Kostnadsutjämning för kommuner och landsting en översyn av statsbidrags- och utjämningssystemet. Bilaga

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

ANN

M

Statens offentligautredningar WL 1998:151

W

Inrikesdepartementet

Kostnadsutj amning

för

kommuner

och

landsting

En statsbidrags-

översyn av

och utj ämningssystemet

Bilaga

Betänkande av Kommunala Utj ämningsutredningen Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-690 91 91 Ordertel: 08-690 91 90 E-post: fritzes.0rder@liber.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993. En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - som Broschyren kan beställas hos: Information Rosenbad Regeringskansliet 103 33 Stockholm Fax: 08-405 42 95 Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91-38-21073-8 Stockholm 1998 ISSN 0375-250X

.lJVDé/ID/rx,

M

Innehåll BILAGA 4 BARNOMSORGSMODELLEN

2 Bilaga

Bilaga Barnomsorgsmodellen

1 Inledning

Syftet med denna bilaga är att ge en bakgrund till hur bamomsorgsmodellen fungerar och vilka uppdateringar som gjorts i modellen, samt att lite mer i detalj presentera utfallet av regressionsanalyserna barnomsorgsbehovet. Sist redovisas den slutliga modellen. I uppföljningsarbetet har utredningen biträtts av en referensgrupp bestående av tjänstemän från kommuner, kommunförbundet och socialstyrelsen.

1.1 Kortfattat om nuvarande utformningen

av nuvarande modell

I utjämningen beaktas andelen barn och behovet av barnomsorg. Barnomsorgsbehovet beräknas med hjälp av andel av vårdnadshavarna som arbetar minst 25 timmar per vecka, skattekraftsandel multiplicerat med andel av vårdnadshavarna som förvärvsarbetar minst 1 timma per

vecka och ett täthetsmått. Åldersersättningen beräknas med hjälp av

standardkostnader för åldersgrupperna 1-2 år, 3-6 år och 7-9 år. Alla variabler förutom täthetsmåttet och standardkostnaderna för olika ålderskategorier uppdateras årligen. Variablernas vikter baseras 1992 års förhållanden och har hittills inte ändrats.

Bilaga 4 3

Uppdatering KVolymen

Vissa förändringar har gjorts i modellen som beräknar barnomsorgsbehovet. Kostnadsvikterna för familjedaghem och skolbamomsorg har justerats något. Först beskrivs i detalj hur KVolymen, bamomsorgsbehovet, bemer räknas. Därefter redovisas hur definitionen KVolymen ändrats p.g.a. ändrade kostnadsvikter.

2.1 Hur behovet av barnomsorg

beräknas

KVolymen

I figur 1 nedan illustreras tillvägagångssättet för att beräkna barnomsorgsbehovet. Utgångspunkten är medelantalet inskrivna barn för två år

december beräkningsåret och december året dessförinnan enligt

SCB:s bamomsorgsstatistik. Målet är att göra de inskrivna barnen jämförbara ur kostnadshänseende kommuner emellan. I olika kommuner vistas barn som är 0-2 år och 3-6 år olika lång tid i daghem och familjedaghem. För att ta hänsyn till detta multipliceras respektive ålderskategoris och omsorgsforms genomsnittliga vistelsetid med antalet inskrivna barn för motsvarande grupp. Utgångspunkten är att barnomsorg kostar mer om vistelsetiderna är långa. Vistelsetiderna, som hämtas från SCB:s Bamomsorgsundersökningar, beräknas som ett medel för två år januari för året beräkningsåret och januari året efter beräkningsåret. Dessutom tas det hänsyn till att det krävs mer personal i daghem barnen är små kostnadsvikten 1,5 för barn 0-2 år. om genom För barn i deltidsgrupper och i skolbamomsorg finns det inga uppmätta vistelsetider. Antagandet om vikterna för dessa omsorgsformer är en kombination hur relativt kostsamma de är och hur länge barnen i av genomsnitt uppskattningsvis vistas i t.ex. skolbamomsorg. Barn i deltidsgrupper kan samtidigt också vara inskrivna i annan omsorg. I och med dessa beräkningar har de inskrivna barnen omvandlats till heltidsbarn. Antal heltidsbarn visar hur många barn i en kommun som behöver barnomsorg heltid. Ett heltidsbarn ska vara jämförbart kommuner emellan, effekter olika vistelsetider och omsorgsformer av

