkomster som skillnader i strukturella kostnader beaktas. Skillnader i strukturkostnader skulle kunna hanteras genom tillägg till eller avdrag från kommunernas och landstingens utjämningsbidrag istället för nuvarande bidrag och avgifter. Kommuner och landsting som inte skulle få utjämningsbidrag på grund av hög skattekraft skulle därvid inte komma att beröras. Kommittén anser att samtliga kommuner och landsting, även de utan utjämningsbidrag, bör påverkas av sina beräknade strukturkostnader. Utjämningen av strukturella kostnadsskillnader bör därför som nu ske genom bidrag respektive avgifter. Kommittén anser att utjämningssystemet blir mer konsekvent och tydligt med en sådan konstruktion samtidigt som effekterna av framtida uppdateringar och förändringar i kostnadsutjämningen blir enklare att hantera och beskriva.
Den lagtekniska lösningen som redovisas i författningsförslaget omfattar en lag om inkomstutjämning och en lag om kostnadsutjämning. Dessa lagförslag representerar det egentliga utjämningssystemet. Därtill föreslår kommittén även en lag om strukturbidrag och en särskild införandelag som syftar till att mildra övergångs-
effekter. Förslaget förutsätter att nu gällande lagstiftning inom utjämningssystemet upphävs.
3 Inkomstutjämning
3.1 Nuvarande utformning
3.1.1 Allmänt
För att uppnå det övergripande syftet med utjämningssystemet, dvs. att alla kommuner respektive alla landsting skall ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva sina verksamheter, är det nödvändigt att utjämna för skillnader i skatteunderlag.
Skillnaderna mellan kommunerna i Sverige är stora när det gäller de beskattningsbara inkomsterna per invånare, dvs. skattekraften. I den kommun som har högst skattekraft, Danderyd, har invånarna i genomsnitt beskattningsbara inkomster på 276 596 kronor år 2003. Det motsvarar 189 procent (s.k. relativ skattekraft) av den genomsnittliga skattekraften i riket, vilket framgår av följande beräkning:
Relativ skattekraft (189%) = Egen skattekraft (276 596 kr/inv) / Medelskattekraft (146 302 kr/inv)
Borgholm är den kommun som har lägst skattekraft i riket, 110 080 kronor per invånare, vilket motsvarar 76 procent av medelskattekraften. Skattekraften i Danderyd är således 2,5 gånger större än i Borgholm. Om det inte fanns en inkomstutjämning skulle Borgholm behöva ta ut en kommunalskatt på 27 procent för att få skatteinkomster som motsvarar genomsnittet i riket. För Danderyds del skulle det räcka med 11 procent.
Genom inkomstutjämningen får Borgholm ett tillskott till skatteinkomsterna så att de sammanlagda skatteinkomsterna efter utjämning kommer mycket nära genomsnittet. Danderyd får istället ett avdrag så att även deras skatteinkomster blir i stort sett genomsnittliga.
Inkomstutjämning SOU 2003:88
Skillnaderna mellan landstingen är betydligt mindre, Stockholm
har högst skattekraft, 122 procent av medelskattekraften, medan
Kalmar och Jämtland har lägst skattekraft, 90 procent. Gotlands
kommun, som ingår både i kommunernas och landstingens utjäm-
ningssystem, har dock lägre skattekraft än landstingen i Kalmar
och Jämtland, 82 procent av medelskattekraften.
I tabell 3.1 illustreras hur de sammanlagda skatteinkomsterna
påverkas av inkomstutjämningen för några kommuner och lands-
ting. Som framgår av tabellen är inkomstutjämningen långtgående.
Summan av de egna skatteinkomsterna och inkomstutjämningen
avviker endast någon procent från den genomsnittliga inkomsten.
De egna skatteinkomsterna har därvid beräknats utifrån den
genomsnittliga skattesatsen för att inkomsterna skall bli jämför-
bara.
Tabell 3.1. Effekten av inkomstutjämningen för några kommuner
och landsting 2003, kronor per invånare
Skatte- Relativ Egna Inkomst- Summa Andel av Andel med
kraft skatte- skatte- utjämning2 inkomster medel- faktisk
1
kraft inkomster inkomst skatte-
sats Kommuner Borgholm 111 080 75,9% 22 994 7 189 30 183 99% 103% Ödeshög 115 255 78,8% 23 858 5 899 29 757 98% 99% Stenungsund 144 445 98,7% 29 901 367 30 268 100% 107% Kiruna 152 439 104,2% 31 556 -1 235 30 321 100% 112% Lomma 178 699 122,1% 36 992 -6 330 30 662 101% 92% Danderyd 276 596 189,1% 57 257 -24 306 32 951 109% 83% Landsting Jämtland 131 227 89,7% 13 320 1 265 15 083 98% 95% Blekinge 137 489 94,0% 14 725 852 15 330 100% 101% Stockholm 178 693 122,1% 20 764 -3 200 15 616 101% 114%
1
Beräknade med genomsnittlig skattesats för kommuner respektive landsting.
2
Beräknad med faktiska länsvisa skattesatser.
Om man istället ser till de faktiska inkomsterna av skatter (be-
räknade med de egna skattesatserna) och inkomstutjämning är
skillnaderna större. Lägst faktiska inkomster per invånare har
Danderyd som ligger ca 20 procent under genomsnittet och högst
inkomster har Kiruna kommun, 12 procent över genomsnittet.
Detta illustrerar en viktig egenskap hos utjämningssystemet. Systemet skall utjämna för strukturella faktorer och ge lika förutsättningar, men om en kommun eller ett landsting väljer en högre ambitionsnivå eller är mindre kostnadseffektiv skall detta ta sig uttryck i en högre skattesats.
Figur 3.1 visar hur de relativa skattekrafterna är fördelade mellan kommunerna. Ca 80 procent av kommunerna har en skattekraft som understiger genomsnittet, 15 procent har en relativ skattekraft på mellan 100−120 procent och resterande 5 procent (11 kommuner) har en relativ skattekraft som överstiger 120 procent.
Figur 3.1. Relativ skattekraft i kommunerna 2003
200% 180% 160% 140% 120% 100% Skattekraftsindex (riket=100) 80% 60%
kommun 1-290
Tabell 3.2 visar den genomsnittliga skattekraften för olika kommungrupper. Landsbygdskommuner och glesbygdskommuner ligger lägst medan storstäder och förorter ligger högst. Av de tio kommuner som har högst skattekraft är nio förortskommuner. Av de tio kommuner som har lägst skattekraft är sex landsbygdskommuner och tre glesbygdskommuner.
Inkomstutjämning SOU 2003:88
Tabell 3.2. Genomsnittlig relativ skattekraft per kommungrupp 2003
Relativ skattekraft Landsbygdskommun 83 % Glesbygdskommun 85 %
| Övrig mindre kommun | 91 % |
| Övrig större kommun | 91 % |
| Medelstor stad | 93 % |
Industrikommun 93 % Större stad 97 % Storstad 113 % Förort 117 %
Landstingens relativa skattekrafter varierar mellan 90−122 procent. En orsak till denna mindre spridning är att landstingen omfattar större geografiska områden och består i regel av en blandning av olika kommungrupper. Det kan sägas ske en utjämning av skatteunderlaget inom länen.
Figur 3.2. Relativ skattekraft i landstingen 2003 (=länsvis genomsnitt för kommunerna)
140%
120%
100%
80%
60%
40%
Skattekraftsindex (riket=100)
20%
0%
Landsting 1-20
3.1.2 Omfördelning i inkomstutjämningen
Sammanlagt omfördelar inkomstutjämningen 14,1 miljarder kronor mellan kommunerna och 5,5 miljarder kronor mellan landstingen. Inkomstutjämningen har större sammanlagd omfördelningseffekt än kostnadsutjämningen som omfördelar 5,2 respektive 1,6 miljard kronor. Det generella statsbidraget har dock störst betydelse för genomsnittskommunens intäkter. För enskilda kommuner kan såväl inkomst- som kostnadsutjämningen emellertid vara den mest betydande.
Tabell 3.3 visar inkomstutjämningens omfördelningseffekter mellan olika landsdelar. Kommunerna och landstinget i Stockholms län betalar netto ca 17 miljarder kronor i avgifter i inkomstutjämning. Störst bidragsmottagare netto är kommunerna och landstingen i Götaland, såväl i kronor som i kronor per invånare.
Tabell 3.3. Omfördelning i inkomstutjämningen mellan olika landsdelar 2003
Antal Mnkr Kr/inv Kommuner
| Stockholms län | 26 | -11 145 | -6 023 |
| Övriga Svealand | 70 | 2 548 | 1 554 |
| Götaland | 140 | 7 290 | 1 699 |
| Norrland | 54 | 1 942 | 1 677 |
| Summa | 290 | 635 | 71 |
Landsting
| Stockholms län | 1 | -5 921 | -3 200 |
| Övriga Svealand | 6 | 1 164 | 710 |
| Götaland | 8 | 3 453 | 805 |
| Norrland | 5 | 848 | 732 |
| Summa | 20 | -456 | -51 |
3.1.3 Beräkningsmetoden
Beräkningen i inkomstutjämningen består av två delar. I den första delen, som är av störst betydelse, görs en beräkning som omfattar samtliga kommuner och landsting. Den andra delen består av mindre justeringar för vissa kommuner och landsting, vilket
Inkomstutjämning SOU 2003:88
beskrivs i avsnittet ”Marginaleffekter och justerad inkomstutjämning”.
Beräkningen i den första delen är enkel. Bidraget eller avgiften uttryckt i kronor per invånare kan beräknas enligt följande formel:
Inkomstutjämning = (medelskattekraft − egen skattekraft) * länsvis skattesats
Om den egna skattekraften är mindre än medelskattekraften erhålls ett bidrag. Om den egna skattekraften är större än medelskattekraften får kommunen eller landstinget betala en avgift.
Egen skattekraft baseras på den beskattningsbara inkomsten i kommunen eller landstinget två år före bidragsåret uppräknad med de uppräkningsfaktorer som regeringen fastställer varje år. Det uppräknade skatteunderlaget divideras med antalet invånare den 1 november året före bidragsåret.
De länsvisa skattesatserna motsvarar 95 procent av medelutdebiteringen för kommuner respektive landsting 1995 justerat för skatteväxlingar sedan 1991. Alla kommuner har samma länsvisa skattesats inom respektive län. Summan av kommunens och landstingets länsvisa skattesats är densamma i alla län, 28,81 procent, vilket alltså motsvarar 95 procent av medelutdebiteringen 1995 för kommuner och landsting sammantaget.
I de län där stora skatteväxlingar har gjorts från landsting till kommuner är den länsvisa skattesatsen större för kommunerna och mindre för landstingen, t.ex. i Västernorrland, Jämtland och Kalmar.
Det huvudsakliga motivet för att använda länsvisa skattesatser, och inte de egna, är att kommuner och landsting inte skall kunna påverka storleken på sina bidrag och avgifter genom att höja eller sänka skatten. De länsvisa skattesatserna ändras bara i samband med skatteväxlingar.
3.1.4 Marginaleffekter och justerad inkomstutjämning
En konsekvens av att inkomstutjämningen beräknas utifrån länsvisa skattesatser som skiljer sig från de egna skattesatserna är att det uppstår marginaleffekter. Den sammanlagda inkomsten av egna skatteintäkter och inkomstutjämning utvecklas i olika takt för olika kommuner. Detta illustreras i tabell 3.4.
Tabell 3.4. Marginaleffekter 2003 vid förändrad relativ skattekraft (oförändrat invånarantal)
Ökande relativ Minskande relativ Totalt skattekraft skattekraft
Länsvis skattesats större Negativ effekt Positiv effekt än egen skattesats (8 kommuner) (5 kommuner) 13 kommuner Länsvis skattesats mindre Positiv effekt Negativ effekt än egen skattesats (76 kommuner) (200 kommuner) 276 kommuner
(3 landsting) (17 landsting) 20 landsting
År 2003 är det 13 kommuner som har en egen skattesats som understiger den länsvisa. För dessa kommuner är förändringarna i inkomstutjämningen procentuellt sett större än i de egna skatteinkomsterna mellan åren. För de 8 kommuner av dessa som har en ökande relativ skattekraft, dvs. en skattekraft som växer snabbare än genomsnittet, uppstår en negativ marginaleffekt. Deras sammanlagda inkomst ökar långsammare än genomsnittet. På marginalen får de en inkomstminskning vid en ökad skattekraft, en s.k. Pomperipossaeffekt. Detta kan illustreras med ett exempel.
Solna kommun har en egen skattesats på 17,58 procent och en länsvis skattesats på 18,93 procent. Deras skattekraft ökar med 7,7 procent mellan 2002 och 2003 samtidigt som medelskattekraften ökar med 6,5 procent. Summan av skatteinkomster och inkomstutjämning i hela riket ökar i samma takt som medelskattekraften, dvs. med 6,5 procent per invånare. Solna kommuns egna skatteinkomster ökar med 7,7 procent men avgiften i inkomstutjämningen ökar med 12,9 procent. Solnas sammanlagda inkomst ökar därmed något långsammare än genomsnittet, med 6,4 procent.
Inkomstutjämning SOU 2003:88
Tabell 3.5. Exempel på marginaleffekter, Solna kommun, belopp i kronor per invånare
| 2002 | 2003 | Förändring | |
| Egen skattekraft | 169 072 | 182 167 | 7,7 % |
| Medelskattekraft | 137 317 | 146 302 | 6,5 % |
| Egen skattesats | 17,58 | 17,58 | |
| Länsvis skattesats | 18,93 | 18,93 | |
| Egna skatteinkomster | 29 723 | 32 025 | 7,7 % |
| Inkomstutjämning | -6 011 | -6 789 | 12,9 % |
| Summa inkomster | 23 712 | 25 236 | 6,4 % |
Majoriteten av kommunerna har dock en egen skattesats som överstiger den länsvisa. För dessa kommuner ändras inkomstutjämningen långsammare än de egna skatteinkomsterna.
Kritik har riktats mot systemets marginaleffekter, speciellt när det gäller Pomperipossaeffekten. Denna är dock eliminerad i och med den justerade inkomstutjämningen som infördes 2001. Den garanterar att kommuner och landsting med låg egen skattesats får behålla en viss del, 5 procent, av den egna skattekraftsökningen. Den justerade inkomstutjämningen beräknas så att följande villkor uppfylls:
Inkomstökning = medelskattekraftsökning * 95 % + egen skattekraftsökning * 5 %
Inkomstökningen avser summan av ökningen, i procent, av skatteinkomster och inkomstutjämning mätt i kronor per invånare. Justeringen omfattar endast de kommuner och landsting som har en länsvis skattesats som överstiger 95 procent av den egna skattesatsen.
Sammanlagt är det 81 kommuner som berörs 2003. För majoriteten av dessa är effekten relativt liten. Nio kommuner får ett tillskott på över 50 kronor per invånare. Som systemet är utformat förekommer även avdrag. Det sker för de kommuner som har en långsammare skattekraftstillväxt än genomsnittet. Om en kommun har en tillväxt av den egna skattekraften som är konstant kraftigare än medelskattekraften kommer tillskottet att successivt öka eftersom jämförelsen av inkomstökningen enligt villkoret ovan görs
gentemot den faktiska inkomsten föregående år, dvs. inklusive den justerade inkomstutjämningen.
Den merkostnad som uppstår i detta system finansieras genom ett avdrag från det generella statsbidraget.
Bland landstingen är det sex som påverkas av den justerade inkomstutjämningen och det rör sig om små belopp, som högst 7 kronor per invånare.
3.1.5 Kompensationsgrad och utjämningsgrad
Som nämnts ovan motsvarar de länsvisa skattesatserna 95 procent av medelskattesatsen 1995. Faktorn 95 procent är systemets kompensationsgrad. Det innebär att skillnaden mellan medelskattekraften och den egna skattekraften utjämnas till 95 procent. En kommun som t.ex. har en egen skattekraft som motsvarar 80 procent av medelskattekraften får ett bidrag på 95 procent av mellanskillnaden upp till medelskattekraften, dvs. 20 procent. Den sammanlagda inkomsten blir då 80 % + 20 % * 0,95 = 99 % av genomsnittsinkomsten, vilket kallas systemets utjämningsgrad:
Utjämningsgrad = Relativ skattekraft + (1 − Relativ skattekraft) * Kompensationsgrad
Utjämningsgraden varierar mellan 98−109 procent beroende på vilken skattekraft kommunen eller landstinget har. En viss del av variationen beror också på vilken länsvis skattesats som gäller i det egna länet. För majoriteten av kommunerna, ca 90 procent, varierar utjämningsgraden mellan 99 och 101 procent. För landstingen varierar utjämningsgraden mellan 98 och 101 procent.
3.1.6 Kritik mot systemet
Systemet strider mot grundlagen
Trots att frågan prövats anser vissa att ett inomkommunalt utjämningssystem strider mot grundlagen. I första hand är det inkomstutjämningen som har kritiserats på denna punkt. Av de kommuner som betalar en avgift i inkomstutjämningen får dock de flesta kommunerna ett generellt statsbidrag som överstiger avgiften i inkomstutjämning. Om man ser till hela statsbidrags- och utjäm-
Inkomstutjämning SOU 2003:88
ningssystemet är det bara ett fåtal kommuner och landsting som är nettobetalare.
Systemet är inte helt genomfört
När inkomstutjämningen i sin nuvarande form infördes 1996 blev effekterna stora för de kommuner som har högst skattekraft. Dessa effekter mildrades av införanderegler, dels fasta, dels rörliga. De fasta införandetilläggen ligger fortfarande kvar och kan sägas innebära att inkomstutjämningen inte är fullt genomförd.
Inkomstutjämningen är för långtgående
Vissa anser att det finns en obalans mellan inkomstutjämningen och kostnadsutjämningen. Kostnadsutjämningen omfattar cirka 85−90 procent av den kommunala verksamheten medan utjämningsgraden i inkomstutjämningen är i stort sett 100-procentig. Ett annat argument mot en fullständig inkomstutjämning är att en hög skattekraft också har samband med högre lönekostnader etc.
Marginaleffekter
När det gäller marginaleffekter i systemet är det främst Pomperipossaeffekten som har kritiserats. Som ovan nämnts är denna eliminerad i och med den justerade inkomstutjämningen som infördes 2001. Metoden för att eliminera denna effekt har dock kritiserats för att vara komplicerad.
Även om Pomperipossaeffekten har eliminerats återstår kritiken att vissa kommuner måste betala mer i avgift än man tar ut i skatt på den del av skatteunderlaget som överstiger medelskattekraften.
Incitament
Vissa anser att det saknas incitament att öka den egna skattekraften i dagens system på grund av den långtgående utjämningen. Om en kommun eller ett landsting anstränger sig för att öka den egna skattekraften får man inte behålla de ökade skatteinkomsterna
eftersom man i princip får en motsvarande minskning i inkomstutjämningen.
En kronas skattehöjning olika mycket värd
Ett problem med att utgå från länsvisa skattesatser i inkomstutjämningen är att en skattehöjning blir olika mycket värd i kommuner med olika skattekraft. Kommuner med hög skattekraft får en större inkomstökning än kommuner med låg skattekraft även om de höjer skatten lika mycket.
3.1.7 Inkomstutjämningen mellan kommuner 1993−1995
I det system för inkomstutjämning som fanns före 1996 och som bara omfattade kommunerna användes det generella statsbidraget för att utjämna skillnaderna i skattekraft. Alla kommuner garanterades en viss nivå av medelskattekraften, 127 procent. I stort sett alla kommuner fick därmed ett bidrag. De kommuner med en relativ skattekraft över 127 procent fick behålla denna del av skatteinkomsterna.
I dagens system får alla ett lika stort generellt bidrag. Till detta kommer inkomstutjämningen som kan vara båda positiv och negativ. Den principiella uppbyggnaden av de båda modellerna redovisas i nedanstående figur.
Inkomstutjämning SOU 2003:88
Figur 3.3. Principskiss, dagens modell och garantimodell
Dagens modell Garantimodell 160 140 120 100 80 60 40 20 Utjämnad skattekraft 0 -20 -40
80 85 90 95 100 105 110 115 120 80 85 90 95 100 105 110 115 120
Egen skattekraft
Egen skatt Inkomstutjämning Generellt statsbidrag Summa
3.2 Kommitténs överväganden och förslag
3.2.1 En statligt finansierad inkomstutjämning
Kommitténs förslag: Nuvarande system för inkomstutjämning och generellt statsbidrag avskaffas. Kommuner och landsting erhåller istället ett statligt bidrag som baseras på skillnaden mellan en garanterad skattekraft och den egna skattekraften.
Nuvarande utjämningssystem för kommuner och landsting har i olika sammanhang kritiserats för att vara finansierat genom avgifter som betalas av kommuner och landsting utan statliga tillskott. Kommittén anser att kritiken mot en inomkommunal inkomstutjämning till viss del är överdriven. De flesta kommuner och landsting som betalar en avgift i inkomstutjämningen får samtidigt ett generellt statsbidrag som överstiger avgiften i inkomstutjämningen. Kommittén anser ändå att det är angeläget att föreslå åtgärder som syftar till att stärka systemets legitimitet. Kommittén föreslår därför att de statliga bidragen, så långt det är möjligt, bör
finansiera utjämningen av skillnaderna i de beskattningsbara inkomsterna mellan kommuner respektive landsting.
För att åstadkomma ett statligt finansierat system avskaffas nuvarande inkomstutjämning och det generella statsbidraget. Kommuner och landsting erhåller istället ett statligt bidrag som beräknas med utgångspunkt från skillnaden mellan en garanterad och den egna skattekraften. Den garanterade skattekraften uttrycks som en procentandel av medelskattekraften.
3.2.2 Den statliga bidragsgivningen
Kommitténs förslag: Den garanterade nivån, uttryckt som en procentandel av medelskattekraften, ligger fast. Finansieringen av statens kostnad för upprätthållandet av den garanterade nivån görs genom justering i en regleringspost. Kommitténs bedömning: Den statliga bidragsgivningen bör i ökad grad fokuseras på generella bidrag snarare än riktade bidrag.
En faktor som påverkade utformningen av det nuvarande utjämningssystemet var den svaga statsfinansiella situation som rådde i början och mitten av 1990-talet. Staten hade ett intresse av att införa ett system som var självfinansierat. Detta kunde åstadkommas genom en inomkommunal utjämning. I propositionen Ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting, m.m. (1995/96:64) anges bl.a. att bidrag och avgifter totalt sett bör vara beloppsmässigt ungefär lika stora. Därigenom skulle en finansiell stabilitet som inte äventyrar saneringen av statens finanser skapas. En annan ambition från statens sida var att begränsa utgiftsökningar som skedde med automatik genom indexuppräkningar etc. Ur detta perspektiv var det ändamålsenligt med ett generellt statsbidrag som utan särskilda beslut var nominellt oförändrat. När statens finanser efterhand förbättrades kunde de generella statsbidragen ökas. De statliga tillskotten sedan 1997 skulle ungefär ha kunnat motsvara en värdesäkring av de generella statsbidragen i takt med skatteunderlaget. Under de senaste åren finns dock en tendens att staten istället valt att öka de riktade statsbidragen, som är förknippade med olika krav på kommunerna och landstingen. Detta har lett till
Inkomstutjämning SOU 2003:88
att de statliga bidragen inte har använts för att förbättra den ekonomiska situationen utan använts till olika satsningar.
Genom den föreslagna konstruktionen kommer de generella statsbidragen att räknas upp i samma takt som skatteunderlaget genomsnittligt ökar. Enligt kommitténs direktiv skall de förslag som läggs vara statsfinansiellt neutrala. Statens kostnader för att upprätthålla garantinivån föreslås finansieras genom särskilda beslut om ändringar i en regleringspost som kommittén samtidigt föreslår skall införas (se nedan). Om staten väljer att värdesäkra de generella statsbidragen finns möjligheten att helt eller delvis avstå från sådana ändringar.
Denna konstruktion skulle, enligt kommitténs åsikt, leda till att effekterna av den statliga bidragsgivningen förtydligas. Om inte statsbidragen värdesäkras uppstår en urholkningseffekt som synliggörs genom en minskande regleringspost (alternativt ökande negativ regleringspost).
Denna konstruktion skulle även möjliggöra en ökad grad av fokusering på generella statsbidrag, som enligt kommitténs åsikt är mer ändamålsenliga och effektiva ur ett kommunalt perspektiv. Ett exempel, som ofta nämns, är skolsatsningen, där bidragen är förknippade med krav på ökad personaltäthet. Det finns kommuner som redan har en hög personaltäthet inom skolan men underskott i ekonomin. De behöver egentligen minska personaltätheten för att klara balanskravet, men effekten av en neddragning skulle bli att man inte erhåller något bidrag.
Slutligen skulle den föreslagna konstruktionen, enligt kommitténs åsikt, leda till att kommunernas och landstingens planeringsförutsättningar förbättras. Vissa tillskott blir idag kända på hösten året före budgetåret, i samband med budgetpropositionen. Storleken på regleringsposten skulle däremot kunna beräknas preliminärt redan på våren året före budgetåret, i samband med den ekonomiska vårpropositionen.
3.2.3 Den garanterade skattekraften
Kommitténs förslag: Den garanterade skattekraften skall uppgå till 120 procent av medelskattekraften för kommuner och landsting. Kommitténs bedömning: Riktade bidrag för maxtaxa inom barnomsorg, skolsatsning, Kunskapslyft, läkemedelsförmånen och tillgänglighetssatsningen inom vården bör föras över till det generella bidraget 2005. Om den tillfälliga sysselsättningssatsningen och överföringen av den s.k. 200-kronan permanentas bör detta göras genom det generella bidraget.
Nivån på den garanterade skattekraften bestäms av storleken på det generella statsbidraget. Det är önskvärt att denna kan fastställas till en så hög nivå som möjligt för att antalet kommuner och landsting som omfattas av det statliga bidraget skall bli så stort som möjligt. Vissa bidrag som idag är riktade bör därför överföras till det generella statsbidraget. Detta medför också att andelen generella bidrag ökar medan andelen riktade bidrag minskar.
Det är också angeläget att nivån på garantin är densamma för såväl kommuner som landsting, bl.a. för att skatteväxlingar skall kunna ske på ett finansiellt neutralt sätt. I tabellen nedan visas storleken på bidraget 2003 samt effekten av föreslagna förändringar fram t.o.m. 2005 då kommitténs förändringar föreslås träda i kraft.
Tabell 3.6. Det generella statsbidraget 2005
Kommuner Landsting
Mnkr Kr/inv Mnkr Kr/inv
| Generellt statsbidrag 2003 | 28 349 3 171 | 8 040 | 899 | |
| Åldersrelaterad del | 6 740 | 754 | ||
| Förändringar 2004 enligt BP 2003 | 976 | 109 | 904 | 101 |
| Höjning av maxtaxa, VP 2003 | -240 | -27 | ||
| Maxtaxa barnomsorg | 3 900 | 436 |
Skolsatsning 4 500 503 Kunskapslyft 1 815 203
| Bidrag för ökad tillgänglighet | 1 250 | 140 |
| Läkemedel | 20 000 | 2 237 |
| Summa | 46 040 5 150 30 194 | 3 378 |
Inkomstutjämning SOU 2003:88
År 2003 uppgår kommunernas generella statsbidrag till 35,1 miljarder kronor. Huvuddelen, 28,3 miljarder kronor, fördelas till kommunerna utifrån antalet invånare och en mindre del, 6,7 miljarder kronor, fördelas i förhållande till antal barn i skolålder och antal äldre. Landstingens generella statsbidrag uppgår till 8,0 miljarder kronor 2003.
I budgetpropositionen för 2003 samt i den ekonomiska vårpropositionen 2003 föreslås några förändringar som sammantaget ökar det generella statsbidraget 2004. Samtidigt kommer nya regleringar föreslås i budgetpropositionen för 2004 som kan förändra bidragens storlek. Det gäller t.ex. slutregleringen av kommunkontosystemet och pensionsreformen. Regeringen har tidigare uttalat en ambition att kompensera löntagarna för införandet av egenavgifter under 1990-talet. Detta har hittills gjorts till 75 procent och om en kompensation föreslås även för den återstående delen kommer det generella statsbidraget att minska.
Statskontoret har på uppdrag av kommittén gjort en kartläggning av statsbidragen till kommuner och landsting. Av denna framgår att antalet anslag som berör den kommunala sektorn har ökat från 62 år 1993/94 till 127 år 2001. Det rör sig i stort sett bara om riktade bidrag.
Ett riktat statsbidrag utgår till kommunerna fr.o.m. 2002 för att täcka inkomstbortfallet av maxtaxan inom förskolan samt för kvalitetssäkrande åtgärder. Detta bidrag föreslås infogas i det generella statsbidraget 2005 vilket skulle öka detta med 3,7 miljarder kronor.
Åren 2001−2006 tillförs kommunerna medel i en skolsatsning, som successivt trappas upp till 5 miljarder kronor år 2006. Bidraget avses då infogas i det generella statsbidraget. Kommittén föreslår att bidraget förs över till det generella bidraget redan 2005 då det uppgår till 4,5 miljarder kronor. Även den återstående nivåhöjningen 2006 föreslås ingå i det generella statsbidraget.
Kunskapslyftet avslutades som särskilt projekt vid utgången av 2002. Riksdagen har istället beslutat att ett särskilt statsbidrag till kommunerna för kommunal vuxenutbildning om ca 1,8 miljarder kronor skall utgå årligen 2003−2005. Bidraget skall därefter inordnas i det generella statsbidraget. Kommittén föreslår att detta bidrag överförs till det generella statsbidraget redan 2005.
Landstingen får ett årligt tillskott fr.o.m. 2002 för att förbättra tillgängligheten inom vården. Tillskottet är förknippat med krav på åtgärder men fördelas efter antal invånare. Kommittén föreslår att
detta bidrag förs över till det generella statsbidraget 2005 vilket skulle öka detta med 1,25 miljarder kronor.
Staten och landstingen delar åren 2002−2004 kostnadsansvaret för läkemedelsförmånen enligt ett avtal mellan staten och Landstingsförbundet. För att finansiera förmånen får landstingen ett särskilt statsbidrag som successivt ökas till 19,6 miljarder kronor 2004. År 2003 skall överenskommelsen utvärderas. Kommittén föreslår att detta bidrag överförs till det generella statsbidraget 2005 vilket skulle öka detta med ca 20 miljarder kronor. Idag är detta bidrag differentierat i syfte att utjämna för strukturella kostnadsskillnader för läkemedel mellan landstingen. För att det skall vara möjligt att omvandla detta riktade statsbidrag till ett generellt statsbidrag är det nödvändigt att en motsvarande kostnadsutjämning införs i utjämningssystemet.
Ett tillfälligt sysselsättningsstöd utgår till kommuner och landsting åren 2002−2004. Kommuner och landsting får också ett tillskott till skatteintäkterna genom den s.k. 200-kronan t.o.m. 2004. Om dessa satsningar permanentas föreslår kommittén att det görs genom det generella statsbidraget vilket skulle öka detta med ca 4,3 miljarder kronor sammantaget.
Med den storlek på de generella statsbidragen som anges i tabellen ovan bedömer kommittén att den garanterade nivån kan fastställas till 120 procent för både kommuner och landsting.
3.2.4 Kommuner och landsting med hög skattekraft
Kommitténs förslag: Kommuner och landsting med en skattekraft som överstiger den garanterade skattekraften skall betala en särskild utjämningsavgift.
En garanterad nivå på 120 procent är inte tillräckligt hög för att omfatta samtliga kommuner och landsting. Bland landstingen är det ett landsting som har en skattekraft som överstiger 120 procent av medelskattekraften 2003; Stockholm läns landsting med en egen skattekraft på 122 procent. Däremot är det 12 kommuner som har en högre skattekraft, högst ligger Danderyd på 189 procent.
I utjämningssystemet före 1996, som för kommunerna utgick från en gemensam garantinivå, var det 3 kommuner som hade en skattekraft som översteg den garanterade nivån. Dessa kommuner
Inkomstutjämning SOU 2003:88
fick behålla det överskjutande skatteunderlaget vilket möjliggjorde ett lägre skatteuttag jämfört med andra kommuner, som omfattades av systemet.
Kommittén anser att det är angeläget att samtliga kommuner och landsting omfattas av systemet om det huvudsakliga syftet med utjämningssystemet, att ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar, skall uppnås. En särskild utjämningsavgift bör därför tas ut av de kommuner och landsting som har en skattekraft som överstiger den garanterade. Underlaget för avgiften skall vara skillnaden mellan den egna skattekraften och den garanterade. Dessa avgifter tillförs det föreslagna statsbidraget och beräknas öka systemets intäkter med ca 375 kronor per invånare för kommunerna och 55 kronor per invånare för landstingen, vid en kompensationsgrad på 85 procent för den överskjutande delen.
3.2.5 Kompensationsgrad och länsvisa skattesatser
Kommitténs förslag: Kompensationsgraden i inkomstutjämningen skall vara oförändrad, dvs. 95 procent. För kommuner och landsting med en skattekraft som överstiger den garanterade skattekraften sänks kompensationsgraden till 85 procent för den överskjutande delen. Den justerade inkomstutjämningen slopas. De länsvisa skattesatserna uppdateras till 2003 års nivå.
Landstingsekonomiska utredningen (LEU) föreslog att kompensationsgraden i inkomstutjämningen skulle fastställas till 90 procent för landstingen eftersom kostnadsutjämningen bedömdes omfatta 90 procent av kostnaderna. Genom den föreslagna kompensationsgraden skulle balans uppnås mellan inkomst- och kostnadsutjämningen. LEU uppskattade att motsvarande kostnadsutjämning för kommunerna omfattade ca 85 procent av kostnaderna.
Frågan togs också upp av Beredningen för statsbidrag och utjämning i kommunsektorn. Kommittén anser i likhet med Beredningen att frågan om kompensationsgradens nivå ytterst är en politisk fråga. Kommittén föreslår att kompensationsgraden i inkomstutjämningen skall vara oförändrad, dvs. 95 procent.
När det gäller kommuner och landsting som har en skattekraft som överstiger den garanterade finns det skäl att sänka kompensa-
tionsgraden något. Ett skäl är att de negativa marginaleffekterna minskar betydligt och att den s.k. justerade inkomstutjämningen, som har kritiserats för att komplicera systemet, kan slopas. Eftersom relativt få kommuner och landsting berörs så blir systemets kostnad för en sänkning av kompensationsgraden till 85 procent vad gäller den del av skatteunderlaget som överstiger garantinivån relativt liten, 43 kronor per invånare för kommunerna och 8 kronor per invånare för landstingen.
Expertgruppen för förenklad kommunal utjämning föreslog i betänkandet Förenklad kommunal utjämning att de fasta införandetilläggen skulle avvecklas. För att kompensera de kommuner som förlorade på detta och som har högre skattekraft än genomsnittet föreslogs kompensationsgraden sänkas till 80 procent. Effekterna av detta förslag, som utgick från en utjämning kring medelskattekraften, var mer omfattande än kommitténs förslag. Dels var sänkningen av kompensationsgraden större, dels var antalet kommuner och landsting som skulle omfattas större. Kostnaderna och därmed omfördelningseffekterna skulle därför ha blivit mer omfattande.
Frågan om incitament har diskuterats i olika sammanhang. Beredningen ansåg i sitt betänkande Utjämning av kostnader och intäkter i kommuner och landsting att det inte vore rimligt att skapa incitament för en ökad skattekraft genom en mindre långtgående utjämning. I en bilaga till betänkandet finns en analys av denna fråga från teoretiska utgångspunkter. En av slutsatserna var att utformningen av utjämningssystemet sannolikt har en mycket marginell betydelse för den ekonomiska tillväxten. Kommittén kan dock konstatera att oavsett hur det förhåller sig med sambandet mellan kompensationsgrad och incitament så bör kritiken mot systemet på denna punkt minska med kommitténs förslag.
De länsvisa skattesatserna bör uppdateras. De är idag fastställda utifrån medelskattesatsen för kommuner respektive landsting 1995. Sedan dess har medelskattesatsen ökat.
1
Utjämning och kommunala incitament, professor Lars Söderström.
Inkomstutjämning SOU 2003:88
Tabell 3.7. Medelskattesatsen i kommuner och landsting
1995 2003 Differens Därav Differens
skatte- exklusive
växlingar skatteväxlingar Kommuner 19,26 20,64 1,38 1,22 0,16 Landsting 11,07 10,53 -0,54 -1,22 0,68 Not. Vid beräkningarna av medelskattesatsen har Malmö, Göteborg och Gotlands kommuner exkluderats 1995 och Gotland 2003 eftersom dessa kommuner vid dessa tillfällen bedrivit såväl kommun- som landstingsverksamhet, s.k. landstingsfria kommuner.
Den del av förändringen som beror på skatteväxlingar, 1 krona och 22 öre, är beaktad genom årliga justeringar i de länsvisa skattesatserna. Resterande del beror på att skattesatserna sammantaget har höjts, i genomsnitt med 16 öre för kommunerna och 68 öre för landstingen. En stor del av höjningen beror på förändringar av skattesatsen i Stockholms läns landsting. År 1999 sänktes skatten med 40 öre och 2003 höjdes skatten med 1 krona och 30 öre, en ökning netto med 90 öre. Det motsvarar drygt 20 öre på medelskattesatsen för landstingen. Eftersom de länsvisa skattesatserna inte har uppdaterats med hänsyn till dessa förändringar kan man säga att kompensationsgraden har sjunkit något. För att den kompensationsgrad som man beslutar om skall bli reell anser kommittén att de länsvisa skattesatserna bör uppdateras utifrån den nivå på medelskattesatsen som råder idag. Effekten av detta blir begränsad för kommunerna, som högst 37 kronor per invånare. Effekten blir något större för landstingen. Stockholms läns landsting förlorar drygt 200 kronor per invånare medan övriga landsting vinner, som mest drygt 100 kronor per invånare.
Tabell 3.8 visar systemets högsta och lägsta utjämningsgrad med kommitténs förslag. Med utjämningsgrad avses den skatteinkomst efter utjämning en kommun eller ett landsting med genomsnittlig skattesats har som andel av medelinkomsten (se även avsnitt 3.1.5). För kommuner blir spridningen något större jämfört med i nuvarande system och för landstingen oförändrad.
Tabell 3.8. Systemets utjämningsgrad i 2003 års nivå
Nuvarande Förslag Kommuner
min 98 % 97 % max 109 % 110 %
Landsting
min 98 % 97 % max 101 % 100 %
Den sänkta kompensationsgraden leder som nämnts ovan till att antalet kommuner som påverkas av negativa marginaleffekter minskar. Uppdateringen av de länsvisa skattesatserna leder å andra sidan till att antalet ökar. Tabellen nedan visar de sammantagna negativa marginaleffekterna före och efter kommitténs förslag. Med negativ marginaleffekt avses att den sammanlagda inkomsten av skatter och inkomstutjämning ökar långsammare än medelskattekraften när den egna relativa skattekraften ökar (Pomperipossaeffekt).
Tabell 3.9. Antal kommuner och landsting med negativa marginaleffekter 2003
Dagens Slopad juste- Garantimodell Dessutom, upp-
system rad inkomst- med sänkt kom- datering av läns-
utjämning pensationsgrad visa skattesatser Kommuner 0 13 5 5 Landsting 0 0 0 4
En annan konsekvens av kommitténs förslag är att det uppstår omfördelningseffekter när det generella statsbidraget används till att finansiera garantinivån. Det generella statsbidraget fördelas med ett lika stort belopp i kronor per invånare. När det generella bidraget läggs in i garantin fördelas pengarna istället i förhållande till de länsvisa skattesatserna, som är differentierade med hänsyn till tidigare gjorda skatteväxlingar. Det kan diskuteras om denna omfördelningseffekt leder till en ökad rättvisa. Ett alternativ för att undvika denna effekt hade varit att räkna med den genomsnittliga
Inkomstutjämning SOU 2003:88
länsvisa skattesatsen i skiktet 100−120 procent av medelskattekraften. En sådan lösning skulle emellertid leda till att det uppstår en snedvridningseffekt i samband med skatteväxlingar. Samtidigt skulle systemet kompliceras. Kommittén föreslår därför ingen sådan justering.
Tabell 3.10 visar de länsvisa skattesatserna före och efter uppdatering. För närvarande är det bara i två län som det finns kommuner eller landsting med en skattekraft som överstiger 120 procent, Stockholm och Skåne, och som därmed får länsvisa skattesatser beräknade utifrån en kompensationsgrad på 85 procent.
Tabell 3.10. Länsvisa skattesatser 2003, procent
Nuvarande Förslag
<120 % >120 %
Kom Lt Tot Kom Lt Tot Kom Lt Tot Stockholm 18,93 9,88 28,81 19,03 10,58 29,61 16,96 9,53 26,49 Uppsala 19,53 9,28 28,81 19,63 9,98 29,61 17,56 8,93 26,49 Södermanland 19,63 9,18 28,81 19,73 9,88 29,61 17,66 8,83 26,49 Östergötland 19,00 9,81 28,81 19,10 10,51 29,61 17,03 9,46 26,49
| Jönköping | 19,18 9,63 28,81 19,28 10,33 29,61 17,21 9,28 26,49 |
| Kronoberg | 20,06 8,75 28,81 20,16 9,45 29,61 18,09 8,40 26,49 |
| Kalmar | 20,41 8,40 28,81 20,51 9,10 29,61 18,44 8,05 26,49 |
| Gotland | 18,29 10,52 28,81 19,61 10,00 29,61 17,54 8,95 26,49 |
| Blekinge | 19,14 9,67 28,81 19,24 10,37 29,61 17,17 9,32 26,49 |
| Skåne | 19,60 9,21 28,81 19,70 9,91 29,61 17,63 8,86 26,49 |
| Halland | 19,38 9,43 28,81 19,48 10,13 29,61 17,41 9,08 26,49 |
Västra Götaland 19,74 9,07 28,81 19,84 9,77 29,61 17,77 8,72 26,49 Värmland 20,35 8,46 28,81 20,45 9,16 29,61 18,38 8,11 26,49 Örebro 19,27 9,54 28,81 19,37 10,24 29,61 17,30 9,19 26,49 Västmanland 19,97 8,84 28,81 20,07 9,54 29,61 18,00 8,49 26,49 Dalarna 19,66 9,15 28,81 19,76 9,85 29,61 17,69 8,80 26,49 Gävleborg 19,25 9,56 28,81 19,35 10,26 29,61 17,28 9,21 26,49 Västernorrland 20,64 8,17 28,81 20,74 8,87 29,61 18,67 7,82 26,49 Jämtland 20,42 8,39 28,81 20,52 9,09 29,61 18,45 8,04 26,49 Västerbotten 20,25 8,56 28,81 20,35 9,26 29,61 18,28 8,21 26,49 Norrbotten 20,13 8,68 28,81 20,23 9,38 29,61 18,16 8,33 26,49
3.2.6 Regleringspost
Kommitténs förslag: En regleringspost införs som ett instrument för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, för att finansiera upprätthållandet av garantinivån i inkomstutjämningen samt för eventuella förändringar i den totala statsbidragsramen. Inledningsvis fastställs regleringsposten så att de förändringar i systemet som föreslås blir finansiellt neutrala mellan staten och kommunsektorn.
Ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn görs idag genom justeringar i det generella statsbidraget. Eftersom detta föreslås integreras med inkomstutjämningen behövs ett nytt instrument för ekonomiska regleringar. Kommittén föreslår att en regleringspost införs som inledningsvis fastställs till en nivå som gör de föreslagna förändringarna statsfinansiellt neutrala. På samma sätt som gäller för det generella statsbidraget skall det finnas en separat regleringspost för kommunerna och en för landstingen. Fortsättningsvis fungerar regleringsposten som ett instrument för ekonomiska regleringar och för att finansiera upprätthållandet av garantinivån i inkomstutjämningen. Regleringsposten kan vara såväl positiv som negativ. Regleringsposten skall också kunna användas för förändringar i den totala statsbidragsramen.
Om man endast ser till ändringarna i inkomstutjämningen som kommittén föreslår beräknas regleringsposten inledningsvis bli ca -700 kronor per invånare för kommunerna och ca +500 kronor per invånare för landstingen.
Om den garanterade skattekraften istället uppgår till 115 procent av medelskattekraften minskar utjämningsbidragen samtidigt som de särskilda utjämningsavgifterna ökar. Kommunernas och landstingens regleringspost blir då ca +720 respektive ca +1 220 kronor per invånare.
Inkomstutjämning SOU 2003:88
Tabell 3.11. Regleringspostens storlek 2003 med olika garantinivåer. Kronor per invånare Garanti Kommuner Landsting
| 110 % | 2 132 | 1 934 |
| 115 % | 719 | 1 222 |
| 120 % | -696 | 508 |
| 125 % | -2 114 | -214 |
| 130 % | -3 541 | -943 |
Beräkningarna i tabellen ovan är gjorda i 2003 års nivå. Om de föreslagna förändringarna genomförs 2005 kommer förutsättningarna för beräkningen av regleringsposten att ändras av olika skäl. Omslutningen i inkomstutjämningen fortsätter eventuellt att öka, dels i takt med ökningen av medelskattekraften, dels i takt med förändringen av de relativa skattekrafterna. Det kan också komma att göras förändringar i statsbidragsramen som inte är kända idag, t.ex. som följd av ekonomiska regleringar.
Figuren nedan visar hur regleringsposten kan komma att utvecklas framöver om den totala statsbidragsramen hålls nominellt oförändrad. Framskrivningen bygger på den ekonomiska vårpropositionens skatteunderlagsprognos fram t.o.m. 2006. För åren därefter har skatteunderlaget antagits öka med 4 procent per år. De relativa skattekrafterna har antagits vara oförändrade, vilket innebär att skattekraften antas öka i samma takt i samtliga kommuner. Trots dessa, ur ett historiskt perspektiv, försiktiga antaganden blir minskningen av regleringsposten kraftig.
Figur 3.4. Regleringspostens utveckling framöver. Kronor per invånare.
1 000
500
0
-500
-1 000
Kronor per invånare -1 500
-2 000
-2 500
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Kommuner Landsting
Den årliga minskningen av regleringsposten uppgår till ca 3 miljarder kronor per år (drygt 300 kronor per invånare) sammantaget för kommuner och landsting vilket motsvarar en värdesäkring av de statliga bidragen i takt med skatteunderlaget. Om skillnaderna i relativa skattekrafter fortsätter att öka blir minskningen av regleringsposten större.
3.2.7 Skatteväxlingar
Det nuvarande utjämningssystemet är konstruerat så att effekten av en skatteväxling slår likartat för alla kommunerna i det län där skatteväxlingen sker. Antag t.ex. att en skatteväxling genomförs i Stockholms län i samband med att en verksamhet förs över från landstinget till kommunerna. Om kostnaden för verksamheten motsvarar 50 öre så minskas både den egna och den länsvisa skattesatsen för landstinget med 50 öre och ökas motsvarande för kommunerna. Räknat i kronor per invånare motsvarar skatteväxlingen ca 900 kronor per invånare i 2003 års nivå. Summan av skatter och inkomstutjämning minskar för landstinget med 900 kronor per invånare och ökar för samtliga kommuner med 900 kronor per invånare.
Inkomstutjämning SOU 2003:88
Den modell som kommittén föreslår skiljer sig mot den nuvarande bl.a. i två väsentliga avseenden. Utjämningen sker inte kring medelskattekraften utan kring 120 procent av medelskattekraften. Dessutom är kompensationsgraden olika ovanför respektive under den garanterade nivån, vilket beaktas i de länsvisa skattesatserna. I de län där det finns kommuner med en skattekraft som överstiger den garanterade kommer därför de länsvisa skattesatserna att skilja sig mellan kommunerna. För närvarande är detta aktuellt i två län, Stockholm och Skåne.
Frågan är då om det föreslagna systemet leder till snedvridningseffekter vid skatteväxlingar. Det visar sig emellertid att inkomsterna förändras i samma takt för samtliga kommuner i samtliga län, vilket illustreras av beräkningen nedan.
Figur 3.5. Effekt av skatteväxling med en garantimodell
I = S∗K + L∗ (G – K) Iv = (S + V) ∗K + (L + V) ∗ (G – K) Iv – I = V∗K + V∗(G – K) = V∗G
där I = Sammanlagd inkomst av skatter och G = Garanterad skattekraft, kr/inv inkomstutjämning före växling, kr/inv Iv = Sammanlagd inkomst efter växling S = Egen skattesats V = Växlad skattesats K = Egen skattekraft, kr/inv L = Länsvis skattesats
Förändringen av den totala inkomsten motsvarar den växlade skattesatsen multiplicerad med den garanterade skattekraften.
De egna och de länsvisa skattesatserna samt den egna skattekraften saknar alltså betydelse för förändringen i den totala inkomsten.
3.2.8 Skatteavräkning
Idag görs en avräkning av de preliminära skattemedlen två år efter inkomståret. Någon avräkning av inkomstutjämningen görs däremot inte. Avräkningens storlek beräknas utifrån skillnaden mellan definitiva och prognostiserade skatteintäkter för varje kommun
respektive landsting men fördelas ut med ett enhetligt belopp i kronor per invånare för kommuner respektive landsting. Detta innebär en viss omfördelning jämfört med om de slutliga skatteunderlagen hade varit kända från början. Denna omfördelning är dock temporär eftersom den underliggande basen successivt räknas upp. Ett alternativ hade varit att göra en individuell avräkning i efterhand av såväl skatter som inkomstutjämning. Detta hade emellertid komplicerat systemet i en grad som inte är motiverad med hänsyn till omfördelningseffekten.
Med kommitténs förslag blir omfördelningseffekten något större men kommittén anser ändå inte att det är motiverat att föreslå någon förändring. Avräkning bör således även i fortsättningen göras kollektivt och enbart av de preliminära skattemedlen.
3.2.9 Effekterna av kommitténs förslag
Som framgår av tabellerna nedan är effekterna av kommitténs förslag relativt små. Något förenklat kan man säga att man byter generellt statsbidrag mot ökade utjämningsbidrag och minskade utjämningsavgifter. I det nuvarande systemet erhåller kommuner och landsting med låg skattekraft ett utjämningsbidrag upp till 100 procent av medelskattekraften samt ett generellt statsbidrag som ungefär motsvarar 20 procent av medelskattekraften. När det generella statsbidraget förs över till inkomstutjämningen erhålls ett utjämningsbidrag upp till 120 procent men inget generellt statsbidrag. Omfördelningseffekter uppstår eftersom utjämningsbidragen och utjämningsavgifterna bestäms av de länsvisa skattesatserna, som skiljer sig mellan kommunerna respektive landstingen medan det generella statsbidraget utgår med ett lika stort belopp i kronor per invånare.
Effekterna beror också på att den justerade inkomstutjämningen försvinner och att kompensationsgraden sänks över den garanterade skattekraften.
Slutligen påverkas utfallet av uppdateringen av de länsvisa skattesatserna till 2003 års nivå. Som ovan nämnts är effekten av detta liten för kommunerna, som mest 37 kronor per invånare, eftersom deras medelskattesats inte ökat nämnvärt sedan 1995. För landstingen blir effekterna större, som mest med drygt 200 kronor per invånare.
Inkomstutjämning SOU 2003:88
Tabell 3.12. Effekter av kommitténs förslag jämfört med nuvarande system. Kommuner
| Relativ skattekraft | Positiv effekt Antal Kr/inv Antal Kr/inv Antal Kr/inv | Negativ effekt | Samtliga | |
| 0 − 80 | 12 131 | 2 | -48 | 14 106 |
| 80 − 90 | 99 102 | 27 | -98 126 | 61 |
90−100 56 115 40 -113 96 5 100−110 17 68 14 -121 31 7-8 110−120 0 0 11 -192 11 -192 120−130 1 13 6 -193 7 -189 130− 3 786 2 -25 5 375 Totalt 188 118 102 -134 290 0
Tabell 3.13. Effekter av kommitténs förslag jämfört med nuvarande system. Landsting
Relativ skattekraft Positiv effekt Negativ effekt Samtliga Antal Kr/inv Antal Kr/inv Antal Kr/inv 0−85 0 0 1 -129 1 -129 85−90 0 0 2 -157 2 -157 90−95 9 108 3 -125 12 68 95−100 0 0 5 -74 5 -74 100− 0 0 1 -13 1 -13 Totalt 9 108 12 -66 21 0
3.2.10 Den åldersrelaterade delen av det generella statsbidraget
I budgetpropositionen för 2002 föreslogs en förlängning av den åldersrelaterade delen av det generella statsbidraget t.o.m. 2004. I propositionen anges att effekterna av att inte fördela detta bidrag efter ålderskriterier därefter kan beaktas av Utjämningskommittén. Denna förändring är inte beaktad i beräkningarna ovan eftersom förändringen inte har någon direkt koppling till inkomstutjämningen.
Bidraget uppgår 2003 till 6 740 miljoner kronor och fördelas mellan kommunerna i enlighet med tabellen nedan. Fördelningen är beräknad utifrån nettokostnaderna och utjämningssystemets delmodeller för grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg.
Tabell 3.14. Åldersrelaterat bidrag till kommuner
| Åldersgrupp | Antal invånare 2002-11-01 | Fördelning av bidrag Bidrag kronor per mnkr | invånare | |
| 7 − 15 | 1 071 504 | 2 809 | 2 621 | |
| 16 − 18 | 319 405 | 1 077 | 3 371 |
65−74 743 192 271 365
| 75 − 84 | 588 444 | 1 097 | 1 864 |
| 85 − | 216 295 | 1 487 | 6 873 |
| Summa | 2 938 840 | 6 740 | 2 293 |
Bidraget har kritiserats för att ge dubbelkompensation till kommuner med hög andel yngre och äldre eftersom åldersstrukturen redan är beaktad i utjämningssystemet.
Tabellen nedan visar effekten av att åldersfördelningen av detta bidrag upphör. Effekten varierar mellan +137 och −233 kronor per invånare.
Tabell 3.15. Effekt av att fördela den åldersrelaterade delen av det generella statsbidraget utifrån antalet invånare i respektive kommun. Kronor per invånare
Effekt Antal 100–150 13 50–100 16 0–50 32 50–0 57
| -100– -50 | 86 |
| -150– -100 | 67 |
| -200– -150 | 16 |
| 250– -200 | 3 |
.RVWQDGVXWMlPQLQJ
8WMlPQLQJDYVWUXNWXUHOODNRVWQDGVVNLOOQDGHU
9DUI|UXWMlPQLQJ"
.RPPXQHURFKODQGVWLQJDQVYDUDUI|UFLUNDSURFHQWDY6YHULJHV RIIHQWOLJW ILQDQVLHUDGH YlOIlUG ,QWHUQDWLRQHOOW VHWW lU GHW HWW VWRUW PnWWDYGHFHQWUDOLVHULQJ-XPHUDYYlOIlUGVXSSGUDJHWVRPlUXWODJW SnNRPPXQHURFKODQGVWLQJGHVWRPHU|NDUEHKRYHWDYXWMlPQLQJ 6RP UHGRYLVDWV WLGLJDUH VNLOMHU VLJ I|UXWVlWWQLQJDUQD DWW ILQDQVLHUD GHWWDPHOODQHQVNLOGDNRPPXQHURFKODQGVWLQJHQ²YLONHWPRWLYHUDU HQXWMlPQLQJSnLQNRPVWVLGDQ
'HWILQQVlYHQVWRUDVNLOOQDGHULGHQVWUXNWXUHOODHIWHUIUnJDQSn GHQ YlOIlUG VRP NRPPXQHU RFK ODQGVWLQJ DQVYDUDU I|U YLONHW WLOO VDPPDQV PHG DQGUD VNLOOQDGHU L I|UXWVlWWQLQJDUQD PRWLYHUDU HQ XWMlPQLQJDYNRVWQDGHU
6NLOOQDGHULnOGHUVVWUXNWXU
&LUND WLOO SURFHQW DY NRPPXQHUQDV YHUNVDPKHW lU GHPR JUDILVNWEHWLQJDGGHWYLOOVlJDDWWNRVWQDGHUQDVVWRUOHNlUEHURHQGH DYnOGHUVVWUXNWXUHQ
)|UGHQHQVNLOGDNRPPXQHQHOOHUODQGVWLQJHWEHW\GHUVNLOOQDGHU L nOGHUVVWUXNWXU DWW YHUNVDPKHWHQ DOOW DQQDW OLND EOLU ROLND SHU LQYnQDUH,QRPH[HPSHOYLVlOGUHRPVRUJHQILQQVHWWVWDUNWVDPEDQG PHOODQNRVWQDGHQSHULQYnQDUHRFKDQGHOHQSHUVRQHU|YHUnUVH ILJXU 0RWVYDUDQGH VDPEDQG ILQQV lYHQ LQRP EDUQRPVRUJHQ RFKVNRODQlYHQRPVDPEDQGHWLQWHlUOLNDVWDUNW
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
)LJXU6DPEDQGHWPHOODQNRVWQDGI|UlOGUHRPVRUJNURQRUSHU LQYnQDUHRFKDQGHOLQYnQDUH|YHUnU
UH D Q n Y LQ U H S U R Q UR .
$QGHOSURFHQW
6NLOOQDGHULVRFLDOVWUXNWXU
.RPPXQHQlUDQVYDULJI|UVRFLDOWMlQVWHQ'HVRFLDODSUREOHPHQlU VW|UUH EODQG YLVVD JUXSSHU L VDPKlOOHW H[HPSHOYLV HQVDPVWnHQGH SHUVRQHURFKSHUVRQHUPHGXWOlQGVNEDNJUXQG'nGHWILQQVEnGH HQ VRFLRHNRQRPLVN RFK HQ HWQLVN VHJUHJDWLRQ L 6YHULJH NDQ YLVVD NRPPXQHU XSSOHYD PHU VRFLDOD SUREOHP lQ DQGUD )UDPI|U DOOW L VWRUVWDGVUHJLRQHUQD lU GH VRFLDOD QlWYHUNHQ EUlFNOLJDUH YLONHW I|U PnQJDLQQHElUHWWVW|UUHEHURHQGHDYGHQRIIHQWOLJDVHUYLFHQbYHQ NRVWQDGHUQDDWWWLOOJRGRVHEHKRYHQNDQYDUDK|JUH
, HQ NRPPXQ PHG HQ K|J DQGHO SHUVRQHU PHG OnJ HOOHU LQJHQ LQNRPVW lU VDQQROLNKHWHQ I|U DWW GHVVD SHUVRQHU NDQ KD EHKRY DY HNRQRPLVNW ELVWnQG K|JUH lQ L HQ NRPPXQ VRP KDU In SHUVRQHU PHG OnJ LQNRPVW bYHQ HQSHUVRQVKXVKnOO NDQ KD GHW VYnUW DWW In KXVKnOOVHNRQRPLQ DWW Jn LKRS YLONHW VNDSDU HWW WU\FN Sn NRP PXQHQVVRFLDODEXGJHW
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
6NLOOQDGHULJHRJUDILVNDI|UXWVlWWQLQJDU
%HE\JJHOVHVWUXNWXU RFK JHRJUDILVND I|UKnOODQGHQ YDULHUDU P\FNHW NUDIWLJW PHOODQ ODQGHWV NRPPXQHU RFK L YLVV PnQ lYHQ PHOODQ ODQGVWLQJ6nGDQDI|UKnOODQGHQKDUEHDNWDWVSnHWWPHUV\VWHPDWLVNW VlWW L GH XWMlPQLQJVV\VWHP VRP IXQQLWV XQGHU GH VHQDVWH GHFHQ QLHUQD
'H \WVWRUD NRPPXQHUQD L 1RUUODQGV LQODQG lU JOHVW EHIRONDGH RP PDQ UlNQDU DQWDO LQYnQDUH SHU NYDGUDWNLORPHWHU PHQ L WH[ .LUXQDVRPlUGHQWLOO\WDQVW|UVWDNRPPXQHQERU|YHUSURFHQW DY EHIRONQLQJHQ L HQ VWRU WlWRUW PHG FD LQYnQDUH , DQGUD P\FNHW \WVWRUD NRPPXQHU VRP +lUMHGDOHQ RFK 3DMDOD ERU FDSURFHQWSnJOHVE\JGHQHOOHULVPnWlWRUWHUPHGIlUUHlQ LQYnQDUH,IOHUDDYGH\WVWRUDNRPPXQHUQDKDUGHQVW|UVWDWlWRUWHQ IlUUH lQ LQYnQDUH , HQ IMlUGHGHO DY ODQGHWV NRPPXQHU ERU PHUlQKlOIWHQDYEHIRONQLQJHQLJOHVE\JGHOOHULVPnWlWRUWHUPHG IlUUHlQLQYnQDUH,GU\JWHQIHPWHGHODYODQGHWVNRPPXQHU ERU |YHU KlOIWHQ DY EHIRONQLQJHQ L WlWRUWHU PHG |YHU LQ YnQDUH
(QDQQDQDVSHNWDYJHRJUDILVNDI|UKnOODQGHQlUNOLPDWI|UKnOODQ GHQD VRP LQQHElU PHUNRVWQDGHU I|U NRPPXQHUQD L QRUUD 6YHULJH YDGJlOOHUWH[YlJKnOOQLQJRFKXSSYlUPQLQJ
9LONDNRVWQDGHUVNDOOXWMlPQDV
(Q DY JUXQGI|UXWVlWWQLQJDUQD L QXYDUDQGH V\VWHP I|U NRVWQDGV XWMlPQLQJ lU DWW DOOD NRPPXQHU RFK ODQGVWLQJ HIWHU XWMlPQLQJHQ VNDOO KD OLNYlUGLJD HNRQRPLVND I|UXWVlWWQLQJDU DWW EHGULYD GHQ YHUNVDPKHW VRP GH lU nODJGD DWW EHGULYD )ULYLOOLJ YHUNVDPKHW Vn VRP IULWLG RFK NXOWXU ELEOLRWHN XQGDQWDJHW VNDOO LQWH LQJn L XWMlPQLQJHQ,ILJXUPRWVYDUDUGHWWD$SOXV%
8WMlPQLQJHQVNHUWLOOJHQRPVQLWWOLJVHUYLFHQLYnNYDOLWHWDYJLIWV QLYn RFK HIIHNWLYLWHW +DU HQ NRPPXQ HOOHU HWW ODQGVWLQJ K|JUH NRVWQDGHUSnJUXQGDYDWWGHKnOOHUHQK|JUHVHUYLFHQLYnlQJHQRP VQLWWHW VNDOO GHWWD ILQDQVLHUDV JHQRP HQ K|JUH VNDWW HIIHNWLYDUH YHUNVDPKHW HOOHU HQ K|JUH DYJLIWVILQDQVLHULQJ 9LGOlJUH NRVWQDGHU JlOOHU GHW PRWVDWWD ,QJHQ NRPPXQ µEHVWUDIIDVµ HOOHU µJ\QQDVµ RP PDQ KDU HQ DQQDQ NRVWQDGVQLYn lQ GHQ JHQRPVQLWWOLJD 6H & LILJXU
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
)LJXU3ULQFLSVNLVV|YHUNRVWQDGVXWMlPQLQJ
6NLOOQDGHUL6NLOOQDGHUL VHUYLFHXWEXG VHUYLFHXWEXG && VHUYLFHNYDOLWHW VHUYLFHNYDOLWHW DYJLIWVQLYn DYJLIWVQLYn HIIHNWLYLWHW HIIHNWLYLWHW
.RPPXQHUQDVWRWDODNRVWQDGHU.RPPXQHUQDVWRWDODNRVWQDGHU 6NLOOQDGLNRVWQDGSn6NLOOQDGLNRVWQDGSn
$%&$%& JUXQGDYVWUXNWXUHOOWJUXQGDYVWUXNWXUHOOW %% EHWLQJDGHEHKRYHOOHUEHWLQJDGHEHKRYHOOHU DQGUDI|UXWVlWWQLQJDUDQGUDI|UXWVlWWQLQJDU .RVWQDGHUVRPV\VWHPHWVND.RVWQDGHUVRPV\VWHPHWVND
PlWD$%PlWD$% (QKHWOLJWEHKRYWLOO(QKHWOLJWEHKRYWLOO $$ HQKHWOLJNRVWQDGHQKHWOLJNRVWQDG
, WDEHOO UHGRYLVDV YLOND YHUNVDPKHWHU RFK NRVWQDGVVODJ VRP QXYDUDQGH V\VWHP XWMlPQDU I|U 9LGDUH UHGRYLVDV YLOND YDULDEOHU VRPYDOWVI|UDWWVSHJODGHVWUXNWXUHOODPHUNRVWQDGHUVRPXSSVWnU SnJUXQGDYVNLOOQDGHULnOGHUVVWUXNWXUJHRJUDILVNDI|UXWVlWWQLQJDU VDPWVRFLDOVWUXNWXU
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
7DEHOO1XYDUDQGHNRVWQDGVXWMlPQLQJVV\VWHP
9HUNVDPKHWGHOPRGHOO )DNWRUHU
.RPPXQV\VWHPHW
%DUQRPVRUJ cOGHUVVWUXNWXUI|UlOGUDUQDVI|UYlUYVIUHNYHQV
VNDWWHNUDIWRFKEHIRONQLQJVWlWKHW *UXQGVNROD cOGHUVVWUXNWXUJOHVE\JGVDPWEDUQPHGILQVNW
RFKXWRPQRUGLVNWPHGERUJDUVNDS *\PQDVLHVNROD cOGHUVVWUXNWXUEHE\JJHOVHVWUXNWXURFKSURJUDP
YDO bOGUHRPVRUJ cOGHUVVWUXNWXUN|Q\UNHVEDNJUXQGFLYLOVWnQG
YLVVXWOlQGVNEDNJUXQG ,QGLYLGRFKIDPLOMHRPVRUJ (QVDPVWnHQGHNYLQQRUPHGEDUQDUEHWVV|NDQGH
XWDQHUVlWWQLQJIO\NWLQJDURFK|YULJDXWOlQGVND
PHGERUJDUHPlQPHGOnJLQNRPVWVDPWEHIRON
QLQJVWlWKHW %DUQPHGXWOlQGVNEDNJUXQG %DUQPHGPLQVWHQI|UlOGHUI|GGXWDQI|U1RUGHQ
RFK(8 9DWWHQRFKDYORSS *OHVKHWLEHE\JJHOVHQRFKJHRWHNQLVNDI|U
KnOODQGHQ *DWRURFKYlJDU 7UDILNRFKNOLPDWEHURHQGHVOLWDJH %\JJNRVWQDGHU ,QGH[EDVHUDWSnIDNWLVNDNRVWQDGHU 8SSYlUPQLQJVNRVWQDGHU ,QGH[EDVHUDWSnIDNWLVNDNRVWQDGHU .DOORUWVWLOOlJJ %HUlNQDGHPHUNRVWQDGHU $GPLQLVWUDWLRQUHVRURFKUlGGQLQJVWMlQVW )RONPlQJGLQYnQDUHSHUNYDGUDWNLORPHWHURFK
WlWRUWVJUDG 1lULQJVOLYVRFKV\VVHOVlWWQLQJVEHIUlPMDQGH $UEHWVO|VKHWRFKDUEHWVPDUNQDGVXWELOGQLQJ nWJlUGHU %HIRONQLQJVPLQVNQLQJ %HIRONQLQJVPLQVNQLQJGHWLRVHQDVWHnUHQVDPW
PLQVNQLQJDYDQWDOHWHOHYHUGHWUHVHQDVWHnUHQ 6YDJWEHIRONQLQJVXQGHUODJ %HIRONQLQJLQRPUHVSHNWLYHPLOV
UDGLH
/DQGVWLQJVV\VWHPHW
+lOVRRFKVMXNYnUG .|QnOGHUFLYLOVWnQGV\VVHOVlWWQLQJVWDWXV
LQNRPVWRFKERHQGHIRUPVSHFLHOOEHUlNQLQJI|U
YnUGWXQJDJUXSSHUJOHVE\JJHOVHVWUXNWXUPHU
NRVWQDGHUI|UVPnODQGVWLQJ .DOORUWVWLOOlJJ %HUlNQDGHPHUNRVWQDGHU
*HPHQVDPYHUNVDPKHW
.ROOHNWLYWUDILN *OHVKHWDUEHWVSHQGOLQJVDPWWlWRUWVVWUXNWXU
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
2OLNDVlWWDWWXWMlPQD
7RWDONRVWQDGVPHWRGHQ
7RWDONRVWQDGVPHWRGHQ LQQHElU DWW PDQ PHG HWW DQWDO ROLND YDULD EOHUI|UNODUDUGHWRWDODNRVWQDGVVNLOOQDGHUQDNRPPXQHUQDHPHOODQ 0HGKMlOSDYWLGLJDUHnUVWRWDODNRVWQDGHURFKHWWDQWDOVWUXNWXUHOOD IDNWRUHUVRPWLOOH[HPSHOnOGHUVRFKEHE\JJHOVHVWUXNWXUUlNQDVHWW VWUXNWXULQGH[IUDP'HWWDLQGH[OLJJHUVHGDQWLOOJUXQGI|UXWMlP QLQJHQ
)|UGHODU PHG PHWRGHQ lU DWW GHQ lUUHODWLYW HQNHORFK WUDQVSD UDQW%ODQGQDFNGHODUQDPlUNVDWWYLVVDI|UNODUDQGHYDULDEOHUNDQIn HQRSURSRUWLRQHUOLJWVWRUYLNW0HWRGHQNDQLYLVVDIDOOKDHQGnOLJ WUlIIVlNHUKHW 9LGDUH NDQGHQ NlQQDV DEVWUDNW L I|UKnOODQGH WLOO GH NRPPXQDODYHUNVDPKHWHUQD
7RWDONRVWQDGVPHWRGHQ DQYlQGHV L GHQ NRVWQDGVXWMlPQLQJ VRP IDQQVPHOODQnUHQRFK
6WDQGDUGNRVWQDGVPHWRGHQ
6WDQGDUGNRVWQDGVPHWRGHQEHVWnUDYHWWDQWDOROLNDGHOPRGHOOHUGlU YDUMH GHOPRGHOO DYVHU HQ YHUNVDPKHW HOOHU HWW NRVWQDGVVODJ )|U YDUMHGHOPRGHOOUlNQDVGHWIUDPHQVWDQGDUGNRVWQDG6WDQGDUGNRVW QDGHQ lU GHQ NRVWQDG VRP NRPPXQHQ VNXOOH KD RP PDQ EHGUHY YHUNVDPKHWHQ YLG HQ JHQRPVQLWWOLJ DYJLIW DPELWLRQV RFK HIIHN WLYLWHWVQLYnRFKPHGKlQV\QWLOOGHHJQDVWUXNWXUHOODI|UKnOODQGHQD HQOLJWYDOGDIDNWRUHU
6WDQGDUGNRVWQDGVPHWRGHQNDQOlWWEOLRPIDWWDQGHGnYDUMHNRP PXQDOYHUNVDPKHWVNDOOEHKDQGODVLHQHQVNLOGGHOPRGHOO)|UGHOHQ PHGPHWRGHQlUDWWGHQKDUHQNRSSOLQJWLOOGHNRPPXQDODYHUN VDPKHWHUQD
6WDQGDUGNRVWQDGVPHWRGHQ lU GHQ PHWRG VRP DQYlQWV VHGDQ
+XUP\FNHWXWMlPQDVGHWI|U"
(WWVlWWDWWPlWDRPIDWWQLQJHQSnXWMlPQLQJHQlUDWWVWXGHUDRP VlWWQLQJHQ L NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ 2PVlWWQLQJHQ GHILQLHUDV VRP VXPPDQDYDOODWLOOlJJDOWHUQDWLYWDYGUDJ6XPPDQVRPGHHQVNLOGD PRGHOOHUQD RPVlWWHU lU P\FNHW VW|UUH lQ YDG VRP RPVlWWV QHWWR
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
2UVDNHQWLOOGHWWDlUDWWYLVVDNRPPXQHUHOOHUODQGVWLQJNDQHUKnOOD HWWWLOOlJJLHQGHOPRGHOOPHGDQGHInUHWWDYGUDJLHQDQQDQ 7RWDOWRPI|UGHODVPLOMDUGHUNURQRULNRPPXQV\VWHPHW0RW VYDUDQGHVLIIUDI|UODQGVWLQJHQlUPLOMDUGHU2PI|UGHOQLQJHQL GH ROLND GHOPRGHOOHUQD IUDPJnU DY WDEHOO 2PI|UGHOQLQJHQ L NRPPXQV\VWHPHW GRPLQHUDV DY IHP GHOPRGHOOHU EDUQRPVRUJ JUXQGVNRODJ\PQDVLHVNRODLQGLYLGRFKIDPLOMHRPVRUJVDPWlOGUH RPVRUJ /DQGVWLQJVV\VWHPHW GRPLQHUDV DY GHOPRGHOOHQ I|U KlOVR RFKVMXNYnUG
7DEHOO 2PVlWWQLQJ L NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ ELGUDJVnUHW RFKPLOMDUGHUNURQRU
.RPPXQV\VWHPHW
%DUQRPVRUJ *UXQGVNROD *\PQDVLHVNROD bOGUHRPVRUJ ,QGLYLGRFKIDPLOMHRPVRUJ %HIRONQLQJVPLQVNQLQJ %DUQPHGXWOlQGVNEDNJUXQG 1lULQJVOLYRFKV\VVHOVlWWQLQJ *DWRURFKYlJDU .ROOHNWLYWUDILN 9DWWHQRFKDYORSS $GPLQLVWUDWLRQPP 8SSYlUPQLQJ %\JJNRVWQDGHU 6YDJWEHIRONQLQJVXQGHUODJ .DOORUW
7RWDOW
/DQGVWLQJVV\VWHPHW
+lOVRRFKVMXNYnUG GlUDY JOHVE\JG
VPnODQGVWLQJ +|JVNROHXWELOGQLQJ − .DOORUW .ROOHNWLYWUDILN
7RWDOW
,QJnUHMIUnQ
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
2PVlWWQLQJHQLNRVWQDGVXWMlPQLQJHQVROLNDGHOPRGHOOHU|NDU|YHU WLGHQGHOVWLOOI|OMGDYDWWGHQJHQRPVQLWWOLJDNRVWQDGHQ|NDUGHOV WLOOI|OMGDYDWWVNLOOQDGHUQDPHOODQNRPPXQHUQDV|NDU
0RGHOOHU VRP LQWH KDU HQ GLUHNW NRSSOLQJ WLOO HQ YHUNVDPKHWV NRVWQDG NDQ RFNVn I|UlQGUDV |YHU WLGHQ ([HPSHOYLV KDU RPVlWW QLQJHQLGHOPRGHOOHQI|UEHIRONQLQJVPLQVNQLQJI|UGXEEODWVXQGHU GHVHQDVWHnUHQ'HWWDlUHQI|OMGDYDOOWIOHUNRPPXQHUKDUPLQVNDW VLQ IRONPlQJG )|U GHOPRGHOOHQ I|U QlULQJVOLY RFK V\VVHOVlWWQLQJ JlOOHUGHWRPYlQGD+lUKDURPVlWWQLQJHQPLQVNDWVRPHQI|OMGDY PLQVNDGDUEHWVO|VKHWLNRPPXQHUQD
)|UVNROHYHUNVDPKHWRFKVNROEDUQVRPVRUJ
.RPPLWWpQV I|UVODJ 1XYDUDQGH XWMlPQLQJVPRGHOO ELEHKnOOV PHQXSSGDWHUDV
'HQXYDUDQGHIDNWRUHUQDVYLNWHUIDVWVWlOOVPHGXWJnQJVSXQNW IUnQ HWW XSSGDWHUDW XQGHUODJ I|U NRPPXQHUQDV IDNWLVND EDUQ RPVRUJVEHKRY VNDWWHNUDIW I|UlOGUDUQDV I|UYlUYVIUHNYHQV RFK EHE\JJHOVHWlWKHW
.RVWQDGVYLNWHUQD I|U ROLND RPVRUJVIRUPHU RFK nOGHUVNDWH JRULHUMXVWHUDVXWLIUnQDNWXHOOWXQGHUODJ
$QWDOHWVH[nULQJDURFKGHQJHQRPVQLWWOLJDNRVWQDGHQSHUHOHY I|UI|UVNROHNODVVEHDNWDVYLGEHUlNQLQJHQDYVWDQGDUGNRVWQDGHQ I|UJUXQGVNROD
1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ
9HUNVDPKHWVRPUnGHW EHQlPQV QXPHUD I|UVNROHYHUNVDPKHW RFK VNROEDUQVRPVRUJ RFK RPIDWWDU lYHQ IDPLOMHGDJKHP $Y SUDNWLVND VNlODQYlQGVKlUEHJUHSSHWEDUQRPVRUJ,NRVWQDGVXWMlPQLQJHQI|U EDUQRPVRUJ EHDNWDV DQGHOHQ EDUQ RFK EHKRYHW DY EDUQRPVRUJ %DUQRPVRUJVEHKRYHW EHUlNQDV PHG KMlOS DY DQGHOHQ YnUGQDGV KDYDUHVRPDUEHWDUPLQVWWLPPDUSHUYHFNDNRPPXQHQVVNDWWH NUDIW DQGHO DY YnUGQDGVKDYDUQD VRP DUEHWDU PLQVW HQ WLPPH SHU YHFNDRFKHWWWlWKHWVPnWW,EHUlNQLQJDUQDEHJUlQVDVJHQRPVODJHW DYK|JDRFKOnJDYlUGHQSnVNDWWHNUDIWHQRFKWlWKHWVPnWWHW
6HGDQ QXYDUDQGH XWMlPQLQJVV\VWHP LQI|UGHV KDU GHO PRGHOOHQ I|U EDUQRPVRUJ L SULQFLS YDULW RI|UlQGUDG (Q XSSGDWH
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
ULQJJHQRPI|UGHVHIWHUI|UVODJIUnQ.RPPXQDODXWMlPQLQJV XWUHGQLQJHQYDUYLGJHQRPVODJHWDYK|JDRFKOnJDYlUGHQSnVNDWWH NUDIWHQRFKWlWKHWVPnWWHWEHJUlQVDGHVVDPWLGLJWVRPXSSJLIWHURP I|UlOGUDUQDV I|UYlUYVIUHNYHQV LQKlPWDGHV IUnQHQQ\ VWDWLVWLNNlOOD 0LQGUHMXVWHULQJDUJMRUGHVVDPWLGLJWDYNRVWQDGVYLNWHUQDI|UYLVVD RPVRUJVIRUPHU
$QWDOHW EDUQ SHU NRPPXQ RFK GHQ ULNVJHQRPVQLWWOLJD EDUQ RPVRUJVNRVWQDGHQXSSGDWHUDVnUOLJHQbYHQVNDWWHNUDIWHQRFKI|U lOGUDUQDVI|UYlUYVIUHNYHQVHUXSSGDWHUDVnUOLJHQPHQEHUlNQDVVRP HWWJHQRPVQLWWI|UGHVHQDVWHWUHUHVSHNWLYHWYnnUHQ%HE\JJHOVH WlWKHWHQ XSSGDWHUDV QlU Q\D GDWD ILQQV WLOOJlQJOLJD L UHJHO YDUW IHPWHnU
, NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ RPI|UGHODV NQDSSW PLOMDUGHU NURQRU 'HW VW|UVWD WLOOlJJHW I|U EDUQRPVRUJHQ NURQRU SHU LQYnQDUHKDU6DOHPVNRPPXQRFKGHWVW|UVWDDYGUDJHWNUR QRUSHULQYnQDUHKDU3DMDODNRPPXQ
5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ
%DUQRPVRUJVEHKRYHW VRP GHW PlWV L QXYDUDQGHPRGHOO DYVHU DWW EHDNWDVnYlODQGHOHQEDUQLnOGHUQ−nUVRPDQGHOHQDYGHVVDVRP EHK|YHU EDUQRPVRUJ EDUQHQV YLVWHOVHWLGHU L EDUQRPVRUJHQ RFK NRVWQDGVVNLOOQDGHUPHOODQROLNDEDUQRPVRUJVIRUPHU
6HGDQ I|UHJnHQGH XSSI|OMQLQJ KDU EHW\GDQGH I|UlQGULQJDU VNHWW LQRP EDUQRPVRUJHQ )|UVNROHNODVV KDU LQI|UWV VRP HJHQ VNROIRUPI|UVH[nULQJDURFKGHQWLGLJDUHGHOWLGVI|UVNRODQI|UGHQQD JUXSS LQJnU GlUI|U LQWH OlQJUH L EDUQRPVRUJHQ )|UVNROHNODVV EH DNWDV LQWH Sn HWW NRUUHNW VlWW L QXYDUDQGH NRVWQDGVXWMlPQLQJ .RVWQDGHUQDLQJnUGRFNLEDUQRPVRUJVPRGHOOHQ9LGDUHKDUUlWWWLOO RPVRUJ LQI|UWV I|U EDUQ WLOO DUEHWVO|VD RFK WLOO I|UlOGUDOHGLJD cU YDOGH VDPWOLJD NRPPXQHU XWRP WYn DWW LQI|UD PD[WD[D )UnQKDUVDPWOLJDNRPPXQHULQI|UWPD[WD[D%HW\GDQGHI|U VNMXWQLQJDUKDUVXFFHVVLYWVNHWWLnOGHUVI|UGHOQLQJHQLGHQDNWXHOOD JUXSSHQ'HWlUGlUI|UDYEHW\GHOVHDWWXQGHUV|NDKXUHIWHUIUnJDQ SnEDUQRPVRUJLQNOXVLYHEDUQHQVYLVWHOVHWLGHUKDUI|UlQGUDWVPHOODQ NRPPXQHUQDVHGDQI|UHJnHQGHXSSI|OMQLQJ
'HQ IUnQ LQI|UGD DOOPlQQD I|UVNRODQ I|U I\UD RFK IHP nULQJDU KDU GRFN LQWH NXQQDW EHDNWDV HIWHUVRP HUIRUGHUOLJW GDWD XQGHUODJlQQXLQWHILQQVWLOOJlQJOLJW
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
(WW VlWW DWW DQDO\VHUD PRGHOOHQV WUlIIVlNHUKHW lU DWW MlPI|UD NRPPXQHUQDV UHGRYLVDGH NRVWQDGHUI|U HWW nU RFK EHUlNQDG VWDQ GDUGNRVWQDG WYn nU HIWHU UHGRYLVQLQJVnUHW 5HGRYLVDGH NRVWQDGHU PRWVYDUDU Gn VDPPD nU VRP XQGHUODJVGDWD L EHUlNQLQJDUQD I|U NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
)|UNDQSURFHQWDYGHUHGRYLVDGHNRVWQDGVVNLOOQDGHUQD PHOODQ NRPPXQHUQD I|UNODUDV DY QXYDUDQGH EDUQRPVRUJVPRGHOO XQGHU I|UXWVlWWQLQJ DWW GH KDU VDPPD JUDG DY DYJLIWVILQDQVLHULQJ 'HWlUXQJHIlUVDPPDQLYnVRPI|UHJnHQGHnUGnPRWVYDUDQGHWDO YDU SURFHQW 'H NYDUVWnHQGH VNLOOQDGHUQD EHURU Sn VNLOOQDGHU L HIIHNWLYLWHW DPELWLRQVQLYn RFK VNLOOQDGHU L I|UGHOQLQJHQ PHOODQ ROLNDRPVRUJVIRUPHUVDPWVlWWHWDWWUHGRYLVDRFKEHUlNQDNRVWQD GHU6NLOOQDGHULEDUQRPVRUJVHIWHUIUnJDQSnYHUNDVlYHQWRP DYVNLOOQDGHULDYJLIWHU'HWNDQRFNVnEHURSnVWUXNWXUHOODIDNWRUHU VRPLQWHPRGHOOHQInQJDUXSS,QI|UDQGHWDYPD[WD[DKDUVDQQROLNW SnYHUNDW HIWHUIUnJDQ Sn EDUQRPVRUJ RFK EDUQHQV YLVWHOVHWLGHU L YDULHUDQGH RPIDWWQLQJ L ROLND NRPPXQHU EHURHQGH Sn WLGLJDUH DYJLIWVV\VWHPRFKDYJLIWVQLYnHU
6WRUVWlGHUQD RFK I|URUWVNRPPXQHUQD lU GH JUXSSHU GlU GHQ EHUlNQDGH VWDQGDUGNRVWQDGHQ |YHUVWLJHU GH UHGRYLVDGH NRVWQDGHU QD7DUPDQlYHQKlQV\QWLOOGHHUVlWWQLQJDUNRPPXQHUQDInULGH LFNHYHUNVDPKHWVDQNQXWQDGHOPRGHOOHUQDWH[EDUQRPVRUJHQVDQ GHO DY XSSYlUPQLQJVNRVWQDGHU PP XQGHUVWLJHU JOHVE\JGVNRP PXQHUQDVHUVlWWQLQJDUGHUHGRYLVDGHNRVWQDGHUQDPHGFDNUR QRUSHULQYnQDUH
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
7DEHOO5HGRYLVDGQHWWRNRVWQDGRFKEHUlNQDGVWDQGDUG NRVWQDGI|UEDUQRPVRUJ1HWWRNRVWQDGHUQDMXVWHUDGHI|UVNLOOQDGHU LDYJLIWVQLYn2YlJGDJHQRPVQLWWI|UNRPPXQJUXSSHULNURQRUSHU LQYnQDUH
.RPPXQJUXSS 1HWWRNRVWQDG 6WDQGDUGNRVWQDG 6NLOOQDG
6WRUVWlGHU )|URUWHU 6W|UUHVWlGHU 0HGHOVWRUDVWlGHU ,QGXVWULNRPPXQHU /DQGVE\JGVNRPPXQHU *OHVE\JGVNRPPXQHU gYULJDVW|UUH gYULJDPLQGUH 5LNHW .lOOD6&%
6WRUVWlGHUQDV UHODWLYW JHQRPVQLWWOLJD VWDQGDUGNRVWQDG UHVSHNWLYH UHGRYLVDGHQHWWRNRVWQDGSHULQYnQDUHI|UNODUDVGHOYLVDYDWWEHIRON QLQJVDQGHOHQ L GH DNWXHOOD nOGUDUQD lU OlJUH lQ ULNVJHQRPVQLWWHW 6RPJUXSSHUKDUVWRUVWlGHUQDRFKJOHVE\JGVNRPPXQHUQDGlUHPRW K|JVWNRVWQDGHUSHUEDUQLEDUQRPVRUJHQ
8WMlPQLQJHQ VNDOO LQWH EDVHUDV Sn GH UHGRYLVDGH NRVWQDGHUQD XWDQLI|UVWDKDQGSnVNLOOQDGHUQDLEDUQRPVRUJVEHKRY.RPPLWWpQ KDU GlUI|U DQDO\VHUDW L YLONHQ XWVWUlFNQLQJ I|UlQGULQJDUQD LQRP EDUQRPVRUJHQInQJDVLQDYQXYDUDQGHXWMlPQLQJVPRGHOOI|UEDUQ RPVRUJHQGYVKXUYlOEHUlNQLQJHQDYEDUQRPVRUJVEHKRYHWVWlP PHUPHGHWWI|UlQGUDWEDUQRPVRUJVEHKRY
0HOODQRFKPLQVNDGHDQWDOHWLQVNULYQDLI|UVNRODRFK IDPLOMHGDJKHPLnOGUDUQDXQGHUVH[nUIUlPVWWLOOI|OMGDYDWWDQWDOHW I|UVNROHEDUQ PLQVNDW EHW\GOLJW cU |NDGH DQWDOHW LQVNULYQD WURWVHQIRUWVDWWPLQVNQLQJDYDQWDOHWEDUQ$QWDOHWLQVNULYQDVNRO EDUQ KDU |NDW XQGHU KHOD SHULRGHQ $QGHOHQ LQVNULYQD EDUQ YDU L VWRUWRI|UlQGUDWIUDPWLOOYDUHIWHUHQPlUNEDU|NQLQJLQWUlIID GHXQGHU
6RP IUDPJnU DY ILJXU ILQQV GHW IRUWIDUDQGH UHODWLYW VWRUD VNLOOQDGHUPHOODQNRPPXQHULDQGHOHQLQVNULYQDEDUQ
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
)LJXU ,QVNULYQD EDUQ L I|UVNROHYHUNVDPKHW RFK VNROEDUQV RPVRUJLSURFHQWDYVDPWOLJDEDUQ−nU8WDQKlQV\QWLOO YLVWHOVHWLG
W Q FH UR S UQ D E D YQ UL VN Q L HO G Q $
D HU HU HU HU D HU V V HU H UH
Q G V Q G RU UL Q G HU G Q UU HU G
LJ X UW X l HU VW X \J Q \J X W| Q HU
WO Wl VW G X X X LQ Q
P P UV UR P VW HO l G P VE P VE P V X
D P P H P G P D P P P
6 WR )| UU HG VW ,Q Q P OH LJ P D
NR 6 NR 0 NR NR * NR LJ P
W| /D YU NR NR
6 g YU
g
nU nU nU
.lOOD6NROYHUNHW
8WDQ KlQV\Q WLOO VNLOOQDGHU L EDUQHQV YLVWHOVHWLGHU lU YDULDWLRQHUQD PHOODQ NRPPXQJUXSSHUQD L DQGHOHQ LQVNULYQD L I|UVNROHYHUNVDP KHW GYV L nOGHUQ − nU DY PLQGUH RPIDWWQLQJ lQ L VNROEDUQV RPVRUJHQ GYV L nOGHUQ − nU 'HW lU VnOHGHV GH UHODWLYW VWRUD VNLOOQDGHUQDLDQGHOHQEDUQLQVNULYQDLVNROEDUQVRPVRUJVRPELGUDU PHVWWLOOGHWRWDODVNLOOQDGHUQDLQVNULYQDI|UKHODJUXSSHQ−nU $QGHOHQ LQVNULYQD L nOGHUQ − nU lU K|JVW L I|URUWVNRPPXQHU VW|UUHVWlGHUVWRUVWlGHUVDPWPHGHOVWRUDVWlGHUPHGLJHQRPVQLWW SURFHQW DY EDUQHQ HOOHU IOHU LQVNULYQD /DQGVE\JGVNRPPXQHU KDUGHQOlJVWDDQGHOHQLQVNULYQDLGHQQDJUXSSXQGHUSURFHQW $QGHOHQ LQVNULYQD L VNROEDUQVRPVRUJ lU K|JVW L I|URUWVNRP PXQHURFKVWRUVWlGHUNULQJSURFHQWRFKOlJVWLJOHVE\JGVNRP PXQHUGU\JWSURFHQW$QGHOHQLQVNULYQDLKHODJUXSSHQ−nU lUK|JVWLI|URUWVNRPPXQHURFKVWRUVWlGHUNULQJSURFHQWRFK OlJVWLJOHVE\JGVNRPPXQHUXQGHUSURFHQW 6RP XQGHUODJ I|U QXYDUDQGH EDUQRPVRUJVPRGHOO KDU HWW EDUQ RPVRUJVEHKRYEHUlNQDWVSHUNRPPXQHQOLJWHQI|UDOODNRPPXQHU JHPHQVDPPDOO)|UDWWJ|UDNRVWQDGHUQDI|UGHLQVNULYQDEDUQHQ
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
MlPI|UEDUDNRPPXQHUQDHPHOODQEHUlNQDVDQWDOHWKHOWLGVEDUQ9LG EHUlNQLQJHQ DY DQWDOHW KHOWLGVEDUQ EHDNWDV DWW EDUQ YLVWDV ROLND OlQJHLRPVRUJHQSHUYHFNDDWWGH\QJVWDEDUQHQLI|UVNRODQNUlYHU PHURPYnUGQDGRFKGlUI|UNRVWDUPHUlQlOGUHEDUQbYHQEDUQL VNROEDUQVRPVRUJLQJnULKHOWLGVEDUQVPnWWHW'nDQWDOHWKHOWLGVEDUQ UHODWHUDVWLOOGHWWRWDODDQWDOHWEDUQLNRPPXQHQInUPDQHWWPnWWSn EDUQRPVRUJVSURGXNWLRQHQ GHQ VN.9RO\PHQ VRP lU MlPI|UEDU PHOODQ NRPPXQHUQD 8QGHU I|UXWVlWWQLQJ DWW DOOD EDUQ VRP EHK|YHUEDUQRPVRUJRFNVnInUGHWlU.9RO\PHQGHVVXWRPHWWPnWW SnEHKRYHWHOOHUHIWHUIUnJDQDYEDUQRPVRUJ
(QOLJWNRPPLWWpQVXSSIDWWQLQJJnUGHWLQWHDWWERUWVHIUnQVNLOO QDGHULEDUQRPVRUJVEHKRYPHOODQNRPPXQHUQD(QHQEDUWnOGHUV EDVHUDG EDUQRPVRUJVPRGHOO XWDQ KlQV\Q WLOO VNLOOQDGHU L EDUQ RPVRUJVXWQ\WWMDQGH RFK YLVWHOVHWLGHU VNXOOH JH HQ DOOWI|U GnOLJ |YHUHQVVWlPPHOVHPHOODQEHUlNQDGVWDQGDUGNRVWQDGRFKUHGRYLVDG NRVWQDG(QGDVWNQDSSWSURFHQWDYGHUHGRYLVDGHQHWWRNRVWQD GHUQD VNXOOH I|UNODUDV DY HQ HQEDUW nOGHUVEDVHUDG EDUQRPVRUJV PRGHOO6NLOOQDGHUQDLEDUQRPVRUJVHIWHUIUnJDQlUIRUWIDUDQGHDOOWI|U VWRUI|UDWW|YHUJnWLOOHQHQEDUWnOGHUVEDVHUDGXWMlPQLQJVPRGHOO
'HQ IDNWLVND .9RO\PHQ SHU NRPPXQ NDQ HPHOOHUWLG LQWH DQYlQGDVGLUHNWLEHUlNQLQJDUQDDYNRVWQDGVXWMlPQLQJHQHIWHUVRP VMlOYYDOGD VNLOOQDGHU L VHUYLFHQLYn LQWH VNDOO EHDNWDV , QXYDUDQGH EDUQRPVRUJVPRGHOOEHUlNQDVEDUQRPVRUJVEHKRYHWPHGKMlOSDYWUH IDNWRUHUI|UlOGUDUQDVI|UYlUYVIUHNYHQVVNDWWHNUDIWHQVRPLEHUlN QLQJDUQD EHJUlQVDV XSSnW RFK QHGnW VDPW HWW WlWKHWVLQGH[ RFNVn GHWEHJUlQVDWXSSnWRFKQHGnW'HLQJnHQGHIDNWRUHUQDVYLNWHUIDVW VWlOOGHVXWLIUnQXQGHUODJVGDWDIUnQRFKKDUGlUHIWHUOHJDWIDVW
8SSGDWHUDGPRGHOO
(QQ\EHUlNQLQJDYIDNWLVN.9RO\PSHUNRPPXQKDUJMRUWVXWLIUnQ DNWXHOO VWDWLVWLN RP EDUQRPVRUJVXWQ\WWMDQGH RFK YLVWHOVHWLGHU 8SSJLIWHU RP DQWDOHW LQVNULYQD EDUQ L ROLND nOGUDU RFK RPVRUJV IRUPHUI|UKDUXWQ\WWMDWVOLNVRPGHQXQGHUV|NQLQJDYEDUQHQV QlUYDURWLGHU L I|UVNRODQ RFK VNROEDUQVRPVRUJHQ VRP JHQRPI|UWV DY6NROYHUNHWXQGHUK|VWHQ1lUYDURWLGHUQDKDUXQGHUV|NWVL HQI|UlOGUDHQNlWIUnQ6NROYHUNHWHIWHUGHWDWWPD[WD[DLQI|UWVRFK RPIDWWDUHWWXUYDODYGU\JWI|UlOGUDUYDUDYPHGEDUQ LnOGHUQ−nU
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
0HG DNWXHOO LQVNULYQLQJVVWDWLVWLN RFK XSSJLIWHU RP YLVWHOVHWLGHU KDU HQ Q\ IDNWLVN .9RO\P SHU NRPPXQ EHUlNQDWV )|U EDUQ L I|UVNRODQ KDU OLNVRP WLGLJDUH NRPPXQYLVD XSSJLIWHU Sn EDUQHQV YLVWHOVHWLGHUDQYlQWV)|UEDUQLnOGUDUQD−nUKDURFNVnOLNVRP WLGLJDUH GHQ ULNVJHQRPVQLWWOLJD YLVWHOVHWLGHQ DQYlQWV L VDPWOLJD NRPPXQHU $QGHOHQ LQVNULYQD EDUQ LQQDQ RPUlNQLQJ WLOO KHOWLGV EDUQIUDPJnUDYILJXU
)LJXU$QGHOLQVNULYQDEDUQDYWRWDODDQWDOHWEDUQ−nU
U n
UQ D E D LJ WO P VD Y D HO G Q $
HU HU HU HU HU UH UH HW
G Q G G Q RP RP |U G LN
Wl X l Wl X LQ 5
P VW P VN VN VW
UV V G G P
WR H D P D
6 RP UU RU \J \J LJ D
VN W| NR LJ
VW UL VE VE YU
UW 6 HO VW G OH g YU
UR X Q * g
HG G /D
)| 0 ,Q
nU nU
.lOOD6NROYHUNHW
.RVWQDGVYLNWHUQDKDUUlNQDWVRPHIWHUGHQlUYDURWLGHUVRPIUDP NRPPLW HQOLJW 6NROYHUNHWV XQGHUV|NQLQJ RFK DQJHV VRP DQGHO DY KHOWLG GYV WLPPDU SHU YHFND -lPI|UW PHG GHQ WLGLJDUH .9RO\PEHUlNQLQJHQ KDU YLNWHUQD I|U VNROEDUQ VlQNWV WLOO I|OMG DY DWWQlUYDURWLGHUQDEOLYLWNRUWDUH9LNWHQI|UVH[nULQJDUKDUMXVWHUDWV PHG KlQV\Q WLOO LQI|UDQGHW DY I|UVNROHNODVV bYHQ GH JHQRP VQLWWOLJD QlUYDURWLGHUQD I|U −nULQJDU KDU EOLYLW NRUWDUH MlPI|UW PHG WLGLJDUH PRWVYDUDQGH XQGHUV|NQLQJ YLONHW GRFN LQWH IUDPJnU DYWDEHOO (Q I|UlQGULQJ DY nOGHUVLQGHOQLQJHQ I|U I|UVNROHnOGUDUQD KDU JMRUWV PHG WDQNH Sn DWW EDUQRPVRUJVPRGHOOHQ E|U MXVWHUDV YLG VHQDUHWLOOIlOOHQlUGDWDXQGHUODJILQQVWLOOJlQJOLJWRPGHQIUnQ
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
LQI|UGDDOOPlQQDI|UVNRODQI|UI\UDRFKIHPnULQJDU'HWKDUPHG I|UWHQMXVWHULQJDYNRVWQDGVYLNWHUQDI|UEDUQXSSWLOOWUHnU
7DEHOO .RVWQDGVYLNWHUYLG RPUlNQLQJ IUnQ LQVNULYQDEDUQ WLOO KHOWLGVEDUQ
9LNWHU 'DJKHP )DPLOMHGDJKHP )ULWLGVKHP
−nU −nU nU −nU
9LGRPUlNQLQJIUnQLQVNULYQDEDUQWLOO.9RO\PKHOWLGVEDUQ|NDU W\QJGHQ I|U EDUQHQ XSS WLOO nU bYHQ VNLOOQDGHUQD PHOODQ NRP PXQJUXSSHUQD |NDU QlU VNLOOQDGHUQD L QlUYDURWLGHU RFK NRVWQDGV YLNWHU EHDNWDV MlPI|UW PHG QlU HQEDUW DQGHOHQ LQVNULYQD EHDNWDV 1lUYDURWLGHUQDI|UI|UVNROHEDUQlUOlQJVWLVWRUVWlGHURFKI|URUWHU
)LJXU$QGHOKHOWLGVEDUQ.9RO\PDYWRWDOWDQWDOEDUQ−nU
U n
UQ D E D LJ WO P VD Y D HO G Q D RP V D YQ UL VN ,Q HU HU HU HU HU UH UH HW
G Q G G Q RP RP |U G LN
Wl X l Wl X LQ 5
P VW P VN VN VW
UV V G G P
WR H D P D
6 RP UU RU \J \J LJ D
VN W| NR LJ
VW UL VE VE YU
UW 6 HO VW G OH g YU
UR X Q * g
HG G /D
)| 0 ,Q
nU nU
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
1lU VnYlO VNLOOQDGHU L DQGHOHQ LQVNULYQD EDUQ VRP VNLOOQDGHU L YLVWHOVHWLGHU RFK NRVWQDGVYLNWHU I|U ROLND RPVRUJVIRUPHU EHDNWDV SHNDU GHW Sn DWW WLGLJDUH VNLOOQDGHU PHOODQ NRPPXQHUQDV EDUQ RPVRUJVEHKRYLVWRUXWVWUlFNQLQJNYDUVWnU
.RPPLWWpQ KDU DQDO\VHUDW RP GH IDNWRUHU VRP KLWWLOOV DQYlQWV IRUWIDUDQGH lU KnOOEDUD I|U HQ XWMlPQLQJVPRGHOO WURWV GH I|UlQG ULQJDU LEDUQRPVRUJVHIWHUIUnJDQ VRP LQWUlIIDWEODWLOO I|OMGDY DWW GHOYLVQ\DJUXSSHUNRPPLWLQ9LGDUHKDUGHWVNHWWHQI|UVNMXWQLQJ L EDUQHQV nOGHUVI|UGHOQLQJ IUnQ I|UVNROHEDUQ PHG K|JD RPVRUJV NRVWQDGHU WLOO VNROEDUQ PHG EHW\GOLJW OlJUH RPVRUJVNRVWQDGHU 'HVVXWRP KDU VH[nULQJDU L I|UVNROHNODVV XWJnWW XU EDUQRPVRUJV PRGHOOHQ
6NDWWHNUDIW KDU HQ K|J VDPYDULDWLRQ PHG GHQ Q\D .9RO\PHQ 'HWKDUlYHQGHWDQYlQGDWlWKHWVPnWWHW1lUGHWJlOOHUI|UlOGUDUQDV I|UYlUYVIUHNYHQV ILQQV HQ VDPYDULDWLRQ PHG GHQ Q\D .9RO\PHQ PHQ GHQ lU LQWH OLND W\GOLJ VRP WLGLJDUH bYHQ DQGUD PnWW Sn I|UlOGUDUQDV DUEHWVWLGHU KDU SU|YDWV $UEHWVWLGHUQD UHVSHNWLYH WLPPDU SHU YHFND JHU HQ ElWWUH VDPYDULDWLRQ PHG GHQ Q\D .9RO\PHQlQQXYDUDQGHWLPPDUPHQGHWlUI|UYlUYVYDULDEHOQ WLPPDU VRP lU VLJQLILNDQW WLOOVDPPDQV PHG VNDWWHNUDIWV RFK WlWKHWVYDULDEHO
+|JVW I|UNODULQJVJUDG GYV K|JVW SUHFLVLRQ XSSQnV RP GH QXYDUDQGH YDULDEOHUQD I|UlOGUDUQDV I|UYlUYVIUHNYHQV WLPPDU NRPPXQHQVVNDWWHNUDIWRFKWlWKHWDQYlQGVRFKRPYlUGHQDSnGH WYnVHQDUHYDULDEOHUQDEHJUlQVDVVnYlOXSSnWVRPQHGnW2PVNDWWH NUDIWHQEHJUlQVDVWLOOYlUGHQPHOODQRFKSURFHQWDYPHGHO VNDWWHNUDIWHQ RFK WlWKHWHQ EHJUlQVDV WLOO YlUGHQ PHOODQ RFK NDQ GU\JW SURFHQW DY VNLOOQDGHUQD L EDUQRPVRUJVEHKRY PHOODQ NRPPXQHUQD I|UNODUDV %HJUlQVQLQJHQ LQQHElU VRP L QX YDUDQGH XWMlPQLQJVPRGHOO DWW NRPPXQHU PHG YlUGHQ |YHU HOOHU XQGHUDQJLYQDJUlQVHULEHUlNQLQJDUQDHUKnOOHUJUlQVYlUGHQDSnWlW KHW UHVSHNWLYH VNDWWHNUDIW 9DULDEOHUQDV YLNWHU I|UlQGUDV YLG XSS GDWHULQJHQMlPI|UWPHGQXYDUDQGHPRGHOO
(Q MlPI|UHOVH PHOODQ GH Q\D IDNWLVND .9RO\PHUQD RFK GH VRP DQYlQGVLQXYDUDQGHXWMlPQLQJYLVDUDWWVWRUVWlGHURFKLYLVVPnQ lYHQ VW|UUH VWlGHU VRP JUXSSHU XQGHUVNDWWDV L QXYDUDQGH XW MlPQLQJ )|U |YULJD NRPPXQJUXSSHU |YHUVNDWWDV GH EHUlNQDGH .9RO\PHUQD L QXYDUDQGH XWMlPQLQJ L I|UKnOODQGH WLOO GH Q\D IDN WLVND.9RO\PHUQD
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
)LJXU )DNWLVN RFK EHUlNQDG .9RO\P L QXYDUDQGH UHVSHNWLYH I|UHVODJHQPRGHOO-XVWHUDWWLOOULNHW
HW
LN
U
\P
RO
.