4 Bilaga 4

ska vara bortrensade. En slutgiltig justering görs för heltidsbarn i familjedaghem. I Strukturkostnadsutredningen SOU 1993:53 fann man att under början av 90-talet kostade ett heltidsbarn i familjedaghem i genomsnitt ca 75 procent av den genomsnittliga kostnaden för ett heltidsbarn totalt sett. Därför viktas antalet heltidsbarn i familjedaghem ner med 0,75 innan själva KVolymen beräknas. Slutligen beräknas hur stor andel heltidsbarnen utgör totalt antal av barn 0-12 år. Detta mått kallas KVolym kostnadsjusterad relativ servicevolym. Egentligen är det ett mått på hur mycket barnomsorg en kommun producebarn Men NÅGRA FÖRKORTNINGAR rar per under förutsättning Dh daghem 1-12 år att de flesta barn Fdh familjedaghem 1-12 år som efterfrågar Frh fritidshem, daghem 6-12 år barnomsorg också Delt grp deltidsgrupp får det är det också Förskola Daghem 0-6 år ett mått på behovet Skolbarnomsorg Dh 6-12 år eller Fdh 7-12 år av barnomsorg.

Bilaga 5

Figur 2.1 Beräkningsmetod för KVolymen Brita Schwartz metod

Vistelsetider Antal inskrivna data för två år barn data for källa: SCB:s barnomsorgs- två år källa:

undersökning Antalsstatistik

från SCB

Genomsnittliga Medelantal Vistelsetider i inskrivna barn barnsom andel av för: förskola omsorg

heltid 40 h for 0-2 år, 3-6 år, deltids-

barn 0-2 år och skolbarngrupp samt 3-6 år i daghem uppdelat omsorg, och familje- dagem och daghem familjedaghem

Delt grp. 0,33 - Skol barn-

oms. 6-12 år 0,5

Antal heltidsbarn for Vikt for heltidsbarn

daghem och familjedag- familjedaghem Totalt antal hem O-2 år, 3-6 år 0,75 barn 0-12 år och 7-12 år

Antal heltidsbarn / Totalt antal barn

KVolym

6 Bilaga 4

2.2 Relation mellan andel inskrivna barn

och andel heltidsbarn KVolym

l detta avsnitt illustreras hur de inskrivna barnen transformeras till heltidsbarn i olika ålderskategorier och omsorgsformer. För att visa detta har andelen inskrivna barn och andelen heltidsbarn totalt antal barn av 0-12 årjämförts.

l figuren nedan framgår det av den vänstra stapeln hur stor andel

antalet inskrivna barn i olika omsorgsformer och ålderskategorier utgör av totalt antal barn mellan O och 12 år i riket. I den högra stapeln visas hur stor andel antalet heltidsbarn i motsvarande omsorgsformer och ålderskategorier utgör av totalt antal barn i riket, dvs. KVolymen.

Figur 2.2 Andel inskrivna barn av totalt antal barn 0-12 år jämfört med KVolym i riket 1996

°' Mñw Andelheltidsbarn KVolym o

Y 12 0 S Andel ilráñli-izlái1996 Andelfritidshem i 1996 l I El Andeldeltidsgrp 1996 8 QÖ r i i i ,EJAndeIiFdhO-é 1990 l l DAndeli Dh 3-6 5111996 IAndeli Dh02 år 1996 Nc 13,7 155

Andel Andel inskrivna heltidsbarn bami riket KVolym i riket

Av alla barn är ca 55 procent inskrivna i någon form barnomsorg 1996. av Jämförelsevis är andelen heltidsbarn totalt antal barn KVolymen av knappt 40 procent 1996.

Med början från botten de båda staplarna att andelen av ser man heltidsbarn 0-2 år i daghem utgör större andel totalt antal barn en av jämfört med motsvarande andel inskrivna barn, 8,7 respektive 6,7 procent. Detta beror kostnadsvikten 1,5. Relationen är inte exakt 1,5,

Bilaga-á 7

något lägre eftersom den genomsnittliga vistelsetiden i riket är utan något mindre än 40 timmar dvs. heltids vistelsetid i barnomsorg. Däremot är andelen heltidsbarn mellan 3 och 6 år inskrivna i daghem lägre än motsvarande andel inskrivna barn, 16,5 respektive 18,7 Dessa barn har kostnadsvikten 1,0 och påverkas enbart av procent. vistelsetiderna. Andelen heltidsbarn i familjedaghem 0-6 år utgör betydligt minden andel totalt antal barn jämfört med motsvarande andel inskrivna re av

barn, 4,2 procentjämfört med 6,8 procent. Utöver vistelsetiderna som i

genomsnitt är något lägre jämfört med de i daghemmen påverkas familjedaghemmen kostnadsvikten 0,75, vilket minskar andelen även av heltidsbarn ytterligare. För övriga omsorgsformer är det enbart de använda vikterna som påverkar transformeringen från inskrivna barn till heltidsbarn.

2.2.1 Relation mellan andel inskrivna barn och

andel heltidsbarn för kommungrupper

Kortfattat kommer relationen mellan andelen inskrivna barn och andelen heltidsbarn att redovisas för kommungrupper. I figur 3 framgår det att kommungrupperna var år 1996 högst anav del barnen inskrivna i förortskommuner 58 procent därefter komav städer och storstäderna. Lägst är andelen inskrivna barn i mer större landsbygds- och övriga kommuner 50,4 respektive 51,4 procent.

8 Bilaga 4

Figur 2.3 Andel inskrivna barn totalt antal barn 0-12 åri av olika

kategorier, kommungrupper och riket 1996

60 58 55 53 50 ClAnd inskr7-12 48 fdh1996 45 And inskr 6-12 43 årfrh1996 40 1238 DAndinskr 0 35 deltid 1996 grp 33 DAnd inskr0-6 30 fdh1996 23 25 ClAnd 4 inskrDh 23 7 3-6 1996 20 BAndlnskrDh ,x 0.2 1996 15 i i i 13 10 g , 5. 3 O StorstäderFürorterStörrestäder MedelststädIndustri Landsbygd Glesbygd Övriga Riket

Andelen heltidsbam totalt antal bam KVolymen högst i av är stor-

städerna, trots att andelen inskrivna högre både i förorterna

var och i större städer, vilket framgår figur Orsaken är storstädemas tyngdav punkt på inskrivna barn i daghem 0-6 år, vilket andelen gör att inskriv-

na bam inte minskar så mycket som den gör for övriga kommungrupper vid omräkningen till andel heltidsbam. Mest sjunker andelen

hel-

tidsbam relativt andelen inskrivna barn i landsbygdskommuner.

Orsa-

ken är att många där är inskrivna i familjedaghem och i deltidsgrupper.

1998:151 Bilaga 4 9 SOU

Figur 2.4 Andel heltidsbarn KVolym totalt antal barn 0-12 år i av olika kategorier, kommungrupper och riket 1996

ÖÃriá W Hellidsbam 7- "05 årFdh1996 45 12 And Hcllidsbam frh 6-12 1996 El And l Heltidsbam Dcltgrp 1996 r D And Hellidsbam 0-6: årFdh1996 D And Hcllidsbam 3-6 årDh1996 E And Heltidsbam 0-2 årDh1996

z Storstäder Föroncr Större städer Medelst städ Industri Landsbygd Glesbygd Riket

2.2.2 Sammanfattning

Själva syftet med omräkningen de inskrivna barnen till heltidsbarn av

dem jämförbara kostnadssynvinkel. Ett heltidsbarn i dag-

är att göra ur hem 0-2 år ska jämförbart med ett heltidsbarn inskrivet i fritidsvara hem, och den totala andelen heltidsbarn samtliga barn KVolymen av

ska ungefárligen jämförbar kommuner emellan. Grundtanken är

vara

heltidsbarn i olika omsorgsformer i genomsnitt ska kosta ungefär

att ett lika mycket, det är detta de använda vikterna ska se till.

2.3 Uppdatering av kostnadsvikter

Det finns svårigheter med att fullständigt utvärdera kostnadsviktema på

grund det inte finns separata kostnadsdata för alla omsorgsformer av att och åldrar. För deltidsgrupper finns det ingen separat kostnadsredovis-

ning. Det finns det inte heller för barn i daghem eller i familjedaghem

mellan O och 2 år.