HU HU HU HU HU UH UH
G Q G G Q RP RP |U G
Wl X l Wl X LQ
P VW P VN VN VW
UV V G G P
WR H D P D
RP UU RU \J \J LJ D
6 NR LJ
VN W| VW UL VE VE YU
UW 6 HO VW G OH g YU
UR X Q * g
HG G /D
)| 0 ,Q
)DNWLVN %HUlNQDG %HUlNQDGQ\
%HUlNQDV .9RO\PHQ HQOLJW NRPPLWWpQV I|UVODJ InU PDQ HWW XWIDOO VRP Sn NRPPXQJUXSSVQLYn UHODWLYW YlO |YHUHQVVWlPPHU PHG GH IDNWLVND.9RO\PHUQD
gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
.RPPLWWpQ I|UHVOnU DWW QXYDUDQGH XWMlPQLQJVPRGHOO I|U EDUQ RPVRUJHQ ELEHKnOOV PHQ XSSGDWHUDV 'H I|UHVODJQD IDNWRUHUQDV YLNWHUIDVWVWlOOVPHGXWJnQJVSXQNWIUnQHWWXSSGDWHUDWXQGHUODJYDG JlOOHUNRPPXQHUQDVIDNWLVNDEDUQRPVRUJVEHKRYI|UlOGUDUQDVI|U YlUYVIUHNYHQV NRPPXQHQV VNDWWHNUDIW RFK WlWKHW 9LGDUH I|UHVOnV DWW VNDWWHNUDIWHQ L EHUlNQLQJDUQD EHJUlQVDV XSSnW WLOO SURFHQW DYPHGHOVNDWWHNUDIWHQRFKQHGnWWLOOSURFHQWYLONHWLQQHElUHQ PDUJLQHOO I|UlQGULQJ MlPI|UW PHG QXYDUDQGH PRGHOO 7lWKHWHQ I|UHVOnVEHJUlQVDVXSSnWWLOORFKQHGnWWLOO(QXSSGDWHULQJ
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
WLOO nUV I|UKnOODQGHQ YDG JlOOHU WlWKHW KDU UHGDQ JMRUWV L QX YDUDQGHPRGHOO
)|UVNROHNODVV
.RPPLWWpQ I|UHVOnU YLGDUH DWW EHUlNQLQJDUQD DQSDVVDV WLOO DWW GHQ NRPPXQDOD VNRODQ XW|NDWV PHG HQ I|UVNROHNODVV )UnQ EOHY I|UVNROHNODVVHQI|UNRPPXQHUQDREOLJDWRULVNYHUNVDPKHWRUJDQL VHUDG LQRP JUXQGVNRODQ 'HW LQQHElU DWW VH[nULQJDUQDV WLGLJDUH GHOWLGVI|UVNROD XWJnU XU EDUQRPVRUJVPRGHOOHQ $QWDOHW VH[nULQJDU RFKGHQJHQRPVQLWWOLJDNRVWQDGHQSHUHOHYI|UI|UVNROHNODVVI|UH VOnVGlUI|ULQJnVRPHQQ\GHOLJUXQGVNROHPRGHOOHQ'HQIUnQ LQI|UGDDOOPlQQDI|UVNRODQI|UI\UDRFKIHPnULQJDUKDUGRFNLQWH NXQQDWEHDNWDVHIWHUVRPHUIRUGHUOLJWGDWDXQGHUODJlQQXLQWHILQQV WLOOJlQJOLJW 1lU VnGDQW ILQQV WLOOJlQJOLJW E|U GHQQD I|UlQGULQJ EHDNWDVLNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
gYULJW
(QOLJW QX JlOODQGH EHVWlPPHOVHU lU GHW GHQ NRPPXQ GlU EDUQHW YLVWDVVRPVNDOOVHWLOODWWGHWHUEMXGVI|UVNROHYHUNVDPKHWRFKVNRO EDUQVRPVRUJ 'HWVDPPD JlOOHU LGDJ I|UVNROHNODVV 6NROODJVNRP PLWWpQKDULHWWEHWlQNDQGH628I|UHVODJLWDWWLVWlOOHW KHPNRPPXQHQEOLUDQVYDULJI|UI|UVNRODRFKI|UVNROHNODVV(QDY NRQVHNYHQVHUQD HQOLJW QlPQGD NRPPLWWp EOLU DWW lYHQ LQWHUNRP PXQDOD HUVlWWQLQJDU PRWVYDUDQGH GHP VRP ILQQV Sn JUXQGVNRODQ LQI|UV 8WMlPQLQJVNRPPLWWpQ GHODU 6NROODJVNRPPLWWpQV XSSIDWW QLQJQlUGHWJlOOHUKHPNRPPXQHQVDQVYDURFKDWWLQWHUNRPPXQDOD HUVlWWQLQJDUVNDOONXQQDXWJnWLOOEDUQRPVRUJLDQQDQNRPPXQ(Q VnGDQI|UlQGULQJKDUGRFNLQJHQLQYHUNDQSnXWIDOOHWDYNRVWQDGV XWMlPQLQJHQ
(NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
-lPI|UW PHG QXYDUDQGH PRGHOO LQQHElU I|UVODJHW DWW NRVWQDGHUQD I|U I|UVNROHNODVV FD PLOMDUGHU NURQRU IO\WWDV |YHU WLOO GHO PRGHOOHQI|UJUXQGVNRODQ'HWLQQHElUDWWNRPPXQHUPHGHQK|J DQGHO VH[nULQJDU RFKHOOHU HQ K|J EHUlNQDG .9RO\P L EDUQ RPVRUJVPRGHOOHQ InU PLQVNDGH WLOOlJJ|NDGH DYGUDJ L GHQQD GHO
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
PRGHOO (Q K|J DQGHO VH[nULQJDU OHGHU VDPWLGLJW WLOO DWW XWIDOOHW L JUXQGVNROHPRGHOOHQI|UElWWUDV
'H I|UlQGULQJDU VRP I|UHVOnV L XQGHUODJHW I|U EHUlNQLQJHQ DY NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ OHGHU WLOO YLVVD RPI|UGHOQLQJDU PHOODQ NRP PXQHUQD-lPI|UWPHGQXYDUDQGHXWMlPQLQJI|UEDUQRPVRUJHQGlU VH[nULQJDUQDLQJnUOHGHUGHI|UHVODJQDXSSGDWHULQJDUQDRFK|YULJD I|UHVODJQD I|UlQGULQJDU WLOO HQ PLQVNDG HUVlWWQLQJ I|U IUDPI|UDOOW JOHVE\JGVNRPPXQHU RFK I|URUWVNRPPXQHU )|U I|URUWVNRP PXQHUQDNRPSHQVHUDVGHWWD GHOYLVJHQRP |YHUIO\WWQLQJHQDY VH[ nULQJDU WLOO I|UVNROHNODVV 6WRUVWlGHU InU HQ |NDG HUVlWWQLQJ )|U lQGULQJDUQD I|U GH ROLND NRPPXQJUXSSHUQD PRWVYDUDU L SULQFLS GHQVNLOOQDGVRPNDQXWOlVDVLILJXUPHOODQEHUlNQDG.9RO\P HQOLJWQXYDUDQGHRFKHQOLJWI|UHVODJHQPRGHOO
*UXQGVNRODRFKI|UVNROHNODVV
.RPPLWWqQVI|UVODJ8QGHUODJHWI|UDWWEHUlNQDNRVWQDGHUI|U PRGHUVPnOVXQGHUYLVQLQJ lQGUDV IUnQ PHGERUJDUVNDS WLOO XW OlQGVNEDNJUXQG
%HUlNQLQJ DY PHUNRVWQDGHU I|U EHE\JJHOVHVWUXNWXUHQ DNWXD OLVHUDV$QWDOHWVH[nULQJDURFKGHQJHQRPVQLWWOLJDNRVWQDGHQSHU HOHY I|U I|UVNROHNODVV EHDNWDV YLG EHUlNQLQJHQ DY VWDQGDUG NRVWQDGHQ
1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ
, NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ I|U JUXQGVNRODQ EHDNWDV nOGHUVVWUXNWXUHQ EHKRYHW DY PRGHUVPnOVXQGHUYLVQLQJ RFK XQGHUYLVQLQJ L VYHQVND VRPDQGUDVSUnNVDPWPHUNRVWQDGHUI|UVPnVNRORURFKVNROVNMXWV NRVWQDGHUWLOOI|OMGDYNRPPXQHQVJHRJUDILVNDVWUXNWXU
6WDQGDUGNRVWQDGHQ I|U JUXQGVNRODQ EHUlNQDV SHU NRPPXQ XWLIUnQDQGHOHQEDUQ−nUDQGHOHQEDUQPHGILQVNWHOOHUXWRP QRUGLVNW PHGERUJDUVNDS VDPW HQ WHRUHWLVNW EHUlNQDG NRVWQDG I|U VPnVNRORURFKVNROVNMXWVDUXWLIUnQEDUQHQVJHRJUDILVNDI|UGHOQLQJ LQRPNRPPXQHQ
$QWDOHWEDUQSHUNRPPXQPXOWLSOLFHUDVPHGGHQJHQRPVQLWWOLJD NRVWQDGHQ SHU HOHY LULNHW 2P GH EHUlNQDGH NRVWQDGHUQD LNRP PXQHQ I|U PRGHUVPnOVXQGHUYLVQLQJ VPn VNRORU RFK VNROVNMXWVDU
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
|YHUVWLJHUULNVJHQRPVQLWWHWJ|UVHWWWLOOlJJPRWVYDUDQGHGHEHUlN QDGH PHUNRVWQDGHUQD , DQQDW IDOO J|UV Sn PRWVYDUDQGH VlWW HWW DYGUDJ 7LOOlJJDYGUDJ I|U VPn VNRORU RFK VNROVNMXWVDU YDULHUDU PHOODQ6RUVHOHRFK−6ROQDNURQRUSHULQYnQDUH)|U PRGHUVPnOVXQGHUYLVQLQJ lU YDULDWLRQHQ IUnQ %RWN\UND WLOO −1RUVM|RFK<GUHNURQRUSHULQYnQDUH
6HGDQ QXYDUDQGH XWMlPQLQJVV\VWHP LQI|UGHV KDU JUXQG VNROHPRGHOOHQLSULQFLSYDULWRI|UlQGUDG(QXSSGDWHULQJDYGHQGHO VRP U|U PHUNRVWQDGHU I|U VPn VNRORU RFK VNROVNMXWVDU JHQRP I|UGHV IUnQ HIWHU I|UVODJ IUnQ .RPPXQDOD XWMlPQLQJVXWUHG QLQJHQ $QWDOHW EDUQ SHU NRPPXQ GHQ ULNVJHQRPVQLWWOLJD HOHY NRVWQDGHQVDPWEDUQPHGXWRPQRUGLVNWRFKILQVNWPHGERUJDUVNDS XSSGDWHUDV nUOLJHQ 'HQ WHRUHWLVNW EHUlNQDGH NRVWQDGHQ I|U VPn VNRORURFKVNROVNMXWVDUE\JJHUSnXSSJLIWHURPEDUQHQVERVlWWQLQJ YLG nUVVNLIWHW RFK KDU VnOHGHV LQWH XSSGDWHUDWV 'HQ IUnQ I|UNRPPXQHUQDREOLJDWRULVNDI|UVNROHNODVVHQRPIDWWDVLQWH DYQXYDUDQGHNRVWQDGVXWMlPQLQJI|UJUXQGVNRODHOOHUEDUQRPVRUJ
,NRVWQDGVXWMlPQLQJHQRPI|UGHODVGU\JWPLOMDUGHUNUR QRU 'HW VW|UVWD WLOOlJJHW I|U JUXQGVNRODQ NURQRU SHU LQ YnQDUHKDU(NHU|NRPPXQRFKGHWVW|UVWDDYGUDJHWNURQRU SHULQYnQDUHKDU6ROQDNRPPXQ
5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ
)|U DWW DQDO\VHUD PRGHOOHQV WUlIIVlNHUKHW MlPI|UV NRPPXQHUQDV UHGRYLVDGH NRVWQDGHU I|U HWW nU RFK EHUlNQDG VWDQGDUGNRVWQDG WYn nU HIWHU UHGRYLVQLQJVnUHW 5HGRYLVDGH NRVWQDGHU PRWVYDUDU Gn VDPPDnUVRPXQGHUODJVGDWDYLGEHUlNQLQJDYVWDQGDUGNRVWQDGHQ
)|UNDQSURFHQWDYGHUHGRYLVDGHNRVWQDGVVNLOOQDGHUQD PHOODQ NRPPXQHUQD I|UNODUDV DY JUXQGVNROHPRGHOOHQ 'HW lU HQ VlQNQLQJ MlPI|UW PHG I|UHJnHQGH nU Gn PRWVYDUDQGH WDO YDU SURFHQW'HNYDUVWnHQGHVNLOOQDGHUQDEHURUSnVNLOOQDGHULHIIHN WLYLWHWDPELWLRQVQLYnRFKVNLOOQDGHULVlWWHWDWWUHGRYLVDRFKEHUlN QDNRVWQDGHU'HWNDQRFNVnEHURSnVWUXNWXUHOODIDNWRUHUVRPLQWH PRGHOOHQInQJDUXSS
6WRUVWlGHUQD RFK JOHVE\JGVNRPPXQHUQD lU GH JUXSSHU GlU GH EHUlNQDGH VWDQGDUGNRVWQDGHUQD XQGHUVWLJHU NRVWQDGHQ 7DU PDQ lYHQKlQV\QWLOOGHHUVlWWQLQJDUNRPPXQHUQDInULGHLFNHYHUNVDP KHWVDQNQXWQDGHOPRGHOOHUQDWH[JUXQGVNRODQVDQGHODYXSSYlUP QLQJVNRVWQDGHU PP |YHUVWLJHU lYHQ JOHVE\JGVNRPPXQHUQDV
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
VWDQGDUGNRVWQDG GH UHGRYLVDGH NRVWQDGHUQD %HDNWDV lYHQ XWIDOOHW DY GH LFNH YHUNVDPKHWVDQNQXWQD GHOPRGHOOHUQDV XWIDOO I|UNODUDV GU\JWSURFHQWDYNRVWQDGVVNLOOQDGHUQD
7DEHOO5HGRYLVDGQHWWRNRVWQDGRFKEHUlNQDGVWDQGDUG NRVWQDGI|UJUXQGVNRODQ2YlJGDJHQRPVQLWWI|UNRPPXQJUXSSHU LNURQRUSHULQYnQDUH
.RPPXQJUXSS 1HWWRNRVWQDG 6WDQGDUGNRVWQDG 6NLOOQDG
6WRUVWlGHU )|URUWHU 6W|UUHVWlGHU 0HGHOVWRUDVWlGHU ,QGXVWULNRPPXQHU /DQGVE\JVNRPPXQHU *OHVE\JGVNRPPXQHU gYULJDVW|UUH gYULJDPLQGUH 5LNHW .lOOD6&%
$WWVWRUVWlGHUQDKDUHQOlJUHVWDQGDUGNRVWQDGRFKlYHQOlJUHUHGR YLVDG QHWWRNRVWQDG SHU LQYnQDUH lQ |YULJD NRPPXQJUXSSHU I|U NODUDVGHOYLVDYDWWDQGHOHQLJUXQGVNROHnOGUDUQDlUEHW\GOLJWOlJUH lQULNVJHQRPVQLWWHW6RPJUXSSHUKDUVWRUVWlGHUQDRFKJOHVE\JGV NRPPXQHUQD GlUHPRW K|JVW NRVWQDGHU SHU JUXQGVNROHHOHY 6WRU VWlGHUKDUGHK|JVWDORNDONRVWQDGHUQDEnGHSHUNYDGUDWPHWHURFK SHUHOHYbYHQNRVWQDGHQSHUHOHYH[NOXVLYHORNDOHUOLJJHUK|JUHlQ I|U|YULJDNRPPXQJUXSSHU*UXSSHQKDUlYHQK|JVWNRVWQDGHUSHU HOHY I|U XQGHUYLVQLQJ IUlPVW OlUDUO|QHU YLONHW EOD NDQ EHUR Sn K|JD NRVWQDGHU I|U PRGHUVPnOVXQGHUYLVQLQJ RFK HWW K|JUH O|QH OlJH
bYHQ JUXSSHQ JOHVE\JGVNRPPXQHU KDU K|JD NRVWQDGHU I|U ORNDOHUEHURHQGHSnVW|UUH\WDSHUHOHY.YDGUDWPHWHUNRVWQDGHQlU GRFN OlJUH lQ JHQRPVQLWWHW I|U VDPWOLJD NRPPXQHU RFK |YULJD NRPPXQJUXSSHU(OHYNRVWQDGHQH[NOXVLYHORNDOHUlUOlJUHlQVWRU VWlGHUQDV PHQ K|JUH lQ |YULJD NRPPXQJUXSSHUV +lU LQJnU EOD K|JUHNRVWQDGHUI|UXQGHUYLVQLQJGYVIUlPVWOlUDUO|QHU%nGHVWRU VWlGHU RFK JOHVE\JGVNRPPXQHU KDU K|JUH OlUDUWlWKHW lQ |YULJD NRPPXQJUXSSHU2PPDQlYHQEHDNWDUNRVWQDGHUI|UVNROVNMXWVDU
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
VDPW HUVlWWQLQJDU WLOO IULVWnHQGH VNRORU KDU JOHVE\JGVNRPPXQHU RFKVWRUVWlGHULVWRUWVHWWOLNDK|JDNRVWQDGHUSHUIRONERNI|UGHOHY
*OHVE\JGVNRPPXQHUQDV K|JUH XQGHUYLVQLQJVNRVWQDGHU RFK K|JUHOlUDUWlWKHWVDPWVNROVNMXWVNRVWQDGHUNDQLVWRUXWVWUlFNQLQJ I|UNODUDV DY PLQGUH VNROHQKHWHU RFK HOHYHUQDV VW|UUH DYVWnQG WLOO VNRODQ
.RVWQDGHUQD I|U PRGHUVPnOVXQGHUYLVQLQJHQ SHU NRPPXQ KDU LQWH VlUUHGRYLVDWV DY 6NROYHUNHW VHGDQ 'HW ILQQV GlUI|U EH JUlQVDGHP|MOLJKHWHUDWWMlPI|UDNRPPXQHUQDVNRVWQDGHUPHGGH VWDQGDUGNRVWQDGHU VRP EHUlNQDWV L GHOPRGHOOHQ I|U JUXQGVNRODQ 6LVWD JnQJHQ GHVVD XSSJLIWHU VlUUHGRYLVDGHV SnSHNDGHV lYHQ DWW GHQQD NRVWQDG KnOOHU HQ OlJUH NYDOLWHW lQ GH |YULJD XSSJLIWHUQD , QnJUD IDOO I|UHNRP RFNVn RVlNHUKHW RP DQWDOVXSSJLIWHU LIUnJD RP HOHYHU VRP GHOWDU L PRGHUVPnOVXQGHUYLVQLQJHQ 2UVDNHQ XSSJDYV YDUD VYnULJKHWHU DWW VlUVNLOMD GHVVD NRVWQDGHU IUnQ µYDQOLJµ XQGHU YLVQLQJVNRVWQDG .RVWQDGHUQD I|U PRGHUVPnOVXQGHUYLVQLQJHQ Sn ULNVQLYn JnU GlUI|U LQWH DWW In IUDP XU GHQ NRPPXQDOD NRVWQDGV UHGRYLVQLQJHQ'HQWRWDODNRVWQDGVQLYnQVRPDQYlQGVLQXYDUDQGH XWMlPQLQJ I|UHIDOOHU GRFN ULPOLJ L I|UKnOODQGH WLOO DQWDOHW PRGHUV PnOVOlUDUH
'HQ XSSI|OMQLQJ VRP .RPPXQDOD XWMlPQLQJVXWUHGQLQJHQ JMRUGH DYVHHQGH nUV NRVWQDGHU SHNDGH Sn DWW DQGHOHQ JUXQGVNROHHOHYHU VRP GHOWRJ L PRGHUVPnOVXQGHUYLVQLQJ L VWRU XWVWUlFNQLQJ VDPYDULHUDGH PHG DQGHOHQ VNROEDUQ PHG ILQVNW HOOHU XWRPQRUGLVNW PHGERUJDUVNDS 9LVVD XQGDQWDJ NXQGH GRFN NRQ VWDWHUDV
gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
.RPPLWWpQ J|U EHG|PQLQJHQ DWW JUXQGVNROHPRGHOOHQ E|U I|U lQGUDV L WYn DYVHHQGHQ 'HW JlOOHU XQGHUODJHW I|U DWW EHUlNQD NRVWQDGHUQDI|UPRGHUVPnOVXQGHUYLVQLQJHQRFKDWWLXWMlPQLQJHQ WDKlQV\QWLOODWWGHQNRPPXQDODVNRODQXW|NDWVPHGHQI|UVNROH NODVV'HVVXWRPI|UHVOnUNRPPLWWpQDWWXQGHUODJHWI|UDWWEHUlNQD PHUNRVWQDGHUI|UEHE\JJHOVHVWUXNWXUHQDNWXDOLVHUDV
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
)|UVNROHNODVV
)UnQEOHYI|UVNROHNODVVHQI|UNRPPXQHUQDREOLJDWRULVNYHUN VDPKHWRUJDQLVHUDGLQRPJUXQGVNRODQ'HQQDYHUNVDPKHWRPIDWWDV HPHOOHUWLG LQWH DY QXYDUDQGH NRVWQDGVXWMlPQLQJ HIWHUVRP NRVW QDGVXQGHUODJ LQWH IDQQV WLOOJlQJOLJW YLG I|UHJnHQGH |YHUV\Q DY NRVWQGVXWMlPQLQJHQ cU YDU HOHYHU LQVNULYQD L I|U VNROHNODVVYDUDYSURFHQWYDUVH[nU7RWDOWYDUFDSURFHQWDY DOOD VH[nULQJDU LQVNULYQD L I|UVNROHNODVV nU .RVWQDGHQ I|U I|UVNROHNODVVYDUVDPPDnUGU\JWPLOMDUGHUNURQRU9HUNVDPKHW PHG NRPPXQDO KXYXGPDQ VYDUDU I|U FD SURFHQW DY GHQ WRWDOD NRVWQDGHQ'HQJHQRPVQLWWOLJDNRVWQDGHQSHUHOHYlUGU\JW NURQRUHOOHUNURQRUSHULQYnQDUH(OHYNRVWQDGHQLJUXQGVNROH PRGHOOHQYDUVDPPDnUGU\JWNURQRU
(IWHUVRPQlVWDQDOODVH[nULQJDUJnULI|UVNROHNODVVJ|UNRPPLW WpQEHG|PQLQJHQDWWPDQLQWHEHK|YHUEHUlNQDVWDQGDUGNRVWQDGHQ I|UI|UVNROHNODVVXWLIUnQDWWHIWHUIUnJDQVNXOOHYDUDROLNDVWRULROLND GHODU DY ODQGHW 6WDQGDUGNRVWQDGHQ NDQ GlUI|U EHUlNQDV XWLIUnQ DQGHOHQ VH[nULQJDU RFK GHQ JHQRPVQLWWOLJD HOHYNRVWQDGHQ SHU VH[nULQJ$QWDOHWVH[nULQJDURFKGHQJHQRPVQLWWOLJDNRVWQDGHQSHU HOHY I|U I|UVNROHNODVV I|UHVOnV GlUI|U LQJn VRP HQ Q\ GHO L JUXQGVNROHPRGHOOHQ 'HW J|UV JHQRP DWW DQWDOHW VH[nULQJDU SHU NRPPXQPXOWLSOLFHUDVPHGGHQULNVJHQRPVQLWWOLJDNRVWQDGHQSHU HOHY L I|UVNROHNODVV .RVWQDGHQ SHU HOHY L I|UVNROHNODVV XSSJLFN WLOO FD DY HOHYNRVWQDGHQ L JUXQGVNRODQ , JUXQGVNROH PRGHOOHQEHUlNQDVPHUNRVWQDGHUI|UPRGHUVPnOVXQGHUYLVQLQJRFK JOHV EHE\JJHOVHVWUXNWXU (IWHUVRP PRGHUVPnOVXQGHUYLVQLQJ RFK VNROVNMXWV L I|UVNROHNODVV LQWH lU REOLJDWRULVNW I|U NRPPXQHUQD J|UV LQJD EHUlNQLQJDU DY VnGDQD PHUNRVWQDGHU 'HQ GHO DY NRVW QDGHQVRPDYVHUVNROEDUQVRPVRUJHQI|UVH[nULQJDUQDI|UHVOnVLQJnL GHOPRGHOOHQI|UEDUQRPVRUJHQ
'HQ VDPPDQODJGD RPI|UGHOQLQJVHIIHNWHQ WLOO I|OMG DY I|UlQG ULQJDU L EnGH EDUQRPVRUJV RFK JUXQGVNROHPRGHOOHQ JHU PLQGUH RPI|UGHOQLQJVHIIHNWHU lQ L GH HQVNLOGD PRGHOOHUQD YDU I|U VLJ 2UVDNHQlUDWWHQSRVLWLYHIIHNWLGHQHQDPRGHOOHQJHUHQQHJDWLY HIIHNWLGHQDQGUDRFKYLFHYHUVD
'HW lU HQGDVW WLR NRPPXQHU VRP InU HQ VDPPDQODJG QHJDWLY I|UlQGULQJ VRP |YHUVWLJHU NURQRU SHU LQYnQDUH 5HVWHQ DY NRPPXQHUQDInUHQI|UlQGULQJVRPlUPLQGUHQHJDWLYHOOHUSRVLWLY MlPI|UWPHGGDJHQVXWIRUPQLQJ)HPWRQNRPPXQHUInUHQSRVLWLY I|UlQGULQJVRPlUVW|UUHlQNURQRUSHULQYnQDUH
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
bYHQ Sn NRPPXQJUXSSVQLYn lU GHW UHODWLYW VPn XWIDOOVI|UlQG ULQJDUWLOOI|OMGDYlQGULQJDULGHEnGDGHOPRGHOOHUQD6WRUVWlGHURFK I|URUWVNRPPXQHUI|UORUDUPHGDQ|YULJDNRPPXQHUWMlQDUSn|YHU IO\WWQLQJHQ 2UVDNHQ WLOO DWW I|URUWVNRPPXQHUQD I|UORUDU lU DWW GHVVD RIWDVW KDU WLOOlJJ L EDUQRPVRUJVPRGHOOHQ RFK QlU RPVOXW QLQJHQLGHOPRGHOOHQPLQVNDUVlQNVWLOOlJJHWI|UGHVVDNRPPXQHU
0RGHUVPnOVXQGHUYLVQLQJ
$QGHOHQEDUQVRPlUEHUlWWLJDGHWLOOPRGHUVPnOVXQGHUYLVQLQJLGH NRPPXQDOD JUXQGVNRORUQD lU NQDSSW SURFHQW OlVnUHW 8QJHIlUKlOIWHQDYGHEHUlWWLJDGHGHOWDULPRGHUVPnOVXQGHUYLVQLQJ SURFHQW L PRGHUVPnOVXQGHUYLVQLQJ RFK SURFHQW L XQGHU YLVQLQJ L VYHQVND VRP DQGUDVSUnN 9DULDWLRQHUQD L GHOWDJDQGH PHOODQ NRPPXQJUXSSHU RFK HQVNLOGD NRPPXQHU lU VWRUD 'HW lU lYHQ VWRUD VNLOOQDGHU L EHUlWWLJDGH HOHYHUV GHOWDJDQGH EHURHQGH Sn HOHYHQVPRGHUVPnO
'HQ YDULDEHO VRP KLWWLOOV DQYlQGV L XWMlPQLQJVEHUlNQLQJDUQD GYV DQGHOHQ EDUQ − nU PHG ILQVNW HOOHU XWRPQRUGLVNW PHG ERUJDUVNDS |YHUHQVVWlPPHU LQWH PHG GH JUXSSHU VRP lU EHUlWWL JDGH WLOO PRGHUVPnOVXQGHUYLVQLQJ $QGHOHQ EDUQ PHG ILQVNW HOOHU XWRPQRUGLVNW PHGERUJDUVNDS XSSJnU WLOO GU\JW SURFHQW MlPI|UW PHGGHEHUlWWLJDGHVDQGHOFDSURFHQWRFKGHGHOWDJDQGHVDQGHO FD SURFHQW , YLVVD DYVHHQGHQ |YHUHQVVWlPPHU GH EHUlWWLJDGHV DQGHO ElWWUH PHG EDUQ PHG QnJRQ DQQDQ GHILQLWLRQ Sn XWOlQGVN EDNJUXQG 6YHQVNW PHGERUJDUVNDS lU KHOOHU LQJHQ EHJUlQVQLQJ L UlWWHQWLOOPRGHUVPnOVXQGHUYLVQLQJ'HILQLWLRQHQSnXWOlQGVNEDN JUXQGlUDWWVMlOYYDUDI|GGXWRPODQGVHOOHUDWWYDUDI|GGL6YHULJH PHQ DWW HQ HOOHU EnGD I|UlOGUDUQD lU I|GGD XWRPODQGV 0HQ HIWHU VRP DQGHOHQ DY GH EHUlWWLJDGH VRP IDNWLVNW GHOWDU L VnGDQ XQGHU YLVQLQJYDULHUDUNUDIWLJWRFKDWWNYDOLWHWHQSnYDULDEHOQµEHUlWWLJDGH HOHYHUµ HQOLJW 6&%V NYDOLWHWVGHNODUDWLRQ DY VWDWLVWLNHQ NDQ YDUD OlJUH HIWHUVRP XSSJLIWVOlPQDUQD L YLVVD IDOO LQWH NlQQHU WLOO YLOND HOHYHUVRPlUEHUlWWLJDGHWLOOVnGDQXQGHUYLVQLQJ
.RPPLWWpQ I|UHVOnU GlUI|U DWW QXYDUDQGH YDULDEHO EDUQ PHG ILQVNWHOOHUXWRPQRUGLVNWPHGERUJDUVNDSHUVlWWVPHGEDUQPHGHQ Q\ YDULDEHO XWOlQGVN EDNJUXQG GYV EDUQ − nU I|GGD XWDQI|U 6YHULJH 1RUJH RFK 'DQPDUN HOOHU GlU EnGD I|UlOGUDUQD lU I|GGD XWDQI|U GHVVD OlQGHU 'HQQD DYJUlQVQLQJ DY HOHYHU PHG XWOlQGVN
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
EDNJUXQG|YHUHQVVWlPPHUGHVVXWRPDQWDOVPlVVLJWElVWPHGDQWDOHW EHUlWWLJDGH
6PnVNRORURFKVNROVNMXWVDU
(Q XSSGDWHULQJ DY GHQ GHO VRP U|U PHUNRVWQDGHU I|U VPn VNRORU RFK VNROVNMXWVDU JHQRPI|UGHV IUnQ HIWHU I|UVODJ IUnQ .RP PXQDOD XWMlPQLQJVXWUHGQLQJHQ 'HQQD XSSGDWHULQJ EDVHUDGHV Sn YDULNRPPXQHQEDUQHQYDUERVDWWDYLGnUVVNLIWHW
%HUlNQLQJHQ DY PHUNRVWQDGHU I|U VPn VNRORU XWJnU IUnQ WYn NRVWQDGVIXQNWLRQHUHQI|UOnJRFKPHOODQVWDGLHVNRORURFKHQI|U K|JVWDGLHVNRORU VRP WRJV IUDP DY 6WUXNWXUNRVWQDGVXWUHGQLQJHQ 'HVVDNRVWQDGVIXQNWLRQHUKDUKLWWLOOVLQWHXSSGDWHUDWV*OHVE\JGV YHUNHW KDU Sn 8WMlPQLQJVNRPPLWWpQV XSSGUDJ JMRUW HQ I|UQ\DG XSSGDWHULQJDYEODJUXQGVNRODQVPHUNRVWQDGHUI|UJOHVEHE\JJHO VHVWUXNWXU *OHVE\JGVYHUNHW KDU UHGRYLVDW XWJnQJVSXQNWHUQD I|U GHWWD DUEHWH L ELODJD *OHVE\JGVYHUNHW KDU XSSGDWHUDW NRVWQDGV IXQNWLRQHUQD RFK VNROVNMXWVNRVWQDGHUQD PHG XWJnQJVSXQNW IUnQ DNWXHOODUH XQGHUODJ (Q XSSGDWHULQJ KDU lYHQ JMRUWV DY DQWDOHW VNROHQKHWHUVNROVWRUOHNDUVNRORUQDVORNDOLVHULQJVDPWVNROVNMXWVDU PHGXWJnQJVSXQNWIUnQHOHYHUQDVJHRJUDILVNDI|UGHOQLQJnUVVNLIWHW
(IIHNWHQ DY HQ XSSGDWHULQJ DY EHUlNQLQJHQ I|U VPn VNRORU RFK VNROVNMXWVDU EOLU L YLVVD IDOO UHODWLYW VWRU (IWHUVRP GHW JnWW VH[ nU VHGDQ I|UHJnHQGH XSSGDWHULQJ KDU GHW L HQ GHO NRPPXQHU VNHWW VWRUD I|UlQGULQJDU L HOHYDQWDO SHU NRPPXQ HOOHU SHU NRPPXQGHO EnGH SRVLWLYD RFK QHJDWLYD $QWDOHW JUXQGVNROHHOHYHU L ODQGHW KDU |NDWPHGFDSURFHQWXQGHUGHQQDSHULRG)OHUHOHYHUSHUVNROD JHU HQ OlJUH EHUlNQDG PHUNRVWQDG SHU HOHY L VPn VNRORU YDUYLG GHQQDNRPSHQVDWLRQUHGXFHUDV,DQGUDNRPPXQHUKDUXQGHUODJHW I|U YLVVD VPn VNRORU E OLYLW I|U OLWHW RFK VNRORUQD KDU µODJWV QHUµ L EHUlNQLQJVPRGHOOHQ,YLVVDNRPPXQHUPHGP\FNHWVWRUDDYVWnQG RFKIn K|JVWDGLHHOHYHULHQNRPPXQGHONDQPRGHOOHQJHLQVWDELOD UHVXOWDWSnVnVlWWDWWHQVNROHQKHWVRPI|UVYLQQHUHWWnUSnJUXQGDY I|UOnJWHOHYXQGHUODJnWHUXSSVWnUQnJRWnUVHQDUHRPHOHYXQGHUODJHW |NDW (Q VnGDQ HIIHNW E|U NXQQD XQGYLNDV HOOHU nWPLQVWRQH J|UDV PLQGUH JHQRP DWW EHUlNQLQJHQ DY PHUNRVWQDGHU I|U VPn VNRORU J|UVVRPHWWJHQRPVQLWWI|UWUHnU
)|UDWW|NDVWDELOLWHWHQLGHVVDEHUlNQLQJDUI|UHVOnUGlUI|UNRP PLWWpQ DWW PHUNRVWQDGHUQD I|U JOHV EHE\JJHOVHVWUXNWXU EDVHUDV Sn
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
GHW JHQRPVQLWWOLJD EHUlNQDGH NRVWQDGHQ VPn VNRORU RFK VNRO VNMXWVDUI|UWUHnU
(NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
'HI|UlQGULQJDUVRPI|UHVOnVYDGJlOOHUXQGHUODJHWI|UEHUlNQLQJDY NRVWQDGHU I|U PRGHUVPnOVXQGHUYLVQLQJ VDPW XSSGDWHULQJHQ DY PHUNRVWQDGHU I|U VPn VNRORU RFK VNROVNMXWVDU OHGHU WLOOYLVVD RP I|UGHOQLQJVHIIHNWHUPHOODQNRPPXQHUQD
7DEHOO 8WIDOOVI|UlQGULQJ L JUXQGVNROHPRGHOOHQ MlPI|UW PHG QXYDUDQGHXWIRUPQLQJ.URQRUSHULQYnQDUHRFKDQWDONRPPXQHU
.ULQYnQDUH 7RWDOI|UlQGULQJ
0D[SRVLWLYI|UlQGULQJ
0D[QHJDWLYI|UlQGULQJ
!
−
−
−
−
−
−
−
!
6DPPDQWDJHW OLJJHU KlOIWHQ DY NRPPXQHUQD L LQWHUYDOOHW NURQRU SHU LQYnQDUH GU\JW SURFHQW OLJJHU L LQWHUYDOOHW NURQRU SHU LQYnQDUH 1lU PDQ E\WHU XW QXYDUDQGH PHG ERUJDUVNDSVYDULDEHOPRWHQYDULDEHOVRPLVWlOOHWEDVHUDVSnXWOlQGVN EDNJUXQGInUSURFHQWDYNRPPXQHUQDHQI|UlQGULQJLQRPLQWHU YDOOHW NURQRU SHU LQYnQDUH 1nJUD NRPPXQHU L 7RUQHGDOHQ InU GHQ VW|UVWD QHJDWLYD I|UlQGULQJHQ 7LOO VWRU GHO EHURU QlPQGD I|UlQGULQJ Sn DWW IOHUD DY GH EHU|UGD NRPPXQHUQD L QXYDUDQGH XWMlPQLQJ KDU µPDQXHOOW nVDWWDµ YlUGHQ Sn PHGERUJDUVNDSV YDULDEHOQ 'H L WDEHOO UHGRYLVDGH HIIHNWHUQD XWJnU IUnQ EHUlN QLQJDUXWDQVnGDQDPDQXHOODLQJUHSS'HWlUVDQQROLNWLQWHP|MOLJW DWW IXOOVWlQGLJW nWHUVSHJOD EHKRYHW DY PRGHUVPnOVXQGHUYLV QLQJ69$ L GHVVD NRPPXQHU PHG PHGERUJDUVNDSVYDULDEOHU HOOHU
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
YDULDEOHU VRP nWHUVSHJODU XWOlQGVN EDNJUXQG 'H QHJDWLYD XWIDOOV HIIHNWHUQD DY GHQQD I|UlQGULQJ InQJDV L IOHUWDOHW IDOO XSS DY GH EHJUlQVQLQJDU DY GH WRWDOD ELGUDJVPLQVNQLQJDUQD VRP NRPPLWWpQ I|UHVOnU
7DEHOO 8WIDOOVI|UlQGULQJ L JUXQGVNROHPRGHOOHQ MlPI|UW PHG QXYDUDQGHXWIRUPQLQJ.URQRUSHULQYnQDUHRFKYlJGDJHQRPVQLWW
.RPPXQJUXSS 7RWDOI|UlQGULQJ
6WRUVWlGHU )|URUWHU 6W|UUHVWlGHU 0HGHOVWRUDVWlGHU ,QGXVWULNRPPXQHU /DQGVE\JGVNRPPXQHU *OHVE\JGVNRPPXQHU gYULJDVW|UUH gYULJDPLQGUH
2PI|UGHOQLQJHQSnYHUNDVGHVVXWRPDYDWWI|UVNROHNODVVHQLQIRJDVL XWMlPQLQJVPRGHOOHQ I|U JUXQGVNRODQ 2PI|UGHOQLQJVHIIHNWHUQD I|UVWRUVWlGHURFKI|URUWHUEHURUEODSnDWWDQGHOHQVH[nULQJDUlU K|J L I|URUWVNRPPXQHU PHQ OnJ L VWRUVWlGHU YLONHW IUDPJnU DY WDEHOO bYHQ L PnQJD JOHVE\JGVNRPPXQHU SnYHUNDV XWIDOOHW QHJDWLYWDYDWWDQGHOHQVH[nULQJDUlUOlJUHlQULNVJHQRPVQLWWHW
*\PQDVLHVNROD
.RPPLWWpQV I|UVODJ 3URJUDPYDOVIDNWRUQ EHUlNQDV VRP HWW JHQRPVQLWWDYHOHYHUQDVSURJUDPYDOXQGHUWYnnU
%HUlNQLQJHQDYNRVWQDGHUI|ULQDFNRUGHULQJRFKGDJOLJDUHVRU XSSGDWHUDV
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ
6WDQGDUGNRVWQDGHQ I|U J\PQDVLHVNRODQ EHUlNQDV XWLIUnQ DQGHOHQ XQJGRPDU−nUHQWHRUHWLVNWEHUlNQDGNRVWQDGI|ULQDFNRUGH ULQJ RFK GDJOLJD UHVRU J\PQDVLHIUHNYHQV VDPW DWW ROLND XWELOG QLQJVSURJUDPLJ\PQDVLHVNRODQNRVWDUROLNDP\FNHW
6HGDQ QXYDUDQGH XWMlPQLQJVV\VWHP LQI|UGHV KDU GHO PRGHOOHQI|UJ\PQDVLHVNRODQLSULQFLSYDULWRI|UlQGUDG)UnQ HUVDWWHV GHW WLGLJDUH LQDFNRUGHULQJVWLOOlJJHW PHG HQ IDNWRU VRP EHDNWDU EHE\JJHOVHVWUXNWXUHQ 0HUNRVWQDGHU I|U JOHV EHE\JJHOVH VWUXNWXUEHUlNQDVI|UHOHYHUQDVUHVRURFKLQDFNRUGHULQJVWLOOlJJ
, NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ RPI|UGHODV GU\JW PLOMDUGHU NURQRU 'HW VW|UVWD WLOOlJJHW NURQRU SHU LQYnQDUH KDU 5REHUWVIRUV NRPPXQ RFK GHW VW|UVWD DYGUDJHW NURQRU SHU LQYnQDUH KDU 6ROQDNRPPXQ
$QWDOHW SHUVRQHU L nOGHUVJUXSSHQ RFK SURJUDPYDOVIDNWRUQ XSS GDWHUDV nUOLJHQ 3URJUDPYDOVIDNWRUQ EHUlNQDV I|U YDUMH NRPPXQ JHQRP DWW DQWDOHW HOHYHU SHU SURJUDP PXOWLSOLFHUDV PHG JHQRP VQLWWVNRVWQDGHQ L ULNHW I|U UHVSHNWLYH SURJUDP , GHQ EHUlNQDGH WRWDONRVWQDG I|U NRPPXQHQV J\PQDVLHHOHYHU EHDNWDV GlULJHQRP lYHQVNLOOQDGHULDQGHOHQXQJGRPDUVRPJnULJ\PQDVLHXWELOGQLQJ
'HQ EHUlNQDGH NRVWQDGHQ I|U LQDFNRUGHULQJ RFK GDJOLJD UHVRU KDU LQWH XSSGDWHUDWV VHGDQ GHQ LQI|UGHV nU 'HW QXYDUDQGH XQGHUODJHWEDVHUDVSnHOHYHUQDVERVWDGVRUWnUVVNLIWHW
5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ
)|U DWW DQDO\VHUD PRGHOOHQV WUlIIVlNHUKHW MlPI|UV NRPPXQHUQDV UHGRYLVDGHNRVWQDGHUI|UHWWnURFKEHUlNQDGVWDQGDUGNRVWQDGWYn nU HIWHU UHGRYLVQLQJVnUHW 5HGRYLVDGH NRVWQDGHU PRWVYDUDU Gn VDPPDnUVRPXQGHUODJVGDWDI|UEHUlNQLQJDYVWDQGDUGNRVWQDGHQ
, ILJXU KDU NRPPXQHUQDV UHGRYLVDGH NRVWQDGHU I|U J\PQD VLHVNROD nU MlPI|UWV PHG GHQ EHUlNQDGH VWDQGDUGNRVWQDGHQ nU
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
)LJXU5HGRYLVDGNRVWQDGRFKEHUlNQDGVWDQGDUGNRVWQDG I|UJ\PQDVLHVNRODQ.RPPXQYLVDXSSJLIWHULNURQRUSHULQ YnQDUH
Y LQ U H S U N G D WQ VR N R WW H Q G D LV Y R G H 5
6WDQGDUGNRVWQDGNUSHULQY
.lOOD6&%
gYHUHQVVWlPPHOVHQPHOODQUHGRYLVDGHNRVWQDGHURFKGHWHRUHWLVNW EHUlNQDGH NRVWQDGHUQD YDULHUDU *\PQDVLHPRGHOOHQ I|UNODUDU FDSURFHQWDYGHUHGRYLVDGHNRVWQDGVVNLOOQDGHUQD'HNYDUVWnHQ GH VNLOOQDGHUQD EHURU Sn VNLOOQDGHU L DPELWLRQVQLYn UHGRYLVQLQJV SULQFLSHURFKHIIHNWLYLWHW'HWNDQlYHQILQQDVVWUXNWXUHOODIDNWRUHU VRPSnYHUNDUNRPPXQHUQDVNRVWQDGHUPHQVRPQXYDUDQGHPRGHOO LQWH I|UPnU InQJD XSS 8QGHU WDOHW KDU PnQJD NRPPXQHU E\JJW XSS HJQD J\PQDVLHVNRORU VDPWLGLJW VRP HOHYXQGHUODJHW I|U WLGLJDUH J\PQDVLHNRPPXQHU GlULJHQRP PLQVNDWV YLONHW SnYHUNDW NRVWQDGHUQDI|UEnGHJDPODRFKQ\DJ\PQDVLHNRPPXQHU
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
7DEHOO5HGRYLVDGNRVWQDGRFKEHUlNQDGVWDQGDUGNRVWQDG I|UJ\PQDVLHVNRODQ2YlJGDJHQRPVQLWWI|UNRPPXQJUXSSHU LNURQRUSHULQYnQDUH
.RPPXQJUXSS 1HWWRNRVWQDG 6WDQGDUGNRVWQDG 6NLOOQDG
6WRUVWlGHU )|URUWVNRPPXQHU 6W|UUHVWlGHU 0HGHOVWRUDVWlGHU ,QGXVWULNRPPXQHU /DQGVE\JGVNRPPXQHU *OHVE\JGVNRPPXQHU gYULJDVW|UUH gYULJDPLQGUH
6XPPD
.lOOD6&%
'LIIHUHQVHQPHOODQGHUHGRYLVDGHNRVWQDGHUQDRFKJOHVE\JGVNRP PXQHUQDVVWDQGDUGNRVWQDGHUlUUHODWLYWVWRUD7DUPDQlYHQKlQV\Q WLOOGHHUVlWWQLQJDUNRPPXQHUQDInULGHLFNHYHUNVDPKHWVDQNQXWQD GHOPRGHOOHUQD WH[ J\PQDVLHVNRODQV DQGHO DY XSSYlUPQLQJV NRVWQDGHUPPPLQVNDUGLIIHUHQVHQI|UJOHVE\JGVNRPPXQHUQDWLOO FD NURQRU SHU LQYnQDUH ,QGXVWULNRPPXQHU RFK VWRUVWlGHU KDU VW|UUH DYYLNHOVHU PHOODQ EHUlNQDGH RFK UHGRYLVDGH NRVWQDGHU VRP lU²UHVSHNWLYHNURQRUSHULQYnQDUHPHGDQ|YULJDNRPPXQ JUXSSHUVYlUGHQKDUK|JUH|YHUHQVVWlPPHOVH
3URJUDPYDOVIDNWRUQ
3URJUDPYDOVIDNWRUQ KDU XQGHUV|NWV XU WYn SHUVSHNWLY )|U GHW I|UVWD DQDO\VHUDGHV YDULDWLRQHUQD L HQKHWVNRVWQDGHUQD I|U GH ROLND SURJUDPPHQ RFK YLONHQ HIIHNW GHVVD KDU Sn VWDQGDUGNRVWQDGHUQD )|UGHWDQGUDKDUVWXGHUDWVKXUI|UlQGULQJDULXQGHUODJVGDWDDQWDO HOHYHURFKDQWDOXQJGRPDU−nUSnYHUNDUVWDQGDUGNRVWQDGHQ
6RPWLGLJDUHQlPQWVEHUlNQDVSURJUDPYDOVIDNWRUQPHGXWJnQJV SXQNW IUnQ DQWDOHW J\PQDVLHHOHYHU RFK DQWDO XQJGRPDU − nU VRPERULNRPPXQHQWYnnUI|UHXWMlPQLQJVnUHW,WDEHOOUHGR YLVDVKXUNRPPXQHUQDVSURJUDPYDOVIDNWRUHUYDULHUDUPHOODQnUHQ
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
7DEHOO )|UlQGULQJDU L SURJUDPYDOVIDNWRUQ MlPI|UW PHG I|UH JnHQGH nU HQOLJW QXYDUDQGH EHUlNQLQJVPHWRG $QWDO NRPPXQHU L UHVSHNWLYHLQWHUYDOO
$QWDONRPPXQHU
.ULQY − − − − WLOO¤ WLOO¤ WLOO WLOO WLOO
6XPPD
0HGQXYDUDQGHPHWRGDWWEHUlNQDSURJUDPYDOVIDNWRUQPHGXQGHU ODJ I|U HWW nU LQQDQ XWMlPQLQJVnUHW NDQ YDULDWLRQHUQD L XWIDOOHW DY SURJUDPYDOVIDNWRUQEOLVWRUD'HWlUPHOODQRFKNRPPXQHU VRP InU I|UlQGULQJDU L SURJUDPYDOVIDNWRUQ PHOODQ nUHQ VRP |YHUVWLJHUNURQRUSHULQYnQDUHXQGHUSHULRGHQ−
0HUNRVWQDGHUI|UJOHVEHE\JJHOVHVWUXNWXU
0HUNRVWQDGHU I|U JOHV EHE\JJHOVHVWUXNWXU EHUlNQDV L QXYDUDQGH V\VWHP I|U UHVRU RFK LQDFNRUGHULQJVWLOOlJJ %HUlNQLQJVPRGHOOHQ KDU XWYHFNODWV DY .RPPXQDOD XWMlPQLQJVXWUHGQLQJHQ RFK *OHV E\JGYHUNHW
, HWW I|UVWD VWHJ EHG|PV NRPPXQHU PHG PLQVW SHUVRQHU L nOGHUQ−nUHOOHUPLQVWLQYnQDUHKDHWWWLOOUlFNOLJWHOHY XQGHUODJI|UDWWEHGULYDHJHQJ\PQDVLHXWELOGQLQJXWDQPHUNRVWQD GHU WLOO I|OMG DY OnJW HOHYXQGHUODJ .RPPXQHU VRP OLJJHU |YHU GH DQJLYQD JUlQVHUQD PHQ lQGn VDNQDU HJHQ J\PQDVLHXWELOGQLQJ XWJ|UV DY HWW InWDO I|URUWVNRPPXQHU RFK DQGUD NRPPXQHU PHG UHODWLYW NRUWD DYVWnQG WLOO DQGUD NRPPXQHU PHG J\PQDVLHXWE LOG QLQJ
, HWW DQGUD VWHJ EHG|PV |YULJD NRPPXQFHQWUD KD WLOOUlFNOLJW XQGHUODJ I|U HQ J\PQDVLHVNROD RP PLQVW SHUVRQHU L nOGHUQ
−nUILQQVLQRPNPYlJDYVWnQGVDPWLGLJWVRPYlJDYVWnQGHW WLOODQGUDJ\PQDVLHRUWHU|YHUVWLJHUNP
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
,HWWWUHGMHVWHJEHUlNQDVYlJDYVWnQGHWI|UVDPWOLJDHOHYHULODQGHW WLOO GH QlUPDVW EHOlJQD XWSODFHUDGH J\PQDVLHVNRORUQD YDUHIWHU NRVWQDGHUI|UGDJOLJDVNROUHVRURFKLQDFNRUGHULQJEHUlNQDV
)|UHOHYHUPHGNRUWDUHYlJDYVWnQGlQNPEHUlNQDVLQJDUHVH NRVWQDGHU)|UHOHYHUPHGHWWDYVWnQGWLOOQlUPDVWHJ\PQDVLHVNROD SnPHOODQRFKNPEHUlNQDVHQUHVHNRVWQDGPRWVYDUDQGHGHQ JHQRPVQLWWOLJD NRVWQDGHQ I|U HWW WHUPLQVNRUW .RPPXQHUQD lU QlPOLJHQHQOLJWODJVN\OGLJDDWWVWnI|UHOHYHUQDVNRVWQDGHUI|UUHVRU WLOO RFK IUnQ J\PQDVLHVNRODQ RP DYVWnQGHW |YHUVWLJHU NP $Y HOHYHUPHGPHUlQNPWLOOQlUPDVWHJ\PQDVLHVNRODKDUSUR FHQW DQWDJLWV ER LQDFNRUGHUDGH WLOO HQ NRVWQDG VRP PRWVYDUDU LQDFNRUGHULQJVWLOOlJJHW bYHQ NRPPXQHU PHG WLOOUlFNOLJW HOHY XQGHUODJ KDU HOHYHU LQDFNRUGHUDGH )|U VDPWOLJD NRPPXQHU KDU GlUI|UPLQVWIHPSURFHQWDYHOHYHUQDDQWDJLWVERLQDFNRUGHUDGH, NRPPXQHU XWDQ XWSODFHUDGH J\PQDVLHVNRORU KDU IHP SURFHQW DQWDJLWV Jn Sn LQGLYLGXHOOD SURJUDP L GHQ HJQD NRPPXQHQ XWDQ LQDFNRUGHULQJVNRVWQDG
.RPPXQHU PHG OLWHW HOHYXQGHUODJ RFK VWRUD DYVWnQG WLOO DQGUD J\PQDVLHRUWHU InU JHQRP GHQQD HUVlWWQLQJ HQ NRPSHQVDWLRQ I|U GHWWDRDYVHWWRPNRPPXQHQEHGULYHUJ\PQDVLHXWELOGQLQJHOOHUHM )|U GH NRPPXQHU VRP WURWV HWW OnJW HOHYXQGHUODJ EHGULYHU HJHQ XWELOGQLQJ IXQJHUDU GHQ EHUlNQDGH HUVlWWQLQJHQ VRP HQ NRPSHQ VDWLRQI|UPHUNRVWQDGHUI|UVPnJ\PQDVLHVNRORU
6NROYHUNHWUHGRYLVDUNRPPXQHUQDVNRVWQDGHUI|UHOHYHUQDVVNRO VNMXWV UHVHHUVlWWQLQJDU RFK LQDFNRUGHULQJ .RVWQDGVVNLOOQDGHUQD XWVODJHWSnVDPWOLJDHOHYHUYDULHUDUSnNRPPXQQLYnPHOODQRFK GU\JW NURQRU SHU HOHY 1nJRQ V\VWHPDWLVN XWYlUGHULQJ DY PRGHOOHQV I|UPnJD DWW XSSVNDWWD GHVVD NRVWQDGHU KDU LQWH JMRUWV HIWHUVRP DQWDOHW NRPPXQHU PHG HJHQ J\PQDVLHXWELOGQLQJ lU EH W\GOLJWIOHUlQYDGPRGHOOHQJHUXSSKRYWLOO0nQJDNRPPXQHUInU GlUI|U HQ HUVlWWQLQJ I|UUHVRU RFK LQDFNRUGHULQJ VRP lUEHW\GOLJW VW|UUHlQGHUHGRYLVDGHNRVWQDGHUQD0RGHOOHQVEHUlNQDGHNRVWQD GHUI|UHOHYHUQDVUHVRURFKLQDFNRUGHULQJ|YHUHQVVWlPPHUUHODWLYW YlOPHGGHUHGRYLVDGHNRVWQDGHUQD I|UGH NRPPXQHU VRP VDNQDU HJHQ J\PQDVLHXWELOGQLQJ RFK VRP VDPWLGLJW KDU VWRUW DYVWnQG WLOO DQGUDNRPPXQHUPHGJ\PQDVLHXWELOGQLQJ
8WYlUGHULQJHQ YLVDU lYHQ DWW PRGHOOHQ JHU HWW UHODWLYW VWDELOW XWIDOOLXWSODFHULQJHQDYJ\PQDVLHVNRORUcUVNDSDGHVILN WLYD J\PQDVLHRUWHU RFK VNDSDGHV ILNWLYD J\PQDVLHRUWHU 'nPRWVYDUDQGHEHUlNQLQJJ|UVPHGGDWDI|UnUVEHIRONQLQJ VNDSDVILNWLYDJ\PQDVLHRUWHU
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
.RPPLWWpQVVOXWVDWVlUDWWLQJDSULQFLSLHOODlQGULQJDUDYPRGHOOHQ EHK|YHUJ|UDV'lUHPRWE|UVWDELOLWHWHQLXWIDOOHWPHOODQnUHQRP P|MOLJWI|UElWWUDV9LGDUHE|UXQGHUODJHWI|UDWWEHUlNQDPHUNRVW QDGHUI|UHOHYHUQDVLQDFNRUGHULQJRFKUHVRUXSSGDWHUDV
3URJUDPYDOVIDNWRUQ
.RPPLWWpQ KDU IXQQLW DWW VWDELOLWHWHQ L GH nUOLJD XWIDOOHQ DY J\P QDVLHPRGHOOHQ NDQ I|UElWWUDV RP XQGHUODJHW I|U EHUlNQLQJDUQD EDVHUDVSnPHGHOYlUGHWDYGHWYnVHQDVWHnUHQVSURJUDPYDOVIDNWRUHU LVWlOOHWI|UHQGDVWGHWVHQDVWHnUHWVYlUGH$QWDOHWNRPPXQHUPHG I|UlQGULQJDULSURJUDPYDOVIDNWRUQVRP|YHUVWLJLWNURQRUSHU LQYnQDUHVNXOOHGlUYLGKDOYHUDV
7DEHOO cUOLJD I|UlQGULQJDU L SURJUDPYDOVIDNWRU Gn WYnnULJW JOLGDQGHPHGHOYlUGHDQYlQGV$QWDONRPPXQHULUHVSHNWLYHLQWHU YDOO
$QWDONRPPXQHULLQWHUYDOO
.ULQY − − − − WLOO¤ WLOO¤ WLOO WLOO WLOO
6XPPD
6OXWVDWVHQlUDWWHQ|NDGVWDELOLWHWVNXOOHXSSQnVRPSURJUDPYDOV NRVWQDGHUQDEHUlNQDGHV VRP HWW JHQRPVQLWW I|U WYn nU LVWlOOHW I|U VRPLGDJI|UHWWnULWDJHW
(OHYHUQDVUHVRURFKLQDFNRUGHULQJ
*OHVE\JGVYHUNHWKDUSnNRPPLWWpQVXSSGUDJJMRUWHQXSSGDWHULQJ DY EHUlNQDGH NRVWQDGHU I|U HOHYHUQDV UHVRU RFK LQDFNRUGHULQJ , QnJUD HQVWDND IDOO KDU XQGDQWDJ JMRUWV IUnQ GHQ WLGLJDUH EHVNULYQD PRGHOOHQ RFK HQ PDQXHOO XWSODFHULQJ DY HWW InWDO J\PQDVLHVNRORU
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
KDUGlUYLGJMRUWVI|UDWWElWWUHVSHJODKXUGHQIDNWLVNDSODFHULQJHQ DYJ\PQDVLHVNRORUVHUXWLYLVVDGHODUDYODQGHW6\IWHWlUDWWXQG YLND WLOOIlOOLJD RPI|UGHOQLQJVHIIHNWHU WH[ QlU HOHYXQGHUODJHW HWW HQVWDNDnUOLJJHUXQGHUGHDQYlQGDJUlQVYlUGHQD
, WDEHOO YLVDV HIIHNWHUQD Sn WLOOlJJ HOOHU DYGUDJ I|U PHU NRVWQDGHU I|U LQDFNRUGHULQJ RFK GDJOLJD UHVRU Gn QXYDUDQGH EH UlNQLQJ DYVHHQGH nUV ERVlWWQLQJVP|QVWHU MlPI|UV PHG GHW XSSGDWHUDGHERVlWWQLQJVP|QVWUHWDYVHHQGHnU)|UDOODNRP PXQJUXSSHU lU I|UlQGULQJDUQD VPn 7LOOlJJHW I|U JOHVE\JGVNRP PXQHU|NDUQnJRWYLONHWEHURUSnDWWHOHYXQGHUODJHW|NDWVDPWLGLJW VRPGHQWRWDODEHIRONQLQJHQPLQVNDW,QnJUDIDOOKDUIlUUHILNWLYD J\PQDVLHVNRORUSODFHUDVLGHVVDNRPPXQHUWLOOI|OMGDYHWWPLQVNDW HOHYXQGHUODJ'lUPHG|NDUNRPPXQHUQDVWHRUHWLVNDNRVWQDGHUI|U LQDFNRUGHULQJ RFK UHVRU *HQRP XSSGDWHULQJHQ KDU L JUXSSHQ JOHVE\JGVNRPPXQHU GHQ EHUlNQDGH NRVWQDGHQ I|U HOHYHUQDV LQ DFNRUGHULQJ RFK GDJOLJD UHVRU |NDW IUnQ WLOO NURQRU SHU LQYnQDUH
7DEHOO(IIHNWHUDYXSSGDWHULQJDYPHUNRVWQDGHUI|ULQDFNRU GHULQJRFKUHVRU.URQRUSHULQYnQDUH2YlJGDJHQRPVQLWW
.RPPXQJUXSS 1XYDUDQGH 8SSGDWHUDW 6NLOOQDG WLOOlJJDYGUDJ WLOOlJJDYGUDJ WLOOlJJDYGUDJ
6WRUVWlGHU )|URUWVNRPPXQHU 6W|UUHVWlGHU 0HGHOVWRUDVWlGHU ,QGXVWULNRPPXQHU /DQGVE\JGVNRPPXQHU *OHVE\JGVNRPPXQHU gYULJDVW|UUH gYULJDPLQGUH
(NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
'HQI|UHVODJQDI|UlQGULQJHQPHGWYnnUVPHGHOYlUGHLSURJUDPYDOV IDNWRUQ LQQHElU LQJD HNRQRPLVND NRQVHNYHQVHU Sn QnJUD nUV VLNW (QVNLOGDnUNDQHQNRPPXQInHWW|NDWHOOHUPLQVNDWWLOOlJJDYGUDJ I|U SURJUDPYDOVIDNWRU MlPI|UW PHG GDJHQV EHUlNQLQJVXQGHUODJ PHQ XWVODJHW |YHU IOHUD nU NRPPHU LQJHQ RPI|UGHOQLQJ PHOODQ
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
NRPPXQHUDWWlJDUXPWLOOI|OMGDYGHQQDI|UlQGULQJ)|UlQGULQJHQ L EHUlNQLQJVXQGHUODJHW I|U SURJUDPYDOVIDNWRUQ |NDU I|UYLVVR HIWHUVOlSQLQJHQ PHQ NRPPLWWpQ DQVHU DWW I|UGHOHQ PHG VWDELODUH SODQHULQJVI|UXWVlWWQLQJDU |YHUYlJHU GHQ PLQVNDQGH DNWXDOLWHWHQ L GDWDXQGHUODJHW
)|UlQGULQJDUQD L GHQ WHRUHWLVNW EHUlNQDGH NRVWQDGHQ I|U LQ DFNRUGHULQJ RFK GDJOLJD UHVRU LQQHElU VPn I|UlQGULQJDU VHWW Sn NRPPXQJUXSSVQLYnPHQI|UHQVNLOGDNRPPXQHUNDQI|UlQGULQJHQ EOL VW|UUH (WW PLQVNDW WLOOlJJ L PRGHOOHQ EHURU Sn DWW GHVVD NRP PXQHULROLNDDYVHHQGHQInWWHQXUNRVWQDGVV\QSXQNWPHUJ\QQVDP EHIRONQLQJVVWUXNWXUYLONHWGlUPHGRFNVnSnYHUNDUGHUDVNRVWQDGHU I|UUHVRURFKLQDFNRUGHULQJ
bOGUHRPVRUJ
.RPPLWWpQVI|UVODJ cOGHUVLQGHOQLQJHQ L WLRnUVJUXSSHU HUVlWWV PHG IHPnUVJUXSSHU (WQLFLWHWVIDNWRUQ lQGUDV WLOO DWW DYVH SHU VRQHU I|GGD LQRP UHVSHNWLYH XWDQI|U 1RUGHQ .RVWQDGVXQGHU ODJHW XSSGDWHUDV RFK GH nUOLJD EHUlNQLQJDUQD XSSGDWHUDV PHG DYVHHQGH SnN|Q nOGHUHWQLFLWHW RFK FLYLOVWnQG8QGHUODJHW WLOO EHUlNQLQJDUQD DY PHUNRVWQDGHU I|U KHPWMlQVW L JOHVE\JG XSS GDWHUDV
1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ
+LVWRULN
1XYDUDQGHEHUlNQLQJVPRGHOOEDVHUDVSnSULQFLSHUVRPI|UHVORJVDY 6WUXNWXUNRVWQDGVXWUHGQLQJHQ 8QGHUODJHW WLOO EHUlNQLQJDUQD EUHGGDGHV JHQRP HQ IlOWVWXGLH VRP JHQRPI|UGHV DY 6WDWVELGUDJV EHUHGQLQJHQ(IWHUI|UVODJIUnQ.RPPXQDODXWMlPQLQJVXWUHGQLQJHQ HUVDWWHV YDULDEHOQ VDPERHQGH PRW FLYLOVWnQG RFK PRGHOOHQ NRPS OHWWHUDGHVPHGHQHWQLFLWHWVIDNWRU6DPWLGLJWDNWXDOLVHUDGHVEHIRON QLQJVGDWD I|U EHUlNQLQJ DY PHUNRVWQDGHU L KHPWMlQVW L JOHVE\JG RFKGHlOGUHV\UNHVEDNJUXQG
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
$OOPlQEHVNULYQLQJ
%HUlNQLQJVPRGHOOHQ EHVWnU DY I\UD GHODU 'HQ GRPLQHUDQGH GHOHQ DY NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ I|UGHODV HIWHU QRUPNRVWQDGHU VRP nWHU VSHJODU YnUGEHKRYHQ I|U GHQ lOGUH EHIRONQLQJHQ L NRPPXQHUQD .RPPXQHU VRP KDU PHUNRVWQDGHU I|U UHVRU LQRP KHPWMlQVWHQ L JOHVE\JGHQInUHWWVlUVNLOWWLOOlJJ*OHVE\JGVNRPPXQHUInUlYHQHWW WLOOlJJ I|U DWW HQ VW|UUH DQGHO DY GH lOGUH KDU EHKRY DY VlUVNLOW ERHQGH Sn JUXQG DY EHE\JJHOVHVWUXNWXUHQ 6OXWOLJHQ InU VDPWOLJD NRPPXQHU HWW OLND VWRUW WLOOlJJ SHU LQYnQDUH I|U NRVWQDGHUQD I|U IlUGWMlQVWRFKKDQGLNDSSRPVRUJ
1RUPNRVWQDGHU
,QRUPNRVWQDGVEHUlNQLQJDUQDEHUlNQDVYnUGEHKRYHWI|ULQYnQDUQD nU RFK lOGUHL ROLND VRFLRHNRQRPLVND JUXSSHU.RVWQDGVXQGHU ODJHWE\JJHU Sn HQ IlOWVWXGLH VRP RPIDWWDU HQNRPPXQDO EHG|P QLQJ DYFD YnUGWDJDUHVYnUGEHKRY )HPYDULDEOHUEHVWlPPHU LQGHOQLQJHQ L ROLND VRFLRHNRQRPLVND JUXSSHU N|Q nOGHU \UNHV EDNJUXQGHWQLFLWHWRFKFLYLOVWnQG)|UYDUMHNRPPXQGHODVDQWDOHW LQYnQDUH LQ L PRWVYDUDQGH JUXSSHU +lULJHQRP NDQ UHVSHNWLYH NRPPXQVWRWDODQRUPNRVWQDGEHUlNQDV.RPPXQHUQDVIRONPlQJG I|UGHODWSnN|QnOGHURFKHWQLFLWHWXSSGDWHUDVnUOLJHQ
+HPWMlQVWLJOHVE\JG
, HWW I|UVWD VWHJ EHUlNQDV P|MOLJD VHUYLFHRUWHU I|U KHPWMlQVWHQ RUWHUVRPKDUPLQVWLQYnQDUHLQRPHQUDGLHDYWUHNLORPHWHU ,HWWDQGUDVWHJEHUlNQDVDQWDOHWlOGUHnURFKlOGUHVRPERUPHU lQNLORPHWHUIUnQQlUPDVWHVHUYLFHRUW,GHWWUHGMHVWHJHWEHUlN QDVUHVYlJHQWLOOSHUVRQHUQDlOGUHlQnU5HVYlJHQUlNQDVGlUHIWHU RP WLOO HQ UHVNRVWQDG I|U KHPWMlQVWSHUVRQDOHQ L UHVSHNWLYH NRP PXQ%HUlNQLQJDUQDEDVHUDVSnERVlWWQLQJVP|QVWUHWIUnQ
7LOOlJJI|UK|JDQGHOLVlUVNLOWERHQGH
*OHVE\JGVNRPPXQHU InU HWW WLOOlJJ I|U DWW HQ K|JUH DQGHO DY SHQVLRQlUHUQDEHK|YHUERSnLQVWLWXWLRQHUHOOHUVlUVNLOWERHQGHSn JUXQGDYEHE\JJHOVHVWUXNWXUHQ7LOOlJJHWXWJnUPHGIHPSURFHQWDY QRUPNRVWQDGHQSHULQYnQDUH
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
7LOOlJJI|UIlUGWMlQVWRFKKDQGLNDSSRPVRUJ
6DPWOLJD NRPPXQHU InU HWW JHQHUHOOW ELGUDJ I|U NRVWQDGHUQD I|U IlUGWMlQVW RFK KDQGLNDSSRPVRUJ I|U SHUVRQHU L nOGUDUQD XSS WLOO nURFKVRPLQWHRPIDWWDVDY/667LOOlJJHWlUHWWJHQHUHOOWEHORSS SnNURQRUSHULQYnQDUHRFKV\IWDUWLOODWWGHQWRWDODNRVWQDGV QLYnQ HQOLJW NRPPXQHUQDV UlNHQVNDSHU RFK GHQ WRWDOD VWDQGDUG NRVWQDGHQLNRVWQDGVXWMlPQLQJHQVNDOO|YHUHQVVWlPPD
5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ
7UlIIVlNHUKHWRFKVWDELOLWHW
'HOPRGHOOHQI|UlOGUHRPVRUJlUGHQVRPRPI|UGHODUPHVWDYNRP PXQHUQDVVDPWOLJDGHOPRGHOOHU6DPPDQODJWRPI|UGHODGHVPLO MDUGHUNURQRU'HOPRGHOOHQVYDUDURFNVnI|UGHVW|UVWDnUOLJD I|UlQGULQJDUQDDYELGUDJRFKDYJLIWHULNRVWQDGVXWMlPQLQJHQUlN QDWLNURQRUSHULQYnQDUH'HWWDEHURUGRFNLQWHSnDWWPRGHOOHQlU LQVWDELOHOOHUDWWGHWVNHUVWRUDI|UlQGULQJDULlOGUHRPVRUJHQ'HQ IUlPVWD I|UNODULQJHQ lU I|UlQGULQJDUQD L NRPPXQHUQDV LQYnQDU DQWDO (Q NRPPXQ PHG VWRU XWIO\WWQLQJ InU HQ VW|UUH NRVWQDG UlNQDWLNURQRUSHULQYnQDUHHIWHUVRPGHVRPIO\WWDULUHJHOlUXQJD RFK LQWH KDU QnJRW RPVRUJVEHKRY 'HWWD InQJDV XSS L NRVWQDGV XWMlPQLQJHQ JHQRP DWW RFNVn GHQ EHUlNQDGH VWDQGDUGNRVWQDGHQ UlNQDW L NURQRU SHU LQYnQDUH |NDU 2PYlQW InU HQ NRPPXQ PHG LQIO\WWQLQJ HQ OlJUH NRVWQDG SHU LQYnQDUH 'H WRWDOD NRVWQDGHUQD UlNQDW L NURQRU lU GlUHPRW JDQVND WU|JU|UOLJD L lOGUHRPVRUJHQ 'HVVD SnYHUNDV PHU DY I|UlQGULQJDU VRP EHURU Sn UHVSHNWLYH NRPPXQV nOGHUVVWUXNWXU HWF , NRPPXQHU PHG PnQJD JDPOD NDQ NRVWQDGHUQDWRWDOWVHWWPLQVNDRPGHWlUPnQJDVRPDYOLGHUXQGHU HWWnU
)LJXU YLVDU |YHUHQVVWlPPHOVHQ PHOODQ GHQ EHUlNQDGH VWDQ GDUGNRVWQDGHQ I|U lOGUHRPVRUJHQ RFK GHQ UHGRYLVDGH NRVWQDGHQ I|U UHVSHNWLYH NRPPXQ (WW WMXJRWDO NRPPXQHU KDU GRFN LQWH NXQQDW VlUVNLOMD lOGUHRPVRUJVNRVWQDGHUQD L VLQ UHGRYLVQLQJ RFK LQJnU GlUI|U LQWH L ILJXUHQ )|UNODULQJVJUDGHQ lU QlUPDUH SUR FHQW bOGUHRPVRUJHQ lU GlUPHG GHQ GHOPRGHOO L NRVWQDGVXWMlP QLQJHQ VRP KDU GHQ K|JVWD I|UNODULQJVJUDGHQ 6HWW |YHU WLGHQ KDU I|UNODULQJVJUDGHQGHVVXWRP|NDW
'HQ GHO VRP LQWH I|UNODUDV EHURU Sn DQGUD IDNWRUHU WH[ VNLOO QDGHU L VHUYLFHJUDG RFK HIIHNWLYLWHW VNLOOQDGHU L EHUlNQLQJ RFK
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
UHGRYLVQLQJ DY NRVWQDGHU HOOHU VNLOOQDGHU L JUlQVVQLWW I|U KXYXG PDQQDVNDSPHOODQNRPPXQHUQDRFKODQGVWLQJHQ
)LJXU )|UNODULQJVJUDG VWDQGDUGNRVWQDG ² UHGRYLVDG NRVWQDG .URQRUSHULQYnQDUH
Y 5
LQ U H S U N G D WQ VR N R WW H Q G D LV Y R G H 5
6WDQGDUGNRVWQDGNUSHULQY
<WWHUOLJDUH HQ I|UNODULQJ NDQ YDUD DWW PRGHOOHQ XWJnU IUnQ YDU LQYnQDUQD lU IRONERNI|UGD 'HW I|UHNRPPHU HPHOOHUWLG DWW PnQJD lOGUHYLVWDVWHPSRUlUWLDQGUDNRPPXQHUlQKHPNRPPXQHQGHODU DY nUHW (QOLJW 6RFLDOWMlQVWODJHQ lU GHW NRPPXQHQ GlU SHUVRQHQ YLVWDVVRPVNDOOWLOOKDQGDKnOODRPVRUJHQRFKGlUPHGKDUNRVWQDGV DQVYDUHW(IWHUVRPGHWWDLQWHInQJDVLQLNRVWQDGVXWMlPQLQJHQNDQ GHWILQQDVVNlODWWXQGHUV|NDRPIDWWQLQJHQDYGHWWDSUREOHP
1RUPNRVWQDGHU
'HWVWUXNWXUHOODYnUGEHKRYHWLROLNDVRFLRHNRQRPLVNDJUXSSHUVRP OLJJHU WLOO JUXQG I|U EHUlNQLQJDUQD E\JJHU Sn HQ IlOWXQGHUV|NQLQJ VRP JHQRPI|UGHV 'HW KDU VHGDQ GHVV VNHWW EHW\GDQGH I|U lQGULQJDU DY YnUGHQ RFK RPVRUJHQ RP GH lOGUH b'(/UHIRUPHQ KDU LQQHEXULW DWW LQVDWVHUQD I|U GH PHVW YnUGNUlYDQGH lOGUH L DOOW K|JUH JUDG NRPPLW DWW YLOD Sn NRPPXQHUQD 6DPWLGLJW KDU GH HNRQRPLVND nWVWUDPQLQJDUQD JMRUW DWW NRPPXQHUQD WYLQJDWV NRQ FHQWUHUD LQVDWVHUQD WLOO GH DOOUD lOGVWD 'HWWD KDU JMRUW DWW DQGHOHQ YnUGWDJDUH PLQVNDW VDPWLGLJW VRP LQVDWVHUQD SHU YnUGDG KDU |NDW
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
'HW ILQQV RFNVn LQGLNDWLRQHU Sn DWW RKlOVD RFK YnUGEHURHQGH KDU PLQVNDWSHUnOGHUVJUXSS
0RW EDNJUXQG DY GHVVD I|UlQGULQJDU KDU Sn NRPPLWWpQV XSS GUDJ HQ Q\ IlOWXQGHUV|NQLQJ JHQRPI|UWV XQGHU K|VWHQ VHELODJD0DWHULDOHWKDURFNVnEUHGGDWVJHQRPDWWPRWVYDUDQGH GDWD IUnQ VMX DQGUD NRPPXQHU VRP GHOWDU L GHW VN 61$&SUR MHNWHW6ZHGLVK1DWLRQDOVWXG\RQ$JHLQJDQG&DUHKDUWLOOI|UWV *HQRPDWWGHQQDXQGHUV|NQLQJKDUJHQRPI|UWVPHGPRWVYDUDQGH PHWRGLN VRP GHQ VRP DQYlQGHV YLG XQGHUV|NQLQJHQ RFK L VDPPD NRPPXQHU lU GHW P|MOLJW DWW GLUHNW MlPI|UD UHVXOWDWHQ -lPI|UHOVHQEHNUlIWDUGHQUnGDQGHXSSIDWWQLQJHQVRPYDULWJUXQ GDG Sn PHU VXEMHNWLYD LDNWWDJHOVHU HOOHU Sn ORNDOD XQGHUV|NQLQJDU )|UlQGULQJDUQDNDQVDPPDQIDWWDVLQnJUDSXQNWHU • $QGHOHQYnUGWDJDUHLGHQlOGUHEHIRONQLQJHQKDUVMXQNLW • HQ K|JUH DQGHO DY GHVVD lQ I|U nWWD nU VHGDQ KDU KHOG\JQV
RPVRUJ • YnUGW\QJGHQLEnGHKHOG\JQVRPVRUJRFKEODQGYnUGWDJDUQDPHG
KHPKMlOSKDU|NDWRFK • WLOOGHOQLQJHQ DY KHPWMlQVW JLYHW IXQNWLRQVQHGVlWWQLQJ KDU
VMXQNLW
'HWNRVWQDGVXQGHUODJIUnQ61$&SURMHNWHWVRPNRPSOHWWHUDUGHQ XSSGDWHUDGHIlOWXQGHUV|NQLQJHQVNLOMHUVLJQlUGHWJlOOHUHWQLFLWHWV IDNWRUQ , 61$&SURMHNWHW J|UV HQ LQGHOQLQJ L SHUVRQHU I|GGD LQRP UHVSHNWLYH XWDQI|U 1RUGHQ , GHQ QXYDUDQGH XWMlPQLQJV PRGHOOHQ I|U lOGUHRPVRUJ J|UV HQ LQGHOQLQJ L SHUVRQHU I|GGD L V|GUD (XURSD HOOHU XWDQI|U (XURSD PHG XQGDQWDJ I|U QnJUD 2(&'OlQGHU VDPW |YULJD SHUVRQHU GYV QRUUD (XURSD VDPW QnJUD 2(&' OlQGHU XWDQI|U (XURSD )|U DWW NXQQD DQYlQGD XQGHUODJHW IUnQ EnGH 61$&SURMHNWHW RFK IlOWXQGHUV|NQLQJHQ lU GHW Q|GYlQGLJW DWW DQYlQGD 61$&SURMHNWHWV GHILQLWLRQ DY HWQL FLWHWVYDULDEHOQ'HWWDEHG|PVLQWHKDQnJRQYlVHQWOLJEHW\GHOVHI|U XWMlPQLQJHQHIWHUVRPDQWDOHWlOGUHSHUVRQHUVRPWLGLJDUHLQYDQG UDWIUnQQRUUD(XURSDXWDQI|U1RUGHQlUP\FNHWOLWHW
,GHQQXYDUDQGHXWMlPQLQJHQEHUlNQDVQRUPNRVWQDGHQI|USHU VRQHU I|GGDL 6|GUD(XURSD HOOHU XWDQI|U(XURSD VFKDEORQPlVVLJW JHQRPHWWWLOOlJJSnSURFHQW*HQRPGHQQ\DXQGHUV|NQLQJHQ NDQGHWIDNWLVNDYnUGEHKRYHWXSSVNDWWDVI|USHUVRQHUI|GGDXWDQI|U 1RUGHQ L nOGUDUQD WLOO nU , JHQRPVQLWW lU QRUPNRVWQDGHQ
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
− SURFHQW K|JUH I|U GHVVD MlPI|UW PHG LQYnQDUH I|GGD LQRP 1RUGHQ
6RPQlPQWVRYDQKDUGHWVNHWWHQI|UVNMXWQLQJDYYnUGLQVDWVHUQD XSSnW L nOGUDUQD 'HW ILQQV GlUI|U VNlO DWW XQGHUV|ND RP GHQ QXYDUDQGHnOGHUVLQGHOQLQJHQLWLRnUVJUXSSHUlUI|UJURYRFKULVNHUDU OHGDWLOOVQHGYULGQLQJ
)LJXUYLVDUQRUPNRVWQDGHUQDLIHPUHVSHNWLYHWLRnUVJUXSSHU ,QGHOQLQJHQLIHPnUVJUXSSHUYLVDUDWWQRUPNRVWQDGHUQD|NDUH[SR QHQWLHOOW PHG |NDG nOGHU )|U WH[ LQYnQDUQD nU RFK lOGUH lU QRUPNRVWQDGHQQlVWDQGXEEHOWVnK|JVRPI|ULQYnQDUQD−nU 'HWWDPHGI|UDWWNRVWQDGHUQD|YHUVNDWWDVLGHWXQGUHLQWHUYDOOHWDY WLRnUVJUXSSHUQDRFKXQGHUVNDWWDVLGHW|YUHLQWHUYDOOHW
)LJXU1RUPNRVWQDGHUPHGWLRUHVSHNWLYHIHPnUVJUXSSHU
U R Q RU .
7LRnUVJUXSSHU )HPnUVJUXSSHU
'HWlURFNVnUHODWLYWVWRUDVNLOOQDGHUPHOODQNRPPXQHUQDQlUGHW JlOOHU I|UGHOQLQJHQ DY DQWDOHW LQYnQDUH LQRP GH QXYDUDQGH WLRnUV JUXSSHUQD 7DEHOO YLVDU DWW I|UGHOQLQJHQ LQRP GH QXYDUDQGH WLRnUVJUXSSHUQD VNLOMHU VLJ NUDIWLJW PHOODQ NRPPXQHUQD 6SHFLHOOW NUDIWLJ lU VNLOOQDGHUQD LQRP GHQ lOGVWD WLRnUVJUXSSHQ GlU RFNVn YnUGEHKRYHWlUVRPVW|UVW
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
7DEHOOI|UGHOQLQJDYDQWDOHWLQYnQDUHLQRPGHQXYDUDQGHWLR nUVJUXSSHUQD
$QGHO−LQRP $QGHO−LQRP $QGHO−ZLQRP
nOGHUVJUXSSHQ− nOGHUVJUXSSHQ− nOGHUVJUXSSHQ−Z
0LQ
0D[
8SSJLIWHU RP GH lOGUHV \UNHVEDNJUXQG E\JJHU Sn )RON RFK ERVWDGVUlNQLQJDUQD )R% nUHQ − YLOND RPIDWWDGH GH Gn \UNHVYHUNVDPPD EHIRONQLQJDUQD 1nJRQ VHQDUH )R% KDU LQWH JHQRPI|UWV (WW SUREOHP PHG GHVVD XSSJLIWHU lU DWW GHW ILQQV HWW EHW\GDQGHERUWIDOO(QOLJWEHUlNQLQJDUDY.RPPXQDODXWMlPQLQJV XWUHGQLQJHQ YDU DQGHOHQ SHUVRQHU |YHU nU GlU GHW VDNQDGHV XSSJLIWHU RP \UNHVEDNJUXQG PHOODQ RFK SURFHQW EHURHQGH SnN|QRFKFLYLOVWnQG)|USHUVRQHULnOGUDUQD−YDULHUDGHERUW IDOOHW PHOODQ RFK SURFHQW , GH QX XSSGDWHUDGH XSSJLIWHUQD KDUERUWIDOOHWPLQVNDWQnJRWWLOOVDPPDQODJWFDSURFHQW%RUW IDOOHW lU VW|UVW EODQG nOGHUVJUXSSHU PHG GH VW|UVWD RPVRUJV EHKRYHQ c DQGUD VLGDQ PLQVNDU VNLOOQDGHUQD L YnUGEHKRY PHOODQ ROLND\UNHVJUXSSHUMXK|JUHXSSLnOGUDUQDPDQNRPPHU)|USHU VRQHU GlU GHW VDNQDV XSSJLIWHU J|UV VNDWWQLQJDU XWLIUnQ I|UGHO QLQJHQ DY SHUVRQHU LQRP VDPPD NDWHJRUL L GHQ HJQD NRPPXQHQ HOOHURPVnGDQDVDNQDVLGHQHJQDNRPPXQJUXSSHQ
(WW DQQDW SUREOHP PHG DWW DQYlQGD XSSJLIWHU IUnQ )RON RFK ERVWDGVUlNQLQJDUQDlUDWWXSSJLIWHUQDEOLUPHULQDNWXHOODMXOlQJUH WLGHQJnU
0RWEDNJUXQGDYGHVVDSUREOHPKDUHQDQDO\VJMRUWVDYP|MOLJ KHWHUQD DWW E\WD YDULDEHOQ \UNHVEDNJUXQG PRW HQ YDULDEHO VRP WlFNHUHQVW|UUHDQGHODYGHlOGUHXWDQDWWSUHFLVLRQHQPLQVNDU(Q DQDO\VDY8/)8QGHUV|NQLQJDUDYOHYQDGVI|UKnOODQGHQ YLVDUDWW GHlOGUHVLQNRPVWQLYnKDUHWWVWDUNWVDPEDQGPHGI|UHNRPVWHQDY RKlOVD 'HQQD YDULDEHO XSSI\OOHU RFNVn NUDYHQ Sn DWW YDUD PHU KHOWlFNDQGHRFKOlWWDUHDWWXSSGDWHUD5HVXOWDWHWDYEHUlNQLQJDUQD PHG HQ LQNRPVWYDULDEHO KDU MlPI|UWV PHG EHUlNQLQJDU XWJnHQGH IUnQ\UNHVEDNJUXQG%HUlNQLQJDUQDVRPE\JJHUSn\UNHVEDNJUXQG KDU GlUYLG XSSGDWHUDWV RFK HQ Q\ NDWHJRUL KDU ODJWV WLOO I|UH WDJDUHMRUGEUXNDUH , EnGD IDOOHQ VMXQNHU I|UNODULQJVJUDGHQ QnJRW
5LNRFKIULVN6WRFNKROPVOlQVbOGUHFHQWUXPUDSSRUW
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
WLOO FD SURFHQW PHG LQNRPVW RFK SURFHQW PHG \UNHV EDNJUXQG$QOHGQLQJHQWLOODWWI|UNODULQJVJUDGHQVMXQNHUQnJRWNDQ YDUD DWW GHW VNHWW HQ DQSDVVQLQJ PHOODQ XWIDOOHW L QXYDUDQGH NRVWQDGVXWMlPQLQJRFKIDNWLVNDNRVWQDGHUI|UlOGUHRPVRUJ
'HEnGDEHUlNQLQJVDOWHUQDWLYHQlULVWRUWVHWWOLNYlUGLJDQlUGHW JlOOHU I|UNODULQJVJUDG 'lUHPRW VNLOMHU VLJ XWIDOOHW PHOODQ DOWHUQD WLYHQ I|U HQVNLOGD NRPPXQHU RFK PHOODQ ROLND NRPPXQJUXSSHU 'HWKlQJHUVDPPDQPHGKXUWLGLJDUHDUEHWVPDUNQDGVVWUXNWXURFK QXYDUDQGHLQNRPVWVWUXNWXUI|UKnOOHUVLJWLOOYDUDQGUDLQRPGHROLND NRPPXQJUXSSHUQD 9DULDEOHUQD \UNHVEDNJUXQG RFK LQNRPVW VDP PDQIDOOHUWLOOVWRUGHO+|JUHWMlQVWHPlQKDURIWDK|JUHLQNRPVWHU YLONHWlUHQLQGLNDWRUSnElWWUHKlOVD$UEHWDUHRFKMRUGEUXNDUHKDU RIWD OlJUHLQNRPVWHUYLONHW KDU VDPEDQGPHG HQ VlPUH KlOVD'HW ILQQVGRFNXQGDQWDJGHWILQQVVnYlOK|JDYO|QDGHDUEHWDUHVRPOnJ DYO|QDGHWMlQVWHPlQ
+HPWMlQVWRFKLQVWLWXWLRQVERHQGHLJOHVE\JG
%HUlNQLQJDUQD DY PHUNRVWQDGHU I|U KHPWMlQVW L JOHVE\JG EDVHUDV L QXYDUDQGH NRVWQDGVXWMlPQLQJ Sn GH lOGUHV nU RFK lOGUH ERHQGHP|QVWHU8QGHUGHnUVRPJnWWVHGDQGHVVKDUIOHUWDOHW DYGHVVDSHUVRQHUDYOLGLWHOOHUIO\WWDWWLOOVlUVNLOGDERHQGHQI|UlOGUH 6DPWLGLJW VRP DQWDOHW lOGUH SHUVRQHU |NDW NUDIWLJW L ODQGHW XQGHU GHQ JnQJQD SHULRGHQ NDQ EHW\GDQGH I|UlQGULQJDU KD VNHWW L GH lOGUHV ERVlWWQLQJVP|QVWHU .RPPLWWpQ DQVHU GlUI|U DWW HQ XSS GDWHULQJ DY EHUlNQLQJDUQD DY PHUNRVWQDGHU I|U KHPWMlQVW L JOHV E\JGE|UJ|UDV
*OHVE\JGVNRPPXQHUQDVWLOOlJJI|UK|JUHEHKRYDYLQVWLWXWLRQV ERHQGHVlUVNLOGDERHQGHIRUPHUI|UlOGUHVRPKDUVYnUWDWWERNYDU HQVDPPD L JOHVE\JGHQ YLVDU VLJ ILQQDV NYDU L VWDWLVWLNHQ |YHU GH lOGUHVERHQGHVLWXDWLRQ
7LOOlJJI|UIlUGWMlQVWRFKKDQGLNDSSRPVRUJ
'HQEHUlNQDGHQRUPNRVWQDGHQI|UlOGUHRPVRUJHQUlNQDVXSSPHG HQ XSSUlNQLQJVIDNWRU Vn DWW JHQRPVQLWWHW I|UULNHW VNDOOPRWVYDUD JHQRPVQLWWHWI|UGHUHGRYLVDGHIDNWLVNDNRVWQDGHUQD7LGLJDUHYDU GHWLQWHP|MOLJWDWWVlUVNLOMDNRPPXQHUQDVNRVWQDGHUI|UIlUGWMlQVW RFK KDQGLNDSSRPVRUJ IUnQ NRVWQDGHUQD I|U lOGUHRPVRUJ L NRP
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
PXQHUQDV UHGRYLVQLQJ )|U DWW LQWH RPI|UGHOQLQJHQ L XWMlPQLQJV PRGHOOHQVNDOOVNHSnHQI|UK|JQLYnJ|UVHWWJHQHUHOOWDYGUDJSn NURQRUSHULQYnQDUHVRPVNDOOPRWVYDUDNRVWQDGHUQDI|UIlUG WMlQVW RFK KDQGLNDSSRPVRUJ 6DPWOLJD NRPPXQHU InU VHGDQ HWW WLOOlJJ I|U DWW GHQ WRWDOD NRVWQDGVQLYnQ HQOLJW XWMlPQLQJHQ VNDOO |YHUHQVWlPPDPHGGHUHGRYLVDGHNRVWQDGHUQD 6HGDQ lUGHW HPHOOHUWLGP|MOLJWDWWVHSDUHUDNRVWQDGHUQDI|UlOGUHRPVRUJHQLGHQ NRPPXQDODUHGRYLVQLQJHQ'HWILQQVGlUI|ULQWHOlQJUHQnJRWVNlO DWWIRUWVlWWDPHGGHWQXYDUDQGHI|UIDUDQGHWQlUGHWJlOOHUNRVWQD GHUQDI|UIlUGWMlQVWRFKKDQGLNDSSRPVRUJ$WWWDERUWGHWWDWLOOlJJ JHULQWHXSSKRYWLOOQnJUDRPI|UGHOQLQJVHIIHNWHU
.RPPLWWpQKDULQWHIXQQLWDWWGHUHGRYLVDGHNRVWQDGVVNLOOQDGHU QD LQRP GHVVD YHUNVDPKHWHU VNXOOH YDUD HQ HIIHNW DY VWUXNWXUHOOD IDNWRUHURFKI|UHVOnUGlUI|ULQJHQXWMlPQLQJLQRPGHVVDRPUnGHQ VHVHSDUDWDDYVQLWWRPIlUGWMlQVWUHVSHNWLYHKDQGLNDSSRPVRUJ
gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
7UlIIVlNHUKHW
.RPPLWWpQ EHG|PHU DWW GHQ QXYDUDQGH EHUlNQLQJVPHWRGHQ lU WUlIIVlNHUQlUGHWJlOOHUDWWEHUlNQDVWUXNWXUHOODNRVWQDGVVNLOOQDGHU PHOODQNRPPXQHUQD0RGHOOHQEHG|PVRFNVnYDUDVWDELO|YHUWLGHQ lYHQRPGHWLYLVVDIDOOVNHUUHODWLYWVWRUDI|UlQGULQJDULXWIDOOHWSn NRPPXQQLYn VlUVNLOW L PLQGUH NRPPXQHU 'HVVD I|UlQGULQJDU EHURU GRFN IUlPVW Sn I|UlQGULQJHQ DY DQWDOHW RFK DQGHOHQ lOGUH L GHVVDNRPPXQHURFKPRGHOOHQNDQSnVnVlWWVlJDVI|OMDGHVWUXN WXUHOODI|UlQGULQJDUQDLNRPPXQHUQD
'HPHUNRVWQDGHUVRPXSSVWnULVDPEDQGPHGWHPSRUlUDYLVWHO VHUInQJDVLQWHLQLNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ'HWE|UGlUI|UJ|UDVHQ XQGHUV|NQLQJDYRPIDWWQLQJHQDYGHWWDSUREOHP
1RUPNRVWQDGHU
cOGHUVLQGHOQLQJHQ I|UHVOnV J|UDV L IHPnUVJUXSSHU L VWlOOHW I|U VRPQXLWLRnUVJUXSSHULV\IWHDWW|NDSUHFLVLRQHQ6RPIUDPJnUDY WDEHOO lU VNLOOQDGHUQD L QRUPNRVWQDG EHW\GDQGH LQRP GH QX YDUDQGHWLRnUVJUXSSHUQD,GHnOGUDUGlUYnUGW\QJGHQlUVRPVW|UVW lU QRUPNRVWQDGHQ L IOHUD IDOO PHU lQ GXEEHOW Vn VWRU L GHW |YUH LQWHUYDOOHWMlPI|UWPHGGHWQHGUH,GHOlJUHnOGUDUQDlUVNLOOQDGHUQD
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
lQQX VW|UUH (Q QDFNGHO lU HPHOOHUWLG DWW QRUPNRVWQDGVPDWULVHQ EOLU QnJRW VW|UUH .RPPLWWpQ DQVHU lQGn DWW VNLOOQDGHUQD L QRUP NRVWQDGHU lU Vn SDVV VWRUD DWW GHQQD I|UlQGULQJ lU PRWLYHUDG DWW JHQRPI|UD
7DEHOO1RUPNRVWQDGHULROLNDnOGUDU.URQRUSHULQYnQDUHL UHVSHNWLYHJUXSS
)|GGDL1RUGHQ )|GGDXWDQI|U1RUGHQ *LIWD gYULJD *LIWD gYULJD
.YLQQRU −
−
−
−
−
−Z 0lQ −
−
−
−
−
−Z
1lUGHWJlOOHUGHQVRFLRHNRQRPLVNDEDNJUXQGHQNRQVWDWHUDUNRP PLWWpQ DWW YDULDEHOQ \UNHVEDNJUXQG RFK LQNRPVW LVWRUW VHWW I|UH IDOOHU YDUD OLNYlUGLJD VRP KlOVRLQGLNDWRU I|U NRPPXQHUQD VRP KHOKHW)|UHQVNLOGDNRPPXQHUNDQGRFNXWIDOOHWVNLOMDVLJUHODWLYW NUDIWLJW EHURHQGH Sn YLONHQ DY GH EnGD YDULDEOHUQD VRP DQYlQGV 'HW VRP WDODU I|U YDULDEHOQ LQNRPVW lU DWW GHQ lU PHU WLOOJlQJOLJ RFK KHOWlFNDQGH MlPI|UW PHG \UNHVEDNJUXQG .RPPLWWpQ DQVHU GRFN LQWH DWW GHWWD lU VNlO QRJ I|U DWW PRWLYHUD GH RPI|UGHO QLQJVHIIHNWHU VRP HWW E\WH DY YDULDEHO VNXOOH LQQHElUD 9DULDEHOQ \UNHVEDNJUXQG E|U VnOHGHV EHKnOODV 'lUHPRW E|U GHQQD YDULDEHO NRPSOHWWHUDVPHGHQNDWHJRULI|UI|UHWDJDUHMRUGEUXNDUH
7DEHOO YLVDU VDPEDQGHW PHOODQ \UNHVEDNJUXQG RFK QRUP NRVWQDGHQLnOGHUVJUXSSHQ−nU
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
7DEHOO 1RUPNRVWQDGHU I|U ROLND \UNHVJUXSSHU .URQRU SHU LQYnQDUH−nULUHVSHNWLYHJUXSS
)|GGDL1RUGHQ )|GGDXWDQI|U1RUGHQ *LIWD gYULJD *LIWD gYULJD
.YLQQRU (MIDFNOlUGDDUEHWDUH
)DFNOlUGDDUEHWDUH
)|UHWDJDUHMRUGEUXNDUH
/lJUHWMlQVWHPlQ
+|JUHWMlQVWHPlQ 0lQ (MIDFNOlUGDDUEHWDUH
)DFNOlUGDDUEHWDUH
)|UHWDJDUHMRUGEUXNDUH
/lJUHWMlQVWHPlQ
+|JUHWMlQVWHPlQ
.RPPLWWpQ I|UHVOnU DWW HWQLFLWHWVIDNWRUQ lQGUDV WLOO DWW DYVH SHU VRQHU I|GGD LQRP UHVSHNWLYH XWDQI|U 1RUGHQ 1lUGHW JlOOHU SHU VRQHUnURFKlOGUHVRPlUI|GGDXWDQI|U1RUGHQI|UHVOnVQRUP NRVWQDGHQ L UHVSHNWLYH JUXSS PRWVYDUDV DY QRUPNRVWQDGHQ I|U PRWVYDUDQGHSHUVRQHUI|GGDLQRP1RUGHQ|NDWPHGWLRSURFHQW
, ELODJD ILQQV HQ DQDO\V DY KXU MlPOLNKHWHQ PHOODQ PlQ RFK NYLQQRUSnYHUNDVDYNRPPLWWpQVI|UVODJ
+HPWMlQVWRFKLQVWLWXWLRQVERHQGHLJOHVE\JG
*OHVE\JGVYHUNHW KDU Sn NRPPLWWpQV XSSGUDJ JHQRPI|UW HQ XSS GDWHULQJ DY GH lOGUHV ERVlWWQLQJVP|QVWHU YLG nUVVNLIWHW .RPPLWWpQKDUVHGDQXSSGDWHUDWUHVNRVWQDGHUQD.RPPLWWpQI|UH VOnU DWW HQ VnGDQ DNWXDOLVHULQJ DY XQGHUODJHW JHQRPI|UV RFK DWW WLOOlJJHW I|U K|JUH EHKRY DY LQVWLWXWLRQVERHQGHVlUVNLOW ERHQGH L JOHVE\JGVNRPPXQHUQDELEHKnOOV
7LOOlJJI|UIlUGWMlQVWRFKKDQGLNDSSRPVRUJ
7LOOlJJHWSnNURQRUSHULQYnQDUHI|UIlUGWMlQVWRFKKDQGLNDSS RPVRUJI\OOHULQWHOlQJUHQnJRQIXQNWLRQRFKE|UGlUI|UWDVERUW
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
8SSGDWHULQJ
)|U EHVNULYQLQJHQ DY RKlOVDQ L EHIRONQLQJHQ DQYlQGV 8/) 8QGHUV|NQLQJDUDYOHYQDGVI|UKnOODQGHQ(WWSUREOHPPHGGHVVD XQGHUV|NQLQJDUlUDWWGHHQGDVWYLGHWWWLOOIlOOHRPIDWWDW SHUVRQHU|YHUnU1RUPNRVWQDGVEHUlNQLQJDUQDE|UGlUI|UXSS GDWHUDVQlUDNWXHOODUHPDWHULDOIUnQ8/)PHGXSSJLIWHURPRKlOVDQ EODQGSHUVRQHU|YHUnUILQQVWLOOJlQJOLJW8QGHUODJHWWLOOEHUlN QLQJDUQD E|U RFNVn NRPSOHWWHUDV QlU HWW EUHGDUH XQGHUODJ I|U VDPEDQGHW PHOODQ RKlOVRJUDG HQOLJW 8/) RFK HUKnOOQD LQVDWVHU HQOLJWIlOWXQGHUV|NQLQJDUQDILQQVWLOOJlQJOLJW %HUlNQLQJHQDYNRPPXQHUQDVVWDQGDUGNRVWQDGHUI|UlOGUHRPVRUJ I|UHVOnV XSSGDWHUDV nUOLJHQ PHG DYVHHQGH Sn N|Q nOGHU HWQLFLWHW RFK FLYLOVWnQG 8SSJLIWHU RP \UNHVEDNJUXQG I|UHVOnV XSSGDWHUDV YDUWWUHGMHnU
(NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
*OHVE\JGVNRPPXQHU LQGXVWULNRPPXQHU RFK |YULJD VW|UUH NRP PXQHU InU VW|UVW PLQVNQLQJ DY WLOOlJJDYGUDJ 6WRUVWlGHU I|URUWV NRPPXQHURFKVW|UUHVWlGHUlUGHNRPPXQJUXSSHUVRPVDPPDQ WDJHWInUHQ|NQLQJ
(QVWRUGHODYI|UlQGULQJDUQDEHURUSnXSSGDWHUDWXQGHUODJRFK VlWWHW DWW EHDNWD VNLOOQDGHU L nOGHUVVWUXNWXUHQ 5HVXOWDWHW DY GHQ XSSGDWHUDGH IlOWXQGHUV|NQLQJHQ SHNDU PRW HQ I|UVNMXWQLQJ DY YnUGW\QJGHQXSSnWLnOGUDUQD'HWWDLNRPELQDWLRQPHGDWWnOGHUV LQGHOQLQJHQI|UHVOnVVNHLIHPnUVLQWHUYDOOLVWlOOHWI|UWLRnUVLQWHUYDOO PHGI|UDWWNRPPXQHUPHGHQK|JDQGHOLQYnQDUHLGH|YUHnOGHUV JUXSSHUQD InU HQ |NDG VWDQGDUGNRVWQDG bYHQ XSSGDWHULQJHQ RFK NRPSOHWWHULQJHQ DY YDULDEHOQ \UNHVEDNJUXQG SnYHUNDU UHVXOWDWHQ 8SSGDWHULQJHQ DY PRGHOOHQ I|U EHUlNQLQJ DY PHUNRVWQDGHU I|U KHPWMlQVWInUPDUJLQHOOEHW\GHOVHI|UNRPPXQJUXSSHUQDVRPKHO KHW)|UHQVNLOGDNRPPXQHUNDQGlUHPRWHIIHNWHQYDUDEHW\GDQGH
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
,QGLYLGRFKIDPLOMHRPVRUJ
.RPPLWWpQV I|UVODJ'HOPRGHOOHQ GHODV XSS L WYnGHODU ,GHQ HQD GHOHQ EHUlNQDV VWUXNWXUHOOD VNLOOQDGHU I|U HNRQRPLVNW ELVWnQGPLVVEUXNDUYnUGVDPW|YULJLQGLYLGRFKIDPLOMHRPVRUJ
,GHQDQGUDGHOHQEHUlNQDVVWUXNWXUHOODVNLOOQDGHULQRPEDUQ RFKXQJGRPVYnUGHQ'HWYnGHODUQDVXPPHUDVWLOOHQVWDQGDUG NRVWQDGI|UYHUNVDPKHWVRPUnGHW
1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ
1XYDUDQGHGHOPRGHOOI|ULQGLYLGRFKIDPLOMHRPVRUJWRJVIUDPDY .RPPXQDODXWMlPQLQJVXWUHGQLQJHQ0RGHOOHQlUVNDSDGJHQRPVn NDOODG PXOWLSHO UHJUHVVLRQVDQDO\V EDVHUDW Sn nUV QHWWRNRVW QDGHU I|U LQGLYLG RFK IDPLOMHRPVRUJ 6RP JUXQG I|U YDO DY YDULDEOHUKDUIUlPVWVRFLDOELGUDJVIRUVNQLQJOHJDWWLOOJUXQG
6WDQGDUGNRVWQDGHQSHUNRPPXQEHVWlPVDYYDULDEOHUQD • HQVDPVWnHQGHNYLQQRU−nUPHGEDUQ−nU0%. • XWULNHVI|GGDIO\NWLQJDURFKQlUDDQK|ULJDVRPYLVWDWVLODQGHW
− nU VDPW |YULJD XWULNHV I|GGD IUnQ OlQGHU XWDQI|U 1RUGHQ
RFK(8VRPYLVWDWVL6YHULJH−nU)/,1 • DUEHWVV|NDQGHXWDQDUEHWVO|VKHWVHUVlWWQLQJNDWHJRULRFK
HQOLJW$06GHILQLWLRQ.(( • PlQ − nU PHG nUVLQNRPVW XQGHU NURQRU
,QNLQG • HWWWlWKHWVLQGH[URWHQXUWlWRUWVEHIRONQLQJHQ5RWWlWEHI
6WDQGDUGNRVWQDGHQ SHU NRPPXQ EHUlNQDV nUOLJHQ 6DPWOLJD YDULD EOHU XWRP WlWKHWVLQGH[ XSSGDWHUDV nUOLJHQ 'H LQJnHQGHYDULDEOHU QDVYLNWHUlUVNDWWDGHSnnUVQLYnRFKKDUGlUHIWHUOHJDWIDVW
)|U DWW NRPPD XSS L GDJHQV NRVWQDGVQLYn MXVWHUDV VWDQGDUG NRVWQDGHUQDXSS,nUVNRVWQDGVXWMlPQLQJlUGHQQDXSSVNULY QLQJ SURFHQW , IDVWD SULVHU KDU NRVWQDGHUQD I|U LQGLYLG RFK IDPLOMHRPVRUJHQ PLQVNDW VHGDQ 'HW HNRQRPLVND ELVWnQGHW KDUPLQVNDWPHGDQ|YULJDGHODU|NDWQnJRW(QJHQHUHOOXSSVNULY QLQJNDQOHGDWLOOVlPUHWUlIIVlNHUKHWRPNRVWQDGVXWYHFNOLQJHQKDU YDULWROLNDUWDGPHOODQROLNDW\SHUDYNRPPXQHU
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
, nUV NRVWQDGVXWMlPQLQJ RPI|UGHODV PLOMDUGHU NURQRU 6W|UVW WLOOlJJ InU 0DOP| PHG NURQRU SHU LQYnQDUH 6W|UVW DYGUDJInU%MXUKROPPHGNURQRUSHULQYnQDUH
5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ
.RVWQDGVXWYHFNOLQJVHGDQ
,QGLYLGRFKIDPLOMHRPVRUJRPIDWWDUYnUGDYEDUQRFKXQJDYnUGDY SHUVRQHUPHGPLVVEUXNVSUREOHP|YULJYX[HQYnUGRFKIDPLOMHUlWWV OLJYHUNVDPKHW8W|YHUGHWWDWLOONRPPHUGHWHNRQRPLVNDELVWnQGHW VRFLDOELGUDJ cU XSSJLFN QHWWRNRVWQDGHQ I|U LQGLYLG RFK IDPLOMHRPVRUJHQWLOOPLOMDUGHU
)LJXU .RVWQDGHU I|U LQGLYLG RFK IDPLOMHRPVRUJ − O|SDQGHSULVHU
UN Q 0
(QVNLOWHNRQRPLVNWELVWnQG¤ %DUQRFKXQJGRPVYnUG¤ 0LVVEUXNDUYnUGI|UYX[QD¤ gYULJYX[HQYnUG¤ )DPLOMHUlWW¤ ,QVWLWXWLRQVYnUG¤ )DPLOMHKHPVYnUG¤ 5nGRFKVW|G¤ gSSHQYnUGRFKEHKDQGOLQJ¤
.lOOD.RPPXQHUQDVUlNHQVNDSHU¤6&%
([NOXVLYH HNRQRPLVNW ELVWnQG RFK LQWURGXNWLRQVHUVlWWQLQJ WLOO IO\NWLQJDU Sn FLUND PLOMRQHUNURQRU
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
)UDP WLOO RFK PHG VWRG GHW HNRQRPLVND ELVWnQGHW I|U NRVWQDGV|NQLQJHQ 8QGHU SHULRGHQ WLOO KDU GHW HNRQR PLVNDELVWnQGHWPLQVNDWVDPWLGLJWVRPEDUQRFKXQJGRPVYnUGHQ WDJLW |NDGH UHVXUVHU L DQVSUnN VH ILJXU cU VWRG GHW HNRQRPLVND ELVWnQGHW I|U SURFHQW DY GH WRWDOD NRVWQDGHUQD cUXSSJLFNVDPPDDQGHOWLOOSURFHQW'HWKDUVnOHGHVVNHWW HQ I|UVNMXWQLQJ DY YHUNVDPKHWHQ IUnQ HNRQRPLVND WUDQVIHUHULQJDU WLOOHQVNLOGDKXVKnOOWLOOLQVDWVHUPHGPHUDYYnUGNDUDNWlU'HWWDNDQ LQQHElUDDWWGDJHQVI|UNODUDQGHYDULDEOHULQWHlUGHVRPElVWInQJDU NRVWQDGVVNLOOQDGHUQD
, WDEHOO UHGRYLVDV XWYHFNOLQJHQ DY QHWWRNRVWQDGHUQD I|U GH ROLNDNRPPXQJUXSSHUQDVHGDQ'HWlUODQGVE\JGVNRPPXQHU RFKPHGHOVWRUDVWlGHUVRPKDUKDIWGHQVW|UVWDNRVWQDGV|NQLQJHQ VHGDQ6WRUVWlGHUVDPWJOHVE\JGVNRPPXQHUKDUKDIWHQVYDJ |NQLQJ UHVSHNWLYH HQ PLQVNQLQJ L NRVWQDGHUQD VHGDQ 'HQ JHQRPVQLWWOLJD NRVWQDGV|NQLQJHQ KDU YDULW GU\JW SURFHQW YlJW JHQRPVQLWW
7DEHOO.RVWQDGHUI|ULQGLYLGRFKIDPLOMHRPVRUJ− NURQRUSHULQYnQDUHO|SDQGHSULVHURYlJWJHQRPVQLWW
−
SURFHQW
6WRUVWlGHU
6WRFNKROP
0DOP|
*|WHERUJ )|URUWVNRPPXQHU 6W|UUHVWlGHU 0HGHOVWRUDVWlGHU ,QGXVWULNRPPXQHU /DQGVE\JGVNRPPXQHU *OHVE\JGVNRPPXQHU gYULJDVW|UUH gYULJDPLQGUH
5LNHW
.lOOD9DGNRVWDUYHUNVDPKHWHQLGLQNRPPXQ¤6&%
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
9DGI|UNODUDUNRVWQDGVVNLOOQDGHUQD"
(QOLJW6RFLDOVW\UHOVHQEHURUYDULDWLRQHQLNRPPXQHUQDVNRVWQDGHU Sn HQ NRPELQDWLRQ DY VWUXNWXUHOOD RFK LQGLYLGXHOOD IDNWRUHU 6RFLDOVW\UHOVHQ PHQDU DWW ELVWnQGVWDJDQGHW EHURU WLOO H[HPSHO Sn VRFLDOWMlQVWHQV SUD[LV YLG EHG|PQLQJHQ DY EHKRYHW Sn I|UHNRPVW DY RFK LQQHKnOO LNRPPXQDOD ULNWOLQMHU Sn ROLND DUEHWVVlWW RFK Sn KXU EHQlJQD PlQQLVNRU lU DWW V|ND ELVWnQG 5HVXOWDWHW DY 6RFLDO VW\UHOVHQVVWXGLHUDYnUHQ²lUDWWQlVWDQSURFHQWDYGHQ NRPPXQDOD YDULDWLRQHQ I|U HNRQRPLVNW ELVWnQG NDQ I|UNODUDV DY I\UDIDNWRUHU • DQGHOHQVDPVWnHQGHNYLQQRUPHGEDUQ • IRONPlQJG • DQGHOI|GGDLLFNHYlVWOlQGHUPHGYLVWHOVHWLGPLQGUHlQnU • DQGHODUEHWVO|VDXWDQHUVlWWQLQJ
'H UHVWHUDQGH SURFHQWHQ VNXOOH HQOLJW 6RFLDOVW\UHOVHQ I|UNODUDV DY VRFLDOWMlQVWHQV RFK DUEHWVI|UPHGOLQJHQV DUEHWVVlWW RFK EHG|P QLQJDURFKDYROLNKHWHULVlWWHWDWWWDKDQGRPIO\NWLQJDU
6RFLDOVW\UHOVHQV YDO DY I|UNODULQJVYDULDEOHU OLJJHU P\FNHW QlUD GH VRP LQJnU L GHQ QXYDUDQGH GHOPRGHOOHQ .RVWQDGVXWMlPQLQJHQ VNDOOGRFNRPIDWWDKHODLQGLYLGRFKIDPLOMHRPVRUJHQRFKLQWHEDUD GHWHNRQRPLVNDELVWnQGHW
0RGHOOHQVWUlIIVlNHUKHW
,WDEHOOUHGRYLVDVGHQUHGRYLVDGHQHWWRNRVWQDGHQHQOLJWnUV ERNVOXWI|UGHROLNDNRPPXQJUXSSHUQD6RPMlPI|UHOVHUHGRYLVDV GHQIUDPUlNQDGHVWDQGDUGNRVWQDGHQI|UnU'HVVDWYnlUMlP I|UEDUDGnGHQJHQRPVQLWWOLJDQLYnQLnUVXWMlPQLQJE\JJHUSn nUVUHGRYLVDGHNRVWQDGHULULNHW
)|U NRPPXQJUXSSHUQD VWRUVWlGHU RFK ODQGVE\JGVNRPPXQHU DYYLNHUGHQUHGRYLVDGHNRVWQDGHQNUDIWLJWPRWGHQEHUlNQDGHVWDQ GDUGNRVWQDGHQ'HWlUVDPPDJUXSSHUVRPKDUKDIWHQNRVWQDGV XWYHFNOLQJVRPPDUNDQWVNLOMHUVLJIUnQGHQJHQRPVQLWWOLJDLULNHW 'lUKDUMXVWHULQJHQJLYLWI|UK|JUHVSHNWLYHI|UOnJXSSVNULYQLQJ
9LONDIDNWRUHUEHVWlPPHUVRFLDOELGUDJVNRVWQDGHUQD"−(QDQDO\VDYNRPPXQDODYDULDWLRQHU 6RFLDOVW\UHOVHQ
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
7DEHOO %HUlNQDG VWDQGDUGNRVWQDGHU PHG QXYDUDQGH PRGHOOVDPWUHGRYLVDGHNRVWQDGHURYlJWJHQRPVQLWW
5HGRYLVDG %HUlNQDG 6NLOOQDGPHOODQ QHWWRNRVWQDG VWDQGDUGNRVWQDG VWDQGDUGNRVWQDG RFKNRVWQDG
6WRUVWlGHU
6WRFNKROP
0DOP|
*|WHERUJ )|URUWVNRPPXQHU 6W|UUHVWlGHU 0HGHOVWRUDVWlGHU ,QGXVWULNRPPXQHU /DQGVE\JGVNRPPXQHU *OHVE\JGVNRPPXQHU gYULJDVW|UUH gYULJDPLQGUH
5LNVJHQRPVQLWW
)|U VWRUVWlGHUQD OLJJHU VDPWOLJD VWDQGDUGNRVWQDGHU |YHU GHQ UHGRYLVDGH NRVWQDGHQ 6W|UVW GLIIHUHQV KDU 6WRFNKROP VHGDQ0DOP|RFKVLVW*|WHERUJ
$Y ODQGVE\JGVNRPPXQHUQD lU DY XQGHUNRPSHQVHUDGH L XWMlPQLQJHQLI|UKnOODQGHWLOOVLQDUHGRYLVDGHNRVWQDGHU)|UQnJUD NRPPXQHU XSSJnU VNLOOQDGHQ WLOO |YHU NURQRU SHU LQYnQDUH )|U GH VH[ NRPPXQHU VRP KDU VW|UVW DYYLNHOVHU lU RUVDNHQ L DOOD XWRP HQ NRVWQDGHU I|U EDUQ RFK XQJGRPVYnUG VDPW YX[HQYnUG (QGDVW L HWW IDOO EHURU XQGHUNRPSHQVDWLRQHQ Sn QLYnQ Sn GHW HNRQRPLVNDELVWnQGHW
7LWWDU PDQ Sn GHQ UHGRYLVDGH NRVWQDGHQ OLJJHU ODQGVE\JGV NRPPXQHUQD XQJHIlU Sn VDPPD QLYn VRP LQGXVWULNRPPXQHUQD (QOLJW GH YDULDEOHU VRP VNDOO PlWD GH VWUXNWXUHOOD NRVWQDGVVNLOO QDGHUQDLQRPYHUNVDPKHWVRPUnGHWKDUGRFNODQGVE\JGNRPPXQHU QD HQ ElWWUH VLWXDWLRQ 'HW JlOOHU IUlPVW DQGHO IO\NWLQJDU GlU ODQGVE\JGVNRPPXQHUQDV DQGHO lU PLQGUH lQ KlOIWHQ DY GHQ VRP LQGXVWULNRPPXQHUQDKDU,ODQGVE\JGVNRPPXQHUQDERUIlUUHSHU VRQHU L WlWRUWHU MlPI|UW PHG EnGH LQGXVWULNRPPXQHUQD RFK ULNHW VRPKHOKHWYLONHWSnYHUNDUVWDQGDUGNRVWQDGHQQHGnW
'HW VRP KDU UHGRYLVDWV RYDQ LQGLNHUDU DWW HQ XSSGDWHULQJ DY UHJUHVVLRQHQV ROLND GHODU lU Q|GYlQGLJ 1lU PRGHOOHQ WRJV IUDP
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
I|UNODUDGH GHQ SURFHQW DY NRVWQDGVVNLOOQDGHUQD PHOODQ NRP PXQHUQD
7DEHOO)|UNODULQJVJUDGMXVWHUDW5LPRGHOOHQI|ULQGLYLG RFKIDPLOMHRPVRUJSURFHQW5HGRYLVQLQJVnUXWMlPQLQJVnU
$PQ0RGHOOLQI|UGHVXWMlPQLQJVnUHW)|UNODULQJVJUDGHQI|URFKE\JJHUSnXSS JLIWHUIUnQ.RPPXQDODXWMlPQLQJVXWUHGQLQJHQ
)|UNODULQJVJUDGHQKDUVRPIUDPJnUDYWDEHOOYDULWVWDELOlYHQ RP HQ QHGnWJnHQGH WUHQG NDQ XWOlVDV 8QGHU KHOD GHQ VWXGHUDGH SHULRGHQKDUUHJUHVVLRQVHNYDWLRQHQOHJDWIDVW
1XYDUDQGHUHJUHVVLRQ
1XYDUDQGHPRGHOOJHUHQJRGI|UNODULQJVJUDGlYHQRPGHQPLQVNDW QnJRW GH VHQDVWH nUHQ 3n NRPPXQJUXSSVQLYn lU GRFN VNLOOQDGHQ PRWUHGRYLVDGNRVWQDGVWRULYLVVDIDOO
8SSGDWHUDV UHJUHVVLRQHQ VWLJHU I|UNODULQJVJUDGHQ WLOO SUR FHQW'HQHUKnOOQDI|UNODULQJVJUDGHQLQQHElUDOOWVnDWWPDQPHGGH YDOGD YDULDEOHUQD NDQ I|UNODUD SURFHQW DY YDULDWLRQHQ L NRVW QDGHUQD
6DPWOLJDLQJnHQGHYDULDEOHUXSSI\OOHUGHVWDWLVWLVNDNUDYHQ9lU GHQDlUGRFNQnJRWVlPUHlQYLGWLGLJDUHnU9DULDEHOQPlQPHGOnJ LQNRPVWOLJJHUSUHFLV|YHUGHQJUlQVVRPNDQDQVHVYDUDJRGWDJEDUW I|UDWWYDUDHQI|UNODUDQGHYDULDEHO%HUlNQLQJDUKDUlYHQJMRUWVGlU JUlQVHQI|UOnJLQNRPVWI|UlQGUDWVEnGHXSSnWRFKQHGnW'HVVD KDUGRFNJLYLWHWWVlPUHXWIDOOlQRPQXYDUDQGHJUlQVELEHKnOOV
9DULDEOHUQDLQXYDUDQGHPRGHOONRUUHOHUDUVDPYDULHUDUEUDPRW GHQ WRWDOD NRVWQDGHQ I|U LQGLYLG RFK IDPLOMHRPVRUJHQ (Q QHG EU\WQLQJ DY NRVWQDGHUQD YLVDU GRFN DWW YDULDEOHUQD KDU K|JUH NRUUHODWLRQRPNRVWQDGHUQDI|UEDUQRFKXQJGRPVYnUGHQEU\WVXW
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
7DEHOO .RUUHODWLRQHU L QXYDUDQGH PRGHOO GlU lU PD[LPDO NRUUHODWLRQ
.(( )/,1 0%. 5RWWlWEHI ,QNLQG
7RWDOWLIR 7RWDOWH[NOEXY (NELVWnQG %DUQRFK XQJGRPVYnUG
)|UVODJWLOOQ\PRGHOO
,QGLYLGRFKIDPLOMHRPVRUJH[NOXVLYHEDUQRFKXQJGRPVYnUG
6RPUHGRYLVDGHVRYDQVDPYDULHUDUGHYDOGDI|UNODUDQGHYDULDEOHUQD VlPUHPHGNRVWQDGHUQDI|UEDUQRFKXQJGRPVYnUGlQPHG|YULJD NRVWQDGHU
7DEHOO %HUlNQDG VWDQGDUGNRVWQDGHU PHG XSSGDWHUDG PRGHOOVDPWUHGRYLVDGHNRVWQDGHUH[NOEDUQRFKXQJGRPV YnUG
1HWWRNRVWQDG 6WDQGDUGNRVWQDG 6NLOOQDG
6WRUVWlGHU )|URUWVNRPPXQHU 6W|UUHVWlGHU 0HGHOVWRUDVWlGHU ,QGXVWULNRPPXQHU /DQGVE\JGVNRP *OHVE\JGVNRP gYULJDVW|UUH gYULJDPLQGUH
5LNHW
(Q UHJUHVVLRQ PRW NRVWQDGHUQD I|U LQGLYLG RFK IDPLOMHRPVRUJ H[NOXVLYH E DUQ RFK XQJGRPVYnUG JHU HQ QnJRW OlJUH I|UNODULQJV JUDGSURFHQW6DPWOLJDYDULDEOHUXSSI\OOHUGHVWDWLVWLVNDNUDYHQ
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
9lUWDWWQRWHUDlUDWWYDULDEHOQPlQPHGOnJLQNRPVWQXHUKnOOHUHWW YlUGHVRP|YHUVWLJHUDNWXHOOJUlQV
3n NRPPXQJUXSSVQLYn JHU PRGHOOHQ HQ I|UKnOODQGHYLV JRG |YHUHQVVWlPPHOVHXQGDQWDJHWJUXSSHQVWRUVWlGHUYLONDEOLUNUDIWLJW XQGHUNRPSHQVHUDGH
.RPPLWWpQ KDU VWXGHUDW P|MOLJKHWHQ DWW lYHQ EHKDQGOD NRVW QDGHQ I|U PLVVEUXNDUYnUG VHSDUDW RFK NRPPLW IUDP WLOO DWW GHWWD LQWH lU Q|GYlQGLJW 7RWDOW NRVWDU PLVVEUXNDUYnUGHQ PLOMDUGHU NURQRU NURQRU SHU LQYnQDUH , GHWWD VDPPDQKDQJ InU GHWWD DQVHV VRP HQ OLWHQ YHUNVDPKHWVNRVWQDG , VWRU XWVWUlFNQLQJ VDPYDULHUDNRVWQDGHQI|UPLVVEUXNDUYnUGHQPHGGHYDOGDYDULDEOHU QD
2PGHWLIUDPWLGHQIUnQULNVGDJRFKUHJHULQJXWWDODVHQDPELWLRQ DWWXW|NDVDPKlOOHWVLQVDWVHUPRWPLVVEUXNYLONHWVNXOOHJH|NDGH NRVWQDGHU I|U NRPPXQHUQD E|U PDQ XW|YHU HQ I|UlQGULQJ DY VWDWVELGUDJVUDPHQlYHQXQGHUV|NDKXUGHOPRGHOOHQI|ULQGLYLGRFK IDPLOMHRPVRUJSnYHUNDV
%DUQRFKXQJGRPVYnUG
(Q VWRU GHO NRPPXQHUQDV NRVWQDGHU I|U LQGLYLG RFK IDPLOMH RPVRUJHQ XWJ|UV DY NRVWQDGHU VRP lU KlQI|UOLJD WLOO EDUQ RFK XQJGRPVYnUG8WYHFNOLQJHQ XQGHUGH VHQDVWH nUHQYLVDU RFNVn DWW GHW lU GHWWD RPUnGH VRP WDU DOOW PHU UHVXUVHU L DQVSUnN , GHQ QXYDUDQGHPRGHOOHQWDULQJHQDYGHI|UNODUDQGHYDULDEOHUQDGLUHNW VLNWHSnGHQQDGHOYHUNVDPKHW'HI|UNODUDQGHYDULDEOHUQDKDUGlU I|U HQ VYDJDUH VDPYDULDWLRQ PRW NRVWQDGHUQD I|U EDUQ RFK XQJ GRPVYnUGHQMlPI|UWPHG|YULJDGHODUDYNRVWQDGHQVHWDEHOO
%DUQRFKXQJGRPVYnUGHQEHVWnUGHOVDY|SSQDLQVDWVHUGHOVDY G\JQVYnUG 'HQ VHQDUH GRPLQHUDU NUDIWLJW NRPPXQHUQDV NRVWQD GHU FLUND SURFHQW '\JQVNRVWQDGHQ nU OnJ Sn QlUPDUH NURQRU 'HWWD JHU HQ nUVNRVWQDG SHU SHUVRQ Sn GU\JW HQ PLOMRQNURQRU
7RWDOW NRVWDGH EDUQ RFK XQJGRPVYnUGHQ PLOMDUGHU NURQRU +|JVW NRVWQDGHU SHU LQYnQDUH KDU VWRUVWlGHUQD *OHVE\JGV NRPPXQHUQD lUGHQNRPPXQJUXSS VRP KDU OlJVW NRVWQDGHU )|U |YULJD JUXSSHU lU VLWXDWLRQHQ JDQVND OLNDUWDG 'HW DQPlUNQLQJV YlUGDlUGRFNLQWHVNLOOQDGHQPHOODQJUXSSHUXWDQLQRPUHVSHNWLYH NRPPXQJUXSS
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
)LJXU .RVWQDGHU I|U EDUQ RFK XQJGRPVYnUG NURQRU SHU LQYnQDUHSHUIRONPlQJGVVWRUOHNPD[PLQVDPWRYlJWJHQRPVQLWW
UH D Q n Y LQ U H S U R Q UR .