Utgångspunkten för uppdateringen kostnadsviktema är kommu-

av

räkenskapssammandrag RS år 1996. I RS går det bra att jäm-

nernas

föra nettokostnaderna för daghem och familjedaghem totalt sett. Det

10 Bilaga 4

fungerar även relativt väl att särskilja kostnaderna för förskola

inklusive deltidsgrupper och fritidshemmen i den institutionella barn-

omsorgen. För att få så hög kvalitet på kostnadsdata möjligt har som uppgifterna från RS jämförts med dem från Socialstyrelsens rapport Jämförelsetal för Socialtjänsten år 1996, så kommuner inte att som korrekt delar kostnaderna olika omsorgsformer upp rensas bort. Detta innebär att det är drygt 250 kommuner de 288 ingår i av som nedanstående jämförelse. Vid beräkningarna den totala kostnaden av per heltidsbarn används dock kostnaderna från alla kommuner. De kostnadsvikter som är möjliga att utvärdera är de för skolbarn-

omsorg och familjedaghem. Vad gäller skolbarnomsorg används kost-

naderna for fritidshemmen uppskattning

som en av skolbarnomsorgens

kostnader totalt sett. Det är inte möjligt att med god säkerhet särskilja

skolbarnomsorgens kostnader för familjedaghemmen. Vikten för familjedaghem utvärderas med förskola och skolbarnomsorg

sammanslagna.

2.3.1 Kostnad heltidsbarn for

per olika

omsorgsformer

De ursprungliga kostnadsvikterna är 0,5 för skolbarnomsorg både fritidshem och familjedaghem och 0,75 för alla barn i familjedaghem.

För att utvärdera de nuvarande kostnadsvikterna visas i tabellen nedan kostnaden enligt RS 1996 heltidsbarn för de olika omsorgsformerper na.

Tabell 2.1 Avgiftsj usterad nettokostnad heltidsbarn år per enligt RS 1996 Ursprunglig KVolymdefinition

Kostnad per heltidsbarn Kommun- Daghem Fritidshem Familjedagh. Daghem Totalt

62 695

Bilaga 4 1 l

i riket 62 695 kronor heltidsbarn. Kostnaden Enhetskostnaden är per fritidshem och för familjedaghem avviker relativt heltidsbarn för per mycket från enhetskostnaden. kostnaden heltidsbarn i familjedaghem högre Genomgående är per heltidsbarn totalt för alla kommungrupper. Skillän kostnaden per sett kostnaden heltidsbarn i familjedaghem och enhetsnaden mellan per

vikten för familjedaghem borde öka med ca 30

kostnaden indikerar att till 0,98. Motsvarande beräkningar har även gjorts för procent från 0,75 år 1995 med likartat resultat. indikerar skillnaderna att vikten för skol- På motsvarande sätt ovan bör minska med 20 procent, från 0,5 till 0,4. barnomsorg ca visas utfallet vikten för familjedaghem sätts till 1 tabellen nedan när uppåt och vikten för skolbarnomsorg sätts till 0,4.

1,0 avrundat

Avgiftsj usterad nettokostnad heltidsbarn enligt RS Tabell 2.2 per KVolymdefinition 1,0 och skolbarnomsorg 0,4

1996 med ny Fdh

Kostnad per heltidsbarn Daghem Fritidshem Familjedagh. Daghem Totalt Kommun- 0-6 år 6-12 år 0-12 år 0-12 år grupp

Större städer 60 65 057 58 810 62 197 63 780 63 480 Medelst städ 68 482 58 892 60 562 66 485 65 297 Industri 65 608 63 639 60 917 65 188 63 925 Landsbygd 69 626 55 849 59 317 67 072 65 525 Glesbygd Övriga 63 615 69 872 61 594 64 958 64 191 63 210 62 652 61 320 63 102 62 824 Riket

riksnivå blir omsorgsformerna ungefärligt jämförbara. En-

På nu blir något högre 62 824 kronor heltidsbarn. Det beror hetskostnaden per heltidsbarn sjunker marginellt. Kostnaden för heltidsbarn i på att antalet något lägre än enhetskostnaden, vilket beror att

familjedaghem är vikt avrundades uppåt till 1,0. l och med den nya KVolymdefini-

dess därmed daghem och familjedaghem kostnadssyntionen likställs ur en föreligger indikerar enbart smärre diffevinkel. Kostnadsdata som det hittills varit enklare att minska kostna-

renser. Uppenbarligen har relativt i daghemsverksamheten än i familjedaghemmen.

derna sett Fortfarande skiljer sig kostnaderna åt mellan olika kommungrupper, också naturligt. En orsak till kostnadsskillnader kan t.ex. vara vilket är inom barnomsorgen. Skillnader i heltidsbarn per årsarolika barntäthet betare framgår tabellen nedan. av

12 Bilaga 4

Tabell 2.3 Index över antal heltidsbarn årsarbetare enligt per

ny KVolymdefinition kommunal barnomsorg År 1996

Index för heltidsbarn per årsarbetare

per högst bamtäthet. Generellt sett finns det samband mellan lägre ett kost-

nader per heltidsbarn och högre bamtäthet på kommungruppsnivå.

2.3.2 Effekt

av ny KVolymdeñnition

Tabellen nedan visar hur kommungrupperna påverkas

av den nya

KVolymdefinitionen. På riksnivå blir det inga större förändringar den

minskar marginellt. Strax under 40 procent alla barn behöver bamav omsorg heltid i riket.

Tabell 2.4 KVolym l och KVolym 2 för kommungrupper år 1996, vägt med totalt antal barn

Olika KVolymer år 1996 Kommungrupp KVolym l KVolym 2 Förändring

Bilaga4 13

påverkas beror på hur heltidsbarnen förde- Hur kommungrupperna omsorgsformer. Storstädernas KVolym minskar mest. las mellan olika andel heltidsbarn i fritidshem och lägst Det beror att de har störst

andel heltidsbarn i familjedaghem 0-6 år av alla kommungrupper se

KVolymen enligt ursprunglig definition. Den mins-

figur som visar i fritidshem vägs således inte den kande andelen heltidsbarn upp av

heltidsbarn i familjedaghem. Det motsatta gäller för

ökande andelen landsbygdskommuner.

2.3.3 Slutsatser

ovanstående analys är att kostnadsviktema bör justeras Slutsatsen av och familjedaghem. Kostnaderna per heltidsbarn for skolbamomsorg riksnivå. Grunden för modellen är att heltidsblir då mer jämförbara

ska jämförbara kommuner emellan ur barn genomsnittligt sett vara

Kostnadsskillnader beror på olika struktur vad

kostnadssynvinkel. som gäller åldersfördelnlng KOSTNADSVIKTER I

REVIDERADE och

omsorgsformer KVOLYMMODELLEN

har tag hänsyn man Kostnadsvikten 0 5 för skolbamomsorg o

tm i heltidsbamsmât fritidshem och familjedaghem 6-12 år

tet sänks till 0,4. De kosmads Kostnadsvikten 0,75 för familjedaghem nya o vikter som kommer att 0-12 år höjs ti" 1,0 användas framgår av informationsrutan bredvid.

14 Bilaga4

Uppdatering av

Standardkostnaderna

Det är inte bara kostnadsrelationerna

som ändrats från början 90av talet. Såväl kostnaden heltidsbarn per som strukturen hur stor andel

av barnen i olika ålderskategorier heltidsbarn

som är har förändrats.

Detta innebär att även standardkostnaderna

för de olika ålderskategori-

erna 1-2 år, 3-6 år och 7-9 år måste uppdateras. De ligger till underlag

for åldersersättningen i barnomsorgsmodellen.

Standardkostnaderna mäter den genomsnittliga kostnaden för alla

barn i olika ålderskategorier, oaktat skillnader i behov av barnomsorg.

Utgångspunkten är den totala kostnaden per heltidsbarn i riket. För att beräkna de olika Standardkostnaderna beräknas först hur många hel-

tidsbarn i genomsnitt det går barn per totalt sett i de olika åldrarna

andelen heltidsbarn. Därefter fördelas kostnaderna

på det totala antalet barn att multiplicera andelen genom heltidsbarn med enhetskostna-

den. Resultatet framgår tabell av

Tabell 3.1 Uppdaterade standardkostnader

för åldersersättningen.

Andelen heltidsbarn mulipliceras med enhetskostnaden for att beräkna standardkostnaden

År 1996 Enhetskostnad 63 128 kr/heltidsbarn

Ålder för Antal Ålder for Totalt Andel Uppdaterad

heltids- heltids- antal barn antal barn heltids- standard-

barn barn barn kostnad

0-2 år 147 980 1-2 år 215 695 0,686 43 309 3-6 år 327 290 3-6 år 493 535 0,663 41 863

7-12 83 876 7-9 år 346 690 0,242 15 273

Eftersom det finns mycket få heltidsbarn som är 0 år och mellan 10

och 12 läggs dessa heltidsbarn till ålderskategorierna

1-2 år respekti-

ve 7-9 år. Andelen heltidsbarn mellan 10 och 12 år är bara ungefär 2,5

procent och andelen heltidsbarn är 0 år är ännu lägre. som Genom detta

förfarande fångas deras kostnad ändå.