0HGHO 0D[ 0LQ
.lOOD6&%
$QDO\VHUDU PDQ NRVWQDGHQ XWLIUnQ NRPPXQVWRUOHNHQ ILQQHU PDQ DWWMXVW|UUHIRONPlQJGGHVWRK|JUHNRVWQDGHUI|UEDUQRFKXQJ GRPVYnUG 6DPEDQGHW JlOOHU XSS WLOO EHIRONQLQJVWDO NULQJ VMXWWLR IHPWXVHQ
(QDQDO\VDYNRPPXQHUQDVNRVWQDGHUSHUYnUGG\JQRFKDQGHOHQ XQJGRPDU PHG LQVWLWXWLRQVYnUG YLVDU DWW GHW LQWH lU NRVWQDGV VNLOOQDGHU SHU YnUGG\JQ VRP JHU VWRUD NRVWQDGVVNLOOQDGHU 'HW lU DQGHOHQXQJGRPDUVRPInUYnUGVRPlUDYJ|UDQGHI|UYLONHQNRVW QDGNRPPXQHQUHGRYLVDU
6WUXNWXUHOODVNLOOQDGHU
'HWlUVYnUWDWWKLWWDQnJUDYDULDEOHUVRPVSHJODUEHKRYHWDYEDUQ RFK XQJGRPVYnUG %HG|PQLQJHQ VNLOMHU VLJ nW PHOODQ ROLND NRP PXQHU 'HW KDQGODU EODQG DQQDW RP YLONHQ WUDGLWLRQ VRP ILQQV (QOLJWWLOOJlQJOLJVWDWLVWLNRFKDNWXHOOIRUVNQLQJILQQVGHWGRFNYLVVD VWUXNWXUHOODVDPEDQG
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
%ODQG GHP VRP XQGHU ILFN G\JQVYnUG LQRP UDPHQ I|U /DJHQ RP YnUG DY XQJD /98 KDGH SURFHQW XWOlQGVN EDN JUXQG (QOLJWGHDQDO\VHUVRPNRPPLWWpQJMRUWIUDPNRPPHUGHW DWW SURFHQW DY NRVWQDGVVNLOOQDGHUQD NDQ I|UNODUDV DY DQGHOHQ XQJGRPDU−PHGXWOlQGVNEDNJUXQG
(QOLJW HQ DQDO\V JMRUG DY 6RFLDOVW\UHOVHQ KDU EDUQ WLOO HQVDP VWnHQGH I|UlOGUDU JHQRPJnHQGH K|JUH ULVNHU lQ |YULJD EDUQ 'HW JlOOHU EODQG DQQDW ULVNHQ DWW YnUGDV Sn VMXNKXV I|U SV\NLDWULVN VMXNGRP VMlOYPRUG DONRKRO RFK YnOGVUHODWHUDGH GLDJQRVHU 'HWWD JlOOHUlYHQULVNHQDWWInHQQDUNRWLNDUHODWHUDGGLDJQRV(QVWRUGHO DYVNLOOQDGHUQDPHOODQEDUQWLOOHQVDPVWnHQGHI|UlOGUDURFKEDUQWLOO VDPPDQERHQGH I|UlOGUDU NDQ I|UNODUDV DY VRFLRHNRQRPLVND VNLOO QDGHU 0HQ lYHQ RP PDQ WDU KlQV\Q WLOO GHWWD NYDUVWnU GHW VNLOOQDGHU PHOODQ JUXSSHUQDV ULVN 8QGHUV|NHU PDQ VDPEDQGHW PHOODQ DQGHOHQ EDUQ − nU WLOO HQVDPVWnHQGH I|UlOGUDU RFK NRVWQDGHUQDI|UEDUQRFKXQJGRPVYnUGHQILQQHUPDQDWWYDULDEHOQ I|UNODUDUSURFHQW
.RPPLWWpQ KDU YLGDUH XQGHUV|NW RP GHW ILQQV HWW VDPEDQG PHOODQDQGHOHQODJI|UGD XQJGRPDU−nULUHVSHNWLYHNRPPXQ RFK UHVSHNWLYH NRPPXQV NRVWQDG I|U EDUQ RFK XQJGRPVYnUG +\SRWHVHQYDUDWWMXIOHUXQJGRPDUERHQGHLNRPPXQHQVRPYDU ODJI|UGD GHVWR K|JUH VNXOOH EHODVWQLQJHQ EOL Sn VRFLDOWMlQVWHQ 8WIDOOHWDYGHQQDXQGHUV|NQLQJYLVDUGRFNDWWHQGDVWSURFHQWDY VNLOOQDGHUQDLNRPPXQHUQDVNRVWQDGHUI|UEDUQRFKXQJGRPVYnUG NDQI|UNODUDVDYDQGHOHQODJI|UGDXQJGRPDU−nU
(QRUVDNWLOOGHQOnJDI|UNODULQJVJUDGHQlUI|UPRGOLJHQDWWGHQQD YDULDEHO HQGDVW PlWHU NRVWQDGHQ I|U GH EDUQ VRP RPKlQGHUWDJLWV SnJUXQGDYµGHQXQJHVEHWHHQGHµ'HVVDEDUQXWJ|UHQGDVWXQJH IlUOLJHQ HQ WUHGMHGHO DY VDPWOLJD EDUQ VRP InU YnUG HQOLJW 6RFLDO WMlQVWODJHQRFK/98
6RPUHGRYLVDGHVRYDQI|UHOLJJHUGHWHWWVDPEDQGPHOODQNRVWQD GHUQD I|U EDUQ RFK XQJGRPVYnUG RFK NRPPXQHQV IRONPlQJG 'HWWD JlOOHU I|U HQ EHIRONQLQJ XSS WLOO VMXWWLRIHP WXVHQ LQYnQDUH )|U DWW PLQVND VSULGQLQJHQ KDU URWHQ XU NRPPXQHQV IRONPlQJG DQYlQWV VRP I|UNODUDQGH YDULDEHO SURFHQW DY NRVWQDGHUQD I|U NODUDVDYVWRUOHNHQSnNRPPXQHQVIRONPlQJG
9nUGHQVYlUGH6RFLDOVW\UHOVHQV )RONKlOVRUDSSRUW6RFLDOVW\UHOVHQV 3HUVRQHUVWlPGHLQI|UGRPVWRO
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
)|UVODJWLOOXWMlPQLQJDYNRVWQDGHUI|UEDUQRFKXQJGRPVYnUG
.RPPLWWpQDQVHUDWWGHWILQQVGHWDQOHGQLQJDWWXWMlPQDI|UVWUXN WXUHOODNRVWQDGVVNLOOQDGHULQRPEDUQRFKXQJGRPVYnUGHQ
8WLIUnQ GH VDPEDQG VRP UHGRYLVDWV E|U HQ PRGHOO I|U DWW XWMlPQDVNLOOQDGHUQDLNRVWQDGHUI|UEDUQRFKXQJGRPVYnUGLQQH KnOODI|OMDQGHYDULDEOHU • EDUQWLOOHQVDPVWnHQGHI|UlOGUDU−nU%(6$0 • ODJI|UGDXQJGRPDU−nU/$* • EDUQPHGXWOlQGVNEDNJUXQG−nU87%$. • URWHQXUNRPPXQHQVIRONPlQJGXSSWLOO5RWEHI
7DEHOO.RUUHODWLRQPHOODQI|UVODJQDYDULDEOHURFKNRVWQDGI|U EDUQRFKXQJGRPVYnUG
%(6$0 /$* 87%$. 5RWEHI
%DUQRFKXQJGRPV YnUG
6DPYDULDWLRQHQ NRUUHODWLRQHQ PHOODQ GH YDOGD YDULDEOHUQD RFK NRVWQDGHQI|UEDUQRFKXQJGRPVYnUGOLJJHUPHOODQRFK GlUlUPD[LPDOWYlUGH
'H I|UVODJQD YDULDEOHUQD I|UNODUDU WLOOVDPPDQV SURFHQW DY NRVWQDGVVNLOOQDGHUQDPHOODQNRPPXQHUQD6DPWOLJDYDULDEOHUXSS I\OOHUGHVWDWLVWLVNDNUDYHQ
3n NRPPXQJUXSSVQLYn JHU PRGHOOHQ HQ I|UKnOODQGHYLV JRG |YHUHQVVWlPPHOVH XQGDQWDJHW JUXSSHQ VWRUVWlGHU YLOND EOLU |YHU NRPSHQVHUDGH /DQGVE\JGVNRPPXQHUQD InU HQ VWDQGDUGNRVWQDG VRPlUOlJUHlQGHQNRVWQDGVRPGHUHGRYLVDU
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
7DEHOO %HUlNQDG VWDQGDUGNRVWQDGHU PHG I|UVODJHQ PRGHOO VDPW UHGRYLVDGH NRVWQDGHU EDUQ RFK XQJGRPVYnUG RYlJWJHQRPVQLWW
1HWWRNRVWQDG 6WDQGDUGNRVWQDG 6NLOOQDG
6WRUVWlGHU )|URUWVNRPPXQHU 6W|UUHVWlGHU 0HGHOVWRUDVWlGHU ,QGXVWULNRPPXQHU /DQGVE\JGVNRPPXQHU *OHVE\JGVNRPPXQHU gYULJDVW|UUH gYULJDPLQGUH
5LNHW
8WIDOODYQ\PRGHOO
6XPPHUDV UHVXOWDWHW I|U GH EnGD VHSDUDWD EHUlNQLQJDUQD EOLU |YHUHQVVWlPPHOVHQPHOODQVWDQGDUGNRVWQDGRFKUHGRYLVDGNRVWQDG UHODWLYW JRG I|U GH IOHVWD NRPPXQJUXSSHUQD /DQGVE\JGVNRPPX QHUXQGHUVNDWWDVPHQMlPI|UWPHGQXYDUDQGHPRGHOOHQKDUXQGHU VNDWWQLQJHQGRFNPLQVNDW )|UNODULQJVJUDGHQLGHQQ\DPRGHOOHQEOLUSURFHQW
7DEHOO%HUlNQDGVWDQGDUGNRVWQDGPHGI|UVODJHQPRGHOO VDPWUHGRYLVDGHNRVWQDGHULQGLYLGRFKIDPLOMHRPVRUJ
1HWWRNRVWQDG 6WDQGDUGNRVWQDG 6NLOOQDG
6WRUVWlGHU )|URUWVNRPPXQHU 6W|UUHVWlGHU 0HGHOVWRUDVWlGHU ,QGXVWULNRPPXQHU /DQGVE\JGVNRPPXQHU *OHVE\JGVNRPPXQHU gYULJDVW|UUH gYULJDPLQGUH
5LNHW
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
'HOPRGHOOHQE|UXSSGDWHUDVI|UDWWElWWUHVSHJODGDJHQVVLWXDWLRQ 'DJHQVGHOPRGHOOGlUKHODYHUNVDPKHWVRPUnGHWXWMlPQDVLHQRFK VDPPD UHJUHVVLRQ XSSYLVDU DOOW OlJUH I|UNODULQJVJUDG (Q XSSGHO QLQJDYNRVWQDGHUQDYLVDUDWWNRVWQDGHQI|UEDUQRFKXQJGRPVYnUG VDPYDULHUDUVYDJWPHGYLVVDDYGHYDOGDYDULDEOHUQD
)|U YLVVD NRPPXQHU lU GHOPRGHOOHQV WUlIIVlNHUKHW GnOLJ 'H NRPPXQHUVRPKDUHQNRVWQDGVRPDYYLNHUNUDIWLJWIUnQGHQIUDP UlNQDGHVWDQGDUGNRVWQDGHQKDURIWDK|JDNRVWQDGHUI|UEDUQRFK XQJGRPVYnUG 'HWWD KDU JMRUW DWW NRPPLWWpQ I|UHVOnU HQ XWIRUP QLQJ GlU GHOPRGHOOHQ GHODV XSS L WYn GHODU 'HQ I|UVWD GHOHQ XWMlPQDUI|UVNLOOQDGHULHNRQRPLVNWELVWnQGPLVVEUXNDUYnUGVDPW |YULJ LQGLYLG RFK IDPLOMHRPVRUJ , GHQ DQGUD GHOHQ XWMlPQDV I|U VNLOOQDGHULEDUQRFKXQJGRPVYnUG
.RVWQDGHUQDI|ULQGLYLGRFKIDPLOMHRPVRUJH[NOXVLYHEDUQRFK XQJGRPVYnUGHQ VDPYDULHUDU L VDPPD XWVWUlFNQLQJ PHG GH YDOGD YDULDEOHUQD VRP GHQ WRWDOD NRVWQDGHQ 0RGHOOHQ EOLU GRFN PHU UREXVWQlUNRVWQDGHUQDGHODVXSS
.RVWQDGHUQDI|UEDUQRFKXQJGRPVYnUGlULQWHMlPQWI|UGHODGH |YHUNRPPXQHUQD'HWILQQVYLVVDVWUXNWXUHOODVDPEDQGPHOODQHQ K|J NRVWQDG RFK H[HPSHOYLV DQGHO XQJGRPDU PHG XWOlQGVN EDN JUXQG.RPPLWWpQI|UVOnUDWWPDQI|ULQHQGHOVRPXWMlPQDUI|U VNLOOQDGHULQRPEDUQRFKXQJGRPVYnUGHQ
(QXSSGHODGEHUlNQLQJDYVWDQGDUGNRVWQDGHQJHUHIWHUVXPPH ULQJ HWW K|JUH I|UNODULQJVYlUGH RFK ElWWUH XWIDOO Sn NRPPXQ JUXSSVQLYnMlPI|UWPHGGHQQXYDUDQGHPRGHOOHQVXWIRUPQLQJ
.RPPLWWpQ lU PHGYHWHQ RP DWW I|UVODJHW J|U GHOPRGHOOHQ I|U LQGLYLG RFK IDPLOMHRPVRUJ PHU NRPSOH[ .RPPLWWpQ DQVHU GRFN DWWI|UGHODUQDPHGHQXSSGHODGGHOPRGHOO|YHUYlJHUQDFNGHODU
(NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
'HI|UlQGULQJDURFKXSSGDWHULQJDUYDGJlOOHUXQGHUODJHWI|UEHUlN QLQJHQ DY NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ OHGHU WLOO YLVVD RPI|UGHOQLQJDU PHOODQ NRPPXQHUQD 3n NRPPXQJUXSSVQLYn VNHU GHW HQ RPI|U GHOQLQJDYUHVXUVHUQDIUnQVWRUVWlGHUQDWLOO|YULJDJUXSSHU
2PI|UGHOQLQJHQVSHJODUGHQVNLOGDNRVWQDGVXWYHFNOLQJVRPYDULW PHOODQNRPPXQJUXSSHUVHGDQ)|UVWRUVWlGHUQDKDUNRVWQD GHUQD |NDW P\FNHW PDUJLQHOOW PHGDQ GH L I|U DQGUD NRPPXQ
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
JUXSSHU|NDWPHGWLOOSURFHQW9LGHQXSSGDWHULQJDYUHJUHV VLRQHQInUGHNRPPXQHUYDUVNRVWQDGHULQWH|NDWLVDPPDWDNWVRP LULNHWHQOlJUHVWDQGDUGNRVWQDG'HWRPYlQGDJlOOHUI|UGHNRP PXQHUYDUVNRVWQDGHU|NDWVQDEEDUHlQLULNHW
2PI|UGHOQLQJ SnYHUNDV RFNVn DY I|UlQGUDG W\QJG KRV GH I|U NODUDQGHYDULDEOHUQDVDPWDYLQI|UDQGHWHQXWMlPQLQJDYNRVWQDGHU QDI|UEDUQRFKXQJGRPVYnUG
%HIRONQLQJVI|UlQGULQJDU
.RPPLWWpQV I|UVODJ 1XYDUDQGH NRPSHQVDWLRQ I|U WRWDOIRON PlQJGHQV PLQVNQLQJ Sn WLR nU ELEHKnOOV RI|UlQGUDG , GHQ GHO VRP NRPSHQVHUDU I|U PLQVNQLQJ DY DQWDOHW VNROHOHYHU VlQNV HUVlWWQLQJHQVDPWLGLJWVRPHQJUlQVI|UPLQVNQLQJHQDYDQWDOHW HOHYHULQI|UV
)|U ODQGVWLQJHQ I|UHVOnV LQJHQ I|UOlQJQLQJ DY GHW WLOOIlOOLJD RPVWlOOQLQJVELGUDJHWVRPXSSK|UHIWHU
.RPPXQHU VRP KDU KDIW HQ NUDIWLJ |NQLQJ DY DQWDOHW VNRO HOHYHUNRPSHQVHUDVI|UGHWWD
'HNRPPXQHURFKODQGVWLQJVRPXQGHUHQOlQJUHSHULRGKDIW HQ NUDIWLJ |NQLQJ DY IRONPlQJGHQ NRPSHQVHUDV I|U GHQ HIWHU VOlSQLQJDYLQWlNWHUQDVRPI|UHNRPPHULV\VWHPHW
'HOPRGHOOHQEHQlPQV2PVWlOOQLQJVELGUDJYLGNUDIWLJWI|UlQG
UDGIRONPlQJG
1XYDUDQGHXWIRUPQLQJDYXWMlPQLQJRFKELGUDJ
0LQVNDQGHEHIRONQLQJ
(Q NRPSHQVDWLRQ WLOO NRPPXQHU PHG PLQVNDQGH IRONPlQJG KDU IXQQLWV VHGDQ GHW I|UVWD HJHQWOLJD XWMlPQLQJVV\VWHPHW LQI|UGHV .RPSHQVDWLRQKDUKDIWROLNDXWIRUPQLQJDURFKYDULHUDWEnGH EHORSSVPlVVLJW RFK I|U YLONHQ SHULRG VRP NRPSHQVDWLRQHQ VNDOO XWJn
6WDWVELGUDJVEHUHGQLQJHQ I|UHVORJ DWW HQ GHOPRGHOOI|U DWW NRP SHQVHUDNRPPXQHUI|UGHQEHIRONQLQJVPLQVNQLQJVRPVNHWWVNXOOH ILQQDV PHG L V\VWHPHW (QOLJW EHUHGQLQJHQ WDU GHW WLG DWW DQSDVVD YLVVD NRVWQDGHU WLOO PLQGUH IRONPlQJG VDPWLGLJW VRP LQWlNWHUQD L
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
IRUP DY VNDWWHU RFK VWDWVELGUDJ DQSDVVDU VLJ WlPOLJHQ GLUHNW 'HQ WLGLJDUH XWIRUPQLQJHQ DQVnJV LQWH L WLOOUlFNOLJ XWVWUlFNQLQJ NRP SHQVHUD GH DNWXHOOD NRPPXQHUQD %HUHGQLQJ I|UHVORJ GlUI|U DWW EHORSSHWVNXOOHXSSJnWLOONURQRUSHUSURFHQWHQKHWVRPEHIRON QLQJHQ PLQVNDW PHG XW|YHU WYn SURFHQW GH WLR VHQDVWH nUHQ %H ORSSHWlQGUDGHVVHQDUHLSURSRVLWLRQHQWLOONURQRU'HWWDPRWL YHUDGHVPHGDWWPDQYLOOHOLQGUDGHVWRUDRPI|UGHOQLQJVHIIHNWHUQD VDPWDWWI|UVWlUNDPRGHOOHQVUHJLRQDOSROLWLVNDNDUDNWlU
'HQ .RPPXQDOD XWMlPQLQJVXWUHGQLQJHQ I|UHVORJ DWW PRGHOOHQ VNXOOH YDUD NYDU RI|UlQGUDG 8WUHGQLQJHQ DQVnJ DWW HQ K|MQLQJ DY EHORSSHWVNXOOHJHXSSKRYWLOOR|QVNDGHQHJDWLYDPDUJLQDOHIIHNWHU 0DQ I|UHVORJ GlUI|U XW|YHU GHQ EHILQWOLJD PRGHOOHQ HQ VSHFLHOO NRPSHQVDWLRQI|UGHNRPPXQHUVRPKDUKDIWHQQHJDWLYXWYHFNOLQJ DY DQWDOHW VNROEDUQ )|U DWW LQWH InQJD UHQD GHPRJUDILVND VYlQJ QLQJDU EODQG VNROEDUQHQ VDWWHV HWW YLOONRU DWW NRPPXQHQV WRWDOD EHIRONQLQJVNXOOHKDPLQVNDWPHGPHUlQWYnSURFHQWGHWUHVHQDVWH nUHQ2PGHWWDYLOONRUYDUXSSI\OOWVNXOOHNRPPXQHQHUVlWWDVPHG NURQRU SHU LQYnQDUH I|U YDUMH SURFHQWHQKHW VRP VNROEDUQHQ L nOGHUQ−nUPLQVNDW
8WMlPQLQJVGHOHJDWLRQHQVI|UVODJLQQHEDU DWWGHQ PRGHOOHQ VRP NRPSHQVHUDGH Sn WLR nUV VLNW VNXOOH EHKnOODV RI|UlQGUDG 1lU GHW JlOOHU PRGHOOHQ VRP NRPSHQVHUDU I|U PLQVNQLQJ DY DQWDOHW VNRO HOHYHUI|UHVORJGHOHJDWLRQHQHQVlQNQLQJDYHUVlWWQLQJVQLYnQI|UDWW XQGYLNDGHQHJDWLYDPDUJLQDOHIIHNWHUQDVRPXSSVWnUYLGHQ|NQLQJ DYDQWDOHWVNROHOHYHU6DPWLGLJWYDOGDPDQDWWXW|NDnOGHUVJUXSSHQ WLOODWWlYHQJlOODJ\PQDVLHHOHYHU
([SHUWJUXSSHQ I|U I|UHQNODG XWMlPQLQJ I|UHVORJ DWW PRGHOOHQ I|UEHIRONQLQJVPLQVNQLQJVNXOOHLQJnLGHWUHJLRQDOSROLWLVNDVWDWV ELGUDJ VRP PDQ I|UHVORJ 6RP VNlO DQJDYV DWW HUVlWWQLQJVQLYnQ L PRGHOOHQ LQWH E\JJHU Sn QnJRQ HPSLUL XWDQ lU PHU HOOHU PLQGUH SROLWLVNW EHVWlPG 0DQ PHQDGH DWW PRGHOOHQ RFNVn OnJ QlUD GH LQVDWVHUVRPVWDWHQVNXOOHVYDUDI|ULQRPUDPHQI|UVLWWDQVYDUI|U QlULQJVRFKUHJLRQDOSROLWLNHQ
(IWHU I|UVODJ IUnQ 8WMlPQLQJVGHOHJDWLRQHQ LQI|UGHV HWW VlUVNLOW RPVWlOOQLQJVELGUDJ WLOOIlOOLJW I|U nUHQ RFK WLOO ODQGVWLQJ YDUV EHIRONQLQJ XQGHU HQ IHPnUVSHULRG PLQVNDW PHG PHU lQ WYn SURFHQW2PVWlOOQLQJVELGUDJHWXWJnUPHGNURQRUSHULQYnQDUHL ODQGVWLQJHW I|U YDUMH SURFHQWHQKHW PHG YLONHQ PLQVNQLQJHQ DY EHIRONQLQJHQ |YHUVWLJHU JUlQVHQ WYn SURFHQW 'HWWD RPVWlOOQLQJV ELGUDJLQJnULQWHVRPHQGHOLXWMlPQLQJVV\VWHPHWXWDQILQDQVLHUDV IUnQ DQVODJHW %LGUDJ WLOO VlUVNLOGD LQVDWVHU L YLVVD NRPPXQHU RFK
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
ODQGVWLQJ(IWHUI|UVODJLEXGJHWSURSRVLWLRQHQI|UXWJnUGHWWD ELGUDJ lYHQ I|U RFK RFK EHUlNQDV Sn VDPPD VlWW VRP WLGLJDUHnU2PLQJHWDQQDWEHVOXWDVNRPPHUELGUDJHWDWWXSSK|UD IUnQRFKPHG
gNDQGHEHIRONQLQJ
'H SUREOHP VRP KDU DWW J|UD PHG HQ Yl[DQGH EHIRONQLQJ KDU XWUHWWVI|UVWXQGHUGHVHQDVWHnUHQ
8WMlPQLQJVGHOHJDWLRQHQEHU|UGHSUREOHPHWRFKNRQVWDWHUDGHDWW GH NRPPXQHU VRP KDU HQ |NDQGH EHIRONQLQJ NDQ In HNRQRPLVND SUREOHPSnJUXQGDYGHQLQWlNWVHIWHUVOlSQLQJVRPILQQVLV\VWHPHW 0DQPHQDGHGRFNDWWVLWXDWLRQHQI|UYl[DQGHNRPPXQHUQDVNLOMHU VLJ NUDIWLJW nW RFK DWW HWW JHQHUHOOW NRPSHQVDWLRQVV\VWHP LQWH YDU DWW I|URUGD , YLVVD IDOO NXQGH GHW YDUD PRWLYHUDW DWW JH VQDEEW Yl[DQGHNRPPXQHUI|UVNRWWSnI|UYlQWDQGH|NDGHLQWlNWHU'HOH JDWLRQHQI|UHVORJDWWPDQVNXOOHEHYLOMDQnJRQIRUPDYH[SDQVLRQV OnQ VRP NRPSHQVDWLRQ /nQHW VNXOOH SU|YDV DY UHJHULQJHQ HIWHU DQV|NDQIUnQGHDNWXHOODNRPPXQHUQD
6LWXDWLRQHQELGUDJVnUHW
%LGUDJVnUHW lU GHW NRPPXQHU VRP HUKnOOHU HUVlWWQLQJ L GHOPRGHOOHQI|UEHIRONQLQJVPLQVNQLQJ$YGHVVDlUGHWVRPInU HUVlWWQLQJLGHOHQVRPE\JJHUSnXWYHFNOLQJHQXQGHUGHVHQDVWHWLR nUHQ'HUHVWHUDQGHNRPPXQHUQDHUKnOOHUHUVlWWQLQJlYHQLGHQGHO VRPE\JJHUSnXWYHFNOLQJHQGHVHQDVWHWUHnUHQ
7DEHOO 8WIDOO L GHOPRGHOOHQ I|U EHIRONQLQJVPLQVNQLQJ ELGUDJVnUHW
'lUDY 7RWDOW 7RWDOWnU ¤nU %nGD
(UKnOOHUHUVlWWQLQJ (UKnOOHUHMHUVlWWQLQJ − − −
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
'HOPRGHOOHQRPVlWWHUELGUDJVnUHWWRWDOWPLOMRQHUNURQRU 'HOPRGHOOHQ VRP E\JJHU Sn GH VHQDVWH WLR nUHQV XWYHFNOLQJ RP VlWWHUPLOMRQHUNURQRUPHGDQGHQVRPE\JJHUSnXWYHFNOLQJHQ GHWUHVHQDVWHnUHQVXWYHFNOLQJRPVlWWHUPLOMRQHUNURQRU
cU lU GHW VMX ODQGVWLQJ VRP HUKnOOHU RPVWlOOQLQJVELGUDJ 7RWDOWEHWDODVGHWPLOMRQHUNURQRUWLOOGHDNWXHOODODQGVWLQJHQ %LGUDJHW KDU PLQVNDW GH VHQDVWH nUHQ Gn EHIRONQLQJVPLQVNQLQJHQ DYWDJLWQnJRW
7DEHOO%LGUDJI|UEHIRONQLQJVPLQVNQLQJWLOOODQGVWLQJnU
/DQGVWLQJ 0LOMNU .ULQY
.DOPDU 9lUPODQG 'DODUQD *lYOHERUJ 9lVWHUQRUUODQG -lPWODQG 1RUUERWWHQ
%HIRONQLQJVXWYHFNOLQJHQVHGDQ
(IWHU IOHUD nU PHG VWRUD I|GHOVH|YHUVNRWW RFK EHW\GDQGH QHWWR LQYDQGULQJGlPSDGHVEHIRONQLQJVWLOOYl[WHQYlVHQWOLJWYLGPLWWHQDY WDOHW 6DPPDQWDJHW |YHU ODQGHW KDU EHIRONQLQJVWLOOYl[WHQ VHGDQ GHVV L HWW KLVWRULVNW SHUVSHNWLY YDULW P\FNHW VYDJ $QWDOHW I|GGD YDU IlUUH lQ DQWDOHW G|GD XQGHU nUHQ − 'HW KDGH LQWHWLGLJDUHLQWUlIIDWVHGDQnU
6YDJ EHIRONQLQJVWLOOYl[W RFK |NDG QHWWRXWIO\WWQLQJ DY \QJUH YX[QDIUnQ|YULJDODQGHWWLOOVWRUVWDGVRPUnGHQRFKXQLYHUVLWHWVRUWHU ILFNVWRUDNRQVHNYHQVHUI|UGHQUHJLRQDODEHIRONQLQJVXWYHFNOLQJHQ 0HOODQ nU RFK PLQVNDGH DQWDOHW LQYnQDUH L DY NRPPXQHU RFK L DY OlQ 6DPWLGLJW IRUWVDWWH EHIRONQLQJV WLOOYl[WHQ L QlVWDQ RI|UPLQVNDG WDNW L GH DY VWRUVWDGVUHJLRQHUQDV I|URUWVNRPPXQHUGlUEHIRONQLQJHQYl[HUDOOUDVQDEEDVW
, PHU lQ NRPPXQHU PLQVNDGH DQWDOHW LQYnQDUH PHG |YHU SURFHQW 'HQ VW|UVWD EHIRONQLQJVPLQVNQLQJHQ KDGH 6WU|PVXQGV NRPPXQ PHG SURFHQW 'U\JW NRPPXQHU |NDGH EHIRON
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
QLQJHQ PHG PHU lQ SURFHQW 'HQ NODUW VW|UVWD E HIRONQLQJV I|UlQGULQJHQ DY DOOD NRPPXQHU KDGH 9lUPG| NRPPXQ PHG HQ EHIRONQLQJV|NQLQJSnGU\JWSURFHQW
5HJLRQDOD RPIO\WWQLQJDU RFK VYlQJQLQJDU L I|GHOVHWDOHQ lU LQJD Q\DIHQRPHQ0HQSUREOHPDWLNHQlUDYIOHUDVNlODOOYDUOLJDUHQXlQ WLGLJDUH%HIRONQLQJHQKDUXQGHUVHQDUHnUPLQVNDWLVQDEEDUHWDNW RFKLVW|UUHGHODUDYODQGHWlQNDQVNHQnJRQVLQWLGLJDUHXQGHU WDOHW6MXQNDQGHI|GHOVHWDORFKHQnOGUDQGHEHIRONQLQJKDUPHGI|UW DWWIOHUWDOHWNRPPXQHUQXPHUDKDUI|GHOVHXQGHUVNRWW
8QGHUWDOHWVI|UVWDnUKDUEHIRONQLQJVPLQVNQLQJHQVWDQQDW DYRFKXQGHUYDUGHWOLNDPnQJDNRPPXQHUVRPKDGHPLQVNDW VLQEHIRONQLQJVRPKDGH|NDW
7DEHOO$QWDOHWNRPPXQHUPHGPLQVNDQGHUHVSHNWLYH|NDQGH EHIRONQLQJ
0LQVNDU gNDU 2I|UlQG
%ODQG ODQGVWLQJHQ lU GHW VW\FNHQ VRP PLQVNDW VLQ IRONPlQJG VHGDQWDOHWVE|UMDQ'H|YULJDKDUXSSOHYWHQ|NQLQJDYIRON PlQJGHQ 8QGHU DQGUD KDOYDQ DY WDOHW YDU GHW HQGDVW L IHP ODQGVWLQJ VRP IRONPlQJGHQ |NDGH 8QGHU |NDGH IRON PlQJGHQ L ODQGVWLQJ 'H lU I|UVWD JnQJHQ VHGDQ VRP EHIRONQLQJHQ|NDULIOHUODQGVWLQJlQPLQVNDU
8WYHFNOLQJHQ DY GHW WRWDOD DQWDOHW LQYnQDUH L HQ NRPPXQ HOOHU ODQGVWLQJEHVWlPVDYI\UDROLNDIDNWRUHUKXUPnQJDVRPI|GVKXU PnQJD VRP G|U KXU PnQJD VRP IO\WWDU LQ VDPW KXU PnQJD VRP IO\WWDU XW 6NLOOQDGHQ PHOODQ I|GGD RFK G|GD NDOODV I|GHOVH|YHU VNRWW 6NLOOQDGHQ PHOODQ DQWDOHW LQIO\WWDUH RFK DQWDOHW XWIO\WWDUH NDOODVLQIO\WWQLQJV|YHUVNRWW
2IWDVW OLNVWlOOV |NQLQJ UHVSHNWLYH PLQVNQLQJ DY HQ NRPPXQV IRONPlQJG PHG LQ RFK XWIO\WWQLQJDU 6RP GHW YLVDU VLJ L WDEHOOKDUGHWQHJDWLYDI|GHOVHQHWWRWKDIWVW|UVWLQYHUNDQLHQ WUHGMHGHODYNRPPXQHUQDVRPPLQVNDULIRONPlQJG
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
7DEHOO $QWDO PLQVNDQGH RFK |NDQGH NRPPXQHU LQGHODGH HIWHUKXYXGVDNOLJRUVDNWLOOI|UlQGULQJHQ
)|GHOVHQHWWR 1HWWRIO\WWQLQJ 6XPPD
gNDU 0LQVNDU
5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ
.RQVXOWI|UHWDJHW7HPDSODQ$%KDUSnNRPPLWWpQVXSSGUDJXWUHWW GHQSUREOHPDWLNRFKGHNRPPXQDOHNRQRPLVNDNRQVHNYHQVHUVRP I|OMHU DY NUDIWLJD EHIRONQLQJVI|UlQGULQJDU L NRPPXQHU RFK ODQGV WLQJ )|U NRPPXQHUQD LQNOXGHUDV lYHQ GH VRP KDU HQ NUDIWLJ EHIRONQLQJV|NQLQJ
5HGRYLVDGH |YHUYlJDQGHQ RFK I|UVODJ E\JJHU Sn 7HPDSODQV UDSSRUW (NRQRPLVND NRQVHNYHQVHU DY EHIRONQLQJVI|UlQGULQJDU L NRPPXQHURFKODQGVWLQJELODJD,YLVVDIDOOKDUNRPPLWWpQJMRUW EHG|PQLQJDUVRPVNLOMHUVLJQnJRWIUnQXWUHGDUHQV1lUVnlUIDOOHW QRWHUDVGHWWD
.RPPXQHUPHGPLQVNDQGHEHIRONQLQJ
3HUVRQDONRVWQDGHU
.RVWQDGHU I|U SHUVRQDO DQVHV YDUD U|UOLJD NRVWQDGHU VRP NDQ DQ SDVVDVQlUHIWHUIUnJDQPLQVNDU'HWNDQGRFNILQQDVYLVVDWU|JKHWHU LGHQQDDQSDVVQLQJVSURFHVV'HWlULQWHVMlOYNODUWDWWUHGXFHULQJHQ DYSHUVRQDOHQH[DNWNDQI|OMDEHIRONQLQJVPLQVNQLQJHQ
8W|YHU GHQ PRGHOO VRP LGDJ NRPSHQVHUDU I|U PLQVNDQGH EHIRONQLQJNDQPDQVlJDDWWNRPPXQHUPHGPLQVNDQGHEHIRONQLQJ NRPSHQVHUDVJHQRPDWWLQWlNWHUQDI|UHWWYLVVWEXGJHWnUXWJnULIUnQ IRONPlQJGHQGHQI|UVWDQRYHPEHUnUHWLQQDQ'HQQDHIWHUVOlSQLQJ lU IXOOW WLOOUlFNOLJ I|U DWW WlFND GH PHUNRVWQDGHU VRP I|OMHU DY DWW SHUVRQDOVW\UNDQPnVWHUHGXFHUDVQlUHIWHUIUnJDQPLQVNDU
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
/RNDOHUDQOlJJQLQJDURFKVNXOGHU
'HW ILQQV EHW\GDQGH PHUNRVWQDGHU YLG NUDIWLJ EHIRONQLQJVPLQVN QLQJ VRP PDQ E|U NRPSHQVHUD I|U 'HW KDQGODU RP PHU HOOHU PLQGUH IDVWD NRVWQDGHU VRP LQWH PLQVNDU QlU HIWHUIUnJDQ Sn GH NRPPXQDOD WMlQVWHUQD PLQVNDU )UlPVW lU GHW IUnJDQ RP ORNDOHU RFKROLNDIRUPHUDYDQOlJJQLQJDUVDPWSHQVLRQVXWEHWDOQLQJDU
8W|YHU GH ORNDOHU VRP KDU HQ GHPRJUDILVN NRSSOLQJ YLOND EH KDQGODV OlQJUH IUDP L WH[WHQ ILQQV GHW \WWHUOLJDUH ORNDOHU L NRP PXQHQ WLOO H[HPSHO I|U YX[HQXWELOGQLQJ LQGLYLG RFK IDPLOMH RPVRUJVDPWORNDOHUVRPK\UVXWWLOOQlULQJVOLYHWLNRPPXQHQ
$QGUDIDVWDNRVWQDGHUlUNRPPXQHUQDVDQOlJJQLQJDUH[HPSHOYLV JDWRUVDPWYDWWHQRFKDYORSSVDQOlJJQLQJDU'HKDURIWDVWGLPHQ VLRQHUDWVHIWHUHQVW|UUHIRONPlQJGRFKNRPPHUVnOHGHVDWWNRVWD PHUSHULQYnQDUHYLGHQPLQVNDQGHIRONPlQJGMlPI|UWPHGNRP PXQHUPHGOLNQDQGHVWUXNWXU
6NXOGHU RFK Gn VSHFLHOOW VNXOGHQ VRP DYVHU WLGLJDUH LQWMlQDGH SHQVLRQHU lU HWW SUREOHP QlU EHIRONQLQJHQ PLQVNDU 1lU IRON PlQJGHQ PLQVNDU WDSSDU NRPPXQHQ LQWlNWHU RFK InU Gn PLQGUH UHVXUVHUI|UDWWEHWDODNRVWQDGHUI|UWLGLJDUHXSSWDJQDOnQ
'H NRPPXQHU YDUV IRONPlQJG PLQVNDU PHVW KDGH GHQ K|JVWD SHQVLRQVVNXOGHQ SHU LQYnQDUH 6NLOOQDGHQ NRPPHU DWW |ND RPGHQQXYDUDQGHXWYHFNOLQJHQIRUWVlWWHU3HQVLRQVVNXOGHQlULVLJ LQJHQNRVWQDGXWDQGHWlUI|UVWQlUNRPPXQHQVNDOOE|UMDEHWDODXW WLGLJDUH LQWMlQDGH SHQVLRQHU VRP GHW VOnU PRW HNRQRPLQ 'HWWD NRPPHU DWW EOL H[WUD NlQQEDUW QlU GHQ VWRUD I\UWLRWDOLVWJHQH UDWLRQHQJnULSHQVLRQRFKXWEHWDOQLQJDUQDGlUI|UNRPPHUDWW|ND GUDPDWLVNW
'HQWRWDODPHUNRVWQDGHQI|UHQNRPPXQPHGHQPLQVNQLQJSn WLR SURFHQW XQGHU GH VHQDVWH WLR nUHQ XSSVNDWWDV WLOO NQDSSW NURQRUSHULQYnQDUH
7DEHOO0HUNRVWQDGHUYLGWLRSURFHQWVEHIRONQLQJVPLQVNQLQJ |YHUHQWLRnUVSHULRG
2PUnGH .USHULQY
/RNDOHU 3HQVLRQVXWEHWDOQLQJDU $QOlJJQLQJDU
7RWDOW
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
2P QXYDUDQGH JUlQV Sn WYn SURFHQW EHKnOOV YLONHW I|UHIDOOHU ULPOLJWVNXOOHHUVlWWQLQJVEHORSSHWSHUSURFHQWHQKHWVPLQVNQLQJEOL NQDSSWNURQRUSHULQYnQDUH
7DEHOO(UVlWWQLQJVQLYnNURQRUSHULQYnQDUH
0HUNRVWQDG
)|UlQGULQJIRONPlQJG ¤
6SlUU ¤
)|UlQGULQJXW|YHUVSlUU ¤
(UVlWWQLQJSHUSURFHQW
cOGHUVEHURHQGHYHUNVDPKHWHU
'HQ JHQRPVQLWWOLJD NRVWQDGHQ I|U ORNDOHU LQRP JUXQG RFK J\PQDVLHVNRODQ lU FLUND NURQRU SHU HOHY 'HQQD NRVWQDG OLJJHUPHGLGHQJHQRPVQLWWOLJDNRVWQDGHQLNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
/RNDONRVWQDGHUQD YLVDU VLJ YDUD K|JUH L GH NRPPXQHU VRP PLQVNDW PHVW L EHIRONQLQJ 0HUNRVWQDGHQ EHURU Sn I|U VWRU NDSDFLWHW L I|UKnOODQGH WLOO DQWDOHW EUXNDUH 2P GHVVD NRPPXQHU VNDOOInVDPPDHNRQRPLVNDI|UXWVlWWQLQJDUVRPDQGUDNRPPXQHU PnVWHPDQXWIRUPDHQVlUVNLOGHUVlWWQLQJVRPV\IWDUWLOODWWWlFND NRVWQDGHUQDI|U|YHUNDSDFLWHWHQ
)|U DWW GHW LQWH VNDOO XSSVWn HQ VLWXDWLRQ GlU PHUSDUWHQ DY NRPPXQHQHUKnOOHUHQHUVlWWQLQJSnJUXQGDYGHPRJUDILVNDVYlQJ QLQJDUE|UPDQVNDSDQnJRQIRUPDYNYDOLILFHULQJVJUlQV(QYDULDQW lUDWWJ|UDVRPLGHQPRGHOOVRPNRPSHQVHUDUSnWLRnUVVLNWGHW YLOOVlJDYlOMDHQIDVWSURFHQWXHOOJUlQV
1lU PDQ VWXGHUDU YLVVD nOGHUVJUXSSHU NDQ GHW GRFN YDUD PHU OlPSOLJWDWWUHODWHUDJUlQVHQWLOOXWYHFNOLQJHQLULNHW0RGHOOHQE|U GlUI|UXWIRUPDVVnDWWHQGDVWGHNRPPXQHUVRPKDUKDIWHQPLQGUH J\QQVDP XWYHFNOLQJ SOXV HYHQWXHOO SURFHQWVDWV lQ GHQ L ULNHW NRPSHQVHUDV
.RPPLWWpQ I|UVOnU DWW PDQ HUVlWWHU QXYDUDQGH PRGHOO VRP NRPSHQVHUDUI|UXWYHFNOLQJHQDYDQWDOHWVNROHOHYHULnOGHUQ−nU PHGHQQ\PRGHOO,PRGHOOHQHUVlWWVHQGDVWGHNRPPXQHUVRPKDU KDIWHQQHJDWLYSURFHQWXHOOI|UlQGULQJDYDQWDOHWVNROHOHYHU−nU VW|UUH lQ ULNHW SOXV WYn SURFHQWHQKHWHU GH VHQDVWH IHP nUHQ
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
(UVlWWQLQJ XWJnU PHG NURQRU SHU HOHY XW|YHU GHW DNWXHOOD JUlQVYlUGHW
(Q VNLOOQDG PRW QXYDUDQGH PRGHOO lU DWW HQ NRPPXQ LQWH EHK|YHUKDPLQVNDWVLQWRWDODIRONPlQJGI|UDWWNRPPDLIUnJDI|U HUVlWWQLQJYLONHWNRPPHUDWWKDEHW\GHOVHXQGHUGHQlUPDVWHIHP nUHQQlUHOHYDQWDOHWEHUlNQDVPLQVNDLDOOWIOHUNRPPXQHU9LGHQ NUDIWLJ QHGJnQJ DY DQWDOHW VNROHOHYHU NDQ GHW YDUD SUREOHPDWLVN lYHQ I|U NRPPXQHU VRP KDU HQ PnWWOLJ PLQVNQLQJ DY VLQ WRWDOD IRONPlQJGSnJUXQGDYVYnULJKHWHUQDDWWILQQDDOWHUQDWLYDDQYlQG QLQJVRPUnGHQI|UORNDOHUQD
1lU GHW KDQGODU RP nOGHUVEHURHQGH YHUNVDPKHWHU E|U WLGV SHUVSHNWLYHW YDUD JDQVND NRUW 0DQ E|U GRFN I|UOlQJD QXYDUDQGH SHULRG PHG WYn nU I|U DWW XQGYLND NRPSHQVDWLRQ DY QRUPDOW I|UHNRPPDQGH IOXNWXDWLRQHU DY DQWDOHW SHUVRQHU L GH DNWXHOOD nOGHUVJUXSSHUQD
,QXYDUDQGHPRGHOOHUVlWWVPDQI|UKHODPLQVNQLQJHQDYDQWDOHW HOHYHURPNRPPXQHQKDUPLQVNDWVLQWRWDODIRONPlQJG(QVnGDQ XWIRUPQLQJ lU LQWH OlPSOLJ DWW ELEHKnOOD Gn IOHUWDOHW NRPPXQHU NRPPHUDWWInHWWPLQVNDQGHHOHYXQGHUODJXQGHUGHQlUPDVWHnUHQ
/DQGVWLQJPHGPLQVNDQGHEHIRONQLQJ
-lPI|UW PHG NRPPXQHUQD lU SUREOHPHW PHG PHUNRVWQDGHU YLG PLQVNDQGHEHIRONQLQJPLQGUHKRVODQGVWLQJHQ'HWWDGn • ODQGVWLQJHQ L MlPI|UHOVH PHG NRPPXQHUQD KDU EHW\GOLJW
PLQGUHORNDOHURFKDQOlJJQLQJDU • LQJHWODQGVWLQJKDUHQOLNDVQDEEEHIRONQLQJVPLQVNQLQJVRPGH
YlUVWGUDEEDGHNRPPXQHUQD • ODQGVWLQJHQVYHUNVDPKHWLQWHlUOLNDNlQVOLJI|UI|UlQGULQJDUL
nOGHUVVWUXNWXUHQVRPNRPPXQHUQDV • GHQnOGHUVNDWHJRULVRPPLQVNDULDQWDO−nUlUGHQPHG
PLQVWHIWHUIUnJDQSnODQGVWLQJHQVWMlQVWHU
'HWILQQVYLVVDPHUNRVWQDGHUI|UODQGVWLQJPHGPLQVNDQGHEHIRON QLQJ 'HW KDQGODU RP YLVVD ORNDONRVWQDGHU VDPW DWW SHQVLRQV VNXOGHQ Sn VDPPD VlWW VRP I|U NRPPXQHUQD EOLU VYnUDUH DWW KDQWHUDIUDP|YHUQlUIRONPlQJGHQPLQVNDU6DPPDQWDJHWVNXOOHHQ HUVlWWQLQJSnNURQRUSHULQYnQDUHRFKSURFHQWXW|YHUWYnSUR FHQWYDUDULPOLJ'HWWDlUEHW\GOLJWPLQGUHlQGHQQLYnVRPXWJnUL GDJHQVPRGHOO
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
'HQ IUDPUlNQDGH PHUNRVWQDGHQ lU GRFN EO\JVDP RFK GHQ HIWHUIUnJHPLQVNQLQJ VRP EHIRONQLQJVPLQVNQLQJHQ PHGI|U ERUGH YlJDVXSSDYHQDOOPlQ|NQLQJDYVMXNYnUGEODQGDQQDWSnJUXQGDY GHQPHGLFLQVNWHNQLVNDXWYHFNOLQJHQ
$WWEHIRONQLQJVXWYHFNOLQJHQLODQGVWLQJHQVNLOMHUVLJnWEHURUWLOO VWRU GHO Sn KXU IRONPlQJGHQ KDU XWYHFNODWV L GHQ VW|UVWD NRP PXQHQ L OlQHW 8WYHFNOLQJHQ L |YULJD GHODU DY OlQHQ KDU YDULW OLN DUWDG
6DPPDQIDWWQLQJPLQVNDQGHEHIRONQLQJ
.RPPLWWpQVVOXWVDWVlUDWWNRPPXQHUPHGPLQVNDQGHEHIRONQLQJ LQWH lU XQGHUNRPSHQVHUDGH L QXYDUDQGH V\VWHP I|U GH PHUNRVW QDGHUGHWWDQRUPDONDQPHGI|UD.RPPLWWpQlUPHGYHWHQRPDWW HQPLQVNDQGHIRONPlQJGRIWDJHUHQXSSKRYWLOOHQSRVLWLYHIIHNW LQRP|YULJDGHODUXWMlPQLQJVV\VWHPHW
0LQVNDU NRPPXQHQV UHODWLYD VNDWWHNUDIW Sn JUXQGDY DWW GHW lU SHUVRQHU PHG LQNRPVW VRP IO\WWDU IUnQ NRPPXQHQ NRPSHQVHUDV NRPPXQHQI|UGHWWDLLQNRPVWXWMlPQLQJHQ
2PEHIRONQLQJHQLGHPHVWNRVWQDGVNUlYDQGHnOGUDUQDXWJ|UHQ DOOWVW|UUHDQGHODYEHIRONQLQJHQLWDNWPHGDWWEHIRONQLQJHQVRP KHOKHW PLQVNDU VNHU HQ NRPSHQVDWLRQ L |YULJD GHODU L NRVWQDGV XWMlPQLQJHQ , HQ XWIO\WWQLQJVNRPPXQ I|UlQGUDV NRPPXQHQV NRVWQDGVXWMlPQLQJ PHG NURQRU RP HQ SHUVRQ L nOGHUQ
−IO\WWDUIUnQNRPPXQHQ$YGHWWDEHORSSXSSJnUHUVlWWQLQJL EHIRONQLQJVPLQVNQLQJVPRGHOOHQHQGDVWWLOOHQWUHGMHGHO5HVWHUDQ GH GHODU InU NRPPXQHQ JHQRP DWW GH UHODWLYD DQGHODUQD L GH nOGHUVJUXSSHU VRP NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ NRPSHQVHUDU I|U I|U lQGUDV
.RPPLWWpQJ|UGlUI|UEHG|PQLQJHQDWWGHWlUULPOLJWDWWEHKnOOD GHQ QXYDUDQGH XWIRUPQLQJHQ DY GHQ GHO VRP NRPSHQVHUDU I|U XWYHFNOLQJHQ DY WRWDOIRONPlQJGHQ Sn WLR nUV VLNW .RPPLWWpQ lU PHGYHWHQ RP DWW HUVlWWQLQJVQLYnQ lU K|JUH lQ GH PHUNRVWQDGHU VRPIUDPNRPPLWLGHQXWUHGQLQJVRPJMRUWV$WWKDOYHUDQXYDUDQ GHHUVlWWQLQJVNXOOHQlPOLJHQLQQHElUDPLQVNDGHHUVlWWQLQJDUPHG WLOONURQRUSHULQYnQDUHLIOHUDNRPPXQHUYLONHWNDQYDUD VYnUWDWWKDQWHUD
, GHQ GHO VRP NRPSHQVHUDU I|U PLQVNQLQJ DY DQWDO VNROHOHYHU I|UHVOnV lQGUDGH NULWHULHU (UVlWWQLQJHQ SHU HOHY VlQNV VDPWLGLJW VRP NUDYHW Sn HQ PLQVNQLQJ DY GHQ WRWDOD IRONPlQJGHQ VORSDV
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
(UVlWWQLQJVSHULRGHQVlWWVWLOOIHPPRWQXYDUDQGHWUHnUI|UDWWLQWH InQJDQDWXUOLJDVYlQJQLQJDULHOHYDQWDOHW
.RPPLWWpQV VOXWVDWV lU DWW SUREOHPHW PHG PLQVNDQGH EHIRON QLQJ lUEHW\GOLJWPLQGUHI|U ODQGVWLQJHQ lQ I|U NRPPXQHUQD 'H PHUNRVWQDGHUVRPI|UHNRPPHUlUDYPLQGUHVWRUOHNRFKE|UNXQQD KDQWHUDVLQRPUDPHQI|UGHLQWlNWHUVRPHUKnOOVLQRPXWMlPQLQJV V\VWHPHW
.RPPLWWpQV J|U GlUI|U GHQ EHG|PQLQJHQ DWW GHW LQWH ILQQV QnJRQ DQOHGQLQJ DWW I|UOlQJD HOOHU SHUPDQHQWD GHW WLOOIlOOLJD RP VWlOOQLQJVELGUDJHWVRPXWJnUWLOOYLVVDODQGVWLQJWLOORFKPHG
.RPPXQHUPHGYl[DQGHEHIRONQLQJ
3HUVRQDONRVWQDGHU
.RPPXQHUVRPYl[HUKDUWUROLJHQK|JUHNRVWQDGHUI|UQ\UHNU\WH ULQJ DY DQVWlOOGD lQ DQGUD NRPPXQHU 'HQQD NRVWQDG lU GRFN I|UPRGOLJHQDYEO\JVDPNDUDNWlU
'HWKDULQWHKHOOHUIUDPNRPPLWDWWNRPPXQHUPHGNUDIWLJWLOO Yl[W JHQHUHOOW VNXOOH KD HWW K|JUH O|QHOlJH lQ DQGUD NRPPXQHU L VDPPDUHJLRQ
/RNDOHUDQOlJJQLQJDURFKVNXOGHU
.RVWQDGHU I|U ORNDOHU EHVWnU DY NDSLWDONRVWQDGHU VDPW GULIW RFK XQGHUKnOOVNRVWQDGHU.DSLWDONRVWQDGHUEHVWnUDYDYVNULYQLQJDUSOXV UlQWD Sn ORNDOHQV ERNI|UGD YlUGH .DSLWDONRVWQDGHQ PLQVNDU YLG RI|UlQGUDGUlQWHVDWVLWDNWPHGDWWDYVNULYQLQJDUQDUHGXFHUDUGHW ERNI|UGDYlUGHW'HWWDJ|UDWWNDSLWDONRVWQDGHUQDlUK|JUHMXQ\DUH ORNDOHQ lU 'HW PRWVDWWD JlOOHU GULIW RFK XQGHUKnOOVNRVWQDGHU 7RWDOWVHWWlUGRFNQ\DUHORNDOHUG\UDUHlQlOGUH
1lUGHWJlOOHUWLGLJDUHVNXOGHURFKGnIUlPVWSHQVLRQHULQWMlQDGH L WLGLJDUH V\VWHP KDU WLOOYl[WVNRPPXQHUQD HQ QnJRW ElWWUH VLWXD WLRQ HIWHUVRP UHVXUVHUQD I|U DWW EHWDOD DY GHVVD |NDU QlU IRON PlQJGHQYl[HU
'HWNDQNRQVWDWHUDVDWWPHUNRVWQDGHUQDI|UORNDOHURFKDQOlJJ QLQJDUVRPLQWHULNWDUVLJPRWHQVSHFLHOOnOGHUVJUXSSlUPDUJLQHOOD YLGHQPnWWOLJEHIRONQLQJVWLOOYl[W
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
cOGHUVEHURHQGHYHUNVDPKHWHU
'HWILQQVHWWW\GOLJWVDPEDQGPHOODQEHIRONQLQJVWLOOYl[WRFKPHU NRVWQDGHU LQRP H[HPSHOYLV JUXQGVNRODQ 0HUNRVWQDGHQ I|U Q\D ORNDOHU lU MlPI|UW PHG JHQRPVQLWWHW lU NURQRU SHU NYDGUDW PHWHU'HWWDJHUHQPHUNRVWQDGSnNURQRUSHUHOHY
'HW lU GRFN LQWH ULPOLJW DWW NRPSHQVHUD I|U KHOD HIWHUIUnJH |NQLQJHQ (Q PLQGUH |NQLQJ NDQ RIWDVW U\PPDV LQRP EHILQWOLJ RUJDQLVDWLRQRFKInUlYHQL|YULJWDQWDVJHJRGDI|UXWVlWWQLQJDUI|U HWWUDWLRQHOOWORNDOXWQ\WWMDQGH
.RPPLWWpQ I|UVOnU DWW PDQ LQI|U HQ Q\ GHO L GHOPRGHOOHQ I|U EHIRONQLQJVI|UlQGULQJDU0RGHOOHQlUWlQNWDWWHUVlWWDGHPHUNRVW QDGHUVRPXSSVWnUYLGNUDIWLJ|NQLQJDYDQWDOHWHOHYHULJUXQGRFK J\PQDVLHVNRODQ(UVlWWQLQJXWJnUWLOOGHNRPPXQHUVRPKDUKDIWHQ SRVLWLY SURFHQWXHOO I|UlQGULQJ DY DQWDOHW HOHYHU − nU VW|UUH lQ ULNHWSOXVIHPSURFHQWHQKHWHUGHVHQDVWHIHPnUHQ(UVlWWQLQJXWJnU PHGNURQRUSHUHOHYXW|YHUGHWDNWXHOODJUlQVYlUGHW
(IWHUVOlSQLQJVHIIHNWHU
.RPPXQHQV LQWlNWHU L IRUP DY VNDWWHLQWlNWHU LQNRPVWXWMlPQLQJ VDPW JHQHUHOOW VWDWVELGUDJ EHUlNQDV XWLIUnQ DQWDOHW LQYnQDUH GHQ QRYHPEHU nUHW LQQDQ EXGJHWnUHW )|U EHIRONQLQJV|NQLQJHQ XQGHU nUHW InU NRPPXQHQ LQJD LQWlNWHU 6DPWLGLJW KDU NRPPXQHQ NRVW QDGHUI|UGHQXQGHUnUHWWLOONRPPDQGHEHIRONQLQJHQ
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
)LJXU (IWHUVOlSQLQJVHIIHNWHU I|U HQ NRPPXQ PHG NRQVWDQW EHIRONQLQJVWLOOYl[W
U H Q R UV H S O WD Q $
)DNWLVNIRONPlQJG ,QWlNWVJUXQGDQGHIRONPlQJG
(Q NRPPXQ VRP KDU HQ NRQWLQXHUOLJ WLOOYl[W L EHIRONQLQJHQ NRPPHUKHODWLGHQDWWInLQWlNWHUI|UHQIRONPlQJGVRPlQPLQGUH lQ GHQ VRP NRPPXQHQKDU NRVWQDGHU I|U , ILJXU PRWVYDUDU GHW \WDQ PHOODQ OLQMHQ I|U GHQ IDNWLVND IRONPlQJGHQ RFK GHQ I|U GHQ LQWlNWVJUXQGDQGH 9LG QlVWI|OMDQGH QRYHPEHU XSSGDWHUDV IRONPlQJGHQ PHQ NRPPXQHQ InU LQWH HUVlWWQLQJ I|U GHQ HIWHU VOlSQLQJVRPILQQV)|UGHNRPPXQHUVRPNRQWLQXHUOLJWYl[HUlU GHWVnOHGHVLQWHIUnJDQRPQnJRWWLOOIlOOLJWOLNYLGLWHWVSUREOHPXWDQ HWWNRQVWDQWERUWIDOODYUHVXUVHU
bYHQ NRPPXQHU VRP XQGHU HQ NRUWDUH SHULRG KDU HQ NUDIWLJ |NQLQJ DY DQWDOHW LQYnQDUH I|U DWW VHGDQ XSSOHYD HQ SHULRG RP NRQVWDQWEHIRONQLQJVWLOOYl[WJnUPLVWHRPUHVXUVHU'HWVNHUGRFN EDUDXQGHUHWWEHJUlQVDWnU
)|U NRPPXQHU VRP XQGHU HQ SHULRG KDU HQ NUDIWLJ |NQLQJ DY DQWDOHW LQYnQDUH I|U DWW VHGDQ XSSOHYD HQ SHULRGGlU IRONPlQJGHQ PLQVNDU PHG OLND P\FNHW MlPQDU HIWHUVOlSQLQJHQ XW VLJ |YHU SHULRGHQ'HWI|UVWDnUHWInUPDQI|UOLWHWUHVXUVHUI|UDWWVHGDQIn PRWVYDUDQGHI|UP\FNHW
.RPPLWWpQDQVHUDWWGHWlUGHNRPPXQHUVRPKDUHQVLWXDWLRQ PRWVYDUDQGH GHQ L GHW I|UVWD H[HPSOHW VRP E|U NRPSHQVHUDV .RPPXQHQ L H[HPSHO WYn E|U NXQQD KDQWHUD HWW HQVNLOW nU XWDQ VW|UUHHNRQRPLVNDSUREOHP
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
)|U DWW LQWH NRPPXQHU VRP HQVNLOGD nU KDU HQ WLOOIlOOLJ WRSS L EHIRONQLQJVXWYHFNOLQJHQ VNDOO HUVlWWDV I|UHVOnV DWW HQ JUlQVLQI|UV .RPPXQHUVRPXQGHUGHQVHQDVWHIHPnUHQLJHQRPVQLWWKDIWHQ EHIRONQLQJVWLOOYl[WSnSURFHQWE|UNRPPDLIUnJDI|UHUVlWWQLQJ )|UELGUDJVnUHWVNXOOHGHEHW\GDDWWNRPPXQHUNYDOLILFHUDU VLJ'HVVDNRPPXQHUVNXOOHPRWVYDUDGHWI|UVWDH[HPSOHWRYDQ
.RPPLWWpQ I|UHVOnU DWW GH NRPPXQHU VRP KDU KDIW HQ VQDEE WLOOYl[WXQGHUHQI|OMGDYnUNRPSHQVHUDVI|UGHQHIWHUVOlSQLQJVRP I|UHNRPPHU L VWDWELGUDJV RFK XWMlPQLQJVV\VWHPHW 'HWWD J|UV JHQRPDWWPDQI|UGHDNWXHOODNRPPXQHUQDJ|UHQDYVWlPQLQJDY EHIRONQLQJHQ YLG KDOYnUVVNLIWHW +DU NRPPXQHQV EHIRONQLQJ |NDW PHGPHUlQSURFHQWXQGHUGHnWWDPnQDGHUQDVHGDQQRYHPEHU nUHW LQQDQ PRWVYDUDU HQ KHOnUV|NQLQJ Sn SURFHQW XWJnU NRPSHQVDWLRQ.RPPXQHQHUKnOOHUHUVlWWQLQJI|UGHDQWDOSHUVRQHU YLOND PRWVYDUDU HQ |NQLQJ VW|UUH lQ SURFHQW )|U VNXOOH GHWU|UDVLJRPVMXNRPPXQHU)|UVODJHWLOOXVWUHUDVLILJXU
)LJXU (IWHUVOlSQLQJVHIIHNWHU I|U HQ NRPPXQ PHG NRQVWDQW EHIRONQLQJVWLOOYl[WVDPWI|UVODJWLOOO|VQLQJ
U H Q R UV H S (UVDWWHIWHUVOlSQLQJ )DNWLVNHIWHUVOlSQLQJ O WD Q $
MDQ IHEPDUV DSU PDM MXQ MXO DXJ VHS RNW QRY GHF
)DNWLVNIRONPlQJG
,QWlNWVJUXQGDQGHIRONPlQJG
,QWlNWVJUXQGDQGHIRONPlQJGHIWHUMXVWHULQJ
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
.RPPXQHQLILJXUHUKnOOHUGHWDNWXHOODELGUDJVnUHWLQWlNWHUI|U HQ IRONPlQJG PRWVYDUDQGH SHUVRQHU 8QGHU nUHW |NDU IRONPlQJGHQPHGNQDSSWSHUVRQHUSHUPnQDGRFKXSSJnULMXOL WLOOSHUVRQHUYLONHWPRWVYDUDUHQ|NQLQJSnSURFHQW9LG HQNRQWLQXHUOLJ|NQLQJXQGHUnUHWVNXOOHHIWHUVOlSQLQJHQXSSJnWLOO SHUVRQHU.RPPXQHQHUVlWWVGRFNHQGDVWI|U|NQQJHQXW|YHU SURFHQWYLONHWKlUPRWVYDUDUSHUVRQHU(IWHUVOlSQLQJHQEOLU VnOHGHV SHUVRQHU HIWHU MXVWHULQJHQ .RPPXQHQ NRPSHQVHUDV JHQRPI|UVODJHWI|UWYnWUHGMHGHODUDYHIWHUVOlSQLQJHQ
/DQGVWLQJPHGYl[DQGHEHIRONQLQJ
7HPDSODQKDULQWHQlUPDUHXWUHWWGHYl[DQGHODQGVWLQJHQVSUREOHP 'HWNRQVWDWHUDVGRFNDWWYl[DQGHODQGVWLQJLQWHKDULQYHVWHUDWPHU lQDQGUDODQGVWLQJVHQDVWHI\UDnUHQ6WDWLVWLNHQXQGHUVNDWWHUGRFN LQYHVWHULQJDUQD L 6WRFNKROPV OlQV ODQGVWLQJ Gn ORNDOHU OLJJHU L HWW VHSDUDWERODJ
1lUGHWJlOOHUGHHIWHUVOlSQLQJVHIIHNWHUVRPI|UHNRPPHULV\V WHPHW lU VLWXDWLRQHQ GHQ VDPPD VRP GHQ VRP EHVNULYV I|U NRP PXQHUQD .RPSHQVDWLRQI|U HIWHUVOlSQLQJHQE|U lYHQ JlOOD ODQGV WLQJHQ 6lWWV VDPPD JUlQV VRP I|U NRPPXQHUQD SURFHQW lU GHWI|UQlUYDUDQGHLQJHWODQGVWLQJVRPNYDOLILFHUDUVLJ
6DPPDQIDWWQLQJYl[DQGHEHIRONQLQJ
.RPPLWWpQV VOXWVDWV lU DWW NRPPXQHU PHG NUDIWLJW |NDQGH DQWDO JUXQGRFKJ\PQDVLHHOHYHUKDUPHUNRVWQDGHULIRUPDYK|JUHORNDO NRVWQDGHU VRP LGDJ LQWH EHDNWDV L NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ .UDIWLJW Yl[DQGH NRPPXQHU NDQ In VlPUH I|UXWVlWWQLQJDU lQ DQGUD NRP PXQHUSnJUXQGDYGHQHIWHUVOlSQLQJDYLQWlNWHUQDVRPLGDJILQQVL V\VWHPHW
.RPPLWWpQJ|UGlUI|UEHG|PQLQJHQDWWGHWlUULPOLJWDWWNRP SHQVHUD GH NRPPXQHU VRP KDU KDIW HQ NUDIWLJ |NQLQJ DY DQWDOHW JUXQGRFKJ\PQDVLHHOHYHUGHVHQDVWHIHPnUHQ'HWlUlYHQULPOLJW DWW GH NRPPXQHU VRP XQGHU HQ OnQJ SHULRG KDU KDIW HQ NRQ WLQXHUOLJ EHIRONQLQJV|NQLQJ GHOYLV NRPSHQVHUDV I|U HIWHUVOlSQLQJ DYLQWlNWHU
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
1lUGHW JlOOHUODQGVWLQJ PHGYl[DQGH EHIRONQLQJI|UHVOnV GHVVD NRPSHQVHUDV Sn VDPPD VlWW VRP NRPPXQHUQD I|U GHQ HIWHUVOlS QLQJVHIIHNWVRPILQQVLV\VWHPHW
(NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJ
%HIRONQLQJVPLQVNQLQJGHWLRVHQDVWHnUHQ
,GHQGHOVRPNRPSHQVHUDUI|UXWYHFNOLQJHQSnWLRnUVVLNWI|UVOnU LQWHNRPPLWWpQQnJUDI|UlQGULQJDUXWDQQXYDUDQGHGHOPRGHOOOLJJHU IDVW'nGHOPRGHOOHQELEHKnOOVRI|UlQGUDGEOLUGHWLQJDI|UlQGULQJDU LXWIDOOHWLPRGHOOHQ
)|UlQGULQJDYDQWDOHWVNROHOHYHUWLOOnU
0LQVNDQGHHOHYDQWDO
'n I|UVODJHW LQQHElU DWW HUVlWWQLQJHQ SHU HOHY PLQVNDU VDPWLGLJW VRP HQ VSlUU LQI|UWV PLQVNDU RPVlWWQLQJHQ L PRGHOOHQ YLONHW PLQVNDUGHWEHORSSVRP|YULJDNRPPXQHUEHWDODUI|UDWWILQDQVLHUD PRGHOOHQ'HNRPPXQHUVRPHUKnOOHUPHVWLQXYDUDQGHPRGHOOlU GHVRPI|UORUDUPHVWSnI|UVODJHW9lOMHUPDQLVWlOOHWDWWLQI|UDHQ YDULDQW GlU WRWDOIRONPlQJGHQ PnVWH KD PLQVNDW I|U DWW VHGDQ JH HUVlWWQLQJI|UKHODPLQVNQLQJHQDYDQWDOHWXW|YHUGHQLULNHWVNXOOH HUVlWWQLQJHQKD|NDWPHG−NURQRUSHULQYnQDUHI|UGHHUVDWWD NRPPXQHUQD
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
7DEHOO8WIDOOLPRGHOOHQVRPNRPSHQVHUDUI|UPLQVNQLQJDY DQWDOHW VNROHOHYHU QXYDUDQGH VDPW I|UHVODJHQ PRGHOO NURQRU SHU LQYnQDUHSHUNRPPXQJUXSS
.RPPXQJUXSS 8WIDOOWLOOlJJDYGUDJ 8WIDOOWLOOlJJDYGUDJ 6NLOOQDG QXYDUDQGHXWIRUP I|UHVODJHQXWIRUP QLQJ QLQJ
6WRUVWlGHU )|URUWVNRPPXQHU 6W|UUHVWlGHU 0HGHOVWRUDVWlGHU ,QGXVWULNRPPXQHU /DQGVE\JGVNRPPXQHU *OHVE\JGVNRPPXQHU gYULJDVW|UUH gYULJDPLQGUH
1nJRQ PRGHOO I|U NRPSHQVDWLRQ I|U |NQLQJ DY DQWDOHW VNROHOHYHU ILQQVLQWHLGDJHQVNRVWQDGVXWMlPQLQJ'HWWDJ|UDWWGHNRPPXQHU VRP HUVlWWV L I|UVODJHW InU HQ SRVLWLY I|UlQGULQJ )|U GH |YULJD NRPPXQHUQDJlOOHUGHWRPYlQGD0HUSDUWHQDYHUVlWWQLQJHQJnUWLOO I|URUWVNRPPXQHUQD
7DEHOO 8WIDOO L PRGHOOHQ VRP NRPSHQVHUDU I|U |NQLQJDU DY DQWDOHW VNROHOHYHU QXYDUDQGH VDPW I|UHVODJHQ PRGHOO NURQRU SHU LQYnQDUHSHUNRPPXQJUXSS
.RPPXQJUXSS 8WIDOOWLOOlJJDYGUDJ 8WIDOOWLOOlJJDYGUDJ 6NLOOQDG QXYDUDQGHXWIRUP I|UHVODJHQXWIRUP QLQJ QLQJ
6WRUVWlGHU )|URUWVNRPPXQHU 6W|UUHVWlGHU 0HGHOVWRUDVWlGHU ,QGXVWULNRPPXQHU /DQGVE\JGVNRPPXQHU *OHVE\JGVNRPPXQHU gYULJDVW|UUH gYULJDPLQGUH
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
(IWHUVOlSQLQJVHIIHNWHU
, I|UVODJHW WLOO NRPSHQVDWLRQ I|U HIWHUVOlSQLQJVHIIHNWHU lU GHW VH[ NRPPXQHUVRPVNXOOHHUKnOODELGUDJ'HWWDVNXOOHWRWDOWXSSJnWLOO PLOMRQHU NURQRU PRWVYDUDQGH NURQRU SHU LQYnQDUH 'HWWD EHORSSI|UHVOnVEHODVWDQlVWI|OMDQGHnUVVWDWVELGUDJVUDP
7DEHOO8WIDOOLPRGHOOHQVRPNRPSHQVHUDUI|UHIWHUVOlSQLQJV HIIHNWHUQD
%HORSSWNU %HORSSNUSHULQY
1\NYDUQ 9DOOHQWXQD 9D[KROP 9lUPG| gVWHUnNHU 6WHQXQJVVXQG
7RWDOHIIHNWI|UNRPPXQHUQD
'HQWRWDODHIIHNWHQDYNRPPLWWpQVI|UVODJSnNRPPXQJUXSSVQLYn IUDPJnU DY WDEHOO 'HW lU IUlPVW JOHVE\JGVNRPPXQHUQD VRP I|UORUDUSnI|UVODJHW'HWWDEHURUSnDWWIOHUWDOHWDYGHNRPPXQHU VRP LGDJ HUKnOOHU VWRUD HUVlWWQLQJDU L PRGHOOHQ I|U PLQVNQLQJ DY DQWDOHW VNROHOHYHU lU JOHVE\JGVNRPPXQHU )|U |YULJD JUXSSHU lU HIIHNWHUQD PLQGUH )|URUWVNRPPXQHUQD WMlQDU Sn I|UVODJHW Gn IOHUWDOHWKDUHQNUDIWLJ|NQLQJDYDQWDOHWVNROHOHYHU
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
7DEHOO 8WIDOOL PRGHOOHQ I|U RPVWlOOQLQJVELGUDJ YLG NUDIWLJW I|UlQGUDGIRONPlQJGNURQRUSHULQYnQDUHSHUNRPPXQJUXSS
.RPPXQJUXSS 8WIDOOWLOOlJJDYGUDJ 8WIDOOWLOOlJJDYGUDJ 6NLOOQDG QXYDUDQGHXWIRUP I|UHVODJHQXWIRUP QLQJ QLQJ
6WRUVWlGHU )|URUWVNRPPXQHU 6W|UUHVWlGHU 0HGHOVWRUDVWlGHU ,QGXVWULNRPPXQHU /DQGVE\JGVNRPPXQHU *OHVE\JGVNRPPXQHU gYULJDVW|UUH gYULJDPLQGUH
7DEHOO )|UlQGULQJ DY WLOOlJJDYGUDJ PHOODQ QXYDUDQGH RFK I|UVODJHQ PRGHOO NURQRU SHU LQYnQDUH DQWDO NRPPXQHU L ROLND LQWHUYDOO
)|UlQGULQJDYELGUDJDYJLIW $QWDO
gYHU WLOO WLOO WLOO ¤WLOO ¤WLOO¤ ¤WLOO¤ ¤WLOO¤ ¤WLOO¤
)|U IOHUWDOHW NRPPXQHU LQQHElU I|UHVODJHQ PRGHOO HQGDVW PLQGUH I|UlQGULQJDU 'HQ WRWDOD NRVWQDGHQ |NDU HQGDVW PDUJLQHOOW FLUND NURQRUSHULQYnQDUH%ODQGGHNRPPXQHUVRPYLQQHUP\FNHWSn I|UVODJHW lU GH NRPPXQHU VRP HUKnOOHU HUVlWWQLQJ I|U HQ NUDIWLJ |NQLQJ DY DQWDOHW VNROHOHYHU'HVVD lU QlVWDQ XWHVOXWDQGH I|URUWV NRPPXQHU WLOO 6WRFNKROP %ODQG GH NRPPXQHU VRP I|UORUDU P\FNHW Sn I|UVODJHW ILQQV GH NRPPXQHU VRP L QXYDUDQGH GHO
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
PRGHOOHQ HUKnOOHU VWRU HUVlWWQLQJ L GHQ GHO VRP NRPSHQVHUDU I|U PLQVNQLQJHQDYDQWDOHWVNROHOHYHU
$QWDOHUVDWWDNRPPXQHU
(QOLJWI|UVODJHWVNXOOHNRPPXQHUELGUDJVnUHWHUKnOODHWW RPVWlOOQLQJVELGUDJ YLG NUDIWLJW I|UlQGUDG IRONPlQJG $Y GHVVD lU GHW NRPPXQHU VRP InU HUVlWWQLQJ I|U PLQVNDQGH IRONPlQJG 5HVWHUDQGH NRPPXQHU HUKnOOHU HUVlWWQLQJ I|U |NQLQJ DY DQWDOHW VNROHOHYHU
7DEHOO$QWDONRPPXQHUPHGHUVlWWQLQJHQOLJWI|UVODJH[NO HIWHUVOlSQLQJ
0LQVNQLQJ GlUDY gNQLQJ 7RWDOW WRWDOWnU ¤nU EnGD ¤nU
(UKnOOHUHUVlWWQLQJ (UKnOOHUHMHUVlWWQLQJ − − − − −
%DUQRFKXQJGRPDUPHGXWOlQGVNEDNJUXQG
.RPPLWWpQV I|UVODJ 1XYDUDQGH EHUlNQLQJVPRGHOO ELEHKnOOV RI|UlQGUDG
1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ
, NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ I|U EDUQ RFK XQJGRPDU PHG XWOlQGVN EDNJUXQGEHDNWDVDQGHOHQLQYnQDUHLnOGHUQ−nUPHGPLQVWHQ I|UlOGHUI|GGXWDQI|U(8RFK1RUGHQ
, GHOPRGHOOHQ VRP LQI|UGHV nU NRPSHQVHUDV NRPPXQHU PHG HQ DQGHO XQJGRPDU PHG XWOlQGVN EDNJUXQG VRP |YHUVWLJHU ULNHW PHG HQ HUVlWWQLQJ Sn NURQRU SHU LQYnQDUH I|U YDUMH SUR FHQWHQKHWVRPNRPPXQHQVDQGHOLGHQDNWXHOODJUXSSHQ|YHUVWLJHU ULNHWcUHUKnOOHUNRPPXQHUHQHUVlWWQLQJLPRGHOOHQRFK WRWDOWRPI|UGHODVPLOMRQHUNURQRUYLONHWI|UODQGHWVRPKHOKHW PRWVYDUDUNURQRUSHULQYnQDUHHWWDYGUDJVRPVDPWOLJDNRPPX
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
QHUInUEHWDODI|UGHQQDXWMlPQLQJ$YGHVVDInUNRPPXQHUHQ HUVlWWQLQJ |YHUVWLJDQGH NURQRU SHU LQYnQDUH GYV HWW QHWWRWLOO VNRWW6W|UVWWLOOlJJKDU%RWN\UNDPHGFDNURQRUSHULQYnQDUH
'HOPRGHOOHQ WLOONRP L SURSRVLWLRQVDUEHWHW HIWHU .RPPXQDOD XWMlPQLQJVXWUHGQLQJHQ , EHUHGQLQJHQ DY XWUHGQLQJHQV I|UVODJ IUDPI|UGH HWW IOHUWDO NRPPXQHU RFK 6YHQVND .RPPXQI|UEXQGHW DWW HQ K|J DQGHO LQYnQDUH PHG XWOlQGVN EDNJUXQG PHGI|U PHU NRVWQDGHULROLNDYHUNVDPKHWHUVRPLQWHLWLOOUlFNOLJWK|JXWVWUlFN QLQJEHDNWDVLGHQDYXWUHGQLQJHQI|UHVODJQDNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ 5HJHULQJHQ GHODGH GH IUDPI|UGD V\QSXQNWHUQD RFK I|UHVORJ GHQ VHGDQWLOOlPSDGHO|VQLQJHQ,OLNKHWPHGYLVVDDQGUDGHODUDY NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ lU GHOPRGHOOHQ LQWH YHUNVDPKHWVDQNQXWHQ RFKHUVlWWQLQJVQLYnQJUXQGDUVLJGlUI|ULQWHSnQnJRQLGHQWLILHUEDU YHUNVDPKHWVNRVWQDG(UVlWWQLQJVQLYnQJUXQGDUVLJLVWlOOHWSnHQDY 6YHQVND .RPPXQI|UEXQGHWV ,QWHJUDWLRQVEHUHGQLQJ XSSVNDWWDG PHUNRVWQDG
5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ
)|UDWWXWYlUGHUDRPXWMlPQLQJVV\VWHPHWJHUHQNRPSHQVDWLRQI|U EDUQ RFK XQJGRPDU PHG XWOlQGVN EDNJUXQG VRP PRWVYDUDU JUXSSHQV PHUNRVWQDGHU E|U PDQ NXQQD LGHQWLILHUD GH VSHFLILND PHUNRVWQDGHUVRPNDQKlQI|UDVWLOOGHQDNWXHOODJUXSSHQ'HWWDJnU HPHOOHUWLGLQWHDWWJ|UDXWLIUnQNRPPXQHUQDVUHGRYLVQLQJ0DQNDQ HPHOOHUWLGNRQVWDWHUDDWWVW|UUHNRPPXQHUI|UGHODUVlUVNLOGDUHVXU VHUWLOONRPPXQGHODUGlUHQK|JDQGHODYEHIRONQLQJHQKDUXWOlQGVN EDNJUXQG,GHUHVXUVI|UGHOQLQJVPRGHOOHUVRPDQYlQGVKDUEHIRON QLQJHQV IUlPVW EDUQV RFK XQJGRPDUV EDNJUXQG HQ P\FNHW VWRU EHW\GHOVH
6YHQVND .RPPXQI|UEXQGHWV ,QWHJUDWLRQVEHUHGQLQJ VRP EODQG DQQDW MlPI|UW VWDGVGHODU L NRPPXQHU GlU SHUVRQHU PHG XWOlQGVN EDNJUXQG XWJ|U HQ K|J DQGHO DY EHIRONQLQJHQ KDU XSSVNDWWDW DWW NRVWQDGHUQD SHU EDUQ L GHQ DNWXHOOD JUXSSHQ |YHUVWLJHU JHQRP VQLWWHWI|UNRPPXQHQPHGFDSURFHQWLVnYlOEDUQRPVRUJHQVRP JUXQGVNRODQ
(UVlWWQLQJHQ SHU EDUQ L QXYDUDQGH GHOPRGHOO YDULHUDU PHOODQ NRPPXQHUQD PHQ lU VRP K|JVW FD NURQRU SHU EDUQ 'HQ JHQRPVQLWWOLJD NRVWQDGHQ I|U YHUNVDPKHWHU VRP NDQ KlQI|UDV WLOO GH DNWXHOODnOGUDUQD EDUQRPVRUJ JUXQGVNROD RFKJ\PQDVLHVNROD lUnUFDNURQRUSHUEDUQRFKXQJGRP'HWLQQHElUDWW
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
HUVlWWQLQJHQ I|U PHUNRVWQDGHU I|U GH DNWXHOOD EDUQHQ RFK XQJ GRPDUQD XSSJnU WLOO PD[LPDOW SURFHQW L IOHUWDOHW DY GH DNWXHOOD NRPPXQHUQDHQEHW\GOLJWOlJUHDQGHO
7DEHOO([HPSHOSnHUVlWWQLQJLQXYDUDQGHGHOPRGHOOI|U EDUQRFKXQJGRPDUPHGXWOlQGVNEDNJUXQG
.RPPXQ $QGHOEDUQXWO 7RWDOWPLOMNU %LGUDJNULQY .USHUSHUVRQL EDNJUXQG PnOJUXSS
%RWN\UND 6WRFNKROP 6|GHUWlOMH 0DOP| *|WHERUJ
, GH YHUNVDPKHWHU VRP ULNWDU VLJ WLOO EDUQ RFK XQJGRPDU EHDNWDV EDUQHQV EDNJUXQG HQEDUW L JUXQGVNRODQ 'H NRVWQDGHU VRP GlU EHDNWDV DYVHU HQEDUW PRGHUVPnOVXQGHUYLVQLQJHQ $QGUD VW|GMDQGH YHUNVDPKHWHU RFK HYHQWXHOOD PHUNRVWQDGHU I|U GHWWD LQRP EDUQ RPVRUJJUXQGVNRODJ\PQDVLHVNRODRFKVRFLDOWMlQVWEHDNWDVVnOHGHV LQWHLNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
.RPPLWWpQ KDU |YHUYlJW DWW XWI|UGHOD HUVlWWQLQJHQ I|U EDUQ RFK XQJGRP PHG XWOlQGVN EDNJUXQG Sn DQGUD GHOPRGHOOHU IUlPVW EDUQRPVRUJ JUXQGVNROD RFK J\PQDVLHVNROD 'HW IUlPVWD V\IWHW PHG HQ VnGDQ I|UlQGULQJ VNXOOH YDUD DWW I|UHQNOD NRVWQDGVXWMlP QLQJHQ JHQRP DWW EHJUlQVD DQWDOHW GHOPRGHOOHU (Q VnGDQ I|UHQN OLQJVNXOOHHPHOOHUWLGNXQQDOHGDWLOODWWI|UXWVlWWQLQJDUQDDWWI|OMD XSS NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ PRW GH UHGRYLVDGH NRVWQDGHUQD I|U GH QlPQGDYHUNVDPKHWHUQDVNXOOHI|UVYnUDV(QDQQDQO|VQLQJYRUHDWW LQNOXGHUDGHQQDPRGHOOLGHWI|UHVODJQDVWUXNWXUELGUDJHWHIWHUVRP GHQLOLNKHWPHG|YULJDGHODUDYVWUXNWXUELGUDJHWE\JJHUSnHUVlWW QLQJVQLYnHU VRP LQWH GLUHNW NDQ XWOlVDV L GHQ NRPPXQDOD UHGR YLVQLQJHQ Sn YHUNVDPKHWVQLYn 'HWWD lU GRFN HQ PLQGUH OlPSOLJ O|VQLQJ HIWHUVRP XQGHUODJHW XSSGDWHUDV nUOLJHQ I|U DWW nWHUVSHJOD GHQ DNWXHOOD VLWXDWLRQHQ L NRPPXQHUQD L NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ .RPPLWWpQI|UHVOnUGlUI|UDWWGHQQDPRGHOOELEHKnOOVRI|UlQGUDG
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
(NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
.RPPLWWpQVI|UVODJDWWELEHKnOODGHQQDPRGHOORI|UlQGUDGLQQHElU DWW LQJD RPI|UGHOQLQJVHIIHNWHU XSSVWnU MlPI|UW PHG XWIDOOHW DY QXYDUDQGHNRVWQDGVXWMlPQLQJ
9DWWHQRFKDYORSS
.RPPLWWpQVI|UVODJ0RGHOOHQXWJnUXUXWMlPQLQJVV\VWHPHW
1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ
, NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ I|U YDWWHQ RFK DYORSS NRPSHQVHUDV YLVVD NRPPXQHU I|U VWUXNWXUHOOD IDNWRUHU VRP GH KDU EHJUlQVDGH I|U XWVlWWQLQJDU DWW SnYHUND GHW YLOO VlJD EHE\JJHOVHVWUXNWXU VDPW JHRWHNQLVND I|UXWVlWWQLQJDU 'HOPRGHOOHQ PlWHU GH VWUXNWXUHOOD IDNWRUHUQDPHGKMlOSDY • DQGHOSHUVRQHUERHQGHLWlWRUWHUPHGPLQGUHlQLQYnQDUH • DQGHOSHUVRQHUERHQGHLWlWRUWHUPHGPHUlQLQYnQDUH • JHRWHNQLVNDI|UKnOODQGHQ
'H WYn I|UVWD DYVHU DWW VSHJOD EHE\JJHOVHVWUXNWXUHQV LQYHUNDQ Sn EODQG DQQDW OHGQLQJVOlQJG 'HQ VHQDUH lU WlQNW DWW InQJD PDUN I|UKnOODQGHQDV LQYHUNDQ Sn DUEHWVNRVWQDGHU YLG Q\OlJJQLQJ RFK UHQRYHULQJDY9$DQOlJJQLQJDU
5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ
(QOLJW 6WDWLVND FHQWUDOE\UnQV ERNVOXWVWDWLVWLN XSSJLFN NRPPXQHU QDV NRVWQDGHU I|U 9$YHUNVDPKHWHQ WLOO PLOMDUGHU NURQRU $Y GHWWD ILQDQVLHUDV PLOMDUGHU PHG DYJLIWHU 'HWWD JHU HQ DYJLIWV ILQDQVLHULQJVJUDG Sn SURFHQW (IWHU GHW DWW |YULJD LQWlNWHU lU DYGUDJQDXSSJnUGHQNRVWQDGVRPVNDOOILQDQVLHUDVPHGVNDWWRFK VWDWVELGUDJWLOOPLOMRQHUNURQRUPRWVYDUDQGHNQDSSWNURQRU SHULQYnQDUH
9$YHUNVDPKHWHQlUROLNDRUJDQLVHUDGEODQGNRPPXQHUQD'HQ YDQOLJDVWH IRUPHQ lU NRPPXQDO I|UYDOWQLQJ (WW DQWDO NRPPXQHU
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
KDUYDOWDWWGULYDYHUNVDPKHWHQLERODJVIRUP'HQYHUNVDPKHWVRP EHGULYVLERODJVIRUPUHGRYLVDVLQWHL6&%VUlNHQVNDSVVWDWLVWLN
7DEHOO2UJDQLVDWLRQVIRUPHUI|U9$I|UYDOWQLQJDU
2UJIRUP $QWDONRPPXQHU
.RPPXQDOI|UYDOWQLQJ .RPPXQDOWERODJ %HVWlOODUXWI|UDURUJDQLVDWLRQ 0DQDJHPHQWNRQWUDNW $QQDQIRUP $PQ9LVVDNRPPXQHUKDUNODVVLILFHUDWVLIOHUDJUXSSHU .lOOD6YHQVNW9DWWHQ
6YHQVNW 9DWWHQ 9$YHUNHQV EUDQVFKRUJDQLVDWLRQ SXEOLFHUDU nUOLJHQ9$WD[DQI|UDOODNRPPXQHU,WDEHOOQHGDQUHGRYLVDV NRVWQDGVWlFNQLQJHQ GHW YLOO VlJD KXU VWRU DQGHO DY NRVWQDGHUQD VRPILQDQVLHUDVDYDYJLIWHUXSSGHODWSHUNRPPXQJUXSS
7DEHOO .RVWQDGVWlFNQLQJ L 9$YHUNVDPKHW HIWHU NRPPXQ JUXSS$QWDONRPPXQHU
.RVWQDGV 6WRU )|U 6W|UUH 0HGHO ,QGXVWUL /DQGV *OHV gYULJ gYULJ WlFNQLQJ VWlGHU RUWHU VWDG VWRU NRPPXQ E\JGV E\JGV VW|UUH PLQGUH
VWDG NRPPXQ NRPPXQ
WLOO WLOO WLOO WLOO WLOO
LX
7RWDOW 6QLWW
.lOOD6YHQVNW9DWWHQ
,VDPWOLJDNRPPXQJUXSSHUXWRPLJOHVE\JGVNRPPXQHUQDKDUIOHU WDOHWDYNRPPXQHUQDHQNRVWQDGVWlFNQLQJVRPXSSJnUWLOOSUR FHQW
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
'HNRPPXQHUVRPHUKnOOHUHUVlWWQLQJDULNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
Sn WLOO NURQRU SHU LQYnQDUH KDU HQ OnJ NRVWQDGVWlFNQLQJ
)|U NRPPXQHUQD PHG GH PLQGUH HUVlWWQLQJDUQD lU VNLOOQDGHUQD L
NRVWQDGVWlFNQLQJ VPn 6DPWOLJD NRPPXQHU PHG GHQ K|JVWD
HUVlWWQLQJHQNURQRUSHULQYnQDUHKDUHQNRVWQDGVWlFNQLQJSn
SURFHQW
7DEHOO.RVWQDGVWlFNQLQJ9$YHUNVDPKHWJUXSSHUDWHIWHUQX
YDUDQGHVWDQGDUGNRVWQDG
.RVWQDGV WlFNQLQJ
WLOO WLOO WLOO WLOO WLOO
LX
7RWDOW $YJLIW
.lOOD6YHQVNW9DWWHQ6&%
'H HUVDWWD NRPPXQHUQD KDU QnJRW K|JUH JHQRPVQLWWOLJD DYJLIWHU
NURQRU SHU nU MlPI|UW PHG I|U GH LFNH HUVDWWD NRP
PXQHUQD$YJLIWHQDYVHUW\SKXV$ HQOLJW6YHQVNW9DWWHQ
(UVlWWQLQJVEHORSSHQWLOONURQRUSHULQYnQDUHKDULQWHMXV
WHUDWV VHGDQ %HORSSHQ UlNQDV GRFN XSS PHG QHWWRSULVLQGH[
WLOO DNWXHOOW ELGUDJVnU 'HQ PD[LPDOD HUVlWWQLQJVQLYnQ XWJLFNLIUnQ
GHQ VNDWWHILQDQVLHULQJ VRP GHQ NRPPXQHQ PHG GH VlPVWD VWUXN
WXUHOODI|UXWVlWWQLQJDUQDVWRGI|U
%LGUDJVnUHWlUGHWNRPPXQHUVRPHUKnOOHUHWWELGUDJSn
VDPPDQODJWFLUNDPLOMRQHUNURQRU
7\SKXV $ DYVHU HQ IDVWLJKHW PHG IULOLJJDQGH NlOODUO|VW HQERVWDGVKXV HQIDPLOMVKXV
RPIDWWDQGHUXPRFKN|NEDGUXPPHGZFWYlWWVWXJDHWWH[WUDWRDOHWWUXPVDPWJDUDJH
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
)|U PHUSDUWHQ DY NRPPXQHUQD lU NRVWQDGVWlFNQLQJHQ LQRP 9$ YHUNVDPKHWHQ|YHUSURFHQW,YLVVDNRPPXQHUILQQVGHWVW|UUH LQVODJDYVNDWWHILQDQVLHULQJ.RPPLWWpQJ|UGHQEHG|PQLQJHQDWW HQOlJUHNRVWQDGVWlFNQLQJRIWDlUHWWXWWU\FNWI|UHQSROLWLVNYLOMD VRPDQGUDNRPPXQHULQWHVNDOOILQDQVLHUDYLDXWMlPQLQJHQ
'HNRPPXQHUVRPKDUGHQK|JVWDHUVlWWQLQJHQLGDJHQVPRGHOO KDU HQ NRVWQDGVWlFNQLQJ Sn SURFHQW VDPW DYJLIWHU VRP LQWH |YHUVWLJHU GHQ JHQRPVQLWWOLJD L ULNHW 'HWWD I|UVWlUNHU \WWHUOLJDUH VNlOHWWLOODWWGDJHQVPRGHOOE|UXWJn
9$YHUNVDPKHWHQ lU PlWW L WHUPHU DY QHWWRNRVWQDG HQ OLWHQ YHUNVDPKHW
(NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
)|U HQ PDMRULWHW DY NRPPXQHU LQQHElU DYVNDIIDQGHW DY PRGHOOHQ HQ YLQVW PRWVYDUDQGH GHQ JHQRPVQLWWOLJD VWDQGDUGNRVWQDGHQ Sn NURQRUSHULQYnQDUH)|UNRPPXQHULQQHElUDYVNDIIDQGHWHQ I|UOXVWSn|YHUNURQRUSHULQYnQDUH
7DEHOO)|UlQGULQJDYDYJLIWELGUDJ
)|UlQGULQJDY%$ $QWDONRPPXQHU
WLOO WLOO WLOO WLOO WLOO WLOO
7RWDOW
%ODQGGH NRPPXQHU VRP I|UORUDU PHVW lU NRVWQDGVWlFNQLQJHQ SURFHQW
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
1lULQJVJHRJUDIL
.RPPLWWpQVI|UVODJ6WDQGDUGNRVWQDGHUQDI|UI\UDGHOPRGHOOHU JDWRU RFK YlJDU XSSYlUPQLQJ E\JJNRVWQDGHU VDPW DGPL QLVWUDWLRQRFKUlGGQLQJVWMlQVWPHGPHULJOHVE\JGVOnVVDPPDQL HQJHPHQVDPQ\GHOPRGHOO
'HQ Q\D GHOPRGHOOHQ EHQlPQG QlULQJVJHRJUDIL OlJJV LQRP UDPHQI|UQXYDUDQGHNRVWQDGVXWMlPQLQJI|UNRPPXQHUQD
1XYDUDQGHVLWXDWLRQ
'HOPRGHOOHUQDJDWRURFKYlJDUXSSYlUPQLQJE\JJNRVWQDGHUVDPW DGPLQLVWUDWLRQ UlGGQLQJVWMlQVW PHG PHUD lU L GDJ I\UD VHSDUDWD GHOPRGHOOHULNRPPXQHUQDVNRVWQDGVXWMlPQLQJ
'HOPRGHOOHUQDlUWlQNWDDWWNRPSHQVHUDI|UPHUNRVWQDGHUXSS NRPQD Sn JUXQG DY JHRJUDILVNW OlJH RFKHOOHU JOHV EHE\JJHOVH VWUXNWXU
*DWRURFKYlJDU
.RVWQDGVXWMlPQLQJHQI|UJDWRURFKYlJDUV\IWDUWLOODWWHUVlWWDPHU NRVWQDGHU I|U GULIW RFK XQGHUKnOOVNRVWQDGHU 6WDQGDUGNRVWQDGHQ EHUlNQDV PHG XWJnQJVSXQNW IUnQ GHOV WUDILNEHURHQGH VOLWDJH GHOV NOLPDWEHURHQGH VOLWDJH 1nJRQ NRPSHQVDWLRQ I|U HQVNLOGD YlJDU VRPlUHWWIULYLOOLJWNRPPXQDOWDQVYDUXWJnULQWH
.RPPXQHUQD InU HWW WLOOlJJ Sn PHOODQ WLOO NURQRU SHU LQ YnQDUH I|U YLQWHUYlJKnOOQLQJ EDVHUDW Sn YLONHQ NOLPDW]RQ NRPPX QHQOLJJHUL
9LGDUHXWJnUHWWRUWVWLOOlJJVRPNRPSHQVDWLRQI|UK|JUHWUDILN EHODVWQLQJRFKWHUPLVNDVSULFNRURFKWMlOVNDGRU2UWVWLOOlJJHWXWJnU WLOO nWWD ROLND JUXSSHU DY NRPPXQHU GlU 0DOP| *|WHERUJ RFK 6WRFNKROPXWJ|UYDUVLQHJHQJUXSS 6DPWOLJD NRPPXQHU H[NOXVLYH +lUMHGDOHQ cVHOH RFK VW|UUH
VWlGHU L 9lUPODQGV 'DODUQD *lYOHERUJV 9lVWHUQRUUODQGV
-lPWODQGV 9lVWHUERWWHQV VDPW 1RUUERWWHQV OlQ InU NURQRU
SHULQYnQDUH
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
6W|UUH VWlGHU L 9lUPODQGV 'DODUQD *lYOHERUJV 9lVWHU
QRUUODQGV -lPWODQGV 9lVWHUERWWHQV VDPW 1RUUERWWHQV OlQ InU NURQRUSHULQYnQDUH
*OHVE\JGVNRPPXQHUQD+lUMHGDOHQRFKcVHOHHUKnOOHUNUR
QRUSHULQYnQDUH 6W|UUHVWlGHUV|GHURP9lUPODQGV'DODUQD*lYOHERUJVOlQInU
NURQRUSHULQYnQDUH )|URUWVNRPPXQHUQD1DFND6XQGE\EHUJ6ROQD/LGLQJ|+lU
U\GD3DUWLOOHgFNHU|RFK0|OQGDOInUNURQRUSHULQYnQDUH 0DOP|NRPPXQInUNURQRUSHULQYnQDUH *|WHERUJVNRPPXQInUNURQRUSHULQYnQDUH 6WRFNKROPVNRPPXQInUNURQRUSHULQYnQDUH
(UVlWWQLQJVEHORSSHQ L GHOPRGHOOHQ KDU LQWH MXVWHUDWV VHGDQ %HORSSHQUlNQDVGRFNXSSPHGQHWWRSULVLQGH[WLOODNWXHOOWELGUDJV nU
%LGUDJVnUHWRPI|UGHODUPRGHOOHQPLOMRQHUNURQRU$Q WDOHW NRPPXQHU VRP HUKnOOHU HWW ELGUDJ lU VW\FNHQ UHVWHUDQGH EHWDODUHQDYJLIW
5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ
6HGDQ JlOOHU HQ Q\ XSSGHOQLQJ DY YlJKnOOQLQJVDQVYDUHW I|U DOOPlQQDYlJDU(QOLJWGHQQDXSSGHOQLQJlUNRPPXQHUQDYlJKnOODUH I|U WlWRUWVYlJDUQD PHGDQ 9lJYHUNHW lU YlJKnOODUH I|U ODQGVE\JGV YlJDUQD9lJYHUNHWKDUGRFNDQVYDUHWI|UGHW|YHUJULSDQGHYlJQlWHW L WlWRUWHUQD .RPPXQHUQD KDU LQJHQ VN\OGLJKHW DWW VN|WD GH HQVNLOGDYlJDUQDlYHQRPPnQJDNRPPXQHUnWDJLWVLJGHWWD
6HGDQXWJnULQJHWVWDWVELGUDJI|UGHWNRPPXQDODYlJQlWHW 'HWWLGLJDUHVWDWVELGUDJVRPDGPLQLVWUHUDGHVDY9lJYHUNHWYl[OD GHV LQ L GHW JHQHUHOOD VWDWVELGUDJHW 6XPPDQ XSSJLFN Gn WLOO PLOMRQHUNURQRU
, NRPPXQHUQDV UlNHQVNDSVVWDWLVWLN UHGRYLVDV NRPPXQHUQDV NRVWQDGHU XQGHU JDWRU RFK YlJDU VDPW SDUNHULQJ +lU VNDOO NRP PXQHUQD UHGRYLVD NRVWQDGHU I|U GULIW RFK XQGHUKnOO DY VWDWVNRP PXQDOD NRPPXQDOD RFK HQVNLOGD JDWRU RFK YlJDU LQNOXVLYH ROLND IRUPHUDYWUDILNVlNHUKHWVnWJlUGHU.RVWQDGHURFKLQWlNWHUI|UNRP PXQDO SDUNHULQJ I|UV RFNVn WLOO GHQQD YHUNVDPKHW (QOLJW GHQQD NlOOD XSSJnU GHQ WRWDOD QHWWRNRVWQDGHQ WLOO PLOMDUGHU NURQRU PRWVYDUDQGHNURQRUSHULQYnQDUH
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
'n GHW ILQQV VNLOOQDGHU L KXU NRPPXQHUQD UHGRYLVDU VLQD NDSLWDONRVWQDGHUI|UJDWRURFKYlJDUNDQERNVOXWVVWDWLVWLNHQJHHQ IHODNWLJ ELOG 9LGDUH NDQ LQWlNWHU RFK NRVWQDGHU IUnQ SDUNHULQJ VW|UD MlPI|UHOVHQ , 6YHQVND .RPPXQI|UEXQGHWV UDSSRUW .RP PXQHUQDV YlJKnOOQLQJ RFK SDUNVN|WVHO UHGRYLVDV NRVWQDGHUQD I|U NRPPXQHUQDV GULIW RFK XQGHUKnOO I|U JDWRU RFK YlJDU (QOLJW UDSSRUWHQXSSJLFNNRVWQDGHUQDH[NOXVLYHHQVNLOGDYlJDURFKEHO\V QLQJWLOOPLOMDUGHUNURQRUnU , ILJXU UHGRYLVDVNRVWQDG XW|YHUJHQRPVQLWWHW XSSGHODW Sn GH nWWD ROLND HUVlWWQLQJVJUXSSHUQD 9LGDUH UHGRYLVDV RUWVWLOOlJJHW VDPW GHQ GHO DY NOLPDWWLOOlJJHW VRP |YHUVWLJHU GHW YlJGD JHQRPVQLWWHWNURQRUSHULQYnQDUH
)LJXU0HUNRVWQDGI|UJDWRURFKYlJDUMlPI|UWPHGJHQRP VQLWWHWVDPWWLOOlJJLGHOPRGHOOHQI|UJDWRURFKYlJDU
UH D Q nY LQ UH S UR Q UR .