upp

Bilaga 4 15

l

Av totalt antal barn 1-2 år är i genomsnitt 68,6 procent heltidsbarn. Det innebär att dessa barn i genomsnitt kostar 68,6 procent enhetsav kostnaden för ett heltidsbarn, dvs. 43 309 kronor. Detta ökning är en från 36 453 kronor i nuvarande modell. Enligt Strukturkostnadsutredningen SOU 1993:53 var 47,5 procent 1-2 åringarna heltidsbarn år av 1991 jämfört med 68,6 procent år 1996. Denna stora ökning beror på att antalet heltidsbarn i den ålderskategorin har ökat sedan förra beräkningen, samtidigt som motsvarande antal barn har minskat. Heltidsbarnen i familjedaghemmen viktas inte heller med den KVolymdener nya finitionen. Även andelen heltidsbarn i åldern 3-6 år är högre år 1996 jämfört med år 1991. Då uppgick andelen till 53,8 procent mot 66,3 procent år 1996. l denna ålderskategori har både antalet heltidsbarn och det totala antal barn ökat sedan 1991. Trots att andelen heltidsbarn är betydligt högre år 1996 jämfört med år 1991, är den standardkostnaden för nya barn 3-6 år enbart något högre, 41 863 kronor jämfört med 41 240 kronor i nuvarande utjämningsmodell. Orsaken till detta är att enhetskostnaden har sjunkit sedan de ursprungliga beräkningarna gjordes. Numera är således en något större andel av totalt antal barn 1-2 år heltidsbarn jämfört med vad som är fallet för barn 3-6 år, därmed blir kostnadsvikten för barnen 1-2 år något högre än för de mellan 3 och 6 år. Däremot är inte andelen inskrivna barn 1-2 år större än andelen inskrivna barn 3-6 år. De inskrivna barnen i daghem är 2 år och därsom under räknas upp med kostnadsvikten 1,5 i KVolymmodellen. Standardkostnaden för barn 7-9 år är lägre enligt den beräknya ningen, 15 273 kronorjämfört med 20 560 kronor i den nuvarande modellen. Orsaken bakom denna förändring kombination lägre är en av vikt för skolbarnomsorgen i KVolymmodellen, minskar antalet som heltidsbarn, och lägre enhetskostnad. Orsaken till att andelen heltidsbarn har ökat så mycket i förpass skolan beror på att barnomsorgen har byggts ut mycket sedan början på 90-talet. En positiv effekt har förmodligen också den barnomnya sorgslagen fått. Den trädde i kraft i början på 1995 och säger att alla kommuner ska tillhandahålla barnomsorg till barn föräldrar förvars värvsarbetar eller studerar eller till barn med särskilda behov så om efterfrågas. Enligt socialstyrelsen räknade 90 procent landets komav muner med att nå upp till kravet för förskolebarn och 95 procent räknade med att uppnå målet för skolbarn under hösten 1996 Socialstyrelsens pressmeddelande nr 47, 1996. Mycket tyder att de flesta som behöver barnomsorg och är berättigade till den också som får barnomsorg.

16 Bilaga

Uppdatering av regressionen på

KVolymen

För att slutföra uppdateringen av barnomsorgsmodellen uppdateras även regressionen som skattar barnomsorgsbehovet. Det är således inte kommunernas verkliga barnomsorgsbehov som används i barnomsorgsmodellen. Behovet skattas med hjälp av en regressionsekvation, består av variabler som för den enskilda kommunen är opåverkbasom ra. Det är den nya KVolymdeñnitionen med uppdaterade kostnadsvikter, som kommer att ligga till grund för regressionerna.

4.1 Den nuvarande regressionen

Variablerna som skattar barnomsorgsbehovet KVolymen i dagens utjämningsmodell är andelen vårdnadshavarnal som arbetar eller av studerar mer än 25 timmar per vecka A25, andelen av vårdnadshavararbetar mer än 1 timma per vecka A1 multiplicerat med skatna som tekraftsandelen SkKr, som är begränsad till max 127 procent av me-

delskattekraften, och täthetsmåttet ATZOO, som är uppdaterat år 1990.

Förvärvsfrekvensema hämtas från SCB:s Barnomsorgsundersökningar och de beräknas ett löpande genomsnitt över tre år. som Det är främst Variablerna skattekraft och täthet som har föranlett viss kritik från remissinstanserna. Den går huvudsakligen ut på att de inte har något samband med barnomsorgsbehovet. I Strukturkostnadsutredningen SOU 1993:53, liksom i denna uppföljning, finner man att de Variablerna bidrar mycket till att förklara variationema av barnomsorgsbehov mellan kommunerna. Variablerna verkar fånga upp det större behov av barnomsorg främst storstäder och forortskommuner har. Skattas behovet enbart med hjälp av förvärvsfrekvensvariabler underskattas storstäder och förortskommuner grovt. Används enbart

1 l ett samboförhållande är det moderns förvärvsarbete mäts, annars den som ensamstående förälderns.