Q Q Q Q Q Q
Q Q
S S S S S S
S S S S S S S S
S UX UX S UX UX UX UX
UX * * UX * * * *
* *
(UVlWWQLQJ 0HUNRVWQDG
.lOOD6YHQVND.RPPXQI|UEXQGHW
)|U VW|UUH VWlGHU L QRUUD 6YHULJH JUXSS YLVVD XWYDOGD I|U RUWVNRPPXQHUWLOO6WRFNKROPRFK*|WHERUJJUXSSVDPW*|WH ERUJ RFK 6WRFNKROP JUXSS RFK VWlPPHU GDJHQV HUVlWWQLQJ UHODWLYWYlOPRWUHGRYLVDGPHUNRVWQDG)|UQRUUODQGVNRPPXQHUQD
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
JUXSSJOHVE\JGVNRPPXQHUQD+lUMHGDOHQRFKcVHOHJUXSS VW|UUHVWlGHULV|GUD6YHULJHJUXSSVDPW0DOP|JUXSSVWlP PHUGDJHQVI|UGHOQLQJGnOLJWPRWUHGRYLVDGPHUNRVWQDG
8SSYlUPQLQJ
, NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ I|U XSSYlUPQLQJ EHDNWDV VNLOOQDGHUQD L XSSYlUPQLQJVNRVWQDGHU PHOODQ ROLND GHODU DY ODQGHW 7LOOlJJHW UHVSHNWLYH DYGUDJHW EHUlNQDV XWLIUnQ HWW XSSYlUPQLQJVLQGH[ VRP VSHJODU NOLPDWHWV LQYHUNDQ Sn HQHUJLI|UEUXNQLQJHQ LNRPPXQlJGD IDVWLJKHWHURFKULNVJHQRPVQLWWOLJDXSSYlUPQLQJVNRVWQDGHQ
,PRGHOOHQDQWDVHQJHQRPVQLWWOLJORNDO\WDSnNYDGUDWPHWHU 'HQ JHQRPVQLWWOLJD XSSYlUPQLQJVNRVWQDGHQ SHU NYDGUDWPHWHU lU VDWW WLOO NURQRU SHU NYDGUDWPHWHU ORNDO\WD 'HWWD JHU HQ nUOLJ WRWDOXSSYlUPQLQJVNRVWQDGSnNURQRULnUVSULVHU
(UVlWWQLQJVEHORSSHQLGHOPRGHOOHQKDULQWHMXVWHUDWVVHGDQ %HORSSHQUlNQDVGRFNXSSPHGQHWWRSULVLQGH[WLOODNWXHOOWELGUDJV nU %LGUDJVnUHW RPI|UGHODU PRGHOOHQ PLOMRQHU NURQRU $QWDOHWNRPPXQHUVRPHUKnOOHUHWWELGUDJlUVW\FNHQUHVWHUDQ GHEHWDODUHQDYJLIW
5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ
(QOLJW6YHQVND.RPPXQI|UEXQGHWVXQGHUV|NQLQJ nUXSSJLFN GHQ JHQRPVQLWWOLJD ORNDO\WDQ L NRPPXQDQYlQGD IDVWLJKHWHU WLOO NYDGUDWPHWHUSHULQYnQDUHPHGLDQ
'HWWD lU OlJUH lQ GHW QX DQYlQGD YlUGHW 'HQ JHQRPVQLWWOLJD ORNDO\WDQ PLQVNDGH XQGHU WDOHW 'H VHQDVWH nUHQ KDU GHW HQGDVWVNHWWVPnI|UlQGULQJDUPHOODQnUHQ
'HQ JHQRPVQLWWOLJD XSSYlUPQLQJVNRVWQDGHQ SHU NYDGUDWPHWHU XSSJLFN WLOO GU\JW NURQRU 'HW ILQQV YDULDWLRQHU PHOODQ ROLNDW\SHUDYORNDOHUVHWDEHOO
)|UYDOWQLQJVQ\FNHO
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
7DEHOO8SSYlUPQLQJVNRVWQDGNURQRUSHUNYDGUDWPHWHU
7\SDYORNDO .UNYP
6NROORNDOHU )|UVNROHORNDOHU ,QWHJUHUDGHYHUNVDPKHWVORNDOHU 6lUVNLOGDERHQGHIRUPHU )|UYDOWQLQJVORNDOHU 9lJWVQLWW .lOOD6YHQVND.RPPXQI|UEXQGHW
*LYHWGHWWD VNXOOH GHQJHQRPVQLWWOLJD XSSYlUPQLQJVNRVWQDGHQ EOL NURQRU 'HWWD lU GU\JW NURQRU OlJUH lQ GHW QX DQWDJQD YlUGHWLPRGHOOHQ
%\JJNRVWQDGHU
,NRVWQDGVXWMlPQLQJHQEHUlNQDVVWDQGDUGNRVWQDGHQI|UE\JJNRVW QDGHUXWLIUnQHWWE\JJNRVWQDGVLQGH[EDVHUDWSnIDNWLVNDNRVWQDGV VNLOOQDGHULE\JJDQGHW VDPWHWWEHUlNQDWnWHULQYHVWHULQJVEHKRYSn FDNURQRUSHULQYnQDUHRFKnU/DQGHWVNRPPXQHUKDUGHODWV LQLVMXROLNDUHJLRQHU 'HRPUnGHQGlUE\JJNRVWQDGHUQDlUK|JUHlQULNVJHQRPVQLWWHW lU L 6WRU6WRFNKROP 6WRU*|WHERUJ VDPW L 1RUUODQGV LQODQG , |YULJD UHJLRQHU DQWDV NRVWQDGHUQD YDUD L QLYn PHG HOOHU XQGHU JHQRPVQLWWHW
7DEHOO%\JJNRVWQDGVLQGH[
5HJLRQ ,QGH[
6WRU6WRFNKROP 6WRU*|WHERUJ 6WRU0DOP| /lQVUHJLRQNXVW /lQVUHJLRQLQODQG /lQVUHJLRQ /lQVUHJLRQ
*UXSSEHE\JJGDVPnKXV
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
%LGUDJVnUHW RPI|UGHODU PRGHOOHQ PLOMRQHU NURQRU $Q WDOHW NRPPXQHU VRP HUKnOOHU HWW ELGUDJ lU VW\FNHQ UHVWHUDQGH EHWDODUHQDYJLIW
5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ
8WLIUnQ GHW PDWHULDO VRP NRPPLWWpQ WDJLW GHO DY IUnQ 6WDWLVWLVND FHQWUDOE\UnQ 6&% Vn ILQQV VNLOOQDGHUQD NYDU PHOODQ GH ROLND UHJLRQHUQD6NLOOQDGHUQDNDQYDULHUDQnJRWPHOODQnUHQYLONHWKlQJHU VDPPDQPHGGHQHNRQRPLVNDNRQMXQNWXUHQ
.RPPLWWpQ KDU lYHQ XQGHUV|NW RP QXYDUDQGH LQGHOQLQJHQ lU NRUUHNW QlU GHW JlOOHU VQLWWHW PHOODQ 6WRFNKROPV OlQ RFK 6WRU 6WRFNKROP .RPPLWWpQ KDU IXQQLW DWW QXYDUDQGH LQGHOQLQJ E|U JlOODlYHQIRUWVlWWQLQJVYLV
cWHULQYHVWHULQJVEHKRYHW lU EHUlNQDW WLOO PLOMDUGHU nUOLJHQ PRWVYDUDQGHNURQRUSHULQYnQDUH'HWWDlUGHQLQYHVWHULQJL NRPPXQHUQDV E\JJQDGHU RFK DQOlJJQLQJDU VRP nUOLJHQ EHK|YHU J|UDVI|UDWWXSSUlWWKnOODJlOODQGHVWDQGDUGRFKXWDQDWWXQGHUKnOO VNMXWVSnIUDPWLGHQ'HWWDEHORSSKDUOHJDWRI|UlQGUDWVHGDQ
'HVHQDVWHWUHnUHQKDUNRPPXQHUQDVXWJLIWHUI|UKXVE\JJQDGV DQOlJJQLQJVRFKUHSDUDWLRQVHQWUHSUHQDGHUOHJDWSnFLUNDPLOMDU GHU nUOLJHQ , NRPPXQHUQDV UlNHQVNDSHU lU GHW GHVVD NRVWQDGHU VRPNDQPRWVYDUDGHWHIWHUV|NWDnWHULQYHVWHULQJVEHKRYHW7UROLJW YLVlUGHWWDHQXQGHUVNDWWQLQJGnPnQJDNRPPXQHUKDUXWJLIWHUQDL VHSDUDWDERODJ'HVVXWRPKDUNRPPXQHUQDVLQYHVWHULQJVYRO\PGH VHQDVWHnUHQYDULWI|UOnJI|UDWWLQWHDWWXQGHUKnOOVNDOOVNMXWDVSn IUDPWLGHQ
7DEHOO 8WJLIWHU I|U KXVE\JJQDG DQOlJJQLQJV RFK UHSDUD WLRQVHQWUHSUHQDGHUPGNU
+XVE\JJQDGVHQWUHSUHQDGHU $QOlJJQLQJVRFKUHSDUDWLRQVHQWUHSUHQDGHU 7RWDOW .lOOD6&%
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
$GPLQLVWUDWLRQUlGGQLQJVWMlQVWPHGPHUD
1XYDUDQGH XWIRUPQLQJ XWJnU IUnQ DWW NRPPXQHU PHG OLWHQ IRON PlQJG RFK NRPPXQHU VRP lU \WVWRUD PHG HWW OLWHW EHIRONQLQJV XQGHUODJ RFK NRPPXQHU GlU HQ OLWHQ DQGHO DY LQYnQDUH ERU L WlW RUWHUQDKDUVW|UUHNRVWQDGHUSHULQYnQDUHI|UDGPLQLVWUDWLRQORNDOD UHVRURFKUlGGQLQJVWMlQVW
7DEHOO *UlQV I|U HUVlWWQLQJ VDPW EHORSS L QXYDUDQGH GHOPRGHOONURQRUSHULQYnQDUH
,QYNP )RON 7lWRUWV $GP 5lGG 5HVRU 7RWDOW PlQJG JUDG
$PQ7lWRUWVJUDGHQlUUlNQDGSnDQGHODYNRPPXQHQVIRONPlQJGVRPERULWlWRUWHUPHGPLQGUH lQLQYnQDUH,GHQYDQOLJWDQYlQGDWlWRUWVGHILQLWLRQHQlUJUlQVHQLQYnQDUH
.RPPXQHUVRPXSSI\OOHUNULWHULHUQDI|UJOHVKHWOLWHQIRONPlQJG RFKOnJWlWRUWVJUDGInUELGUDJI|UVW|UUHEHUlNQDGHPHUNRVWQDGHUL GHOPRGHOOHQ $Y WDEHOO IUDPJnU YLOND JUlQVHU VRP I|UHOLJJHU RFKYLONHQHUVlWWQLQJVRPXWJnUI|UGHROLNDGHODUQDLPRGHOOHQ
%LGUDJVnUHW RPI|UGHODU PRGHOOHQ PLOMRQHU NURQRU 7RWDOWlUGHWNRPPXQHUVRPInUHUVlWWQLQJLGHOPRGHOOHQ'HW KDQGODURPVDPWOLJDJOHVE\JGVNRPPXQHUVDPWHWWDQWDOODQGV E\JGVNRPPXQHURFKQnJUD|YULJDNRPPXQHU
5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ
3ULQFLSHUQDI|UNRPPXQHUQDVNRVWQDGVUHGRYLVQLQJLQQHElUDWWDOOD GLUHNWDRFKLQGLUHNWDNRVWQDGHUSnI|UVYHUNVDPKHWHUQD'HWLQQH ElU WLOO H[HPSHO DWW DGPLQLVWUDWLRQ RFK NRPPXQJHPHQVDPPD Q\WWLJKHWHUKDUI|UGHODWVSnGHROLNDYHUNVDPKHWVRPUnGHQD.RVW QDGHUQD I|U NRPPXQHUQDV DGPLQLVWUDWLRQ UHGRYLVDV LQWH VHSDUDW
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
RFKlUGlUPHGVYnUDDWWInQJDXSS9LVVDGHODUDYGHDGPLQLVWUDWLYD NRVWQDGHUQD ILQQV GRFN UHGRYLVDGH XQGHU YHUNVDPKHWVRPUnGHW SROLWLVN YHUNVDPKHW ([NOXVLYH SDUWLVW|G XSSJLFN NRVWQDGHQ WLOO PLOMDUGHUNURQRUPRWVYDUDQGHNURQRUSHULQYnQDUH(QOLJW GHQ SHUVRQDOVWDWLVWLN VRP 6YHQVND .RPPXQI|UEXQGHW VDPODU LQ nUOLJHQILQQVGHWHQLQGHOQLQJDYSHUVRQDOHQLROLNDNDWHJRULHU'HW ILQQVROLNDNDWHJRULHUVRPGHODVLQLIHPROLNDKXYXGNDWHJRULHU 'HVVD lU I|UVNROD YnUG RFK RPVRUJ VNROD IULWLGNXOWXU WHNQLN VDPW DGPLQLVWUDWLRQ 7RWDOW ILQQV GHW FLUND nUVDUEHWDUH L NRPPXQHUQD $Y GHVVD WLOOK|UGH nUVDUEHWDUH NDWHJRULQ DGPLQLVWUDWLRQYLONHW PRWVYDUDU SURFHQW $QWDU PDQ DWW NRVW QDGHUQD I|U DGPLQLVWUDWLRQ lU I|UGHODW Sn VDPPD VlWW VRP DQWDOHW nUVDUEHWDUHVNXOOHNRVWQDGHQXSSJnWLOOPLOMDUGHUPRWVYDUDQGH NURQRUSHULQYnQDUH,QNOXGHUDVGHQSROLWLVNDYHUNVDPKHWHQ VNXOOHNRVWQDGHUQDI|UNRPPXQHUQDVDGPLQLVWUDWLRQVDPPDQWDJHW EOLPLOMDUGHUNURQRUPRWVYDUDQGHNURQRUSHULQYnQDUH
,NRPPXQHUQDVUlNHQVNDSHUUHGRYLVDVNRPPXQHUQDVNRVWQDGHU I|UUlGGQLQJVWMlQVW+lUUHGRYLVDVDOODNRVWQDGHUI|ULQVDWVHUVRP J|UV L V\IWH DWW I|UHE\JJD RFK nWJlUGDEUDQG RO\FNRU VNDGRU RFK DQGUD Q|GVLWXDWLRQHU 'HOWDU NRPPXQHQ L HWW NRPPXQDOI|UEXQG VRP EHGULYHU YHUNVDPKHWHQ VNDOO DYJLIWHQ WLOO I|UEXQGHW UHGRYLVDV KlU 7RWDOW XSSJnUNRPPXQHUQDV NRVWQDGHU WLOO PLOMDUGHUNUR QRUPRWVYDUDQGHNURQRUSHULQYnQDUH
7DEHOO .RVWQDGHU I|U DGPLQLVWUDWLRQ RFK UlGGQLQJVWMlQVW NURQRUSHULQYnQDUH
,QYNP )RON 7lWRUWV $GP 5lGG 5HVRU 7RWDOW PlQJG JUDG
5LNHW
.lOOD6&%
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
1nJRQNRVWQDGI|UORNDODUHVRUILQQVLQWHUHGRYLVDWLNRPPXQHUQDV UlNHQVNDSVVWDWLVWLNYLONHWRP|MOLJJ|UDOOIRUPDYXSSI|OMQLQJ,GHQ DNWXHOODNRQWRSODQHQ ILQQVGRFNHWWNRQWRI|UUHVNRVWQDGHUXQGHU |YULJDYHUNVDPKHWVNRVWQDGHU+LWI|UVDOODNRVWQDGHUVRPXSSVWnUL VDPEDQG PHG DQVWlOOGDV UHVRU L WMlQVWHQ bYHQ NRVWQDGHU VRP DQVWlOOGDKDULVDPEDQGPHGWMlQVWHUHVDVNDOOERNI|UDVKlU
1lUGHWJlOOHUNRVWQDGHUQDI|UDGPLQLVWUDWLRQlUGHK|JUHYLGHQ IRONPlQJG XQGHU MlPI|UW PHG |YULJD NRPPXQHU 'HWWD JlOOHURDYVHWWWlWRUWVJUDGRFKDQWDOHWLQYnQDUHSHUNYDGUDWNLORPHWHU )|U NRPPXQHU PHG HQ IRONPlQJG PHOODQ RFK lU VDPEDQGHW LQWH OLND W\GOLJW .RPPXQHU PHG DQWDO LQYnQDUH SHU NYDGUDWNLORPHWHUPHOODQRFKKDULQWHK|JUHNRVWQDGHUMlPI|UW PHG ULNHW 7lWRUWVJUDGHQ SnYHUNDU HQGDVW NRVWQDGHQ YLG YlUGHQ XQGHUSURFHQW)|U|YULJDJUXSSHUOLJJHUGHQUHGRYLVDGHNRVWQD GHQLQLYnPHGULNHW
1lUGHWJlOOHUNRVWQDGHUQDI|UUlGGQLQJVWMlQVWlUGHK|JUHYLGHQ IRONPlQJG XQGHU MlPI|UW PHG |YULJD NRPPXQHU 'HWWD JlOOHURDYVHWWWlWRUWVJUDG.RPPXQHUPHGQnJRWIOHUDQWDOLQYnQDUH SHUNYDGUDWNLORPHWHUKDULQWHULNWLJOLNDVWRUDPHUNRVWQDGHU
-lPI|UWPHGWDEHOONDQGHWNRQVWDWHUDVDWWPHUNRVWQDGHUQD I|U DGPLQLVWUDWLRQ RFK UlGGQLQJVWMlQVW L QlVWDQ VDPWOLJD IDOO lU K|JUHlQHUVlWWQLQJHQLQXYDUDQGHGHOPRGHOObYHQRPPDQUlNQDU XSS HUVlWWQLQJVQLYnHUQD PHG QHWWRSULVLQGH[ WLOO nUV QLYn NYDUVWnU VNLOOQDGHUQD 8SSUlNQLQJHQ PHG QHWWRSULVLQGH[ PHOODQ RFKPRWVYDUDUFLUNDSURFHQWK|JUHHUVlWWQLQJ
1XYDUDQGH PRGHOO XWJnU IUnQ DWW PHUNRVWQDGHUQD lU K|JUH MX IlUUH LQYnQDUH NRPPXQHQ KDU SHU NYDGUDWNLORPHWHU )UnQ WDEHOONDQGHWNRQVWDWHUDVDWWGHWlUDQWDOHWLQYnQDUHVRPVW\U VWRUOHNHQ Sn PHUNRVWQDGHUQD I|U DGPLQLVWUDWLRQ RFK UlGGQLQJV WMlQVW .RPPXQHUQD PHG HWW LQYnQDUDQWDO XQGHU YHUNDU KD K|JUHJHQRPVQLWWOLJDNRVWQDGHU1nJRQMlPI|UHOVHSnWRWDOQLYnNDQ LQWHJ|UDVGnNRVWQDGVGDWDI|UNRPPXQHUQDVORNDODUHVRUVDNQDV
5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ
.RPPLWWpQVJHQRPJnQJDYGHI\UDDNWXHOODPRGHOOHUQDYLVDUDWWGH VWUXNWXUHOODPHUNRVWQDGHUGHlUWlQNWDDWWNRPSHQVHUDI|ULVWRUD GUDJ IRUWIDUDQGH JlOOHU 9LVVD DYYLNHOVHU ILQQV Sn HQVNLOGD NRP
.RPPXQEDV
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
PXQHU HOOHU NRPPXQJUXSSHU 9LGDUH KDU YLVVD GHODU LQWH NXQQDW I|OMDVXSSSnJUXQGDYDWWXQGHUODJVDNQDV
gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
'H I\UD GHOPRGHOOHUQD NRPSHQVHUDU I|U PHUNRVWQDGHU XSSNRPQD Sn JUXQG DY JHRJUDILVNW OlJH RFKHOOHU JOHV EHE\JJHOVHVWUXNWXU 9DUMHHQVNLOGPRGHOORPVlWWHUUHODWLYWVPnEHORSS9LGDUHVnXSS GDWHUDVLQWHPRGHOOHUQDnUOLJHQXWDQKDULKXYXGVDNOHJDWIDVWVHGDQ (UVlWWQLQJVEHORSSHQ KDU GRFN UlNQDWV XSS PHG QHWWRSULV LQGH[WLOODNWXHOOWELGUDJVnU
.RPPLWWpQ PHQDU DWW PDQ E|U I|UD VDPPDQ GH DNWXHOOD PRGHOOHUQDWLOOHQJHPHQVDPGHOPRGHOONDOODGQlULQJVJHRJUDIL*|U PDQ GHWWD UHGXFHUDV DQWDOHW GHOPRGHOOHU L NRPPXQHUQDV NRVW QDGVXWMlPQLQJYLONHWI|UHQNODUV\VWHPHW'nPRGHOOHUQDDOODKDUHQ NRSSOLQJ WLOO JHRJUDILQEHE\JJHOVHVWUXNWXUHQ RFK LQWH I|UlQGUDV |YHU nUHQ NRPPHU LQWH WUlIIVlNHUKHWHQ I|UVlPUDV JHQRP GHQQD VDPPDQOlJJQLQJ
(NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
'n NRPPLWWpQ LQWH I|UHVOnU QnJUD I|UlQGULQJDU L GH DNWXHOOD GHO PRGHOOHUQD SnYHUNDV LQWH GHQ HQVNLOGH NRPPXQHQV XWIDOO 7RWDOW NRPPHUGHQQ\DGHOPRGHOOHQDWWRPI|UGHODPLOMRQHU$QWDOHW NRPPXQHU VRP HUKnOOHU HWW ELGUDJ XSSJnU WLOO VW\FNHQ 'HQ K|JVWDVWDQGDUGNRVWQDGHQXSSJnUWLOONURQRUSHULQYnQDUH
7DEHOO6WDQGDUGNRVWQDGQlULQJVJHRJUDIL
%HORSSVJUlQV $QWDONRPPXQHU
! WLOO WLOO WLOO WLOO −WLOO ¤
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
.ROOHNWLYWUDILN
.RPPLWWpQVI|UVODJ1XYDUDQGHGHOPRGHOOELEHKnOOVPHGYLVVD MXVWHULQJDU (Q XSSGDWHULQJ DY UHJUHVVLRQHQ J|UV XWLIUnQ HWW DNWXHOODUH NRVWQDGVXQGHUODJ 8QGHUODJHW lU OlQVWUDILNKXYXG PlQQHQV NRVWQDGHU I|U WUDILNHQ UHGXFHUDGH PHG GHQ JHQRP VQLWWOLJDDYJLIWVQLYnQ
1XYDUDQGH UHGXFHULQJ DY VWDQGDUGNRVWQDGHUQD PHG SUR FHQWXWJnU
)|UGHOQLQJHQ DY NRVWQDGHUQD PHOODQ NRPPXQHUQD L UHVSHN WLYHOlQXSSGDWHUDV
1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ
'HOPRGHOOHQ I|U NROOHNWLYWUDILN lU GHQ HQGDPRGHOOHQ L NRVWQDGV XWMlPQLQJHQVRPlUJHPHQVDPI|UEnGHNRPPXQHURFKODQGVWLQJ
6WDQGDUGNRVWQDGHQEHUlNQDVSHUOlQRFKEDVHUDVSnWUHYDULDEOHU VRP DYVHU DWW InQJD XSS VnYlO JOHVE\JGVSUREOHP VRP WUlQJVHO SUREOHPLVWRUVWDGVUHJLRQHUQDVDPWDWWEHKRYHWDYNROOHNWLYWUDILNL WlWRUWHUXSSNRPPHUI|UVWLVW|UUHVDPKlOOHQ'HYDOGDYDULDEOHUQD lU • DQWDOXWSHQGODUH|YHUNRPPXQJUlQVVRPDQGHODYEHIRONQLQJHQ • DQGHO DY OlQHWV EHIRONQLQJ VRP ERU L WlWRUWHU PHG PHU lQ
LQYnQDUH • JOHVKHW GHW JHQRPVQLWWOLJD DYVWnQGHW PHOODQ SHUVRQHUQD L
OlQHW
*UXQGHQ I|U QXYDUDQGH GHOPRGHOO lU NRPPXQHUQDV RFK ODQGV WLQJHQV QHWWRNRVWQDG Sn OlQVQLYn nUHQ RFK 9DUMH nU XSSGDWHUDV GHQ JHQRPVQLWWOLJD QHWWRNRVWQDGHQ I|U NROOHNWLYWUD ILNHQ 'HQ NRVWQDG VRP DQYlQGV lU GHQ VRP UHGRYLVDV L NRP PXQHUQDV RFK ODQGVWLQJHQV ERNVOXWVVWDWLVWLN )|U DWW GHW YlJGD JHQRPVQLWWHW DY VDPWOLJD VWDQGDUGNRVWQDGHU VNDOO |YHUHQVVWlPPD PHGGHQVHQDVWHNlQGDNRVWQDGHQJ|UVnUOLJHQHQQLYnMXVWHULQJ
'HQ OlQVYLVD VWDQGDUGNRVWQDGHQ UHGXFHUDV PHG HQ SURFHQW PHGKlQV\QWLOOVYnULJKHWHUQDDWWIDVWVWlOODKXUVWRUDQGHODYNRVW QDGHUQD VRP lU VHUYLFH UHVSHNWLYH VWUXNWXU'HQUHGXFHUDGHNRVW QDGHQI|UGHODVVHGDQPHGKlOIWHQWLOONRPPXQHUQDRFKKlOIWHQWLOO
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
ODQGVWLQJHW.RPPXQNROOHNWLYHWVGHOI|UGHODVVHGDQSnNRPPXQHU QDHIWHUGHQIDNWLVNDNRVWQDGHQDYVHHQGH.RPPXQHQUHVSHN WLYH ODQGVWLQJHW WLOOlJJDYGUDJ XWJ|U VNLOOQDGHQ PHOODQ GHQ HJQD VWDQGDUGNRVWQDGHQRFKGHQJHQRPVQLWWOLJDLULNHW
)LJXU 6WDQGDUGNRVWQDGHQV I|UGHOQLQJ LQRP OlQHW H[HPSOHW %OHNLQJHOlQ
/lQHW/lQHW
NULQYNULQY
.RPPXQHU.RPPXQHU /DQGVWLQJ/DQGVWLQJ
NULQYNULQY NULQYNULQY
2ORIVWU|P2ORIVWU|P 5RQQHE\5RQQHE\ %OHNLQJH OW%OHNLQJH OW
NULQYNULQY NULQYNULQY NULQYNULQY
.DUOVNURQD.DUOVNURQD .DUOVKDPQ.DUOVKDPQ
NULQYNULQY NULQYNULQY
6|OYHVERUJ6|OYHVERUJ
NULQYNULQY
5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ
$QVYDUVI|UGHOQLQJ
0DQ EUXNDU VNLOMD Sn ORNDO UHJLRQDO VDPW LQWHUUHJLRQDO NROOHNWLY WUDILN/RNDOWUDILNEHGULYVLQRPHQWlWRUWRFKXSSWLOONPIUnQ WlWRUWHQVFHQWUXPUHJLRQDOWUDILNEHGULYVSnDYVWnQGPHOODQRFK NLORPHWHURFKLQWHUUHJLRQDOWUDILNlUGHQVRPEHGULYVSnOlQJUH VWUlFNRU
'HQORNDODRFKUHJLRQDODNROOHNWLYWUDILNHQlUVDPRUGQDGOlQVYLV XQGHUHQWUDILNKXYXGPDQVRPlUHNRQRPLVNWRFKSROLWLVNWDQVYDULJ I|U DOO NROOHNWLYWUDILN LQRP UHVSHNWLYH OlQ 'HW QRUPDOD lU DWW ERODJHWlJVWLOOKlOIWHQDYODQGVWLQJHWRFKWLOOKlOIWHQDYOlQHWVNRP
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
PXQHU .RPPXQHUQD L OlQHW NDQ WLOOVDPPDQV PHG ODQGVWLQJHW NRPPD|YHUHQVRPHQDQQDQlJDUI|UGHOQLQJ
'HWXWJnULQJHWVWDWOLJWGULIWVELGUDJI|UGHQORNDODRFKUHJLRQDOD NROOHNWLYWUDILNHQ 8QGDQWDJHW VWDWVELGUDJHW WLOO QHGODJGD OlQVMlUQ YlJDUVHQHGDQ
7UDILNHQVXQGHUVNRWWGHWYLOOVlJDGHQNRVWQDGVRPLQWHWlFNVDY ELOMHWWHU RFK |YULJD LQWlNWHU VNDOO HQOLJW ODJ I|UGHODV PHOODQ UHV SHNWLYHOlQVNRPPXQHURFKODQGVWLQJHQOLJWSULQFLSHQ'HQ HQVNLOGD NRPPXQHQ VNDOO VHGDQ EHWDOD VLQ DQGHO HQOLJW GHW WUDILN DUEHWHVRPXWI|UWVLNRPPXQHQODJ
.RPPXQHURFKODQGVWLQJKDUGRFNP|MOLJKHWDWWSnIULYLOOLJYlJ YlOMDHQDQQDQI|UGHOQLQJEnGHPHOODQNRPPXQHUQDRFKODQGVWLQJHW RFKPHOODQNRPPXQHUQD'HWYDQOLJDVWHlUDWWPDQI|UGHODUNRVW QDGHQ HIWHU EHVWlOOG WUDILN 'HW lU YDQOLJW DWW PDQ VNLOMHU Sn WlW RUWVWUDILNRFKODQGVE\JGVWUDILN
7UDILNHQXWPHGI|UHGHWWDVWDWOLJDOlQVMlUQYlJDU
7UDILNKXYXGPlQQHQKDUVHGDQDQVYDUHWI|USHUVRQWUDILNHQXW PHG GH Vn NDOODGH OlQVMlUQYlJDUQD +XYXGPlQQHQ YDU IULD DWW VMlOYD YlOMD WUDILNVODJ 6RP NRPSHQVDWLRQ I|U |YHUWDJDQGHW HUK|OO WUDILNKXYXGPlQQHQ GH VWDWVELGUDJ VRP 6- WLGLJDUH HUK|OO 6WDWV ELGUDJHWVNXOOHXWJnLnU5LNVGDJHQEHVOXWDGHGRFNK|VWHQ DWWI|UOlQJDELGUDJHWWLOORFKPHGXWJnQJHQDY'lUHIWHUVNDOO GHWLQWHEHWDODVXWQnJRWVWDWOLJWVW|GWLOOGULIWHQ%LGUDJHWXSSJLFN WLOOPLOMRQHU
7UlQJVHODYJLIWHUQDL6WRFNKROPNRPPXQ
.RPPLWWpQKDULQWHNXQQDWEHDNWDHYHQWXHOODHIIHNWHUSnNROOHNWLY WUDILNHQVXWIRUPQLQJHOOHUNRVWQDGDYI|UVODJHWDWWLQI|UDWUlQJVHO DYJLIWHUL6WRFNKROPVNRPPXQLVOXWHWDY
6DPRUGQLQJPHGIlUGWMlQVW
6HGDQKDUWUDILNKXYXGPlQQHQP|MOLJKHWDWWRPGHVn|QVNDU VYDUDI|UIlUGWMlQVWRFKULNVIlUGWMlQVW'HWWDXQGHUI|UXWVlWWQLQJDWW PDQKDUNRPPLW|YHUHQVPHGGHDNWXHOODNRPPXQHUQDHOOHUODQGV WLQJHW
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
7LGLJDUH YDU IlUGWMlQVWHQ HQ GHO DY VRFLDOWMlQVWHQ 5LNVGDJHQV EHVOXW V\IWDU WLOO DWW LQWHJUHUDU IlUGWMlQVWHQ L GHQ |YULJD NROOHNWLY WUDILNHQ YLONHQ VNDOO EOL PHU WLOOJlQJOLJ I|U IXQNWLRQVKLQGUDGH 9LGDUH VNDOO LQWHJUHULQJHQ JH OlJUH NRVWQDGHU Gn YLVVD UHVRU VRP WLGLJDUH VNHWW L VSHFLDOIRUGRQ HOOHU WD[L QX VNDOO NXQQD VNH L GHQ RUGLQDULHOLQMHWUDILNHQ
$Y ODQGHWV NRPPXQHU lU GHW NRPPXQHUQD L %OHNLQJH RFK gUHEUROlQVRPNRPPLWOlQJVWLVDPRUGQLQJHQ(WWDQWDONRPPX QHUL9lUPODQGKDUEHVOXWDWDWWI|UD|YHUDQVYDUHWI|UIlUGWMlQVWHQ WLOOWUDILNKXYXGPDQQHQLOlQHW,IOHUWDOHWOlQ|YHUYlJHUNRPPXQHU QDDWWI|UD|YHUDQVYDUHWI|UIlUGWMlQVWHQWLOOWUDILNKXYXGPDQQHQ
)|UGHOQLQJHQL6WRFNKROPVUHVSHNWLYH6NnQHOlQ
,6WRFNKROPVUHVSHNWLYH6NnQHOlQOLJJHUKHODGHWILQDQVLHOODDQVYD UHWI|UNROOHNWLYWUDILNHQSnODQGVWLQJHWUHJLRQHQ
, 6WRFNKROPV OlQ KDU ILQDQVLHULQJHQ DY 6WRUVWRFNKROPV ORNDO WUDILN6/YDULWHWWDQVYDUI|UODQGVWLQJHWDOOWVHGDQVWRUODQGVWLQJHW ELOGDGHV,VDPEDQGPHGGHWWDNXQGH6WRFNKROPVVWDGVlQND VNDWWHQ PHGDQ ODQGVWLQJHW NXQGH K|MD , QnJRQ PHQLQJ ILQQV GHW DOOWVnHQKLVWRULVNVNDWWHYl[OLQJ/DQGVWLQJHWWDULDQVSUnNHQVW|UUH GHO DY VNDWWHXWU\PPHW lQ YDG VRP DQQDUV YRUH QRUPDOW 'HW I|UNODUDU GHOYLV YDUI|U 6WRFNKROPV OlQV ODQGVWLQJ KDU GHQ K|JVWD VNDWWHVDWVHQ LEODQG ODQGVWLQJHQ )|U GHQ HQVNLOGH VNDWWHEHWDODUHQ EOLUGRFNVNDWWHQGHQVDPPDGnNRPPXQHUQDL6WRFNKROPVOlQNDQ KnOODHQOlJUHVNDWWHVDWVlQYDGDQQDUVVNXOOHYDUDIDOOHW
9LG ELOGDQGHW DY 6NnQHODQGVWLQJHW |YHUI|UGH PDQ KHOD DQVYDUHW I|U NROOHNWLYWUDILNHQ Sn UHJLRQHQ 'n NRPPXQHUQD ILFN PLQVNDW ILQDQVLHOOW DQVYDU RFK ODQGVWLQJHW XW|NDW JHQRPI|UGHV HQ VNDWWH Yl[OLQJ
9LGMXVWHULQJHQDYVNDWWHVDWVHUQDWRJPDQKlQV\QWLOOKXUPDQL GHOPRGHOOHQ I|U NROOHNWLYWUDILNHQ I|UGHODU VWDQGDUGNRVWQDGHQ PHOODQ ODQGVWLQJHW RFK NRPPXQHU 'HWWD I|U DWW LQWH ODQGVWLQJHW VNXOOHEOL NRPSHQVHUDW WYn JnQJHU EnGH YLD NRVWQDGV RFKLQNRPVWXWMlPQLQJHQ
6NDPDQI|UD|YHUKHODVWDQGDUGNRVWQDGHQWLOOGHQVRPKDUGHW ILQDQVLHOOD DQVYDUHW L 6WRFNKROPV UHVSHNWLYH 6NnQH OlQV ODQGVWLQJ EHK|YHU PDQ MXVWHUD GH OlQVYLVD VNDWWHVDWVHUQD L LQNRPVWXWMlP QLQJHQ9LONHWEHW\GHUDWWlYHQLQNRPVWXWMlPQLQJHQSnYHUNDV
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
.RPPXQHUQDVRFKODQGVWLQJHQVNRVWQDGHUI|UNROOHNWLYWUDILNHQ
8SSJLIWHUVRPNRVWQDGHQI|UNROOHNWLYWUDILNHQILQQVLNRPPXQHU QDVRFKODQGVWLQJHQVUlNHQVNDSHU9LGDUHSXEOLFHUDU6YHQVNDORNDO WUDILNI|UHQLQJ 6/7) nUOLJHQ XSSJLIWHU RP VDPWOLJD WUDILNKXYXG PlQVUlNHQVNDSHUPHGPHUD
,QJHQDYNlOORUQDlUKHOWlFNDQGHYDUI|UNRPPLWWpQKDUNRPSOHW WHUDWRFKNRPELQHUDWGHROLNDNlOORUQDI|UDWWInIUDPHQVnNRUUHNW NRVWQDGVELOGVRPP|MOLJW1XlUGHWLQWHGHQWRWDODNRVWQDGHQVRP lULQWUHVVDQWXWDQGHWXQGHUVNRWWVRPXSSVWnUKRVOlQVWUDILNKXYXG PDQQHQVRPNRPPXQHURFKODQGVWLQJHQOLJWODJKDUGHWILQDQVLHOOD DQVYDUHWI|U'HWlUNRPPXQHUQDVRFKODQGVWLQJHQVNRVWQDGHUPDQ VNDOOXWMlPQDI|ULQWHWUDILNKXYXGPlQQHQV
7DEHOO/lPQDWELGUDJI|UNROOHNWLYWUDILN
PQNU NULQY
.RPPXQ /DQGVWLQJ
7RWDOW
, YLVVD OlQ KDU WUDILNKXYXGPDQQHQ lYHQ DQVYDUHW I|U IlUGWMlQVWHQ )LQDQVLHULQJHQDYGHQQDNRVWQDGO|VHVGRFNYLGVLGDQDYGHQQRU PDODXQGHUVNRWWVWlFNQLQJHQYDUI|UQnJRQNRUULJHULQJI|UGHWWDLQWH KDUEHK|YWVJ|UDV
'nGHWVWDWOLJDGULIWVELGUDJHWI|UGULIWHQXWPHGGHWLGLJDUHOlQV MlUQYlJDUQD XSSK|U L RFK PHG nUV XWJnQJ KDU GHQQD LQWlNW ODJWVVRPHQNRVWQDGVRPNRPPXQHURFKODQGVWLQJVNDOOILQDQVLHUD 'HWWDE\JJHUSnHWWDQWDJDQGHRPDWWWUDILNKXYXGPlQQHQNRPPHU DWWIRUWVlWWDPHGGHQWUDILNVRPPDQHUKnOOLWVWDWVELGUDJI|UlYHQ IUDP|YHURFKGlUPHGlYHQKDNYDUNRVWQDGHUQD
'HODU PDQ XSS GH ELGUDJ VRP NRPPXQHU RFK ODQGVWLQJ JHU Sn OlQVQLYnNDQGHWNRQVWDWHUDVDWW6WRFNKROPVOlQVNRVWQDGHUNUDIWLJW DYYLNHU IUnQ |YULJD OlQ )|U PHUSDUWHQ DY GH |YULJD OlQHQ OLJJHU NRVWQDGHQSnWLOONURQRUSHULQYnQDUH1nJRWOlJUHNRVWQD GHUILQQVLV|GUD6YHULJHlQL|YULJD6YHULJH1nJRQPlUNEDUWK|JUH NRVWQDGLQRUUD6YHULJHNDQLQWHXWOlVDV
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
)LJXU /lPQDW ELGUDJ I|U GULIW DY ORNDO RFK UHJLRQDO NROOHN
WLYWUDILN JHQRPVQLWW I|U RFK NURQRU SHU LQYnQDUH L
nUVSULVHU
UH D Q n Y LQ U H S U R Q UR .
P OD J DU H Q HW
HU QG QG QD WH
RO VD OP OD QJ OD DU LN
NK RE NL RW 5
SS .D RW OH DO DO UE
RF 8 RQ * % + '
.U RU
6W 1
%LGUDJNRPPXQODQGVWLQJRFKVWDW
$YJLIWVILQDQVLHULQJ
+XU VWRU DQGHO ELOMHWWLQWlNWHUQD lU L UHODWLRQ WLOO LQWlNWHU IUnQ
ELOMHWWHURFKNRPPXQRFKODQGVWLQJYDULHUDUPHOODQRFKSUR
FHQW+|JVWlUDYJLIWVILQDQVLHULQJL8SSVDOD6NnQHRFK9lUPODQG
6|GHUPDQODQG .DOPDU RFK %OHNLQJH KDU GHQ OlJVWD DYJLIWVILQDQ
VLHULQJHQ 9DUMH WUDILNKXYXGPDQ lU IUL DWW VMlOY YlOMD KXU VWRU GHO
VRPVNDOOEHWDODVDYGHPVRPQ\WWMDUNROOHNWLYWUDILNHQRFKKXUVWRU
GHO VRP VNDOO EHWDODV DY VDPWOLJD YLD VNDWWHQ .RPPLWWpQ KDU LQWH
IXQQLW QnJRW VDPEDQG PHOODQ DYJLIWVILQDQVLHULQJVJUDGHQ RFK VWRU
OHNHQSnXQGHUVNRWWVWlFNQLQJHQSHULQYnQDUH
,ULNHWVRPKHOKHWELGUDULQYnQDUQDPHGHWWEHORSSPRWVYDUDQGH
SURFHQWSnVNDWWHQ$YGHWWDEHORSSI|UGHODUVLJSURFHQW
LQGLUHNWYLDVNDWWHQRFKSURFHQWYLDELOMHWWHQ
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
8WYlUGHULQJDYQXYDUDQGHPRGHOO
9LGHQMlPI|UHOVHPHOODQOlPQDWELGUDJRFKIUDPUlNQDGVWDQGDUG
NRVWQDGNDQGHWNRQVWDWHUDVDWWPRGHOOHQIXQJHUDUYlOI|UIOHUDOlQ
)|UYLVVDOlQPLVVDUGRFNGHQQXYDUDQGHPRGHOOHQGHIDNWLVNDNRVW
QDGHUQD 'HWWD JlOOHU H[HPSHOYLV L 6NnQH RFK *lYOHERUJ 7RWDOW
I|UNODUDUPRGHOOHQSURFHQWDYNRVWQDGVVNLOOQDGHUQD
)LJXU/lPQDWELGUDJMlPI|UWPHGVWDQGDUGNRVWQDGSURFHQW
DYJHQRPVQLWW
W LW VQ RP HQ J Y D W Q FH UR 3
P OD J DU H Q
HU QG QG QD WH
RO VD OP OD QJ OD DU
NK RE NL RW
SS .D RW OH DO DO UE
RF 8 RQ * % + '
.U RU
6W 1
/lPQDGHELGUDJ 6WDQGDUGNRVWQDG
9LG HQ XSSGDWHULQJ DY QXYDUDQGH UHJUHVVLRQ VWLJHU I|UNODULQJV
JUDGHQ WLOO SURFHQW ([NOXGHUDV 6WRFNKROPV OlQ VMXQNHU I|U
NODULQJVJUDGHQWLOOSURFHQW$WWI|UNODULQJVJUDGHQVMXQNHUNUDI
WLJWQlUPDQH[NOXGHUDU6WRFNKROPEHURUSnGHQUHJUHVVLRQVPHWRG
VRP DQYlQGV PLQVWDNYDGUDWPHWRGHQ 3XQNWHU VRP DYYLNHU
NUDIWLJW IUnQ |YULJD REVHUYDWLRQHU InU HQ QRUPDOW VWRU LQYHUNDQ Sn
I|UNODULQJVJUDGHQ Vn NDOODG KlYVWnQJVHIIHNW $Y GH WUH YDULDEOHU
VRPDQYlQGVXSSI\OOHUVDPWOLJDGHVWDWLVWLVNDNUDYHQGRFNPHGHQ
OLWHQPDUJLQDO
,XWUHGQLQJVDUEHWHWKDUHWWDQWDOROLNDYDULDEOHUDQDO\VHUDWVLHWW
I|UV|NDWWKLWWDHQNRPELQDWLRQVRPJHUHQVWDELODUHPRGHOO'HQQD
JHQRPJnQJJDYGRFNLQJHWVRPNXQGHI|UElWWUDPRGHOOHQ'nLQWH
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
DQGUDHOOHU\WWHUOLJDUHYDULDEOHUJHUHWWElWWUHUHVXOWDWLPRGHOOHQKDU DQGUD NRVWQDGVGHILQLWLRQHU WHVWDWV 6RP WLGLJDUH UHGRYLVDWV VNLOMHU VLJ QLYnQ Sn DYJLIWVILQDQVLHULQJHQ PHOODQ OlQHQ YLONHW SnYHUNDU QHWWRNRVWQDGHQ
)LJXU 6DPEDQG PHOODQ IDNWLVN DYJLIWVMXVWHUDG WUDILNNRVWQDG RFKEHUlNQDGHQOLJWXSSGDWHUDGPRGHOONURQRUSHULQYnQDUH
G
D
WQ
RV 5
NN
IL
UD
W
G
D
HU
VW
MX
WV
LI
YJ
$
%HUlNQDGNRVWQDG
(QOlPSOLJDUHNRVWQDGVGHILQLWLRQlQQHWWRNRVWQDGHQlUWUDILNNRVW QDGHQ'HQQDlUGHQWRWDODNRVWQDGHQI|UGULIWHQDYWUDILNHQ*|UV UHJUHVVLRQ PRW GHQQD NRVWQDG HUKnOOV HWW K|JUH I|UNODULQJVYlUGH VDPWLGLJWVRPVDPWOLJDYDULDEOHUXSSI\OOHUGHVWDWLVWLVNDNUDYHQPHG HQJRGPDUJLQDO9DULDEHOQVRPPlWHUDQGHOHQSHUVRQHUVRPERUL WlWRUWHUPHGIOHUlQLQYnQDUHInUGRFNHWWVlPUHYlUGHPHG GHQQD NRVWQDGVGHILQLWLRQ 6lQNHU PDQ QLYnQ WLOO HUKnOOV HQ VWDELODUHPRGHOOPHGHWWEHW\GOLJWK|JUHI|UNODULQJVYlUGH
7UDILNNRVWQDGHQlUHQIRUPDYEUXWWRNRVWQDG8WMlPQLQJHQVNDOO GRFNVNHLQHWWRNRVWQDGHU)|UDWWnVWDGNRPPDGHWWDPnVWHWUDILN NRVWQDGHQ UHGXFHUDV 'n NRPPXQHUQDV RFK ODQGVWLQJHQV ELGUDJ L JHQRPVQLWW XSSJnU WLOO SURFHQW DY WUDILNNRVWQDGHUQD UHGXFHUDV YDUMHOlQVWUDILNNRVWQDGPHGGHQQDDQGHO,ILJXUUHGRYLVDVGHQ EHUlNQDGH NRVWQDGHQ PRW UHGRYLVDGH WUDILNNRVWQDGHQ ([NOXGHUDV 6WRFNKROPVOlQEOLUI|UNODULQJVJUDGHQSURFHQW
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
1XYDUDQGHUHGXFHULQJPHGSURFHQW
.RVWQDGVXWMlPQLQJHQ VNDOO XWMlPQD WLOO HQ JHQRPVQLWWOLJ DYJLIW VHUYLFHRFKHIIHNWLYLWHW'HWWDO|VHVJHQRPDWWPDQXWJnUIUnQGHQ JHQRPVQLWWOLJD NRVWQDGHQ L ULNHW SOXVPLQXV GHQ HQVNLOGD NRP PXQHQVHOOHUODQGVWLQJHWVVWUXNWXUHOODI|UXWVlWWQLQJDU)LQQVGHWHQ µ|YHUVWDQGDUGµ LQRP YHUNVDPKHWHQ GHW YLOO VlJD DWW PDQ L JHQRPVQLWWXWI|UYHUNVDPKHWHQWLOOHQK|JUHDPELWLRQVQLYnlQYDG VRP DQJHV L ODJVWLIWQLQJHQ V\QV GHWWD L HQ K|JUH JHQRPVQLWWOLJ NRVWQDGRFKGlUPHG|NDGRPVOXWQLQJLGHQDNWXHOODGHOPRGHOOHQ
,GHOPRGHOOHQI|UNROOHNWLYWUDILNHQKDUPDQGRFNIUnQJnWWGHQQD SULQFLS+lUUHGXFHUDVGHQJHQRPVQLWWOLJDNRVWQDGHQPHGSUR FHQW PRW EDNJUXQG DY VYnULJKHWHUQD DWW IDVWVWlOOD KXU P\FNHW DY NRVWQDGHUQD VRP lU VMlOYYDOGD VHUYLFHQLYn RFK KXU P\FNHW VRP EHURU Sn VWUXNWXUHOOD IDNWRUHU 'HWWD JHU HQ OlJUH RPI|UGHOQLQJ 3URFHQWVDWVHQ KDU LQJHQ VDNOLJ JUXQG XWDQ lU HQ SROLWLVN EHG|P QLQJ
)|UDWWVNDSDHQNRQVHNYHQWNRVWQDGVXWMlPQLQJVPRGHOOVRPLQWH EDVHUDVSnSROLWLVNDEHG|PQLQJDUI|UHVOnVDWWQXYDUDQGHUHGXFHULQJ DYVWDQGDUGNRVWQDGHQWDVERUW'HWWDLQQHElUDWWNROOHNWLYWUDILNHQ NRPSHQVHUDVIXOOWXW
.ROOHNWLYWUDILNHQlUSnVDPPDVlWWVRPHQXWE\JJGEDUQRPVRUJ HQ I|UXWVlWWQLQJ I|U HQ IXQJHUDQGH DUEHWVPDUNQDG 9LG HQ OnQJW JnHQGH XWMlPQLQJ DY LQNRPVWHUQD lU GHW ULPOLJW DWW PDQ WDU IXOO KlQV\QWLOOGHNRVWQDGHUVRPXSSVWnUI|ULQNRPVWHUQDVI|UYlUYDQ GH
6WRFNKROPVOlQInUJHQRPERUWWDJDQGHWDYUHGXFHULQJHQHWW|NDW WLOOlJJPRWVYDUDQGHNURQRUSHULQYnQDUHgYULJDOlQInUHWW|NDW DYGUDJSnPHOODQWLOONURQRUSHULQYnQDUH
)|UGHOQLQJHQDYVWDQGDUGNRVWQDGHQSnNRPPXQQLYn
'HQ IUDPUlNQDGH NRVWQDGHQ Sn OlQVQLYn I|UGHODV XW Sn UHVSHNWLYH NRPPXQXWLIUnQGHQIDNWLVNDNRVWQDGVI|UGHOQLQJHQ,6WRFN KROPV RFK 6NnQH OlQ HUKnOOHU DOOD NRPPXQHU VDPPD EHORSS SHU LQYnQDUHGHWYLOOVlJDPDQI|UGHODUHIWHUDQWDOHWLQYnQDUH'HWKDU VWnWWIULWWI|UOlQHWDWWKRVUHJHULQJHQEHJlUDHQDQQDQI|UGHOQLQJ 'HWWDKDUGRFNEDUDXWQ\WWMDWVDY6NnQHLVDPEDQGPHGELOGDQGHW DY UHJLRQHQ )|U DWW lQGUD I|UGHOQLQJ PnVWH GRFN VDPWOLJD NRP PXQHULOlQHWRFKODQGVWLQJHWYDUD|YHUHQV
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
, YLVVD OlQ 9lVWUD *|WDODQG RFK -lPWODQG DYYLNHU GHQ I|UGHO QLQJ VRP DQYlQGV L PRGHOOHQ EHW\GOLJW IUnQ GDJHQV I|UGHOQLQJ DY XQGHUVNRWWHWPHOODQNRPPXQHUQD(QXSSGDWHULQJDYI|UGHOQLQJHQ JHUHQVNLOGDNRPPXQHULGHVVDOlQVWRUDI|UlQGULQJDU,DQGUDOlQ H[HPSHOYLV%OHNLQJH9lUPODQG9lVWHUERWWHQVDPW-|QN|SLQJlU |YHUHQVVWlPPHOVHQ JDQVND JRG RFK HQ XSSGDWHULQJ WLOO DNWXHOOD I|UKnOODQGHQ JHU VPn I|UlQGULQJDU I|U GHQ HQVNLOGD NRPPXQHQ .RPPXQHUQD L 6WRFNKROP RFK 6NnQH VDPW *RWODQGV NRPPXQ SnYHUNDVLQWHDYHQXSSGDWHULQJ
.RPPLWWpQKDUYLDWUDILNKXYXGPlQQHQHUKnOOLWXSSJLIWHURPKXU P\FNHW UHVSHNWLYH NRPPXQ WLOOI|UW ERODJHW L XQGHUVNRWWVWlFNQLQJ HOOHU PRWVYDUDQGH RFK KDU VnOHGHV XSSJLIWHU RP GHQ DNWXHOOD I|UGHOQLQJHQLYDUMHOlQ
5HVYDQRU
,VW|UUHVWlGHUlUNROOHNWLYWUDILNHQHQI|UXWVlWWQLQJI|UDWWDOODPlQ QLVNRUVNDOONXQQDWDVLJWLOODUEHWHWRFKVWXGLHU$YXWU\PPHVVNlO VNXOOHGHWLQWHIXQJHUDRPDOODWRJELOHQ.ROOHNWLYWUDILNHQlUPHU \WHIIHNWLY lQ ELOHQ 6HGDQ KDU ELOLVPHQ HQ QHJDWLY SnYHUNDQ Sn PLOM|Q EnGH L IRUP DY DYJDVHU PHQ lYHQ Sn VWDGVPLOM|Q L IRUP \WNUlYDQGHRFKEDUULlUVNDSDQGHYlJE\JJQDWLRQHU
2UVDNHQ WLOO YDUI|U GHW XSSVWnU HWW EHKRY DY HQ UHVD KRV HQ LQGLYLG YDULHUDU 0DQ EUXNDU GHOD LQ UHVRUQD HIWHU KXYXGVDNOLJW lUHQGH$YDOODUHVRUHQJLYHQPlWGDJVWRGIULWLGVUHVRUQDI|U SURFHQWDUEHWHVWXGLHUVDPWWMlQVWHUHVRUI|USURFHQWVHUYLFH RFKLQN|SVDPW|YULJDUHVRUI|USURFHQW'U\JWKlOIWHQDYDOOD UHVRUI|UHWRJVPHGELOHQWUHGMHGHOJMRUGHVWLOOIRWVHOOHUPHGKMlOS DY F\NHO .ROOHNWLYWUDILNHQ VWRG I|U SURFHQW %ODQG VDPWOLJD UHVRU XWJ|U DUEHWVUHVRUQD GHQ VW|UVWD GHOHQ )|U UHVRUQD PHG NROOHNWLYWUDILNHQXWJ|UDUEHWVUHVRUQDGU\JWSURFHQW
'HWlUULPOLJWDWWDQWDDWWEHKRYHWDYNROOHNWLYWUDILNSnYHUNDVDY • EHKRYHQDYDWWUHVDLDOOPlQKHWRFKEHKRYHQDYDWWUHVDPHOODQ
ERVWDGRFKDUEHWVSODWVLV\QQHUKHW • EHE\JJHOVHRFKQlULQJVOLYVVWUXNWXU • DQWDOEHERGGD|DUXWDQIDVWEURI|UELQGHOVH • WLOOJlQJOLJKHWWUlQJVHOHIIHNWHU • SROLWLVNDEHVOXWWUlQJVHODYJLIWHUPLOM|UHVWULNWLRQHU
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
%LOHQ GRPLQHUDU VRP WUDQVSRUWPHGHO L VDPWOLJD UHJLRQHU 'HQ NROOHNWLYDWUDILNHQVDQGHOlUK|JVWL6WRFNKROPRFKOlJVWL0HOOHUVWD RFK gYUH 1RUUODQG 6lUVNLOMHU PDQ UHVRUQD WLOO DUEHWH RFK VNROD VWLJHUNROOHNWLYWUDILNHQVDQGHODYGHWWRWDODDQWDOHWUHVRU\WWHUOLJDUH L6WRFNKROPVUHJLRQHQ
0lWW L WLG KDU GH ERHQGH L 6WRFNKROPVUHJLRQHQ GH OlQJVWD DUEHWVUHVRUQD'U\JWHQWUHGMHGHOKDUUHVWLGHUSn|YHUHQWLPPHWXU RFKUHWXU,DQGUDGHODUDY6YHULJHOLJJHUPRWVYDUDQGHDQGHOSnFLUND SURFHQW
3HQGOLQJRFKDUEHWVPDUNQDG
*HQRP 6&%V UHJLVWHUEDVHUDGH DUEHWVPDUNQDGVVWDWLVWLN NDQ SHQG OLQJHQ|YHUNRPPXQJUlQVXWOlVDV5HJLRQDOWILQQVGHWVWRUDVNLOOQD GHU 'HQ K|JVWD DQGHOHQ ILQQV L 6WRFNKROPV 6NnQH VDPW 9lVWUD *|WDODQG 'HQ OlJVWD DQGHOHQ ILQQV L 9lVWHUERWWHQ 1RUUERWWHQ VDPW 9lVWHUQRUUODQG *RWODQG LQWDU KlU HQ VlUVWlOOQLQJ Gn DUEHWV SHQGOLQJHQWLOOHQDQQDQNRPPXQLQQHElUVYnULJKHWHUSnJUXQGDY GHWJHRJUDILVNDOlJHW
'HW E|U GRFN SnWDODV DWW DUEHWVSHQGOLQJ LQRP NRPPXQHU LQWH V\QVLGHQQDVWDWLVWLN'HWWDNDQSnYHUNDDQGHOHQI|U\WVWRUDNRP PXQHU L QRUUD 6YHULJH PHQ lYHQ I|U YLVVD GHODU DY 6WRFNKROPV NRPPXQ,YLVVDIDOOKDUSHUVRQHUVRPERUL6WRFNKROPVNRPPXQV XWNDQWHU OlQJUH WLOO LQQHUVWDGHQ lQ SHUVRQHU ERHQGH L YLVVD JUDQQ NRPPXQHUH[HPSHOYLVL6ROQDRFK6XQGE\EHUJ
%ODQGGHNRPPXQHUVRPKDUK|JVWDQGHOXWSHQGOLQJlUVMXDYWLR NRPPXQHU L 6WRFNKROPV OlQ 'H lU RFNVn WLOO \WDQ UHODWLYW VPn NRPPXQHUPHGHQK|JWlWRUWVJUDG
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
7DEHOO.RPPXQHUPHGK|JXWSHQGOLQJ
.RPPXQ $QGHO /lQ .RPPXQJUXSS 7lWRUWVJUDG /DQGDUHDONP
6XQGE\EHUJ 6WRFNKROP )|URUWVNRP 6DOHP 6WRFNKROP )|URUWVNRP 'DQGHU\G 6WRFNKROP )|URUWVNRP 6WDIIDQVWRUS 6NnQH )|URUWVNRP 1\NYDUQ 6WRFNKROP gYULJDPLQGUH 3DUWLOOH 9lVWUD*|WDODQG )|URUWVNRP /RPPD 6NnQH )|URUWVNRP 6ROOHQWXQD 6WRFNKROP )|URUWVNRP 6ROQD 6WRFNKROP )|URUWVNRP 7\UHV| 6WRFNKROP )|URUWVNRP
%ODQGGHNRPPXQHUQDPHGHQOnJXWSHQGOLQJILQQVVDPWOLJDXWDQ *RWODQGLQRUUD6YHULJH'HIOHVWDXWJ|URIWDHQHJHQDUEHWVPDUN QDGVUHJLRQ
7DEHOO.RPPXQHUPHGOnJXWSHQGOLQJ
.RPPXQ $QGHO /lQ .RPPXQJUXSS /DQGDUHDONP
8PHn 9lVWHUERWWHQ 6W|UUHVWlGHU 0DOXQJ 'DODUQD *OHVE\JGVNRP /\FNVHOH 9lVWHUERWWHQ *OHVE\JGVNRP *lOOLYDUH 1RUUERWWHQ 0HGHOVWRUDVWlGHU +lUMHGDOHQ -lPODQG *OHVE\JGVNRP 6NHOOHIWHn 1RUUERWWHQ 6W|UUHVWlGHU gUQVN|OGVYLN 9lVWHUQRUUODQG 6W|UUHVWlGHU $UMHSORJ 1RUUERWWHQ *OHVE\JGVNRP .LUXQD 1RUUERWWHQ 0HGHOVWRUDVWlGHU *RWODQG *RWODQG /DQGVE\JGVNRP
gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
.RPPLWWpQI|UHVOnUDWWQXYDUDQGHXWMlPQLQJVPRGHOOI|UNROOHNWLY WUDILNHQELEHKnOOVPHQXSSGDWHUDV'HI|UHVODJQDIDNWRUHUQDVYLNWHU IDVWVWlOOV PHG XWJnQJVSXQNW PHG OlQVYLVD NRVWQDGVXSSJLIWHU I|U WUDILNHQJOHVKHWHQDQGHOSHUVRQHUVRPSHQGODUVDPWSHUVRQHUVRP ERULWlWRUWHUPHGIOHUlQLQYnQDUH
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
.RPPLWWpQV I|UVODJ E\JJHU Sn GHW IDNWXP DWW GHW ILQQV VWRUD VWUXNWXUHOODVNLOOQDGHULEHKRYHQRFKI|UXWVlWWQLQJDUI|UGULIWHQDY NROOHNWLYWUDILNPHOODQROLNDGHODUQDL6YHULJH'HWWDJHUK|JUHNRVW QDGHULYLVVDGHODUDYODQGHWIUlPVWL6WRFNKROPRPUnGHW
)|U DWW VNDSD HQ NRQVHNYHQW RFK EHJULSOLJ NRVWQDGVXWMlP QLQJVPRGHOOVRPLQWHEDVHUDWVSnSROLWLVNDEHG|PQLQJDUI|UVOnVDWW QXYDUDQGH UHGXFHULQJ DY VWDQGDUGNRVWQDGHQ WDV ERUW .ROOHNWLY WUDILNHQEHKDQGODVSnVDPPDVlWWVRP|YULJDYHUNVDPKHWHULNRVW QDGVXWMlPQLQJHQGHWYLOOVlJDDWWXWMlPQLQJHQVNHUWLOOHQJHQRP VQLWWOLJDYJLIWVHUYLFHRFKHIIHNWLYLWHW
.RPPLWWpQ PHQDU DWW GHW lU DQJHOlJHW DWW XSSGDWHUD I|UGHO QLQJHQ PHOODQ NRPPXQHUQD LQRP UHVSHNWLYH OlQ 1XYDUDQGH I|U GHOQLQJHQIUnQlULQDNWXHOOLYLVVDOlQRFKI|UVOnVHUVlWWDVPHG XSSJLIWHUIUnQ
(NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
9LGHQXSSGDWHULQJVNHUGHWYLVVDRPI|UGHOQLQJVHIIHNWHU%ODQGGH OlQ VRP HUKnOOHU VW|UVW SRVLWLY I|UlQGULQJ PlUNV 1RUUERWWHQ *lYOHERUJ VDPW -|QN|SLQJ 9lUW DWW QRWHUD lU DWW 1RUUERWWHQ WDSSDGH FLUND NURQRU YLG nUV XSSGDWHULQJ DY QXYDUDQGH NROOHNWLYWUDILNPRGHOO MlPI|UW VLWXDWLRQHQ $QOHGQLQJHQ WLOO GHWWD YDU DWW EnGH %RGHQ RFK .LUXQD WlWRUWHU YLG XSSGDWHULQJHQ KDGH InWW PLQGUH lQ LQYnQDUH %ODQG GH OlQ VRP InU VW|UVW PLQVNQLQJPlUNV%OHNLQJH6|GHUPDQODQGVDPW.URQREHUJ
'HQ XSSGDWHUDGH VWDQGDUGNRVWQDGHQ lU NDOLEUHUDG PRW GHQ L nUVJlOODQGHNRVWQDGVQLYnQSnNURQRUSHULQYnQDUH
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
)LJXU 1XYDUDQGH RFK XSSGDWHUDG VWDQGDUGNRVWQDG VDPW
MXVWHUDGWUDILNNRVWQDGNURQRUSHULQYnQDUH
UH D Q n Y LQ U H S U R Q UR .
P OD J DU H Q
RO HU XQ QJ QG QD WH
VD OP P NL OD DU RW
NK RE P DO DO
SS .D OH + UE
RF 8 RQ NR % '
6W .U RU
V 1
QG
OD
RW
*
1XYDUDQGH 8SSGDWHUDG $YJLIWVMXVWHUDGWUDILNNRVWQDG
3nNRPPXQQLYnOLJJHUPHUSDUWHQDYNRPPXQHUQDLQRPLQWHUYDOOHW
SOXVPLQXV NURQRU SHU LQYnQDUH 'HW ILQQV HWW WMXJRWDO NRP
PXQHU VRP I|UORUDU PHU lQ NURQRU SHU LQYnQDUH 6DPWOLJD lU
NRPPXQHUL*|WHERUJVUHJLRQHQ)|UOXVWHQEHURUSnGHQXSSGDWH
UDGHNRPPXQYLVDI|UGHOQLQJHQL9lVWUD*|WDODQGVOlQ)|UOXVWHQlU
PlUNEDUPHQVDPWLGLJWVNDOOLQWHPRGHOOHQNRPSHQVHUDI|UNRVWQD
GHUVRPNRPPXQHUQDXSSHQEDUOLJHQLQWHOlQJUHKDU
)OHUWDOHWDYGHNRPPXQHUVRPYLQQHUP\FNHWSnXSSGDWHULQJHQ
OLJJHU L -lPWODQG 'HWWD Gn GHQ XSSGDWHUDGH I|UGHOQLQJHQ KDU HQ
DQQDQ SURILO lQ GHQ QX JlOODQGH 0HQ lYHQ HWW DQWDO NRPPXQHU L
1RUUERWWHQKDUInWWHQVWRUSRVLWLYI|UlQGULQJ)|UNRPPXQHUQDL
6WRFNKROPVOlQLQQHElUXSSGDWHULQJHQWLOOVDPPDQVPHGERUWWDJDQ
GHW DY UHGXFHULQJHQ HWW I|UElWWULQJ Sn FLUND NURQRU SHU
LQYnQDUH
'n GHQ QXYDUDQGH UHGXFHULQJHQ XWJnU NRPPHU RPVOXWQLQJHQ L
PRGHOOHQDWW|NDIUnQGDJHQVWLOOPLOMRQHUNURQRU
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
)LJXU)|UlQGULQJDYVWDQGDUGNRVWQDGYLGXSSGDWHULQJDYGHO PRGHOOHQI|UNROOHNWLYWUDILN
HU
Q
X
P
P
NR
O
WD
Q
$
O O O O O O O O O O
Q LO LO LO LO LO LO LO LO LO LO
l W W W W W W W W W W
UH
G
LQ
)LJXU)|UlQGULQJDYVWDQGDUGNRVWQDGYLGXSSGDWHULQJDYGHO PRGHOOHQI|UNROOHNWLYWUDILNODQGVWLQJ
UH D Q nY
LQ UH S UR Q UR .
J U G H G D Q P OD D Q J Q RO D HU Q UQ WH K OP OD NL OOD OD RW SV RE D RW D D FN S Q . * OH + UE WR 8 UR % ' RU
6 . 1
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
.DOORUWVWLOOlJJ
.RPPLWWpQV I|UVODJ 'HOPRGHOOHQ XWJnU XU NRVWQDGVXWMlP QLQJHQ
1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ
%DNJUXQG
5lWWHQ WLOO NDOORUWVWLOOlJJ I|U DUEHWVWDJDUH VWDWLRQHUDGH L YLVV EH VWlPG NRPPXQ HOOHU GHODY NRPPXQ IDQQV WRP UHJOHUDG L FHQWUDODDYWDO$YWDOHWRPNDOORUWVWLOOlJJKDUXSSK|UWIURP EODWLOOI|OMGDYI|UlQGUDWO|QHV\VWHP0HUNRVWQDGHQI|UNDOORUWV WLOOlJJHW I|UVYDQQ HPHOOHUWLG LQWH HIWHUVRP WLOOlJJHQ RPYDQGODGHV WLOOQRUPDOO|Q,GHXWUHGQLQJDUVRPOHJDWWLOOJUXQGI|UQXYDUDQGH XWMlPQLQJVV\VWHP EHWUDNWDGHV GlUI|U GHQQD PHUNRVWQDG VRP RSnYHUNEDUSnNRUWVLNWI|UEHU|UGDNRPPXQHURFKODQGVWLQJ
,SURSRVLWLRQHQSURSGlUI|UVODJHWWLOOQXYDUDQGH XWMlPQLQJVV\VWHP ODGHV IUDP VlJV DWW IUnJDQ RP EHU|UGD NRP PXQHU RFK ODQGVWLQJ lYHQ L IUDPWLGHQ VNDOO NRPSHQVHUDV I|U HWW K|JUH O|QHOlJH HOOHU RP NRPSHQVDWLRQHQ VNDOO WUDSSDV DY E|U EOL I|UHPnOI|U|YHUYlJDQGHQYLGHQ|YHUV\QDYV\VWHPHW
,NRVWQDGVXWMlPQLQJHQHUKnOOHUNRPPXQHURFKI\UDODQGVWLQJ NDOORUWVWLOOlJJ PRWVYDUDQGH GH NRPPXQHU RFK ODQGVWLQJ GlU DUEHWVWDJDUQDHQOLJWDYWDOWLGLJDUHHUK|OOWLOOlJJPHGHQYLVVSURFHQW VDWVDYO|QHQEHURHQGHSnNDOORUWVJUXSSUHVSHNWLYHSUR FHQW,NRVWQDGVXWMlPQLQJHQXWJnUNDOORUWVWLOOlJJI|UNRPPXQHUQD PHG−NURQRUSHULQYnQDUHWRWDOWFDPLOMRQHUNURQRU )|UODQGVWLQJHQXWJnUGHWPHG−NURQRUSHULQYnQDUHWRWDOW FDPLOMRQHUNURQRU
5HVXOWDWDYWLGLJDUHXSSI|OMQLQJDU
.RPPXQDODXWMlPQLQJVXWUHGQLQJHQIDQQDWWNDOORUWVWLOOlJJHW IRUWIDUDQGH nWHUVSHJODGHV L O|QHQLYnHUQD PHQ DWW PHGHOO|QHUQD XQGHUSHULRGHQ−|NDWQnJRWPLQGUHLGHNRPPXQHUVRP WLGLJDUHKDIWNDOORUWVWLOOlJJMlPI|UWPHGULNHWRFKPHGULNHWH[NOX VLYH VWRUVWDGVRPUnGHQD 8QGHU PRWVYDUDQGH SHULRG KDGH HQOLJW QlPQGD XWUHGQLQJ NDOORUWVODQGVWLQJHQ GRFN KDIW HQ QnJRW K|JUH
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
O|QH|NQLQJlQLULNHW8WUHGQLQJHQSHNDGHSnDWWGHWXQGHUODJPDQ KDIW WLOOJnQJ WLOO LQWH JMRUGH GHW P|MOLJW DWW QlUPDUH EHG|PD YDG VRP EHURGGH Sn I|UlQGULQJDU L SHUVRQDOVWUXNWXUHQ RFK YDG VRP EHURGGHSnVNLOOQDGHULO|QHXWYHFNOLQJ
*HQRPDWWNDOORUWVWLOOlJJHWLQWHOlQJUHUHJOHUDGHVLFHQWUDODDYWDO DQVnJ .RPPXQDOD XWMlPQLQJVXWUHGQLQJHQ DWW GHQQD HUVlWWQLQJ Sn VLNWE|UXWJnXUNRVWQDGVXWMlPQLQJHQI|UNRPPXQHURFKODQGVWLQJ 8WUHGQLQJHQVEHG|PQLQJYDUDWWGHWYLGGHWWLOOIlOOHWYDUI|UWLGLJW DWWKHOWWDERUWNDOORUWVWLOOlJJHWIUnQNRVWQDGVXWMlPQLQJHQPHQDWW GHWE|UUHGXFHUDVPHGWYnSURFHQWHQKHWHUIUnQ(Q\WWHUOLJDUH DYWUDSSQLQJE|UVNHI|UVWHIWHULQI|UDQGHSHULRGHQVVOXWRFKSnVLNW E|UNDOORUWVWLOOlJJHWKHOWXWJnXUNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
,UHJHULQJHQVSURSRVLWLRQRPI|UlQGULQJDULXWMlPQLQJVV\VWHPHW SURS JMRUGH GRFNUHJHULQJHQEHG|PQLQJHQ DWW NDOO RUWVWLOOlJJHW VNDOO ILQQDV NYDU RI|UlQGUDW L NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ 0RWEDNJUXQGDYRVlNHUKHWHQDWWDYJ|UDRPI|UlQGULQJHQEHURUSn VNLOOQDGHU L O|QHXWYHFNOLQJHQ HOOHU ROLND XWYHFNOLQJ DY SHUVRQDOHQV VDPPDQVlWWQLQJDQVnJUHJHULQJHQLOLNKHWPHGEOD6YHQVND.RP PXQI|UEXQGHWDWWGHWYDUI|UWLGLJWDWWDYJ|UDRPO|QHVNLOOQDGHUQD PHOODQ NDOORUWVNRPPXQHUQD RFK |YULJD NRPPXQHU IDNWLVNW KDGH PLQVNDW L QnJRQ VW|UUH XWVWUlFNQLQJ 3n OlQJUH VLNW IDQQV GRFN HQOLJWGHQQDSURSRVLWLRQDQOHGQLQJDWWPLQVNDNRPSHQVDWLRQVQLYnQ I|UNDOORUWVWLOOlJJHWRPO|QHQLYnQLNDOORUWVNRPPXQHUQDQlUPDUVLJ GHQL|YULJDNRPPXQHU9LGDUHVDGHVDWWXWYHFNOLQJHQE|UVWXGHUDV QlUPDUHLGHQIRUWVDWWDXSSI|OMQLQJHQDYXWMlPQLQJVV\VWHPHW
([SHUWJUXSSHQ I|U I|UHQNODG NRPPXQDO XWMlPQLQJ DQVnJ DWW NDOORUWVWLOOlJJHW WLOOVDPPDQV PHG XSSYlUPQLQJVNRVWQDGHU RFK E\JJNRVWQDGHU lU HQ W\S DY NRVWQDGHU GlU GHW ILQQV HQ EULVW Sn NRQVHNYHQV L XWMlPQLQJVV\VWHPHW $QOHGQLQJHQ lU DWW GHW EDUD lU YLVVD RUVDNHU WLOO K|JD NRVWQDGVQLYnHU VRP EHDNWDV L NRVWQDGV XWMlPQLQJHQ 0RGHOOHQ I|U EOD NDOORUWVWLOOlJJ NRPSHQVHUDU I|U K|JD O|QHQLYnHU L QRUUD 6YHULJH 1nJRQ PRWVYDUDQGH XWMlPQLQJ VRP EHDNWDU GH VlUVNLOGD RUVDNHUQD WLOO GH K|JD O|QHQLYnHUQD L H[HPSHOYLV VWRUVWDGVRPUnGHQD ILQQV GlUHPRW LQWH 'HW RVlNUD EHUlNQLQJVXQGHUODJHWRFKGHWIDNWXPDWWEDUDYLVVDRUVDNHUWLOOK|JD NRVWQDGVQLYnHU EHDNWDV JMRUGH DWW ([SHUWJUXSSHQ DQVnJ DWW GHQQD W\S DY NRVWQDGHU LQWH E|U RPIDWWDV DY NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ ([SHUWJUXSSHQ DQVnJ DWW NRVWQDGVVNLOOQDGHU DY GHWWD VODJ L IRUW VlWWQLQJHQLVWlOOHWE|UXWJnVRPHWWUHJLRQDOSROLWLVNWVW|GVHYLGDUH NDSLWHO
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ
.RPPLWWpQ KDU PHG XQGHUODJ IUnQ 6YHQVND .RPPXQI|UEXQGHWV RFK /DQGVWLQJVI|UEXQGHWV SHUVRQDO RFK O|QHVWDWLVWLN I|OMW XSS O|QHXWYHFNOLQJHQLNRPPXQHURFKODQGVWLQJ/|QHQLYnHUQDLROLND NRPPXQHURFKODQGVWLQJKDUGlUYLGJMRUWVPHUMlPI|UEDUDJHQRP DWWO|QHQLYnQI|UROLNDSHUVRQDOJUXSSHUSHUNRPPXQODQGVWLQJKDU YLNWDWV HIWHU GHQ JHQRPVQLWWOLJD SHUVRQDOVWUXNWXUHQ LQRP UHVSHN WLYH VHNWRU L ODQGHW VRP KHOKHW %HDUEHWQLQJDU KDU JMRUWV I|U nUHQ RFK'HWIUlPVWDV\IWHWKDUYDULWDWWEHO\VD RPNRPPXQHURFKODQGVWLQJVRPWLGLJDUHKDIWNDOORUWVWLOOlJJIRUW IDUDQGHKDUHQDYYLNDQGHO|QHQLYnHIWHUDWWDYWDOHWRPNDOORUWVWLOOlJJ XSSK|UW
)LJXU/|QHQLYnHULNRPPXQHUOlQVYLV−9LNWDWHIWHU JHQRPVQLWWOLJSHUVRQDOVWUXNWXU5LNHW LQGH[
W
NH
UL
H[
G
Q
HL
Q
/|
G G J J U G H H G G G G D J G G Q Q
P OD Q Q D Q J Q Q Q Q UR Q Q Q Q
RO LQ HU Q D E RU D D WH WH
K VD OD OD S OP OD Nn OO OD OD UH OD UD UO WO RW RW
S P |W RE D RW NL 6 D D Q HE E
FN S J N| Q . OH |W UP g D OD YO RU P UE
8 |U Q UR * % + l D l Q HU
WR 6 HU -| . * 9 P ' * -l RU
6 9 VW HU VW 1
VW l VW l
g 9 l 9
.lOOD6YHQVND.RPPXQI|UEXQGHW
/|QHQLYnHUQDLNRPPXQHUQDVRPYDUK|JVWL1RUUERWWHQVOlQ lUXQGHUVHQDUHnUK|JVWL6WRFNKROPVOlQ'HUHODWLYDO|QHQLYnHUQD KDU VMXQNLW PHVW L GH WUH QRUGOLJDVWH OlQHQ 0HQ lYHQ L DQGUD OlQ XWDQ NDOORUWVNRPPXQHU KDU OLNDUWDGH I|UlQGULQJDU lJW UXP , GH EHU|UGDOlQHQILQQVNRPPXQHUVRPWLOOK|UWVNLOGDNDOORUWVJUXSSHU
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
RFK GlUI|U KDU KDIW ROLNDVWRUD NDOORUWVWLOOlJJ )|UlQGULQJDUQDEOLU GlUI|U PHU W\GOLJD RP GH EHU|UGD NRPPXQHUQD JUXSSHUDV HQOLJW WLGLJDUHLQGHOQLQJLNDOORUWVJUXSSHUVRPLILJXU
)LJXU /|QHQLYnHU L NRPPXQHU HIWHU WLGLJDUH NDOORUWVJUXSS
− 9LNWDW HIWHU JHQRPVQLWWOLJ SHUVRQDOVWUXNWXU 5LNHW LQGH[
W H LN U [H G LQ H Q |/
.DOORUWVJUXSS
.lOOD6YHQVND.RPPXQI|UEXQGHW
)LJXUHQSHNDUSnDWWO|QHQLYnHUQDLGHI\UDNDOORUWVJUXSSHUQD|NDW OnQJVDPPDUH lQL ULNHW RFK GlUI|U VXFFHVVLYW VMXQNLW L I|UKnOODQGH WLOOULNHWVO|QHQLYnYDUO|QHQLYnQLGHQK|JVWDNDOORUWVJUXSSHQ GU\JW HQ SURFHQW K|JUH lQ ULNVJHQRPVQLWWHW , |YULJD NDOORUWV JUXSSHUOLJJHUGHVHQDVWHnUHQO|QHQLYnHUQDXQGHUGHWYLNWDGHULNV JHQRPVQLWWHW
/|QHQLYnQI|UGHUHGRYLVDGHnUHQOLJJHUI|U6WRUVWRFNKROPXQJH IlU L QLYn PHG 6WRFNKROPV OlQ )|U 6WRUPDOP| RFK 6WRUJ|WHERUJ OnJ O|QHQLYnHUQD I|U QnJRQ GU\J SURFHQWHQKHW |YHU 6NnQH UHVSHNWLYH9lVWUD*|WDODQG
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
)LJXU /|QHQLYnHU L ODQGVWLQJ LQNO ERODJ − 9LNWDW HIWHUJHQRPVQLWWOLJSHUVRQDOVWUXNWXU5LNHW LQGH[
W
NH
UL
H[
G
Q
HL
Q
/|
P OD G G J J U H H G G G UR G D J G G Q Q
Q Q D J Q Q Q Q Q Q Q Q
RO VD LQ HU Q D E RU D D WH WH
K OD OD S OP NL Nn OO OD OD UH OD UD UO WO RW RW
S P |W N| RE D 6 D D g Q OD HE E
FN S J Q . OH + |W UP D D YO RU P UE
8 |U Q UR % l P l Q HU
WR 6 HU -| . HJ * 9 ' * -l VW RU
6 5 9 VW HU 1
VW l VW l
g 9 l 9
.lOOD/DQGVWLQJVI|UEXQGHW
)|U ODQGVWLQJHQ lU I|UlQGULQJHQ L O|QHQLYnHU I|U GH WLGLJDUH NDOO RUWVODQGVWLQJHQ LQWH OLND W\GOLJ VRP I|U NRPPXQHUQD %HW\GHOVHQ DY NDOORUWVWLOOlJJHQ L -lPWODQG RFK 9lVWHUQRUUODQG lU EHJUlQVDGH 'HOVWLOOK|UGHGHVVDOlQGHOlJUHNDOORUWVJUXSSHUQDGHOVRPIDWWDGH WLOOlJJHWLQWHDOODGHODUNRPPXQHUDYUHVSHNWLYHODQGVWLQJ1nJRQ W\GOLJ HIIHNW DY GHW DYVNDIIDGH NDOORUWVWLOOlJJHW NDQ GlUI|U LQWH XWOlVDVSnODQGVWLQJVQLYnLGHEnGDOlQHQ/|QHUQDL6WRFNKROPRFK 1RUUERWWHQOLJJHUSnXQJHIlUVDPPDO|QHQLYnGHWYnVHQDVWHUHGR YLVDGHnUHQ
.RPPLWWpQV|YHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
6NlOHW WLOO DWW NDOORUWVWLOOlJJHW XUVSUXQJOLJHQ LQI|UGHV L NRVWQDGV XWMlPQLQJHQ YDU DWW UlWWHQ WLOO NDOORUWVWLOOlJJ I|U DUEHWVWDJDUH VWDWLRQHUDGH L YLVV EHVWlPG NRPPXQ HOOHU GHO DY NRPPXQ WRP IDQQVUHJOHUDGLFHQWUDODDYWDO'lULJHQRPEHWUDNWDGHVGHQQD PHUNRVWQDGVRPRSnYHUNEDUI|UGHQHQVNLOGDNRPPXQHQRFKGHW HQVNLOGD ODQGVWLQJHW 'HW XQGHUODJ NRPPLWWpQ KDIW WLOOJnQJ WLOO
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
SHNDU Sn DWW GHW WLGLJDUH NDOORUWVWLOOlJJHW HQGDVW L EHJUlQVDG RP IDWWQLQJ nWHUVSHJODV L O|QHQLYnHUQD XQGHU VHQDUH nU .RPPLWWpQ I|UHVOnU GlUI|U DWW NDOORUWVWLOOlJJHW XWJnU XU NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ IURP
*HQRP DWW UHJLRQDOD VNLOOQDGHU L O|QHQLYnHU LQWH OlQJUH DYJ|UV JHQRP FHQWUDOW UHJOHUDGH DYWDO NDQ HYHQWXHOOD PHUNRVWQDGHU I|U K|JUHO|QHOlJHLQWHOlQJUHEHWUDNWDVVRPHQKHOWRSnYHUNEDUI|UGHQ HQVNLOGD NRPPXQHQ HOOHU GHW HQVNLOGD ODQGVWLQJHW .RPPLWWpQ lU PHGYHWHQ RP DWW O|QHQLYnHUQD L NRPPXQHU RFK ODQGVWLQJ L ROLND GHODU DY ODQGHW NDQ SnYHUNDV DY GHQ ORNDOD RFK UHJLRQDOD DUEHWV PDUNQDGHQ*HQRPDWWNRPPXQHURFKODQGVWLQJVMlOYDI|UKDQGODU RP O|QHUQD Sn GHQ ORNDOD RFK UHJLRQDODQLYnQNDQPDQ GRFN LQWH XWHVOXWDDWWNRPPXQHURFKODQGVWLQJVMlOYDNDQSnYHUNDO|QHQLYnQL VLQD RUJDQLVDWLRQHU .RPPLWWpQ DQVHU GlUI|U DWW VNLOOQDGHU L O|QH QLYnHULQWHVNDOOEHDNWDVLNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
8WIDOOHW DY GH I|UlQGULQJDU L LQNRPVWXWMlPQLQJHQ VRP NRP PLWWpQI|UHVOnULQQHElUGHVVXWRPDWWNRPPXQHURFKODQGVWLQJPHG K|JVNDWWHNUDIWLYLVVPnQHUKnOOHUHQNRPSHQVDWLRQI|UHWWK|JUH O|QHOlJHI|UVLQDDQVWlOOGD
(NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
)|UVODJHWDWWOnWDGHOPRGHOOHQXWJnXUNRVWQDGVXWMlPQLQJHQLQQHElU DWW NRPPXQHU PHG NDOORUWVWLOOlJJ WDSSDU WLOOlJJ Sn PHOODQ RFKNURQRUSHULQYnQDUH)|U|YULJDNRPPXQHUERUWIDOOHUHWW DYGUDJSnNURQRUSHULQYnQDUH)\UDODQGVWLQJWDSSDUWLOOlJJSn XSS WLOO NURQRU SHU LQYnQDUH PHQ I|U WYn DY GHVVD ODQGVWLQJ EHJUlQVDVGHQQHJDWLYDHIIHNWHQWLOOFDNURQRUSHULQYnQDUH)|U |YULJDODQGVWLQJERUWIDOOHUHWWDYGUDJSnNURQRUSHULQYnQDUH
+lOVRRFKVMXNYnUG
.RPPLWWpQV I|UVODJ 0DWULVPRGHOOHUQD XSSGDWHUDV PHG GHW VHQDVWWLOOJlQJOLJDNRVWQDGVXQGHUODJHW'HILQLWLRQHQDYGHYnUG WXQJD JUXSSHUQD µ(ODNDUWDG FDQFHUWXP|Uµ RFK µ+|IWIUDNWXUµ MXVWHUDV 'HOPRGHOOHQ I|U VPn ODQGVWLQJ |YHUI|UV WLOO VWUXNWXU ELGUDJHW 0RGHOOHQ I|U PHUNRVWQDGHU YLG JOHV EHE\JJHOVH VWUXNWXUXSSGDWHUDV
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ
+LVWRULN
'HQ QXYDUDQGH PRGHOOHQ I|U NRVWQDGVXWMlPQLQJ I|U VWUXNWXUHOOD NRVWQDGVVNLOOQDGHULQRPKlOVRRFKVMXNYnUGHQLQI|UGHVHIWHU HWW RPIDWWDQGH XWUHGQLQJVDUEHWH DY .RPPXQDOD XWMlPQLQJV XWUHGQLQJHQ6289LVVDPRGLILHULQJDUJMRUGHVLEHUlN QLQJVPRGHOOHQ HIWHU I|UVODJ IUnQ 8WMlPQLQJVGHOHJDWLRQHQ 628
$OOPlQEHVNULYQLQJ
%HUlNQLQJVPRGHOOHQEHVWnUDYWUHGHODU,GHQI|UVWDGHOHQVRPlU DYVW|UVWEHW\GHOVHQlUGHWJlOOHURPI|UGHOQLQJVHIIHNWHUGHODVEH IRONQLQJHQLQLJUXSSHUVRPnWHUVSHJODUROLNDYnUGEHKRY/DQGVWLQJ PHG JOHV EHE\JJHOVHVWUXNWXU NRPSHQVHUDV I|U GH PHUNRVWQDGHU VRPI|OMHUDYGHWWD6OXWOLJHQILQQVHWWWLOOlJJWLOOVPnODQGVWLQJ
0RGHOOI|UDWWEHUlNQDYnUGEHKRY
0RGHOOHQ I|U DWW EHUlNQD YnUGEHKRYHW L ODQGVWLQJHQ EHVWnU DY WYn VHSDUDWDPDWULVPRGHOOHUHQI|UYnUGWXQJDSHUVRQHURFKHQI|UGHQ |YULJD EHIRONQLQJHQ 0DWULVPRGHOOHQ I|U YnUGWXQJD SHUVRQHU RP IDWWDUFDSURFHQWDYEHIRONQLQJRFKQlVWDQSURFHQWDYNRVWQD GHUQD 'HVVD SHUVRQHU GHODV LQ L ROLND JUXSSHU PHG DYVHHQGH Sn GLDJQRVnOGHURFKN|Q(QVHSDUDWEHUlNQLQJJ|UVI|U\WWHUOLJDUHHQ YnUGWXQJJUXSS+LY$,'6
0DWULVPRGHOOHQI|UGHQ|YULJDEHIRONQLQJHQRPIDWWDUUHVWHUDQGH SURFHQWDYEHIRONQLQJHQRFKFDSURFHQWDYNRVWQDGHUQD3HU VRQHUQDGHODVLQLROLNDVRFLRHNRQRPLVNDJUXSSHUPHGDYVHHQGHSn N|QnOGHUFLYLOVWnQGV\VVHOVlWWQLQJLQNRPVWRFKERHQGHW\S
0DWULVHUQDlUUHODWLYWRPIDWWDQGHGHQVRPDYVHUYnUGWXQJDSHU VRQHU RPIDWWDU JUXSSHU RFK PDWULVHQ I|U GHQ |YULJD EHIRON QLQJHQRPIDWWDUJUXSSHU)|UYDUMHJUXSSEHUlNQDVHQJHQRP VQLWWOLJ YnUGNRVWQDG VRP E\JJHU Sn NRVWQDGVGDWD IUnQ 5HJLRQ 6NnQH 'HQ WRWDODYnUGNRVWQDGHQ LUHVSHNWLYH ODQGVWLQJNDQ VHGDQ EHUlNQDVXWLIUnQDQWDOHWLQYnQDUQDLODQGVWLQJHWLUHVSHNWLYHJUXSS
7LOOlJJDYGUDJ YDULHUDU PHOODQ NURQRU SHU LQYnQDUH 8SSVDODRFKNURQRUSHULQYnQDUH9lVWHUQRUUODQG
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
*OHVE\JG
0HUNRVWQDGHU I|U JOHV EHE\JJHOVHVWUXNWXU EHUlNQDV I|U IHP GHODU DYVMXNYnUGHQVMXNKXVYnUGSULPlUYnUGDPEXODQVWUDQVSRUWHUVMXN UHVRURFK|YHUQDWWQLQJVSODWVHUYLGYnUGFHQWUDOHU0HUNRVWQDGHUI|U VMXNKXVYnUGFHQWUDOHURFKDPEXODQVWUDQVSRUWHUXSSVWnURPEHIRON QLQJVXQGHUODJHWlUI|UOLWHW)|UDWWEHUlNQDEHIRONQLQJVXQGHUODJHW J|UVHQILNWLYXWSODFHULQJDYVMXNKXVYnUGFHQWUDOHURFKDPEXODQV FHQWUDOHU L 6YHULJH 0HUNRVWQDGHU I|U VMXNUHVRU EHUlNQDV XWLIUnQ DYVWnQGHQIUnQLQYnQDUQDWLOOYnUGFHQWUDOHUQDUHVSHNWLYHVMXNKXVHQ 0HUNRVWQDGHUEHUlNQDVlYHQI|UEHKRYHWDY|YHUQDWWQLQJVSODWVHUSn YnUGFHQWUDOHUPHGOnQJDDYVWnQGWLOOQlUPVWDVMXNKXV
7LOOlJJDYGUDJ YDULHUDU PHOODQ 6WRFNKROP RFK NURQRUSHULQYnQDUH1RUUERWWHQ
6PnODQGVWLQJ
/DQGVWLQJ PHG IlUUH LQYnQDUH lQ InU HWW VlUVNLOW WLOOlJJ (UVlWWQLQJXWJnUPHGNURQRUSHULQYnQDUHI|UYDUMHWLRWXVHQWDO VRPEHIRONQLQJHQXQGHUVWLJHU)\UDODQGVWLQJHUKnOOHU WLOOlJJVRPYDULHUDUPHOODQ.URQREHUJRFKNURQRUSHU LQYnQDUH*RWODQGVNRPPXQgYULJDODQGVWLQJEHWDODUHQDYJLIWSn NURQRUSHULQYnQDUH
5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ
'HQQXYDUDQGHXWMlPQLQJVPRGHOOHQlUUHODWLYWQ\RFKlULKXYXG VDNDFFHSWHUDGEODQGODQGVWLQJHQ.RPPLWWpQKDUGlUI|ULQWHIXQQLW DQOHGQLQJ DWW JHQRPI|UD QnJRQ |YHUV\Q DY GHQ SULQFLSLHOOD XSS E\JJQDGHQ DY EHUlNQLQJVPRGHOOHQ 'HQ XSSI|OMQLQJ RFK XW YlUGHULQJ DY PRGHOOHQ VRP KDU JMRUWV KDU XWI|UWV DY HQ VlUVNLOG DUEHWVJUXSSVHELODJD
.RVWQDGVXQGHUODJHWVRPlUKlPWDWIUnQ5HJLRQ6NnQHKDUXSS GDWHUDWV WLOO nUV QLYn 1XYDUDQGH XWMlPQLQJ E\JJHU Sn NRVW QDGVXQGHUODJVRPDYVHU
*HQHUHOOW VHWW lU |YHUHQVVWlPPHOVHQ PHOODQ VWDQGDUGNRVWQDGHU RFK IDNWLVND NRVWQDGHU JRG 6W|UVW QHJDWLY DYYLNHOVH KDU 6WRFN KROPVOlQVODQGVWLQJVRPHQOLJWPRGHOOHQKDUHQVWDQGDUGNRVWQDG VRP XQGHUVWLJHU JHQRPVQLWWHW PHGDQ GH IDNWLVND NRVWQDGHUQD |YHUVWLJHUJHQRPVQLWWHWbYHQ1RUUERWWHQ9lUPODQGgUHEURRFK
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
%OHNLQJH KDU K|JD IDNWLVND NRVWQDGHU L I|UKnOODQGH WLOO VWDQGDUG NRVWQDGHQ (Q I|UNODULQJ WLOO GH K|JUH NRVWQDGHUQD L 6WRFNKROP %OHNLQJH RFK 1RUUERWWHQ lU HQ K|JUH O|QHQLYn lYHQ UHQVDW I|U VNLOOQDGHULSHUVRQDOVWUXNWXU(QDQQDQI|UNODULQJI|U6WRFNKROPV GHO lU DWW PDQ EHKnOOLW HQ VW|UUH GHO DY KHPVMXNYnUGHQ L VDPEDQG PHG bGHOUHIRUPHQ RFK DWW PDQ Yl[ODW HQ OlJUH VNDWWHVDWV WLOO NRPPXQHUQD MlPI|UW PHG DQGUD ODQGVWLQJ 0HUNRVWQDGHQ I|U 6WRFNKROPILQDQVLHUDVGlUPHGPHGHQK|JUHVNDWWHVDWV<WWHUOLJDUH HQ I|UNODULQJ WLOO GH K|JUH NRVWQDGHUQD L 6WRFNKROP RFK 1RUU ERWWHQ NDQ YDUD DWW PDQ KDU LQI|UDQGHWLOOlJJ VRP P|MOLJJ|U HQ K|JUHNRVWQDGVQLYn
/lJVWHJQDNRVWQDGHUMlPI|UWPHGVWDQGDUGNRVWQDGHUKDU6|GHU PDQODQG-|QN|SLQJRFK.URQREHUJ
7DEHOO YLVDU I|UNODULQJVJUDGHQ PHG ROLND EHUlNQLQJV DOWHUQDWLY0HGHQHQNHOXWMlPQLQJVPRGHOOVRPHQGDVWWDUKlQV\Q WLOO N|Q RFK nOGHU E OLU I|UNODULQJVJUDGHQ DOOWI|U OnJ I|U DWW NXQQD DQVHV YDUD DFFHSWDEHO 'HQ QXYDUDQGH EHUlNQLQJVPRGHOOHQ JHU HQ EHW\GOLJWElWWUHI|UNODULQJVJUDG
)|UV|N KDU lYHQ JMRUWV DWW I|UHQNOD GHQ QXYDUDQGH PRGHOOHQ JHQRP DWW VORSD PDWULVPRGHOOHQ I|U GH YnUGWXQJD JUXSSHUQD RFK LVWlOOHWHQEDUWDQYlQGDPRGHOOHQI|UGHQ|YULJDEHIRONQLQJHQ'HWWD JHUGRFNHQPDUNDQWI|UVlPULQJDYI|UNODULQJVJUDGHQ)|UNODULQJV JUDGHQ|NDU\WWHUOLJDUHHIWHUDWWNRVWQDGVXQGHUODJHWXSSGDWHUDVRFK NRVWQDGVVNLOOQDGHUQDI|U+,9EHDNWDV(QPlUNEDUK|MQLQJDYI|U NODULQJVJUDGHQLQWUlIIDUQlUGHVVXWRPJOHVE\JGVPRGHOOHQWDVPHG 7UlIIVlNHUKHWHQ I|UVlPUDV GRFN EHW\GOLJW QlU GHOPRGHOOHQ µ6Pn ODQGVWLQJµWDVPHG
7DEHOO+XUVWRUGHODYGHIDNWLVNDNRVWQDGVYDULDWLRQHUQDROLND PRGHOOHUI|UNODUDU
8WMlPQLQJVPRGHOO )|UNODULQJVJUDG
cOGHUVRFKN|QVVWDQGDUGLVHULQJ 1XYDUDQGHVMXNYnUGVPRGHOO 8SSGDWHUDGVMXNYnUGVPRGHOO 8SSGDWHUDGVMXNYnUGVPRGHOOLQNO+,9 8SSGDWHUDGVMXNYnUGVPRGHOOLQNO+,9RFK JOHVKHW 8SSGDWHUDGVMXNYnUGVPRGHOOLQNO+,9RFK JOHVKHWVDPWVPnODQGVWLQJ
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
(UVlWWQLQJ I|U VPn ODQGVWLQJ XWJnU WLOO ODQGVWLQJ PHG IlUUH lQ LQYnQDUH'HWILQQVLQWHQnJRWEHUlNQLQJVXQGHUODJEDNRP GHQQD GHOPRGHOO RFK GHW KDU LQWH KHOOHU SnYLVDWV QnJUD PHUNRVW QDGHU I|U KlOVR RFK VMXNYnUG VRP KlQJHU VDPPDQ PHG DWW YLVVD ODQGVWLQJ lU VPn 'HOPRGHOOHQ I|U VPn ODQGVWLQJ E|U GlUI|U LQWH LQJnLKlOVRRFKVMXNYnUGVPRGHOOHQ
9LVVNULWLNKDUULNWDWVPRWGHQQXYDUDQGHVMXNYnUGVPRGHOOHQI|U DWW GHQ E\JJHU Sn HWW NRVWQDGVXQGHUODJ VRP HQGDVW RPIDWWDU 5HJLRQ6NnQH$QOHGQLQJHQWLOODWWGHWWDNRVWQDGVXQGHUODJDQYlQGV lU DWWGHW lUGHWHQGD VRP RPIDWWDU SDWLHQWHUQDV WRWDOD VMXNYnUGV NRVWQDGHULQRPVnYlOVOXWHQVRP|SSHQYnUG)|UDWWLP|MOLJDVWH PnQ XWYlUGHUD GHWWD XQGHUODJ KDU NRVWQDGHUQD I|U VOXWHQ YnUG L 6NnQH MlPI|UWV PHG XSSJLIWHU IUnQ 6WRFNKROP RFK PHG XSSJLIWHU IUnQ 6RFLDOVW\UHOVHQV SDWLHQWUHJLVWHU.RVWQDGHUQD |YHUHQVVWlPPHU YlOPHGGHVVD9LVVDDYYLNHOVHUILQQVIUlPVWEODQGGHlOGVWDnOGHUV JUXSSHUQDlYHQRPGHWlUVYnUWDWWJ|UDNRVWQDGVXQGHUODJHQMlP I|UEDUDbYHQRPGHWLQWHILQQVQnJUDVWDUNDVNlODWWPLVVWlQNDDWW GHWNRVWQDGVXQGHUODJVRPDQYlQGVlUPLVVYLVDQGHE|UGHWXWYHFNODV RFK EUHGGDV Vn VQDUW GHW lU P|MOLJW 7LOOJnQJ WLOO XSSJLIWHU RP OlNHPHGHO IUnQ $SRWHNHWV GDWDEDV VNXOOH |ND NYDOLWHWHQ DYVHYlUW %ODQG DQQDW VNXOOH GLDEHWLNHUQD VRP VYDUDU I|U HQ UHODWLYW VWRU DQGHODYGHWRWDODVMXNYnUGVNRVWQDGHUQDNXQQDInQJDVXSSVRPHQ YnUGWXQJJUXSS
'HOPRGHOOHQI|UGHQ|YULJDEHIRONQLQJHQKDUYLVDWVLJXWYHFNODV VWDELOWPHOODQnUHQ'lUHPRWlUYDULDWLRQHUQDLGHOPRGHOOHQI|UGHQ YnUGWXQJDEHIRONQLQJHQVW|UUH9DULDWLRQHURUVDNDVDYI|UlQGULQJDU LDQGHOHQSHUVRQHULROLNDYnUGWXQJDJUXSSHU(QYLVVGHODYGHVVD I|UlQGULQJDU lU QDWXUOLJD RFK I|UNODUDV WH[ DY I|UlQGULQJDU L EHIRONQLQJVVWUXNWXUHQ L VDPEDQG PHG EHIRONQLQJVPLQVNQLQJ HOOHU EHIRONQLQJV|NQLQJ )|UXWRP GHVVD QDWXUOLJD I|UlQGULQJDU KDU GHW lYHQKRVQnJUDODQGVWLQJI|UHNRPPLWUHODWLYWNUDIWLJDI|UlQGULQJDUL DQWDOHWSHUVRQHUPHGYLVVDGLDJQRVHU
0RWEDNJUXQGDYGHVVDI|UlQGULQJDURFKXSSWlFNWHQDYYLVVDIHOL WLOOlPSQLQJHQ RFK GHILQLWLRQHQ DY GH YnUGWXQJD JUXSSHUQD KDU 6RFLDOVW\UHOVHQ JMRUW HQ |YHUV\Q DY GH YnUGWXQJD JUXSSHUQD , VMXNGRPVJUXSSHQ µ(ODNDUWDG WXP|Uµ KDU IHODNWLJW WXP|UHU VRP XSSWlFNV I|UVW YLG REGXNWLRQ WDJLWV PHG 'HODU DY VMXNGRPV JUXSSHQK|IWIUDNWXUKDULQWHInQJDWVLQPHGQXYDUDQGHGHILQLWLRQ 6RFLDOVW\UHOVHQ KDU lYHQ VHWW |YHU P|MOLJKHWHUQD DWW WD ERUW GLDJ QRVHU VRP LQWH lU VlUVNLOW YnUGNUlYDQGH 5HVXOWDWHW YLVDU GRFN DWW GHWlUPHUlQGDPnOVHQOLJWPHGEUHGDGHILQLWLRQHUEODI|UDWWROLND
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
SUD[LVSnYHUNDUGLDJQRVVlWWQLQJHQ1nJUDV\VWHPDWLVNDVNLOOQDGHUL GLDJQRVVlWWQLQJPHOODQODQGVWLQJHQKDULQWHNXQQDWSnYLVDV
'H VDPPDQODJGD NRVWQDGHU VRP EHUlNQDV I|U UHVSHNWLYH ODQGV WLQJPHGKMlOSDYPDWULVPRGHOOHUQDXQGHUVWLJHUGHIDNWLVNDNRVWQD GHUQDI|UKlOVRRFKVMXNYnUGHQLULNHW'HEHUlNQDGHNRVWQDGHUQD UlNQDVGlUI|UXSSPHGFDSURFHQWVnDWWGHWRWDOWVHWW|YHUHQV VWlPPHUPHGGHIDNWLVNDNRVWQDGHUQD'HQQDXSSUlNQLQJInUNRQ VHNYHQVHQ DWW I|UlQGULQJDU L XQGHUODJVGDWD HWF I|UVWlUNV )|U DWW XQGYLNDGHQQDQHJDWLYDLQYHUNDQSnVWDELOLWHWHQlUGHWDQJHOlJHWDWW NRVWQDGVXQGHUODJHWXSSGDWHUDVRIWDUH
(WWSUREOHPYLGMlPI|UHOVHUDYEHUlNQLQJVXWIDOOLPDWULVPRGHOOHQ I|UGHQYnUGWXQJDEHIRONQLQJHQUHVSHNWLYHPDWULVPRGHOOHQI|UGHQ |YULJD EHIRONQLQJHQ lU DWW nOGHUVLQGHOQLQJHQ VNLOMHU VLJ L GH EnGD PRGHOOHUQD )|U DWW I|UHQNOD VnGDQD MlPI|UHOVHU E|U nOGHUVLQGHO QLQJHQPRGLILHUDVLPRGHOOHQI|UGHYnUGWXQJDJUXSSHUQDVnDWWGHQ |YHUHQVVWlPPHU PHG nOGHUVLQGHOQLQJHQ L PDWULVPRGHOOHQ I|U GHQ |YULJDEHIRONQLQJHQ
7DEHOO RFK WDEHOO YLVDU VWDQGDUGNRVWQDGHUQD I|UGHODGH Sn nOGHU RFK N|Q HIWHU GH I|UlQGULQJDU RFK XSSGDWHULQJDU VRP NRPPLWWpQI|UHVOnU
7DEHOO *HQRPVQLWWOLJD VWDQGDUGNRVWQDGHU I|U YnUGWXQJD JUXSSHU.URQRUSHULQYnQDUHLUHVSHNWLYHJUXSS
cOGHU 0DQ .YLQQD 7RWDOW
−
−
−
−
−
−Z
7RWDOW
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
7DEHOO *HQRPVQLWWOLJD VWDQGDUGNRVWQDGHU I|U HM YnUGWXQJD JUXSSHU.URQRUSHULQYnQDUHLUHVSHNWLYHJUXSS
cOGHU 0DQ .YLQQD 7RWDOW
− −
−
−
−
−
−
−
−
−Z
7RWDOW
0RGHOOHQ I|U XWMlPQLQJ DY PHUNRVWQDGHU YLG JOHV EHE\JJHOVH VWUXNWXU KDU XSSGDWHUDWV PHG EHIRONQLQJHQ SHU )|U lQGULQJDUQDSnJUXQGDYGHQQDXSSGDWHULQJlUVDPPDQWDJHWUHODWLYW PnWWOLJD (WW IHO KDU GRFN XSSWlFNWV L GHQQD PRGHOO L HQ EHUlN QLQJVIRUPHO/DQGVWLQJPHGVMXNKXVVRPKDUHWWOLWHWEHIRONQLQJV XQGHUODJ|YHUNRPSHQVHUDVQnJRWSnJUXQGDYGHWWDLGHQQXYDUDQGH XWMlPQLQJHQVRPPHVWPHGNURQRUSHULQYnQDUH*RWODQG
, ELODJD ILQQV HQ DQDO\V DY KXU MlPOLNKHWHQ PHOODQ PlQ RFK NYLQQRUSnYHUNDVDYNRPPLWWpQVI|UVODJ
gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
.RPPLWWpQVVOXWVDWVlUDWWLQJDSULQFLSLHOODI|UlQGULQJDUE|UJ|UDVL KlOVRRFKVMXNYnUGVPRGHOOHQ
1lU NRPPLWWpQV I|UVODJ JHQRPI|UV E|U GHW VHQDVWH WLOOJlQJOLJD NRVWQDGVXQGHUODJHWDQYlQGDV,IRUWVlWWQLQJHQE|UNRVWQDGVXQGHU ODJHW XSSGDWHUDV YDUWDQQDW nU 'HWWD lU Q|GYlQGLJW I|U DWW |ND I|OMVDPKHWHQ PHG NRVWQDGVXWYHFNOLQJHQ LQRP KlOVR RFK VMXN YnUGHQ
'HILQLWLRQHQDYGHQYnUGWXQJDJUXSSHQµ(ODNDUWDGFDQFHUWXP|Uµ E|UNRUULJHUDVVnDWWLQWHWXP|UHUVRPXSSWlFNVI|UVWYLGREGXN WLRQ WDV PHG 'HILQLWLRQHQ DY GHQ YnUGWXQJD JUXSSHQ µ+|IW IUDNWXUµlQGUDVI|UDWWInHQElWWUHWlFNQLQJDYK|IWIUDNWXUHUQD
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
cOGHUVLQGHOQLQJHQ L PDWULVPRGHOOHQ I|U YnUGWXQJD JUXSSHU E|U PRGLILHUDV Vn DWW GHQ |YHUHQVVWlPPHU PHG nOGHUVLQGHOQLQJHQ L PDWULVPRGHOOHQI|UGHQ|YULJDEHIRONQLQJHQ+lULJHQRPI|UHQNODV MlPI|UHOVHUDYXWIDOOHWLGHEnGDGHOPRGHOOHUQD
'HOPRGHOOHQI|UVPnODQGVWLQJI|UHVOnVWDVERUWIUnQKlOVRRFK VMXNYnUGVPRGHOOHQRFKI|UDVLQLGHWI|UHVODJQDVWUXNWXUELGUDJHW
0RGHOOHQ I|U JOHVEHE\JJHOVHVWUXNWXU E|U XSSGDWHUDV PHG KlQ V\QWLOOEHIRONQLQJVVWUXNWXUHQSHU
(NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
(IIHNWHUQD DY NRPPLWWpQV I|UVODJ Sn WLOOlJJ HOOHU DYGUDJ YDULHUDU PHOODQ RFK NURQRU SHULQYnQDUH RFK lUVnOHGHVUHODWLYW PnWWOLJD6W|UVWEHW\GHOVHI|UI|UlQGULQJDUQDKDUXSSGDWHULQJHQDY GHOPRGHOOHQI|UGHYnUGWXQJDJUXSSHUQDlYHQRPXSSGDWHULQJHQDY GHOPRGHOOHQ I|U GHQ |YULJD EHIRONQLQJHQ KDU VWRU HIIHNW I|U YLVVD ODQGVWLQJ
.RUULJHULQJHQDYGHWIHOVRPXSSWlFNWVLJOHVE\JGVPRGHOOHQInU HQ YLVV HIIHNW I|U ODQGVWLQJ PHG VMXNKXV VRP KDU HWW OLWHW EHIRON QLQJVXQGHUODJ
/lNHPHGHO
.RPPLWWpQV I|UVODJ 'HQ I|UGHOQLQJVPRGHOO VRP VHGDQ DQYlQGV I|U DWW I|UGHOD VWDWVELGUDJ I|U ODQGVWLQJHQV OlNHPHGHOV NRVWQDGHU VNDOO IURP LQJn L ODQGVWLQJHQV NRVWQDGVXWMlP QLQJ .RPPLWWpQV EHG|PQLQJ 6WDWHQ RFK ODQGVWLQJHQ E|U HIWHU HQ |YHUI|ULQJ DY VWDWVELGUDJHW I|U OlNHPHGHO WLOOGHW JHQHUHOOD VWDWV ELGUDJHW WUlIID VlUVNLOGD |YHUHQVNRPPHOVHU RP KXU P\FNHW GHQ I|UHVODJQD UHJOHULQJVSRVWHQ VNDOO I|UlQGUDV I|U ODQGVWLQJHQ PHG KlQV\QWLOONRVWQDGVXWYHFNOLQJHQI|UOlNHPHGHOVI|UPnQHQ
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ
%DNJUXQG
/DQGVWLQJHQ WRJ IRUPHOOW |YHU EHWDOQLQJVDQVYDUHW I|U OlNHPHGHOV I|UPnQHQ.RVWQDGVDQVYDUHWlUGRFNGHODWPHOODQODQGVWLQJHQ RFKVWDWHQ8W|YHUHQEHJUlQVDGULVNSUHPLHILFNODQGVWLQJHQXQGHU GHI|UVWDnUHQLSULQFLSIXOONRVWQDGVWlFNQLQJI|UVLQDOlNHPHGHOV NRVWQDGHU IUnQ VWDWHQ gYHUHQVNRPPHOVHQ I|U LQQHEDU DWW VWDWHQ HUVDWWH ODQGVWLQJHQ I|U GHUDV IDNWLVND NRVWQDGHU gYHUHQV NRPPHOVHQ PHOODQ VWDWHQ RFK /DQGVWLQJVI|UEXQGHW I|U nUHQ
− LQQHIDWWDGH DWW HQ Q\ PRGHOO I|U VWDWHQV HUVlWWQLQJ WLOO ODQGVWLQJHQVNXOOHXWIRUPDVRFKGHQQDPRGHOOVNXOOHXWIRUPDVHIWHU HQEHKRYVEDVHUDGI|UGHOQLQJ
,|YHUHQVNRPPHOVHQI|UnUHQ−LQJnUDWWHQVXFFHVVLYW VW|UUH GHO DY HUVlWWQLQJHQ WLOO ODQGVWLQJHQ VNXOOH EDVHUDV Sn GHQ EHKRYVEDVHUDGH I|UGHOQLQJVPRGHOO VRP XWYHFNODWV DY GHQ JHPHQ VDPPDDUEHWVJUXSSHQVRPWLOOVDWWVDYVWDWHQRFK/DQGVWLQJVI|UEXQ GHW 6WDWVELGUDJHW I|U nUHQ − I|UGHODV JHQRP HQ VlUVNLOG I|UGHOQLQJVPRGHOOVRPDYVHUDWWVSHJODEHKRYVVNLOOQDGHUQDRFKLQWH HIWHUGHQIDNWLVNDI|UEUXNQLQJHQVRPWLGLJDUHYDULWIDOOHW
.RVWQDGVXWMlPQLQJHQ I|U OlNHPHGHO VNHU L HWW VlUVNLOW V\VWHP KHOW IULNRSSODW IUnQ ODQGVWLQJHQV RUGLQDULH XWMlPQLQJVV\VWHP 'HW VlUVNLOGDVWDWVELGUDJHWI|UOlNHPHGHOXSSJnUI|UWLOORFK I|UWLOOPLOMDUGHUNURQRU
)|UGHOQLQJVPRGHOOI|UOlNHPHGHO
'HQ I|UGHOQLQJVPRGHOO I|U OlNHPHGHO VRP WLOOlPSDWV VHGDQ V\IWDUWLOODWWI|UGHODVWDWVELGUDJHWWLOOODQGVWLQJHQHIWHUEHKRYRFK LQWH HIWHU IDNWLVN I|UEUXNQLQJ VRP WLGLJDUH YDULW IDOOHW )|UGHO QLQJVPRGHOOHQEDVHUDVSnI|UEUXNQLQJHQDYOlNHPHGHOLROLNDnOGUDU JLYHWN|QPHQGHVVXWRPWDVKlQV\QWLOODWWEHKRYHWVNLOMHUVLJPHG KlQV\Q WLOO VRFLRHNRQRPLVND I|UKnOODQGHQ VRP LQNRPVW ERHQGH V\VVHOVlWWQLQJ RFK FLYLOVWnQG 'HW lU VnOHGHV IUnJD RP VDPPD YDULDEOHU VRP LQJnU L ODQGVWLQJHQV NRVWQDGVXWMlPQLQJ I|U KlOVR RFKVMXNYnUGVHDYVQLWW
/lNHPHGHO I|U YLVVD VMXNGRPDU VRP lU P\FNHW NRVWVDPPD RFK VRPlUVNHYWI|UGHODGHPHOODQODQGVWLQJHQILQDQVLHUDVVROLGDULVNWDY DOODODQGVWLQJ'HWEHURUSnDWWPDQPHGHQEHKRYVEDVHUDGI|UGHO QLQJVPRGHOOLQWHNDQWDKlQV\QWLOOHQVNHYI|UGHOQLQJDYVSHFLHOOD
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
lUIWOLJDVMXNGRPDUVDPWI|UHNRPVWHQDY+,9'HWJlOOHUOlNHPHGHO I|U EO|GDUVMXND 9lUPODQG RFK -|QN|SLQJ *DXFKHUV VMXNGRP 1RUUERWWHQ RFK +,9 6WRFNKROP 9LOND OlNHPHGHO VRP RP IDWWDVDYGHQVROLGDULVNDILQDQVLHULQJHQVHVnUOLJHQ|YHUDY([SHUW JUXSSHQI|UVROLGDULVNILQDQVLHULQJ , GH ODQGVWLQJ GlU NRVWQDGHUQD I|U OlNHPHGHOVI|UPnQHQ |YHU VWLJHU VWDWVELGUDJHW InU ODQGVWLQJHW VWn I|U KXYXGGHOHQ DY XQGHU VNRWWHWVMlOYD )LJXU YLVDU KXU NRVWQDGHUQD SHU LQYnQDUH YDULHUDU PHOODQ ODQGVWLQJHQ 'HVVD NRVWQDGHU MlPI|UV PHG I|UYlQWDGH NRVWQDGHU HQOLJWEHKRYVPRGHOOHQ
)LJXU.RVWQDGI|UOlNHPHGHOVI|UPnQHQVDPWEHUlNQDG NRVWQDGPHGKlQV\QWDJHQWLOOnOGHUN|QRFKVRFLRHNRQRPLHQOLJW EHKRYVPRGHOO 5DQJRUGQLQJ HIWHU IDNWLVNNRVWQDG.URQRU SHU LQ YnQDUH
UH
QD
Yn
LQ
HU
S
RU
RQ
.U
H J G Q G W P J OD G H R
QG DU UJ QG QD NH HQ QG QG QG QG
nQ HU DQ WH DQ WW RO LQ VD DQ QJ EU
OD OP WO ER OD DU UL OD OD WO NL OD OD UH
UU 6N RE DO RW OH DO D ER RW NK |S DO g
.D |W UE J| DQ * UP SS P OH + DQ
QR RQ lY ' HO HU RF QN 8 % P
.U * RU HU * UP + VW -| 9l -l
HU 9 1 6W VW
VW VW GH
g 9l 9l
9l 6|
)DNWLVNNRVWQDG %HKRYVPRGHOO
cOGHUVVWUXNWXUHQ YlJHU UHODWLYW WXQJW L EHKRYVPRGHOOHQ HIWHUVRP lOGUH L VW|UUH XWVWUlFNQLQJ lQ \QJUH lU VMXND RFK L EHKRY DY OlNH PHGHO /DQGVWLQJHQVNRVWQDGHUI|UOlNHPHGHOYDULHUDUPHOODQRFK NURQRU SHU LQYnQDUH 9lVWHUQRUUODQGV NRVWQDGHU lU K|JVW PHQ PRWVYDUDU QlVWDQ GHW PDQ NDQ I|UYlQWD VLJ HQOLJW EHKRYV
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
PRGHOOHQ 'H IDNWLVND NRVWQDGHUQD I|U .URQREHUJ 6NnQH RFK 9lVWUD *|WDODQG |YHUVWLJHU EHKRYVPRGHOOHQ PHG − NURQRU SHU LQYnQDUH , gUHEUR JHU EHKRYVPRGHOOHQ HQ I|UYlQWDG NRVWQDG VRPOLJJHUFDNURQRUSHULQYnQDUH|YHUGHIDNWLVND
, DYWDOHW PHOODQ VWDWHQ RFK /DQGVWLQJVI|UEXQGHW ILQQV HQ NRQ WUROOVWDWLRQ XQGHU YDUYLG OlNHPHGHOVNRVWQDGHUQDV XWYHFNOLQJ RFKYLONDHIIHNWHUI|UlQGULQJDUQDKDIWVNDOODQDO\VHUDV
gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
.RPPLWWpQVI|UVODJDWWLQI|UDHQLQNRPVWXWMlPQLQJVRPLKXYXG VDNlUVWDWOLJWILQDQVLHUDGLQQHElUDWWVWDWHQVQXYDUDQGHELGUDJI|U OlNHPHGHOSnQlUPDUHPLOMDUGHUNURQRUSHUnUPnVWHWDVLDQVSUnN I|U HQ VnGDQ XWMlPQLQJ .RPPLWWpQV I|UHVOnU NDSLWHO DWW QX YDUDQGHVWDWVELGUDJI|UOlNHPHGHOVI|UPnQHQ|YHUI|UVWLOOGHWJHQH UHOODVWDWVELGUDJHWIURP
/DQGVWLQJHQVNRVWQDGHUI|UOlNHPHGHOVI|UPnQHQLQJnULQWHLQX YDUDQGH NRVWQDGVXWMlPQLQJ I|UODQGVWLQJHQ .RVWQDGVXWMlPQLQJHQ I|U OlNHPHGHO VNHU I|U SHULRGHQ − VHSDUDW L HWW VlUVNLOW V\VWHP(QI|UXWVlWWQLQJI|UDWW|YHUI|UDQXYDUDQGHVWDWVELGUDJI|U OlNHPHGHOWLOOGHWJHQHUHOODELGUDJHWlUDWWHQPRWVYDUDQGHEHKRYV EDVHUDG NRVWQDGVXWMlPQLQJ LQI|UV L ODQGVWLQJHQV NRVWQDGVXWMlP QLQJIURP
(QOLJW |YHUHQVNRPPHOVHQ PHOODQ VWDWHQ RFK /DQGVWLQJVI|UEXQ GHWVNDOOXWYHFNOLQJHQDYOlNHPHGHOVNRVWQDGHUQDLVWRUWOLNVRPI|U GHOQLQJVPRGHOOHQ DQDO\VHUDV XQGHU (QOLJW QlPQGD |YHUHQV NRPPHOVHVNDOOSDUWHUQDVHQDVWYnUHQWUlIID|YHUHQVNRPPHOVH RPVWDWHQVHUVlWWQLQJWLOOODQGVWLQJHQI|UWLGHQIURP
'HQ DUEHWVJUXSS VRP DUEHWDW IUDP XWMlPQLQJVPRGHOOHQ I|U OlNHPHGHOVNRVWQDGHU KDGH DPELWLRQHQ DWW XWMlPQLQJHQ I|U OlNH PHGHO Sn VLNW KHOW VNDOOLQWHJUHUDV PHG |YULJ KlOVR RFK VMXNYnUG 0DQYDOGHGlUI|UHQPRGHOODQVDWVI|UOlNHPHGHOVXWMlPQLQJHQVRP OLNQDU GHQ VRP DQYlQGV L QXYDUDQGH XWMlPQLQJ I|U KlOVR RFK VMXNYnUG
8WMlPQLQJVNRPPLWWpQVI|UVODJLQQHElUDWWPDQXWDQDWWSnHJHQ KDQG QlUPDUH KD DQDO\VHUDW XWMlPQLQJVPRGHOOHQ I|U OlNHPHGHO lQGnI|UHVOnUDWWGHQQDLQIRJDVLODQGVWLQJHQVQXYDUDQGHNRVWQDGV XWMlPQLQJVRPHQHJHQGHOPRGHOO'HWWDJ|UVPHGI|UEHKnOOI|UGH HYHQWXHOOD I|UlQGULQJDU VRP GHQ XSSI|OMQLQJ VRP VWDWHQ RFK
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
/DQGVWLQJVI|UEXQGHW VNDOO JHQRPI|UD XQGHU NDQ NRPPD DWW LQQHElUD
'HWlUVDQQROLNWI|UWLGLJWDWWUHGDQQXSU|YDRPGHWlUP|MOLJW DWW LQWHJUHUD NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ I|U OlNHPHGHO L QXYDUDQGH GHO PRGHOOI|UKlOVRRFKVMXNYnUG(QVnGDQO|VQLQJE|UGRFNSU|YDV RPQnJUDnU
6HGDQ ODQGVWLQJHQ |YHUWRJ NRVWQDGVDQVYDUHW I|U OlNHPHGHOVI|U PnQHQ KDU /DQGVWLQJVI|UEXQGHW RFK VWDWHQ I|UKDQGODW RP VWDWV ELGUDJHWVVWRUOHNRFKKXUHWWHYHQWXHOOWXQGHUVNRWWVNDOOILQDQVLHUDV 1XYDUDQGH |YHUHQVNRPPHOVH JlOOHU IUDP WRP .RVWQDGV XWYHFNOLQJHQI|UOlNHPHGHOVI|UPnQHQKDUXQGHUOnQJWLGOHJDWUXQW
−SURFHQWSHUnULO|SDQGHSULVHU/DQGVWLQJHQKDUKLWWLOOVRFKL QXYDUDQGH VLWXDWLRQ EHJUlQVDGH P|MOLJKHWHU DWW VW\UD NRVWQDGV XWYHFNOLQJHQI|U OlNHPHGHOVI|UPnQHQ RFK NRVWQDGHUQD KDU KLWWLOOV |NDW EHW\GOLJW VQDEEDUH lQ WLOOYl[WHQ DY NRPPXQVHNWRUQV VNDWWH XQGHUODJ(QI|UXWVlWWQLQJI|UDWWODQGVWLQJHQVNXOOHKDP|MOLJKHWHU DWWWD|YHUNRVWQDGVDQVYDUHWI|UOlNHPHGHOKDUGlUI|UYDULWVlUVNLOGD |YHUHQVNRPPHOVHUPHGVWDWHQRPKXUGHQnUOLJDNRVWQDGV|NQLQJHQ VNDOO KDQWHUDV (Q YLNWLJ I|UXWVlWWQLQJ I|U DWW OlNHPHGHOVELGUDJHW VNDOO NXQQD |YHUI|UDV WLOO GHW JHQHUHOOD ELGUDJHW lU HQOLJW NRPPLWWpQV EHG|PQLQJ DWW VWDWHQ RFK ODQGVWLQJHQ lYHQ IRUWVlWWQLQJVYLVWUlIIDUVlUVNLOGD|YHUHQVNRPPHOVHURPKXUP\FNHW GHQI|UHVODJQDUHJOHULQJVSRVWHQVNDOOI|UlQGUDVI|UODQGVWLQJHQPHG KlQV\Q WLOO NRVWQDGV|NQLQJHQ I|U OlNHPHGHOVI|UPnQHQ lYHQ HIWHU DWWHQ|YHUI|ULQJWLOOGHWJHQHUHOODVWDWVELGUDJHWJHQRPI|UWV
(NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
.RPPLWWpQVI|UVODJDWWGHQI|UGHOQLQJVPRGHOOVRPQXDQYlQGVI|U DWW I|UGHOD VWDWVELGUDJHW I|U OlNHPHGHOVI|UPnQHQ I|UV LQ L ODQGV WLQJHQV NRVWQDGVXWMlPQLQJ OHGHU LQWH WLOO QnJUD RPI|UGHOQLQJV HIIHNWHU MlPI|UW PHG RP QXYDUDQGH PHWRG DWW I|UGHOD VWDWELGUDJ VNXOOHNYDUVWn
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
)lUGWMlQVW
.RPPLWWpQV I|UVODJ 1XYDUDQGH JHQHUHOOD NRPSHQVDWLRQ I|U IlUGWMlQVWLGHOPRGHOOHQI|UlOGUHRPVRUJI|UHVOnVXWJn.RPPLW WpQKDULQWHIXQQLWDWWGHUHGRYLVDGHNRVWQDGVVNLOOQDGHUQDVNXOOH YDUDHQHIIHNWDYVWUXNWXUHOODIDNWRUHURFKI|UHVOnUGlUI|ULQJHQ XWMlPQLQJI|UNRVWQDGHUQDI|UIlUGWMlQVWHQ2PGHWLIUDPWLGHQ XSSVWnU HWW EHKRY DY XWMlPQLQJ DY IlUGWMlQVWNRVWQDGHUQD E|U GHWWDVNHLQRPUDPHQI|UGHOPRGHOOHQI|UNROOHNWLYWUDILN
1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ
6HGDQQXYDUDQGHNRVWQDGVXWMlPQLQJHQLQI|UGHVKDUNRPSHQ VDWLRQHQ I|U IlUGWMlQVW LQJnWW VRP HQ GHO L GHOPRGHOOHQ I|U lOGUH RPVRUJ8WIRUPQLQJKDUYDULWDYJHQHUHOONDUDNWlUDOODNRPPXQHU KDUInWWHWWIDVWEHORSSPRWVYDUDQGHNURQRULQRPUDPHQI|UHWW WLOOlJJSnNURQRU'HUHVWHUDQGHlUWlQNWDDWWNRPSHQVHUD I|U GHQ KDQGLNDSSRPVRUJ VRP JHV LQRP UDPHQ I|U 6RFLDOWMlQVW ODJHQ RFK +lOVR RFK VMXNYnUGVODJHQ I|U SHUVRQHU XQGHU nU 1nJRQXSSUlNQLQJDYGHQXYDUDQGHEHORSSHQKDULQWHJMRUWVXWDQ GHlUHQXSSVNDWWQLQJJMRUGLnUVSULVQLYn(QOLJWNRPPXQHU QDVUlNHQVNDSHUI|UXSSJnUNRVWQDGHUQDI|UIlUGWMlQVWHQRFK KDQGLNDSSRPVRUJHQWLOONQDSSWNURQRU
7LOOlJJHW lU NRQVWUXHUDW Vn DWW DOOD NRPPXQHU InU HWW WLOOlJJ Sn NURQRU WLOO VLQ EHUlNQDGH VWDQGDUGNRVWQDG 0RWVYDUDQGH EHORSS OlJJV RFNVn WLOO GHQ JHQRPVQLWWOLJD NRVWQDGHQ I|U lOGUH RPVRUJ(IIHNWHQEOLUDWWRPI|UGHOQLQJHQLlOGUHVRPVRUJVPRGHOOHQ EOLU VW|UUH XWDQ DWW GHW EOLU QnJRQ QHWWRHIIHNW I|U GHQ HQVNLOGD NRPPXQHQ
,GHQXWYlUGHULQJVRPNRPPLWWpQJ|UDYGHOPRGHOOHQI|UlOGUH RPVRUJ I|UVOnV DWW QXYDUDQGH JHQHUHOOD NRPSHQVDWLRQ XWJnU VH YLGDUHNDSLWOHWRPlOGUHRPVRUJ
6WUXNWXUNRVWQDGVXWUHGQLQJHQPHQDGH DWWNRPPXQHUQD KDU VWRU IULKHW DWW VMlOYD EHVOXWD RP RPIDWWQLQJ LQULNWQLQJ DYJLIWVVlWWQLQJ PHG PHUD LQRP IlUGWMlQVWHQ 8WUHGQLQJHQ NRQVWDWHUDGH DWW GHW ILQQV VWUXNWXUHOOD IDNWRUHU VRP SnYHUNDU NRVWQDGHQ WLOO H[HPSHO DQGHOlOGUHK|JDQGHOIXQNWLRQVKLQGUDGHRFKOnQJDDYVWnQGPHOODQ ERVWDG RFK DUEHWVSODWV VDPW JHQHUHOOW OnQJD DYVWnQG L 1RUUODQG 8WUHGQLQJHQV VOXWVDWV YDU GRFN DWW GHW lU VWDQGDUGVNLOOQDGHU RFK
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
ROLND SROLF\ YLG EHYLOMDQGH DY IlUGWMlQVWWLOOVWnQG VRP SnYHUNDU NRVWQDGHUQDPHUlQGHVWUXNWXUHOODIDNWRUHUQD
8WMlPQLQJVXWUHGQLQJHQ PHQDGH DWW NRVWQDGHUQD I|U IlUG WMlQVWHQ JHQRP UDWLRQDOLVHULQJDU RFK XSSKDQGOLQJDU KDU NXQQDW VlQNDV YDUI|U LQJHQ XSSVNULYQLQJ DY EHORSSHW YDU DNWXHOOW 8W UHGQLQJHQPHQDGHYLGDUHDWWNRVWQDGHUQDYDUMlPQWI|UGHODGHEODQG NRPPXQHUQDYDUI|UHQJHQHUHOOXWIRUPQLQJYDUDWWI|UHGUD
5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ
(QOLJW ODJHQ RP NRPPXQDO IlUGWMlQVW KDU NRPPXQHQ DQVYDU I|U DWW RUGQD NRPPXQDO IlUGWMlQVW I|UGH SHUVRQHU VRP lU IRONERNI|UGD L NRPPXQHQ )lUGWMlQVW VNDOO HQOLJW ODJHQ YDUD VlUVNLOW RUGQDGH WUDQVSRUWHU I|U SHUVRQHU PHG IXQNWLRQVKLQGHU )lUGWMlQVWHQ VNDOO YDUD HQ GHO DY NROOHNWLYWUDILNV\VWHPHW RFK HWW NRPSOHPHQWWLOOOLQMHWUDILNHQ
(QOLJW VRFLDOWMlQVWODJHQ VWDGJDV EODQG DQQDW DWW µVDPKlOOHWV VRFLDOWMlQVW VNDOO Sn GHPRNUDWLQV RFK VROLGDULWHWHQV JUXQG IUlPMD PlQQLVNRUQDV HNRQRPLVND RFK VRFLDOD WU\JJKHW MlPOLNKHW L OHY QDGVYLOONRU RFK DNWLYD GHOWDJDQGH L VDPKlOOVOLYHWµ )UDP WLOO RFK PHG nU YDU IlUGWMlQVW HQ VnGDQ L VRFLDOWMlQVWODJHQ DQJLYHQ LQVDWV
5LNVGDJHQEHVOXWDGHLRNWREHUQ\DODJDURPIlUGWMlQVWULNV IlUGWMlQVWRFKDQVYDUI|UYLVVNROOHNWLYSHUVRQWUDILN'HQQ\DODJ VWLIWQLQJHQLQQHElUHWWQ\WWV\QVlWWSnIlUGWMlQVWRFKULNVIlUGWMlQVW )UnQ DWW KD YDULW HQ IUnJD RP ELVWnQG EHWUDNWDV IlUGWMlQVW QXPHUD VRPHQIRUPDYNROOHNWLYWUDILNI|UDWWELGUDWLOOHQWLOOIUHGVVWlOODQGH WUDILNI|UV|UMQLQJlYHQI|UIXQNWLRQVKLQGUDGH
'HQHQVNLOGDNRPPXQHQKDUP|MOLJKHWDWWSnYHUNDIlUGWMlQVWHQV XWIRUPQLQJJHQRP DWW EHVWlPPD Sn YLOND JUXQGHUVRP WLOOVWnQGHW VNDOO EHYLOMDV EHJUlVQLQJ DY DQWDOHW UHVRU SHU WLGVHQKHW UHVDQV OlQJGHJHQDYJLIWHQVQLYnVDPWNUDYSnVDPnNQLQJ
.RVWQDGHURFKDQWDOHWIlUGWMlQVWEHUlWWLJDGH
(QOLJW NRPPXQHUQDV RFK ODQGVWLQJHQV VDPODGH UlNHQVNDSHU XSS JLFN QHWWRNRVWQDGHQ I|U IlUGWMlQVWHQ LQNOXVLYH ULNVIlUGWMlQVW WLOO PLOMDUGHUNURQRUPRWVYDUDQGHNURQRUSHULQYnQDUH
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
7RWDOWYDUGU\JWI\UDKXQGUDWXVHQSHUVRQHUEHUlWWLJDGHWLOONRP PXQDO IlUGWMlQVW 'U\JW KlOIWHQ DY GH EHUlWWLJDGH YDU |YHU nU(QGDVWHQPLQGUHGHOSURFHQWlULnOGHUQ−nU
8QGHU I|UHWRJV GHW FLUND PLOMRQHU UHVRU PHG IlUG WMlQVWHQ,JHQRPVQLWWEOLUGHWUHVRUSHUIlUGWMlQVWEHUlWWLJDG
6DPRUGQLQJPHGGHQRUGLQDULHOLQMHWUDILNHQ
(QOLJWODJHQRPIlUGWMlQVWInUHQNRPPXQ|YHUOnWDVLQDXSSJLIWHU HQOLJWODJHQWLOOWUDILNKXYXGPDQQHQLOlQHW6\IWHWPHGDWWJHNRP PXQHUQD P|MOLJKHW DWW JHQRP WUDILNKXYXGPDQQHQ KDQWHUD VnYlO IlUGWMlQVWHQVRPGHQRUGLQDULHNROOHNWLYWUDILNHQYDUDWWP|MOLJJ|UD HQ ElWWUH VDPRUGQLQJ DY WUDQVSRUWIRUPHUQD RFK HQ ElWWUH KDQGL NDSSDQSDVVQLQJ DY NROOHNWLYWUDILNHQ , YLVVD NRPPXQHU KDU GHW VDPODGHDQVYDUHWI|UIlUGWMlQVWHQI|UWV|YHUSnWUDILNKXYXGPDQQHQ PHGDQDQGUDNRPPXQHUKDUYDOWDWWHQGDVWI|UD|YHUDQVYDUHWI|U VMlOYDIlUGWMlQVWWUDQVSRUWHUQDSnWUDILNKXYXGPDQQHQ
, GH IOHVWD OlQ lU GHW GRFN IRUWIDUDQGH NRPPXQHUQD VRP XWI|U RFKILQDQVLHUDUIlUGWMlQVWHQ8QGDQWDJHQlU6WRFNKROPV%OHNLQJH VDPWgUHEUROlQ,GHWI|UVWDIDOOHWlUODQGVWLQJHWKXYXGPDQLGH EnGD DQGUD lU GHW OlQVWUDILNHQ VRP lU KXYXGPDQ 7UHQGHQ EODQG NRPPXQHUQD lU DWW PDQ DOOW PHU I|UV|NHU VDPRUGQD IlUGWMlQVWHQ PHGGHQRUGLQDULHOLQMHWUDILNHQ
6NLOOQDGHUPHOODQNRPPXQHUQD
)LQQV GHW VWRUD NRVWQDGVVNLOOQDGHU PHOODQ NRPPXQHUQDNDQGHWWD VNDSD EHKRY DY XWMlPQLQJ DY NRVWQDGHUQD I|U IlUGWMlQVW 9LGDUH PnVWHPDQVHRPHYHQWXHOODNRVWQDGVVNLOOQDGHUEHURUSnVNLOOQDGHUL VHUYLFHQLYnDYJLIWVVlWWQLQJDQGHOIlUGWMlQVWEHUlWWLJDGHHOOHUVWUXN WXUHOODI|UKnOODQGHQ
$QDO\VHUDU PDQ NRVWQDGHUQD XU HWW NRPPXQJUXSSVSHUVSHNWLY NDQPDQNRQVWDWHUDVDWWVWRUVWlGHURFKI|URUWVNRPPXQHUQDDYYLNHU IUnQ |YULJD JUXSSHU RFK ULNHW VRP KHOKHW )|U |YULJD NRPPXQ JUXSSHU lU VNLOOQDGHUQD VPn GHW U|U VLJ RP HWW WLRWDO NURQRU SHU LQYnQDUH
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
)LJXU .RVWQDGHQ I|U IlUGWMlQVW NURQRU SHU LQYnQDUH UHGR YLVDWSHUNRPPXQJUXSS
UH
D
Q
Yn
Q
L
HU
S
RU
Q
UR
.
HU HU HU HU HU HU HU UH UH HW
G Q G G Q Q Q |U G LN
Wl X l Wl X X X LQ 5
P VW P P P VW
UV V P
WR H D P D
6 RP UU RU RP RP LJ D
VN W| NR VN VN LJ
6 VW UL G G YU
UW HO VW g YU
UR X \J \J g
HG G
)| 0 ,Q VE VE
G OH
Q *
/D
.lOOD 9DG NRVWDU YHUNVDPKHWHQ L GLQ NRPPXQ 6&% %RNVOXWVVWDWLVWLN /DQGVWLQJV I|UEXQGHW $QP)|UNRPPXQHUQDL6WRFNKROPKDUODQGVWLQJHWVNRVWQDGI|UIlUGWMlQVWHQI|UGHODWVXWPHGHWW OLNDEHORSSSHULQYnQDUH
.RVWQDGHUQDL6WRFNKROPVOlQDYYLNHUNUDIWLJWIUnQ|YULJDOlQRFK ULNHW VRP KHOKHW bYHQ gVWHUJ|WODQG DYYLNHU IUnQ |YULJD OlQ )|U |YULJDOlQlUVNLOOQDGHUQDPLQGUHGHWU|UVLJRPWLOONURQRU SHULQYnQDUH ,JHQRPVQLWWNRVWDGHHQIlUGWMlQVWUHVDNURQRU'HUHJLRQDOD YDULDWLRQHUQD UHGRYLVDV L ILJXU 0HG GHWWD PnWW PLQVNDU GH UHJLRQDODVNLOOQDGHUQD
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
)LJXU .RVWQDGHQ I|U IlUGWMlQVW NURQRU SHU LQYnQDUH UHGR YLVDWSHUOlQ
UH QD Yn LQ HU S RU RQ .U
P OD G J J DU H H G R UJ G Q HW QG LQ HU QG QG QG EU QG QD QG HQ WH RO VD OD DQ OP OD QJ nQ OD DQ OD OD DU ER OD DQ WW LN NK WO |S RE NL 6N DO UH WO RW 5 SS DQ .D RW OH DO UP g DQ DO OH UU P ER UE RF 8 J| QN RQ * % + |W ' lY QR HU UP HU -| .U * 9l P * -l RU 6W VW HU VW 1 GH VW UD VW g VW 9l 9l 6| 9l 9l
.lOOD 9DG NRVWDU YHUNVDPKHWHQ L GLQ NRPPXQ 6&% %RNVOXWVVWDWLVWLN /DQGVWLQJV I|UEXQGHW
)LJXU.RVWQDGHQI|UIlUGWMlQVWNUSHUUHVDUHGRYLVDWSHUOlQ
D HV U HU S RU RQ .U
P OD G J J DU H H G R UJ G Q HW QG LQ HU QG QG QG EU QG QD QG HQ WH RO VD OD DQ OD QJ nQ OD DQ OD OD ER OD DQ WW LN WO |S RE OP NL DO UH DU WO RW 5 NK SS DQ .D RW OH 6N DO UP g DQ DO OH UU P ER UE RF 8 J| QN RQ * % + |W ' lY QR HU UP HU -| .U * 9l P * -l RU 6W VW HU VW 1 GH VW UD VW g VW 9l 9l 6| 9l 9l
.lOOD 9DG NRVWDU YHUNVDPKHWHQ L GLQ NRPPXQ 6&% %RNVOXWVVWDWLVWLN /DQGVWLQJV I|UEXQGHW)lUGWMlQVWRFKULNVIlUGWMlQVW6,.$
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
$YJLIWHUI|UIlUGWMlQVW
+XYXGPDQQHQ EHVWlPPHU VMlOY KXU P\FNHW GHQ HQVNLOGH VNDOO EHWDODI|UUHVDQLIlUGWMlQVWHQ'HQHQGDEHJUlVQLQJHQVRPJlOOHUlU DWWDYJLIWHQVNDOOYDUDVNlOLJRFKLQWH|YHUVWLJDVMlOYNRVWQDGHQ'HW ILQQVHWWIOHUWDOROLNDSULQFLSHUI|UEHUlNQLQJHQDYDYJLIWHQ • SURFHQWDYWD[DPHWHUEHORSSPHGHOOHUXWDQPLQLPLDYJLIW • HQKHWVWD[D • NROOHNWLYWUDILNHQV]RQWD[DI|UHQNHOUHVRU • NROOHNWLYWUDILNHQVWD[DPHGSURFHQWSnVODJ • NROOHNWLYWUDILNHQVSHULRGNRUWVDPW • ]RQWD[DPHGOlJVWDDYJLIW
9lJYHUNHWXQGHUV|NQLQJYLVDUDWWHQW\SUHVDSnVH[NLOR PHWHU NRVWDU L JHQRPVQLWW NURQRU I|U WD[L RFK NURQRU I|U VSHFLDOIRUGRQLHJHQDYJLIW1nJRQVW|UUHVNLOOQDGPHOODQROLNDNRP PXQVWRUOHNDUILQQVLQWHPHQHQWHQGHQVlUDWWVW|UUHNRPPXQHUWDU XWHQQnJRWOlJUHHJHQDYJLIWlQYDGVPnNRPPXQHUJ|U
(QOLJW 9lJYHUNHW XSSJnU HJHQDYJLIWHUQDV DQGHO DY EUXWWRNRVW QDGHUQDWLOOSURFHQWI|UVDPWOLJD(QEDUW6WRFNKROPVOlQKDUHQ ILQDQVLHULQJVJUDGSnSURFHQWPRW|YULJDVSURFHQW
6HUYLFHQLYn
)|UXWRPDYJLIWVQLYnSnYHUNDUGHQYDOGDVHUYLFHQLYnQNRPPXQHUQDV NRVWQDGHU1lUGHWJlOOHUIlUGWMlQVWnWHUVSHJODVVHUYLFHQLYnQL • EHJUlQVQLQJDUDYDQWDOHWUHVRUXQGHUHQJLYHQSHULRG • UlWWHQWLOOOHGVDJDUHPHGUHVHQlU • EHJUlQVQLQJDUSnUHVDQVOlQJGVDPW • NUDYSnVDPnNQLQJ
(QOLJW 9lJYHUNHWV VWXGLH KDU SURFHQW DY NRPPXQHUQD LQJHQ EHJUlVQLQJ QlU GHW JlOOHU DQWDOHW WD[LUHVRU 0RWVYDUDQGH VLIIUD I|U UHVD L VSHFLDOIRUGRQ lU SURFHQW -X PLQGUH NRPPXQ GHVWR PLQGUHlUEHJUlVQLQJDUQD
)|UGHQVRPKDUUlWWWLOOIlUGWMlQVWJlOOHUlYHQWLOOVWnQGHWI|UHQ OHGVDJDUH7URWVGHWWDILQQVGHWVWRUDVNLOOQDGHUQlUGHQEHUlWWLJDGH InUWDPHGHQOHGVDJDUHRFKRPKXUP\FNHWGHQQDVNDOOEHWDOD
1lUGHWJlOOHUUHVDQVOlQJGNDQGHWILQQVUHVWULNWLRQHURPPDQ InU UHVD |YHU NRPPXQJUlQV HOOHU LQWH , YLVVD NRPPXQHU InU PDQ
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
UHVD LQRP GHQ HJQD NRPPXQHQ SOXV HWW DQWDO NLORPHWHU L DQQDQ NRPPXQ 3n DQGUD KnOO InU PDQ UHVD LQRP GHW HJQD OlQHW HOOHU L DQJUlQVDQGHNRPPXQHU
(WWVlWWDWWPLQVNDNRVWQDGHUQDlUDWWVDPRUGQDIOHUDUHVRUI|UDWW |ND XWQ\WWMDQGHW DY IRUGRQ RFK SHUVRQDO (QOLJW 9lJYHUNHW lUGHWKHODSURFHQWDYNRPPXQHUQDVRPXSSJHUDWWGH KDU VDPRUGQLQJ DY UHVRUQD 'HW ILQQV GRFN VWRUD VNLOOQDGHU L KXU VWRUDQGHODYUHVRUQDVRPYHUNOLJHQVDPRUGQDV
$QWDOIlUGWMlQVWEHUlWWLJDGHPHGPHUD
$QWDOHW SHUVRQHU VRP YDU EHUlWWLJDGH WLOO NRPPXQDO IlUGWMlQVW lU JDQVNDMlPQWI|UGHODGPHOODQOlQHQ9LVVDOlQLQRUUD6YHULJHKDUHQ QnJRWK|JUHDQGHO$PELWLRQVRFKVHUYLFHQLYnQPlWWSnGHWWDVlWW VNXOOH DOOWVn YDUD XQJHIlU GHQ VDPPD L DOOD OlQ lYHQ RP HQ QnJRW K|JUH QLYn NDQ XUVNLOMDV L QRUUD 6YHULJH YLONHW GHOYLV VNXOOH NXQQD I|UNODUDVDYnOGHUVVWUXNWXUHQ
'HW ILQQV LQJHW VDPEDQG PHOODQ DQWDOHW SHUVRQHU VRP lU EH UlWWLJDGH WLOO IlUGWMlQVW RFK GH UHGRYLVDGH NRVWQDGHUQD 'HWWD NDQ KDVLQI|UNODULQJLDWWGHWLQWHlUDQWDOHWEHUlWWLJDGHSHUVRQHUVRP VNDSDU NRVWQDGHU KDQGOlJJQLQJHQ DY lUHQGHQD WRUGH VYDUD I|U HQ PLQGUHGHODYNRVWQDGHUQDXWDQGHWlUKXURIWDRFKKXUP\FNHWGH EHUlWWLJDGHYHUNOLJHQXWQ\WWMDUIlUGWMlQVWHQ
6WXGHUDUPDQGHWIDNWLVNDXWQ\WWMDQGHWDYIlUGWMlQVWHQKLWWDUPDQ UHODWLYWVWRUDVNLOOQDGHUPHOODQGHROLNDOlQHQ6WRFNKROPVOlQKDU HQQ\WWMDQGHJUDGSn|YHUSURFHQW9lVWHUQRUUODQGRFK-lPODQG KDUHQQ\WWMDQGHJUDGSnHQGDVWSURFHQW
2UVDNHQWLOOGHVVDUHODWLYWVWRUDVNLOOQDGHUNDQEHURSnDYJLIWVQLYn PHQlYHQWLOOYLVVGHODYGHVWUXNWXUHOODI|UXWVlWWQLQJDUQD'HQK|JD Q\WWMDQGHJUDGHQ L 6WRFNKROPV OlQ NDQ I|UNODUDV DY HQ EHW\GOLJW VW|UUH DQGHO DY DUEHWV RFK IULWLGVUHVRU VNHU PHG NROOHNWLYD IlUG PHGHOSnJUXQGDYPLOM|RFKWUlQJVHOSUREOHPMlPI|UWPHG|YULJD GHODU DY ODQGHW VH ILJXU , DQGUD GHODU DY 6YHULJH NDQ HQ SHUVRQPHGIXQNWLRQVQHGVlWWQLQJVRPlUEHUlWWLJDGWLOOIlUGWMlQVW L K|JUH JUDG O|VD WUDQVSRUWHQ PHG HJHQ ELO %LOWlWKHWHQ lU OlJUH L 6WRFNKROPVOlQ*HQHUHOOWVHWWUHVHUPDQPHUL6WRFNKROPVOlQlQL |YULJDGHODUDYODQGHWEnGHPlWWVRPWLGRFKLDYVWnQG
bYHQ DUEHWVPDUNQDGHQ NDQ SnYHUND EHKRYHW DY IlUGWMlQVW , HQ UHJLRQPHGHQK|JUHI|UYlUYVIUHNYHQVEODQGSHUVRQHUXQGHUnU
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
PHG IXQNWLRQVKLQGHU XSSVWnU HWW VW|UUH EHKRY DY GDJOLJD DUEHWV UHVRUPHGIlUGWMlQVWYLONHWJHUHWWK|JUHXWQ\WWMDQGH
)LJXU $QWDO IlUGWMlQVWEHUlWWLJDGH VRP XWQ\WWMDU IlUGWMlQVW SURFHQW
W QV Ml GW lU I DU WM \W WQ X RP V GH DV JD NQ WL VD lW W HU LI WE SJ QV XS Ml GW lU V OD Q H V V HW OI P JV DU N QV
VD HU OP QJ QG QD WH LN GH RO V NL OD DU 5
NK SS RE .D QG OH RW $Q 8 % DO DO UE
RF RQ OD + '
.U RW RU
6W 1
*
.lOOD)lUGWMlQVWRFKULNVIlUGWMlQVW6,.$
$QGHO DY GH EHUlWWLJDGH VRP XWQ\WWMDU IlUGWMlQVWHQ QnJRQ JnQJ XQGHUnUHWNDQI|UNODUDGHODUDYVNLOOQDGHUQDLNRVWQDGHUQD $QWDOHWHQNHOUHVRUSHUIlUGWMlQVWEHUlWWLJDGYDULULNHWVW\FNHQ XQGHU3nOlQVQLYnYDULHUDUGHPHOODQWLOOVW\FNHQ1nJRW JHRJUDILVNWP|QVWHUlUVYnUWDWWXUVNLOMD 'HVRPlUEHUlWWLJDGHWLOOIlUGWMlQVWYHUNDUJ|UDXQJHIlUVDPPD DQWDO UHVRU RDYVHWW YDU PDQ ERU L ODQGHW 1nJRW K|JUH YlUGHQ UHGRYLVDVL6WRFNKROP8SSVDODUHJLRQHQVDPWL+DOODQGRFK6NnQH
)lUGWMlQVWXWUHGQLQJHQ
5HJHULQJHQ KDU XQGHU DWW WLOONDOODW HQ VlUVNLOG XWUHGDUH PHG XSSJLIWDWW
• PHG XWJnQJVSXQNW L 9lJYHUNHWV UHGRYLVQLQJ DY IlUGWMlQVWHQV XWYHFNOLQJ RFK WLOOVWnQG XQGHU SHULRGHQ MDQXDUL WLOO VHS
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
WHPEHU |YHUYlJD EHKRYHW DY lQGULQJDU L UHJHOYHUNHW RP
IlUGWMlQVW • |YHUYlJD RP GHW lU OlPSOLJW DWW XQGDQWD VDPRUGQLQJHQ DY
EHVWlOOQLQJDYVMXNRFKIlUGWMlQVWUHVRULHQEHVWlOOQLQJVFHQWUDO
IUnQXSSKDQGOLQJVNUDYHWLODJHQRPRIIHQWOLJXSS
KDQGOLQJRFKLVnIDOOKXUHWWVnGDQWXQGDQWDJE|UI|UIDWWQLQJV
UHJOHUDVVDPW • OlPQDI|UVODJWLOOKXUEHKDQGOLQJHQDYSHUVRQXSSJLIWHULNRP
PXQHUQDV RFK WUDILNKXYXGPlQQHQV UHJLVWHU |YHU IlUGWMlQVW
EHUlWWLJDGHE|UI|UIDWWQLQJVUHJOHUDV
)|U XWMlPQLQJVNRPPLWWpQV GHO lU GHW IUlPVW GHQ I|UVWD SXQNWHQ VRPEHU|UDUEHWHWPHGNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ2P)lUGWMlQVWXWUHG QLQJHQ I|UHVOnU I|UlQGULQJDU VRP SnYHUNDU VWRUOHNHQV Sn NRP PXQHUQDVDQVYDULQRPIlUGWMlQVWHQVNDOOGHWWDEHDNWDVLQRPUDPHQ I|UILQDQVLHULQJVSULQFLSHQ
gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
'HWILQQVVWRUDVNLOOQDGHULNRVWQDGHUI|UIlUGWMlQVWHQPHOODQOlQHQ PlWW L NURQRU SHU LQYnQDUH 'HW lU IUlPVW 6WRFNKROPV OlQ VRP DYYLNHUXSSnWLNRVWQDGHU7DUPDQKlQV\QWLOODQWDOHWUHVRUPLQVNDU GHUHJLRQDODVNLOOQDGHUQD
$QGHOHQSHUVRQHUVRPlUEHUlWWLJDGHWLOOIlUGWMlQVWlUQnJRUOXQGD MlPQW I|UGHODG |YHU ODQGHW YLONHW VNXOOH DQW\GD DWW EHKRYHW lU UHODWLYW MlPQW I|UGHODW L ODQGHW 'HW ILQQV GRFN VWRUD VNLOOQDGHU L DYJLIWVRFKVHUYLFHQLYnYLONHWSnYHUNDUNRVWQDGHUQD([HPSHOYLVlU NRVWQDGVWlFNQLQJHQ OlJUH L 6WRFNKROPV OlQ MlPI|UW PHG |YULJD GHODUDYODQGHWYLONHWJHUHQK|JUHQHWWRNRVWQDG
'nNRVWQDGVXWMlPQLQJHQVNDOONRPSHQVHUDI|UVWUXNWXUHOODVNLOO QDGHU YLG HQ JHQRPVQLWWOLJ DYJLIWV DPELWLRQV RFK HIIHNWLYLWHWV QLYn NDQ LQWH GH UHGRYLVDGH NRVWQDGHU DQYlQGDV VRP HWW PnWW Sn VWUXNWXUHOODVNLOOQDGHU
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
(NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
'nXWIRUPQLQJHQDYGDJHQVJHQHUHOODWLOOlJJHQGDVWLQQHElUHQ|NDG RPVOXWQLQJ L GHOPRGHOOHQ I|U lOGUHRPVRUJHQ RFK LQWH JHU QnJRW QHWWRWLOOVNRWW EOLU GHW LQJHQ HIIHNW Sn GHQ HQVNLOGH NRPPXQHQV ELGUDJHOOHUDYJLIW
+DQGLNDSSRPVRUJ
+DQGLNDSSRPVRUJHQOLJW6RFLDOWMlQVWODJHQRFK+lOVR RFKVMXNYnUGVODJHQI|USHUVRQHUXQGHUnU
.RPPLWWpQV I|UVODJ 1XYDUDQGH JHQHUHOOD NRPSHQVDWLRQ I|U KDQGLNDSSRPVRUJHQLGHOPRGHOOHQI|UlOGUHRPVRUJXWJnU
1XYDUDQGHXWIRUPQLQJ
6HGDQQXYDUDQGHNRVWQDGVXWMlPQLQJLQI|UGHVKDUNRPSHQVD WLRQHQ I|U IlUGWMlQVW LQJnWW VRP HQ GHO L lOGUHRPVRUJVPRGHOOHQ 8WIRUPQLQJKDUYDULWDYJHQHUHOONDUDNWlUDOODNRPPXQHUKDUInWW HWWIDVWEHORSSPRWVYDUDQGHNURQRUSHULQYnQDUHLQRPUDPHQ I|U HWW WLOOlJJ Sn NURQRU 'H UHVWHUDQGH NURQRUQD SHU LQYnQDUH DYVHU IlUGWMlQVWHQ 1nJRQ XSSUlNQLQJ DY GH QXYDUDQGH EHORSSHQKDULQWHJMRUWVXWDQGHlUHQXSSVNDWWQLQJJMRUGLnUV SULVQLYn
7LOOlJJHW lU NRQVWUXHUDW Vn DWW DOOD NRPPXQHU InU HWW WLOOlJJ Sn NURQRUWLOOVLQVWDQGDUGNRVWQDGI|UlOGUHRPVRUJHQ0RWVYDUDQ GHEHORSSOlJJVRFNVnWLOOGHQJHQRPVQLWWOLJDNRVWQDGHQI|UlOGUH RPVRUJ (IIHNWHQ EOLU DWW RPI|UGHOQLQJHQ L PRGHOOHQ EOLU VW|UUH XWDQDWWGHWEOLUQnJRQQHWWRHIIHNWI|UGHQHQVNLOGDNRPPXQHQ, GHQ XWYlUGHULQJ VRP NRPPLWWpQ JMRUW DY GHOPRGHOOHQ I|U lOGUH RPVRUJ I|UHVOnV DWW QXYDUDQGH JHQHUHOOD NRPSHQVDWLRQ XWJnU VH YLGDUHNDSLWOHWRPlOGUHRPVRUJ
6WUXNWXUNRVWQDGVXWUHGQLQJHQ GURJ VOXWVDWVHQ DWW GHW LQWH IDQQV QnJRQ VWUXNWXUHOO VNLOOQDG L I|UHNRPVWHQ DY KDQGLNDSSDGH RFK I|UHVORJGlUI|UGHQJHQHUHOODXWIRUPQLQJHQ
8WMlPQLQJVXWUHGQLQJHQ DQVnJ DWW DQGHOHQ IXQNWLRQVKLQGUDGH L nOGUDUQDXSSWLOOnUVRPLQWHRPIDWWDVDY/66lUMlPQI|UGHODGL EHIRONQLQJRFKPRWLYHUDUGHQJHQHUHOODXWIRUPQLQJHQ
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
.RVWQDGHU
.RVWQDGHUQD DYVHU DOOD LQVDWVHU VRP JHV WLOO IXQNWLRQVKLQGUDGH SHUVRQHUXQGHUnUPHGEHVOXWHQOLJWVRFLDOWMlQVWODJHQ6R/RFK HOOHU KlOVR RFK VMXNYnUGVODJHQ +V/ .RVWQDGHUQD DYVHU EnGH KHPWMlQVWLRUGLQlUWERHQGHRFKLQVDWVHULVlUVNLOWERHQGH'lUHPRW LQJnU LQWH NRVWQDGHUQD I|U EHVOXW HQOLJW /66/$66 6NLOOQDGHU L GHQQD NRVWQDG VDPW I|UVODJ WLOO XWMlPQLQJHQ UHGRYLVDV L EHWlQ NDQGHW8WMlPQLQJDY/66NRVWQDGHU628
(QOLJW NRPPXQHUQDV UlNHQVNDSHU XSSJLFN QHWWRNRVWQDGHQ WLOO PLOMDUGHU NURQRU PRWVYDUDQGH NURQRU SHU LQYnQDUH )|U PnQJD NRPPXQHU VW\FNHQ lU GHW LQWH P|MOLJW DWW VlUVNLOMD NRVWQDGHQ I|U KDQGLNDSSRPVRUJHQ IUnQ lOGUHRPVRUJHQ 'HVVD NRPPXQHU LQJnU LQWH L NRPPXQJUXSSVUHGRYLVQLQJHQ QHGDQ )|U NRVWQDGHQLULNHWKDUHQXSSUlNQLQJJMRUWVI|UGHVVDNRPPXQHU
5HVXOWDWDYNRPPLWWpQVXSSI|OMQLQJ
0HOODQNRPPXQJUXSSHUQDlUVNLOOQDGHQLQWHVSHFLHOOWVWRU-lPI|UW PHGULNVJHQRPVQLWWHWlUGHWNRPPXQJUXSSHUQDVW|UUHVWlGHURFK JOHVE\JGVNRPPXQHUVRPKDUHQK|JUHNRVWQDG,QRPYLVVDNRP PXQJUXSSHUlUVNLOOQDGHUQDVWRUD
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
)LJXU+DQGLNDSSRPVRUJHQOLJW6RFLDOWMlQVWODJHQRFK+lOVR RFKVMXNYnUGVODJHQI|USHUVRQHUXQGHUnUNURQRUSHULQYnQDUH
UH D Q
Yn Q L HU S RU Q UR .
HU HU HU HU HU HU HU UH UH
G Q G G Q Q Q |U G
Wl X l Wl X X X LQ
P VW P P P VW
UV H V P
WR D P D
6 RP UU RU NR RP RP LJ D
VN W| VW UL VN VN YU LJ
UW 6 G G g YU
HO VW g
UR X \J \J
)| HG G
0 ,Q VE VE
G OH
Q *
/D
2YlJWVQLWW 0D[ 0LQ
.lOOD.RPPXQHUQDVUlNHQVNDSHU6&%
.RVWQDGHUQD lU HQ IXQNWLRQ DY KXU PnQJD VRP InU KMlOS RFK KXU VWRULQVDWVHQlUI|UGHQVRPEOLUKMlOSW
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
)LJXU+DQGLNDSSRPVRUJHQOLJW6RFLDOWMlQVWODJHQRFK+lOVR RFKVMXNYnUGVODJHQI|UGHXQGHUnUDQGHOPHGRPVRUJ
W
Q
FH
UR
HU HU HU HU HU HU HU UH UH
G Q G G Q Q Q |U G
Wl X l Wl X X X LQ
P VW P P P VW
UV H V P
WR D P D
6 RP UU RU NR RP RP LJ D
VN W| VW UL VN VN YU LJ
UW 6 HO VW G G g YU
UR X \J \J g
)| HG G
0 ,Q VE VE
G OH
Q *
/D
$QGHOPHGRPVRUJRUGLQlUWERHQGH $QGHOPHGRPVRUJVlUVNLOWERHQGH
, VWRUVWlGHUQD InU HQ VW|UUH DQGHO SHUVRQHU KMlOS lQ L ODQGVE\JGV NRPPXQHUQD'HWlUVYnUWDWWXWWDODVLJRPGHWWDlUHQVWUXNWXUHOO VNLOOQDG HOOHU EHURU Sn VnGDQW VRP NRPPXQHQ KDU P|MOLJKHW DWW SnYHUND
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
)LJXU+DQGLNDSSRPVRUJHQOLJW6RFLDOWMlQVWODJHQRFK+lOVR RFKVMXNYnUGVODJHQI|USHUVRQHUXQGHUnUNURQRUSHUEUXNDUH
RU
Q
UR
.
HU HU HU HU HU HU HU UH UH
G Q G G Q Q Q |U G
Wl X l Wl X X X LQ
P VW P P P VW
UV V P
WR H D P D
6 RP UU RU RP RP LJ D
VN W| NR VN VN LJ
6 VW UL G G YU
UW HO VW g YU
UR X \J \J g
HG G
)| 0 ,Q VE VE
G OH
Q *
/D
.URQRUSHUEUXNDUHRUGLQlUWERHQGH .URQRUSHUEUXNDUHVlUVNLOWERHQGH
'nGHWLQWHIDQQVQnJUDVW|UUHVNLOOQDGHULNRVWQDGHUQDSHULQYnQDUH PnVWH VWRUVWlGHUQD KDU HQ OlJUH NRVWQDG SHU KMlOSW KDQGLNDSSDG YLONHWRFNVnlUIDOOHWHQOLJWILJXU
gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
.RPPLWWpQKDULQWHIXQQLWDWWGHUHGRYLVDGHNRVWQDGVVNLOOQDGHUQD VNXOOH YDUD HQ HIIHNW DY VWUXNWXUHOOD IDNWRUHU RFK I|UHVOnU GlUI|U LQJHQ XWMlPQLQJ I|U NRVWQDGHUQD I|U KDQGLNDSSRPVRUJHQ 1nJUD VW|UUH VNLOOQDGHU PHOODQ NRPPXQHUQDV NRVWQDGHU HQOLJW UHGRYLV QLQJHQ YHUNDU LQWH I|UHOLJJD $QGHOHQ SHUVRQHU PHG IXQNWLRQV KLQGHU InU GlUI|U DQWDV YDUD MlPW I|UGHODGH PHOODQ NRPPXQHUQD 6NLOOQDGHU L DQGHO PHG RPVRUJ EHURU Sn ROLND SULRULWHULQJDU RFK JUlQVGUDJQLQJVSUREOHP PRW |YULJ YnUG RFK RPVRUJ .RPPLWWpQ DQVHUGlUI|UDWWQnJRQXWMlPQLQJDYGHVVDNRVWQDGHULQWHE|UVNH
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
(NRQRPLVNDHIIHNWHUI|UNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ
'nXWIRUPQLQJHQDYGDJHQVJHQHUHOODWLOOlJJHQGDVWLQQHElUHQ|NDG RPVOXWQLQJ L GHOPRGHOOHQ I|U lOGUHRPVRUJHQ RFK LQWH JHU QnJRW QHWWRWLOOVNRWW EOLU GHW LQJHQ HIIHNW Sn GHQ HQVNLOGH NRPPXQHQV ELGUDJHOOHUDYJLIW
/66RFK/$66
/DJHQRPVW|GRFKVHUYLFHWLOOYLVVDIXQNWLRQVKLQGUDGH²/66
'HQMDQXDULWUlGGHODJHQRPVW|GRFKVHUYLFHWLOO YLVVD IXQNWLRQVKLQGUDGH /66 L NUDIW , VDPEDQG PHG GHWWD XSS K|UGHRPVRUJVODJHQDWWJlOOD2PVRUJVODJHQJDYIUlPVW SHUVRQHU PHG XWYHFNOLQJVVW|UQLQJ UlWW WLOO VW|G RFK KMlOSLQVDWVHU $QVYDUHW I|U LQVDWVHUQD HQOLJW RPVRUJVODJHQ nYLODGH ODQGVWLQJHQ /66XWJ|UHQYlVHQWOLJGHODYGHQKDQGLNDSSUHIRUPVRPULNVGDJHQ EHVOXWDWRP6\IWHWPHG/66lULI|UVWDKDQGDWWJHSHUVRQHU PHGRPIDWWDQGHIXQNWLRQVKLQGHUHQVWDUNDUHVWlOOQLQJLVDPKlOOHW ,QVDWVHU NDQ EHYLOMDV WLOO SHUVRQHU L GH VN SHUVRQNUHWVDUQD RFK
/DJHQRPDVVLVWDQVHUVlWWQLQJ²/$66
'HQ VWDWOLJD DVVLVWDQVHUVlWWQLQJHQ UHJOHUDV L ODJHQ RP DVVLVWDQVHUVlWWQLQJ /$66 $VVLVWDQVHUVlWWQLQJHQ lU HWW ELGUDJ LQRP VRFLDOI|UVlNULQJHQ I|U DWW EHNRVWD SHUVRQOLJ DVVLVWDQV HQOLJW /66 0HG SHUVRQOLJ DVVLVWDQV PHQDV HWW SHUVRQOLJW XWIRUPDW VW|G 'HQ VRP EHYLOMDV DVVLVWDQVHUVlWWQLQJ KDU HWW P\FNHW VWRUW LQIO\ WDQGH|YHUYHPHOOHUYLONDVRPVNDOOJHGHQSHUVRQOLJDDVVLVWDQVHQ QlUGHQVNDOOOlPQDVRFKYHPVRPVNDOOKDDUEHWVJLYDUDQVYDUHWI|U DVVLVWHQWHQ(QOLJW/$66KDQGOlJJVIUnJRURPDVVLVWDQVHUVlWWQLQJDY 5LNVI|UVlNULQJVYHUNHW RFK GH DOOPlQQD I|UVlNULQJVNDVVRUQD (Q I|UXWVlWWQLQJ I|U DWW HUKnOOD DVVLVWDQVHUVlWWQLQJ lU DWW SHUVRQHQ L IUnJD EHG|PV WLOOK|UD SHUVRQNUHWVHQ L /66 RFK KDU EHKRY DY SHU VRQOLJ DVVLVWDQV I|U VLQD JUXQGOlJJDQGH EHKRY L GHQ GDJOLJD OLYV I|ULQJHQ XQGHU L JHQRPVQLWW PHU lQ WLPPDU L YHFNDQ .RP PXQHUQDKDUNRVWQDGVDQVYDUHWI|UGHI|UVWDWLPPDUQDSHUVRQOLJ DVVLVWDQV SHU YHFND PHGDQ VWDWHQ KDU NRVWQDGVDQVYDUHW I|U GH |YHUVNMXWDQGHWLPPDUQD
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
+XYXGPDQQDVNDSVI|UlQGULQJRFKHNRQRPLVNUHJOHULQJ
, RFK PHG LQI|UDQGHW DY /66 |YHUI|UGHV KXYXGPDQQDVNDSHW I|U RPVRUJHQ RP SV\NLVNW XWYHFNOLQJVVW|UGD IUnQ ODQGVWLQJHQ WLOO NRPPXQHUQD2PVRUJHQRPSV\NLVNWXWYHFNOLQJVVW|UGDRPIDWWDGH LQVDWVHUI|USHUVRQHULSHUVRQNUHWVDUQDRFKHQOLJW/663HUVRQHU PHG I\VLVND RFK SV\NLVND IXQNWLRQVKLQGHU SHUVRQNUHWV L /66 RPIDWWDGHV DY VRFLDOWMlQVWODJHQ RFK ILFN ELVWnQGVLQVDWVHU I|U GHW VW|GRFKGHQVHUYLFHGHKDGHEHKRYDY
+XYXGPDQQDVNDSVI|UlQGULQJHQ I|U RPVRUJVYHUNVDPKHWHQ JHQRPI|UGHV VXFFHVVLYW XQGHU SHULRGHQ − 'HQ HNRQR PLVNDUHJOHULQJHQVNHGGHJHQRPDWWODQGVWLQJHWVlQNWHVNDWWHVDWVHQ RFKNRPPXQHUQDK|MGHVNDWWHVDWVHQLPRWVYDUDQGHPnQ,VDPWOLJD OlQKDUNRPPXQHUQDIXQQLWGHW|QVNYlUWDWWI|UV|NDXWMlPQDNRVW QDGVVNLOOQDGHUQD PHOODQ VLJ I|U GHQ |YHUWDJQD RPVRUJVYHUNVDP KHWHQ 'HWWD KDU JMRUWV JHQRP OlQVYLVD |YHUHQVNRPPHOVHU VN PHOODQNRPPXQDODXWMlPQLQJVV\VWHP8WMlPQLQJHQInUHQGDVWDYVH NRVWQDGHU VRP IDQQV YLG KXYXGPDQQDVNLIWHW YLONHW DOOWVn LQQHElU NRVWQDGHUI|USHUVRQHUVRPWLOOK|UGHSHUVRQNUHWVDUQDRFK'HQ OlQVYLVD NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ KDU O|VWV VlUVNLOW L YDUMH OlQ I|U VLJ YLONHW UHVXOWHUDW L DWW GHW ILQQV IOHUD ROLND W\SHU DY PRGHOOHU I|U XWMlPQLQJPHOODQNRPPXQHUPHGROLNDYDUDNWLJKHWVWLGHU
,PnQJDOlQVYLVDXWMlPQLQJVV\VWHPILQQVGHWNODXVXOHUVRPLQQH ElUDWWGHQOlQVYLVDXWMlPQLQJHQVNDOOXSSK|UDHOOHURPI|UKDQGODVL GHWIDOOHWWQDWLRQHOOWXWMlPQLQJVV\VWHPLQI|UV
8QGHU nUHQ − KDU WYn VWDWVELGUDJ Sn VDPPDQODJW PLOMRQHU NURQRU XWJnWW WLOO NRPPXQHU VRPNRPSHQVDWLRQ I|U K|JDNRVWQDGHUDYVHHQGHYHUNVDPKHWHQOLJW/66'HVVDELGUDJKDU XWJnWW L DYYDNWDQ Sn DWW HWW QDWLRQHOOW V\VWHP I|U XWMlPQLQJ DY NRVWQDGHUI|UYHUNVDPKHWHQOLJW/66VNDOOLQI|UDV
.RVWQDGHQI|ULQVDWVHUHQOLJW/66RFK/$66
1lUPDUH SHUVRQHU KDGH LQVDWVHU HQOLJW /66 'H YDQ OLJDVWH LQVDWVHUQD YDU GDJOLJ YHUNVDPKHW RFK ERVWDG PHG VlUVNLOG VHUYLFH I|U YX[QD $QWDO SHUVRQHU VRP KDGH DVVLVWDQVHUVlWWQLQJ XSSJLFNWLOOGU\JWSHUVRQHU
'HQ WRWDOD QHWWRNRVWQDGHQ I|U YHUNVDPKHW HQOLJW /66 KDU |NDW PHGGU\JWWLRSURFHQWSHUnURFKXSSJLFNWLOOPLOMDUGHU NURQRU 6WDWHQV QHWWRNRVWQDG I|U SHUVRQOLJ DVVLVWDQV KDU |NDW
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
IUnQPLOMDUGHUNURQRUWLOOPLOMDUGHUNURQRUHOOHU PHG FLUND SURFHQW SHU nU .RVWQDGHQ I|U DVVLVWDQVHUVlWWQLQJHQ ILQDQVLHUDVPHGFLUNDPLOMDUGHUNURQRUDYVWDWHQRFKPHGFLUND PLOMDUGHU NURQRU IUnQ NRPPXQVHNWRUQ 'HW UnGHU HQ VWRU NRVW QDGVVSULGQLQJ PHOODQ NRPPXQHUQD I|U YHUNVDPKHW HQOLJW /66 cUYDULHUDGHNRPPXQHUQDVNRVWQDGHUI|UYHUNVDPKHWHQIUnQ FLUNDNURQRUWLOOFLUNDNURQRUSHULQYnQDUH.RVWQDGVVNLOO QDGHUQD PHOODQ NRPPXQHUQD NDQ WLOO YLVV GHO I|UNODUDV DY DWW GHW ILQQV HQ NRQFHQWUDWLRQ DY SHUVRQHU PHG IXQNWLRQVKLQGHU L YLVVD NRPPXQHU EOD WLOO I|OMG DY ODQGVWLQJHQV WLGLJDUH ORNDOLVHULQJ DY YnUGKHP RFK DQQDQ YHUNVDPKHW 'HVVD NRPPXQHU KDU L IOHUD IDOO EOLYLWUHVXUVFHQWUDI|USHUVRQHUPHGIXQNWLRQVKLQGHU%ODQGDQQDW XWE\JJQDGHQDYJUXSSERVWlGHULKHPNRPPXQHUQDKDUGlUPHGLQWH VNHWW L GHQ WDNW VRP I|UXWVDWWHV )|U HQVNLOG YHUNVDPKHW VRP XSSI\OOHU GH NUDY VRP XSSVWlOOV L /66 UnGHU GHVVXWRP IUL HWDEOH ULQJVUlWW'HWLQQHElUDWWHQYHUNVDPKHWHQOLJW/66VRPULNWDUVLJ WLOO HWW VW|UUH XSSWDJQLQJVRPUnGH lQ GHQ HJQD NRPPXQHQ NDQ HWDEOHUDVLJLHQNRPPXQXWDQDWWNRPPXQHQNDQSnYHUNDHWDEOH ULQJHQ
1DWLRQHOOXWMlPQLQJDYNRVWQDGHUI|UYHUNVDPKHWHQOLJW/66
(WWIOHUWDOXWUHGQLQJDUKDUKDIWXSSGUDJHWDWWXWUHGDIUnJDQRPHQ QDWLRQHOO XWMlPQLQJ DY NRPPXQHUQDV NRVWQDGVVNLOOQDGHU I|U /66 YHUNVDPKHW
5HJHULQJHQ WLOONDOODGHL GHFHPEHU HQ SDUODPHQWDULVN NRP PLWWpPHGXSSJLIWDWWXWUHGDKXUXWMlPQLQJVNDOOVNHI|UNRVWQDGV VNLOOQDGHUPHOODQNRPPXQHUDYVHHQGHYHUNVDPKHWHQOLJW/66
.RPPLWWpQ OlPQDGH L QRYHPEHU VLWW VOXWEHWlQNDQGH 8W MlPQLQJ DY /66NRVWQDGHU 628 6OXWEHWlQNDQGHW KDU UHPLVVEHKDQGODWV RFK 8WMlPQLQJVNRPPLWWpQ KDU DYOlPQDW HWW \WWUDQGH
, HQ ODJUnGVUHPLVV 8WMlPQLQJ DY YLVVD NRVWQDGHU I|U VW|G RFK VHUYLFHWLOOIXQNWLRQVKLQGUDGHI|UHVOnUUHJHULQJHQDWWHWWQDWLRQHOOW NRVWQDGVXWMlPQLQJVV\VWHPI|UYHUNVDPKHWHQOLJW/66VNDOOLQI|UDV IUnQRFKPHGGHQPDUV5HJHULQJHQVI|UVODJ|YHUHQVVWlP PHU L VWRU XWVWUlFNQLQJ PHG XWUHGQLQJHQV 6\VWHPHW VNDOO WLOOV YLGDUHYDUDVNLOWIUnQGHWRUGLQDULHNRVWQDGVXWMlPQLQJVV\VWHPHWI|U NRPPXQHURFKXWMlPQLQJHQVNDOOVnOHGHVVNHVHSDUDWRFKLQWHLQJnL GHWRUGLQDULHLQNRPVWRFKNRVWQDGVXWMlPQLQJVV\VWHPHW6NlOHWWLOO
628 .RVWQDGVXWMlPQLQJ
GHWWDlUDWWXQGHUODJHWI|UEHUlNQLQJHQDYVWDQGDUGNRVWQDGHQVNLOMHU VLJ IUnQ XQGHUODJHW L GHW RUGLQDULH NRVWQDGVXWMlPQLQJVV\VWHPHW , GHW RUGLQDULH XWMlPQLQJVV\VWHPHW XWJ|UV XQGHUODJHW DY IDNWRUHU VRPDQVHVXSSI\OODNULWHULHWDWWYDUDRSnYHUNEDUDI|UGHQHQVNLOGD NRPPXQHQ 8QGHUODJHW L NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ I|U /66 XWJ|UV GlUHPRWDYEHVOXWRPLQVDWVHUVRPNRPPXQHUQDIDWWDW
)|U YDUMH NRPPXQ VNDOO HQ VWDQGDUGNRVWQDG SHU LQYnQDUH I|U /66YHUNVDPKHWHQ EHUlNQDV VRP VHGDQ MlPI|UV PHG GHQ JHQRP VQLWWOLJD VWDQGDUGNRVWQDGHQ SHU LQYnQDUH L ODQGHW $OO YHUNVDPKHW HQOLJW /66 PHG XQGDQWDJ DY LQVDWVHQ UnG RFK VW|G VRP HQ NRPPXQKDUNRVWQDGHUI|UVDPWGHQHUVlWWQLQJNRPPXQHQEHWDODU WLOOI|UVlNULQJVNDVVDQHQOLJW/$66VNDOORPIDWWDVDYNRVWQDGV XWMlPQLQJ,EHUlNQLQJDUQDPXOWLSOLFHUDVDQWDOHWYHUNVWlOOGDEHVOXW SHU LQVDWV /66 PHG ULNHWV JHQRPVQLWWOLJD NRVWQDG I|U UHVSHNWLYH LQVDWV (Q NRPPXQ YDUV VWDQGDUGNRVWQDG SHU LQYnQDUH |YHUVWLJHU GHQI|UODQGHWJHQRPVQLWWOLJDVWDQGDUGNRVWQDGHQSHULQYnQDUHVNDOO KD UlWW WLOO HWW ELGUDJ DY VWDWHQ VRP PRWVYDUDU PHOODQVNLOOQDGHQ PXOWLSOLFHUDGPHGDQWDOHWLQYnQDUHLNRPPXQHQ,DQQDWIDOOEHWDODU NRPPXQHQ HQ DYJLIW WLOO VWDWHQ %HUlNQLQJHQ DY ELGUDJHQ RFK DY JLIWHUQDJ|UVVnDWWV\VWHPHWlUVWDWVILQDQVLHOOWQHXWUDOW
8WMlPQLQJVV\VWHPHWLQI|UVVXFFHVVLYWIUnQRFKPHGWLOORFK PHG5HJHULQJHQI|UHVOnUDWWVlUVNLOGDLQI|UDQGHUHJOHUWLOOlP SDVXQGHULQI|UDQGHWLGHQJHQRPHQSnI|UKDQGEHVWlPGDYWDJDQGH UHGXFHULQJDYVnYlODYJLIWHUQDVRPELGUDJHQ
,VDPEDQGPHGDWWHWWQDWLRQHOOWXWMlPQLQJVV\VWHPLQI|UVI|UXW VlWWVDWWDYWDOHQRPGHOlQVYLVDPHOODQNRPPXQDODXWMlPQLQJVV\VWH PHQNRPPHUDWWXSSKlYDV
)|UVODJHWLQQHElUDWWVWDWHQVXWJLIWHUVDQQROLNWNRPPHUDWW|ND |YHUWLGHQHIWHUVRPELGUDJHQWLOONRPPXQHUQDNRPPHUDWWEHODVWD VWDWVEXGJHWHQ 8WJLIWHUQD NRPPHU GRFN DWW NRPSHQVHUDV DY OLND VWRUD LQNRPVWHU YDUI|U GHQ VDPPDQODJGD HIIHNWHQ EOLU VWDWVILQDQ VLHOOWQHXWUDO
3V\NLVNWIXQNWLRQVKLQGUDGH
*HQRP SV\NLDWULUHIRUPHQ |YHUWRJ NRPPXQHUQD IURP DQVYDUHWI|UYnUGDYSV\NLVNWIXQNWLRQVKLQGUDGH'HQHNRQRPLVND UHJOHULQJHQ VNHGGH OlQVYLV JHQRP VNDWWHYl[OLQJDU PHOODQ ODQGV WLQJHW RFK NRPPXQHUQD6NDWWHYl[OLQJVQLYnHUQD Sn OlQVQLYnYDULH UDUPHOODQRFK|UHLXWGHELWHULQJ*HQRPVQLWWHWOLJJHUNULQJHQ
.RVWQDGVXWMlPQLQJ 628
XWGHELWHULQJNULQJ|UH6HGDQ|YHUWDJDQGHWKDUVDQQROLNWNRVW QDGHUQD|NDW
8QGHUV|NQLQJDU SHNDU Sn DWW DQGHOHQ SV\NLVNW IXQNWLRQVKLQG UDGHLEHIRONQLQJHQYDULHUDURFKlUK|JUHLVWRUVWDGVRPUnGHQDlQL DQGUD GHODU DY ODQGHW $Y SHUVRQHU PHG SV\NLVNW IXQNWLRQVKLQGHU LQJnU HQ GHO L /66 SHUVRQNUHWVDU $QGUD InU YnUG HQOLJW 6RFLDO WMlQVWODJHQ6R/HOOHU+lOVRRFKVMXNYnUGVODJHQ+6/1DWLRQHOO VWDWLVWLN Sn NRPPXQQLYn |YHU DQWDOHW SV\NLVNW IXQNWLRQVKLQGUDGH ILQQVHQGDVWI|UGHVRPKDULQVDWVHUVRPJHVHQOLJW/66
.RPPXQHUQDV NRVWQDGHU I|U YnUG DY IXQNWLRQVKLQGUDGH UHGR YLVDV GlUI|U XQGHU ROLND YHUNVDPKHWVRPUnGHW LQRP EORFNHW 9nUG RFK RPVRUJ (Q GHO UHGRYLVDV VRP LQVDWVHU LQRP/66YHUNVDPKHW PHGDQ DQGUD LQVDWVHU UHGRYLVDV VRP YnUG RFK RPVRUJ HQOLJW 6R/ RFK +6/ , YDULHUDQGH XWVWUlFNQLQJ UHGRYLVDV NRVWQDGHU XQGHU gYULJ YX[HQYnUG LQRP LQGLYLG RFK IDPLOMHRPVRUJ 6lWWHW DWW JH RFK UHGRYLVD LQVDWVHU YDULHUDU GlUI|U PHOODQ NRPPXQHU OLNVRP Sn YLOND YHUNVDPKHWVRPUnGHQ VRP NRVWQDGHUQD UHGRYLVDV 5HGRYLV QLQJVSULQFLSHUQDYDULHUDURFNVnPHOODQROLNDNRPPXQHU
'HQGHODYLQVDWVHUQDVRPUHGRYLVDVVRP/66YHUNVDPKHWNRP PHUIURPDWWEHDNWDVLGHQQDWLRQHOODNRVWQDGVXWMlPQLQJHQ I|U/66YHUNVDPKHW,QRPQXYDUDQGHNRVWQDGVXWMlPQLQJLQJnUHQ GHO DY NRVWQDGHUQD I|U SV\NLVNW IXQNWLRQVKLQGUDGH L GHOPRGHOOHQ I|U LQGLYLG RFK IDPLOMHRPVRUJ 'H IDNWRUHU VRP DQYlQGV L QX YDUDQGH GHOPRGHOO EHDNWDU VnOHGHV L YLVV PnQ NRVWQDGHUQD I|U SV\NLVNW IXQNWLRQVKLQGUDGH $YVDNQDGHQ DY QDWLRQHOO VWDWLVWLN Sn NRPPXQQLYn RP LQVDWVHU I|U SV\NLVNW IXQNWLRQVKLQGUDGH XW|YHU /66LQVDWVHU RFK VYnULJKHWHUQD DWW In HQ VDPODG ELOG L GHQ NRP PXQDODNRVWQDGVUHGRYLVQLQJHQI|UVYnUDUI|UXWVlWWQLQJDUQDDWWQlU PDUH XWUHGD EHKRYHW DY HQ NRVWQDGVXWMlPQLQJ RFK KXU HQ VnGDQ NDQ XWIRUPDV 2P HQ XWMlPQLQJ I|U SV\NLVNW IXQNWLRQVKLQGUDGH VNDOOLQJnLQXYDUDQGHV\VWHPNDQGHQGRFNLQWHEDVHUDVSnDYGHQ HQVNLOGDNRPPXQHQVEHVOXWRPYnUGLQVDWVHU
.RPPLWWpQ DQVHU DWW GHW LQWH lU OlPSOLJW DWW LQI|UD HQ YHUN VDPKHW L NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ GlU GHW LQWH ILQQV WLOOJnQJ WLOO HWW VWDWLVWLVNW XQGHUODJ VRP lU RSnYHUNEDUW RFK VRP Sn HWW WLOOIUHGV VWlOODQGHVlWWVSHJODUVWUXNWXUHOODEHKRYVRFKNRVWQDGVVNLOOQDGHU
6WUXNWXUELGUDJ
%DNJUXQG
.RPPLWWpQV I|UVODJ 7Yn GHOPRGHOOHU L NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ I|U NRPPXQHU QlULQJVOLYVEHIUlPMDQGH nWJlUGHU RFK VYDJW EH IRONQLQJVXQGHUODJ XWJnU XU NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ RFK VNDSDU WLOOVDPPDQV PHG GHQ GHO DY XWIDOOHW DY NRPPLWWpQV VDPODGH I|UVODJVRP|YHUVWLJHUHQSURFHQWSnVNDWWHVDWVHQHWWQ\WWVWDW OLJWVWUXNWXUELGUDJ
)|U ODQGVWLQJHQ lU GHW HQ GHOPRGHOO VPn ODQGVWLQJ VRP XWJnU RFK VNDSDU WLOOVDPPDQV PHG GHQ GHO DY XWIDOOHW DY NRP PLWWpQVVDPODGHI|UVODJVRP|YHUVWLJHUSURFHQWSnVNDWWH VDWVHQVRPI|UVVDPPDQWLOOHWWQ\WWVWDWOLJWVWUXNWXUELGUDJ
6WUXNWXUELGUDJHW I|UHVOnV OLJJD XWDQI|U XWMlPQLQJVV\VWHPHW RFKILQDQVLHUDVJHQRPDWWGHQI|UHVODJQDUHJOHULQJVSRVWHQVlQNV PHGPRWVYDUDQGHEHORSS
)DVWDLQI|UDQGHWLOOlJJLQI|UGHVLXWMlPQLQJVV\VWHPHWI|UDWWPLOGUD GH HNRQRPLVND HIIHNWHUQD I|U GH NRPPXQHU VRP NRP DWW In YlVHQWOLJWOlJUHHUVlWWQLQJlQLGHWVWDWVELGUDJVV\VWHPVRPI|UHJLFN XWMlPQLQJVV\VWHPHWV LQI|UDQGH 'HWWD PRWVYDUDU LQWH IDNWLVND VWUXNWXUHOOD VNLOOQDGHU XWDQ DY DYVSHJODU L K|J JUDG WU|JKHWHU L RPVWlOOQLQJHQ
'H EHU|UGD NRPPXQHUQD RFK ODQGVWLQJHQ KDU HPHOOHUWLG HQ I|UK|MGNRVWQDGVQLYnVRPNDQWDP\FNHWOnQJWLGDWWDQSDVVDWLOOYDG VRP JlOOHU L |YULJD ODQGHW 'HW NDQ RFNVn YDUD Vn DWW NRPPXQHU VlUVNLOW L JOHVE\JG WYLQJDV WD HWW VW|UUH DQVYDU I|UORNDOVDPKlOOHWV LQIUDVWUXNWXURFKXWYHFNOLQJ'HWlUGlUI|ULK|JJUDGPRWLYHUDWDWW VnGDQD KlQV\Q WDV LQRP QXYDUDQGH XWMlPQLQJV RFK VWDWVELGUDJV V\VWHP
6WUXNWXUELGUDJ 628
)|U DWW NRPSHQVHUD GH NRPPXQHU VRP HUKnOOLW K|JD ELGUDJV LQNRPVWHU L V\VWHPHQ I|UH PHQDGH 6WUXNWXUNRVWQDGVXWUHG QLQJHQ DWW PDQ VNXOOH LQI|UD HWW VlUVNLOW UHJLRQDOSROLWLVNW VWDWV ELGUDJ 6WDWVELGUDJHW YDU WlQNW DWW XWJn WLOO JOHVE\JGVNRPPXQHU \WVWRUD NRPPXQHU RFK NRPPXQHU PHG HQ VWUXNWXUHOOW EHWLQJDG DUEHWVO|VKHW'HWWDVNXOOHNRPSHQVHUDI|UOnQJDDYVWnQGDYVDNQD GHQ DY HQ IXQJHUDQGH SULYDW PDUNQDG I|U PnQJD VHUYLFHWMlQVWHU VDPWXWJ|UDHWWELGUDJWLOOQlULQJVOLYVEHIUlPMDQGHnWJlUGHU%LGUDJHW I|UHVORJVOlJJDVXWDQI|UXWMlPQLQJVV\VWHPHWRFKILQDQVLHUDVDYHQ PLQVNQLQJDYVWDWVELGUDJHW
([SHUWJUXSSHQI|UI|UHQNODGNRPPXQDOXWMlPQLQJI|UVORJLVLWW EHWlQNDQGH DWW PDQ VNXOOH EU\WD XU YLVVD PRGHOOHU XU NRVWQDGV XWMlPQLQJHQRFKVNDSDHWWVlUVNLOWVWDWVELGUDJYLGVLGDQDYXWMlP QLQJHQ,GHWI|UHVODJQDVWDWVELGUDJHWLQJLFNlYHQPHUSDUWHQDYGH IDVWD LQI|UDQGHWLOOlJJHQ )LQDQVLHULQJHQ VNXOOH VNH JHQRP DWW GHW JHQHUHOODVWDWVELGUDJHWPLQVNDGHVPHGPRWVYDUDQGHEHORSS
7DEHOO 6WDWVELGUDJHWV VWRUOHN HQOLJW ([SHUWJUXSSHQV I|UVODJ PLOMRQHUNURQRU
6HNWRU %HORSS
.RPPXQ /DQGVWLQJ
7RWDOW
7RWDOWVNXOOHVWDWVELGUDJHWXSSJnWLOOFLUNDPLOMRQHUNURQRU
gYHUYlJDQGHQRFKI|UVODJ
.RPPLWWpQ I|UHVOnU DWW YLVVD GHOPRGHOOHU EU\WV XW XU NRVWQDGV XWMlPQLQJHQ .RPPXQHU RFK ODQGVWLQJ NRPSHQVHUDV JHQRP DWW PDQLQI|UHWWVWDWOLJWILQDQVLHUDWELGUDJHWWVnNDOODWVWUXNWXUELGUDJ 'HWWDVWDWVELGUDJI|UHVOnVOLJJDXWDQI|UGDJHQVXWMlPQLQJVV\VWHP
628 6WUXNWXUELGUDJ
0RWLYHULQJ
.RPPLWWpQ DQVHU DWW GHW lU DQJHOlJHW DWW NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ HQGDVWRPIDWWDUVWUXNWXUHOODNRVWQDGVVNLOOQDGHU'HWlUGlUWLOOYLN WLJW DWW NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ LQWH NDQ SnYHUNDV DY ORNDOD HOOHU UHJLRQDODSROLWLVNDEHVOXW
'HVVXWRP ILQQV GHW JRGD VNlO DWW LQWH XWMlPQD VNLOOQDGHU L SULVVlWWQLQJ Sn ROLND UHJLRQDOD RFK ORNDOD PDUNQDGHU WURWV DWW VnGDQD SULVVNLOOQDGHU QDWXUOLJWYLV SnYHUNDU NRVWQDGVOlJHW I|U GHQ HQVNLOGD NRPPXQHQ 8WMlPQDV VnGDQD NRVWQDGVVNLOOQDGHU ULVNHUDU GH DWW SHUPDQHQWDV RFK I|UGMXSDV 6nOXQGD NDQ HQ ORNDO K|JNRQ MXQNWXU GULYD XSS SULVHU Sn ERHQGH RFK WMlQVWHU 6NXOOH GHWWD XWMlPQDVGYVGHOYLVEHWDODVDYVNDWWHEHWDODUHVRPWYlUWRPEHILQQHU VLJ L HQ ORNDO OnJNRQMXQNWXU Vn VNXOOH µXWMlPQLQJHQµ |ND GH UHJLRQDODVNLOOQDGHUQDLODQGHW'HWNDQLQWHKHOOHUXWHVOXWDVDWWHQ VnGDQ SURFHVV NDQ GULYD XSS GHW JHQHUHOOD NRVWQDGVOlJHW L NRP PXQDOYHUNVDPKHW
'HW NDQ RFNVn ILQQDV VNlO DWW SnPLQQD RP DWW NRVWQDGVXWMlP QLQJHQLQWHVNDOOLQJnLILQDQVLHULQJDYWLOOYl[WSROLWLNHQYDUNHQGHQ VWDWOLJD UHJLRQDOD HOOHU ORNDOD 'HW NDQ MX OLJJD QlUD WLOO KDQGV DWW DQVH DWW EHIRONQLQJVVYDJD NRPPXQHU PHG EHW\GDQGH XWIO\WWQLQJ ERUGH In HQ H[WUD HUVlWWQLQJ I|U DWW EURPVD HQ QHJDWLY XWYHFNOLQJ RFKNXQQDELGUDWLOOHQPHUDNWLYWLOOYl[WSROLWLN'HWNDQRFNVnYDUD ORFNDQGH DWW KMlOSD WLOOYl[WNRPPXQHU VRP KDU VWRU EHW\GHOVH I|U KHOD ODQGHWV WLOOYl[W PHQ VRP VDPWLGLJW EURWWDV PHG VWRUD HNR QRPLVND SUREOHP RFK HIWHUVDWWD EHKRY DY WH[ XWE\JJG NROOHNWLY WUDILN 6nGDQD nWJlUGHU lU DOOD WLOOYl[WSROLWLVND RFK E|U KDQWHUDV XWDQI|UXWMlPQLQJVV\VWHPHW
$YGHVVDVNlORFKlYHQLV\IWHDWWI|UHQNODXWMlPQLQJVV\VWHPHW E|U YLVVD GHODU DY GHQ QXYDUDQGH NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ EU\WDV XW RFK I|UDV WLOO HWW Q\WW VWDWOLJW VWUXNWXUELGUDJ bYHQ GHQ NRPSHQ VDWLRQ WLOO YLVVD NRPPXQHU I|U RPVWlOOQLQJ IUnQ WLGLJDUH XWMlP QLQJVRFKVWDWVELGUDJVV\VWHPLIRUPDYIDVWDLQI|UDQGHWLOOlJJE|U EHDNWDVYLGXWIRUPQLQJHQDYVWUXNWXUELGUDJHW
'HWlUVDPWLGLJWYLNWLJWDWWLQWHI|UDIDNWRUHUVRPIDNWLVNWDYVHU VWUXNWXUHOODNRVWQDGVVNLOOQDGHUWLOOVWUXNWXUELGUDJHW6NXOOHGHWVNH InUPDQWYnV\VWHPI|UDWWXWMlPQDVWUXNWXUHOODNRVWQDGVVNLOOQDGHU KRV NRPPXQHU RFK ODQGVWLQJ , GHW HQD IDOOHW VNXOOH XWMlPQLQJHQ VNH JHQRP GHW QXYDUDQGH V\VWHPHW PHG VWDWOLJW SnEMXGQD ELGUDJ RFKDYJLIWHULQRPNRPPXQNUHWVHQRFKLGHWDQGUDIDOOHWJHQRPHWW YDQOLJWXWJLIWVDQVODJSnVWDWVEXGJHWHQ,GHWVLVWQlPQGDIDOOHWVNXOOH
6WUXNWXUELGUDJ 628
XWMlPQLQJHQI|UVWUXNWXUHOODNRVWQDGVVNLOOQDGHULQJnLHWWVWUXNWXU ELGUDJWLOOVDPPDQVPHGDQQDQIRUPHUDYELGUDJWLOONRPPXQHUQD 'lUPHG NDQ LQVODJHQ DY XWMlPQLQJ I|U VWUXNWXUHOOD VNLOOQDGHU L VWUXNWXUELGUDJHWXSSIDWWDVVRPPHUHOOHUPLQGUHJRGW\FNOLJD'HWWD L NRPELQDWLRQ PHG DWW GHW U|U VLJ RP HQ YDQOLJW XWJLIWVDQVODJ Sn VWDWVEXGJHWHQ VRP RPSU|YDV L nUOLJD EXGJHWI|UKDQGOLQJDU ELGUDU WLOO HQ PLQVNDG VWDELOLWHW RFK WURYlUGLJKHW I|U XWMlPQLQJHQ $Y OLNQDQGHVNlOlUGHWRFNVnYLNWLJWDWWVWUXNWXUELGUDJHWEHJUlQVDVVn DWWUHODWLYWInNRPPXQHURPIDWWDVDYGHW
.RPPLWWpQ I|UHVOnU DWW I|OMDQGH GHOPRGHOOHU I|U NRPPXQHUQD OlJJVVDPPDQWLOOHWWVWUXNWXUELGUDJXWDQI|UXWMlPQLQJVV\VWHPHW • QlULQJVOLYVRFKV\VVHOVlWWQLQJVEHIUlPMDQGHnWJlUGHU • VYDJWEHIRONQLQJVXQGHUODJVDPW • GHQ GHO DY XWIDOOHW DY NRPPLWWpQV VDPWOLJD I|UVODJ LQNOXVLYH
HIIHNWHQ DY DYVNDIIDQGHW DY GH IDVWD LQI|UDQGHWLOOlJJHQ VRP
|YHUVWLJHUHQNURQDSnVNDWWHVDWVHQ
)|U ODQGVWLQJHQ I|UHVOnU NRPPLWWpQ DWW I|OMDQGH GHOPRGHOO VNDOO LQJnLHWWVWUXNWXUELGUDJXWDQI|UXWMlPQLQJVV\VWHPHW • VPnODQGVWLQJ • GHQ GHO DY XWIDOOHW DY NRPPLWWpQV VDPODGH I|UVODJ LQNOXVLYH
HIIHNWHQ DY DYVNDIIDQGHW DY GH IDVWD LQI|UDQGHWLOOlJJHQ VRP
|YHUVWLJHUIHPWLR|UHSnVNDWWHVDWVHQ
1lULQJVOLYVRFKV\VVHOVlWWQLQJVEHIUlPMDQGHnWJlUGHU
, NRVWQDGVXWMlPQLQJHQ I|U QlULQJVOLY RFK V\VVHOVlWWQLQJ NRPSHQ VHUDV YLVVD NRPPXQHU I|U PHUNRVWQDGHU Sn JUXQG NRPPXQHUQDV LQVDWVHULQlULQJVOLYVRFKV\VVHOVlWWQLQJVEHIUlPMDQGHnWJlUGHU'H NRPPXQHU VRP XQGHU GHQ VHQDVWH IHPnUVSHULRGHQ KDU KDIW HQ DQGHO DY EHIRONQLQJHQ L nOGHUQ − VRP YDULW DUEHWVO|VD HOOHU L NRQMXQNWXUEHURHQGH nWJlUGHU SURFHQWHQKHWHU |YHU ULNVJHQRP VQLWWHWHUVlWWVPHGNURQRUSHULQYnQDUHSHUSURFHQWHQKHW
(QOLJW 6WDWLVWLVND FHQWUDOE\UnQV ERNVOXWVVWDWLVWLN XSSJLFN NRP PXQHUQDV NRVWQDGHU I|U DUEHWVPDUNQDGVnWJlUGHU WLOO PLOMDUGHU EUXWWR'UDVLQWlNWHUDYGlUVWDWHQVWnUI|UGHQGRPLQHUDGHGHOHQ XSSJnU QHWWRNRVWQDGHQ WLOO PLOMDUGHU NURQRU cWJlUGHU VRP V\IWDUWLOODWWSnYHUNDQlULQJVOLYVVWUXNWXUHQLNRPPXQHQWLOOH[HP
628 6WUXNWXUELGUDJ
SHO GULIWVELGUDJ WLOO QlULQJVOLYVERODJ NRVWDGH PLOMDUGHU EUXWWR RFKPLOMDUGHUQHWWR
7RWDOW VHWW KDU NRPPXQHUQD NRVWQDGHU I|U QlULQJVOLYV RFK V\VVHOVlWWQLQJVEHIUlPMDQGH nWJlUGHU Sn PLOMDUGHU EUXWWR RFK PLOMDUGHUQHWWR
'HODU PDQ LQ NRPPXQHUQD L VH[ JUXSSHU HIWHU GHQ VWDQGDUG NRVWQDG GH HUKnOOHU L GHQ QXYDUDQGH GHOPRGHOOHQ VHU YL DWW K|JUH HUVlWWQLQJJHUK|JUHNRVWQDGHU)|UQlULQJVOLYVnWJlUGHUQDJlOOHUGHW I|U DOOD HUVlWWQLQJDU )|UDUEHWVPDUNQDGVnWJlUGHUQD JlOOHU GHW XSS WLOO GH K|JVWD HUVlWWQLQJDUQD 6WRUD GHODU DY GH NRVWQDGHU VRP PRGHOOHQ lU WlQNW DWW NRPSHQVHUD I|U ILQDQVLHUDV H[WHUQW 6WDWHQ VWnU I|U HQ VWRU GHO JHQRP GHW ULNWDGH VWDWVELGUDJHW WLOO DUEHWV PDUNQDGVXWELOGQLQJDU.RVWQDGVXWMlPQLQJHQlUWlQNWDWWXWMlPQDL QHWWRNRVWQDGVWHUPHU , ILJXU UHGRYLVDV NRPPXQHUQDV QHWWR NRVWQDGHU I|UGH DNWXHOOD YHUNVDPKHWHUQD *LYHW HQ JHQRPVQLWWOLJ NRVWQDGSnFLUNDNURQRUSHULQYnQDUHWUlIIDUPRGHOOHQUlWWI|U NRPPXQHUPHGOnJHOOHULQJHQHUVlWWQLQJ)|UNRPPXQHUPHGHQ HUVlWWQLQJSnPHOODQRFKNURQRUSHULQYnQDUH|YHUVNDWWDV NRVWQDGHQ PHG FLUND NURQRU SHU LQYnQDUH )|U GH nWWD NRP PXQHUQD PHG K|JVW HUVlWWQLQJ |YHUVNDWWDV NRVWQDGHUQD PHG XSS WLOONURQRUSHULQYnQDUH
)LJXU 1HWWRNRVWQDGHU I|U DUEHWVPDUNQDGVnWJlUGHU RFK QlULQJVOLYVEHIUlPMDQGHnWJlUGHUNURQRUSHULQYnQDUH
UH D Q n Y LQ U H S U R Q UR .