Bilaga 4 17

skattekraft och förvärvsfrekvenser förlorar storstäder till förortskommuner. Om i stället förvärvsfrekvenser och enbart täthet tas med blir det tvärs om. Det är bara när båda variablerna skattekraft och täthet ingår i modellen, tillsammans med förvärvsfrekvenser, som dessa kommungrupper skattas väl. Även övriga kommungruppers behov skattas bättre när variablerna skattekraft och täthet tas med, annars Överskattas de generellt sett.

4.2 Reviderade

förklaringsvariabler

4.2.1 Ny datakälla för förvärvsfrekvensema

En alternativ källa för att ta fram förvärvsfrekvenser måste användas i

och med att Barnomsorgsundersökningarna BoU lagts ned. Tillsam-

mans med SCB har ett alternativ tagits fram som beräknar föräldrarnas arbetade tid från den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken RAMS. RAMS bygger kontrolluppgifter och ger den unika informationen om individens koppling till arbetsgivare och arbetsplats. För att ta fram förvärvsfrekvenserna används uppgifter alla föräldrarnas lönesumom ma från kontrolluppgiftema och uppgift arbetad tid för ett urval om av föräldrar från Arbetskraftsundersökningarna AKU. Genom kunskapen om lönesumma för samtliga och arbetad tid för ett urval förav äldrar skattning arbetad tid för övriga föräldrar utifrån görs en av kunskap om deras kön, ålder och arbetsgivarens branschtillhörighet. För att även fånga de studerande på högskola och vuxenutbildning hämtas uppgifter från CSN. Data hämtas också från AMS vad gäller personer som ingår i arbetsmarknadsåtgärder. Både studerande och personer i arbetsmarknadsåtgärder ingår således i förvärvsfrekvenserna. Båda metoderna kan ha brister. BoU utgår från enkät till ett been gränsat antal föräldrar, vilket kan leda till att urvalet blir skevt i framför allt små kommuner. I RAMS ingår alla föräldrar, den arbetade men tiden måste skattas syntetisk väg. Den förvärvsfrekvensdefinition som fungerar bäst när RAMS används är mammans arbetade tid i ett samboförhållande eller den ensamstående förälderns. Det är samma definition som gäller i nuvarande modell. Tester har också utförts utgår från båda föräldrarnas när man arbetade tid, vilket dock inte utfallit speciellt bra. Detta kan bero att den statistiska kopplingen är baserad modern och att den därför kan vara mer osäker till mannen. Förvärvsfrekvenserna beräknas på föräld-

18 Bilaga

rar till barn som är 1-9 år gamla till skillnad från i BoU 0,5-6 år. Det bör vara en fördel att förvärvsfrekvenserna beräknas på en större del av barnens föräldrar än vad som nu är fallet. Gränsen för den övre arbetade tiden är något högre i RAMS än den som används i BoU, 28 timmar per vecka i stället för 25 timmar per vecka. För att öka stabiliteten i förvärvsfrekvenserna beräknas de som ett genomsnitt över två år.

4.2.2 Begränsad skattekraft och täthet

Även variablerna skattekraft och täthet behövs i modellen om för att den ska fungera väl, kan det finnas skäl att modifiera dem något. Vad gäller skattekraftsvariabeln visar det sig först och främst att den bör beräknas som ett snitt över tre år. Resultatet blir en något högre förklaringsgrad. Ett genomsnitt för skattekraften bör också minska effekten av eventuella slumpmässiga förändringar mellan åren. Det finns även anledning att begränsa skattekraften. I dagens modell är den begränsad till max 127 procent av medelskattekraften. Det visar sig när man analyserar sambandet mellan KVolym och skattekraft att det är störst i ett intervall mellan 80 procent och 127 procent av medelskattekraften och ganska lågt där utanför. Täthetsvariabeln AT200 har först och främst daterats upp till 1995 års förhållanden, vilket ger bättre resultat i regressionerna än den som