NQ NQ NQ NQ NQ NQ
gYUHHUVlWWQLQJJUlQVNURQRUSHULQYnQDUH
$UEHWVPDUNQDGVnWJlUGHU 1lULQJVOLYVnWJlUGHU
6WUXNWXUELGUDJ 628
6YDJWEHIRONQLQJVXQGHUODJ
.RPPXQHUQD NRPSHQVHUDV L GHOPRGHOOHQ I|U PHUNRVWQDGHU Sn JUXQGDYVYDJWEHIRONQLQJVXQGHUODJ'HVVDNDQXSSVWnSnJUXQGDY • VlPUHI|UXWVlWWQLQJDUI|ULQWHUNRPPXQDOWVDPDUEHWH • DWWNRPPXQHQPnVWHWDHWWVW|UUHDQVYDULDWWHUIRUGHUOLJVDP
KlOOVVHUYLFHXSSUlWWKnOOV
, RPUnGHQ GlU GHW UHJLRQDOD EHIRONQLQJVXQGHUODJHW LQRP NLORPHWHU |YHUVWLJHU LQYnQDUH EHG|PV GHW SULYDWD QlULQJVOLYHW NXQQD IXQJHUD Sn NRPPHUVLHOOD JUXQGHU $OOW PLQGUH UHJLRQDOW EHIRONQLQJVXQGHUODJ VNDSDU HWW DOOW VW|UUH EHKRY DY HWW WLOOlJJVnWLOOYLGDGHWLQWHILQQVHWWVWRUWORNDOWEHIRONQLQJVXQGHUODJ LQRPNLORPHWHU
6WUXNWXUNRVWQDGVXWUHGQLQJHQVRPI|UHVORJPRGHOOHQVNUHYLVLWW EHWlQNDQGH
*UXQGHUQDI|UDWWIDVWVWlOODHWWVnGDQWWLOOlJJEOLUHPHOOHUWLGVXEMHNWLYD
HIWHUVRPGHWLQWHJnUDWWYLVDKXUNRVWQDGHUQDPHUSUHFLVWSnYHUNDVDY
VNLOOQDGHU L EHIRONQLQJVXQGHUODJ )|UVODJHW DWW LQUlWWD WLOOlJJHW lU Vn OHGHVJUXQGDWSnHQUHQWSROLWLVNEHG|PQLQJ'HQWHNQLVNDNRQVWUXN WLRQHQlURFNVnJUXQGDGSnUHQDEHG|PQLQJDU«
6PnODQGVWLQJ
/DQGVWLQJ PHG IlUUH LQYnQDUH lQ InU HWW VlUVNLOW WLOOlJJ L GHOPRGHOOHQ I|U KlOVR RFK VMXNYnUG )\UD ODQGVWLQJ HUKnOOHU WLOOlJJVRPYDULHUDUPHOODQRFKNURQRUSHULQYnQDUH
7LOOlJJHW lU WlQNW DWW ILQDQVLHUD PHUNRVWQDGHU VRP NDQ XSS NRPPD QlU G\U XWUXVWQLQJ PnVWH ILQDQVLHUDV DY HWW IlUUH DQWDO LQYnQDUH'HOPRGHOOHQE\JJHUGRFNLQWHSnQnJRWHPSLULVNXQGHU ODJ RFK GHW KDU LQWH SnYLVDWV QnJUD PHUNRVWQDGHU I|U KlOVR RFK VMXNYnUGVRPKlQJHUVDPPDQPHGDWWYLVVDODQGVWLQJlUVPn
'HQ XSSI|OMQLQJ VRP JMRUWV DY KlOVR RFK VMXNYnUGVPRGHOOHQ L ODQGVWLQJVV\VWHPHW YLVDU DWW GHOPRGHOOHQV I|UNODULQJVJUDG I|UElWW UDVSnWDJOLJWRPWLOOlJJHWI|UVPnODQGVWLQJWDVERUW
628 6WUXNWXUELGUDJ
(NRQRPLVNDHIIHNWHU
,GDJHQVV\VWHPlUGHWNRPPXQHUVRPHUKnOOHUELGUDJLHQHOOHU IOHUD DY GHOPRGHOOHUQD QlULQJVOLYVEHIUlPMDQGH nWJlUGHU RFK VYDJW EHIRONQLQJVXQGHUODJ (QOLJW VDPODGH NRPPLWWpQV I|UVODJ EOLU GHW NRPPXQHUVRPInUHWWXWIDOOVRP|YHUVWLJHUHQNURQDSnVNDWWH VDWVHQ7RWDOWEOLUGHWNRPPXQHUVRPHUKnOOHUHWWVWUXNWXUELGUDJ HIWHULQI|UDQGHSHULRGHQVVOXW
7DEHOO$QWDONRPPXQHULQGHODWHIWHUEHORSSSHULQYnQDUH
%HORSSNULQY $QWDONRPPXQHU
WLOO
WLOO
WLOO
WLOO
WLOO
WLOO
WLOO
WLOO
gYHU
6XPPD
)|UODQGVWLQJHQlUGHWVH[VW\FNHQVRPHUKnOOHUHWWVWUXNWXUELGUDJ HIWHULQI|UDQGHSHULRGHQVVOXW)|UWUHODQGVWLQJlUGHWHUVlWWQLQJHQL GHOPRGHOOHQ VPnODQGVWLQJ VRP OLJJHU WLOO JUXQG I|U ELGUDJHW )|U WYn lU GHW HIIHNWHQ DY NRPPLWWpQV VDPODGH I|UVODJ VRP OLJJHU WLOO JUXQGI|UELGUDJHW)|UHWWODQGVWLQJlUGHWHQNRPELQDWLRQ
6WUXNWXUELGUDJ 628
7DEHOO/DQGVWLQJPHGVWUXNWXUELGUDJ
/DQGVWLQJ %HORSSNULQY
.URQREHUJ *RWODQG %OHNLQJH -lPWODQG 9lVWHUERWWHQ 1RUUERWWHQ
6WUXNWXUELGUDJHWVNXOOHHQOLJWGHWWDI|UVODJXSSJnWLOOFLUNDPLO MDUGHU NURQRU 'HWWD ILQDQVLHUDV JHQRP DWW UHJOHULQJVSRVWHQ PLQVNDVPHGPRWVYDUDQGHEHORSS
7DEHOO6WUXNWXUELGUDJHWVVWRUOHNPLOMRQHUNURQRU
6HNWRU %HORSS
/DQGVWLQJ GlUDYPRGHOOHU
XWIDOO .RPPXQ GlUDYPRGHOOHU
XWIDOO
7RWDOW
6 Utfallsförändringar på grund av den löpande uppdateringen i kostnadsutjämningen
Kommitténs bedömning: De årliga förändringarna i bidrag och avgift bör slå igenom fullt ut. Vid översyn av nuvarande delmodeller bör en ökad stabilitet eftersträvas. Kommittén anser att man bör öka kunskapen om att kostnadsutjämningen är ett utjämningssystem och inte ett bidragssystem.
Enligt direktiven skall kommittén analysera stabiliteten i kostnadsutjämningens olika delmodeller mellan åren. Brist på stabilitet tolkas här som att tillägg/avdrag i en delmodell förändras kraftigt åt ett håll för att nästa år förändras kraftigt åt andra hållet.
Inför varje bidragsår uppdateras alla demografiska och socioekonomiska variabler i kostnadsutjämningen. Andra variabler såsom tätortsbefolkning uppdateras när tillfälle ges. Detta kan och skall ge förändrat utfall för enskilda kommuner. Om kommunens relativa kostnadsläge gentemot övriga kommuner har förändrats som det beräknas i utjämningsmodellen skall detta återspeglas i en förändrad standardkostnad.
Dessutom görs det en nivåjustering av delmodellerna då den riksgenomsnittliga kostnaden uppdateras. Om kostnaderna i kommunsektorn ökar mellan åren kommer omfördelningen att öka över tiden. En förändrad standardkostnad behöver således inte betyda förändrade strukturella förutsättningar. Det är förändringen av tillägget/avdraget i respektive delmodell som är intressant att studera.
6.1 Utjämning − inte bidrag
Man kan säga att via kostnadsutjämningen fördelas det demografiska trycket lika på alla kommuner. De kommuner som har en utveckling som är kraftigare än riket får ett ökat bidrag/minskad
avgift. Kommuner med en svagare utvecklingen får vara med och betala via ökad avgift/minskat bidrag.
På grund av en allt äldre befolkning och fler elever i grund- och gymnasieskolan i riket i allmänhet de senaste åren har kostnadsutjämningen ofta beskyllts för att vara orättvis. Finansieringen av det ökade trycket på kommunal service i landet som helhet löses inte via kostnadsutjämningen utan via tillskott i det generella statsbidraget eller genom ökade skatteintäkter.
6.1.1 Exemplet grundskolan
Under de senaste åren har andelen skolelever ökat i riket som helhet. Det finns dock kommuner som minskat sin andel samtidigt som det finns kommuner vars andel ökat betydligt snabbare än genomsnittet.
Via kostnadsutjämningen och då främst delmodellen för grundskolan justeras tillägg/avdrag utifrån kommunens relativa läge. I figur 6.1 nedan redovisas utvecklingen av andelen skolelever i tre kommuner samt i riket.
Figur 6.1. Utvecklingen av andelen skolelever i några utvalda kommuner samt riket 1999−2001
14,0% 13,5% 13,0% 12,5% 12,0% 11,5% 11,0% 10,5%
1999 2000 2001
Upplands Väsby Sigtuna Lekeberg Riket
Sigtuna kommun har upplevt en kraftig ökning av andelen skolbarn under perioden 1999 till 2001 Ökningen har dessutom varit kraftigare än i riket. Detta har resulterat i ett ökat tillägg i delmodellen för grundskolan då Sigtunas ”ogynnsamma” åldersstruktur blivit allt mer ogynnsam under perioden (plus 456 kronor per invånare mellan 2000 och 2003).
I Upplands Väsby kommun har andelen skolelever också ökat, om än i en något lugnare takt. Ökning är ungefär den samma som den i riket, vilket gett en liten ökning av tillägget (plus 16 kronor per invånare 2000 till 2003). Kommunen får alltså fler elever men inte mer pengar − då det handlar om en utjämning.
Elevantalet i Lekebergs kommun har minskat kraftigt under perioden. Det gör att kommunen får ett minskat tillägg, kommunens tidigare ogynnsamma struktur har närmat sig nivån i riket. Minskningen av tilläget är dock inte bara kopplad till den egna minskningen utan även en effekt av att genomsnittet i riket ökar. Totalt har kommunen fått en minskning av tillägget med 299 kronor per invånare mellan 2000 och 2003.
6.2 Marginaleffekter vid in- respektive utflyttning
Nedan redovisas effekterna av att personer i olika åldrar flyttar in till Tranås kommun. Som det visar sig i tabellen varierar utfallet kraftigt beroende på den flyttande personens ålder. Utjämningssystemets grundtanke är att omfördelningen av resurser vid in- och utflyttning i genomsnitt skall motsvara de förändringar av kostnaderna som befolkningsförändringen antas generera. Detta gäller vid genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå.
Tabell 6.1. Effekter på skatter och statsbidrag vid inflyttning i Tranås kommun, några valda grupper
Ålder Inkomst Kön Skatte- Inkomst- Generellt Ålders- Kostnads- Totalt
intäkter utjämning statsbidrag baserat utjämning statsbidrag
| 19–64 | 0’ man/kvinna | 0 28 061 2 970 | 0 -25 657 5 374 | |
| 19–64 300’ man/kvinna 64 650 -29 479 2 970 | 0 -25 657 12 484 | |||
| 1–2 | 0 man/kvinna | 0 28 061 2 970 | 0 24 941 55 972 | |
| 10–15 | 0 man/kvinna | 0 28 061 2 970 2 621 35 723 69 375 | ||
| 16–18 | 0 man/kvinna | 0 28 061 2 970 3 371 53 292 87 694 | ||
| 65–74 150’ kvinna | 32 325 -709 2 970 365 -16 675 18 276 | |||
| 75–84 150’ man | 32 325 -709 2 970 1 864 9 568 46 018 | |||
| 85+ | 150’ kvinna | 32 325 -709 2 970 6 873 149 151 190 610 |
Kostnadsutjämningen försämras med knappt 26 000 kronor när en person i åldern 19−64 år flyttar in i kommunen. Generellt kan man säga att om det flyttar in en person i åldern 19−64 år minskar andelen barn, ungdomar, äldre och utomnordiska medborgare av den totala befolkningen. Därför kommer kostnadsutjämningen för dessa verksamheter att försämras (se tabell 6.2). Sambandet gäller även vid utflyttning. En person mindre i åldern 19−64 genererar ett tillskott i kostnadsutjämningens övriga delmodeller.
Tabell 6.2. Effekten på kostnadsutjämningens olika delmodeller vid inflyttning av person i åldern 19–64 år i Tranås kommun
Tranås Barnomsorg -4 387 Individ- och fam.omsorg -2 590 Äldreomsorg -7 351 Grundskola -7 628 Gymnasieskola -2 916 Övriga -785 Summa -25 657
6.3 Förändringar i kostnadsutjämningen till följd av den årliga uppdateringen
Kostnadsutjämningen
Kostnadsutjämningen innefattar utjämningsmodeller för 16 verksamheter eller kostnadsslag för kommunerna och tre utjämningsmodeller för landstingen. De utjämningsmodeller som omfördelar mest resurser är de traditionella kärnverksamheterna. Dessa verksamheter står också för störst andel av kommunernas och landstingens kostnader.
Den årliga förändringen i kostnadsutjämningen beror på att underlaget uppdateras. Sådana förändringar bör slå igenom då de motsvaras av en motsvarande förändring i den faktiska relativa kostnadsstrukturen. Den årliga förändringen av kostnadsutjämningen bör därför tillåtas slå igenom fullt ut vid de årliga uppdateringarna. Något som också kan ge stora effekter vid uppdateringar är om nivån på någon enskild uppgift passerar en uppsatt gräns vilket gör att kommunens bidrag/avgift förändras på ett till synes omotiverat sätt. Sådana gränser finns exempelvis i delmodellerna för vatten och avlopp, befolkningsminskning (delen som beaktar elevförändringarna), samt administration och räddningstjänst.
Kommittén anser att man i den mån det är möjligt bör utforma delmodellerna så att dessa effekter kan undvikas. I delmodellen för befolkningsminskning föreslår kommittén en sådan lösning. När det gäller vatten och avlopp föreslår kommittén att denna delmodell utgår.
När det gäller de årliga förändringarna ligger 50 till 60 procent av kommunerna inom intervallet plus/minus 200 kronor för kostnadsutjämningen totalt. Andelen inom detta intervall ökar under perioden 2000−2003, från 51 till 62 procent. För 34 procent av kommunerna har bidraget/avgiften sammantaget förändrats med mer än plus 600 kronor per invånare mellan 2000 och 2003. För endast 4 procent av kommunerna har bidrag/avgiften sammantaget förändrats med mer än minus 600 kronor per invånare mellan 2000 och 2003.
Utfallsförändringar på grund av den löpande uppdateringen i kostnadsutjämningen
Figur 6.2. Total förändring i kostnadsutjämningen 2000−2003. Antal kommuner per intervall
50 46 45
38 40
33 34 34 35 30 30 25
18 20 Antal kommuner 15 11 11 10 7 6 6
5 4 4 5 2 0
-1 000 till -800 -800 till -600 -600 till -400 -400 till -200 -200 till 0 0 till 200 200 till 400 400 till 600 600 till 800 800 till 1 000 1 000 till 1 200 1 200 till 1 400 1 400 till 1 600 1 600 till 1 800 1 800 till 2 000 över 2 000
Tabell 6.3. Antal kommuner med stora förändringar
| Årlig förändring | Ett år | Två år varav i följd | Tre år | |
| <–200 | 45 | 12 | 8 | 2 |
| >+200 | 76 | 79 | 53 | 23 |
En årlig förändring på 200 kronor per invånare bör en kommun kunna hantera utan större problem. De nuvarande införandereglerna bygger på detta antagande. Det motsvarar cirka 14 öre på skattesatsen för genomsnittskommunen. Tabell 6.4. Maximal förändring i kostnadsutjämningen
2000 till 2001 2001 till 2002 2002 till 2003 2000 till 2003 Max 1 293 1 196 949 2 142 Min -553 -644 -605 -952
De maximala bidragsförändringarna redovisas i tabell 6.4.
Utfallsförändringar på grund av den löpande uppdateringen i kostnadsutjämningen
Det är 23 kommuner som har haft en positiv förändring på mer än 200 kronor per år. Samtliga kommuner utom en är mindre än mediankommunen (cirka 15 200 personer). De flesta kommuner erhåller i utgångsläget ett bidrag, endast 3 kommuner betalar en avgift. Merparten av den positiva förändringen kan härledas till ökad ersättning i delmodellen befolkningsminskning och ett ökat bidrag i delmodellen för äldreomsorgen. Flertalet kommuner har också fått en ökad ersättning i delmodellen för gymnasieskolan. Det är 14 kommuner som har haft en negativ förändring på mer än 200 kronor två eller tre år. Hälften av dessa kommuner har fler än 30 000 invånare. Merparten av kommunerna betalar i utgångsläget en avgift. Endast en kommun ligger i skogslänen. Orsaken till den negativa förändringen är blandad, ökad avgift i delmodellerna för äldreomsorg, grundskola och gymnasieskolan, men även inom övriga verksamheter.
6.3.1 Förändring i kostnadsutjämningens olika delar
Figur 6.3. Total positiv förändring över 200 kronor i kostnadsutjämningen 2001, 2001 och 2003 antal kommuner per modell
140
121
120
97
100 93
85
78
80
60 54
Antal kommuner 33
40
25 24 22
21 18 20 18
16
20 9
1 2 4 1 1 4
0 0
0
2000/2001 2001/2002 2002/2003
Bo Grsk Gysk Äo Ifo Bef.minsk övrigt Totalt
Utfallsförändringar på grund av den löpande uppdateringen i kostnadsutjämningen
Figur 6.4. Total negativ förändring över 200 kronor i kostnadsutjämningen 2001, 2001 och 2003. Antal kommuner per modell
29 30
26 25
20 20 15 13 Antal kommuner 10 10
9 10 8 8 8
7 7 7
4 5 3 3
2 2 2
0 0 0
2000/2001 2001/2002 2002/2003
Bo Grsk Gysk Äo Ifo Bef.minsk övrigt Totalt
Stor negativ förändring
• För kommuner med sammantaget stora förändringar i kostnadsutjämningen från ett år till ett annat går förändringarna åt samma håll i två eller flera modeller, framförallt i delmodellen i äldreomsorgen. • Vissa kommuner får också stora förändringar i delmodellen gymnasieskolan. I flera fall förklaras förändring i gymnasiemodellen av förändringar i programvalsfaktorn.
• I några kommuner som tidigare haft en kraftigt minskande folkmängd har ersättningen minskat som en följd att befolkningsminskningen har planat ut. • I delmodellen för näringsliv och sysselsättning utgår ersättning för de kommuner som har en andel arbetslösa som överstiger riket med 2 procentenheter. Om andelen uppdateras och kommunen kommer under gränsen försvinner hela bidraget.
6.3.2 Kostnadsutjämningen och kommungrupperna
En analys av förändringen på kommungruppsnivå visar att det skett relativt stora omfördelningar. Det har skett en omfördelning från storstäder till främst industri-, landsbygds- och glesbygdskommuner. Förorterna har vunnit på vissa delar samtidigt som man förlorat på andra delmodeller.
Figur 6.5. Förändring i kostnadsutjämning 2000−2003 per kommungrupp och delmodell, kronor per invånare
2 000
1 500
1 000
500
Kronor per invånare 0
-500
-1 000
Storstäder
Större städer Övriga, större
Glesbygdskom. Övriga, mindre
Förortskommuner Landsbygdskom.
Medelstora städer Industrikommuner
Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola
Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Befolkningsminskning
Övrigt Totalt
I tabell 6.5 redovisas de totala avgifts- och bidragsbeloppen år 2000 och 2003. Här syns tydligt den omfördelning som skett under de senaste åren. Omfördelningen är en effekt av de demografiska förändringar som skett de senaste åren − där ett stort antal yngre vuxna sökt sig till storstadsområdena.
Stockholmsregionen har tappat till övriga Sverige, främst till Norrlandslänen. När det gäller kommunstorlek finns ett samband mellan förändringen i kostnadsutjämningen och storleken på kommunen. De mindre kommunerna har haft en positiv förändring.
Tabell 6.5. Utfall i kostnadsutjämningen 2000 och 2003 samt nettoförändring per kommungrupp
2000 2003 Nettoförändring
Avgift Bidrag Netto Avgift Bidrag Netto Storstäder 0 2 131 2 131 0 1 702 1 702 -429 Förorts- -1 009 102 -907 -1 158 98 -1 060 -153 kommuner Större städer -2 213 47 -2 166 -2 792 32 -2 760 -593 Medelstora städer -719 205 -514 -686 325 -361 153 Industri- -396 171 -225 -205 378 173 398 kommuner Landsbygdskom. -59 283 224 -58 404 346 122 Glesbygdskom. 0 1 319 1 319 0 1 497 1 497 178 Övriga, större -256 237 -19 -223 369 146 166 Övriga, mindre -123 271 148 -124 391 267 119 Totalt -4 777 4 766 -5 247 5 195
6.3.3 Kostnadsutjämningen och befolkningsminskning
När folkmängden minskar i en kommun kompenseras kommunen för detta genom att ersättningen i delmodellen för befolkningsminskning ökar. För närmare beskrivning se kapitlet om befolkningsförändringar. Något som kanske inte är lika känt är att när folkmängden minskar, exempelvis genom utflyttning av personer i åldern 20 till
30 år ökar ersättningen i de åldersberoende delmodellerna. Detta genom att andelen barn och andelen äldre ökar vilket ger en högre standardkostnad. Se exempel i tabell 6.6.
Tabell 6.6. Effekten på kostnadsutjämningens olika delmodeller vid utflyttning av person i åldern 19−64 år i Örnsköldsviks kommun
Örnsköldsvik Barnomsorg 4 387 Ifo 2 449 Äldreomsorg 7 296 Grundskola 7 305 Gymnasieskola 2 763 Befminskning 8 957 Övriga 184 Summa 33 341
Den totala effekten på kommunens inkomster blir knappt minus 3 200 kronor när hänsyn tagits till att skatteintäkter och statsbidrag minskar vid utflyttning.
I figur 6.6 redovisas förändringen av kostnadsutjämningen bidrag/avgift för samtliga kommuner. En gruppering är gjord utifrån befolkningsutvecklingen 1991 till 2001. De 10 procent av kommunerna med den största befolkningsminskningen, mer än 11,5 procent, redovisas i stapeln längst till vänster.
Ju större minskning av befolkningen desto större är den positiva förändringen i kostnadsutjämningen. Kommunerna har fått ett ökat bidrag i delmodellen som kompenserar för befolkningsminskning.
Men betydligt större inverkan har den positiva förändringen i delmodellen för äldreomsorg. Antalet personer över 80 år har ökat med 10 procent sedan 1991. Motsvarande förändring i riket är 25 procent. Men då den totala folkmängden har minskat med över 11 procent ökar andelen personer över 80 år kraftigare än den gör i riket. Detta resulterar i en positiv förändring av kostnadsutjämningen.
Utfallsförändringar på grund av den löpande uppdateringen i kostnadsutjämningen
Figur 6.6. Förändring i kostnadsutjämning 2000 till 2003 per befolkningsförändringsdecil och delmodell
2 000
1 500
1 000
500 kronor per invånare 0
-500
-1 000
<-11,5 <-8,63 <-6,84 <-5,01 <-3,47 <-1,06 <1,88 <5,04 <8,93
<39,16
Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola
Äldreomsorg Individ- och familjeomsorg Befolkningsminskning
Övrigt Totalt
Tabell 6.7. Befolkningsförändring, procent
1991 2001 Föränd. Antal 80+ Decil 1 16 745 18 453 10,2 % Riket 369 578 464 211 25,6 %
Andel 80+
| Decil 1 | 5,42 % | 6,87 % | 26,8 % |
| Riket | 4,30 % | 5,22 % | 21,3 % |
| Skillnad | 1,12 % | 1,65 % |
6.3.4 Kostnadsutjämningen och stabiliteten
Stabilitet har här definierats som att summan av en kommuns förändring av avgiften/bidraget i kostnadsutjämningen under perioden 2000 till 2003 är större än nettoförändringen. Går förändringen av avgiften/bidraget åt samma håll vid varje uppdatering kan det ses som en effekt av en förändrad relativ behovsstruktur i kommunen. Sådana förändringar bör kunna förklaras och accepteras. Men när avgiften/bidraget förändras fram och tillbaka mellan åren kan det vara svårt att förstå logiken i kostnadsutjämningssystemet.
För att kostnadsutjämningen skall anses instabil måste kommunen ha haft minst en positiv och en negativ förändring på 200 kronor. Totalt är det 25 kommuner som upplevt detta under perioden 2000 till 2003. För flera av dessa kommuner har dock nettoförändringen under perioden varit liten.
Om det är en enstaka delmodell som svänger fram och tillbaka kan det finnas anledning att försöka öka stabiliteten i samband med att kostnadsutjämningen ses över. Är det däremot så att flera enskilda delmodeller förändras åt samma håll får detta ses som en naturlig effekt av den demografiska utvecklingen i kommunen.
Figur 6.7. Förändring i kostnadsutjämningen årligen 2000−2003 samt totalt under perioden 2000−2003
1500
1000
500
0
Kronor per invånare
-500
-1000
Eda Laxå Nora
Kinda Norsjö
Mullsjö Dals-Ed Storfors Malung Vännäs
Nykvarn Bromölla Essunga Sotenäs Vansbro
Vadstena Karlsborg Munkedal
Östhammar Oxelösund Askersund
Valdemarsvik Stenungsund
Smedjebacken
Skinnskatteberg
2000 till 2001 2001 till 2002 2002 till 2003 Netto
Gör man motsvarande analys per delmodell kan det konstateras att det är ytterst få fall där en enskild modell förändras kraftigt åt olika håll under perioden. Det rör sig om en till tre kommuner per delmodell. Undantaget är delmodellen för gymnasieskolan där det är något fler kommuner som har upplevt stora svängningar.
En orsak till stora förändringar mellan åren kan vara att kommunens värde passerar en uppsatt gräns i någon modell och på så sätt förlorar ersättning. I det senare fallet blir effekten desto mer kännbar ju högre den lägsta ersättningsnivå är. Börjar ersättningen vid noll är det inget problem. Dylika gränser finns i delmodellerna för: • befolkningsminskning 7−18 år • vatten och avlopp • administration, räddningstjänst med mera • kollektivtrafik
I delmodellen för befolkningsminskning finns ett generellt villkor att den totala befolkningen skall ha minskat med två procent för att ersättning skall utgå för minskat antal elever. Uppfylls inte den gränsen utgår ingen ersättning oavsett om antalet skolelever fortfarande minskar. Eftersom ersättningen per elev är högt satt blir förlusten stor om kommunen inte längre uppfyller det generella villkoret.
I delmodellen för vatten och avlopp finns det 11 olika standardkostnadsklasser allt beroende vilken bebyggelsestruktur samt vilka markförhållanden som råder i kommunen. När bebyggelsestrukturen (mäts genom tätortsgraden) uppdateras kan kommunen få en förändrad ersättning. Då det skiljer 50 kronor mellan de olika klasserna blir förändring minst detta belopp vid byte av ersättning. Sedan 2000 har bebyggelsestrukturen uppdaterats en gång, inför bidragsåret 2003. Detta resulterade i att 10 kommuner fick förändrade ersättningar, merparten negativa sådana. För den enskilde kommun kan dessa förändringar te sig konstiga då deras kostnader inte förändras på samma sätt.
I delmodellen för administration, räddningstjänst med mera finns det åtta olika standardkostnadsnivå från 150 till 850 kronor per invånare. Standardkostnaden räknas fram med hjälp av folkmängden, antalet invånare per kvadratmeter samt tätortsgraden. Befolkning uppdateras varje år, tätortsgraden när tillfälle ges. Stora
förändring kan uppstå vid uppdateringar, som mest plus/minus 650 kronor.
I delmodellen för kollektivtrafik mäter man andelen personer som bor i tätorter med fler än 20 000 invånare. Vid uppdatering kan det, om en eller fler tätorter i ett län kommer under denna gräns, bli en minskad ersättning för länet vilket drabbar samtliga av länets kommuner.
6.4 Överväganden och förslag
Kommittén anser att man inte bör införa någon begräsning på hur mycket en kommuns avgift/bidrag får förändras mellan åren. Att flertalet modeller förändras åt samma håll vissa år vilket sammantaget ger en stor effekt för den enskilde kommunen är det en effekt av valet av metod. Varje delmodells standardkostnad räknas ut separat och skall spegla den relativa strukturen i den enskilda verksamheten.
För att minska stora förändringar bör man istället söka öka stabiliteten i de olika delmodellerna.
Kommittén förslår exempelvis i utvärderingen av delmodellen för gymnasieskolan att programvalsfaktorn skall räknas på ett tvåårsgenomsnitt. Ett sådan förändring minskar förändringarna mellan åren.
När det gäller delmodellen för befolkningsminskning föreslår kommittén att nuvarande kompensation förändras. Nuvarande spärr på den totala folkmängden tas bort samtidigt som ersättningen sänks.
Delmodellen för vatten och avlopp förslås utgå ur kostnadsutjämningen.
Delmodellen för räddningstjänst, administration m.m. skall enligt kommittén förslag slås samman med ett antal andra delmodeller inom ramen för kostnadsutjämningen.
7 Vissa verksamhetsövergripande aspekter
7.1 Kommunernas faktorkostnader
Ett vanligt synsätt när man studera kommunernas kostnader är verksamhetsperspektivet, t.ex. vad grundskolan kostar. Utjämningssystemets struktur bygger till största del på detta synsätt. Vissa inslag av att kompensera för kostnader som förekommer i produktionen av de flesta verksamheter, så kallad faktorkostnader, görs i delmodellen för uppvärmning där kommunerna kompenseras för de skillnader i lokalkostnader som beror på klimatet. Vidare kompenseras vissa kommuner för kvardröjande merkostnader i löneläget på grund av det tidigare kallortstillägget.
Analyserar man kostnaderna utifrån de olika kostnadsslagen kan man se att den enskilt största kostnaden är den egna personalen, som tar i anspråk 53 procent av kommunernas resurser. Till detta kommer personalrelaterade kostnader i delar av kommunernas verksamhet som inte bedrivs i egen regi. Om man lägger till dessa tjänster utgör de personalrelaterade kostnaderna för kommunerna som helhet knappt 70 procent.
De resterande 30 procenten av de totala kostnaderna består till största delen av lokalkostnader (10 procent), inköp av varor (6 procent) och transfereringar (6 procent) varav hälften går till enskilda personer.
Vissa verksamhetsövergripande aspekter
Figur 7.1. Fördelning av kommunernas kostnader på kostnadsslag år 2001, cirka 350 miljarder kronor
Kalkylerade
Fördelade kostnader kapitalkostnader
8% 7%
Externa lokalhyror
3%
Bidrag o
transferingar
6%
Personalkostnader
53%
Övriga tjänster
6%
Köp av verksamhet
11%
Externa varor
6%
Källa: SCB.
De faktorkostnader som utgör den större delen av kommunernas verksamhet och är intressanta ur ett strukturellt perspektiv är personal- och lokalkostnader.
7.1.1 Personalkostnader
Personalkostnaderna består dels av löner till de anställda, dels av arbetsgivaravgifter. De senare utgörs till största del av de lagstadgade arbetsgivaravgifterna, en mindre del är avtalsenliga. Personalkostnadsandelen skiljer sig mellan olika verksamheter. Barn- och äldreomsorg är de verksamheter med högst andel,
80 respektive 81 procent. Se tabell 7.1.
Tabell 7.1. Personalkostnadsandel per verksamhet år 2000
Verksamhet Personalkostnadsandel, % Barnomsorg 80 Grundskola 73 Gymnasieskola 65 Äldreomsorg 81 Totalt 68
Källa: Svenska Kommunförbundet.
Den del av skillnaden i personalkostnader mellan kommunerna som beror på skillnader i åldersstrukturen kompenseras i respektive verksamhets delmodell.
Personaltäthet
En hög personaltäthet ger höga personalkostnader som i sin tur ger höga verksamhetskostnader, detta givet en viss lönenivå.
Personaltätheten kan också ses som ett servicemått och i viss mån vara en indikator på skillnader i verksamhetens kvalitet. Den kan också vara av strukturell karaktär. En högre andel äldre kräver mer personal, är de äldres hälsa dessutom sämre krävs det ytterligare personal.
Ska man jämföra skillnader i personaltäthet mellan olika kommuner bör man försöka eliminera eventuella skillnader som beror på strukturella faktorer såsom åldersstruktur. Detta görs enklast genom att mäta personaltätheten per brukare, exempelvis per elev. Strukturella skillnader som beror på geografiska faktorer kan vara svårare att sortera bort.
Barnomsorg
Inom barnomsorgen, här kommunal förskola, är den genomsnittliga personaltätheten 5,3 barn per årsarbetare. Den enda kommungrupper som väsentligt avviker från genomsnittet och övriga grupper är glesbygdskommunerna. I denna grupp går det endast 4,7 barn per årsarbetare. Skillnaderna mellan grupperna har minskat under de senaste åren.
Vissa verksamhetsövergripande aspekter
Figur 7.2. Personaltäthet i förskolan 2001, barn per årsarbetare
7,00
| 6,00 5,6 | 5,6 5,4 5,1 | 5,7 5,4 5,4 5,4 5,5 5,4 5,4 | 5,6 5,3 | 5,4 5,1 | 5,6 5,3 | 5,6 5,3 |
| 5,00 | 4,7 |
4,00 3,00 Barn per årsarbetare 2,00 1,00 0,00
Storstäder
kommuner kommuner
Större städer Övriga större
Övriga mindre
Förortskommuner Medelstora städer Industrikommuner
Glesbygdskommuner Samtliga kommuner
Landsbygdskommuner
Barn per årsarbetare, enskild förskola Barn per årsarbetare, kommunal förskola
Källa: Skolverket.
Inom fritidsverksamheten är skillnaderna större. Det är framför allt förorter, större och medelstora städer som har fler barn per anställda än genomsnittet. Fritidsverksamheten utgör dock en mindre del av barnomsorg varför detta inte slår igenom i kostnaden.
Grundskola
Vid en analys av antalet lärare per elev kan konstateras att det är två kommungrupper som avviker från övriga – storstäderna och glesbygdskommunerna. I storstädernas fall beror skillnaden på betydande undervisning i modersmål och svenska som andraspråk. Exkluderas denna personalkategori hamnar lärartätheten för storstäder i nivå med övriga grupper. Glesbygdskommunernas högre värde förklaras delvis av att de av geografiska skäl bedriver mindre skolor med mindre antal elever per klass vilket i sin tur ger en högre lärartäthet.
Vissa verksamhetsövergripande aspekter
Figur 7.3. Personaltäthet i grundskolan 2001, lärare per 100 elever
10
9 8,2 8,5
7,7 7,7 7,9 7,8 7,7 7,7 7,8
8 7,5
7
6
5
4
3
Lärare per 100 elev
2
1
0
Storstäder
kommuner kommuner
Större städer Övriga större
Övriga mindre
Förortskommuner Medelstora städer Industrikommuner
Glesbygdskommuner Samtliga kommuner
Landsbygdskommuner
Lärare (heltidstj.) per 100 elever
Källa: Skolverket.
Den skillnad i lärartäthet och kostnad som beror på att glesbygdskommunerna är tvungna att bedriva mindre skolenheter kompenseras i tillägget för små skolor och skolskjutsar. Skillnaden för storstäderna som beror på en större omfattning av modermålsundervisning och undervisning av svenska som andraspråk kompenseras i tillägget för modermålsundervisning.
Gymnasieskola
Lärartätheten i gymnasieskolan skiljer sig mer mellan kommungrupper än vad fallet är i grundskolan. Storstäderna har den lägsta lärartätheten medan glesbygdskommuner har den högsta. En förklarande faktor kan vara elevernas val av program. Praktiska program har en högre lärartäthet än teoretiska. Desto fler elever som väljer praktiska program ger allt annat lika en högre lärartäthet. Glesbygdskommunerna har den dyraste programvalsstrukturen och högst andel elever på praktiska program. Detta ger en hög lärartäthet.
Vissa verksamhetsövergripande aspekter
Figur 7.4. Personaltäthet i gymnasieskolan 2001, lärare per 100 elever
12,0 10,9
9,7 9,9
10,0 9,4 9,0
8,5 8,6
8,0 8,0
8,0 6,9
6,0
4,0
Lärare per 100 elev
2,0
0,0
Storstäder
kommuner kommuner
Större städer Övriga större
Övriga mindre
Förortskommuner Medelstora städer Industrikommuner
Glesbygdskommuner Samtliga kommuner
Landsbygdskommuner
Lärartäthet per 100 elev inkl gymnasieförbund (258 k:n)
Källa: Skolverket.
Tabell 7.2. Antal elever per elev och skola 2001 efter kommunstorlek
| Folkmängd | Lärartäthet | Antal elever per skola |
| 0– 4 999 | 9,9 | 54 |
| 5 000–9 999 | 10,5 | 127 |
| 10 000–14 999 | 9,2 | 249 |
| 15 000–19 999 | 8,8 | 482 |
| 20 000–29 999 | 8,4 | 727 |
| 30 000–49 999 | 8,1 | 899 |
| 50 000–99 999 | 8,0 | 896 |
| 100 000–199 999 | 7,9 | 837 |
| 200 000–800 000 | 7,0 | 777 |
Källa: Skolverket.
Det finns också ett samband mellan kommunens storlek och lärartätheten, ju mindre kommun desto högre lärartäthet. Detta gäller ner till de allra minsta kommunerna. De större kommunerna
Vissa verksamhetsövergripande aspekter
kan ha fler elever per skola, hålla ett bredare programurval samt fylla sina klasser. Detta ger samordningsvinster och verksamheten behöver inte samma lärartäthet. Det motsatta förhållandet gäller i mindre kommuner. Den skillnad i lärartäthet och kostnad som beror på elevernas programval kompenseras i tillägget för programvalet. Någon kompensation för små gymnasieskolor utgår inte. Kommuner med ett lite elevunderlag och stort avstånd till andra gymnasieorter får ersättning för resekostnader och inackordering oavsett om kommunen bedriver gymnasieutbildning eller inte. För de kommuner som bedriver en egen gymnasieskola trots ett litet elevunderlag fungerar denna ersättning som en kompensation för små gymnasieskolor.
Äldreomsorg
Personaltätheten inom äldreomsorgen, här mätt som antal årsarbetare per vårdtagare, för storstäderna avviker nedåt från övriga kommungrupper och genomsnittet i riket.
Figur 7.5. Personaltäthet inom äldreomsorg 2001, endast verksamhet och vårdtagare i egen regi
0,80
0,69 0,71
0,70 0,66 0,67 0,68 0,68 0,67
0,65
0,61
0,60
0,49
0,50
0,40
0,30
0,20
Antal årsarbetare per vårdtagare 0,10
0,00
Storstäder
Större städer Övriga, större
Glesbygdskom. Övriga, mindre
Förortskommuner Landsbygdskom.
Medelstora städer Industrikommuner ovägt medelvärde
Antal årsarbetare per vårdtagare
Källa: Skolverket: Vad kostar verksamheten i din kommun 2001, SCB.
Personaltätheten påverkas av vilken mix av ordinärt och särskilt boende kommun väljer. Den senare är mer personalintensiv. En högre andel med hjälp i ordinärt boende ger allt annat lika en lägre personaltäthet. Storstäderna har valt en fördelning mellan verksamheterna där man i åldersgruppen över 80 år väljer att hjälpa personerna i hemmet i stället på någon form av boende. Se tabell 7.3. Detta förklarar delar av skillnaden i personaltätheten mellan storstäder och övriga kommungrupper.
Vissa skillnader i val omsorgsform kan vara orsakade av strukturella förhållanden. De orsaker som beror på de äldres hälsa kompenseras genom en högre normkostnad i delmodellen för äldreomsorg. Finns det av geografiska skäl, och inte främst av hälsoskäl, behov att samla de äldre till någon form av boende kompenseras kommunerna i den del i delmodellen för äldreomsorgen som beaktar behovet av institutionsboende i glesbygd.
Tabell 7.3. Andel personer med omsorg 80+ uppdelat på omsorgsform 2001, procent
Kommungrupp Hemtjänst, 80+ Särskilda boendeformer, 80+ Storstäder 19,5 18,1 Förortskommuner 17,5 19,9 Större städer 18,0 20,0 Medelstora städer 18,4 20,5 Industrikommuner 16,1 21,2 Landsbygdskommuner 17,4 20,5 Glesbygdskommuner 19,9 23,5 Övriga, större 17,9 20,6 Övriga, mindre 17,1 21,2 Riket 17,6 20,9 Källa: Socialstyrelsen.
Löner
Kommittén har med underlag från Kommunförbundets personaloch lönestatistik följt upp löneutvecklingen i kommunerna. Lönenivåerna har gjorts mer jämförbara genom att lönenivån för olika personalgrupper per kommun har viktats efter den genomsnittliga personalstrukturen inom respektive sektor i landet som helhet. Bearbetningar har gjorts för åren 1993, 1997, 2001 och 2002.
Lönenivåerna i kommunerna som 1993 var högst i Norrbottens län är under senare år högst i Stockholms län. De relativa lönenivåerna har sjunkit mest i de tre nordligaste länen. Men även i andra län utan kallortskommuner har likartade förändringar ägt rum.
I nuvarande kostnadsutjämning utgår en ersättning till de före detta kallortskommunerna. Den uppföljning som kommittén gjort visar att de inte finns några större kvardröjande kostnader för detta i de aktuella kommunerna. Kommittén föreslår därför att den aktuella delmodellen skall utgå, se avsnitt 4.12.
Det finns skillnader i lönenivå mellan olika regioner. Kommunerna i Stockholms län har en genomsnittlig lönenivå som ligger 6 till 7 procent över riksgenomsnitt. Den verksamhet som ligger högst är teknik samt vård och omsorg. Den senare gruppen utgör en större personalgrupp och påverkar därmed genomsnitt mer. För övriga grupper är skillnaden inte lika stor. De är främst inom vård och omsorg som det varit en bristsituation i Stockholmsregionen de senaste åren. Detta kombinerat med flera konkurrerande arbetsgivare (exempelvis bemanningsföretag) har drivit upp lönerna i regionen. Samma konkurrens om personalen finns inte i samma utsträckning på andra håll i landet.
Hur mycket av den högre nivån som är en effekt av bristsituationen och hur mycket som är en självvald nivå är svårt att veta. Sedan är det inte självklart att nuvarande skillnader kommer att bestå över tiden. Kommittén menar att det är riskfyllt att införa en kompensation för löneläge då den i hög grad är påverkbar och eventuellt tillfällig.
7.1.2 Lokalkostnader
Kommunerna äger och förvaltar cirka 50 miljoner kvadratmeter lokalyta. Kostnaderna för detta uppgår till drygt 30 miljarder kronor. Lokalinnehavet varierar mellan kommungrupperna, per person har glesbygdskommunerna mest lokaler medan förortskommunerna har minst. Lokalinnehavet säger dock inte hela sanningen om kommunernas lokalanvändning. Vissa kommuner hyr ut lokaler de inte har behov av till företag eller egna bolag. Andra kommuner behöver hyra lokaler från egna bolag eller på den öppna marknaden för att täcka sina behov.
I genomsnitt kostar lokalerna cirka 3 000 kronor per invånare, motsvarande 26,5 miljarder kronor. Denna kostnad innehåller både kostnader för de lokaler som kommunerna själva äger och förvaltar och kostnader för inhyrda lokaler.
Kostnaden för kommunernas lokaler har minskat de senaste åren, utan att den genomsnittliga lokalytan har minskat. Det har skett en kostnadseffektivisering samtidigt som räntekostnaderna har minskat de senaste åren. Många kommuner har också arbetat medvetet med att sänka sina lokalkostnader.
Barnomsorg
Kostnader för lokaler och inventarier inklusive fastighetsskötsel och städning uppgick 2001 till 11 000 kronor per heltidsbarn. Högst kostnad har större städer följt av glesbygdskommunerna. Låga kostnader jämfört med snittet har förortskommunerna och landsbygdskommunerna. Kostnaderna för lokalerna påverkas av fördelningen av omsorgsformer. En hög andel familjedaghem ger exempelvis mindre lokaler och lägre lokalkostnader. Hur mycket kommunen äger själv eller hyr kan också påverka kostnaden.
1
Förvaltningsnyckeln 2002, Svenska Kommunförbundet.
Vissa verksamhetsövergripande aspekter
Figur 7.6. Lokalkostnad per heltidsbarn i barnomsorg 2001
16 000 14 000 11 923 11 561 12 000 11 162 10 629 10 593 10 433 10 161 10 014 9 642 10 000 9 062 8 000 6 000
Kronor per heltidsbarn 4 000 2 000 0
Storstäder kommuner kommuner Större städer Större övriga Mindre övriga Förortskommuner Medelstora städer Industrikommuner Glesbygdskommuner Samtliga kommuner Landsbygdskommuner Lokalkostnad
Källa: Vad kostar verksamheten i din kommun 2001, SCB.
Figur 7.7. Lokalyta per heltidsbarn i barnomsorg 2001
12 10,3 10 9,5 9,5 8,8 8,8 8,3 7,8 8 7,2 6,5 6
2 Uppgift saknas Kvadratmeter per heltidsbarn 0
Storstäder kommuner kommuner Större städer Större övriga Mindre övriga Förortskommuner Medelstora städer Industrikommuner Glesbygdskommuner Samtliga kommuner Landsbygdskommuner Kvadratmeter per heltidsbarn
Källa: Svenska Kommunförbundet, förvaltningsnyckeln 2002.
Vissa verksamhetsövergripande aspekter
När det gäller lokalytan inom förskoleverksamheten finns det skillnader mellan kommungrupperna som kan förklara delar av skillnaderna i kostnaderna. Landsbygdskommunerna har få kvadratmeter per heltidsbarn vilket förklarar den låga lokalkostnaden. Glesbygdskommunerna och de större städerna hade relativt höga lokalkostnader och har en lokalyta som överstiger genomsnittet.
Grundskola
Kostnader för lokaler och inventarier inklusive fastighetsskötsel och städning uppgick 2001 till 11 400 kronor per elev. Högst kostnad har storstäderna följt av glesbygdskommunerna. Övriga kommungruppers värden ligger kring genomsnittet.
Figur 7.8. Lokalkostnad i grundskolan 2001, kronor per elev
18 000
16 000 15 400
14 000 12 800
11 700 11 400
12 000 10 900 10 700 10 900
10 300 10 000 10 300
10 000
8 000
Kronor per elev 6 000
4 000
2 000
0
Storstäder
kommuner kommuner
Större städer Övriga större
Övriga mindre
Förortskommuner Medelstora städer Industrikommuner
Glesbygdskommuner Samtliga kommuner
Landsbygdskommuner
Lokalkostnad
Källa: Skolverket.
Höga lokalkostnader per elev beror antingen på stor lokalyta per elev eller på hög kostnad per kvadratmeter eller en kombination av båda.
Vissa verksamhetsövergripande aspekter
Den högre lokalkostnaden för glesbygdskommunerna förklaras av större lokalyta per elev. Kostnaden per kvadratmeter ligger i nivå med genomsnittet. Den större lokalytan i glesbygdskommunerna förklaras av att antalet elever per skola är färre. I delmodellen för grundskolan kompenseras kommunerna för små skolor.
Figur 7.9. Kvadratmeter per elev samt lokalkostnad per kvadratmeter i grundskolan 2001
25 1 200
20 1 000
Kvadratmeter per elev 5
200 Kronor per kvadratmeter
0 0
Storstäder
kommuner kommuner
Större städer Övriga större
Övriga mindre
Förortskommuner Medelstora städer Industrikommuner
Glesbygdskommuner Samtliga kommuner
Landsbygdskommuner
Lokalyta Kostnad per kvm
Källa: Skolverket.
Tabell 7.4. Antal elever per grundskola 2001
Kommungrupp Antal elever per skola
Storstäder 330 Förortskommuner 284 Större städer 233 Medelstora städer 209 Industrikommuner 194 Landsbygdskommuner 167 Glesbygdskommuner 111 Större övriga kommuner 183 Mindre övriga kommuner 166
Källa: Skolverket.
Vissa verksamhetsövergripande aspekter
Storstäderna har däremot en yta per elev som ligger i nivå med genomsnittet. Den högre lokalkostnaden förklaras av en högre kostnad per kvadratmeter. Även förortskommunerna har en högre kostnad per kvadratmeter. Detta är en effekt av högre markkostnader och en högre hyresnivå i storstadsregioner. Någon kompensation för detta utgår inte i kostnadsutjämningen.
Gymnasieskola
För gymnasieskolan är situationen likartad den inom grundskolan. Skillnaderna i lokalkostnader är dock inte lika stora. Storstäderna har en hög kostnad per kvadratmeter men då lokalytan per elev är lägre ger detta en mindre skillnad i lokalkostnader. Glesbygdskommunerna utmärker sig inte inom gymnasieskolan. Anledningen till detta är förekomsten av små gymnasieskolor inte är lika vanligt som fallet med grundskolan. Större skolenheter ger lägre lokalkostnader.
Figur 7.10. Lokalkostnad i gymnasieskolan 2001, kronor per elev
25 000
20 000
17 600 17 300
16 800
16 000 16 000 15 900
15 300 15 200
15 000
12 200
10 000
Kronor per elev
5 000
0
Storstäder
kommuner kommuner
Större städer Övriga större
Övriga mindre
Förortskommuner Medelstora städer Industrikommuner
Glesbygdskommuner
Landsbygdskommuner
Lokalkostnad
Källa: Skolverket.
Vissa verksamhetsövergripande aspekter
Figur 7.11. Kvadratmeter per elev samt lokalkostnad per kvadratmeter i gymnasieskolan 2001
25 1400
15 800
400 Kronor per elev
Kvadratmeter per elev
0 0
Storstäder
kommuner kommuner
Större städer Övriga större
Övriga mindre
Förortskommuner Medelstora städer Industrikommuner
Glesbygdskommuner
Landsbygdskommuner
Lokalyta Kostnad per kvm
Källa: Skolverket.
Äldreomsorg
Lokalkostnaderna inom äldreomsorgen per person över 65 år varierar mycket mellan kommungrupperna. Glesbygdskommunerna har mer än dubbelt så höga lokalkostnader som storstäderna. Men eftersom servicenivån, det vill säga hur många som får hjälp i särskilt boende, skiljer sig mellan kommungrupperna är antalet personer över 65 år mindre lämplig som målgrupp. Mäts lokalkostnaderna per vårdtagare inom särskilt boende minskar skillnaderna. Storstäderna är dock fortfarande den grupp med den lägsta lokalkostnaden, även medelstora städer och övriga mindre kommuner har låga lokalkostnader. Glesbygdskommuner och förortskommuner är de grupper med den högsta lokalkostnaden.
Vissa verksamhetsövergripande aspekter
Figur 7.12. Lokalkostnad i äldreomsorg 2001, kronor per vårdtagare
60 000
50 000 48 766 48 091 48 390
45 132 45 896 44 816
43 255
41 180 41 136
40 000 37 939
30 000
20 000
Kronor per vårdtagare
10 000
0
Storstäder
Större städer Övriga, större
Glesbygdskom. Övriga, mindre
Förortskommuner Landsbygdskom.
Medelstora städer Industrikommuner ovägt medelvärde
Lokalkostnad, netto
Källa: Vad kostar verksamheten i din kommun 2001, SCB.
7.1.3 Överväganden
Genom att regionala skillnader i lönenivåer inte längre avgörs genom centralt reglerade avtal kan eventuella merkostnader för högre löneläge inte längre betraktas som en helt opåverkbar faktor för den enskilda kommunen. Kommittén är medveten om att lönenivåerna i kommuner i olika delar av landet kan påverkas av den lokala och regionala arbetsmarknaden. Genom att kommuner och landsting själva förhandlar om lönerna på den lokala och regionala nivån kan man dock inte utesluta att kommuner och landsting själva kan påverka lönenivån i sina organisationer. Kommittén anser därför att skillnader i lönenivåer inte skall beaktas i kostnadsutjämningen. När det gäller lokalkostnaderna finns vissa skillnader som skulle kunna vara en effekt av en högre hyresnivå och högre markpriser. Skillnader i lokalkostnader beaktas i någon mån i kostnadsutjämningen genom delmodellen byggkostnader.
Det finns skillnader i både lokal- och personalkostnader som är en effekt av dåliga geografiska förutsättningar. I flertalet av dagens verksamhetsdelmodeller kompenseras kommunerna för dessa merkostnader.
7.2 Utbudsnivå och kostnader
En av de grundläggande tankarna för nuvarande system, liksom i de förändringar som kommittén föreslår, är att utjämningen enbart skall avse strukturellt betingade kostnadsskillnader.
Strukturella skillnader kan dels bero på skillnader i behov av service och stöd, dels på strukturellt betingade skillnader i kostnader för att tillgodose dessa behov. Kostnadsutjämningen skall således inte kompensera för skillnader i utbudsnivå, avgiftssättning, kvalitet och effektivitet.
Kommittén har velat belysa hur utbudsnivå och kostnader inom skilda verksamheter kan se ut jämfört med utredningens beräkning av standardkostnader och de behov som ligger till grund för dessa.
I analysen av kostnadsutjämningens olika delmodeller har förklaringsgraden mot kostnaden använts som ett mått på modellens träffsäkerhet. Ett sätt att utvärdera träffsäkerheten i olika utjämningsmodeller är att jämföra de beräknade standardkostnaderna med de faktiska kostnaderna enligt kommunernas redovisning. Genom att beräkna förklaringsgraden får man en uppfattning om hur stor del av variationerna i de faktiska kostnaderna som kan förklaras av de variabler som ingår i utjämningsmodellen. Den del som inte förklaras beror på andra faktorer, t.ex. skillnader i servicegrad och effektivitet, eller skillnader i gränssnitt för huvudmannaskap mellan kommunerna och landstingen.
En låg förklaringsgrad behöver således inte betyda ett det är en dålig modell utan att variationerna i de faktiska kostnaderna till stor del beror på skillnader i servicegrad och effektivitet etc. Däremot, om förklaringsgraden är hög är det rimligt att anta att modellen är träffsäker, såvida det inte finns ett samband mellan de valda faktorerna och servicegraden/effektiviteten.
Totalt sett förklarar nuvarande strukturkostnad cirka 75 procent av kostnadsskillnaderna kommunerna emellan. De resterande 25 procent förklaras således av skillnader i utbudsnivå, avgiftssättning, gränssnitt mot landstinget, kvalitet och effektivitet. Även skillnader i sättet att beräkna och redovisa kostnader kan vara en
Vissa verksamhetsövergripande aspekter
delförklaring. Alla verksamheter ingår inte i utjämningen och skillnader i icke ingående verksamheter, exempelvis fritid- och kultur kan påverka jämförelsen. En skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad som går att mäta är den som ges av en högre eller lägre utbudsnivå än genomsnittet. Svenska kommunförbundet har utvecklat en metod för att översiktligt beskriva utbudsnivån. Detta index ger en bild av hur omfattande kommunens verksamhet är i relation till antal personer i respektive brukargrupp (skolbarn, ålderspensionärer etc.). Serviceindex beaktar dock inte skillnader i behov inom t.ex. barnomsorgen som beror på föräldrarnas förvärvsfrekvenser. Alla kommunala verksamheter ingår inte i modellen. Det gäller sådana verksamheter där höga kostnader sannolikt mer beror på strukturella förhållanden än servicenivå. Bland annat ingår inte arbetsmarknadsåtgärder, gator och vägar samt individ- och familjeomsorg.
Figur 7.13. Utbudsnivå 2001, index riket=100
140 120 100 80 60 40 20 Utbudsindex (riket=100) 0
Storstäder
Större städer kommuner kommuner
Övriga, större
Övriga, mindre
Förortskommuner Landsbygdskom.
Medelstora städer Industrikommuner
Glesbygdskommuner
skola barnomsorg äldreomsorg fritid o kult
Källa: Svenska Kommunförbundet.
Serviceindex varierar kraftigt mellan kommunerna. I ovanstående figur har index beräknats på kommungrupper. Trots den utjämning som då sker, finns det påtagliga skillnader mellan kommungrupperna. En viktig förklaring till varför utbudsnivån varierar mellan kommunerna är att behoven ser olika ut. Inom barnomsorgen kan skillnaderna i stor utsträckning förklaras av andelen barn med förvärvsarbetande föräldrar. Inom äldreomsorgen kan skillnaderna i utbudsnivå delvis förklaras av t.ex. andelen ensamboende och yrkesbakgrund eftersom skillnader i ålderssammansättningen är beaktad. För utbildningsområdet, som på ett likartat sätt för alla kommuner, omfattar alla barn i grundskoleåldrar och nästan alla i gymnasieåldrarna, är skillnaderna små.
Men för barnomsorgen ligger serviceindex väsentligt högre i storstäderna, förorterna och de större städerna än genomsnittet för landets kommuner. Inom äldreomsorgen är bilden den motsatta, glesbygdskommunerna ligger väsentligt högre än övriga kommungrupper och förorter ligger genomsnittligt under övriga kommungrupper.
Inom fritid- och kultur är det storstäderna, större städer samt glesbygdskommuner som ligger högt. I de senare får troligtvis kommunen ta ett ekonomiskt ansvar i avsaknad av fungerande privat marknad. För storstäderna och de större städerna gäller att de förser omkringliggande kommuner med fritids- och kulturverksamheter.
För att erhålla standardkostnaden för ett flertal verksamheter beräknas först servicebehov och utifrån detta beräknas kostnader. Det gäller t.ex. barnomsorgen, grund- och gymnasieskolan, äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Såväl de beräknade servicebehoven som de slutliga standardkostnaderna är intressanta att jämföra med serviceindex och faktiska kostnader.
Nettokostnaden är en funktion av utbudet, strukturen, effektivitet och avgiftsfinansiering. Om utjämningssystemet fångar upp alla de strukturella faktorerna samt att skillnaden i servicenivån speglas i utbudsindex kommer skillnaderna i effektivitet och avgiftsfinansiering att speglas av skillnader i skattesatsen.
Glesbygdskommunerna har ett nettokostnadsindex på 121 procent. Av denna ”merkostnad” förklaras endast en mindre del av ett högre utbud. Då strukturkostnadsindex ligger på 125 kan, givet ovan nämnda förutsättningar, merparten av den högre kostnadsnivån förklaras av strukturen. Glesbygdskommunerna har en lägre avgiftsfinansiering än riket vilket förklarar det högre skatteuttaget.
Förortskommunerna har ett nettokostnadsindex på 89 procent. Det har också ett lägre utbudsindex, dock inte lika lågt som nettokostnaden indikerar. Då strukturkostnadsindex ligger på 93 kan merparten av den högre kostnadsnivån förklaras av strukturen. Det lägre skatteuttaget hänger samman med bland annat ett högre avgiftsuttag. Här kan också högre effektivitet och/eller lägre kvalitet spela in.
Tabell 7.5. Index för nettokostnader, utbud, strukturkostnad och skattesats 2001. Index riket=100
Nettokostnads- Utbudsindex Struktur- Skatte-
index kostnads- satsindex
index
Storstäder 96,0 106,2 101,1 94,5
Förortskommuner 89,3 98,5 93,5 93,1
Större städer 96,1 104,3 92,4 99,6 Medelstora städer 98,3 101,5 96,1 99,6
Industrikommuner 99,4 98,2 98,6 100,3
Landsbygdskommuner 99,4 96,8 101,0 100,9
Glesbygdskommuner 121,4 104,8 124,9 105,7
Övriga, större 99,7 98,7 97,8 100,6 Övriga, mindre 100,2 98,3 99,4 101,7
Riket 100,0 100,0 100,0 100,0
Exemplet Äldreomsorg
Kommunförbundets serviceindex för äldreomsorg avser hemtjänst och särskilt boende. För personer i åldrarna 65−79 år samt 80 år och äldre har antal hemtjänsttimmar relaterats till antalet personer i dessa två åldersgrupper och vägts samman till ett index avseende hemtjänst. På motsvarande sätt har antalet personer med särskilt boende i de två åldersgrupperna relaterats till totala antalet i dessa åldrar och vägts samman till ett index avseende särskilt boende. Ett sammantaget index för både hemtjänst och särskilt boende har också räknats fram.
Normkostnaderna återspeglar hälsotillstånd och därmed sammanhängande vårdbehov för ålderspensionärerna i kommunen
2
Enligt 2003 års utjämning.
(med hänsyn till ålder, kön, familjesituation, yrkesbakgrund och etnisk bakgrund). Vid beräkningen av standardkostnaden läggs därutöver på strukturellt betingade kostnader för hemtjänst i glesbygd och större behov av särskilt boende i glesbygdskommuner. För att jämföra behovet/normkostnaden enligt utjämningssystemet med serviceindex har kommunens standardkostnad relaterats till antalet personer över 65 år. Standardkostnaden per person över 80 år har omräknats till index, där 100 avser genomsnittet i riket.
Av nedanstående figur framgår att kommunerna har ganska skiftande insatser vad gäller hemtjänst och särskilt boende. I storstäderna, de större städerna och i förortskommunerna är den relativa nivån för hemtjänst högre än för särskilt boende. I glesbygdskommunerna är index för särskilt boende högre än i övriga kommungrupper. Det sammanvägda index för äldreomsorgen totalt ligger lägre än riksgenomsnittet för förortskommuner, för glesbygdskommunerna ligger det markant över riksgenomsnittet. Övriga grupper ligger kring genomsnittet även om fördelningen mellan hemtjänst och särskilt boende skiljer sig mellan grupperna. Med detta sätt att mäta utbudsnivå finns det markanta skillnader i både nivån och avvägningen mellan insatser via hemtjänst respektive särskilt boende.
Figur 7.14. Utbudsnivå för äldreomsorg 2001 samt standardkostnad per 65+, index riket=100
140
120
100
80
60
Index (riket=100) 40
20
0
Storstäder
Större städer kommuner kommuner
Övriga, större
Övriga, mindre
Förortskommuner Landsbygdskom.
Medelstora städer Industrikommuner
Glesbygdskommuner
Äldreomsorg hemtjänst Äldreomsorg särskilt boende Äldreomsorg totalt Standardkostnad äldreomsorg
Variationen i behovet, uttryckt som standardkostnad per person 65 år och äldre är ungefär lika stor som den motsvarande variationen i utbudsnivån. Både glesbygdskommunerna och storstäderna har en servicenivå som överstiger den genomsnittliga. En viss del av det högre utbudet beror på strukturella förhållanden. Glesbygdskommunerna har en servicenivå som överstiger den strukturella nivån. Merkostnaden för detta får kommunen betala genom en högre skatt eller en effektivare verksamhet. För storstäderna gäller det motsatta, strukturnivån är högre än den aktuella servicenivån. Den lägre servicenivån ger utrymme för ett lägre skatteuttag. Förortskommunerna har en servicenivå som överstiger den strukturella nivå, främst inom hemtjänsten.
För större städer och övriga mindre kommuner stämmer utbudsnivå väl överens med de strukturella förutsättningarna. Industrikommuner, landsbygdskommuner samt övriga större kommuner håller en utbudsnivå som understiger den strukturella nivån. För medelstora städer gäller det omvända.
Exemplet från äldreomsorgen visar att det finns tydliga skillnader i utbudsnivå mellan kommunerna och att kommunerna har valt olika vägar att möta servicebehovet. Avvägningen mellan hemtjänst och särskilt boende har motsvarigheter inom barnomsorgen med förskola och familjedaghem, inom sjukvården mellan slutenvård och primärvård etc. Såväl nivån på kommunernas service som hur kommunerna valt att tillgodose behoven återspeglas i de faktiska kostnaderna. Dessa skillnader skall inte beaktas i utjämningssystemet. Det systemet skall ta hänsyn till är om strukturen i kommunen ofrånkomligen ger högre kostnader för att tillgodose servicebehoven. I möjligaste mån har skillnader i behov vägts in i de beräkningar som beskriver servicebehovet.
7.3 Jämställdhetsaspekter
De jämställdhetspolitiska konsekvenserna av utjämningssystemet har belysts av Kommunala utjämningsutredningen och av Utjämningsdelegationen.
Kommunala utjämningsutredningen redovisade i sitt betänkande en genomgång av de jämställdhetspolitiska konsekvenserna av kostnadsutjämningen för kommuner respektive landsting. Utredningen konstaterade att utbudet av kommunal och landstingskommunal service har stor betydelse för individers och hushålls lev-
nadsförhållanden. Män och kvinnor är i olika utsträckning beroende av den kommunala servicen, men utjämningssystemet är utformat så att det skall vara neutralt i dessa avseenden. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting att upprätthålla och utveckla de skilda verksamheterna, men avvägningen mellan olika verksamheter liksom val av utbudsnivå och kvalitet beslutas av de enskilda kommunerna och landstingen.
Sammanfattningsvis konstaterade Kommunala utjämningsutredningen att i utjämningssystemet beaktas genomgående både kvinnors och mäns behov av kommunernas och landstingens service som kan innebära strukturella kostnadsskillnader mellan kommuner respektive landsting. Där så varit befogat bygger utredningens förslag på separata behovsberäkningar för män och kvinnor.
I den efterföljande propositionen ansåg regeringen att det i den fortsatta uppföljningen av utjämningssystemet även bör göras fördjupade jämställdhetsanalyser i vissa delar av kostnadsutjämningen. Det gäller i första hand individ- och familjeomsorg, äldreomsorg samt hälso- och sjukvård.
Utjämningsdelegationen konstaterade i likhet med tidigare utredning och proposition att utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och landsting att bedriva verksamhet. Det är alltså förutsättningarna som skall göras likvärdiga.
Kommunerna och landstingen väljer själva hur de vill väga olika verksamheter mot varandra och vilken utbuds- eller servicenivå de skall ha. Samma sak gäller kvalitén på verksamheterna. Utjämningssystemet skall vara neutralt i dessa frågor. Delegationen ansåg vidare att utjämningens delar skall bygga på identifierbara strukturella behovs- och kostnadsskillnader mellan kommuner respektive landsting.
I en bilaga till betänkandet, Jämställdhetsaspekter på delar av det kommunala utjämningssystemet, redovisades en genomgång av två områden, kollektivtrafik och äldreomsorg, ur jämställdhetsperspektiv. Det framgår tydligt att det är stora skillnader mellan könen inom båda dessa områden. Med utgångspunkt i att det är strukturellt betingade behovs- och efterfrågeskillnader som skall ligga till grund för utjämningen så är det av vikt att faktorer av betydelse tas med redan från början.
Utjämningsdelegationen föreslog att det vid varje uppdatering eller då nya modeller för utjämning skapas skall beaktas om skillnader mellan könen har relevans för det område som behandlas.
Utjämningskommittén delar Utjämningsdelegationens slutsatser. I de förslag till förändringar som kommittén föreslår utgår dessa från en könsuppdelad statistik i de fall en sådan finns tillgänglig och bedömts som relevant att utnyttja för att återspegla skillnader i behov och kostnader mellan könen. Avsaknaden av könsuppdelad statistik inom olika verksamhetsområden innebär emellertid att det inte är möjligt att skapa en enhetlighet i dessa avseenden.
Utjämningskommittén har gjort en jämförelse av de genomsnittliga kostnaderna för män och kvinnor som tillämpas i äldreomsorgsmodellen respektive hälso- och sjukvårdsmodellen – så kallad genderanalys. Se vidare bilaga 10.
I den nuvarande hälso- och sjukvårdsmodell är skillnaderna i den genomsnittliga kostnaden för de olika diagnosgrupperna till övervägande del högre för män än för kvinnor.
Efter den av Utjämningskommittén föreslagna uppdateringen av kostnadsmatrisen till nivån för år 2000 och rättelse av vissa fel krymper skillnaderna avsevärt. Skillnaden mellan den genomsnittliga kostnadsnivån för män och för kvinnor har således jämnats ut för de vårdtunga diagnosgrupperna och närmar sig en jämviktskostnad. Den högsta skillnaden i den för år 2000 uppdaterade beräkningen utgör tio procent i jämförelse med 30 procent år 1998.
Skillnaden mellan den genomsnittliga kostnadsnivån för män och kvinnor för ej vårdtunga grupper har krympt totalt sett genom de föreslagna uppdateringarna. I de äldsta åldrarna syns dock en ökande kostnadsskillnad mellan män och kvinnor bland personer med inkomster under och över median och en kraftigt minskande kostnadsskillnad mellan män och kvinnor bland personer utan inkomst.
I äldreomsorgsmodellen har skillnaderna mellan nuvarande och föreslagna normkostnader mestadels ökat då det gäller fördelningen mellan gifta respektive ensamstående personer. Både män och kvinnor får del av mer resurser som ensamstående än som gifta personer. Skillnaderna i resursfördelningen har dock minskat vid svår ohälsa men ökat vid måttliga och lätta ohälsotillstånd. En förklaring kan vara att kommunernas totala resurser har minskat och att kommunerna därför lägger en ökad andel av resurserna på de mest sjuka och de som inte har anhöriga.
Gifta mäns normkostnad i förhållande till gifta kvinnors normkostnad närmar sig i den nya beräkningsmodellen en mera jämlik fördelning vid svåra ohälsotillstånd. Vid måttliga och lätta ohälsotillstånd förefaller dock vid den kommunala behovsbedömningen fortfarande de gamla och traditionella skillnaderna slå igenom – dvs. att gifta män i större utsträckning än gifta kvinnor förutsätts kunna få frivillig vård av sin make och därför får mindre kommunala resurser.
Skillnaderna i ensamstående mäns normkostnad jämfört med ensamstående kvinnors normkostnad har efter uppdateringen krympt i förhållande till situationen år 1994. Männen får dock fortfarande en större andel av resurserna än kvinnorna vid samma ohälsosituation.
Den uppdaterade beräkningsmodellen innebär således att det underlag som utnyttjas för utjämningen fortfarande avspeglar en ojämlik fördelning av vårdresurserna mellan könen – fast i mindre utsträckning än det underlag som används i nuvarande modell. Detta förhållande binder dock inte biståndsbedömarna i kommunerna. Deras beslut kan grundas helt på en individuell behovsbedömning.
7.4 Integrationsfrågor
Hur befolkningsgrupper med utländsk bakgrund beaktas i utjämningssystemet har bl.a. belysts av Kommunala utjämningsutredningen. I den efterföljande propositionen föreslog regeringen att en ny delmodell som tar hänsyn till andelen barn och ungdomar med utländsk bakgrund skulle införas från 2000.
Utjämningssystemet skall söka beakta strukturellt betingade kostnadsskillnader mellan kommuner respektive landsting. I den mån olika befolkningsgrupper har skilda behov av kommunal service eller stöd skall detta således beaktas. Bland de bakgrundsförhållanden som analyserats och beaktas i delmodellerna för skilda verksamhetsområden ingår också etnicitet. Inom några områden finns verksamheter som är särskilt inriktade mot personer med utländsk bakgrund, som t.ex. modersmålsundervisningen i grundskolan. De flesta kommunala verksamheter är emellertid generellt inriktade och i den mån skilda etniska grupper har större behov av service/stöd och därmed sammanhängande högre kommunala
kostnader så skall detta i möjligaste mån också beaktas i utjämningsmodellerna.
Levnadsförhållandena varierar kraftigt mellan grupper från olika länder. Vistelsetid i Sverige kan vara väsentlig att beakta liksom i vissa sammanhang även förhållanden för andra generationens invandrare. Generellt gäller dock att en väsentlig del av de skillnader, vad gäller behov av samhällsservice och stöd, som finns mellan genomsnittsbefolkningen och olika invandrargrupper förklaras av skillnader i åldersstruktur och socioekonomiska förhållanden.
För var och en de skilda verksamhetsområden som omfattas av utjämningssystemet har en stor mängd indikatorer som skulle kunna förklara de strukturella kostnadsskillnaderna testats av Utjämningskommittén liksom av tidigare utredningar. Däribland ingår olika mått för att beskriva berörda befolkningsgruppers etniska sammansättning.
Vad gäller individ- och familjeomsorg används sedan 2000 variabeln flyktingar eller nära anhöriga som vistats i Sverige mellan 3 och 9 år. Avgränsningen har gjorts mot bakgrund av att staten betalar introduktionsbidrag som avser täcka kommunernas kostnader i ca 3,5 år. Vidare ingår övriga utrikes födda utanför EU och Norden som vistats i landet upp till 20 år. I individ- och familjeomsorgsmodellen (IFO-modellen) ingår också faktorerna arbetssökande utan ersättning från A-kassa samt andel män med låg inkomst. Kommuner med en hög andel flyktingar och övriga utrikes födda har i stor utsträckning även höga värden på variablerna arbetssökande utan ersättning samt män med låg inkomst. Dessa faktorer föreslås ingå även i den förändrade IFOmodell som kommittén föreslår. Kommittén föreslår även att andel barn med utländsk bakgrund 16-19 år används för att beräkna standardkostnaden för delverksamheten barn- och ungdomsvård inom IFO.
I den mån merkostnader för invandring och flyktingmottagande finns inom andra kommunala verksamheter beaktas de inte direkt genom en etnisk faktor i utjämningsmodellerna. Däremot påverkas ersättningen i kostnadsutjämningen i den mån som personer med utländsk bakgrund förekommer i större eller mindre utsträckning i de olika delgrupper som beaktas i olika delar av kostnadsutjämningen.
I nuvarande modell för äldreomsorg, liksom i den uppdaterade version som kommittén föreslår, beaktas bl.a. de äldres yrkesbak-
grund. Om äldre med utländsk bakgrund i större utsträckning arbetat som ej facklärda arbetare ges kommunen en högre ersättning i kostnadsutjämningen. Därutöver har hittills beaktats den förhöjda risk för svår ohälsa som påvisats bland arbetskraftsinvandrare från Sydeuropa och flyktingar från övriga världen. Utjämningskommittén föreslår, mot bakgrund av den förnyade fältundersökning som gjorts, att etniciteten beaktas genom att en högre ersättning istället beräknas för äldre personer födda utanför Norden.
I nuvarande modell för grundskolan beräknas en merkostnad för barn i åldern 7−15 år med finskt och utomnordiskt medborgarskap. Variabeln avser att fånga kostnaderna för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Kommittén föreslår att denna variabel byts ut mot andelen barn födda utanför Sverige, Norge och Danmark eller med någon av båda föräldrarna födda utanför dessa länder. Därigenom förbättras anpassningen till de grupper som är berättigade till sådan undervisning.
Från 2000 infördes på regeringens förslag en särskild delmodell för att ytterligare kompensera de kommuner som har en hög andel barn och ungdomar (0−19 år) med utländsk bakgrund utanför EU och Norden.
I utjämningsmodellen för gymnasieskolan beaktas såväl skillnader i elevernas programval som kostnadsskillnader mellan olika program. Om elever med utländsk bakgrund i större utsträckning väljer individuella linjer och även kommer att gå fler år än genomsnittligt i gymnasieskolan beaktas dessa merkostnader i utjämningssystemet.
Modellerna för utjämning av kostnaderna för barnomsorg baseras på det faktiska behovet av barnomsorg, förvärvsfrekvenser bland småbarnsföräldrar, skattekraft och täthet. Någon särskild etnisk faktor beaktas ej men variabeln täthet ger högre standardkostnader för flertalet kommuner i storstadsområdena med hög andel barnfamiljer med utländsk bakgrund.
Vad gäller utjämningsmodellen för hälso- och sjukvård pekar ett flertal studier på sämre hälsoförhållanden bland vissa invandrargrupper än bland genomsnittsbefolkningen. Dessa skillnader kvarstår även om man beaktar skilda socioekonomiska bakgrundsförhållanden. Å andra sidan visar studier av faktisk vårdkonsumtion på att dessa sämre hälsoförhållanden inte slår igenom i form av förhöjd vårdkonsumtion. Då utjämningsmodellen bygger på data om vårdkonsumtionen har Utjämningskommittén i likhet med
tidigare utredningar valt att inte föreslå någon etnisk faktor i utjämningen för hälso- och sjukvård. En sådan faktor skulle snarare leda till en lägre ersättning för områden med fler invandrare.
I nuvarande utjämningsmodell beaktas andelen arbetslösa och andelen i vissa konjunkturberoende åtgärder. I den utsträckning som personer med utländsk bakgrund faktiskt registreras som arbetslösa eller i vissa åtgärder beaktas detta i nuvarande kostnadsutjämning. Genom kommitténs förslag att överföra denna delmodell till ett strukturbidrag som fortsättningsvis inte uppdateras kommer enbart de nuvarande förhållandena att beaktas.
När man tar hänsyn till alla delar av bidrags- och utjämningssystemet, dvs. även utjämningsbidraget enligt de förändringar kommittén föreslår, innebär det att en kommun erhåller en större sammanlagd ersättning för en utländsk än för en svensk medborgare.
Befolkningsförändringar ger upphov till effekter i bidrags- och utjämningssystemet. Skillnaden i ersättning mellan en person med svensk eller utländsk bakgrund har direkt betydelse för grundskolan, äldreomsorgen, hälso- och sjukvården samt individoch familjeomsorg. Om ett barn i åldern 7−9 år flyttar in i en kommun ökar kommunens intäkter med i storleksordningen 70 000−90 000 kronor. Att beloppen kan vara olika beror främst på skillnader i barnomsorgsbehov. Om barnet har finsk eller utomnordisk bakgrund ökar intäkterna med ytterligare ca 7 000 kronor. För vissa kommuner tillkommer ytterligare ca 7 500 kronor i delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund.
Om en person i åldern 19−64 år flyttar in påverkas intäkterna något olika beroende på om personen har förvärvsarbete, andra beskattningsbara inkomster eller saknar inkomster. Effekterna påverkas också av om kommunen har ersättning för befolkningsminskning eller för näringsliv och sysselsättning i kostnadsutjämningen. I vissa fall kan en negativ effekt uppkomma. Oavsett utfallet blir intäkterna högre om den inflyttande personen har utländsk bakgrund.
Sammanfattningsvis är det inte möjligt att ge ett entydigt svar på frågan om den enskilda kommunen genom utjämningssystemet och andra statliga bidrag får ersättning för sina merkostnader för befolkningens etniska sammansättning. Samtidigt kan det finnas en viss risk för dubbelkompensation.
Om det genomförs större förändringar i andra riktade system till kommuner och landsting som rör ersättningar för flykting-
mottagande kan detta enligt Utjämningskommitténs uppfattning föranleda att de delar i kostnadsutjämningen som är avsedda att hantera sådana kostnadsskillnader bör ses över. Motsvarande bör även vara tillämpligt om det görs förändringar av kommunernas ansvar i de obligatoriska verksamheter som riktar sig till personer med utländsk bakgrund.
6DPODGHHNRQRPLVNDHIIHNWHUDY NRPPLWWpQVI|UVODJ
,QOHGQLQJ
'HUHGRYLVDGHEHUlNQLQJDUQDDYVHUHQMlPI|UHOVHPHOODQQXYDUDQGH V\VWHPRFKGHWI|UHVODJQDV\VWHPHWVRPGHWKDGHVHWWXWRP GHW LQI|UWV 'HW QXYDUDQGH V\VWHPHW KDU UlNQDWV RP WLOO HWW UHIHUHQVELGUDJI|UDWWYDUDMlPI|UEDUWPHGGHWI|UHVODJQDV\VWHPHW 'HOVlUVWRUOHNHQSnGHWJHQHUHOODVWDWVELGUDJHWlQGUDGPHGKlQV\Q WLOO NRPPLWWpQV I|UVODJ RP DWW YLVVD VSHFLDOGHVWLQHUDGH ELGUDJ VND I|UDV |YHU WLOO GHW JHQHUHOOD VWDWVELGUDJHW GHOV lU GH U|UOLJD LQI|UDQGHWLOOlJJHQLQWHPHGUlNQDGH,ODQGVWLQJHQVNRVWQDGVXWMlP QLQJKDUODQGVWLQJHQVELGUDJI|UOlNHPHGHOVI|UPnQHQEHDNWDWV
'HI|UHVODJQDI|UlQGULQJDUQDNDQLQI|UDVI|UVW(IIHNWHUQD DYNRPPLWWpQVI|UVODJE|UGlUI|UUlNQDVRPWLOOnUVQLYnRFK MlPI|UDVPHGXWIDOOHWLQXYDUDQGHV\VWHPLnUVQLYn
'H UHGRYLVDGH HIIHNWHUQD LQQHIDWWDU GHOV GH I|UHVODJQD I|UlQG ULQJDUQD L VWDWVELGUDJV RFK XWMlPQLQJVV\VWHPHWV ROLND GHODU GHOV HIIHNWHUQDDYDWWGHIDVWDLQI|UDQGHWLOOlJJHQLGHWQXYDUDQGHV\VWH PHWXSSK|U.RPSHQVDWLRQHQI|UHIWHUVOlSQLQJVHIIHNWHUWLOOI|OMGDY VQDEEW |NDQGH IRONPlQJG LQJnU HPHOOHUWLG LQWH L EHUlNQLQJDUQD , ELODJDRFKELODJDUHGRYLVDVXWIDOOSHUNRPPXQRFKODQGVWLQJ
.RPPXQHU
'HQJHQRPVQLWWOLJDI|UlQGULQJHQI|UHQPHGHONRPPXQWLOOI|OMGDY NRPPLWWpQVI|UVODJXSSJnUWLOOFDNURQRUSHULQYnQDUHSRVLWLY HOOHUQHJDWLYI|UlQGULQJLQQDQLQI|UDQGHUHJOHUQDKDUEHDNWDWV'HQ VW|UVWD QHJDWLYD I|UlQGULQJHQ XSSJnU WLOO FD NURQRU SHU LQ YnQDUHRFKGHQVW|UVWDSRVLWLYDI|UlQGULQJHQXSSJnUWLOOFDNUR QRUSHULQYnQDUH1HJDWLYDI|UlQGULQJDUI|UHVOnVEHJUlQVDVJHQRP LQI|UDQGHUHJOHU Vn DWW GHQ PD[LPDOD QHJDWLYD I|UlQGULQJHQ XSSJnU WLOO K|JVW VNDWWHNURQD HIWHU LQI|UDQGHSHULRGHQ Sn nU YLONHW
6DPODGHHNRQRPLVNDHIIHNWHUDYNRPPLWWpQVI|UVODJ 628
PRWVYDUD FD NURQRU SHU LQYnQDUH I|U HQ NRPPXQ PHG JHQRPVQLWWOLJ VNDWWHNUDIW 'HQ PD[LPDOD QHJDWLYD I|UlQGULQJHQ HIWHUnUlUEHJUlQVDGWLOO|UHSHUVNDWWHNURQDYLONHWPRWVYDUDU FD NURQRU SHU LQYnQDUH I|U HQ NRPPXQ PHG JHQRPVQLWWOLJ VNDWWHNUDIW'HI|UHVODJQDLQI|UDQGHUHJOHUQDUHGRYLVDVLNDSLWHO
7DEHOO )|UlQGULQJDU DY NRPPLWWpQV I|UVODJ I|UH LQI|UDQGH UHJOHUNRPPXQHU.URQRUSHULQYnQDUH
*HQRPVQLWWOLJ 0D[ 0LQ I|UlQGULQJ
%DUQRPVRUJ *UXQGVNROD *\PQDVLHVNROD bOGUHRPVRUJ ,QGLYLGRFKIDPLOMHRPVRUJ .ROOHNWLYWUDILN 2PVWlOOQLQJVELGUDJ 8SSK|UYDWWHQRFKDYORSS 8SSK|UNDOORUWVWLOOlJJ 6XPPDNRVWQDGVXWMlPQLQJ ,QNRPVWXWMlPQLQJ 8SSK|UnOGHUVEDVHUDWVWDWVELGUDJ 8SSK|UIDVWDLQI|UDQGHWLOOlJJ
6XPPD
)|UlQGULQJDUVNHULGHIOHVWDDYNRVWQDGVXWMlPQLQJHQVGHOPRGHOOHU WLOOI|OMGDYXSSGDWHULQJDUDYXQGHUODJVGDWDHWF6W|UVWRPI|UGHOQLQJ VNHU L GHOPRGHOOHUQD I|U lOGUHRPVRUJ LQGLYLG RFK IDPLOMHRPVRUJ VDPW EDUQRPVRUJ bYHQ XSSK|UDQGHW DY NDOORUWVWLOOlJJHW InU EH W\GDQGH HIIHNW VlUVNLOW I|U HQVNLOGD NRPPXQHU VRP PHVW PHG FD NURQRU SHU LQYnQDUH 'H VDPPDQWDJQD HIIHNWHUQD DY I|U lQGULQJDUQDLNRVWQDGVXWMlPQLQJHQEOLUGRFNPLQGUHlQVXPPDQDY GHODUQDHIWHUVRPGHIOHVWDNRPPXQHUSnYHUNDVDYEnGDSRVLWLYDRFK QHJDWLYDI|UlQGULQJDU
)|UlQGULQJDUQD L LQNRPVWXWMlPQLQJHQ lU UHODWLYW PnWWOLJD L JHQRPVQLWWlUI|UlQGULQJHQFDNURQRUSHULQYnQDUHRFKLQJHQ NRPPXQI|UORUDUPHUlQFDNURQRUSHULQYnQDUH
8WIDOOHW SnYHUNDV lYHQ DY DWW GHQ nOGHUVEDVHUDGH GHOHQ DY GHW JHQHUHOODVWDWVELGUDJHW|YHUJnUWLOODWWI|UGHODVHIWHUDQWDOLQYnQDUH
628 6DPODGHHNRQRPLVNDHIIHNWHUDYNRPPLWWpQVI|UVODJ
%RUWIDOOHWDYGHIDVWDLQI|UDQGHWLOOlJJHQlUGHQI|UlQGULQJVRPInU VW|UVWHIIHNWI|UNRPPXQHUQDLJHQRPVQLWWRFKI|UYLVVDHQVNLOGD NRPPXQHULV\QQHUKHW'HVVDI|UlQGULQJDUlUGRFNLQWHHQHIIHNW DY NRPPLWWpQV I|UVODJ XWDQ HQ I|OMG DY JlOODQGH UHJHOYHUN .RP PLWWpQVXSSGUDJKDUYDULWDWWOlPQDI|UVODJWLOOKXUGHQQDI|UlQG ULQJVNDOOKDQWHUDV
7DEHOO YLVDU KXU PnQJD NRPPXQHU VRP SnYHUNDV L ROLND I|UlQGULQJVLQWHUYDOO HIWHU DWW KlQV\Q WDJLWV WLOO LQI|UDQGHUHJOHUQD ,QI|UDQGHnUHW lUGHWEDUD HQNRPPXQ VRP InU HQQHJDWLY I|UlQG ULQJVRP|YHUVWLJHUNURQRUSHULQYnQDUHPHQNRPPXQHUInU SRVLWLYDI|UlQGULQJDU|YHUNURQRUSHULQYnQDUH)UDPWLOO Gn V\VWHPHW lU IXOOW JHQRPI|UW |NDU HIIHNWHUQD VXFFHVVLYW $QWDO NRPPXQHU PHG QHJDWLYD I|UlQGULQJDU |YHU NURQRU SHU LQ YnQDUHXSSJnUGnWLOO
7DEHOO $QWDO NRPPXQHU L ROLND I|UlQGULQJVLQWHUYDOO HIWHU LQI|UDQGHUHJOHU
)|UlQGULQJ cU cU cU NULQY
$QWDONRPPXQHU ¤ VRPYLQQHU ¤
¤
¤
¤ $QWDONRPPXQHU ¤ VRPI|UORUDU ¤
¤
¤
¤
7DEHOOYLVDUGHQJHQRPVQLWWOLJDHIIHNWHQDYI|UlQGULQJDUQDI|U NRPPXQHUL JHQRPVQLWW SHU OlQ.RPPXQHUQD L6WRFNKROP -|Q N|SLQJ %OHNLQJH 'DODUQD RFK 1RUUODQGVOlQHQ I|UXWRP -lPWODQG InU L JHQRPVQLWW QHJDWLYD I|UlQGULQJDU QlU I|UVODJHW KDU QnWW IXOO JHQRPVODJVNUDIW )|U NRPPXQHUQD L 6WRFNKROP I|UNODUDV GHWWD IUlPVW DY I|UlQGULQJDU L LQNRPVWXWMlPQLQJHQ RFK DY DWW GH IDVWD LQI|UDQGHWLOOlJJHQ I|UVYLQQHU RFK I|U NRPPXQHUQD L QRUUODQGV OlQHQIUlPVWDYI|UlQGULQJDULNRVWQDGVXWMlPQLQJHQRFKDYDWWGH IDVWDLQI|UDQGHWLOOlJJHQI|UVYLQQHU'HVVDHIIHNWHUGlPSDVGRFNDY
6DPODGHHNRQRPLVNDHIIHNWHUDYNRPPLWWpQVI|UVODJ 628
GH LQI|UDQGHELGUDJ VRP WLOOI|UV VWUXNWXUELGUDJHW L E|UMDQ DY SHULRGHQ
7DEHOO (IIHNWHU DY NRPPLWWpQV I|UVODJ I|U NRPPXQHUQD SHU OlQ.URQRUSHULQYnQDUH
.RVWQDGV ,QNRPVW gYULJW 7RWDOW 7RWDOW 7RWDOW XWMlPQLQJ XWMlPQLQJ nU nU nU
6WRFNKROP 8SSVDOD 6|GHUPDQODQG gVWHUJ|WODQG -|QN|SLQJ .URQREHUJ .DOPDU *RWODQG %OHNLQJH 6NnQH +DOODQG 9lVWUD*|WDODQG 9lUPODQG gUHEUR 9lVWPDQODQG 'DODUQD *lYOHERUJ 9lVWHUQRUUODQG -lPWODQG 9lVWHUERWWHQ 1RUUERWWHQ 6WUXNWXUELGUDJVDPWXSSK|UDQGHDYIDVWDLQI|UDQGHWLOOlJJRFKDYI|UGHOQLQJDYVWDWVELGUDJHIWHU nOGHU
6H[DYQLRNRPPXQJUXSSHUInUQHJDWLYDI|UlQGULQJDULJHQRPVQLWW 6W|UVW QHJDWLYD I|UlQGULQJDU InU JOHVE\JGVNRPPXQHUQD PHG NURQRUSHULQYnQDUH7UHNRPPXQJUXSSHUInUSRVLWLYDI|UlQG ULQJDUVW|UUHRFKPHGHOVWRUDVWlGHUVDPWODQGVE\JGVNRPPXQHU
628 6DPODGHHNRQRPLVNDHIIHNWHUDYNRPPLWWpQVI|UVODJ
7DEHOO (IIHNWHU DY NRPPLWWpQV I|UVODJ I|U NRPPXQHUQD SHU NRPPXQJUXSS.URQRUSHULQYnQDUH
.RVWQDGV ,QNRPVW gYULJW 7RWDOW 7RWDOW 7RWDOW XWMlPQLQJ XWMlPQLQJ nU nU nU
)|URUW *OHVE\JG ,QGXVWUL /DQGVE\JG 0HGHOVWRUVWDG 6WRUVWDG 6W|UUHVWDG gYULJPLQGUH gYULJVW|UUH 6WUXNWXUELGUDJVDPWXSSK|UDQGHDYIDVWDLQI|UDQGHWLOOlJJRFKDYI|UGHOQLQJDYVWDWVELGUDJHIWHU nOGHU
/DQGVWLQJ
'HQ JHQRPVQLWWOLJD I|UlQGULQJHQ SHU ODQGVWLQJ LQQDQ LQI|UDQGH UHJOHUQD EHDNWDWV XSSJnU WLOO FD NURQRU SHU LQYnQDUH RFK GHQ VW|UVWD QHJDWLYD I|UlQGULQJHQ XSSJnU WLOO FD NURQRU SHU LQ YnQDUH6W|UVWHIIHNWSnXWIDOOHWKDUERUWIDOOHWDYGHIDVWDLQI|UDQGH WLOOlJJHQ I|U VnYlO JHQRPVQLWWVODQGVWLQJHW VRP I|U GHW ODQGVWLQJ VRPSnYHUNDVPHVWbYHQERUWIDOOHWDYNDOORUWVWLOOlJJHQInUEHW\GDQ GHHIIHNWI|UQnJUDODQGVWLQJ)|UlQGULQJDULKlOVRRFKVMXNYnUGV PRGHOOHQRFKLNROOHNWLYWUDILNPRGHOOHQlUPnWWOLJD)|UlQGULQJDUQD LLQNRPVWXWMlPQLQJHQEOLUVRPPHVWPHOODQFD−NURQRUSHU LQYnQDUHPHQLJHQRPVQLWWlUI|UlQGULQJDUQDlYHQLGHQQDPRGHOO PnWWOLJD
6DPODGHHNRQRPLVNDHIIHNWHUDYNRPPLWWpQVI|UVODJ 628
7DEHOO )|UlQGULQJDU DY NRPPLWWpQV I|UVODJ I|UH LQI|UDQGH UHJOHUODQGVWLQJ.URQRUSHULQYnQDUH
*HQRPVQLWWOLJ 0D[ 0LQ I|UlQGULQJ
+lOVRRFKVMXNYnUG *OHVE\JG .ROOHNWLYWUDILN 8SSK|UNDOORUWVWLOOlJJ 6XPPDNRVWQDGVXWMlPQLQJ ,QNRPVWXWMlPQLQJ 8SSK|UIDVWDLQI|UDQGHWLOOlJJ
6XPPD
/DQGVWLQJHQ L 6WRFNKROP RFK L 1RUUODQGVOlQHQ I|UXWRP *lYOH VDPW*RWODQGVNRPPXQInUQHJDWLYDI|UlQGULQJDUQlUV\VWHPHWlU KHOWJHQRPI|UW)|U1RUUODQGVODQGVWLQJHQI|UNODUDVGHVVDHIIHNWHU IUlPVWDYI|UlQGULQJDUQDLNRVWQDGVXWMlPQLQJHQRFKDYDWWGHIDVWD LQI|UDQGHWLOOlJJHQRFKNDOORUWVWLOOlJJHQI|UVYLQQHU)|U6WRFNKROPV OlQVODQGVWLQJI|UNODUDVI|UlQGULQJHQIUlPVWDYDWWGHIDVWDLQI|UDQ GHWLOOlJJHQI|UVYLQQHU
628 6DPODGHHNRQRPLVNDHIIHNWHUDYNRPPLWWpQVI|UVODJ
7DEHOO(IIHNWHUDYNRPPLWWpQVI|UVODJI|UODQGVWLQJHQ.URQRU SHULQYnQDUH
.RVWQDGV ,QNRPVW gYULJW 7RWDOW 7RWDOW 7RWDOW XWMlPQLQJ XWMlPQLQJ nU nU nU
6WRFNKROP 8SSVDOD 6|GHUPDQODQG gVWHUJ|WODQG -|QN|SLQJ .URQREHUJ .DOPDU *RWODQG %OHNLQJH 6NnQH +DOODQG 9lVWUD*|WDODQG 9lUPODQG gUHEUR 9lVWPDQODQG 'DODUQD *lYOHERUJ 9lVWHUQRUUODQG -lPWODQG 9lVWHUERWWHQ 1RUUERWWHQ 6WUXNWXUELGUDJVDPWXSSK|UDQGHDYIDVWDLQI|UDQGHWLOOlJJRFKDYI|UGHOQLQJDYVWDWVELGUDJHIWHU nOGHU
.RPPXQHURFKODQGVWLQJVDPPDQWDJHW
7DEHOOYLVDUGHVDPPDQWDJQDHIIHNWHUQDSHUOlQI|UEnGHNRP PXQHURFKODQGVWLQJ,IHPOlQEOLUGHVDPPDQWDJQDI|UlQGULQJDUQD L JHQRPVQLWW QHJDWLYD L 6WRFNKROPV OlQ RFK L GH I\UD QRUGOLJDVWH OlQHQ
6DPODGHHNRQRPLVNDHIIHNWHUDYNRPPLWWpQVI|UVODJ 628
7DEHOO (IIHNWHU DY NRPPLWWpQV I|UVODJ I|U NRPPXQHU RFK ODQGVWLQJVDPPDQWDJHWSHUOlQ.URQRUSHULQYnQDUH
.RVWQDGV ,QNRPVW gYULJW 7RWDOW 7RWDOW 7RWDOW XWMlPQLQJ XWMlPQLQJ nU nU nU
6WRFNKROP 8SSVDOD 6|GHUPDQODQG gVWHUJ|WODQG -|QN|SLQJ .URQREHUJ .DOPDU *RWODQG %OHNLQJH 6NnQH +DOODQG 9lVWUD*|WDODQG 9lUPODQG gUHEUR 9lVWPDQODQG 'DODUQD *lYOHERUJ 9lVWHUQRUUODQG -lPWODQG 9lVWHUERWWHQ 1RUUERWWHQ 6WUXNWXUELGUDJVDPWXSSK|UDQGHDYIDVWDLQI|UDQGHWLOOlJJRFKDYI|UGHOQLQJDYVWDWVELGUDJHIWHU nOGHU
9 Införandet av de föreslagna förändringarna
9.1 Nuvarande utformning av införanderegler
För att undvika drastiska effekter för enskilda kommuner och landsting vid införandet av det nuvarande bidrags- och utjämningssystemet 1996 ansågs det nödvändigt att systemet infördes successivt under en längre period.
För att dämpa genomslaget för de kommuner och landsting som drabbades av stora inkomstförluster konstruerades systemet tekniskt utifrån en införandeperiod om åtta år. För kommuner med inkomstökningar var införandeperioden tre år. Den tekniska konstruktionen av införandereglerna innebar att bidragsförändringar, över en viss nivå, som uppstod till följd av det nya systemet jämfört med det tidigare systemets utfall, minskade genom särskilda införandetillägg och införandeavdrag som successivt trappas ned under införandetiden. Däremot får de bidrags- eller avgiftsförändringar som beror på förändringar i skattekraft och beräknad strukturkostnad slå igenom vid den årliga uppdateringen av bidrags- och utjämningssystemet.
Bidragsförändringen mättes som skillnaden mellan ett referensbidrag, för varje kommun och landsting, och det bidrag i 1995 års nivå som det nya bidrags- och utjämningssystemet skulle gett för varje kommun och landsting.
Referensbidraget för kommuner utgjordes av summan av det statliga utjämningsbidraget i det system som gällde t.o.m. 1995 (och hade införts 1993, men långt ifrån fullt ut för flertalet kommuner), bidraget för att minska skattereformens effekter (som införts för att kompensera vissa kommuner för inkomstskattereformens beräknade effekter på skatteunderlaget) samt bidraget för missbrukar- och ungdomsvård, minskad med avdraget från kommunernas skatteinkomster (neutraliseringsavgift som uppkommit till följd av ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn).
Referensbidraget för landstingen utgjordes av summan av skatteutjämningsbidraget och bidrag för sjukresor m.m. minskat med avdraget från landstingens skatteinkomster.
Samtidigt hade flertalet kommuner inte hunnit fasas in i det system som infördes 1993. De kvarvarande effekterna av 1993 års övergångsregler, som dessutom trappats av andra året jämfört med det ursprungliga beslutet och även frusits sista året, kom genom konstruktionen av 1996 års införanderegler att ha sin påverkan på utfallet av detta nya system.
Införanderegler till 1996 års system
Införandet av systemet reglerades i en särskild lag (1995:1517). För kommuner begränsades den årliga bidragsminskningen till följd av att ett nytt system infördes till 250 kronor per invånare och den totala bidragsminskningen under den åttaåriga införandeperioden maximerades till 2 000 kronor per invånare. För landstingen var motsvarande belopp 150 respektive 1 200 kronor per invånare. För de tre kommuner vars skattekraft år 1993 översteg garantinivån i det statliga utjämningssystemet och därför kom att hamna utanför 1993 års system begränsades de maximala negativa förändringarna till 500 kronor per invånare och år och den totala bidragsminskningen under införandeperioden till 4 000 kronor per invånare.
Begränsningen av den totala bidragsminskningen för hela perioden sker genom att ett fast införandetillägg årligen utbetalas till berörda kommuner. Inget landsting hade en bidragsminskning överstigande 1 200 kronor per invånare, varför inga fasta införandetillägg utföll för landstingen. På motsvarande sätt begränsades de årliga bidragsminskningarna genom att berättigade kommuner och landsting erhöll ett rörligt införandetillägg som successivt trappas av. För kommuner med bidragsökning begränsades denna de tre första åren genom successivt avtrappade införandeavdrag. För landstingen tillämpades inga införandeavdrag.
Kostnaderna för införandereglerna finansierades för kommunerna första året genom att tilläggen var nästan lika stora som avdragen. Genom att införandeavdragen trappades av på tre år finansierades införandereglerna 1999 helt genom en nivåjustering av det generella bidraget. För landstingen finansierades införandereglerna redan från 1996 helt ur det generella bidraget.
Förändringar i utjämningssystemet från 2000
Efter Kommunala utjämningsutredningens översyn av kostnadsutjämningen genomfördes vissa förändringar från 2000, vilka ledde till nya omfördelningar. Samtidigt hade 25 kommuner fasta införandetillägg. Flera kommuner och landsting hade även rörliga införandetillägg då endast häften av den maximala bidragsförändringen under den ursprungligen åttaåriga införandeperioden hunnit genomföras.
Förändrade införanderegler från 2000
Förändringarna i utjämningssystemet från 2000 föranledde ändringar i den lag (1995:1517) som reglerade införandet av systemet. Dessutom förlängdes införandeperioden med ytterligare ett år, dvs. t.o.m. 2004. Under perioden 2000−2004 begränsas den maximala bidragsminskningen till 1 000 kronor per invånare genom ett fast införandetillägg. För hela perioden 1996−2004 begränsades den totala bidragsminskningen till 1 200 kronor per invånare genom ett fast införandetillägg. För landsting begränsades bidragsminskningen på motsvarande sätt till 600 respektive 720 kronor per invånare. Trots att införandeperioden förlängdes reducerades den maximala bidragsminskningen jämfört med de ursprungliga reglerna från 1996.
Genom ett rörligt införandetillägg/avdrag begränsades bidragsminskningen/ökningen till 200 kronor för kommuner och 120 kronor för landsting per invånare och år fram till 2004.
Genom att gränsvärdena för de fasta införandetilläggen förändrades, men även på grund av nya omfördelningseffekter till följd av förändringarna i kostnadsutjämningen från 2000, fördubblades antalet kommuner med fasta införandetillägg från 25 till 49. Av kommunerna ligger åtta i Stockholms län och 39 i Bergslagen och Norrland, dock ingen i Jämtlands län. Dessutom tillkom fem landsting med fasta införandetillägg, de fyra nordligaste samt Stockholm.
Oavsett utfallen av de båda bidragsomläggningarna 1996 och 2000 har genom införanderegler de sammanlagda maximala negativa förändringarna begränsats till 1 200 kronor per invånare. För de tre kommuner som hamnade utanför 1993 års system på grund
av hög skattekraft har de maximala negativa förändringarna begränsats till 2 400 kronor per invånare.
Av tabell 9.1 framgår hur antalet kommuner och landsting som påverkas av de rörliga och fasta införandereglerna vid olika tidpunkter under införandeperioden från 1996.
För 2004 har kostnaderna för de fasta införandereglerna beräknats till knappt 1,6 miljarder kronor för kommunerna och knappt 1,6 miljarder kronor för landstingen. Det motsvarar 178 kronor per invånare i respektive sektor. Införandereglerna finansieras genom en nivåjustering av det generella statsbidraget för samtliga kommuner och landsting.
Tabell 9.1. Antal kommuner och landsting med införanderegler 1996−2004
1996 1999 2000 2004
| Kommuner med rörliga införandetillägg | 140 | 74 | 36 | 0 |
| Kommuner med fasta införandetillägg | 25 | 25 | 49 | 49 |
| Kommuner med införandeavdrag | 128 | 0 | 140 | 0 |
| Landsting med rörliga införandetillägg | 18 | 8 | 4 | 0 |
| Landsting med fasta införandetillägg | 0 | 0 | 5 | 5 |
| Landsting med införandeavdrag | 0 | 0 | 12 | 0 |
Av tabell 9.2 framgår hur nivån på de fasta införandetilläggen fördelar sig för kommuner respektive landsting.
Tabell 9.2. De fasta införandetilläggen 2000−2004. Antal kommuner och landsting samt belopp i kronor per invånare
| Kronor per invånare | Antal kommuner | Antal landsting |
| >3 000 | 2 | 0 |
| 2 000 − 2 999 | 5 | 0 |
| 1 000 − 1 999 | 11 | 0 |
500−999 14 4 66−499 17 1
9.2 Överväganden och förslag
Kommitténs förslag: Effekterna av de förändringar i statsbidrags- och utjämningssystemet som kommittén föreslår tillsammans med effekterna av att de fasta införandetilläggen upphör regleras genom ett strukturbidrag vid sidan av utjämningssystemet.
För kommuner och landsting med negativa bidragsförändringar förs till strukturbidraget årligen ett belopp av den storleken att den årliga negativa bidragsförändringen högst motsvarar en utdebitering på 10 öre för kommuner respektive 5 öre för landsting beräknat på eget skatteunderlag införandeåret.
Införandet av effekterna för kommuner och landsting med negativa bidragsförändringar sker under en period om högst tio år. Ett belopp motsvarande en negativ bidragsförändring överstigande 1 krona i utdebitering för kommuner och 50 öre för landsting förs utan tidsbegränsning till strukturbidraget.
För kommuner och landsting med positiva bidragsförändringar bör förändringarna slå igenom fullt ut samma år som förändringarna införs.
Bidragsförändringar som beror på förändringar i skattekraft och struktur bör som nu slå igenom utan begränsning vid de årliga uppdateringarna av utjämningssystemet.
Enligt direktiven skall kommittén lämna förslag till hur intäktsförändringar för enskilda kommuner och landsting till följd av ändringar i statsbidrags- och utjämningssystemet skall hanteras efter 2004. De nuvarande införandereglerna innebär att de rörliga tilläggen respektive avdragen successivt har trappats av och upphör 2004. De fasta införandetilläggen är oförändrade till och med 2004. Om inga nya beslut fattas bortfaller även de fasta tilläggen 2005, vilket skulle innebära stora intäktsbortfall för vissa kommuner och landsting (se tabell 9.2).
Även de förändringar i statsbidrags- och utjämningssystemet som kommittén föreslår leder i vissa fall till stora intäktsförändringar.
Kommittén anser att de sammanlagda utfallseffekterna av kommitténs förslag för kommuner och landsting med positiva bidrags-
förändringar bör få slå igenom fullt ut samma år som förändringarna införs.
Kommuner och landsting med negativa förändringarbör ges en viss tid att anpassa sina kostnader till de nya intäkterna om bidragsminskningen överstiger en viss nivå. Kommittén bedömer det som rimligt att klara omställningar motsvarande en utdebitering på 10 öre per år för kommuner och 5 öre per år för landsting. Effekterna därutöver av de förändringar i statsbidrags- och utjämningssystemet som kommittén föreslår tillsammans med effekterna av upphörande fasta införandetillägg bör regleras genom ett strukturbidrag vid sidan av utjämningssystemet. Det föreslås ske genom att det till strukturbidraget årligen förs ett belopp av den storleken att den årliga negativa bidragsförändringen högst motsvarar en utdebitering på 10 öre för kommuner respektive 5 öre för landsting beräknat på eget skatteunderlag. Införandet av effekterna sker för berörda kommuner och landsting under en period om högst tio år. I 2003 års nivå motsvarar en utdebitering om 10 öre 147 kronor per invånare för en kommun med ett genomsnittligt uppräknat skatteunderlag per invånare. Motsvarande för landstingen är 73 kronor per invånare. Kostnaderna för strukturbidraget finansieras genom minskning av det generella statsbidraget till kommunsektorn.
Ett belopp motsvarande en negativ bidragsförändring överstigande 1 krona i utdebitering för kommuner och 50 öre för landsting förs utan tidsbegränsning till strukturbidraget. Genom att under hela införandeperioden basera beräkningarna på respektive kommuns och landstings uppräknade egna skatteunderlag införandeåret kan strukturbidraget för hela perioden fastställas redan inför 2005.
I strukturbidraget föreslås endast ingå utfallseffekterna av de föreslagna förändringarna i utjämningssystemets olika delar inklusive upphörandet av de fasta tilläggen. De utfallsförändringar som kommer att uppkomma till följd av de årliga uppdateringarna av systemet bör, liksom i nuvarande system, få slå igenom fullt ut utan att strukturbidraget påverkas.
De av kommittén redovisade beräkningarna avser en jämförelse av nuvarande system för 2003 och de föreslagna förändringarna samma år. De föreslagna förändringarna kan införas först från 2005 och effekterna av kommitténs förslag bör därför räknas om i förhållande till 2004 års beräkningar av nuvarande system för att utfallet skall kunna beräknas med utgångspunkt från ett så aktuellt
underlag som möjligt. Utfallet införandeåret kommer därför att bli något annorlunda för enskilda kommuner och landsting jämfört med det som redovisas i detta betänkande.
10 Systemets fortlevnad
Kommitténs förslag: Utjämningssystemet bör bli föremål för en kontinuerlig löpande uppföljning och utvärdering. Kommitténs bedömning: Ett mindre permanent organ bör tillskapas med ansvar för en kontinuerlig uppföljning. En parlamentariskt sammansatt referensgrupp bör knytas till det löpande uppföljningsarbetet.
10.1 Inledning
I tillämpningen av nuvarande kostnadsutjämning ligger en fortlöpande anpassning till förändringar av behovs- och kostnadsstrukturen i de kommunala verksamheterna. Det sker genom att kostnadsutjämningen uppdateras årligen när det gäller åldersstruktur och de viktigaste behovsvariablerna inom skola, barnomsorg, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt hälso- och sjukvård. Övriga faktorer uppdateras med vissa tidsintervall och efter vad omständigheterna medger. Beräkningarna av inkomstutjämningen görs årligen med utgångspunkt från senaste fastställda taxeringsutfall.
Beräkningarna av inkomst- och kostnadsutjämningen regleras i en särskild förordning (1995:1645) om utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kommuner och landsting. Regeringen beslutar inför varje bidrags- och avgiftsår om de förändringar som skall göras i beräkningarna för de olika verksamheter och kostnadsslag som ingår i kostnadsutjämningen. I bilaga till förordningen anges beräkningsmetoder och närmare detaljer för kostnadsutjämningens olika delar. Enligt förordningen skall Statistiska centralbyrån beräkna inkomst- och kostnadsutjämningen och lämna uppgifterna till skattemyndigheterna.
Sedan nuvarande utjämningssystem infördes 1 januari 1996 har tre kommittéer haft uppdraget att följa upp och/eller utveckla systemet och då med huvudinriktning på kostnadsutjämningen, nämligen Kommunala utjämningsutredningen, Utjämningsdelegationen och Expertgruppen för förenklad kommunal utjämning. De två förstnämnda har varit parlamentariska.
Förändringar i både kostnads- och inkomstutjämningen har hittills genomförts utifrån förslag från två av dessa kommittéer. En del av förändringarna har haft karaktären av uppdateringar av underlaget för utjämningen.
Utjämningskommittén är den fjärde utredningen sedan införandet och uppföljningsarbetet har således hittills skett i kommittéform. En informell arbetsgrupp, med företrädare från Regeringskansliet, SCB och de två kommunförbunden har främst ägnat sig åt delar av underlaget för de årliga uppdateringarna av kostnadsutjämningen.
10.2 Behov av löpande uppföljning
Flertalet kommittéer, inklusive Statsbidragsberedningen vars förslag låg bakom 1996 års system, har föreslagit att systemet bör bli föremål för en löpande uppföljning. De föreslagna formerna för denna uppföljning har dock varierat.
Hösten 2001 beslutade regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté, Utjämningskommittén, för att se över det kommunala statsbidrags- och utjämningssystemet. Uppdraget är tidsbegränsat och skall enligt direktiven redovisas senast den 1 oktober 2003.
Man kan således konstatera att någon permanent organisation för en löpande uppföljning hittills inte tillskapats. Istället har denna uppgift ingått i de tidsbegränsade kommittéernas uppdrag.
Varför behövs en löpande uppföljning och utvärdering?
Statsbidragsberedningen föreslog att utjämningssystemet bör bli föremål för en löpande uppföljning och att en utvärdering av systemet bör göras när det varit i funktion i tre år. Vidare föreslog man att en parlamentarisk grupp, ledd av Finansdepartementet tillsätts för uppföljning och utvärdering av systemet. Till gruppen
skulle knytas experter och företrädare för berörda myndigheter och organisationer.
Redan innan systemet införts tillsattes en parlamentarisk kommitté, Kommunala utjämningsutredningen. Denna föreslog, efter att ha följt utjämningssystemet i nästan tre år, att systemet bör bli föremål för en fortsatt löpande uppföljning och utvärdering. Man ansåg att behovet av att även fortsättningsvis följa upp utjämningssystemet är motiverat inte minst mot bakgrund av att systemet i hög grad påverkas av såväl förändringar i samhällsutvecklingen som i kommunal verksamhet. Som exempel angavs behovet av att ta fram underlag för sådana delar av kostnadsutjämningen som inte aktualiseras årligen, men där nytt underlag behövs för en uppdatering längre fram. Utöver den årliga uppdateringen av de viktigaste behovsvariablerna angavs behov av förändringar i utjämningssystemet till följd av kostnadsutvecklingen och till följd av förändringar i kommunsektorns verksamhet och ansvar. Vidare angavs behov av förändringar till följd av huvudmannaskapsförändringar mellan kommuner och landsting och till följd av indelningsändringar. Utredningen avstod dock från att föreslå i vilken form en fortsatt löpande uppföljning bör ske.
Redan ett halvår innan de av Kommunala utjämningsutredningen föreslagna förändringarna i systemet infördes från 1 januari 2000 tillsattes två tidsbegränsade utredningar, Utjämningsdelegationen och Expertgruppen för förenklad kommunal utjämning.
Utjämningsdelegationen ansåg att nuvarande sätt att följa upp och utvärdera utjämningssystemet medför att onödiga svårigheter uppstår vid uppdatering av dataunderlag och vid bedömning av systemets effekter. Delegationen framhöll vikten av att nuvarande hanteringsordning ses över. Man föreslog att ett samverkansorgan under ledning av Regeringskansliet bildas. Detta organ skulle kontinuerligt arbeta med att underhålla, uppdatera och utveckla systemet samt sköta den löpande uppföljningen och utvärderingen av systemet och säkerställa behovet av adekvat dataunderlag. Därigenom säkras en kontinuerlig kunskapsuppbyggnad kring modeller och system för utjämning som krävs för att bibehålla systemets legitimitet. Man framhöll vikten av att arbetet bedrivs kontinuerligt så att förändringar i systemet inte ansamlas vid samma tidpunkt. Man ansåg vidare att organet bör ha en bred sammansättning med representanter från Regeringskansliet, Kommun- och Landstingsförbundet samt statliga myndigheter. Genomgripande översyner
ansågs ligga utanför samarbetsorganets arbetsfält och borde ske inom ramen för parlamentariskt sammansatta kommittéer.
Uppgifter för en löpande uppföljningsorganisation
De motiv som tidigare utredningar framfört om behovet av att tillskapa en organisation för löpande uppföljning av utjämningssystemet har varit relativt likartade. De förslagna formerna har dock varierat.
Kortfattat skulle en löpande uppföljningsorganisation kunna ha följande uppgifter: • Underhålla, uppdatera och utveckla systemet samt svara för
den löpande uppföljningen och utvärderingen av systemet och säkerställa behovet av dataunderlag
• Löpande följa upp kostnadsutjämningens olika delar och till-
skapa ett system för detta • Löpande följa verksamhets- och kostnadsutvecklingen i de
kommunala verksamheterna • Löpande följa förändringar i samhällsutvecklingen och i de
kommunala verksamheterna i de delar som har betydelse för systemet
• Ta fram underlag för och följa behovet av uppdateringar av
systemets olika delar och vid behov lämna förslag till uppdateringar
Utjämningskommitténs egna erfarenheter är att uppdateringen av olika delar av kostnadsutjämningen i många fall leder till stora omfördelningar mellan kommuner. En förklaring till de stora omfördelningarna är att vissa delar av underlaget är gammalt och att ingen uppdatering gjorts sedan systemet infördes. När nytt underlag tas fram kan uppdateringen innebära att löpande förändringar som pågått under loppet av 6−8 år slår igenom fullt ut vid ett enda tillfälle. Det gäller bl.a. äldreomsorgen, där den föregående fältundersökningen över de äldres hälsa och vårdbehov genomförts 1994. Beräkningarna över kostnader för gles bebyggelsestruktur inom grundskola, gymnasieskola och äldreomsorg återspeglar i nuvarande utjämning befolkningens fördelning vid årsskiftet 1995/96. Enligt kommitténs uppfattning bör uppdateringar, även av det underlag som inte sker årligen i nuvarande system, göras oftare än som hittills skett. Om systemet blir föremål för en
kontinuerlig uppföljning förbättras förutsättningarna för att göra uppdateringar när sådana behövs och vid lämpliga tillfällen.
Uppföljningsarbetets organisation
Tidigare utredningar har föreslagit varierande organisationer för det löpande uppföljningsarbetet och det finns olika tänkbara lösningar. Arbetet kan organiseras: • inom Regeringskansliet, • i kommittéform eller • i en myndighet
Kommittén avstår dock från att lämna förslag om i vilken form en fortsatt uppföljning bör ske. Kommittén anser att en parlamentariskt sammansatt referensgrupp bör knytas till det löpande uppföljningsarbetet oavsett vilken organisatorisk lösning som väljs. Om arbetet förläggs inom Regeringskansliet kan dessutom ett samverkansorgan av den typ som föreslagits av Utjämningsdelegationen behöva knytas till arbetet.
Vid behov av mer omfattande utredningsinsatser kring eller översyner av det kommunala utjämningssystemet bör ett sådant arbete lämpligen ske i en tidsbegränsad parlamentarisk kommitté.
De årliga beräkningarna av utjämningssystemet bör, som hittills, regleras i förordning och genomföras av Statistiska centralbyrån.
Reservationer och särskilda yttranden
Reservation
av ledamoten Marita Aronson (fp)
Folkpartiet anser att ett utjämningssystem är en förutsättning för att kommuner och landsting ska ha likvärdiga möjligheter att bedriva sin kärnverksamhet. Men ett utjämningssystem får samtidigt inte stå i vägen för kommuner och landstings egna försök att förbättra sin situation. Dagens utjämningssystem straffar de kommuner och landsting som försöker att utvecklas och hämmar därmed den ekonomiska tillväxten i hela landet.
Utredningen innehåller en del bra förslag. Folkpartiet välkomnar att utredningen föreslår att de generella statsbidragen ska öka och de riktade statsbidragen minska. Tyvärr är dock några av utredningens förslag halvhjärtade.
Utredningen föreslår att inkomstutjämningen och det generella statsbidraget ska integreras till ett statligt nettobidrag, vilket är en förändring i rätt riktning. Folkpartiet anser att inkomstutjämningen och kostnadsutjämningen ska ses samlat och inte separat. Vi hade därför önskat att utredningen i sina direktiv, som ett alternativ, hade givits möjlighet att ta ställning till om hela utjämningssystemet, även kostnadsutjämningen, skulle ske genom statens försorg.
Utredningen föreslår att kompensationsgraden i inkomstutjämningen ska vara oförändrad på 95 procent. För kommuner och landsting med högre skattekraft än den garanterade skattekraften sänks kompensationsgraden till 85 procent. Folkpartiet anser att kompensationsgraden borde minskas till 80 procent för kommuner och landsting med en skattekraft över den garanterade.
Utjämningssystemet är mycket svåröverskådligt. Utredningen lägger förslag för att förenkla systemet, vilket är bra. Antalet delmodeller inom kostnadsutjämningen minskas och andra delmodeller flyttas ut ur kostnadsutjämningen till ett särskilt strukturbidrag. Folkpartiet har tidigare varit tveksamt till några av de faktorer som kommer att ingå i detta strukturbidrag och är det fortfarande. Vi tycker dock ändå att det är en viss förbättring att dessa inte längre ingår i kostnadsutjämningen.
Folkpartiet beklagar att utredningen i huvudsak valt att lappa och laga ett bristfälligt system. Folkpartiet önskar istället en mer genomgripande översyn av de ekonomiska relationerna mellan staten och kommunerna och landstingen. En sådan översyn borde inkludera både möjligheten att flytta uppgifter och växla skatter mellan staten och kommunsektorn. Översynen kunde även utreda förutsättningarna för att staten skulle ta över uppgiften att jämna ut inkomster och kostnader mellan kommuner och landsting.
Utredningen föreslår att ett permanent organ ska skapas för att följa upp utjämningssystemet. Till organet ska en parlamentarisk referensgrupp knytas. Folkpartiet anser istället att en utomstående helt oberoende granskning ska göras av utjämningssystemet som komplement till den genomgripande översyn vi föreslår ovan.
Reservation
av ledamoten Erik Langby (m)
Jag reserverar mig mot att det föreslagna systemet i följande avseenden (motiveringen framgår av mitt särskilda yttrande): 1. Mellankommunal inkomstutjämning borde inte finnas kvar
(såsom föreslagits över garantinivån 120%). Kommunal-/lands-
tingsskatt uttagen i en kommun/landsting ska inte av staten
föras över för att finansiera verksamhet i annan kommun/landsting.
2. Nuvarande läkemedelsersättningen från staten bör också fram-
över ges likvärdigt till alla landsting. ”Påsen” och därmed
garantinivån för landstingen minskas i motsvarande mån. 3. En lönekostnadsfaktor bör tillföras i inkomstutjämningsdelen
av systemet. ”En krona ska ge lika mycket verksamhet överallt –
inte service motsvarande 95 öre på ett ställe mot 1:05 på ett
annat”. 4. Tas inkomstutjämningsavgift ut så ska den tas på faktisk in-
komst/skattesats – inte schablon (den s.k. länsvisa genomsnittliga skattesatsen).
Reservation
av ledamoten Harry Staaf (kd)
För kommuner och landsting med en skattekraft som överstiger den föreslagna garanterade skattekraften på 120 procent av medelskattekraften skall en särskild utjämningsavgift betalas. Kommitténs majoritet föreslår under 3.2.5 att för dessa kommuner och landsting sätts den s.k. kompensationsgraden till 85 procent för den överskjutande delen.
Jag föreslår att kompensationsgraden för dessa kommuner skall sättas till 80 procent. Syftet är att därigenom undanröja oönskade marginaleffekter som kan minska kommunernas incitament till förbättringar av den egna skattekraften. Denna kompensationsgrad föreslogs också i betänkande av Expertgruppen för förenklad kommunal utjämning (SOU 2000:120). Det betänkandet utgick från att alla kommuner och landsting med en skattekraft över medelskattekraften skulle få kompensationsgraden sänkt till 80 procent. I nu avlämnat betänkande föreslås en annan konstruktion för inkomstutjämningen. Trots detta kvarstår motiven för att de kommuner och landsting som betalar till inkomstutjämningen bör få kompensationsgraden sänkt till 80 procent.
Bland de som tillskrivit kommittén har också förslag framförts att kompensationsgraden i inkomstutjämningen bör sänkas till 80 procent. Detta baseras bl.a. på att de obligatoriska verksamheterna i kommunsektorn beräknas omfatta ca 80 procent av den totala verksamheten.
Termen ”kompensationsgrad” har använts i flera utredningar. Benämningen har relevans för kommuner med en skattekraft som understiger den garanterade skattekraften. För kommuner som ligger över den garanterade skattekraften leder benämningen fel. Det är där inte fråga om någon kompensation eftersom kommunerna vid den kompensationsgrad på 85 procent som utredningens majoritet föreslår i princip får behålla endast 15 procent av de egna skatteintäkterna över den garanterade skattekraften.
Om man beaktar detta är det enligt min mening rimligt att de kommuner som har skatteintäkter över den garanterade skattekraften får behålla 20 procent av dessa.
Särskilt yttrande
av ledamoten Eva Hellstrand (c)
Centerpartiets politik har sin grund i att ge människor likvärdiga möjligheter och skapa tillväxt över hela landet. Det kommunala självstyret och självbestämmandet är viktigt och måste förstärkas. Statliga pekpinnar i form av riktade statsbidrag försvårar kommunernas arbete.
Centerpartiets inriktning är att stärka kommunsektorns skattebas och minska behovet av statsbidrag. Med dagens skattesystem avgörs nivån på den garanterade skattekraften av storleken på det generella statsbidraget. Eftersom vi inte har någon annan uppfattning än kommitténs majoritet när det gäller den totala ramen för kommunsektorns finanser väljer jag att inte reservera mig när det gäller nivån för den garanterade skattekraften och kompensationsgraden för de kommuner som ligger över nivån för den garanterade skattekraften. Jag vill dock utveckla effekterna på skatteutjämningssystemet av Centerpartiets politik i detta särskilda yttrande.
En väl fungerande kommunal skatteutjämning bidrar till att en grundläggande service kan komma hela landet till del genom likvärdig tillgång till skola, vård och omsorg. Systemet ska utjämna såväl skillnader i skattekraft som strukturella skillnader. Dagens utformning av utjämningssystemet fungerar generellt sett bra. Dock är det riktigt att det ses över för att ta bort vissa ”skönhetsfläckar” samt göra förenklingar och försöker skapa ett mer ”genomskinligt” system. Nuvarande system kan leda till effekter som kan upplevas motverka tillväxt och förnyelse. Utjämningssystemet måste också ha en uppslutning i hela landet för att behålla sin legitimitet.
De förslag kommittén lägger bygger på principerna i det tidigare systemet samtidigt som vissa förbättringar görs. De senaste åren har antalet riktade statsbidrag kraftigt ökat och de förändrar förutsättningarna för utjämningssystemet. Det är därför mycket positivt att kommittén föreslår att de riktade statsbidragen (för maxtaxa, skolsatsning, kunskapslyftet mm) förs in i ett generellt system.
Det nya inkomstutjämningssystemet samlar de ekonomiska flödena till den enskilda kommunen. Men för att göra kommunerna mindre beroende av utjämningssystemet och statsbidrag behöver
kommunens skattebas förstärkas. Långsiktigt krävs en skattereform. Centerpartiets förslag till ny inkomstskattereform med en skatterabatt gör att kommunernas skattebas förstärks och det skulle minska trycket på skatteutjämningssystemet.
Centerpartiet har i riksdagen presenterat ett förslag på reformering av inkomstbeskattningen. Det innebär en rejäl skattesänkning för människor med låga och normala inkomster. Förutom de positiva effekterna för människor med små ekonomiska marginaler har också Centerpartiets inkomstskatteförslag positiva effekter för kommunsektorn.
Förslaget innebär bland annat att dagens grundavdrag slopas och ersätts med en skatterabatt på 10 000 kronor för alla. Det kommer att förstärka kommunsektorns skattebas.
Förstärkningen är generell, hela kommunsektorn får en ökad skattebas och blir mindre beroende av statsbidrag, men effekten är störst för kommuner och landsting med låg skattekraft. Detta beror på att dagens system, där grundavdraget har en kraftig uppoch nedtrappning i de lägre inkomstskikten, medför att kommuner med många medborgare i dessa inkomstskikt förlorar extra mycket egen skattekraft. Dagens skattesystem förstärker på så sätt skillnaderna i skattekraft mellan de kommuner och landsting som har låg skattekraft och de som har hög skattekraft. Ersätter man grundavdraget med en skatterabatt, lika för alla, försvinner denna effekt och belastningen på utjämningssystemet minskar.
Kommitténs majoritet föreslår att kompensationsgraden för kommuner och landsting med en skattekraft som överstiger den garanterade skattekraften ska sättas till 85 procent för den överskjutande delen. Mot bakgrund av att Centerpartiets inkomstskatteförslag stärker skattebasen för kommuner och landsting i allmänhet och för kommuner och landsting med låg skattekraft i synnerhet kommer behovet av utjämning då att minska. Kommuner och landsting med hög skattekraft behöver därför inte heller betala så hög avgift till utjämningssystemet.
Som en följd av centerpartiets inkomstskatteförslag skulle därför kommuner och landsting med en skattekraft som överskrider den garanterade få betala en lägre avgift och kompensationsgraden skulle således kunna sänkas för den överskjutande delen.
Den föreslagna regleringsposten är ett nödvändigt instrument för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn. Den ska vara ett verktyg för att hantera finansieringsprincipen mellan staten och kommunsektorn. Däremot kan inte att regle-
ringsposten ska användas för att hålla den totala statsbidragsramen nominellt oförändrad. Ett av problemen med dagens system med statsbidrag är ju att det inte finns någon koppling mellan statsbidragen och kommunsektorns kostnadsutveckling, eftersom statsbidragen inte är indexreglerade. Förslaget med en garanterad skattenivå löser detta problem eftersom skattebasen växer i takt med löner och andra kostnader. Om regleringsposten används för att hålla den totala statsbidragsramen nominellt oförändrad innebär det en fortsatt osäkerhet för kommunernas ekonomi. Kommunsektorn måste få en friare ställning och ha möjlighet att planera sin ekonomi. Därför måste regleringsposten begränsas till att vara ett verktyg för att hantera finansieringsprincipen mellan staten och kommunsektorn och den måste värdesäkras.
Särskilt yttrande
av ledamoten Siv Holma (v)
Det kommunala statsbidrags- och utjämningssystemet är av stor betydelse för att skapa likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och landsting i landet att kunna tillhandahålla sina invånare service oberoende av inkomstförhållanden och opåverkbara strukturella kostnader. Detta sker genom att utjämna skatteinkomster och genom att ta hänsyn till de merkostnader som uppstår p.g.a. strukturella faktorer. Utan ett väl fungerande bidrags- och utjämningssystemet skulle det kommunala självstyret på många håll i landet omöjliggöras.
Kommittén har på en är rad väsentliga områden lämnat förslag som förbättrar utjämningssystemet. Genom uppdateringar, nya variabler och förenklingar får systemet en större träffsäkerhet och även en tydligare struktur. Jag delar bedömningen om vikten av att slå ihop det generella statsbidraget och inkomstutjämningen till en garanterad skattekraftsnivå på 120 procent. Jag finner det även lämpligt att omvandla en antal riktade statsbidrag till generella bidrag.
Jag delar således i stort utjämningens förslag, men vill dock lämna några aspekter som berör utjämningsgraden i inkomstutjämningen, kompensationen för kraftig befolkningsminskning för landstingen i kostnadsutjämningen samt synpunkter på jämställdhetsavsnittet.
Långtgående inkomstutjämning
Kommittén föreslår att varje kommun och landsting garanteras en skattekraft motsvarande 120 procent av medelskattekraften. För de kommuner och landsting som har en skattekraft under 120 procent föreslås kompensationsgraden vara 95 procent. För kommuner och landsting som har en skattekraft över 120 procent, föreslås dock kompensationsgraden bara vara 85 procent.
Jag känner mig tveksam till att kompensationsgraden endast är 85 procent för de rikaste kommunerna och landstingen. Det kommer på lång sikt troligen leda till ökade inkomstskillnader i landet. Det är förvisso viktigt att utjämningssystemet har en hög legiti-
mitet inom kommunsektorn, men det är också av avgörande betydelse att systemet leder till en långtgående utjämning. Jag valde dock att inte reservera mig mot förslaget, utan ser nu fram emot att remissomgången av kommitténs förslag, kommer ge vägledning om det är klokt eller ej att sänka utjämningsgraden
Kostnadsutjämningen
Jag vill i det här sammanhanget särskilt lyfta kompensationen för landsting med kraftig befolkningsminskning. För år 2001−2004 finns ett särskilt omställningsbidrag för detta ändamål. Jag anser att det finns skäl att i den fortsatta processen närmare pröva om kompensationen för landsting med kraftig befolkningsminskning ska ingå i kostnadsutjämningen. Detta av samma skäl som kommuner erhåller motsvarande kompensation i kostnadsutjämningen.
Jämställdhet
Det är bra att det dels finns ett underkapitel som berör jämställdhetsaspekter och att det dels finns bilagor till utredningen som berör jämställdheten. Jag anser dock att kommittén kunde ha utvecklat avsnittet om jämställdhetsaspekter i högre grad än vad som nu är fallet. Inom ett bidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting finns det självklart en jämställdhetsdimension.
Att få kompensation för strukturella kostnader är viktigt, men det kan också leda till att den rådande könsstrukturen cementeras. För att nämna ett exempel kan jag ta en variabel inom standardkostnaden äldreomsorg. Där är den strukturella kostnaden baserat på att kvinnor kostar mer inom äldreomsorgen än vad män gör. Detta är riktigt, men det beror på att kvinnor i högre utsträckning än män, tar hand om sin make i hemmet, dvs. arbetar gratis och därför inte kostar kommunen någonting. Om en kommun lyckas bryta denna könsskillnad (dvs. att det är kommunen som ansvarar för omsorgsbehovet och inte enskilda kvinnor), leder det till ökade kostnader, eftersom en mans normkostnad är lägre än en kvinnas. Det finns således inget ekonomiskt incitament för en kommun att bryta traditionella könsstrukturer. Liknande problem skulle kommittén ha diskuterat i större utsträckning än vad som varit fallet.
Det finns också faktorer som kommittén kunde ha berört på ett positivt sätt utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kommitténs förslag om en högre kompensationsnivå inom standardkostnaden kollektivtrafik (från 75 till 100 procent), kan sägas påverka jämställdheten positivt, eftersom kvinnor utnyttjar kollektivtrafik i större utsträckning än männen.
Kommittén föreslår att det skapas en permanent organisation för en kontinuerlig uppföljning av utjämningssystemet. Det är viktigt att redan vid starten av en sådan organisation fastställa att när förslag till förändringar tas fram ska dessa redan från början genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv. Lägger man istället till ett jämställdhetsperspektiv i efterhand (vilket tyvärr allt för ofta sker), uppstår det lätt en känsla av att perspektivet är en påklistrad aspekt.
Särskilt yttrande
av ledamoten Erik Langby (m)
Visionen om ett annat system
Utredningens uppdrag att se över utjämningssystemet bygger på att nuvarande ansvars- och uppgiftsfördelning mellan medborgare, kommun och stat i princip bibehålls. Kommuner och landsting ska fortsatt till mycket stor del vara förmedlare – och till stor del finansiärer – av mycket omfattande verksamhet, där mål, inriktning och ramar bestäms nationellt och där kraven på likvärdighet är stora. Med de stora samhällsförändringar vi ser framöver, vad gäller utvecklingen av demografi och skattekraft i vårt land, riskerar vi att behöva göra alltmer omfattande omfördelningar. Detta ställer på sin spets frågan om hur länge nationella åtaganden ska finansieras genom kommunal- och landstingsskatter. Vi moderater har samtidigt en önskan om att medborgaren mer direkt ska kunna påverka den utbildning, vård och omsorg man har rätt till. Tillsammans leder detta oss till att skola, barnomsorg, handikappomsorg, äldreomsorg och sjukvård bör finansieras genom att vi förser den enskilde med rätten att välja – och där betalningen följer den enskildes val. Denna finansiering bör då rimligen komma från den nationella nivån. I det läget är uppdraget för systemet något helt annat. Mer om detta tas upp i slutet av det särskilda yttrandet.
Även om vi moderater således har en annan vision om uppgiftsoch ansvarsfördelningen, och därav följande krav på finansieringssystemet, så har vi självfallet åsikter om utjämningssystemet i nuvarande läge. Detta redovisas nedan.
Värdefulla steg i rätt riktning
Genom Utjämningskommitténs förslag till förändring av utjämningssystemet för kommuner och landsting tas viktiga steg i riktning mot ett bättre system (vid nuvarande grundläggande uppgiftsfördelning mellan medborgare, kommun/landsting och stat).
Från mellankommunal inkomstutjämning till statligt garanterad inkomstnivå bra
Övergången från en rent mellankommunal inkomstutjämning till ett statligt finansierat, där statsbidragspåsen används för att lyfta upp inkomsterna för kommuner och landsting med otillräcklig egen skattekraft är helt i linje med den politik moderata samlingspartiet argumenterat för under ett decennium.
Kostnadsutjämningen ”städas upp”
Översynen av systemet för kostnadsutjämning – där de regionalpolitiskt inriktade faktorerna fått lämna systemet (och blir en rent statlig angelägenhet), antalet faktorer kunnat minskas, kollektivtrafikfaktorn fått sitt fulla utslag och en faktor för snabbväxande kommuner införts – är också helt i linje med den moderata politiken.
Minskad statlig detaljstyrning
Förslagets tydlighet i att minska den statliga detaljstyrningen av kommuner och landsting är utmärkt. Antalet specialdestinerade statsbidrag, åtföljda av detaljerade regelverk, har ökat dramatiskt under senare år och uppgår nu till 127 st. Att en stor del av dessa föreslås försvinna och pengarna överföras till ”påsen” är mycket viktigt för den kommunala självstyrelsen och därmed för effektiviteten i den kommunala sektorn.
Kontinuerlig uppföljning och översyn angelägen
Förslaget att utjämningssystemet kontinuerligt ska följas upp och utvärderas, och därmed kunna fånga upp både inträffade förändringar och förbättrad kunskap, är bra. Både rättvisa och samhällsekonomisk effektivitet kräver att en så stor del av offentliga sektorns finansiering och därmed arbetsförutsättningar ständigt granskas.
Viktiga delar saknas ännu i systemet
Även om värdefulla steg tagits i att skapa ett system, som kan uppfattas som rimligt och riktigt saknas ännu viktiga delar för att det ska kunna uppfattas som rättvist.
Kvarvarande mellankommunala inkomstutjämningen borde utgå
Det föreslagna systemet innebär att den mellankommunala utjämningen utgår och ersätts med att staten använder sin ”påse” till att fylla på så att alla kommuner och landsting i princip får motsvarande en skattekraft på 120 procent av medelskattekraften (erhåller 95 procent av skillnaden mellan egen skattekraft och garantinivån 120 procent). För kommuner och landsting med en egen skattekraft över garantinivån 120 procent föreslås att 85 procent av kommunalskatteinkomsten, som kommer från skattekraften över 120 procent, dras in och fördelas till övriga kommuner/landsting. Denna form av mellankommunal inkomstomfördelning tycker vi moderater står i strid med den kommunala självstyrelsen, vilken ger varje kommun/landsting rätt att ta ut skatt ”för sina angelägenheter”. Så länge kommunernas och landstingens åtaganden definieras som just kommunala/landstingskommunala – och inte statliga – är det principiellt helt fel att lokalt uttaxerade skattepengar går från enskilda kommuner/landsting till andra för att finansiera delar av de senares verksamhet. Kommun/landsting med egen skattekraft över garantinivån ska i gengäld inte kunna få sin inkomst höjd genom strukturbidrag eller (positiv) kostnadsutjämning. Vår långsiktiga vision återkommer nedan.
Tas inkomstutjämningsavgift ut så ska den tas på faktisk inkomst – inte schablon
Såsom framgår ovan är vi moderater, på principiella grunder, emot att det ska tas ut en inkomstutjämningsavgift (på 85 procent) över garantinivån. Om en sådan avgift, trots detta, ska tas ut anser vi att den ska tas ut på faktisk inkomst för kommunen/landstinget, dvs. på egen utdebitering och inte på den s.k. länsvisa genomsnittliga skattesatsen. Något behov av symmetri med hur inkomstutjämningsbidraget (under garantinivån) beräknas föreligger inte
(dvs. bidrag bör beräknas på schablon – inte på egen utdebitering). En kommun/landsting ska inte bestraffas för att man lyckats hålla låg skatt.
Statens ersättning till landstingen för läkemedelskostnaderna hör inte till ”påsen”
Enligt förslaget ska statens betalning för att landstingen, genom avtal mellan staten och landstingen, fått ta över läkemedelskostnaderna föras över till ”påsen”. Motivet för detta är att kunna uppnå tillräcklig storlek på ”påsen” för att kunna garantera alla landsting en inkomst motsvarande 120 procent av medelskattekraften. En ersättning från staten till landstingen, som bygger på en avtalsrelation, som rimligen måste kunna förändras, kan inte jämställas med ett generellt statsbidrag. Läkemedelsersättningen måste således lyftas ut och garantinivån för landstingen i motsvarande mån sänkas. Visserligen kan det uppfattas som en olägenhet om inte kommuner och landsting har samma garantinivå, men detta kan inte motivera att avtalsbaserad ersättning betraktas som statens egna generella statsbidrag och dessutom inte skulle komma alla landsting till godo – trots att alla fått ta över statens tidigare läkemedelskostnader.
Skillnader i kostnadsläge måste kompenseras – ”En krona ska ge lika mycket verksamhet överallt – inte service motsvarande 95 öre på ett ställe mot 1:05 på ett annat”
Systemet för kostnadsutjämning försöker på ett rimligt sätt allmänt kompensera kommuner resp. landsting för strukturella skillnader i behov av service för sina invånare. Kostnadsutjämningssystemet bygger dock på att de s.k. faktorkostnaderna (löner, lokalkostnader m.m.) är lika över landet, vilket inte är fallet. Ett system såsom det svenska, som genom en rad delfaktorer och moment syftar till att åstadkomma likvärdiga förutsättningar, uppnår inte sina syften om det inte också försöker möta kommuners och landstings skilda kostnadslägen. De enskilt största kostnadsfaktorerna är löner och lokalkostnader.
Lokalkostnaderna har undersökts av utredningen, men trots att exempelvis kontorshyrorna påtagligt skiljer sig över landet – och
därmed också troligen kommunala lokalkostnader vid samma standard och effektivitet – så har inte något underlag kunnat tas fram, som i dagsläget skulle kunna ligga till grund för en kompensation för skilda kostnadslägen för lokalhållningen. Viss kompensation ges dock för bedömd merkostnad vid nybyggnation inom ramen för byggkostnadsfaktorn (som ingår som en del i den nya s.k. näringsgeografiska faktorn).
Vad gäller lönekostnaderna, som står för ca 70 procent av kommuners och landstings kostnader, finns underlag som beskriver skillnader i löneläge. Tydliga skillnader framträder vad gäller vilka löner som måste betalas för att kunna rekrytera nödvändig arbetskraft. Arbetsmarknadssituationen skiljer sig påtagligt mellan olika delar av landet. Eftersom det allmänna arbetsmarknadsläget i den funktionella arbetsmarknadsregionen, och därmed påverkan på löneläget (genom konkurrensen/brist på konkurrens om arbetskraften), knappast kan påverkas av den enskilda kommunen/landstinget så måste detta vägas in när likvärdiga arbetsförutsättningar ska skapas. Enklast sker detta genom att 70 procent (lönernas andel av den kommunala kostnadsmassan) av det utjämnade inkomstbeloppet (inkomsten från den egna skattekraften + utjämningsbidraget om 95 procent av skillnaden mellan egen skattekraft och garantinivån) multipliceras med en lönekostnadsfaktor. Det lönekostnadsjusterade inkomstbeloppet ska inte kunna bli lägre än den egna kommunalskatteinkomsten (före utjämningsbidrag och lönekostnadsjustering). Eftersom rimligen inte en enskild kommun, en grupp av kommuner eller ett enskilt landsting ska kunna påverka lönekostnadsfaktorn bör den inte sättas utifrån kommunal- /landstingslönerna i regionen utan sättas som en andel av den totala arbetsmarknadens löneläge i regionen. Det sammanlagda löneläget i hela arbetsmarknadsregionen (länet) påverkar självfallet löneläget för kommuner och landsting, men inte så att ex.vis 15 procent högre löneläge totalt ger 15 procent högre kommunallöner rakt över. Den faktiska relationen mellan kommunal-/landstingslöner och den totala arbetsmarknadens löner ger dock rimlig vägledning för att sätta en lönekostnadsfaktor.
Överväg att justera garantinivån istället för att införa en regleringsavgift
Förslaget innebär att statsbidragen av olika slag förs samman till en ”påse”, som används för att lyfta inkomsterna för alla kommuner och landsting till motsvarande en skattekraftsnivå på 120 procent av medelskattekraften. Vad gäller kommunerna så räcker inte de statliga pengarna i dagsläget till mer än drygt 117 procent. Resten av ”påsen” föreslås finansieras av kommunerna genom en avgift, som också ska kunna användas för den händelse regering och riksdag framöver inte värdesäkrar den samlade statsbidragskakan. Avgiften ska också användas för att löpande kunna reglera, uppåt och nedåt, den ekonomiska relationen mellan staten och kommunsektorn kopplat till förändringar i huvudmannaskap, skattebasförändringar, uppgiftsförändringar etc. För oss moderater är det helt legitimt att staten ska kunna hantera dessa olika former av ekonomiska regleringar gentemot kommunsektorn. Ett förändrat grundavdrag i inkomstbeskattningen, som exempelvis skulle kunna öka den kommunala skattebasen, ska inte självklart innebära utrymme för ökad kommunal konsumtion. På samma sätt ska, av regering och riksdag beslutade, ökade uppgifter för kommunerna åtföljas av ökade inkomster (utan kommunalskattehöjning). En tydlighet i relationen mellan staten och kommunsektorn är mycket angelägen. En enklare modell för denna reglering, liksom för att slippa redan i inledningen finansiera ett par procent av garantinivån med avgifter på kommunerna, borde dock vara att låta garantinivån förändras uppåt och nedåt istället för att ta ut en regleringsavgift. Detta bör allvarligt övervägas för att göra det samlade systemet enklare.
Incitamenten måste bevakas
Ett generellt problem i det svenska samhället är brist på incitament för tillväxt av de samlade resurserna. Internationell statistik visar entydigt att vi under de senaste 30 åren tappat rejält i samlat välstånd jämfört med nästan alla utvecklade länder. Orsakerna till detta är många, men det måste vara en viktig uppgift att i alla sammanhang bevaka att politik inte bara tillåts handla om hur en given kaka ska fördelas utan hellre om hur kakan kan växa. Detta så vi har mer att fördela både genom enskilda beslut och i det politiska
arbetet. Mot denna bakgrund måste det också löna sig för en kommun att medverka till att den beskattningsbara lönesumman i den egna kommunen ökar. Detta bidrar till att vi inte vill ta ut någon utjämningsavgift över garantinivån (även om huvudargumentet framgår ovan) utan där ger en skattekraftsökning (jämfört med genomsnittskommunen/-landstinget) fullt utslag i ökad inkomst. Att en inkomstutjämningsavgift, om den i strid med vår värdering ändå ska tas ut, bör beräknas på faktisk inkomst/utdebitering innebär också att kommuner och landsting har ett incitament att hålla nere skattesatsen, och därmed skattetrycket, vilket också bidrar till ökad privat ekonomisk aktivitet och därmed tillväxt i ekonomin. Vad gäller incitamenten till ökad tillväxt för alla kommuner under garantinivån är det mer problematiskt. Vid en höjning av den relativa skattekraften erhålls bara en inkomstökning på 5 procent av de totalt ökade skatteinkomsterna (utöver höjningarna i kommuner i allmänhet). Detta genom att det bortfallande inkomstutjämningsbidraget uppgår till 95 procent av skillnaden mellan egen skattekraft och garantinivån (120 procent). En sänkning av den nu föreslagna kompensationsgraden på 95 procent skulle självfallet ge större utslag och därmed utgöra ett större incitament till höjd egen skattekraft jämfört med andra kommuner. Med de mycket stora skillnader i skattekraft som finns mellan kommunerna riskerar vi märkbara svårigheter för kommunerna med låg skattekraft att kunna finansiera alla sina uppgifter, varav huvuddelen är nationellt reglerade till standard och omfång. Lägst ligger idag Borgholm med 76 procent av medelskattekraften och här utgör således utjämningsbidraget 44 procentenheter (120-76=44) x 0,95. Likafullt behöver i den kontinuerliga översynen av systemet prövas om kompensationsgraden kan sänkas för att därigenom öka incitamentet för höjd skattekraft i förhållande till andra kommuner.
Även i kostnadsutjämningssystemet finns risker för att incitamenten för tillväxt, och därmed högre befolkningsökning eller minskad befolkningsminskning, inte är tillräckligt stora. De sammanlagda effekterna i olika delar av kostnadsutjämningssystemet (befolkningsförändringar, äldreomsorg, grundskola mm) riskerar att i vissa lägen ge inget, eller t.o.m. negativt, kommunalekonomiskt incitament att häva en fortlöpande befolkningsminskning. Till den sammantagna bilden i dessa fall hör dock också problemen med den historiska pensionsskuldens relativt ökade tyngd vid
minskad befolkning och i vissa fall påtagliga ekonomiska problem för det kommunala bostadsbolaget.
Mot bakgrund av de redovisade resonemangen måste detta med incitamenten till ökad skattekraft och tillväxt särskilt bevakas i den föreslagna fortlöpande granskningen och översynen av systemet.
Vaksamhet så att inte kostnadsutjämningen blir självuppfyllande
Det finns rent allmänt anledning att ställa upp på att ett system för kostnadsutjämning behövs i ett läge som det svenska, där kommuner och landsting med mycket skiftande inkomstskattebaser ska ansvara för finansieringen av nationellt fundamentala funktioner som exempelvis grundskolan och gymnasieskolan. Att t.ex. kommuner med riktigt låg skattekraft skulle ha 7-årig skolgång medan andra hade 12-årig är helt otänkbart. En för oss moderater spännande lösning, nationell finansiering och enskilt beslutsfattande, framgår nedan. Med nuvarande uppgiftsfördelning mellan stat och kommun behövs dock både kostnadsutjämning och att de med låg skattekraft lyfts rejält. Att vi således bejakar att vi i dagsläget måste arbeta med ett antal kostnadsutjämningsfaktorer innebär dock inte att vi inte måste erkänna att det finns problem och fallgropar. Förutom de generella problemen att hitta rimliga och logiska förklaringsfaktorer, som samtidigt inte ska vara påverkbara av kommunerna, vill vi peka på riskerna att systemet blir i viss utsträckning självuppfyllande. Det finns en klar risk att grupper eller typer av kommuner och landsting, som av olika skäl har extra ont om pengar jämfört med övriga, tvingas att hålla igen på utgifterna på vissa områden – med därav följande lägre service-, kvalitetsoch/eller subventionsnivå jämfört med ”normalkommunen” – helt enkelt för att man inte har mer pengar. Körningar av systemet kan då riskera att ge intrycket att denna typ av kommuner inte har så stora behov på dessa områden och kostnadsutjämningsfaktorn justeras då till denna grupps nackdel. Med sålunda minskade resurser tvingas denna typ av kommuner till än större serviceförändringar och så riskerar spiralen att skruva vidare. Det finns således alla anledning att i det fortlöpande arbetet granska att systemet inte utvecklas på detta sätt. I betänkandets avsnitt 7.2 indikeras, för att nämna ett exempel, att kategorin förortskommuner i vissa fall tvingats till en förhållandevis låg servicenivå i förhållande till
behoven. Denna kategori kommuner har också klämts extra hårt vid flera av förändringarna av utjämningssystemen under den senaste 10-årsperioden.
Visionen om samhället med allas rätt att välja – och (de nationella) pengarna följer med
Vi moderater har en vision om att den enskilda människans valfrihet och makt över sin vardag ska kunna stärkas tydligt. Detta genom att den enskilde genom nationella pengsystem (skola/förskola, delar av äldreomsorgen) och allmänna obligatoriska hälsoförsäkringar (sjukvården, delar av äldreomsorgen) får styra finansieringen till den verksamhet som man vill nyttja. I ett sådant system, med ”egenmakt” som inte behöver bry sig om kommuneller landstingsgränser och som inte ska vara beroende av lokal politisk välvilja, lyfts hela finansieringen av skolan, barnomsorgen och äldreomsorgen av från kommunerna. Kvar för kommunerna att finansiera blir då den lokala infrastrukturen och myndighetsfunktionerna (räddningstjänst, miljöskydd, gator/vägar, parker, idrott, kultur m.m.). Kommunalskatterna ska då radikalt sänkas och beskattningsutrymmet föras över till staten. På samma sätt vill vi lyfta ut sjukvårdens finansiering ur landstingen. I ett sådant läge, med nationell finansiering av de stora ”välfärdssystemen”, blir behovet av kommunal skatteutjämning ytterst begränsat.
Särskilt yttrande
av ledamoten Roy Resare (mp)
Allmänt
Jag anser att dagens system för utjämning mellan kommuner och landsting i huvudsak är bra. Genom avdrag och tillägg i både inkomst- och kostnadsutjämningen skapas i hög grad likartade ekonomiska förutsättningar för landets kommuner och landsting att genomföra lagstadgad och nödvändig samhällsservice, främst inom de ekonomiskt tunga områdena skola, vård och omsorg. Eftersom denna utjämning är inomkommunalt finansierad och inte tar hänsyn till t.ex. skattesatser eller olika ambitionsnivåer, så är det samhällsekonomiskt stabilt också på lång sikt.
Genom det generella statsbidraget som utgår med samma summa per invånare till alla kommuner respektive landsting, regleras ekonomiska förhållanden mellan stat och kommunsektor. Det ger också möjlighet till generella ambitionshöjningar inom kommunsektorn genom statliga beslut.
Det är emellertid ett stort problem för kommuner och landsting att det generella statsbidraget inte har höjts i takt med kostnadsutvecklingen och de ambitionshöjningar som statsmakten på andra sätt ålagt kommunsektorn. Dessutom har ett påtagligt ökat inslag av riktade statsbidrag haft en snedvridande effekt på utjämningen. Det ökade inslaget av riktade statsbidrag har dessutom drivit upp den generella kostnadsnivån i kommunsektorn och därmed tvingat fram ökade besparingar inom den kommunala verksamheten. Det är därför utmärkt att kommittén nu föreslår att ett flertal mer eller mindre riktade bidrag läggs in det generella statsbidraget.
Inkomstutjämningen
Kommittén föreslår att inkomstutjämningen och det generella statsbidraget slås ihop så att de flesta kommuner och landsting erhåller ett statsbidrag som i princip ska vara 120 procent av skattekraften. Därigenom kan den kritik som finns mot den nuvarande inkomstutjämningen mildras, trots att utjämningen blir
praktiskt taget lika långtgående och ger nära samma resultat för de enskilda kommuner och landstingen som med dagens system. Jag står därför bakom förslaget.
Jag har emellertid också en del betänkligheter kring förslaget: 1. Några kommuner och landsting kommer även vid en garanti-
nivå på 120 procent av medelskatteskraften i riket får betala en
avgift till staten. Den principiella kritiken mot att kommuner
får betala avgift till staten för att deras invånare har en hög
skattekraft kommer därför att kvarstå. Jag delar inte kritiken,
men jag ser risken att den negativa debatt som förekommit mot dagens inkomstutjämning kan bestå.
2. Om kommunsektorn verkligen ska garanteras 120 procent av
medelskattekraften i alla landets kommuner så kommer det inte
vara samhällsekonomiskt hållbart. Det beror på att lönerna
normalt ökar snabbare än landets ekonomi som helhet. Den
kommunala skattekraften baseras på lönerna och kommer
därför öka snabbare än landets tillväxt. För att upprätthålla en
garantinivå på 120 procent kommer därför staten tvingas
minska på olika statliga åtaganden. I längden leder det till en
ohållbar situation. Systemet kan då inte finansieras fullt ut. 3. Kommittén föreslår en regleringspost som är antingen ett
tillägg eller avdrag från garantinivån (som föreslås vara 120 pro-
cent av kommunernas samlade medelskattekraft). Det innebär
att det egentligen inte är någon garanterad nivå. Det finns
också en uppenbar risk att regleringsposten blir lägre för varje
år, alternativt blir ett större avdrag från garantinivån för varje
år, för att statsfinanserna ska kunna bibehållas i ett gott skick.
Den debatt som detta torde orsaka lär knappast öka förtroende
för eller stabiliteten i utjämningen. 4. För kommuner med hög egen skattekraft föreslår kommittén
en lägre grad av utjämning än vad som är fallet i dagens system.
Något godtagbart motiv för detta, annat än att undvika mer
komplicerade system för att undvika den s.k. pomperipossa-
effekten, har jag inte funnit. Dagens system är något mer
komplicerat i detta avseende, men är också mer rättvist.
Kostnadsutjämningen
Kommittén föreslår i princip att kostnadsutjämningen består och att denna uppdateras och förbättras i ett antal avseenden. Kommittén föreslår också att några faktorer utgår och att några hänförs till ett nytt strukturbidrag. Jag står bakom förslagen, men har trots detta några betänkligheter: 1. Kollektivtrafikens kostnader utjämnas, vilket i sig är bra med
hänsyn till de stora strukturella kostnader som främst storstadskommunerna/landstingen har för kollektivtrafiken. Men samtidigt ordnas samma typ av trafikförsörjning i högre grad genom icke skattefinansierat bilresande i andra delar i landet. Det är därför tveksamt om utjämningen av kollektivtrafikens kostnader ska vara inomkommunalt finansierad.
2. Landsting med stor och ihållande befolkningsminskning
erhåller idag en viss kompensation för ökade kostnader genom ett statsbidrag. Kommuner får en motsvarande kompensation i
den inomkommunalt finansierade kostnadsutjämningen. Jag
anser att landstingen i princip bör behandlas på samma sätt som
kommunerna i detta avseende. Kommitténs analyser har
emellertid visat att det sakliga motivet är svagt för en kom-
pensation till landstingen för befolkningsminskning. Därför
har man valt att inte förslå en sådan utjämning, i syfte att undvika att komplicera systemet. Jag anser emellertid att detta närmare bör prövas i den fortsatta processen.
Särskilt yttrande
av ledamoten Harry Staaf (kd)
Utjämningskommittén föreslår nu förändringar i inkomstutjämningen. I valet mellan kommunal och statlig inkomstutjämning har kristdemokraterna i tidigare utredningar förordat en statlig inkomstutjämning. Skälen för detta har varit att systemet bör var överblickbart och förståeligt. Det har också ansetts stötande att skatt tas ut i en kommun för att i princip tillfalla en annan kommun, vilket Kristdemokraterna ansett strider mot principen om att en kommun enbart får ta ut skatt för egna verksamheter och därmed inskränker den kommunala självstyrelsen. Det nu föreslagna systemet är pedagogiskt mycket lättare att förstå än nuvarande inkomstutjämning. Införandet av en regleringspost i systemet tydliggör också statens ansvar för kommunernas ekonomiska situation. Kristdemokraternas uppfattning är att staten inte tagit tillräckligt ansvar för kommunernas ekonomiska situation.
I nuläget har 12 kommuner en högre skattekraft än 120 procent av medelskattekraften. Det är rimligt att dessa kommuner för den överskjutande delen inte deltar med samma andel i inkomstutjämningen. Detta har jag utvecklat närmare i en reservation.
Den föreslagna nivån på den garanterade skattekraften 120 procent av medelskattekraften för kommuner och landsting möjliggörs genom att flera riktade statsbidrag föreslås bli generella. Av dessa bidrag har kristdemokraterna tidigare förordat förekomsten av en åldersrelaterad del. Jag menar att den nu föreslagna garantinivån är så värdefull att den uppväger nackdelen av att det åldersrelaterade bidraget blir generellt. Bl.a. den ändrade gruppindelningen i kostnadsutjämningen för äldreomsorgen förbättrar också utjämningen till följd av skillnader i åldersstruktur.
I utredningsarbetet har vi på olika sätt mött synpunkter på utjämningssystemet och också fått förslag på förändringar.
Nedan har jag tagit upp några synpunkter som enligt min mening bör prövas i fortsatt utredningsarbete eller på annat sätt. Flera av dessa frågor ryms inte inom kommitténs direktiv. I andra fall har inte tiden räckt till för en allsidig genomlysning.
Individ och familjeomsorg (avsnitt 4.6)
Här ansåg Expertgruppen för förenklad kommunal utjämning SOU 2000:120, att individ- och familjeomsorgsmodellen är mycket problematisk. Modellen är verksamhetsanknuten och har en koppling till redovisade kostnader. Den är också en av de modeller som omfördelar mest pengar. Gruppen ansåg att det fanns ett behov av att utveckla denna modell ytterligare.
Utjämningskommittén föreslår här vissa förändringar efter att ha prövat olika modeller. Jag anser inte att man med de förslagna förändringarna nått den träffsäkerhet som man kan begära. Modellen bör därför bli föremål för fortsatt utvecklingsarbete.
Hälso- och sjukvård (avsnitt 4.13)
Beräkningen av genomsnittlig vårdkostnad bygger i allt väsentligt på kostnadsdata från region Skåne. Jag anser det önskvärt att underlaget kan förbättras genom att det kompletteras med kostnadsdata också från andra delar av landet.
Incitament för att kommunerna skall vidta åtgärder för att förbättra sin situation
Kritiker menar att med nuvarande långtgående utjämning av inkomsterna saknas incitament för kommunerna att förbättra sin situation. I de fall förbättringsåtgärderna kostar pengar så är kritiken riktig. I normalfallet när man gör en investering räknar man med att få en viss avkastning av investeringen.
Med den utjämningsgrad som finns i inkomstutjämningen får huvuddelen av kommunerna endast behålla ca 5 procent av intäktsökningen från en åtgärd som ökar skatteunderlaget. Resterande 95 procent hamnar i utjämningssystemet.
Jag anser att om man utgår från utjämningens syfte att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner respektive landsting att bedriva sina verksamheter så är det inte möjligt att sänka utjämningsgraden så mycket att kostnader för åtgärder att höja skattekraften i en kommun kan räknas hem på så sätt att ökade egna skatteintäkter får behållas. Däremot är problemet relevant och åtgärder bör vidtas utanför utjämningssystemet. Endera
genom någon form av bidrag eller genom någon avdragskonstruktion.
Kommuner med stort fritidsboende eller säsongsboende
Kommittén har tillskrivits om kostnader för fritidsboende som belastar kommunen utan att dessa kommuner får någon kompensation för detta.
Jag anser inte att detta kan lösas i utjämningen. Däremot har kristdemokraterna i andra sammanhang framfört förslag om att avskaffa fastighetsskatten och delvis växla över den till en kommunal avgift. Den kommunala avgiften skulle bidra till att täcka kostnader för fastighetsanknuten service som räddningstjänst, gator, vägar, parkering samt fysisk och teknisk planering och bostadsförbättring. Ett motiv för en kommunal fastighetsavgift är det incitament kommunerna kunde få för en utveckling av infrastrukturen, ett offensivt bostadsbyggande och en bra näringspolitik. Om även företagssektorns lokaler och industrier utgjorde en del av avgiftsunderlaget i kommunerna, blir effekten ett långt större incitament än i dag att verka för det lokala näringslivet och för nya arbetstillfällen. En ytterligare aspekt är att kommunerna genom en kommunal avgift finge intäkter från fritidsbebyggelse som i vissa kommuner är omfattande, men som inte genererar några kommunala intäkter i dagens system.
Subsidiaritetsprincipens makt- och uppgiftsfördelning mellan olika nivåer i samhället motiverar dessutom en ekonomiskt stabilare grund för kommunernas uppgifter och för den kommunala självstyrelsen. Bättre långsiktiga tillväxtförutsättningar och en högre grad av självfinansiering genom en bredare avgiftsbas vore ett led i en ekonomisk stabil bas för den kommunala självstyrelsen. Samtidigt skulle den som betalar avgiften se ett direkt samband mellan avgift och nytta.
Införandet av en kommunal fastighetsavgift skulle beröra delmodeller i kostnadsutjämningen.
Barnomsorgen
Synpunkter på faktorer i utjämningssystemet har bl.a. lämnats från Norrtälje kommun. Dessa synpunkter går bl.a. ut på att faktorn andelen barn är ett relevant begrepp för beräkning av standard-
kostnad för barnomsorgen. Däremot anses faktorn skattekraft vara en variabel som inte mer än marginellt påverkar efterfrågan i barnomsorg. De reformer som genomförts de senaste två åren innebär att de ekonomiska incitamenten att inte välja kommunalt finansierad barnomsorg har reducerats kraftigt.
Jag delar den uppfattningen. Allt talar för att en kostnadsuppföljning efter ett par år kommer att bekräfta påståendet. Det är därför viktigt att den uppföljning som utjämningskommittén föreslagit kommer tillstånd.
Kollektivtrafiken
Vill staten utveckla kollektivtrafiken, vilket enligt min mening behövs, vore riktade statsbidrag en lämplig åtgärd. Genom riktade statsbidrag skulle man också kunna nå rättvisa mellan olika län och kommuner. Införs ett särskilt statsbidrag till kollektivtrafiken bör inte kollektivtrafiken ingå i utjämningssystemet.
Övrigt
Det är svårt att i de olika delmodellerna nå total rättvisa. Ibland kan skillnaderna mellan olika år bli betydande. Särskilt känsliga tycks små kommuner vara. Regeringen bör vara observant på detta. Möjlighet finns att modifiera genom strukturbidraget.
Särskilt yttrande
av sakkunnige Björn Sundström och sakkunnige Pontus Johansson
Vi delar kommitténs uppfattning att det behövs en långtgående inkomst- och kostnadsutjämning för att alla kommuner och landsting skall kunna erbjuda sina invånare en någorlunda likvärdig service. En aldrig så långtgående utjämning löser dock inte problemet med ett underfinansierat kommunalt välfärdsuppdrag. Härför krävs andra åtgärder.
För att ett utjämningssystem skall uppfattas som legitimt och ha förutsättningar att överleva på sikt krävs att samtliga kommuner och landsting, oavsett problem, behandlas rättvist. Någon konsensus om vilka faktorer som skall beaktas för att nå likvärdiga villkor kommer att vara svår att uppnå, särskilt med tanke på att eventuella förbättringar för någon leder till att någon annan får det sämre. Till syvende och sist handlar det om politiska värderingar om vad som kan anses som rätt och rättvist. Vi har därför valt att lyfta fram ett antal frågeställningar i anledning av kommitténs förslag som vi anser förtjänar fördjupade politiska överväganden.
Inkomstutjämningen
Förslaget om en statligt finansierad inkomstutjämning, som för flertalet kommuner och landsting resulterar i ett statligt bidrag som svarar mot mellanskillnaden mellan ett garanterat skatteunderlag och det egna skatteunderlaget, överensstämmer med den önskan som många kommuner och landsting gett uttryck för. De främsta fördelarna med förslaget är att statsbidragen är tänkta att värdesäkras samt att det minskar den rundgång av bidrag och avgifter som kännetecknar dagens system. Med en garantinivå på 120 procent av medelskattekraften blir det bara ett landsting och ett fåtal kommuner som får betala till systemet.
Men det finns också ett antal svårlösta problem förknippade med förslaget, varav garantinivån, omvandlingen av de specialdestinerade statsbidragen till generella bidrag och i viss utsträckning negativa effekter av tillväxt tillhör de mest centrala.
En garantinivå utan garanti
Enligt förslaget är det tänkt att kommuner och landsting ska garanteras en skattekraft som uppgår till 120 procent av medelskattekraften. Om statens bidrag till kommunsektorn tillåts att växa i takt med löne- och sysselsättningsutvecklingen i riket och kommer således att värdesäkras genom en årlig uppräkning, något som Kommun- och Landstingsförbundet länge efterlyst.
Men enligt förslaget skall staten också ha möjlighet att justera statsbidragen med hjälp av en regleringspost; antingen positiv eller negativ. Storleken på denna regleringspost blir i stor utsträckning avhängig statens finanser. Har staten inte råd att värdesäkra bidragen kommer regleringsposten att minska. Tidigare erfarenheter är att staten har haft svårt att hitta finansiellt utrymme för en värdesäkring, några få år undantagna.
Kommitténs förslag innebär att primärkommunerna kommer att drabbas av en negativ regleringspost på cirka 700 kronor per invånare redan när det nya systemet införs. I praktiken blir det således inte tal om att garantera kommunerna en beskattningsbar inkomst per invånare som svarar mot 120 procent av medelskattekraften. Den verkliga garantinivån kommer snarare att hamna i intervallet 116,5−117,5 procent.
För landstingen beräknas regleringsposten däremot bli positiv, drygt 500 kronor per invånare, vilket främst beror på att det särskilda statsbidrag för läkemedelsförmånen som tillförs systemet överstiger det som behövs för att garantera landstingen 120 procent. Den reella garantinivån för landstingen kommer således att uppgå till cirka 122 procent när systemet införs.
Vi anser att det är tveksamt att initialt tala om en garantinivå på 120 procent när det i praktiken handlar om 117 procent för kommunerna, såvida inte staten är beredd att skjuta till mer pengar till systemet.
Med en garantinivå på 117 procent och en lika stor regleringspost för kommuner respektive landsting när systemet införs skulle följande fördelar enligt vår mening kunna uppnås; 1. Kommuner och landsting garanteras den nivå som systemet
faktiskt utlovar. 2. Regleringsposten för kommuner och landsting blir lika stor. 3. Det frigörs ett större ekonomiskt utrymme för landstingen
(mellanskillnaden mellan 122 och 117 %) som kan läggas vid
sidan om systemet framgent och underlätta hanteringen av
problematiken kring läkemedelskostnadernas utveckling.
Statsbidraget för läkemedelsförmånen har en speciell karaktär och har sin grund i att läkemedelskostnaderna ökat betydligt mer än andra kostnader sedan lång tid tillbaka, en utveckling som också förväntas framgent. Mellan 1997 och 2001 följde bidraget i princip kostnadsutvecklingen. Under perioden 2002−2004 gäller ett särskilt avtal mellan staten och Landstingsförbundet, där statsbidragsnivån till skillnad från tidigare är bestämd på förhand. Enligt överenskommelserna om läkemedelsförmånen är kostnadsansvaret delat mellan staten och landstingen.
En ny överenskommelse om läkemedelsbidraget för tiden efter 2004 skall enligt gällande avtal träffas senast våren 2004. Utan en ny överenskommelse, eller åtminstone tydliga signaler om en sådan, blir det svårt för landstingen att acceptera att statsbidraget för läkemedelsförmånen omformas till ett generellt statsbidrag.
Asymmetrisk kompensationsgrad med negativa effekter av tillväxt
Vi anser att det finns skäl att ifrågasätta begreppet kompensationsgrad i utjämningssammanhang. För de kommuner och landsting som betalar till systemet är det på intet sätt tal om en kompensation utan om en avgift.
Vidare talar erfarenheten för att den s.k. kompensationsgraden lätt förväxlas med utjämningsgraden, som i praktiken ligger i intervallet 98−107 procent för kommunerna och 99−101 procent för landstingen. Begreppsfloran kompliceras ytterligare av de s.k. länsvisa skattesatserna (i klartext 95 % av medelutdebiteringen i riket år 1995 och som i nuvarande system är identisk med kompensationsgraden för kommuner och landsting sammantaget).
Enligt kommitténs förslag skall kompensationsgraden i inkomstutjämningen vara oförändrad, dvs. 95 procent med undantag för ett landsting och några få kommuner. Men eftersom de länsvisa skattesatserna (den skattesats som ligger till grund för att bestämma bidragens respektive avgifternas storlek i inkomstutjämningen)
1
Den asymmetriska inkomstutjämning som kommittén föreslår innebär att kompensationsgraden för det enda landsting och de få kommuner som skall betala till inkomstutjämningen för den skattekraft som ligger över garantinivån (120 %) skall uppgå till 85 procent.
kommer att justeras uppåt innebär det i praktiken en höjning jämfört med dagens nivå, som dock ligger något lägre än 95 procent i förhållande till dagens skattesatser.
Den aktör som starkast bidragit till att de länsvisa skattesatserna höjs med så mycket som 0,84 procentenheter (0,68 öre för landstingssektorn) är Stockholms läns landsting (SLL). Under år 2003 höjde SLL skatten med 1,30 procentenheter. Även om kompensationsgraden för SLL – som är det enda landsting som är nettobetalare till inkomstutjämningen – sänks till 85 procent i enlighet med kommitténs förslag, kommer Stockholms läns landsting inte att tjäna på förslaget. I praktiken kommer SLL att få betala något mer till andra landsting jämfört med idag. Alla övriga landsting kommer således att tjäna på skattehöjningen i Stockholm. Den samlade effekten för övriga landsting till följd av vidtagna skattehöjningar i landstingssektorn blir cirka plus 200 kronor per invånare.
Fyra landsting kommer att förlora på ekonomisk tillväxt i det föreslagna systemet, under förutsättning att dagens skattesatser förblir oförändrade i de aktuella landstingen fram till dess att systemet införs. Mer konkret handlar problematiken om att landstingen i fråga får ett större bidrag från inkomstutjämningen på mellanskillnaden mellan det egna och det garanterade skatteunderlaget än vad den egna skattesatsen skulle ha genererat eftersom den länsvisa skattesatsen överstiger den egna. I kommunsystemet blir det fem bidragskommuner som enligt kommittén på ett motsvarande sätt kommer att förlora på ekonomisk tillväxt.
Den asymmetriska utjämningsmodell som kommittén föreslår kommer således inte att lösa all den problematik som är förknippad med inkomstutjämningen, bland annat beroende på att Stockholms läns landsting väger så tungt i systemet. Kommittén föreslår att de länsvisa skattesatserna ska uppdateras från 1995 till 2003 års nivå, men man anger inga principer för hur de länsvisa skattesatserna kommer att uppdateras framöver. Om SLL måste höja skatten för att klara sina egna problem, och de länsvisa skattesatserna räknas upp, kommer landstinget inte att kunna lösa problemen av egen kraft eftersom andra landsting har rätt att erhålla en viss andel av de intäkter som en eventuell skattehöjning i Stockholm genererar. På motsvarande sätt kan andra landsting tvinga fram ytterligare skattehöjningar i Stockholm genom att höja sin egen utdebitering. Den uppdatering av de länsvisa skattesatserna som kommittén föreslår kan således ”väcka den björn som sover” och bidra till att
skapa en negativ utvecklingsspiral beträffande landstingens skattesatser.
Statsbidragen
För att kunna finansiera en garantinivå på cirka 120 procent måste i stort sett samtliga specialdestinerade statsbidrag omformas till ett generellt bidrag. Att växla över statsbidrag som till exempel 200kronan eller sysselsättningsstödet, som redan är av generell karaktär, stöter inte på några större problem. Men flera av de specialdestinerade statsbidragen är inte lika lätta att omforma eftersom de är kopplade till ett visst ”avtalat” åtagande som dessutom kan innehålla uppföljningsklausuler. Enligt vår uppfattning måste problematiken kring statsbidragen (och då inte bara läkemedelsförmånen) utredas ordentligt innan systemet sätts i sjön. Hur skall man t.ex. se på maxtaxorna? Spelreglerna måste vara glasklara. Kommunsektorn måste få garantier för att kvarstående kompensationskrav skall kunna växlas in i särskild ordning.
Kommunalt självstyre innebär att kommuner och landsting har förtroende att själva avgöra var de begränsade ekonomiska resurserna bäst skall satsas.
Systemets varaktighet
En annan fråga som förtjänar politiska överväganden är om den föreslagna bidragskonstruktionen har förutsättningar att överleva på sikt. I den mån staten inte har råd att finansiera en värdesäkring av statsbidragen blir regleringsposten successivt lägre och allt mer negativ. Därmed riskerar systemets trovärdighet att urholkas, vilket för övrigt även kännetecknar dagens system.
Den successiva urholkningen av statsbidragen blir förvisso tydlig med kommitténs förslag, men den föreslagna lösningen lär knappast stärka tilltron till systemet om kommuner och landsting inte har reella förutsättningar att uppnå ekonomisk balans. Den långsiktiga finansieringen av kommunsektorns åtagande lär inte kunna garanteras enbart genom kommitténs förslag, vilket heller inte varit kommitténs uppgift.
Kostnadsutjämningen
Kommittén har lagt ned ett omfattande och gediget arbete för att såväl förbättra delmodellerna i kostnadsutjämningen som att förenkla systemet. Men det finns också ett antal icke helt okontroversiella frågeställningar förknippade med kostnadsutjämningen som vi tycker förtjänar ytterligare analyser. Dessa handlar bland annat om hur konsekvenserna av kraftiga befolkningsförändringar skall hanteras, hur strukturbidraget skall utformas samt hur skilda faktorkostnader i olika regioner skall beaktas.
Konsekvenserna av kraftiga befolkningsförändringar
Det har sedan länge varit känt att kommuner med vikande befolkningsunderlag har ekonomiska bekymmer. För att få ekonomin att gå ihop är det nödvändigt att successivt anpassa verksamheten till de minskade intäkter som följer av ett minskat skatteunderlag. Det är också känt att kommuner som växer har ekonomiska problem, bland annat till följd av eftersläpningseffekterna i dagens utjämningssystem och att systemet inte tar hänsyn till de merkostnader som följer av investeringar i ny infrastruktur.
Kommitténs förslag innebär att såväl starkt krympande som snabbt växande kommuner kommer att kompenseras i kostnadsutjämningen, vilket är positivt. Men frågan är om förslaget verkligen speglar de merkostnader som följer av kraftiga befolkningsförändringar i olika delar av landet. Under senare år har kostnadsökningen (mätt i kronor per invånare) varit nästan dubbelt så hög i snabbt växande kommuner jämfört med krympande kommuner. Snabbt växande kommuner är också den kommuntyp som har haft den i särklass sämsta resultatutvecklingen sedan slutet av 1990talet, tätt följd av storstäderna.
Kommitténs förslag, som innebär att starkt krympande kommuner kommer att erhålla väsentligt högre bidrag för befolkningsförändringar jämfört med kommuner som lider av växtvärk, saknar således empiriskt stöd i räkenskapssammandragen.
Höga faktorkostnader i tillväxtregionerna
Den resultatmässigt negativa utvecklingen i tillväxtkommunerna beror dock inte enbart på de merkostnader som följer av investeringar i ny infrastruktur eller utjämningssystemets eftersläpningseffekter. Det som främst förklarar utvecklingen är att löneoch lokalkostnaderna har ökat mer än i andra kommuner.
Kommitténs bedömning är att skillnader i lönekostnader inte skall beaktas i utjämningssystemet, bl.a. med motiveringen att kostnaderna går att påverka och att höga lönekostnader i tillväxtregionerna kan vara av övergående natur.
Fakta i fråga om ”den nya ekonomiska geografin” talar emellertid för att det finns skäl att ytterligare överväga förslaget. Med växande rörlighet, avreglering och en alltmer kunskapsberoende produktion har de geografiska villkoren för ekonomisk utveckling förändrats. Tillväxten koncentreras till ett fåtal, huvudsakligen stora, regioner.
Mellan 1990 och 2001 växte hushållens reala lönesumma med mer än 30 procent i sex lokala arbetsmarknader. I mer än hälften av landets 109 lokala arbetsmarknader var tillväxten mindre än 15 procent och i 15 regioner var den mindre än 5 procent eller negativ.
Det finns ett starkt samband mellan regionstorlek, sysselsättning, inkomster och utgifter vilket påverkar villkoren för såväl kommuner och företag som för enskilda hushåll. I regioner med hög skattekraft är konkurrensen om personal generellt sett högre eftersom det finns fler alternativa arbetsgivare, vilket leder till ett högre löneläge. Av lönestatistiken kan man utläsa att timlönerna är betydligt högre i kommunerna i Stockholms län och i Stockholms läns landsting jämfört med riket i övrigt. Även i Göteborg är löneläget betydligt högre än riksgenomsnittet.
Utan hänsyn tagen till det högre löneläget i tillväxtregionerna kommer de kommuner och landsting som betalar till inkomstutjämningen att drabbas dubbelt, såvida man inte förmår att sänka personalens löner till riksgenomsnittlig nivå. De merkostnader som de högre lönerna medför går till personalen och den högre skattekraft som dessa löner i sin tur genererar får man avstå till andra kommuner och landsting.
Om man inte vill ge utrymme för att hantera faktorkostnadsproblematiken i tillväxtregionerna i kostnadsutjämningen, finns även möjligheten att sänka utjämningsgraden i inkomstutjämningen. I dag är utjämningsgraden i princip 100 procent. Men i så
fall räcker det inte med att enbart sänka kompensationsgraden. Som exempel kan nämnas att Stockholms läns landsting bara skulle tillföras ytterligare cirka 2 procent vid en helt slopad kompensationsgrad eftersom den egna skattekraften är 122 procent och den garanterade enligt kommitténs förslag 120.
Dessutom är en helt slopad kompensationsgrad mindre lyckad utifrån andra utgångspunkter, till exempel om ambitionen är att åstadkomma minskad segregation. Om kommuner med en hög skattekraft skulle få behålla skatteinkomsterna över garantinivån ograverat, skulle trycket på kommundelningar öka. I segregerade städer, som t.ex. Göteborg och Malmö, skulle skatten i de stadsdelar i vilka de mest välbärgade invånarna bor nästan kunna halveras om man fick bilda egna kommuner med sådana ekonomiska förutsättningar.
I skogslänen ersätts, enligt kommitténs förslag, höga kostnader som inte fångas upp i kostnadsutjämningen indirekt i ett nyinrättat strukturbidrag.
Ett strukturbidrag utan tydlig struktur
I dagens utjämningssystem erhåller många kommuner (och några få landsting) i skogslänen en betydande kompensation av klart regionalpolitisk natur, t.ex. tilläggen för näringslivsbefrämjande åtgärder, tidigare kallortstillägg och ett svagt befolkningsunderlag.
Men som kommittén påpekar är dessa bidrag konstruerade för att kompensera för tidigare höga bidragsinkomster, som egentligen härstammar från 1966 års utjämningssystem.
Strukturkostnadsutredningen (SOU 1993:53), dvs. den utredning som lade grunden för dagens utjämningssystem föreslog att alla bidrag av regionalpolitisk karaktär borde samlas i ett särskilt regionalpolitiskt bidrag vid sidan om utjämningssystemet med motiveringen att regionalpolitik är en uppgift för staten.
Expertgruppen för förenklad kommunal utjämning föreslog i sitt betänkande (SOU: 2000:120) att man borde bryta ut vissa modeller ur kostnadsutjämningen och skapa ett särskilt statsbidrag vid sidan av utjämningssystemet. Finansieringen skulle ske genom att det generella statsbidraget minskades med motsvarande belopp.
Kommittén har tagit fasta på expertgruppens förslag och föreslår att ett strukturbidrag inrättas vid sidan om utjämningssystemet. Finansieringen är tänkt att ske via regleringsposten.
Förslaget bidrar till att förenkla och renodla utjämningssystemet, vilket är positivt. Men det föreslagna strukturbidraget, så som det är utformat, får inte karaktären av ett renodlat regionalpolitiskt bidrag eftersom bidraget främst syftar till att minimera omfördelningseffekterna. I strukturbidraget för kommunerna, som föreslås bli permanent, bakas två renodlade delmodeller i nuvarande system ihop med ett införandetillägg som skall täcka intäktsförluster som överstiger 1 krona totalt. Dessutom införs ett temporärt bidrag i strukturbidraget under en tioårsperiod för att minimera intäktsförlusten till max 10 öre per år under 10 år (5 öre per år för landstingen).
Strukturbidraget blir enligt vår uppfattning ogenomskinligt och kommer i någon mening att permanenta kommunernas intäkter till 1966 års system. Vidare blir utfallet en aning märkligt eftersom flera kommuner i tillväxtregionerna, med hög skattekraft eller bra förutsättningar i övrigt, också kommer att erhålla ett strukturbidrag för all framtid. Vi menar att det finns skäl att överväga ett strukturbidrag med en tydligare regionalpolitisk profil vid sidan av utjämningssystemet. Problemen av regionalpolitisk karaktär är onekligen störst i skogslänen.
Särskilt yttrande
av experten Uta Bertram
Sammanfattning:
Jag avstyrker den delen av finansieringsförslaget som rör: införlivandet av det nuvarande särskilda statsbidraget Bidrag för ökad tillgänglighet inom vården i det generella statsbidraget.
Jag delar inte kommitténs bedömning att möjligheter till särskilda överenskommelser angående regleringspostens storlek med hänsyn till kostnadsökningen för läkemedelsförmånen bör finnas kvar efter införandet av det nya systemet. Att öppna för nya förhandlingar hela tiden strider mot själva principen för det nya systemet till inkomstutjämning.
Yttrande
Förslaget att omvandla nuvarande system för inkomstutjämning till ett statligt bidrag som baseras på skillnaden mellan en garanterad skattekraft och kommunernas egna skattekraft är ur min synvinkel intressant och kan på ett utmärkt sätt ersätta nuvarande system för inkomstutjämning.
Invändningar
1) Jag kan dock inte acceptera den finansiering som förordas av kommittén i den delen som rör införlivandet av det nuvarande särskilda statsbidraget Bidrag för ökad tillgänglighet i det generella statsbidraget. Anledningen är att detta bidrag är ett stimulansbidrag som Socialdepartementet beviljar landstingen i ett speciellt syfte, nämligen att utveckla tillgängligheten till hälso- och sjukvården. Det finns vissa krav på redovisning av resultat kopplade till dessa pengar som landstingen måste uppfylla.
Tillgänglighetssatsningen regleras i en överenskommelse (S2001/8963/HS) mellan staten och landstingsförbundet. I denna överenskommelse finns angivet hur pengarna skall användas och
fördelas samt krav på återredovisning av hur de satsats. Enligt överenskommelsen skall landstingen bl.a. årligen redovisa till Socialdepartementet hur tilldelade medel använts. Denna redovisning ligger sedan till grund för en årlig avstämning mellan staten och Landstingsförbundet. Dessa avstämningar kan leda till att satsningen eller fördelningen omprövas. Detta förhållande strider emot den princip som gäller för det generella statsbidraget, nämligen att landstingen inte ska vara uppbundna för vilka ändamål statsbidraget skall disponeras.
2) När det gäller förslaget att inordna Bidraget för läkemedelsförmånerna i det generella statsbidraget, ser jag detta däremot som fullt acceptabelt. Syftet med läkemedelsbidraget är att landstingen skall kunna ha ett totalansvar för alla delar av hälso- och sjukvården inklusive läkemedel och prioritera inom den samlade ramen.
Syftet sammanfaller således med principen för det generella statsbidraget, nämligen att landstingen skall sköta prioriteringen inom sin totala ram. Strukturella kostnadsskillnader utjämnas genom kostnadsutjämning och inkomstskillnaderna utjämnas genom inkomstutjämning, som nu har föreslagits vara baserade på skillnaden mellan en garanterad skattekraft och den egna skattekraften.
Jag delar däremot inte kommitténs bedömning att möjligheter till särskilda överenskommelser angående regleringspostens storlek med hänsyn till kostnadsökningen för läkemedelsförmånen bör finnas kvar. En sådan ordning menar jag strider mot själva principen för det nya systemet till inkomstutjämning, som ju handlar om att garantera en viss procent av medelskattekraften för alla kommuner/landsting.
Särskilt yttrande
av experten Eva Hjortendal-Hellman
Kommitténs överväganden
Utjämningskommittén föreslår en ny form av inkomstutjämning.
Förslaget innebär att nuvarande system för inkomstutjämning och generellt statsbidrag avskaffas och ersätts med ett statligt bidrag som baseras på skillnaden mellan en garanterad skattekraft och den egna skattekraften. Nivån på den garanterade skattekraften bestäms av storleken på det generella bidraget. Kommittén vill fastställa bidraget till en så hög nivå som möjligt. Vissa riktade statsbidrag planeras därför att fr.o.m. 2005 omvandlas till generella bidrag.
Det riktade statsbidraget som utgår till kommunerna för att täcka inkomstbortfallet av maxtaxan inom förskolan samt för kvalitetssäkrande åtgärder föreslås ingå i det generella statsbidraget fr.o.m. 2005 (3,7 mnkr).
Bidraget för personalförstärkning föreslås ingå i det generella statsbidraget fr.o.m. 2005 med 4,5 miljarder kronor. Även den återstående nivåhöjningen 2006 (0,5 mnkr) föreslås utbetalas genom det generella statsbidraget.
Det statliga stödet för utbildning av vuxna, som enligt beslut i riksdagen, ska utgå som ett riktat statsbidrag till kommunal vuxenutbildning 2003−2005 för att fr.o.m. 2006 ingå i det generella statsbidraget, föreslås av kommittén överföras till det generella bidraget fr.o.m. 2005 med ca 1,8 miljarder kronor.
Jag delar inte kommitténs uppfattning att ovan nämnda bidrag ska ingå i det generella statsbidraget fr.o.m. 2005.
Maxtaxan
I och med riksdagens beslut (prop. 1999/2000:129, bet. 2000/01:UbU5, rskr. 2000/01:46) antogs reformen om Maxtaxa och allmän förskola m.m. Reformen, som har genomförts i flera steg, syftar i grunder till att utvidga den generella välfärden till att också omfatta barnomsorgen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg ska erbjudas alla barn och barnfamiljer.
En del av statsbidraget (500 miljoner kronor per år) lämnas till kommuner som tillämpar maxtaxan. Detta bidrag ska användas till personalförstärkningar eller kompetenshöjande åtgärder i förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg i syfte att säkra reformen om maxtaxa och garantera att kvaliteten i verksamheten inte påverkas negativt. Om dessa medel införlivades i det generella statsbidraget och inte längre riktades till personalåtgärder inom barnomsorgen riskerar man att statsbidraget inte får de kvalitetssäkrande effekter som riksdagen beslutat om.
Maxtaxans bidrag utgår visserligen för närvarande till samtliga kommuner eftersom alla fr.o.m. innevarande år tillämpar de kriterier som gäller för bidraget. Införandet av maxtaxan är dock frivillig för kommunerna. För att bidraget ska ingå i det generella statsbidraget måste formen göras obligatorisk och regleras genom lag. Skolverket har fått i uppdrag av regeringen att under en femårsperiod årligen följa upp maxtaxereformen. Skolverkets första rapport visar att maxtaxan sannolikt bidragit till att fritidshemmen tar emot fler barn. En slutrapport ska lämnas senast den 1 mars 2007. Ställningstagande till om maxtaxan bör göras obligatorisk kan göras först när regeringen tagit del av slutrapportens resultat våren 2007. Därmed är det inte heller möjligt att ta ställning till om statsbidraget bör ingå i det generella statsbidraget.
Personalförstärkningsmedlen
I och med riksdagens beslut om budgetpropositionen för 2001 (prop. 2000/01:1 utg.omr. 16, bet. 2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99) infördes ett särskilt statsbidrag riktat speciellt till skolsektorn för att öka personaltätheten. Bidraget avser att förbättra förutsättningarna för att höja skolornas resultat i förhållande till mål uttryckta i läroplan och kursplaner genom att tillföra mer personal till skola och fritidshem. Statsbidraget beräknas successivt öka med en miljard kronor tills nivån fem miljarder kronor är nådd. Riksdagens beslut innebär att det riktade statsbidraget ska utgå t.o.m. år 2006.
Att från 2005 införliva personalförstärkningsresurserna till skolan i det generella statsbidraget står således i direkt strid med riksdagens beslut och riskerar att satsningen inte får den effekt riksdagen avsåg.
Statligt stöd för utbildning av vuxna
Kunskapslyftet upphörde vid årsskiftet 2002/03 och ersattes av ett permanent stöd. Det är av stor betydelse att statens resurser styrs dit där de ger störst effekt, där problemen finns och där behoven av förändring är störst. Regeringen och riksdagen har beslutat i samband med propositionen om vuxnas lärande att detta arbete ska vara sammankopplat med ett riktat statsbidrag fram t.o.m. 2006. Det är angeläget att satsningen fortsätter i nuvarande form och att kommunerna ges möjligheter att utveckla ett varaktigt system för vuxnas lärande.
Både när det gäller bidragen till personalförstärkning inom skolan och det statliga stödet för utbildning av vuxna bygger dessa bidragsformer på motprestationer från varje enskild kommun. De uppföljningar som hittills (efter första bidragsperioden) presenterats avseende personalförstärkningssatsningen visar att de flesta kommuner uppfyller villkoren. Dock finns det några kommuner som inte kunnat uppfylla kraven. Det riktade statsbidraget för kunskapslyftet gäller först fr.o.m. i år och kraven på motprestation har därför ännu inte kunnat följas upp ens efter första bidragsåret. Innan ställningstagande kan tas till om de riktade statsbidragen kan överföras till det generella bidraget bör de villkor som krävs för bidrag ha uppfyllts av samtliga kommuner under hela bidragsperioden.
Bilaga 1
Kommittédirektiv
Parlamentarisk kommitté för översyn av det Dir. kommunala statsbidrags- och utjämnings- 2001:73 systemet
Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2001.
Sammanfattning av uppdraget En parlamentarisk kommitté tillkallas för att utreda vissa frågor rörande det kommunala statsbidrags- och utjämningssystemet samt vid behov föreslå förändringar. De grundläggande principerna för statsbidrags- och utjämningssystemet skall dock ligga fast. Kommittén skall • analysera om målen för utjämningssystemet uppnås i den del
som avser utjämning för strukturella kostnadsskillnader och vid
behov föreslå förändringar, • analysera och lämna förslag till hur kommuner och landsting
med kraftig befolkningsminskning kan ges likvärdiga förutsättningar att tillhandahålla vård, omsorg och utbildning,
• undersöka möjligheterna till förenklingar av statsbidrags- och
utjämningssystemet, samt • lämna förslag till hur intäktsförändringar för enskilda kom-
muner och landsting till följd av ändringar i statsbidrags- och
utjämningssystemet efter 2004 skall hanteras.
Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 oktober 2003.
Bakgrund
Ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem 1996
Den 1 januari 1996 infördes ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting (prop. 1995/96:64, bet. 1995/96:FiU5, rskr. 1995/96:116).
Huvudsyftet med utjämningssystemet är att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner respektive landsting att bedriva sina verksamheter. Systemet består av inkomstutjämning, kostnadsutjämning och införanderegler. Inkomstutjämningen skall utjämna för skillnader i skattekraft. Kostnadsutjämningen skall utjämna för strukturella kostnadsskillnader, men däremot inte kompensera för skillnader i servicenivå, kvalitet, avgiftssättning eller effektivitet. Kostnadsutjämningen skall baseras på mätbara och för kommuner och landsting opåverkbara faktorer som mäter strukturella kostnadsskillnader. Införandereglerna innebär bl.a. att inkomstminskningar till följd av tidigare regeländringar begränsas för berörda kommuner och landsting t.o.m. 2004 genom fasta och rörliga införandetillägg.
Vid sidan av utjämningssystemet finns ett generellt statsbidrag som till största delen betalas ut med ett enhetligt belopp per invånare till kommuner respektive landsting.
Från och med andra halvåret 1997 betalas en del av det generella statsbidraget till kommunerna ut efter antalet skolungdomar och äldre (prop. 1999/2000:100, bet. 1999/2000:FiU20, rskr. 1999/2000:261). Den åldersrelaterade delen av det generella statsbidraget avsågs upphöra efter utgången av 2000, men har förlängts till utgången av 2001. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2002 att den åldersrelaterade delen skall finnas kvar till utgången av 2004.
Förändringar i systemet 2000
För att följa upp och utvärdera utjämningssystemet tillkallades en parlamentarisk kommitté (Kommunala utjämningsutredningen) i augusti 1995. Kommitténs förslag i betänkandet Kostnadsutjämning för kommuner och landsting (SOU 1998:151) låg till grund för propositionen Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och landsting (prop. 1998/99:89, bet. 1998/99:FiU25, rskr. 1998/99:253). Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2000.
De största förändringarna gjordes i modellerna för hälso- och sjukvård respektive individ- och familjeomsorg i kostnadsutjämningen. En ny delmodell i kostnadsutjämningen infördes, avseende barn och ungdomar med utländsk bakgrund. Nya införanderegler infördes för åren 2000−2004. Ett fortsatt uppföljnings- och utvecklingsarbete aviserades i propositionen.
Förändringar i systemet 2001
Regeringen beslutade i juni 1999 att tillkalla en särskild delegation (Utjämningsdelegationen) med uppgift att göra en uppföljning av utjämningssystemet och utvärdering av träffsäkerheten hos de enskilda delarna i kostnadsutjämningen (dir. 1999:57). Delegationen skulle vidare utreda alternativa utformningar av inkomstutjämningen, med bibehållen långtgående utjämning men utan negativa marginaleffekter, samt lämna förslag till förändringar som förbättrar systemets förmåga att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner respektive landsting.
Delegationen lämnade i februari 2000 en delrapport till regeringen, bland annat med förslag till förändringar i inkomstutjämningen i syfte att från och med 2001 eliminera negativa marginaleffekter. Förslagen har genomförts i enlighet med delegationens betänkande (prop. 1999/2000:115, bet. 2000/01:FiU9, rskr. 2000/01:26).
Omställningsbidrag till landsting
Utjämningsdelegationen föreslog i delrapporten även att ett särskilt omställningsbidrag skall ges ut åren 2001 och 2002 till landsting med kraftig befolkningsminskning, vid sidan av utjämningssystemet. De landsting som under en femårsperiod haft en befolkningsminskning på över 2 procent får ett bidrag på 60 kronor per invånare för varje procent som antalet invånare minskat utöver 2 procent (prop. 1999/2000:115, bet. 2000/01:FiU9, rskr. 2000/01:26).
Fortsatt utredningsarbete och förändringar 2002
Utjämningsdelegationens slutbetänkande Rättvis kommunal utjämning (SOU 2000:127) lämnades till regeringen i januari 2001. Betänkandet har remissbehandlats. I betänkandet lämnas bland annat förslag till vissa modifieringar och uppdateringar av delar av kostnadsutjämningen för kommuner (befolkningsminskning) respektive landsting (hälso- och sjukvård) inför 2002. Förslagen föranleder ändringar i förordningen (1995:1645) om utjämningsbidrag och utjämningsavgift för kommuner och landsting. Regeringen avser att besluta om dessa ändringar hösten 2001.
En expertgrupp (Expertgruppen för förenklad kommunal utjämning) tillkallades samtidigt med Utjämningsdelegationen. Expertgruppens uppgift var att undersöka möjligheterna att förenkla utjämningssystemet för kommuner och landsting och att göra systemet mer stabilt. Expertgruppen lämnade i december 2000 till regeringen betänkandet Förenklad kommunal utjämning (SOU 2000:120). Betänkandet har behandlats vid ett remissmöte i juni 2001.
Expertgruppen har lämnat förslag som rör såväl kostnadsutjämningen som inkomstutjämningen och införandereglerna. Beträffande kostnadsutjämningen föreslås att redovisningen förenklas genom att utfallet redovisas efter tre faktorer − en åldersfaktor, en social faktor och en geografisk faktor. Beräkningsmodeller som bedömts vara av regionalpolitisk karaktär föreslås lyftas ut från kostnadsutjämningen och ersättas av ett regionalpolitiskt statsbidrag till berörda kommuner och landsting.
Behov av fortsatt utredningsarbete
Det finns ett behov av att kontinuerligt följa upp och utvärdera utjämningssystemet, bland annat mot bakgrund av senare tids ändringar i systemet. Samtidigt påverkas förutsättningarna för de kommunala verksamheterna av förändringar i omvärlden. Såväl Utjämningsdelegationen som Expertgruppen för förenklad kommunal utjämning pekar på behovet av att vissa delar av det kommunala utjämningssystemet utreds vidare.
Kraven på en utjämning med hög precision har medfört att systemet blivit omfattande och komplext. Det finns därför ett
behov av att se över möjligheterna att göra systemet enklare men med bibehållen hög precision.
Den kraftiga befolkningsminskningen i vissa kommuner och landsting påverkar möjligheterna att upprätthålla en verksamhet som är likvärdig med den som bedrivs i andra kommuner och landsting. Det behöver göras en bred analys av konsekvenserna av denna befolkningsminskning och av vad som krävs för att en likvärdig kvalitet och servicenivå skall kunna upprätthållas. Även de ekonomiska konsekvenserna av kraftig befolkningsökning kan behöva analyseras och bli föremål för överväganden.
De nuvarande införandereglerna omfattar dels rörliga införandetillägg respektive avdrag, dels fasta införandetillägg. De rörliga tilläggen respektive avdragen trappas successivt ned för att upphöra efter 2004. De fasta införandetilläggen är oförändrade fram till och med 2004. Om inga nya beslut fattas bortfaller även de fasta tilläggen 2005 vilket skulle innebära stora intäktsbortfall för vissa kommuner och landsting, som mest med ca 4 600 kronor per invånare.
Den åldersrelaterade delen av det generella statsbidraget till kommunerna kommer, med nuvarande regler, att upphöra vid utgången av 2001 och i stället utbetalas i form av ett enhetligt belopp per invånare. Regeringen föreslår dock i budgetpropositionen för 2002 att den åldersrelaterade delen av det generella statsbidraget förlängs till utgången av 2004. Det åldersrelaterade bidraget innebär att en viss omfördelning sker vid sidan av utjämningssystemet och att det därför finns risk för över- och underkompensation.
Det kan även förekomma omfördelningseffekter i andra system vilket gör att det är svårt att överblicka de sammanlagda effekterna för enskilda kommuner och landsting.
Uppdraget
En parlamentarisk kommitté tillsätts med uppgift att främst se över om målen för kostnadsutjämningen uppnås, samt att vid behov föreslå förändringar.
De grundläggande principerna som det kommunala statsbidragsoch utjämningssystemet bygger på skall ligga fast. Kommuner och landsting skall ges likvärdiga ekonomiska förutsättningar genom en långtgående utjämning för strukturella kostnadsskillnader och för
skillnader i skattekraft. Utjämning skall dock inte ske för skillnader i ambitionsnivå, effektivitet eller avgiftsnivå.
Kommittén skall belysa de samlade effekterna för enskilda kommuner och landsting av utjämningssystemet och andra betalningsströmmar mellan staten och kommunsektorn (specialdestinerade statsbidrag m.m.). Kommittén skall i detta sammanhang även beakta det åldersrelaterade bidraget och risken för över- och underkompensation.
Kommittén skall analysera vilka verksamheter/kostnadsslag och kostnadsdata som bör ingå i kostnadsutjämningen. Samtidigt skall stabiliteten i utjämningssystemets olika delmodeller analyseras när det gäller förändringarna mellan åren.
Kommittén skall undersöka möjligheterna till förenklingar i systemet, dels i beräkningsmetoderna, dels i sättet att redovisa resultatet av beräkningarna. Kommittén skall i detta sammanhang även utvärdera om avvägningen mellan enkelhet och precision är konsekvent och ändamålsenlig i de olika delmodellerna.
Kommittén skall analysera och lämna förslag till hur kommuner och landsting med kraftig befolkningsminskning kan ges likvärdiga förutsättningar att tillhandahålla vård, omsorg och utbildning.
Kommittén bör också lämna förslag om hanteringen av de eftersläpningseffekter som uppstår i vissa kommuner med kraftig befolkningsökning.
Kommittén är i övrigt oförhindrad att göra andra analyser och lämna andra förslag rörande statsbidrags- och utjämningssystemet som anses vara motiverade.
Kommittén skall lämna förslag till hur intäktsförändringar för enskilda kommuner och landsting till följd av ändringar i statsbidrags- och utjämningssystemet efter 2004 skall hanteras.
I de förslag och analyser som kommittén lämnar skall samhällsekonomiska aspekter belysas.
Förslag som läggs skall vara statsfinansiellt neutrala.
Redovisning av uppdraget
Kommittén skall redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den 1 oktober 2003.
(Finansdepartementet)
Bilaga 2
Ordlista
Bidrag/avgift En kommuns/landstings utfall i kost-
nads- alt. inkomstutjämningen. Egen skattekraft En kommuns/landstings beskatt-
ningsbara inkomster dividerat med
antal invånare i kommunen/landstinget. Garantinivå Den garanterade skattekraften
uttryckt i procent av medelskatte-
kraften. Kompensationsgrad Anger hur stor del av skillnaden
mellan den egna och en garanterad skattekraft som utjämningssystemet skall kompensera.
Länsvis skattesats Den enhetliga skattesatsen som
används för beräkning av bidrag/avgift
i inkomstutjämningen. Baseras på 95 procent av den genomsnittliga
skattesatsen för kommuner respektive
landsting 1995. Till detta har lagts skillnaden mellan den skatteväxling som skett i varje län och den genom-
snittliga skatteväxlingen i riket år 1995
(2,94 %). Medelskattekraft Rikets beskattningsbara inkomster per
invånare. Skattesats Den andel av den beskattningsbara
inkomsten som invånarna betalar i skatt till kommun respektive
landsting. Benämns även utdebitering.
Skatteunderlag, eget En kommuns/landstings beskattnings-
bara inkomster. Skatteunderlag, garanterat Det skatteunderlag som kommu-
nen/landstinget garanteras via utjämningen.
Standardkostnad En teoretiskt beräknad ersättning för
en viss verksamhet för respektive kommun eller landsting. En standardkostnaden som överstiger den riksgenomsnittliga standardkostnaden indikerar att kommunen/landstinget har strukturella merkostnader för verksamheten i fråga.
Strukturkostnad Summan av standardkostnader. Tillägg/avdrag En kommuns/landstings utfall i någon
av kostnadsutjämningens delmodeller. Uppräknat skatteunderlag De beskattningsbara inkomsterna två
år före bidragsunderlag året uppräknat
med uppräkningsfaktorn. Uppräkningsfaktor Den faktor som används för att
fastställa uppräknat skatteunderlag respektive uppräknad medelskattekraft för bidragsåret.
Utjämningsgrad Den samlade effekten av inkomst-
utjämningen på en kommuns/lands-
tings sammantagna inkomster av skatt
och utjämningsbidrag/avgift.
Bilaga 3
Kommungruppsindelning m.m.
Denna bilaga innehåller ett antal kommun- och landstingsvisa uppgifter som bakgrundsdata vid läsning av betänkandet. Det är dels folkmängdsuppgifter, dels uppgifter om skattekraft och skattesats. Dessutom redovisas kommungruppsindelningen.
Definitioner
Kommungrupp Kommungruppsindelningen grundar sig på följande variabler: folkmängd, läge, tätortsgrad, invånare per km och näringsstruktur. • Storstad: Kommun men folkmängd som överstiger 200 000 in-
vånare. • Förortskommun: Kommun med utpendling över 50 procent av
förvärvsarbetande. Vanligaste utpendlingsmålet är en storstad. • Större stad: Kommun med mellan 50 000 och 200 000 invånare
samt med mindre än 40 procent sysselsatta i industri. • Medelstor stad: Kommun med tätortsgrad över 70 procent, med
mellan 20 000 och 50 000 invånare samt med mindre än 40 procent sysselsatta i industri.
• Industrikommun: Kommun med mer än 40 procent sysselsatta i
industri och som ej är glesbygdskommun. • Landsbygdskommun: Kommun med tätortsgrad under 70 pro-
cent samt med mer än 6,4 procent sysselsatta inom jord- och
skogsbruk och som ej är glesbygdskommun. • Glesbygdskommun: Kommun med mindre än 20 000 invånare
och mindre än 5 invånare per km .
Län Länsindelning per den 1 januari 2003.
Uppräknad skattekraft Skatteunderlag enligt 2002 års taxering (inkomstår 2001) uppräknat enligt fastställda uppräkningstal till 2003 års nivå och dividerat med folkmängden den 1 november 2002.
Skattesats till kommun 2003, procent Den skattesats i procent som löntagaren betalar i skatt till kommunen.
Total skattesats 2003, procent Den totala skattesats i procent som löntagaren betalar till kommunen och landstinget.
Folkmängd Total folkmängd den 31 december 2002.
Län Kommun Kommungrupp Uppräknad Skattesats Skattesats Folkmängd
skattekraft, 2003 total 2003 2002-12-31
index Stockholms län Botkyrka Förortskommun 92,1 20,13 31,75 75 216
Danderyd Förortskommun 189,1 17,86 29,48 29 755 Ekerö Förortskommun 123,3 19,23 30,85 22 936 Haninge Förortskommun 104,0 19,58 31,20 70 902 Huddinge Förortskommun 109,8 20,23 31,85 86 457 Järfälla Förortskommun 120,4 19,13 30,75 61 290
| Lidingö | Förortskommun | 159,8 18,97 30,59 41 192 |
| Nacka | Förortskommun | 131,6 18,56 30,18 76 624 |
| Norrtälje | Övrig, större kommun | 92,9 20,12 31,74 53 702 |
| Nykvarn | Övrig, mindre kommun 111,8 19,03 30,65 8 204 | |
| Nynäshamn Medelstor stad | 100,7 19,83 31,45 24 528 | |
| Salem | Förortskommun | 115,7 19,33 30,95 13 875 |
| Sigtuna | Medelstor stad | 109,6 20,13 31,75 35 771 |
| Sollentuna Förortskommun | 133,5 18,68 30,30 58 515 | |
| Solna | Förortskommun | 124,5 17,58 29,20 57 585 |
| Stockholm | Storstad | 127,3 18,08 29,70 758 148 |
| Sundbyberg Förortskommun | 124,5 19,28 30,90 33 797 | |
| Södertälje | Större stad | 98,9 19,53 31,15 79 613 |
| Tyresö | Förortskommun | 116,8 19,63 31,25 39 720 |
| Täby | Förortskommun | 152,7 18,28 29,90 60 198 |
| Upplands Väsby Förortskommun | 117,5 19,58 31,20 37 444 | |
| Upplands-Bro Förortskommun | 107,4 19,58 31,20 21 162 | |
| Vallentuna Förortskommun | 110,2 18,68 30,30 25 905 |
Vaxholm Förortskommun 117,4 19,88 31,50 9 631 Värmdö Förortskommun 110,9 20,46 32,08 32 664 Österåker Förortskommun 114,5 20,23 31,85 35 633 Uppsala län Enköping Övrig, större kommun 92,1 20,98 31,35 37 647 Håbo Förortskommun 112,8 21,83 32,20 17 864 Knivsta Övrig, mindre kommun 110,1 21,03 31,40 12 586 Tierp Landsbygdskommun 85,2 21,08 31,45 20 088 Uppsala Större stad 101,7 21,03 31,40 179 673 Älvkarleby Övrig, mindre kommun 94,3 22,68 33,05 8 970 Östhammar Övrig, större kommun 92,2 22,18 32,55 21 827 Södermanlands Eskilstuna Större stad 89,9 21,98 31,70 90 089 län Flen Övrig, större kommun 88,1 21,38 31,10 16 520 Gnesta Övrig, mindre kommun 93,4 22,08 31,80 9 813 Katrineholm Medelstor stad 89,6 20,78 30,50 32 381 Nyköping Medelstor stad 97,4 20,28 30,00 49 310 Oxelösund Industrikommun 102,7 21,08 30,80 11 183 Strängnäs Medelstor stad 100,3 20,28 30,00 30 015 Trosa Övrig, mindre kommun 105,8 20,68 30,40 10 514 Vingåker Övrig, mindre kommun 86,2 21,78 31,50 9 181
Län Kommun Kommungrupp Uppräknad Skattesats Skattesats Folkmängd
skattekraft, 2003 total 2003 2002-12-31
index Östergötlands Boxholm Industrikommun 85,9 21,15 31,00 5 291 län Finspång Industrikommun 95,3 21,30 31,15 21 208 Kinda Landsbygdskommun 81,6 21,15 31,00 10 014 Linköping Större stad 101,4 20,40 30,25 135 066 Mjölby Medelstor stad 88,7 21,15 31,00 25 153 Motala Medelstor stad 91,8 20,90 30,75 42 078 Norrköping Större stad 91,6 21,45 31,30 123 303 Söderköping Övrig, mindre kommun 88,5 21,00 30,85 14 009 Vadstena Övrig, mindre kommun 94,2 21,25 31,10 7 629 Valdemarsvik Landsbygdskommun 81,9 21,15 31,00 8 230 Ydre Landsbygdskommun 81,3 20,65 30,50 4 004 Åtvidaberg Övrig, mindre kommun 89,5 20,90 30,75 11 887 Ödeshög Landsbygdskommun 78,8 20,90 30,75 5 566 Jönköpings län Aneby Landsbygdskommun 82,1 21,33 31,00 6 631 Eksjö Övrig, större kommun 90,4 21,90 31,57 16 761 Gislaved Industrikommun 96,1 20,58 30,25 29 976 Gnosjö Industrikommun 100,9 21,11 30,78 9 997 Habo Övrig, mindre kommun 92,3 20,01 29,68 9 584 Jönköping Större stad 94,8 21,08 30,75 118 581 Mullsjö Övrig, mindre kommun 87,8 21,18 30,85 7 124 Nässjö Medelstor stad 88,2 21,18 30,85 29 341 Sävsjö Övrig, mindre kommun 82,1 21,58 31,25 10 975 Tranås Övrig, större kommun 87,8 21,55 31,22 17 718 Vaggeryd Industrikommun 92,6 20,33 30,00 12 603 Vetlanda Industrikommun 88,0 21,18 30,85 26 428 Värnamo Industrikommun 96,8 21,08 30,75 32 252 Kronobergs län Alvesta Övrig, större kommun 88,3 21,21 31,00 18 930
| Lessebo | Industrikommun | 89,4 21,21 31,00 | 8 255 |
| Ljungby | Industrikommun | 92,1 20,96 30,75 26 943 | |
| Markaryd | Industrikommun | 87,7 21,00 30,79 | 9 615 |
| Tingsryd | Övrig, mindre kommun 82,5 21,46 31,25 13 175 | ||
| Uppvidinge Industrikommun | 87,4 21,71 31,50 | 9 580 | |
| Växjö | Större stad | 97,1 20,96 30,75 75 036 | |
| Älmhult | Övrig, större kommun | 92,2 20,60 30,39 15 444 | |
| Kalmar län Borgholm | Landsbygdskommun | 75,9 21,73 32,20 11 162 | |
| Emmaboda Industrikommun | 91,8 21,36 31,83 | 9 690 | |
| Hultsfred | Industrikommun | 83,9 22,06 32,53 14 893 | |
| Högsby | Landsbygdskommun | 77,7 21,66 32,13 | 6 300 |
| Kalmar | Större stad | 94,0 21,56 32,03 60 066 | |
| Mönsterås | Industrikommun | 89,9 21,56 32,03 13 220 | |
| Mörbylånga Landsbygdskommun | 86,7 21,56 32,03 13 430 | ||
| Nybro | Industrikommun | 86,4 21,48 31,95 19 871 | |
| Oskarshamn Industrikommun | 98,9 20,91 31,38 26 161 | ||
| Torsås | Landsbygdskommun | 80,4 21,58 32,05 | 7 293 |
| Vimmerby | Övrig, större kommun | 86,1 21,61 32,08 15 628 | |
| Västervik | Medelstor stad | 89,4 21,31 31,78 36 913 |
Län Kommun Kommungrupp Uppräknad Skattesats Skattesats Folkmängd
skattekraft, 2003 total 2003 2002-12-31
index Gotlands län Gotland Landsbygdskommun 81,9 .. 32,75 57 381 Blekinge län Karlshamn Medelstor stad 94,8 21,89 32,60 30 739 Karlskrona Större stad 95,2 21,19 31,90 60 676 Olofström Industrikommun 97,2 20,94 31,65 13 637 Ronneby Medelstor stad 90,2 21,29 32,00 28 472 Sölvesborg Övrig, större kommun 92,0 21,95 32,66 16 351 Skåne län Bjuv Industrikommun 86,8 20,49 30,88 13 674 Bromölla Industrikommun 93,3 21,76 32,15 12 022 Burlöv Förortskommun 92,4 20,09 30,48 15 326 Båstad Landsbygdskommun 93,7 19,93 30,32 14 009 Eslöv Medelstor stad 86,1 19,74 30,13 28 985 Helsingborg Större stad 97,1 19,71 30,10 119 406 Hässleholm Medelstor stad 86,4 20,61 31,00 48 536 Höganäs Medelstor stad 103,4 19,73 30,12 22 790 Hörby Landsbygdskommun 79,5 19,78 30,17 13 949 Höör Övrig, mindre kommun 86,7 20,83 31,22 14 169 Klippan Övrig, större kommun 85,2 20,01 30,40 15 745 Kristianstad Större stad 90,5 20,86 31,25 74 951 Kävlinge Övrig, större kommun 102,3 18,51 28,90 25 191 Landskrona Medelstor stad 87,0 20,24 30,63 38 475 Lomma Förortskommun 122,1 19,24 29,63 18 167 Lund Större stad 102,5 20,49 30,88 100 402 Malmö Storstad 88,2 20,84 31,23 265 481 Osby Industrikommun 87,6 21,26 31,65 12 637 Perstorp Industrikommun 92,3 20,56 30,95 6 789 Simrishamn Övrig, större kommun 84,0 20,51 30,90 19 406 Sjöbo Landsbygdskommun 79,6 19,92 30,31 17 027 Skurup Förortskommun 85,8 20,11 30,50 13 949 Staffanstorp Förortskommun 107,6 19,49 29,88 20 110 Svalöv Landsbygdskommun 84,3 19,99 30,38 12 705 Svedala Förortskommun 99,3 19,99 30,38 18 151 Tomelilla Landsbygdskommun 77,8 20,61 31,00 12 447 Trelleborg Medelstor stad 90,2 20,36 30,75 38 759
| Vellinge | Förortskommun | 120,1 19,23 29,62 31 087 |
| Ystad | Medelstor stad | 91,7 19,86 30,25 26 383 |
| Åstorp | Industrikommun | 83,3 20,29 30,68 13 150 |
| Ängelholm | Medelstor stad | 94,8 19,04 29,43 37 706 |
| Örkelljunga Industrikommun | 81,2 18,76 29,15 9 419 | |
| Östra Göinge Industrikommun | 87,1 20,61 31,00 14 087 | |
| Hallands län Falkenberg | Medelstor stad | 83,6 20,48 30,20 38 896 |
| Halmstad | Större stad | 91,0 20,03 29,75 86 585 |
| Hylte | Industrikommun | 87,6 20,53 30,25 10 401 |
| Kungsbacka Förortskommun | 110,3 20,83 30,55 66 573 | |
| Laholm | Landsbygdskommun | 82,2 19,53 29,25 22 750 |
| Varberg | Större stad | 88,7 20,53 30,25 53 346 |
Län Kommun Kommungrupp Uppräknad Skattesats Skattesats Folkmängd
skattekraft, 2003 total 2003 2002-12-31
index Västra Göta- Ale Förortskommun 96,4 22,00 32,25 25 835 lands län Alingsås Medelstor stad 95,2 21,79 32,04 35 327 Bengtsfors Industrikommun 87,4 22,54 32,79 10 516 Bollebygd Förortskommun 100,1 21,49 31,74 7 831 Borås Större stad 94,3 21,49 31,74 98 150 Dals-Ed Övrig, mindre kommun 80,0 22,79 33,04 5 044 Essunga Landsbygdskommun 82,5 20,29 30,54 5 757 Falköping Medelstor stad 86,6 21,10 31,35 30 896 Färgelanda Landsbygdskommun 84,2 21,69 31,94 6 939 Grästorp Landsbygdskommun 86,8 21,04 31,29 5 848 Gullspång Industrikommun 80,2 22,92 33,17 5 765 Göteborg Storstad 102,8 21,55 31,80 474 921 Götene Industrikommun 89,1 21,04 31,29 12 983 Herrljunga Industrikommun 83,6 21,64 31,89 9 486 Hjo Övrig, mindre kommun 85,8 22,00 32,25 8 845 Härryda Förortskommun 107,9 21,15 31,40 30 844 Karlsborg Övrig, mindre kommun 87,7 21,50 31,75 6 967 Kungälv Förortskommun 102,3 21,89 32,14 37 912 Lerum Förortskommun 105,9 20,89 31,14 35 558 Lidköping Medelstor stad 91,6 20,69 30,94 36 941 Lilla Edet Industrikommun 89,9 22,80 33,05 13 010 Lysekil Övrig, större kommun 92,2 22,49 32,74 14 801 Mariestad Medelstor stad 90,3 21,19 31,44 23 743 Mark Övrig, större kommun 87,0 21,64 31,89 33 015 Mellerud Landsbygdskommun 80,3 22,49 32,74 9 807 Munkedal Övrig, mindre kommun 81,9 22,76 33,01 10 434 Mölndal Förortskommun 108,7 21,14 31,39 57 079 Orust Övrig, större kommun 89,6 21,39 31,64 15 113 Partille Förortskommun 108,2 20,74 30,99 33 088 Skara Övrig, större kommun 91,8 21,00 31,25 18 311 Skövde Medelstor stad 95,5 20,24 30,49 49 405 Sotenäs Övrig, mindre kommun 92,0 21,74 31,99 9 467 Stenungsund Övrig, större kommun 98,7 22,32 32,57 21 755 Strömstad Övrig, mindre kommun 84,8 21,34 31,59 11 218 Svenljunga Övrig, mindre kommun 83,4 21,20 31,45 10 529 Tanum Landsbygdskommun 79,6 21,62 31,87 12 210 Tibro Industrikommun 86,3 20,34 30,59 10 624 Tidaholm Industrikommun 85,1 21,00 31,25 12 585 Tjörn Övrig, mindre kommun 97,7 20,84 31,09 14 826
| Tranemo | Industrikommun | 89,8 20,75 31,00 11 988 |
| Trollhättan Industrikommun | 100,0 21,39 31,64 52 937 | |
| Töreboda | Landsbygdskommun | 78,7 20,94 31,19 9 426 |
| Uddevalla | Medelstor stad | 90,9 22,14 32,39 49 683 |
| Ulricehamn Övrig, större kommun | 87,9 20,98 31,23 22 299 | |
| Vara | Landsbygdskommun | 81,6 20,29 30,54 16 009 |
| Vårgårda | Övrig, mindre kommun 88,0 21,49 31,74 10 668 |
Län Kommun Kommungrupp Uppräknad Skattesats Skattesats Folkmängd
skattekraft, 2003 total 2003 2002-12-31
index Vänersborg Medelstor stad 95,9 22,14 32,39 37 025 Åmål Övrig, mindre kommun 88,6 22,54 32,79 12 829 Öckerö Förortskommun 98,0 20,19 30,44 11 981 Värmlands län Arvika Övrig, större kommun 85,2 20,90 31,40 26 262 Eda Övrig, mindre kommun 80,4 21,50 32,00 8 670 Filipstad Industrikommun 89,6 22,00 32,50 11 178 Forshaga Övrig, mindre kommun 89,3 22,40 32,90 11 474 Grums Industrikommun 93,8 22,40 32,90 9 312 Hagfors Övrig, mindre kommun 90,9 22,30 32,80 13 797 Hammarö Övrig, mindre kommun 106,1 22,10 32,60 14 237 Karlstad Större stad 98,1 21,75 32,25 80 934 Kil Övrig, mindre kommun 88,2 22,40 32,90 11 892 Kristinehamn Medelstor stad 93,6 22,75 33,25 23 963 Munkfors Industrikommun 88,0 22,50 33,00 4 086 Storfors Industrikommun 90,9 22,25 32,75 4 605 Sunne Övrig, mindre kommun 82,2 21,80 32,30 13 573 Säffle Övrig, större kommun 88,2 21,65 32,15 16 289 Torsby Glesbygdskommun 82,5 22,50 33,00 13 404 Årjäng Övrig, mindre kommun 78,9 21,25 31,75 9 743 Örebro län Askersund Övrig, mindre kommun 90,5 21,42 32,10 11 449 Degerfors Industrikommun 95,9 21,42 32,10 10 306 Hallsberg Övrig, större kommun 91,4 21,42 32,10 15 651 Hällefors Industrikommun 89,5 21,42 32,10 7 794 Karlskoga Industrikommun 103,2 21,42 32,10 30 600 Kumla Industrikommun 94,9 20,42 31,10 19 105 Laxå Industrikommun 93,5 21,42 32,10 6 471 Lekeberg Landsbygdskommun 86,3 21,22 31,90 7 027 Lindesberg Medelstor stad 91,4 21,42 32,10 23 492 Ljusnarsberg Övrig, mindre kommun 86,4 21,42 32,10 5 482 Nora Övrig, mindre kommun 92,0 21,42 32,10 10 515 Örebro Större stad 93,6 21,22 31,90 125 520 Västmanlands Arboga Industrikommun 94,0 21,74 32,02 13 574 län Fagersta Industrikommun 102,2 22,49 32,77 12 325 Hallstahammar Övrig, större kommun 94,2 21,69 31,97 14 986 Heby Landsbygdskommun 79,6 21,99 32,27 13 725 Kungsör Industrikommun 93,0 21,84 32,12 8 222 Köping Medelstor stad 92,6 22,04 32,32 24 647 Norberg Industrikommun 92,3 22,54 32,82 5 876 Sala Övrig, större kommun 87,2 22,19 32,47 21 663 Skinnskatteberg Industrikommun 90,6 21,69 31,97 4 785 Surahammar Industrikommun 98,1 22,19 32,47 10 207 Västerås Större stad 102,1 20,49 30,77 128 902 Dalarnas län Avesta Medelstor stad 95,1 22,31 32,40 22 296 Borlänge Medelstor stad 94,1 22,66 32,75 47 049 Falun Större stad 97,0 21,71 31,80 54 841 Gagnef Övrig, mindre kommun 86,5 22,49 32,58 10 008
Län Kommun Kommungrupp Uppräknad Skattesats Skattesats Folkmängd
skattekraft, 2003 total 2003 2002-12-31
index Hedemora Övrig, större kommun 90,0 21,91 32,00 15 584 Leksand Övrig, större kommun 88,3 21,46 31,55 15 301 Ludvika Medelstor stad 96,8 22,31 32,40 25 975 Malung Glesbygdskommun 85,8 21,81 31,90 10 593 Mora Medelstor stad 89,7 22,68 32,77 20 024 Orsa Glesbygdskommun 77,9 22,06 32,15 7 015 Rättvik Övrig, mindre kommun 82,3 22,06 32,15 10 898 Smedjebacken Industrikommun 97,4 22,70 32,79 11 157 Säter Övrig, mindre kommun 89,3 22,56 32,65 11 043 Vansbro Glesbygdskommun 82,1 22,54 32,63 7 235 Älvdalen Glesbygdskommun 80,5 21,81 31,90 7 617 Gävleborgs län Bollnäs Övrig, större kommun 89,3 20,90 31,25 26 210 Gävle Större stad 99,3 21,55 31,90 91 276 Hofors Industrikommun 97,7 21,90 32,25 10 372 Hudiksvall Medelstor stad 92,0 21,15 31,50 37 048 Ljusdal Landsbygdskommun 86,2 22,40 32,75 19 776 Nordanstig Övrig, mindre kommun 83,3 21,90 32,25 10 021 Ockelbo Landsbygdskommun 85,8 22,10 32,45 6 101 Ovanåker Landsbygdskommun 84,1 21,90 32,25 12 193 Sandviken Industrikommun 98,9 21,65 32,00 36 765 Söderhamn Medelstor stad 93,2 21,20 31,55 27 250 Västernorrlands Härnösand Medelstor stad 95,9 23,04 33,04 25 193 län Kramfors Övrig, större kommun 89,5 22,84 32,84 20 711 Sollefteå Övrig, större kommun 89,2 23,09 33,09 21 384 Sundsvall Större stad 104,7 22,29 32,29 93 252 Timrå Övrig, större kommun 98,8 22,34 32,34 17 784 Ånge Glesbygdskommun 89,1 22,79 32,79 10 948 Örnsköldsvik Större stad 95,2 21,79 31,79 55 047 Jämtlands län Berg Glesbygdskommun 78,1 22,87 33,02 7 949 Bräcke Glesbygdskommun 83,0 22,57 32,72 7 406 Härjedalen Glesbygdskommun 84,7 22,82 32,97 11 289 Krokom Glesbygdskommun 85,0 22,52 32,67 14 005 Ragunda Glesbygdskommun 85,9 23,57 33,72 6 079 Strömsund Glesbygdskommun 82,7 23,07 33,22 13 371 Åre Glesbygdskommun 80,3 22,57 32,72 9 692 Östersund Större stad 97,8 22,37 32,52 58 156 Västerbottens Bjurholm Glesbygdskommun 80,8 22,90 32,60 2 608
| län Dorotea | Glesbygdskommun | 82,2 22,90 32,60 | 3 247 |
| Lycksele | Glesbygdskommun | 89,9 22,85 32,55 12 884 | |
| Malå | Glesbygdskommun | 93,0 22,65 32,35 | 3 553 |
| Nordmaling Övrig, mindre kommun 84,6 22,65 32,35 | 7 573 | ||
| Norsjö | Glesbygdskommun | 85,0 23,15 32,85 | 4 541 |
| Robertsfors Landsbygdskommun | 82,2 22,40 32,10 | 7 168 | |
| Skellefteå | Större stad | 93,2 22,40 32,10 71 813 | |
| Sorsele | Glesbygdskommun | 82,9 22,90 32,60 | 3 046 |
| Storuman | Glesbygdskommun | 84,9 22,40 32,10 | 6 679 |
Län Kommun Kommungrupp Uppräknad Skattesats Skattesats Folkmängd
skattekraft, 2003 total 2003 2002-12-31
index
| Umeå | Större stad | 95,2 22,60 32,30 106 525 | |
| Vilhelmina Glesbygdskommun | 81,1 22,90 32,60 | 7 655 | |
| Vindeln | Glesbygdskommun | 81,3 22,90 32,60 | 5 960 |
| Vännäs | Övrig, mindre kommun 86,8 22,90 32,60 | 8 479 | |
| Åsele | Glesbygdskommun | 82,1 22,90 32,60 | 3 499 |
| Norrbottens län Arjeplog | Glesbygdskommun | 89,9 22,28 31,70 | 3 291 |
| Arvidsjaur | Glesbygdskommun | 90,0 21,33 30,75 | 7 017 |
| Boden | Medelstor stad | 97,0 22,13 31,55 28 268 | |
| Gällivare | Medelstor stad | 102,3 22,33 31,75 19 420 | |
| Haparanda Övrig, mindre kommun 78,5 21,78 31,20 10 334 | |||
| Jokkmokk | Glesbygdskommun | 89,8 21,88 31,30 | 5 782 |
| Kalix | Övrig, större kommun | 92,4 22,33 31,75 17 805 | |
| Kiruna | Medelstor stad | 104,2 23,13 32,55 23 555 | |
| Luleå | Större stad | 100,6 21,78 31,20 72 139 | |
| Pajala | Glesbygdskommun | 81,2 22,08 31,50 | 7 206 |
| Piteå | Medelstor stad | 95,2 22,03 31,45 40 531 | |
| Älvsbyn | Övrig, mindre kommun 87,6 22,23 31,65 | 8 835 | |
| Överkalix | Glesbygdskommun | 87,9 22,58 32,00 | 4 058 |
| Övertorneå Glesbygdskommun | 79,4 21,53 30,95 | 5 391 |
Landsting Landsdel Uppräknad Skattesats Skattesats Folkmängd
skattekraft, index 2003 total 2003 2002-12-31 Stockholm Svealand 122,1 11,62 30,36 1 850 467 Uppsala Svealand 99,5 10,37 31,58 298 655 Södermanland Svealand 93,6 9,72 30,87 259 006 Östergötland Götaland 93,9 9,85 30,79 413 438 Jönköping Götaland 92,6 9,67 30,75 327 971 Kronoberg Götaland 92,5 9,79 30,83 176 978 Kalmar Götaland 89,6 10,47 31,94 234 627 Gotland Götaland 81,9 .. 32,75 57 381 Blekinge Götaland 94,0 10,71 32,12 149 875 Skåne Götaland 92,8 10,39 30,61 1 145 090 Halland Götaland 93,3 9,72 30,10 278 551 Västra Götaland Götaland 96,9 10,25 31,70 1 508 230 Värmland Svealand 91,6 10,50 32,43 273 419 Örebro Svealand 93,9 10,68 31,93 273 412 Västmanland Svealand 97,0 10,28 31,51 258 912 Dalarna Svealand 91,9 10,09 32,29 276 636 Gävleborg Norrland 94,2 10,35 31,87 277 012 Västernorrland Norrland 97,9 10,00 32,39 244 319 Jämtland Norrland 89,7 10,15 32,75 127 947 Västerbotten Norrland 91,5 9,70 32,29 255 230 Norrbotten Norrland 96,0 9,42 31,52 253 632 Riket 100 10,47 31,17 8 940 788
Bilaga 4
Effekter av kommitténs förslag
I följande tabeller redovisas utfallet i bidrags- och utjämningssystemet för kommuner och landsting till följd av kommitténs förslag. Beräkningarna är gjorda i 2003 års nivå. I tabellerna ingår inte kompensationen för eftersläpningseffekter i systemet till följd av snabbt växande befolkning (se avsnitt 4.7). I bilaga 11 finns fler detaljerade tabeller.
Tabell 1. Effekter av föreslagna förändringar – kommuner A: Effekt av att delmodellen vatten och avlopp upphör. B: Effekt av att delmodellen kallort upphör. C: Två delmodeller (näringslivsbefrämjande åtgärder och svagt befolkningsunderlag) utgår ur kostnadsutjämningen för kommuner och flyttas till ett strukturbidrag (se även bilaga 11, tabell 6). D: Effekt av övriga förändringar och uppdateringar i kostnadsutjämningen (se även bilaga 11, tabell 5). E: Sammanlagd effekt av förändringar i kostnadsutjämningen. F: Effekt av ändringar i inkomstutjämningen (se även bilaga 11, tabell 4). G: Effekt av att en del av det generella statsbidraget inte längre fördelas med hänsyn till antalet invånare i olika åldrar. H: Effekt av att de fasta införandetilläggen upphör. I: Summa av förändringarna A-H. J: Strukturbidrag införandeåret, omfattar de delmodeller i kostnadsutjämningen som överförs till strukturbidraget samt bidrag
som syftar till att dämpa effekterna av förändringarna (se även bilaga 11, tabell 6). K: Nivåjusteringen syftar till att finansiellt neutralisera de sammantagna effekterna av förändringarna i systemet. L: Sammanlagd förändring av bidrag/avgifter införandeåret. M-R: Motsvarande kolumnerna J-L fem respektive tio år efter införandeåret.
Tabell 2 Effekter av föreslagna förändringar – landsting A: Effekt av att delmodellen kallort upphör. B: En delmodell (små landsting) utgår ur kostnadsutjämningen för landsting och flyttas till ett strukturbidrag (se även bilaga 11, tabell 11). C: Effekt av övriga förändringar och uppdateringar i kostnadsutjämningen (se även bilaga 11, tabell 10). D: Sammanlagd effekt av förändringar i kostnadsutjämningen. E: Effekt av ändringar i inkomstutjämningen (se även bilaga 11, tabell 9) F: Effekt av att de fasta införandetilläggen upphör. G: Summa av förändringarna A-F. H: Strukturbidrag införandeåret, omfattar den delmodell i kostnadsutjämningen som överförs till strukturbidraget samt bidrag som syftar till att dämpa effekterna av förändringarna (se även bilaga 11, tabell 11). I: Nivåjusteringen syftar till att finansiellt neutralisera de sammantagna effekterna av förändringarna i systemet. J: Sammanlagd förändring av bidrag/avgifter införandeåret. K-P: Motsvarande kolumnerna H-J fem respektive tio år efter införandeåret.
Tabell 1 Effekter av föreslagna förändringar – kommuner (kronor per invånare)
Kommun Upphör Upphör Till Kostnads- Summa Inkomst- Upphör Upphör
vatten och kallort struktur- utjämning kostnads- utjämning ålders- fasta
avlopp bidraget övrigt utjämning baserat införande-
stats- tillägg
bidrag
A B C D E F G H
Stockholms län
| Botkyrka | 44 | 43 | 0 176 263 -206 126 179 | |||
| Danderyd | 44 | 43 | 0 1 036 1 123 1 385 | -87 -4 465 | ||
| Ekerö | -184 | 43 | 0 345 204 -225 | 18 113 | ||
| Haninge | 44 | 43 | 0 | 93 180 -211 127 179 | ||
| Huddinge | 44 | 43 | 0 | -68 | 19 -242 109 179 | |
| Järfälla | 44 | 43 | 0 | 45 132 -220 111 -501 | ||
| Lidingö | 44 | 43 | 0 662 749 760 | -45 -2 206 | ||
| Nacka | 44 | 43 | 0 537 624 -35 | 64 179 | ||
| Norrtälje | 44 | 43 | 0 | 94 181 -204 | -45 179 | |
| Nykvarn | 44 | 43 | 0 -266 -179 -261 | 61 179 | ||
| Nynäshamn | 44 | 43 | 0 285 372 -201 | 13 179 | ||
| Salem | 44 | 43 | 0 330 417 -264 | 48 179 | ||
| Sigtuna | 44 | 43 | 0 187 274 -241 102 179 | |||
| Sollentuna | 44 | 43 | 0 | 62 150 -11 | 69 179 | |
| Solna | 44 | 43 | 0 -317 -229 -258 130 -263 | |||
| Stockholm | 44 | 43 | 0 -358 -271 -191 | 84 -144 | ||
| Sundbyberg | 44 | 43 | 0 -654 -567 -189 137 179 | |||
| Södertälje | 44 | 43 | 0 170 257 -196 | 65 179 | ||
| Tyresö | 44 | 43 | 0 | 22 110 -250 | 87 -67 | |
| Täby | 44 | 43 | 0 194 281 506 | 56 -1 029 | ||
| Upplands-Bro | 44 | 43 | 0 | -36 | 51 -227 101 179 | |
| Upplands Väsby | 44 | 43 | 0 -372 -285 -252 134 179 | |||
| Vallentuna | 44 | 43 | 0 345 433 -263 | 53 179 | ||
| Vaxholm | -127 | 43 | 0 850 767 -272 | 47 179 | ||
| Värmdö | -184 | 43 | 0 193 | 52 -222 105 179 | ||
| Österåker | 44 | 43 | 0 130 217 -245 | 88 179 |
Uppsala län
| Enköping | 44 | 43 | 0 | 73 160 -28 | -42 179 | |
| Håbo | 44 | 43 | 0 | -93 | -6 -54 106 179 | |
| Knivsta | -70 | 43 | 0 | 6 | -21 -52 | 19 179 |
| Tierp | -298 | 43 | 0 171 -83 -22 -113 179 | |||
| Uppsala | 44 | 43 | 0 214 302 -42 | 80 179 | ||
| Älvkarleby | -70 | 43 | 0 | 58 | 32 -20 | -83 -103 |
| Östhammar | -127 | 43 | 0 | 14 -70 | -8 -68 179 |
Södermanlands län
| Eskilstuna | 44 | 43 -274 107 -80 | 1 | -0 179 | ||
| Flen | -127 | 43 | -43 | 15 -112 | 7 | -67 179 |
| Gnesta | -184 | 43 | 0 -263 -404 | 14 | -58 179 | |
| Katrineholm | 44 | 43 | 0 285 373 | 21 | -91 179 | |
| Nyköping | 44 | 43 | 0 | -41 | 46 17 | -37 179 |
År 0 År 5 År 10 Summa Struktur- Nivå- Summa Struktur- Nivå- Summa Struktur- Nivå- Summa
| bidrag justering | bidrag justering | bidrag justering | ||||||
| I | J | K L | M | N | O | P | Q | R |
| 361 | 0 -259 102 | 0 | -74 287 | 0 | -36 325 | |||
| -2 044 2 027 -259 -276 736 -74 -1 383 | 0 | -36 -2 081 | ||||||
| 110 | 0 -259 -149 | 0 | -74 | 36 | 0 | -36 | 74 | |
| 275 | 0 -259 | 16 | 0 | -74 200 | 0 | -36 239 | ||
| 65 | 34 -259 -160 | 0 | -74 | -10 | 0 | -36 | 28 | |
| -479 562 -259 -176 | 0 | -74 -553 | 0 | -36 -515 | ||||
| -742 768 -259 -234 | 0 | -74 -817 | 0 | -36 -779 | ||||
| 831 | 0 -259 572 | 0 | -74 757 | 0 | -36 795 | |||
| 110 | 13 -259 -136 | 0 | -74 | 36 | 0 | -36 | 74 | |
| -200 296 -259 -163 | 0 | -74 -274 | 0 | -36 -236 | ||||
| 363 | 0 -259 104 | 0 | -74 288 | 0 | -36 327 | |||
| 379 | 0 -259 120 | 0 | -74 305 | 0 | -36 343 | |||
| 315 | 0 -259 | 56 | 0 | -74 240 | 0 | -36 278 | ||
| 387 | 0 -259 127 | 0 | -74 312 | 0 | -36 350 | |||
| -621 698 -259 -182 | 0 | -74 -695 | 0 | -36 -657 | ||||
| -523 596 -259 -186 | 0 | -74 -597 | 0 | -36 -559 | ||||
| -440 518 -259 -182 | 0 | -74 -515 | 0 | -36 -477 | ||||
| 306 | 0 -259 | 47 | 0 | -74 232 | 0 | -36 270 | ||
| -121 209 -259 -171 | 0 | -74 -195 | 0 | -36 -157 | ||||
| -186 223 -259 -223 | 0 | -74 -261 | 0 | -36 -223 | ||||
| 104 | 0 -259 -156 | 0 | -74 | 29 | 0 | -36 | 67 | |
| -224 312 -259 -172 | 0 | -74 -299 | 0 | -36 -261 | ||||
| 402 | 0 -259 143 | 0 | -74 327 | 0 | -36 365 | |||
| 720 | 0 -259 460 | 0 | -74 645 | 0 | -36 683 | |||
| 114 | 0 -259 -145 | 0 | -74 | 40 | 0 | -36 | 78 | |
| 239 | 0 -259 | -20 | 0 | -74 165 | 0 | -36 203 | ||
| 269 | 0 -259 | 9 | 0 | -74 194 | 0 | -36 232 | ||
| 225 | 0 -259 | -35 | 0 | -74 150 | 0 | -36 188 | ||
| 124 | 0 -259 -135 | 0 | -74 | 50 | 0 | -36 | 88 | |
| -39 174 -259 -124 | 0 | -74 -114 | 0 | -36 -76 | ||||
| 519 | 0 -259 259 | 0 | -74 444 | 0 | -36 482 | |||
| -175 296 -259 -138 | 0 | -74 -249 | 0 | -36 -211 | ||||
| 33 | 92 -259 -135 | 0 | -74 | -42 | 0 | -36 | -4 |
100 274 -259 114 274 -74 299 274 -36 337
| 6 124 -259 -129 | 43 -74 | -25 | 43 -36 | 13 | |
| -270 392 -259 -137 | 0 | -74 -344 | 0 | -36 -306 | |
| 481 | 0 -259 222 | 0 | -74 407 | 0 | -36 445 |
| 205 | 0 -259 | -54 0 | -74 131 | 0 | -36 169 |
Tabell 1 Fortsättning
Kommun Upphör Upphör Till Kostnads- Summa Inkomst- Upphör Upphör
vatten och kallort struktur- utjämning kostnads- utjämning ålders- fasta
avlopp bidraget övrigt utjämning baserat införande-
stats- tillägg
bidrag
| A | B | C | D | E | F | G H | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Oxelösund | 44 | 43 | 0 -153 -66 -13 | 14 179 | |||
| Strängnäs | -70 | 43 | 0 -184 -211 -21 | -43 179 | |||
| Trosa | 44 | 43 | 0 | -94 | -6 -16 | 5 179 | |
| Vingåker | -127 | 43 | 0 179 | 96 | 5 | -83 179 |
Östergötlands län
| Boxholm | 44 | 43 | 0 -286 -199 -160 | -93 -132 | ||
| Finspång | 44 | 43 | 0 -498 -411 -192 | -56 179 | ||
| Kinda | -184 | 43 | 0 | 63 -78 -154 -143 179 | ||
| Linköping | 44 | 43 | 0 | -50 | 37 -180 | 44 179 |
| Mjölby | 44 | 43 | 0 164 251 -156 | -66 179 | ||
| Motala | 44 | 43 | 0 | 13 101 -181 | -68 179 | |
| Norrköping | 44 | 43 | 0 265 353 -185 | 6 179 | ||
| Söderköping | -298 | 43 | 0 521 266 -168 | -45 179 | ||
| Vadstena | 44 | 43 | 0 | -90 | -3 -171 -116 179 | |
| Valdemarsvik | -241 | 43 | 0 -611 -808 -152 | -99 179 | ||
| Ydre | -184 | 43 | 0 283 142 -178 -179 179 | |||
| Åtvidaberg | -13 | 43 | 0 167 198 -166 | -64 179 | ||
| Ödeshög | -70 | 43 | 0 255 228 -161 -136 179 |
Jönköpings län
| Aneby | 44 | 43 | 0 -356 -269 -110 -176 179 | ||
| Eksjö | 44 | 43 | 0 247 334 -117 -121 179 | ||
| Gislaved | 44 | 43 | 0 -287 -200 -142 | -51 179 | |
| Gnosjö | 44 | 43 | 0 -841 -754 -132 | -25 179 | |
| Habo | 44 | 43 | 0 -299 -212 -123 | -8 179 | |
| Jönköping | 44 | 43 | 0 | 98 186 -125 | -25 179 |
| Mullsjö | 44 | 43 | 0 266 353 -108 | -36 179 | |
| Nässjö | 44 | 43 | 0 109 196 -114 -111 179 | ||
| Sävsjö | 44 | 43 | 0 -229 -141 -96 -149 179 | ||
| Tranås | 44 | 43 | 0 | 32 119 -118 | -88 179 |
| Vaggeryd | -13 | 43 | 0 -411 -381 -112 | -84 179 | |
| Vetlanda | 44 | 43 | 0 | -46 42 -116 | -98 179 |
| Värnamo | 44 | 43 | 0 -405 -317 -142 | -60 179 |
Kronobergs län
| Alvesta | 44 | 43 | 0 -149 -62 139 | -93 179 |
| Lessebo | 44 | 43 | 0 -273 -185 153 -132 179 | |
| Ljungby | 44 | 43 | 0 -240 -153 141 | -67 179 |
| Markaryd | -13 | 43 | 0 -351 -321 158 -128 179 | |
| Tingsryd | 44 | 43 | 0 -209 -122 145 -167 179 | |
| Uppvidinge | 44 | 43 | 0 -549 -462 132 -191 179 | |
| Växjö | 44 | 43 | 0 109 196 137 | 50 179 |
| Älmhult | 44 | 43 | 0 -372 -285 151 | -85 179 |
År 0 År 5 År 10 Summa Struktur- Nivå- Summa Struktur- Nivå- Summa Struktur- Nivå- Summa
| bidrag justering | bidrag justering | bidrag justering | ||||||
| I | J | K L | M | N | O | P | Q | R |
| 113 | 0 -259 -146 | 0 | -74 | 39 | 0 | -36 | 77 | |
| -96 209 -259 -147 | 0 | -74 -170 | 0 | -36 -132 | ||||
| 161 | 0 -259 | -99 | 0 | -74 | 86 | 0 | -36 124 | |
| 197 | 0 -259 | -62 | 0 | -74 123 | 0 | -36 161 | ||
| -584 718 -259 -126 | 30 -74 -628 | 0 | -36 -621 | |||||
| -480 601 -259 -139 | 0 | -74 -555 | 0 | -36 -517 | ||||
| -196 336 -259 -119 | 0 | -74 -270 | 0 | -36 -232 | ||||
| 80 | 31 -259 -148 | 0 | -74 | 5 | 0 | -36 | 43 | |
| 208 | 0 -259 | -51 | 0 | -74 134 | 0 | -36 172 | ||
| 31 | 94 -259 -134 | 0 | -74 | -44 | 0 | -36 | -6 | |
| 352 | 0 -259 | 93 | 0 | -74 278 | 0 | -36 316 | ||
| 232 | 0 -259 | -27 | 0 | -74 158 | 0 | -36 196 | ||
| -112 233 -259 -138 | 0 | -74 -186 | 0 | -36 -148 | ||||
| -881 1 020 -259 -120 356 -74 -599 | 0 | -36 -917 | ||||||
| -36 176 -259 -119 | 0 | -74 -110 | 0 | -36 -72 | ||||
| 146 | 0 -259 -113 | 0 | -74 | 71 | 0 | -36 109 | ||
| 109 | 35 -259 -115 | 0 | -74 | 35 | 0 | -36 | 73 | |
| -376 515 -259 -120 | 0 | -74 -450 | 0 | -36 -412 | ||||
| 275 | 0 -259 | 16 | 0 | -74 200 | 0 | -36 238 | ||
| -213 332 -259 -140 | 0 | -74 -288 | 0 | -36 -250 | ||||
| -732 843 -259 -147 | 68 -74 -738 | 0 | -36 -768 | |||||
| -164 288 -259 -135 | 0 | -74 -239 | 0 | -36 -200 | ||||
| 214 | 0 -259 | -45 | 0 | -74 140 | 0 | -36 178 | ||
| 387 | 0 -259 128 | 0 | -74 312 | 0 | -36 350 | |||
| 150 | 0 -259 -110 | 0 | -74 | 75 | 0 | -36 113 | ||
| -207 346 -259 -120 | 0 | -74 -281 | 0 | -36 -243 | ||||
| 92 | 40 -259 -128 | 0 | -74 | 17 | 0 | -36 | 55 | |
| -398 522 -259 -135 | 0 | -74 -473 | 0 | -36 -435 | ||||
| 7 124 -259 -129 | 0 | -74 | -68 | 0 | -36 -30 | |||
| -341 459 -259 -141 | 0 | -74 -415 | 0 | -36 -377 | ||||
| 162 | 0 -259 | -97 | 0 | -74 | 88 | 0 | -36 126 | |
| 14 114 -259 -131 | 0 | -74 | -60 | 0 | -36 -22 | |||
| 100 | 25 -259 -135 | 0 | -74 | 25 | 0 | -36 | 63 | |
| -113 244 -259 -128 | 0 | -74 -187 | 0 | -36 -149 | ||||
| 35 104 -259 -121 | 0 | -74 | -39 | 0 | -36 | -1 | ||
| -342 474 -259 -128 | 0 | -74 -416 | 0 | -36 -378 | ||||
| 562 | 0 -259 302 | 0 | -74 487 | 0 | -36 525 | |||
| -40 164 -259 -135 | 0 | -74 -114 | 0 | -36 -76 |
Tabell 1 Fortsättning
Kommun Upphör Upphör Till Kostnads- Summa Inkomst- Upphör Upphör
vatten och kallort struktur- utjämning kostnads- utjämning ålders- fasta
avlopp bidraget övrigt utjämning baserat införande-
stats- tillägg
bidrag
A B C D E F G H
Kalmar län
| Borgholm | -184 | 43 -308 126 -323 269 -164 179 | ||||
| Emmaboda | 44 | 43 | 0 -511 -424 261 -112 179 | |||
| Hultsfred | -70 | 43 | 0 | 88 | 62 250 -142 179 | |
| Högsby | -184 | 43 | 0 -191 -332 253 -217 179 | |||
| Kalmar | 44 | 43 | 0 170 257 233 | -6 179 | ||
| Mönsterås | -127 | 43 | 0 -316 -399 228 | -80 179 | ||
| Mörbylånga | -127 | 43 | 0 139 | 55 220 | -80 179 | |
| Nybro | 44 | 43 | 0 -171 -83 265 -105 179 | |||
| Oskarshamn | 44 | 43 | 0 | 7 | 94 248 | -38 179 |
| Torsås | -241 | 43 | 0 -257 -454 256 -168 179 | |||
| Vimmerby | 44 | 43 | 0 213 301 248 | -94 179 | ||
| Västervik | 44 | 43 | 0 185 273 260 | -94 179 |
Gotlands län
Gotland -13 43 -1 316 252 -1 034 317 -52 179
Blekinge län
| Karlshamn | 44 | 43 | 0 -122 -35 -145 | -17 179 |
| Karlskrona | 44 | 43 | 0 -211 -124 -146 | -23 179 |
| Olofström | 44 | 43 | 0 -331 -244 -154 | -65 179 |
| Ronneby | -127 | 43 -130 207 | -7 -132 -31 179 | |
| Sölvesborg | 44 | 43 | 0 -577 -490 -146 | -24 179 |
Skåne län
| Bjuv | 44 | 43 | 0 | 79 166 | 26 | 4 179 | |
| Bromölla | 44 | 43 | 0 -425 -337 | 8 | -30 179 | ||
| Burlöv | 44 | 43 | 0 | -85 | 2 | 46 | 42 179 |
| Båstad | -13 | 43 | 0 898 928 -21 -137 179 | ||||
| Eslöv | 44 | 43 | 0 | 65 152 | 54 | -32 179 | |
| Helsingborg | 44 | 43 -146 364 305 | -4 | 7 179 | |||
| Hässleholm | 44 | 43 | 0 227 315 | 12 | -90 179 | ||
| Höganäs | 44 | 43 | 0 473 560 | 1 | -67 179 | ||
| Hörby | 44 | 43 | 0 806 893 | -2 | -90 179 | ||
| Höör | 44 | 43 | 0 | 69 156 | 3 | -68 179 | |
| Klippan | -70 | 43 | 0 131 104 | 56 | -59 179 | ||
| Kristianstad | -70 | 43 | 0 | 77 | 50 | 12 | -30 179 |
| Kävlinge | 44 | 43 | 0 | -59 | 28 | 6 | 56 179 |
| Landskrona | 44 | 43 | -22 365 430 | 54 | -34 179 | ||
| Lomma | 44 | 43 | 0 | -21 | 66 | 13 | 11 -2 204 |
| Lund | 44 | 43 | 0 | 34 121 | -4 116 179 | ||
| Malmö | 44 | 43 -452 -130 -495 | 8 | 29 179 | |||
| Osby | 44 | 43 | 0 -211 -123 | 9 -143 179 | |||
| Perstorp | 44 | 43 | 0 -293 -206 | 42 | -50 179 | ||
| Simrishamn | -13 | 43 | 0 -296 -266 | 24 -148 179 |
År 0 År 5 År 10 Summa Struktur- Nivå- Summa Struktur- Nivå- Summa Struktur- Nivå- Summa
| bidrag justering | bidrag justering | bidrag justering | ||||
| I | J | K L | M | N | O P | Q R |
| -39 308 -259 | 10 308 -74 195 308 -36 233 | |||||
| -97 222 -259 -134 | 0 | -74 -171 | 0 | -36 -133 | ||
| 348 | 0 -259 | 89 | 0 | -74 274 | 0 | -36 312 |
| -117 263 -259 -113 | 0 | -74 -191 | 0 | -36 -153 | ||
| 663 | 0 -259 404 | 0 | -74 588 | 0 | -36 627 | |
| -73 201 -259 -131 | 0 | -74 -148 | 0 | -36 -110 | ||
| 373 | 0 -259 114 | 0 | -74 299 | 0 | -36 337 | |
| 255 | 0 -259 | -4 | 0 | -74 181 | 0 | -36 219 |
| 484 | 0 -259 224 | 0 | -74 409 | 0 | -36 447 | |
| -187 329 -259 -117 | 0 | -74 -262 | 0 | -36 -224 | ||
| 633 | 0 -259 374 | 0 | -74 559 | 0 | -36 597 | |
| 617 | 0 -259 358 | 0 | -74 542 | 0 | -36 580 |
-590 1 316 -259 466 1 316 -74 651 1 316 -36 689
| -18 139 -259 -138 | 0 | -74 | -92 | 0 | -36 -54 | ||
| -115 235 -259 -139 | 0 | -74 -189 | 0 | -36 -151 | |||
| -285 402 -259 -142 | 0 | -74 -359 | 0 | -36 -321 | |||
| 9 130 -259 -121 130 -74 | 64 130 -36 102 | ||||||
| -481 606 -259 -134 | 0 | -74 -556 | 0 | -36 -518 | |||
| 374 | 0 -259 115 | 0 | -74 299 | 0 | -36 338 | ||
| -180 303 -259 -136 | 0 | -74 -255 | 0 | -36 -217 | |||
| 268 | 0 -259 | 9 | 0 | -74 194 | 0 | -36 232 | |
| 949 | 0 -259 690 | 0 | -74 875 | 0 | -36 913 | ||
| 353 | 0 -259 | 94 | 0 | -74 279 | 0 | -36 317 |
486 146 -259 373 146 -74 558 146 -36 596
| 415 | 0 -259 156 | 0 | -74 341 | 0 | -36 379 | |
| 673 | 0 -259 414 | 0 | -74 598 | 0 | -36 637 | |
| 979 | 0 -259 720 | 0 | -74 904 | 0 | -36 942 | |
| 270 | 0 -259 | 11 | 0 | -74 196 | 0 | -36 234 |
| 280 | 0 -259 | 21 | 0 | -74 205 | 0 | -36 244 |
| 210 | 0 -259 | -49 | 0 | -74 136 | 0 | -36 174 |
| 269 | 0 -259 | 10 | 0 | -74 195 | 0 | -36 233 |
| 629 | 22 -259 391 | 22 -74 576 | 22 -36 614 | |||
| -2 114 2 194 -259 -179 1 295 -74 -893 363 | -36 -1 787 | |||||
| 412 | 0 -259 152 | 0 | -74 337 | 0 | -36 375 | |
| -279 452 -259 | -87 452 -74 | 98 452 -36 136 | ||||
| -78 210 -259 -128 | 0 | -74 -153 | 0 | -36 -115 | ||
| -34 159 -259 -135 | 0 | -74 -109 | 0 | -36 -71 | ||
| -212 348 -259 -123 | 0 | -74 -286 | 0 | -36 -248 |
Tabell 1 Fortsättning
Kommun Upphör Upphör Till Kostnads- Summa Inkomst- Upphör Upphör
vatten och kallort struktur- utjämning kostnads- utjämning ålders- fasta
avlopp bidraget övrigt utjämning baserat införande-
stats- tillägg
bidrag
| A | B | C | D | E | F | G H | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Sjöbo | -127 | 43 | 0 196 112 | 5 | -36 179 | ||
| Skurup | 44 | 43 | 0 224 311 | 23 | -19 179 | ||
| Staffanstorp | 44 | 43 | 0 | -93 | -6 -26 | 72 179 | |
| Svalöv | 44 | 43 | 0 | 84 171 | 45 | -64 179 | |
| Svedala | 44 | 43 | 0 | -19 | 68 -15 | 29 179 | |
| Tomelilla | -127 | 43 | 0 109 | 25 | 36 | -73 179 | |
| Trelleborg | 44 | 43 | 0 295 382 | 30 | -20 179 | ||
| Vellinge | 44 | 43 | 0 343 430 -30 | 44 179 | |||
| Ystad | 44 | 43 | 0 | 37 124 -15 | -62 179 | ||
| Åstorp | -70 | 43 | 0 221 194 | 70 | -2 179 | ||
| Ängelholm | 44 | 43 | 0 443 530 -21 | -59 179 | |||
| Örkelljunga | 44 | 43 | 0 | 21 109 | 50 -119 179 | ||
| Östra Göinge | 44 | 43 | 0 | 54 141 | -4 -115 179 |
Hallands län
| Falkenberg | -127 | 43 | 0 263 180 -61 | -90 179 |
| Halmstad | 44 | 43 | 0 357 444 -45 | -11 179 |
| Hylte | 44 | 43 | 0 -449 -362 -66 -141 179 | |
| Kungsbacka | -184 | 43 | 0 16 -125 -82 | 7 179 |
| Laholm | -298 | 43 | 0 135 -120 -69 | -98 179 |
| Varberg | -127 | 43 | 0 217 133 -70 | -55 179 |
Västra Götalands län
| Ale | 44 | 43 | 0 -268 -181 | 47 | 22 179 | ||
| Alingsås | 44 | 43 | 0 -141 -54 | 47 | -84 179 | ||
| Bengtsfors | -13 | 43 | 0 -362 -332 | 55 -169 179 | |||
| Bollebygd | -127 | 43 | 0 -352 -435 | 18 | -23 179 | ||
| Borås | 44 | 43 | 0 | 19 106 | 28 | -34 179 | |
| Dals-Ed | -13 | 43 -474 -305 -749 | 67 | -68 179 | |||
| Essunga | -526 | 43 | 0 | -61 -544 | 54 -128 179 | ||
| Falköping | 44 | 43 | 0 367 455 | 55 -124 179 | |||
| Färgelanda | -469 | 43 | 0 -390 -816 | 60 -120 179 | |||
| Grästorp | -241 | 43 | 0 | 35 -163 | 61 -136 179 | ||
| Gullspång | -469 | 43 | 0 -549 -974 | 57 -117 179 | |||
| Göteborg | 44 | 43 | 0 212 300 | 23 | 86 179 | ||
| Götene | -241 | 43 | 0 -303 -500 | 51 | -47 179 | ||
| Herrljunga | -70 | 43 | 0 | 81 | 54 | 40 -109 179 | |
| Hjo | -70 | 43 | 0 | 48 | 21 | 56 | -90 179 |
| Härryda | -70 | 43 | 0 -220 -247 | 15 | 22 179 | ||
| Karlsborg | -13 | 43 | 0 -114 -83 | 34 -149 179 | |||
| Kungälv | 44 | 43 | 0 -205 -118 | 25 | 9 179 | ||
| Lerum | 44 | 43 | 0 -639 -552 | 32 | -9 179 | ||
| Lidköping | 44 | 43 | 0 | 89 176 | 42 | -55 179 | |
| Lilla Edet | -184 | 43 | 0 | -87 -227 | 33 | -18 179 | |
| Lysekil | -184 | 43 | 0 415 274 | 36 | -91 179 |
År 0 År 5 År 10 Summa Struktur- Nivå- Summa Struktur- Nivå- Summa Struktur- Nivå- Summa
| bidrag justering | bidrag justering | bidrag justering | ||||||
| I | J | K L | M | N | O | P | Q | R |
| 260 | 0 -259 | 1 | 0 | -74 185 | 0 | -36 223 | ||
| 494 | 0 -259 234 | 0 | -74 419 | 0 | -36 457 | |||
| 218 | 0 -259 | -41 | 0 | -74 144 | 0 | -36 182 | ||
| 331 | 0 -259 | 71 | 0 | -74 256 | 0 | -36 294 | ||
| 261 | 0 -259 | 2 | 0 | -74 186 | 0 | -36 224 | ||
| 166 | 0 -259 | -93 | 0 | -74 | 92 | 0 | -36 130 | |
| 570 | 0 -259 311 | 0 | -74 496 | 0 | -36 534 | |||
| 623 | 0 -259 364 | 0 | -74 549 | 0 | -36 587 | |||
| 226 | 0 -259 | -33 | 0 | -74 152 | 0 | -36 190 | ||
| 440 | 0 -259 181 | 0 | -74 366 | 0 | -36 404 | |||
| 629 | 0 -259 370 | 0 | -74 555 | 0 | -36 593 | |||
| 218 | 0 -259 | -41 | 0 | -74 143 | 0 | -36 181 | ||
| 201 | 0 -259 | -59 | 0 | -74 126 | 0 | -36 164 | ||
| 207 | 0 -259 | -53 | 0 | -74 132 | 0 | -36 170 | ||
| 567 | 0 -259 308 | 0 | -74 493 | 0 | -36 531 | |||
| -391 522 -259 -128 | 0 | -74 -465 | 0 | -36 -427 | ||||
| -20 118 -259 -161 | 0 | -74 | -95 | 0 | -36 -56 | |||
| -109 248 -259 -120 | 0 | -74 -183 | 0 | -36 -145 | ||||
| 187 | 0 -259 | -73 | 0 | -74 112 | 0 | -36 150 | ||
| 67 | 51 -259 -141 | 0 | -74 | -7 | 0 | -36 | 31 | |
| 89 | 31 -259 -139 | 0 | -74 | 14 | 0 | -36 | 52 | |
| -267 399 -259 -128 | 0 | -74 -342 | 0 | -36 -304 | ||||
| -262 375 -259 -146 | 0 | -74 -336 | 0 | -36 -298 | ||||
| 278 | 0 -259 | 19 | 0 | -74 204 | 0 | -36 242 |
-571 713 -259 -117 474 -74 -171 474 -36 -133
| -439 578 -259 -121 | 0 | -74 -514 | 0 | -36 -476 | ||||
| 564 | 0 -259 304 | 0 | -74 489 | 0 | -36 527 | |||
| -697 833 -259 -123 156 -74 -616 | 0 | -36 -733 | ||||||
| -60 192 -259 -127 | 0 | -74 -134 | 0 | -36 | -96 | |||
| -855 997 -259 -117 343 -74 -586 | 0 | -36 -891 | ||||||
| 588 | 0 -259 328 | 0 | -74 513 | 0 | -36 551 | |||
| -318 447 -259 -130 | 0 | -74 -393 | 0 | -36 -355 | ||||
| 164 | 0 -259 | -95 | 0 | -74 | 90 | 0 | -36 128 | |
| 166 | 0 -259 | -93 | 0 | -74 | 92 | 0 | -36 130 | |
| -31 133 -259 -158 | 0 | -74 -105 | 0 | -36 -67 | ||||
| -19 150 -259 -128 | 0 | -74 | -93 | 0 | -36 -55 | |||
| 94 | 16 -259 -149 | 0 | -74 | 20 | 0 | -36 | 58 | |
| -351 455 -259 -155 | 0 | -74 -425 | 0 | -36 -387 | ||||
| 342 | 0 -259 | 83 | 0 | -74 268 | 0 | -36 306 | ||
| -34 162 -259 -131 | 0 | -74 -108 | 0 | -36 -70 | ||||
| 398 | 0 -259 139 | 0 | -74 324 | 0 | -36 362 |
Tabell 1 Fortsättning
Kommun Upphör Upphör Till Kostnads- Summa Inkomst- Upphör Upphör
vatten och kallort struktur- utjämning kostnads- utjämning ålders- fasta
avlopp bidraget övrigt utjämning baserat införande-
stats- tillägg
bidrag
| A | B | C | D | E | F | G H | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mariestad | 44 | 43 | 0 | 98 185 | 47 | -48 179 | |
| Mark | -184 | 43 | 0 | 62 -79 | 58 -114 179 | ||
| Mellerud | -241 | 43 | 0 | -78 -276 | 69 -125 179 | ||
| Munkedal | -298 | 43 | 0 -362 -616 | 69 | -94 179 | ||
| Mölndal | 44 | 43 | 0 -469 -382 | 6 | 43 179 | ||
| Orust | -526 | 43 | 0 | -94 -577 | 48 | -81 179 | |
| Partille | 44 | 43 | 0 -612 -525 | 31 | -8 179 | ||
| Skara | 44 | 43 | 0 -203 -115 | 41 | -74 179 | ||
| Skövde | 44 | 43 | 0 108 195 | 53 | 12 179 | ||
| Sotenäs | -241 | 43 | 0 -643 -841 | 35 -118 179 | |||
| Stenungsund | -241 | 43 | 0 -174 -372 | 41 | 56 179 | ||
| Strömstad | -184 | 43 -783 | -58 -981 | 45 | -35 179 | ||
| Svenljunga | -70 | 43 | 0 105 | 78 | 50 -124 179 | ||
| Tanum | -355 | 43 | 0 -238 -549 | 66 -119 179 | |||
| Tibro | 44 | 43 | 0 -256 -169 | 63 | -76 179 | ||
| Tidaholm | -13 | 43 | 0 | -59 -28 | 54 | -89 179 | |
| Tjörn | -412 | 43 | 0 | -55 -423 | 29 | -39 179 | |
| Tranemo | -184 | 43 | 0 135 | -6 | 70 | -91 179 | |
| Trollhättan | 44 | 43 | 0 | -47 | 40 | 28 | -7 179 |
| Töreboda | -127 | 43 | -67 | 1 -150 | 55 -125 179 | ||
| Uddevalla | 44 | 43 | 0 -154 -67 | 52 | -51 179 | ||
| Ulricehamn | 44 | 43 | 0 147 235 | 38 -105 179 | |||
| Vara | -355 | 43 | 0 | -39 -350 | 58 -109 179 | ||
| Vårgårda | -184 | 43 | 0 | 36 -105 | 44 | -77 179 | |
| Vänersborg | 44 | 43 | 0 -120 -33 | 24 | -28 179 | ||
| Åmål | 44 | 43 -267 190 | 10 | 34 -124 179 | |||
| Öckerö | -127 | 43 | 0 -778 -862 | 39 | -40 179 |
Värmlands län
| Arvika | 44 | 43 | 0 | -68 | 19 271 | -85 179 |
| Eda | -412 | 43 -294 166 -497 241 | -34 179 | |||
| Filipstad | 44 | 43 -255 | -97 -265 214 -107 179 | |||
| Forshaga | 44 | 43 | 0 | -24 | 64 230 | -43 -332 |
| Grums | -70 | 43 | -33 449 389 222 | -36 179 | ||
| Hagfors | -13 | 43 -738 | -89 -796 218 | -95 179 | ||
| Hammarö | 44 | 43 | 0 -256 -169 187 | 8 179 | ||
| Karlstad | 44 | 43 | 0 -219 -132 217 | 46 179 | ||
| Kil | -184 | 43 | -3 146 | 3 218 | -41 179 | |
| Kristinehamn | 44 | 43 | -13 | 61 135 224 | -66 -347 | |
| Munkfors | 44 | 43 -527 141 -298 216 -130 -828 | ||||
| Storfors | -184 | 43 -495 160 -476 220 -110 179 | ||||
| Sunne | -355 | 43 -186 -343 -841 243 -122 179 | ||||
| Säffle | -184 | 43 | 0 | 52 -88 218 -109 179 | ||
| Torsby | -298 | 43 -321 -225 -801 229 -114 179 | ||||
| Årjäng | -241 | 43 | -4 -303 -505 253 | -64 179 |
År 0 År 5 År 10 Summa Struktur- Nivå- Summa Struktur- Nivå- Summa Struktur- Nivå- Summa
| bidrag justering | bidrag justering | bidrag justering | ||||||
| I | J | K L | M | N | O | P | Q | R |
| 362 | 0 -259 103 | 0 | -74 288 | 0 | -36 326 | |||
| 43 | 89 -259 -127 | 0 | -74 | -32 | 0 | -36 | 6 | |
| -152 294 -259 -117 | 0 | -74 -227 | 0 | -36 -189 | ||||
| -463 602 -259 -120 | 0 | -74 -537 | 0 | -36 -499 | ||||
| -154 255 -259 -159 | 0 | -74 -229 | 0 | -36 -191 | ||||
| -431 560 -259 -131 | 0 | -74 -506 | 0 | -36 -468 | ||||
| -324 425 -259 -158 | 0 | -74 -398 | 0 | -36 -360 | ||||
| 30 | 95 -259 -134 | 0 | -74 | -44 | 0 | -36 | -6 | |
| 440 | 0 -259 180 | 0 | -74 365 | 0 | -36 403 | |||
| -745 870 -259 -134 147 -74 -673 | 0 | -36 -781 | ||||||
| -97 212 -259 -144 | 0 | -74 -172 | 0 | -36 -134 | ||||
| -793 928 -259 -124 783 -74 | -84 783 -36 -46 | |||||||
| 182 | 0 -259 | -77 | 0 | -74 108 | 0 | -36 146 | ||
| -424 567 -259 -116 | 0 | -74 -498 | 0 | -36 -460 | ||||
| -4 137 -259 -126 | 0 | -74 | -78 | 0 | -36 -40 | |||
| 115 | 20 -259 -124 | 0 | -74 | 41 | 0 | -36 | 79 | |
| -255 371 -259 -143 | 0 | -74 -329 | 0 | -36 -291 | ||||
| 151 | 0 -259 -108 | 0 | -74 | 77 | 0 | -36 115 | ||
| 240 | 0 -259 | -19 | 0 | -74 166 | 0 | -36 204 | ||
| -41 186 -259 -115 | 67 -74 | -49 | 67 -36 -11 | |||||
| 112 | 14 -259 -133 | 0 | -74 | 38 | 0 | -36 | 76 | |
| 347 | 0 -259 | 87 | 0 | -74 272 | 0 | -36 310 | ||
| -223 363 -259 -119 | 0 | -74 -298 | 0 | -36 -260 | ||||
| 42 | 89 -259 -129 | 0 | -74 | -33 | 0 | -36 | 5 | |
| 142 | 0 -259 -117 | 0 | -74 | 67 | 0 | -36 105 |
99 267 -259 107 267 -74 292 267 -36 330
| -685 801 -259 -143 | 43 -74 -717 | 0 | -36 -721 | |||
| 383 | 0 -259 124 | 0 | -74 308 | 0 | -36 347 | |
| -112 294 -259 | -77 294 -74 108 294 -36 146 | |||||
| 21 255 -259 | 17 255 -74 202 255 -36 240 | |||||
| -82 211 -259 -131 | 0 | -74 -156 | 0 | -36 -118 | ||
| 753 | 33 -259 527 | 33 -74 712 | 33 -36 750 | |||
| -494 738 -259 | -15 738 -74 170 738 -36 208 | |||||
| 204 | 0 -259 | -56 | 0 | -74 129 | 0 | -36 167 |
| 310 | 0 -259 | 51 | 0 | -74 236 | 0 | -36 274 |
| 358 | 3 -259 102 | 3 | -74 287 | 3 | -36 325 | |
| -54 176 -259 -137 | 13 -74 -115 | 13 -36 -77 | ||||
| -1 041 1 171 -259 -129 527 | -74 -588 527 -36 -550 | |||||
| -186 495 -259 | 49 495 -74 234 495 -36 272 |
-541 680 -259 -120 186 -74 -430 186 -36 -392 199 0 -259 -60 0 -74 124 0 -36 162 -506 645 -259 -121 321 -74 -260 321 -36 -222 -138 282 -259 -115 4 -74 -209 4 -36 -171
Tabell 1 Fortsättning
Kommun Upphör Upphör Till Kostnads- Summa Inkomst- Upphör Upphör
vatten och kallort struktur- utjämning kostnads- utjämning ålders- fasta
avlopp bidraget övrigt utjämning baserat införande-
stats- tillägg
bidrag
A B C D E F G H
Örebro län
| Askersund | -184 | 43 | 0 324 183 -94 | -85 179 | ||
| Degerfors | 44 | 43 | 0 325 413 -99 | -71 -998 | ||
| Hallsberg | -70 | 43 | 0 | -98 -125 -103 | -56 179 | |
| Hällefors | 44 | 43 -931 | 85 -758 -91 -123 179 | |||
| Karlskoga | 44 | 43 -127 | 11 -28 -106 | -78 179 | ||
| Kumla | 44 | 43 | 0 -226 -139 -90 | -21 179 | ||
| Laxå | 44 | 43 | 0 129 216 -90 | -99 -52 | ||
| Lekeberg | -241 | 43 | 0 207 | 10 -82 | -50 179 | |
| Lindesberg | -127 | 43 | 0 338 254 -106 | -98 179 | ||
| Ljusnarsberg | -13 | 43 -886 1 080 224 -96 -146 -200 | ||||
| Nora | -127 | 43 | 0 579 496 -103 | -75 179 | ||
| Örebro | 44 | 43 | 0 | -25 | 62 -89 | 10 179 |
Västmanlands län
| Arboga | 44 | 43 | 0 304 392 106 | -70 179 | ||
| Fagersta | 44 | 43 | 0 -239 -151 | 83 | -82 -612 | |
| Hallstahammar | 44 | 43 | 0 -361 -274 109 | -62 -973 | ||
| Heby | -355 | 43 | 0 | -5 -316 128 -105 179 | ||
| Kungsör | -127 | 43 | 0 216 132 113 | -32 179 | ||
| Köping | 44 | 43 | 0 205 292 115 | -63 179 | ||
| Norberg | 44 | 43 | 0 | 30 117 120 | -91 -146 | |
| Sala | 44 | 43 | 0 -270 -183 110 | -91 179 | ||
| Skinnskatteberg | -526 | 43 | 0 -498 -981 104 | -60 -175 | ||
| Surahammar | -70 | 43 | 0 -365 -392 | 96 | -29 -481 | |
| Västerås | 44 | 43 | 0 154 242 | 99 | 31 179 |
Dalarnas län
| Avesta | 44 | 43 | 0 | -26 | 62 | 7 | -72 -682 |
| Borlänge | 44 | 43 | -51 226 262 | 14 | -9 -131 | ||
| Falun | 44 | 43 | 0 103 191 | 22 | -30 179 | ||
| Gagnef | -469 | 43 | 0 | -89 -514 | 29 | -95 179 | |
| Hedemora | -184 | 43 | 0 113 -28 | 14 -117 -714 | |||
| Leksand | -127 | 43 | 0 | 53 -31 | 21 -136 179 | ||
| Ludvika | 44 | 43 -235 169 | 22 | 19 | -95 -1 068 | ||
| Malung | -13 | 43 -1 182 -140 -1 291 | 14 | -52 179 | |||
| Mora | 44 | 43 -133 -135 -181 | 18 | -77 -444 | |||
| Orsa | 44 | 43 -913 121 -704 | 53 -123 179 | ||||
| Rättvik | -13 | 43 -127 -325 -422 | 26 -172 179 | ||||
| Smedjebacken | -127 | 43 -317 -171 -572 | 4 | -50 -996 | |||
| Säter | -70 | 43 | 0 -201 -228 | 28 | -93 179 | ||
| Vansbro | -355 | 43 | 0 -439 -751 | 38 -121 179 | |||
| Älvdalen | -241 -295 -2 445 -575 -3 555 | 49 -123 179 |
Gävleborgs län
Bollnäs -184 43 -409 -191 -741 -111 -65 -552 Gävle 44 43 -88 143 142 -111 29 179
År 0 År 5 År 10 Summa Struktur- Nivå- Summa Struktur- Nivå- Summa Struktur- Nivå- Summa
| bidrag justering | bidrag justering | bidrag justering | ||||||
| I | J | K L | M | N | O | P | Q | R |
| 183 | 0 -259 | -76 | 0 | -74 109 | 0 | -36 147 | ||
| -756 875 -259 -140 129 -74 -701 | 0 | -36 -792 | ||||||
| -106 231 -259 -134 | 0 | -74 -180 | 0 | -36 -142 | ||||
| -794 931 -259 -122 931 -74 | 63 931 -36 101 | |||||||
| -34 142 -259 -151 127 -74 | 19 127 -36 | 57 | ||||||
| -72 192 -259 -139 | 0 | -74 -146 | 0 | -36 -108 | ||||
| -25 148 -259 -137 | 0 | -74 -100 | 0 | -36 -62 | ||||
| 57 | 77 -259 -126 | 0 | -74 | -18 | 0 | -36 | 20 | |
| 228 | 0 -259 | -31 | 0 | -74 154 | 0 | -36 192 |
-218 886 -259 409 886 -74 593 886 -36 632
| 496 | 0 -259 237 | 0 | -74 422 | 0 | -36 460 | |||
| 162 | 0 -259 | -97 | 0 | -74 | 88 | 0 | -36 126 | |
| 606 | 0 -259 347 | 0 | -74 532 | 0 | -36 570 | |||
| -762 872 -259 -149 | 89 -74 -747 | 0 | -36 -798 | |||||
| -1 201 1 323 -259 -138 587 -74 -689 | 0 | -36 -1 238 | ||||||
| -115 258 -259 -116 | 0 | -74 -189 | 0 | -36 -151 | ||||
| 392 | 0 -259 132 | 0 | -74 317 | 0 | -36 355 | |||
| 523 | 0 -259 264 | 0 | -74 449 | 0 | -36 487 | |||
| 0 124 -259 -135 | 0 | -74 | -74 | 0 | -36 -36 | |||
| 15 117 -259 -127 | 0 | -74 | -60 | 0 | -36 -21 | |||
| -1 112 1 239 -259 -132 524 -74 -662 | 0 | -36 -1 149 | ||||||
| -806 922 -259 -143 164 -74 -717 | 0 | -36 -843 | ||||||
| 550 | 0 -259 291 | 0 | -74 476 | 0 | -36 514 | |||
| -685 806 -259 -139 | 64 -74 -695 | 0 | -36 -722 | |||||
| 136 | 51 -259 | -72 | 51 -74 112 | 51 -36 151 | ||||
| 362 | 0 -259 102 | 0 | -74 287 | 0 | -36 325 | |||
| -402 535 -259 -126 | 0 | -74 -476 | 0 | -36 -438 | ||||
| -846 973 -259 -131 262 -74 -658 | 0 | -36 -882 | ||||||
| 33 | 98 -259 -129 | 0 | -74 | -42 | 0 | -36 | -4 | |
| -1 123 1 241 -259 -141 490 | -74 -708 235 -36 -925 | |||||||
| -1 150 1 284 -259 -125 1 182 -74 | -43 1 182 -36 | -5 |
-683 811 -259 -131 133 -74 -625 133 -36 -587 -596 913 -259 58 913 -74 243 913 -36 281 -389 528 -259 -120 127 -74 -336 127 -36 -298
| -1 613 1 730 -259 -142 976 -74 -712 317 | -36 -1 333 | |
| -115 243 -259 -131 | 0 -74 -189 0 | -36 -151 |
| -656 795 -259 -120 130 -74 -600 | 0 | -36 -692 |
-3 450 3 592 -259 -118 2 936 -74 -589 2 445 -36 -1 042 -1 470 1 599 -259 -130 892 -74 -653 409 -36 -1 097
239 88 -259 68 88 -74 252 88 -36 291
Tabell 1 Fortsättning
Kommun Upphör Upphör Till Kostnads- Summa Inkomst- Upphör Upphör
vatten och kallort struktur- utjämning kostnads- utjämning ålders- fasta
avlopp bidraget övrigt utjämning baserat införande-
stats- tillägg
bidrag
| A | B | C | D E | F G H | |
|---|---|---|---|---|---|
| Hofors | 44 | 43 | 0 -289 -202 -117 -104 -569 | ||
| Hudiksvall | -70 | 43 -276 216 -87 -94 | -39 -67 | ||
| Ljusdal | -70 | 43 -943 -559 -1 529 -105 -108 179 | |||
| Nordanstig | -412 | 43 -431 -183 -983 -100 -106 179 | |||
| Ockelbo | -184 | 43 -187 -360 -688 -104 -100 179 | |||
| Ovanåker | -298 | 43 -209 -474 -938 -90 -116 179 | |||
| Sandviken | 44 | 43 | 0 233 320 -119 | -61 -883 | |
| Söderhamn | -184 | 43 -303 | -28 -471 -92 | -68 104 |
Västernorrlands län
| Härnösand | 44 | 43 | -15 -34 | 38 308 | -59 89 |
| Kramfors | -355 | 43 -256 -309 -877 316 -117 -399 | |||
| Sollefteå | -355 -167 -559 -151 -1 232 305 -147 179 | ||||
| Sundsvall | 44 | 43 | 0 -11 | 77 293 | 43 -542 |
| Timrå | 44 | 43 -450 -362 -724 309 | -2 -467 | ||
| Ånge | -298 | 43 -324 -311 -890 300 -142 179 | |||
| Örnsköldsvik | 44 -145 | 0 142 | 42 289 | -46 -218 |
Jämtlands län
| Berg | -127 -251 -1 389 376 -1 390 270 -206 179 | ||
| Bräcke | -127 | 43 -1 712 631 -1 165 245 -147 179 | |
| Härjedalen | -127 -281 -2 319 -248 -2 975 259 -130 179 | ||
| Krokom | -127 -200 -770 | -68 -1 165 240 -113 179 | |
| Ragunda | -526 | 43 -284 217 -549 244 -180 179 | |
| Strömsund | -127 -425 -2 147 473 -2 226 243 -178 179 | ||
| Åre | -298 -224 -1 512 446 -1 588 246 | -64 179 | |
| Östersund | 44 | 43 -340 -178 -431 239 | 20 179 |
Västerbottens län
| Bjurholm | -241 -181 -432 -555 -1 408 200 -185 179 | ||
| Dorotea | -127 -495 -2 710 | 21 -3 310 201 -233 179 | |
| Lycksele | -70 -401 -1 792 -464 -2 727 208 | -62 179 | |
| Malå | -70 -871 -2 023 -517 -3 481 185 | -58 179 | |
| Nordmaling | -241 -176 -433 -172 -1 022 213 -146 179 | ||
| Norsjö | -70 -391 -1 501 -266 -2 228 202 -111 179 | ||
| Robertsfors | -184 -191 -382 -521 -1 278 216 -163 179 | ||
| Skellefteå | -127 -339 -120 -127 -712 183 | -29 -507 | |
| Sorsele | -298 -966 -2 236 -400 -3 900 217 -191 179 | ||
| Storuman | -298 -1 095 -2 476 -1 277 -5 146 213 | -52 179 | |
| Umeå | 44 -143 | 0 -140 -239 189 116 179 | |
| Vilhelmina | 44 -929 -2 782 -172 -3 838 200 -118 179 | ||
| Vindeln | -355 -172 -385 -235 -1 147 207 -157 179 | ||
| Vännäs | -184 -146 | 0 -314 -644 197 -111 -1 094 | |
| Åsele | -241 -420 -2 185 -525 -3 371 205 -179 -54 |
Bilaga 4
År 0 År 5 År 10 Summa Struktur- Nivå- Summa Struktur- Nivå- Summa Struktur- Nivå- Summa
bidrag justering bidrag justering bidrag justering
I J K L M N O P Q R
-993 1 109 -259 -143 353 -74 -714 0 -36 -1 029
-288 413 -259 -134 276 -74 -87 276 -36 -49 -1 563 1 696 -259 -126 1 007 -74 -630 943 -36 -656
-1 010 1 147 -259 -122 475 -74 -609 431 -36 -615
-713 847 -259 -125 187 -74 -601 187 -36 -563
-965 1 101 -259 -123 425 -74 -615 209 -36 -792
-743 858 -259 -144 94 -74 -723 0 -36 -779
-528 651 -259 -136 303 -74 -300 303 -36 -262
376 15 -259 132 15 -74 316 15 -36 355 -1 078 1 206 -259 -131 497 -74 -655 256 -36 -858
-896 1 025 -259 -130 559 -74 -411 559 -36 -373
-129 235 -259 -153 0 -74 -203 0 -36 -165
-885 1 000 -259 -144 450 -74 -510 450 -36 -472
-554 683 -259 -130 324 -74 -304 324 -36 -266
67 54 -259 -139 0 -74 -8 0 -36 30
-1 148 1 389 -259 -18 1 389 -74 167 1 389 -36 205
-888 1 712 -259 565 1 712 -74 750 1 712 -36 788 -2 667 2 803 -259 -124 2 319 -74 -423 2 319 -36 -384
-858 993 -259 -124 770 -74 -163 770 -36 -125
| -306 440 -259 -125 284 -74 | -97 284 -36 -59 | ||
| -1 982 2 147 -259 | -95 2 147 | -74 | 90 2 147 -36 128 |
| -1 227 1 512 -259 | 25 1 512 | -74 210 1 512 -36 248 | |
| 7 340 -259 | 87 340 -74 272 340 -36 310 | ||
| -1 215 1 356 -259 -118 698 | -74 -591 432 -36 -819 |
-3 164 3 303 -259 -120 2 710 -74 -528 2 710 -36 -490 -2 402 2 530 -259 -131 1 819 -74 -658 1 792 -36 -647 -3 174 3 297 -259 -136 2 569 -74 -680 2 023 -36 -1 187
-776 912 -259 -124 433 -74 -418 433 -36 -380
-1 958 2 093 -259 -124 1 501 -74 -531 1 501 -36 -493 -1 046 1 186 -259 -120 520 -74 -601 382 -36 -701 -1 066 1 189 -259 -136 459 -74 -681 120 -36 -982 -3 695 3 833 -259 -121 3 163 -74 -606 2 518 -36 -1 213 -4 806 4 941 -259 -124 4 259 -74 -621 3 600 -36 -1 242
246 0 -259 -13 0 -74 171 0 -36 209 -3 578 3 718 -259 -118 3 059 -74 -593 2 782 -36 -832
-918 1 058 -259 -119 398 -74 -594 385 -36 -569 -1 653 1 785 -259 -127 1 092 -74 -635 419 -36 -1 270 -3 399 3 539 -259 -120 2 873 -74 -600 2 235 -36 -1 201
Tabell 1 Fortsättning
Kommun Upphör Upphör Till Kostnads- Summa Inkomst- Upphör Upphör
vatten och kallort struktur- utjämning kostnads- utjämning ålders- fasta
avlopp bidraget övrigt utjämning baserat införande-
stats- tillägg
bidrag
A B C D E F G H
Norrbottens län
| Arjeplog | -127 -997 -2 348 -807 -4 279 155 -113 179 | ||
| Arvidsjaur | -13 -860 -2 985 -259 -4 116 156 -105 179 | ||
| Boden | 44 -749 | 0 325 -380 151 | -26 -3 121 |
| Gällivare | 44 -1 585 -2 528 -387 -4 455 152 | 2 -2 027 | |
| Haparanda | 44 -798 -3 493 216 -4 030 184 | -1 179 | |
| Jokkmokk | 44 -1 781 -2 951 -1 104 -5 791 171 | -56 -203 | |
| Kalix | -184 -759 -1 808 -246 -2 997 153 | -48 -1 215 | |
| Kiruna | 44 -1 570 -2 817 230 -4 113 136 | 56 -2 122 | |
| Luleå | 44 -682 -196 324 -510 152 100 -2 638 | ||
| Pajala | -184 -1 865 -4 283 | 4 -6 328 174 -151 179 | |
| Piteå | 44 -715 -446 | -85 -1 202 164 | 23 -1 052 |
| Älvsbyn | -127 -752 -1 309 -512 -2 699 156 | -72 -1 065 | |
| Överkalix | -298 -1 684 -2 494 -564 -5 040 171 -110 179 | ||
| Övertorneå | -298 -1 879 -3 742 -728 -6 647 175 -138 179 |
Per kommungrupp (vägda medeltal)
| Förort | 19 | 43 | 0 | 21 | 82 -40 | 65 -136 | ||
| Glesbygdskommun | -180 -394 -1 536 -216 -2 326 180 -123 167 | |||||||
| Industrikommun | -8 | 43 | -32 -114 -112 | 19 | -72 | 26 | ||
| Landsbygdskommun | -157 | 36 -207 | 9 -319 | 81 -106 179 | ||||
| Medelstor stad | 18 | -53 -124 112 -48 | 20 | -49 -84 | ||||
| Storstad | 44 | 43 | -80 -137 -130 -88 | 75 | 15 | |||
| Större stad | 36 | -4 | -40 | 87 | 79 | 18 | 26 | 33 |
| Övrig mindre kommun | -113 | -1 -169 -23 -305 | 15 | -67 | 99 | |||
| Övrig större kommun | -46 | 17 -138 | -38 -206 | 26 | -64 | 17 | ||
| Totalt | 0 | 0 -115 | 0 -114 | 0 | 0 | 0 |
Per kommungrupp (ovägda medeltal)
| Förort | 13 | 43 | 0 | 15 | 71 -31 | 55 -156 | ||
| Glesbygdskommun | -182 -532 -1 747 -268 -2 728 183 -128 159 | |||||||
| Industrikommun | -23 | 43 | -56 -124 -160 | 39 | -78 | 10 | ||
| Landsbygdskommun | -181 | 31 -102 | -44 -296 | 53 -117 179 | ||||
| Medelstor stad | 18 | -80 -172 108 -126 | 23 | -50 -149 | ||||
| Storstad | 44 | 43 -151 | -92 -155 -53 | 66 | 71 | |||
| Större stad | 33 | -16 -47 | 76 | 46 | 39 | 21 | -6 | |
| Övrig mindre kommun | -110 | -7 -186 -32 -334 | 12 | -69 | 77 | |||
| Övrig större kommun | -53 | 13 -147 | -61 -248 | 52 | -70 | 12 | ||
| Totalt | -59 -51 -277 | -45 -432 | 42 | -56 | 15 |
Per län (vägda medeltal)
| Stockholm | 37 | 43 | 0 | -67 | 13 -125 | 79 -164 |
| Uppsala | 1 | 43 | 0 147 191 -37 | 35 170 | ||
| Södermanland | 6 | 43 | -98 | 31 -19 | 4 -32 179 | |
| Östergötland | 16 | 43 | 0 | 61 120 -178 | -13 175 | |
| Jönköping | 42 | 43 | 0 | -69 | 16 -124 | -62 179 |
Bilaga 4
År 0 År 5 År 10 Summa Struktur- Nivå- Summa Struktur- Nivå- Summa Struktur- Nivå- Summa
bidrag justering bidrag justering bidrag justering
I J K L M N O P Q R
-4 059 4 187 -259 -131 3 476 -74 -657 2 781 -36 -1 315 -3 887 4 015 -259 -131 3 303 -74 -658 2 985 -36 -938 -3 376 3 494 -259 -142 2 741 -74 -709 1 994 -36 -1 419 -6 329 6 439 -259 -150 5 655 -74 -748 4 869 -36 -1 497 -3 669 3 813 -259 -115 3 493 -74 -250 3 493 -36 -212
-5 880 6 008 -259 -131 5 298 -74 -657 4 602 -36 -1 314 -4 108 4 232 -259 -135 3 506 -74 -676 2 793 -36 -1 351 -6 043 6 150 -259 -152 5 355 -74 -762 4 555 -36 -1 524 -2 897 3 009 -259 -147 2 235 -74 -736 1 461 -36 -1 472 -6 127 6 267 -259 -119 5 607 -74 -594 4 975 -36 -1 188
-2 067 2 187 -259 -139 1 445 -74 -696 711 -36 -1 393 -3 680 3 811 -259 -128 3 114 -74 -640 2 435 -36 -1 281 -4 800 4 931 -259 -128 4 232 -74 -643 3 551 -36 -1 286 -6 431 6 574 -259 -116 5 925 -74 -581 5 306 -36 -1 161
| -29 240 -259 | -48 | 34 -74 | -69 | 5 | -36 -60 | |||
| -2 102 2 272 -259 | -89 1 836 | -74 -340 1 683 -36 -456 | ||||||
| -139 326 -259 | -72 | 71 -74 -142 | 32 -36 -143 | |||||
| -166 445 -259 | 20 224 -74 | -16 207 -36 | 5 | |||||
| -161 446 -259 | 25 317 -74 | 81 244 -36 | 47 | |||||
| -128 382 -259 | -6 | 80 -74 -122 | 80 -36 -84 | |||||
| 155 178 -259 | 74 113 -74 194 | 79 -36 197 | ||||||
| -259 455 -259 | -64 243 -74 | -91 203 -36 -93 | ||||||
| -228 420 -259 | -67 231 -74 | -71 170 -36 -94 | ||||||
| -114 374 -259 | 0 189 -74 | 0 151 -36 | 0 | |||||
| -61 272 -259 | -48 | 58 -74 | -78 | 10 -36 -88 | ||||
| -2 514 2 686 -259 | -87 2 206 | -74 -382 1 968 -36 -583 | ||||||
| -190 379 -259 | -70 104 -74 -160 | 56 -36 -170 | ||||||
| -181 398 -259 | -43 126 -74 -130 102 -36 -115 | |||||||
| -302 581 -259 | 20 421 -74 | 45 334 -36 | -4 | |||||
| -71 349 -259 | 19 151 -74 | 5 151 -36 | 43 | |||||
| 99 224 -259 | 64 142 -74 167 | 97 -36 160 | ||||||
| -314 511 -259 | -62 282 -74 -107 227 -36 -123 | |||||||
| -254 451 -259 | -62 247 -74 | -82 184 -36 -107 | ||||||
| -432 652 -259 | -39 408 -74 | -98 337 -36 -132 | ||||||
| -198 365 -259 | -92 | 12 -74 -260 | 0 | -36 -234 | ||||
| 359 | 27 -259 127 | 0 | -74 285 | 0 | -36 323 | |||
| 131 142 -259 | 14 | 98 -74 155 | 98 -36 193 | |||||
| 104 | 95 -259 | -61 | 7 | -74 | 37 | 0 | -36 | 67 |
| 9 164 -259 | -87 | 2 | -74 | -64 | 0 | -36 -28 |
Tabell 1 Fortsättning
Kommun Upphör Upphör Till Kostnads- Summa Inkomst- Upphör Upphör
vatten och kallort struktur- utjämning kostnads- utjämning ålders- fasta
avlopp bidraget övrigt utjämning baserat införande-
stats- tillägg
bidrag
| A | B | C | D | E | F | G | H | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kronoberg | 41 | 43 | 0 -116 -32 141 | -42 179 | ||||
| Kalmar | -8 | 43 | -15 | 41 | 61 247 | -77 179 | ||
| Gotland | -13 | 43 -1 316 252 -1 034 317 | -52 179 | |||||
| Blekinge | 12 | 43 | -25 -164 -134 -144 | -27 179 | ||||
| Skåne | 28 | 43 -121 101 | 51 | 9 | -4 141 | |||
| Halland | -95 | 43 | 0 187 135 -64 | -38 179 | ||||
| Västra Götaland | -17 | 43 -10 -17 | -1 | 34 | -4 179 | |||
| Värmland | -51 | 43 -101 | -93 -202 226 | -39 | 96 | |||
| Örebro | -1 | 43 | -59 | 78 | 61 -94 | -36 121 | ||
| Västmanland | 3 | 43 | 0 | 41 | 87 104 | -20 | 34 | |
| Dalarna | -31 | 33 -194 | 12 -179 | 20 | -69 -204 | |||
| Gävleborg | -59 | 43 -231 | 0 -247 -106 | -39 -100 | ||||
| Västernorrland | -40 -18 -119 | -55 -232 298 | -29 -291 | |||||
| Jämtland | -81 -100 -981 | 43 -1 118 244 | -68 179 | |||||
| Västerbotten | -67 -296 -456 -221 -1 040 193 | 4 | -60 | |||||
| Norrbotten | -1 -969 -1 319 | 13 -2 276 156 | 14 -1 719 | |||||
| Totalt | 0 | 0 -115 | 0 -114 | 0 | 0 | 0 |
År 0 År 5 År 10 Summa Struktur- Nivå- Summa Struktur- Nivå- Summa Struktur- Nivå- Summa
bidrag justering bidrag justering bidrag justering
| I | J | K L | M | N | O P | Q R |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 246 | 70 -259 | 56 | 0 | -74 171 | 0 | -36 209 |
| 409 | 52 -259 202 | 15 -74 349 | 15 -36 387 |
-590 1 316 -259 466 1 316 -74 651 1 316 -36 689 -127 251 -259 -135 25 -74 -177 25 -36 -139 196 168 -259 105 141 -74 263 126 -36 286
| 212 68 -259 | 21 | 0 -74 138 | 0 | -36 176 |
| 208 113 -259 | 61 | 13 -74 147 | 10 -36 182 | |
| 81 184 -259 | 6 101 -74 107 101 -36 145 | |||
| 51 126 -259 | -83 | 64 -74 | 40 59 -36 | 73 |
| 205 203 -259 149 | 54 -74 185 | 0 | -36 169 | |
| -432 621 -259 | -71 281 -74 -225 194 -36 -275 | |||
| -493 685 -259 | -68 318 -74 -250 231 -36 -299 |
-255 399 -259 -115 140 -74 -189 119 -36 -171
-763 1 055 -259 33 981 -74 143 981 -36 181
-903 1 081 -259 -81 679 -74 -299 503 -36 -437 -3 825 3 944 -259 -140 3 211 -74 -689 2 506 -36 -1 356
-114 374 -259 0 189 -74 0 151 -36 0
Tabell 2 Effekter av föreslagna förändringar – landsting
(kronor per invånare)
| Landsting | Upphör kallort struktur- utjämning kostnads- utjämning A | Till Kostnads- Summa Inkomst- Upphör Summa bidraget B | övrigt utjämning C | D | E | fasta införande tillägg F | G |
| Stockholm | 21 | 0 | 10 | 32 | -13 | -366 | -347 |
| Uppsala | 21 | 0 | 2 | 23 | -4 | 178 | 198 |
| Södermanland | 21 | 0 | -44 | -22 | 31 | 178 | 187 |
| Östergötland | 21 | 0 | 37 | 59 | 229 | 178 | 466 |
| Jönköping | 21 | 0 | -102 | -81 | 174 | 178 | 272 |
| Kronoberg | 21 | -234 | -66 | -279 | -79 | 178 | -180 |
| Kalmar | 21 | 0 | 59 | 81 | -157 | 178 | 102 |
| Gotland | 21 -1 426 | -269 -1 674 | -129 | 178 -1 625 | |||
| Blekinge | 21 | -500 | 28 | -451 | 172 | 178 | -101 |
| Skåne | 21 | 0 | -40 | -19 | 54 | 178 | 214 |
| Halland | 21 | 0 | -5 | 17 | 109 | 178 | 304 |
| Västra Götaland | 21 | 0 | -43 | -21 | -36 | 178 | 121 |
| Värmland | 21 | 0 | 35 | 57 | -159 | 178 | 76 |
| Örebro | 21 | 0 | 25 | 47 | 139 | 178 | 364 |
| Västmanland | 21 | 0 | 88 | 109 | -102 | 178 | 186 |
| Dalarna | 21 | 0 | 80 | 102 | 47 | 178 | 327 |
| Gävleborg | 21 | 0 | 52 | 73 | 138 | 178 | 389 |
| Västernorrland | -1 | 0 | -15 | -16 | -306 | -111 | -433 |
| Jämtland | 4 | -714 | 93 | -617 | -157 | -658 -1 431 | |
| Västerbotten | -170 | 0 | -20 | -190 | -119 | -473 | -781 |
| Norrbotten | -510 | 0 | 203 | -307 | -134 | -783 -1 224 | |
| Totalt | 0 | -32 | 0 | -32 | 0 | 0 | -32 |
Bilaga 4
| År 0 | År 5 | År 10 | ||||||
| Struktur- | Nivå- Summa Struktur- | Nivå- Summa Struktur- | Nivå- Summa | |||||
| bidrag justering | bidrag justering | bidrag justering | ||||||
| H | I | J | K | L | M | N | O | P |
| 446 | -189 | -89 | 0 | -50 | -397 | 0 | -20 | -367 |
| 0 | -189 | 9 | 0 | -50 | 148 | 0 | -20 | 178 |
| 0 | -189 | -2 | 0 | -50 | 137 | 0 | -20 | 167 |
| 0 | -189 | 277 | 0 | -50 | 416 | 0 | -20 | 446 |
| 0 | -189 | 83 | 0 | -50 | 221 | 0 | -20 | 251 |
| 301 | -189 | -68 | 234 | -50 | 4 | 234 | -20 | 34 |
| 21 | -189 | -66 | 0 | -50 | 52 | 0 | -20 | 82 |
| 1 753 | -189 | -60 1 426 | -50 | -249 1 426 | -20 | -219 | ||
| 500 | -189 | 210 | 500 | -50 | 349 | 500 | -20 | 379 |
| 0 | -189 | 25 | 0 | -50 | 164 | 0 | -20 | 193 |
| 0 | -189 | 115 | 0 | -50 | 254 | 0 | -20 | 283 |
| 0 | -189 | -68 | 0 | -50 | 71 | 0 | -20 | 101 |
| 46 | -189 | -67 | 0 | -50 | 26 | 0 | -20 | 56 |
| 0 | -189 | 175 | 0 | -50 | 314 | 0 | -20 | 344 |
| 0 | -189 | -3 | 0 | -50 | 136 | 0 | -20 | 165 |
| 0 | -189 | 138 | 0 | -50 | 277 | 0 | -20 | 307 |
| 0 | -189 | 201 | 0 | -50 | 339 | 0 | -20 | 369 |
| 550 | -189 | -72 | 125 | -50 | -358 | 0 | -20 | -453 |
| 1 555 | -189 | -66 1 153 | -50 | -328 | 796 | -20 | -656 | |
| 903 | -189 | -67 | 497 | -50 | -335 | 132 | -20 | -670 |
| 1 342 | -189 | -70 | 923 | -50 | -351 | 542 | -20 | -702 |
| 221 | -189 | 0 | 82 | -50 | 0 | 53 | -20 | 0 |