baseras på 1990 års och som används i dagens utjämningsmodell. Vid

analyser av sambandet mellan täthet och KVolym visar det sig också vara lågt för de med lägst och högst täthet. Sambandet mellan täthet och KVolym är däremot högt för kommuner med mellanhög till hög täthet. På grundval av detta har en alternativ täthetsvariabel som kallas AT95B definierats Den är begränsad nedåt till min 0,10 och uppåt till max 0,30. Det är inte helt tillfredsställande att detta sätt bestämma olika begränsningar av variabler. Detta görs redan idag i och med max begränsningen av skattekraft till 127 procent av medelskattekraften. Utfallet av regressionerna blir dock generellt sett bättre med dessa begränsningar. En alternativ modell, där varken skattekraften eller tätheten begränsas, kommer också att redovisas.

SOU 1998:15l Bilaga4 19

4.3 Resultat

av nya regressioner

Resultatet när forvärvsfrekvenser hämtas från RAMS redovisas tillsammans med om data från BoU i stället skulle ha använts i nedanstående tabell. Alla variabler är signifikanta minst 95-procentsnivån. I informationsrutan nedan definieras de olika forklaringsvariablerna.

FÖRKLARINGSVARIABLER A25 andel vårdnadshavama till barn 0,5-6 år, arbetar/studerar minst av som 25 timmar per vecka medel över tre år. Källa BoU. Al andel vårdnadshavama till barn 0,5-6 år arbetar/studerar minst av som 1 timme per vecka medel över tre år. Källa BoU. A28R andel vårdnadshavama till barn 1-9 år, arbetar/studerar minst av som 28 timmar per vecka medel över 2 år. Källa RAMS. AIR andel vårdnadshavama till barn 1-9 år, arbetar/studerar minst av som 1 timma per vecka medel över 2 år. Källa RAMS.

SkKr Skattekraftandel som i dagens modell

SkKrM Skattekraft obegränsad, beräknat som ett medel över tre år. SkKrMB Skattekrañ beräknad som ett medel över tre år och begränsad till min 80 procent och max 127 procent av medelskattekraften. AT95 täthetsmåttet AT200 uppdaterat till 1995 års förhållanden AT95B AT95 begränsat till min 0,30 och till max 0,10 AT90 täthetsmâttet AT200 uppdaterat år 1990, som i nuvarande modell Vårdnadshavaren definieras som modern i ett samboförhållande

Tabell 4.1 Innehåll i olika regressionsmodeller Variabel Nuvarande RAMS RAMS BoU modell obeg- begränsad begränsad ränsad.

När förvärvsfrekvenser hämtas från BoU och när skattekraft och täthet begränsas blir förklaringsgraden ungefär lika hög som när mo-

20 Bilaga-l

dellen ursprungligen skattades år 1992 BoU Begr. Förklaringsgraden

sjunker något när förvärvsfrekvenserna i stället tas från RAMS. Omkring 66 procent av variationen i barnomsorgsbehovet kan förklaras med hjälp av variablerna förvärvsfrekvens, hämtade från RAMS, begränsad skattekraft och täthet. Alternativa förklaringsvariabler t.ex. alternativa gränser för som arbetade tid, pendling och andel ensamstående har testats. Utfallet av dessa variabler har dock inte varit tillräckligt bra for att de ska inkluderas i modellen. Effekten utfallet av att avrunda vikten för familjedaghem uppåt till 1,0 är mycket liten. Sänks vikten till 0,98 eller 0,95 påverkas skattningarna i mycket liten omfattning och omvandlat till kronor invåper nare blir effekten kommunnivå enbart några kronor per invånare mer eller mindre. Utfallet av skattningarna kommer visas form av avvikelse från verkligt KVolymindex. Detta innebär att enskilda kommungruppers KVolym relateras till det vägda riksgenomsnittet. Förvisso är det KVolymen som skattas, men det är indexet som är relevant i utjämningsmodellen. Av tabellen nedan framgår det att barnomsorgsbehovet är störst i storstäder, förortskommuner och i större städer. Den nuvarande modellen överskattar behovet barnomsorg storstäder och förortskomav muner. Framför allt landsbygds- och glesbygdskommuner underskattas. Tabell 4.2 Avvikelse mellan faktisk KVolymindex och olika skattningar. Kommungrupper Verkligt Avvikelse i procent från faktiskt KVolymindex

Med utgångspunkt från skattningarna som utgår från RAMS är avvikelserna från verkligt KVolymindex minst när skattekraft och täthet begränsas. Om man jämför med skattningen som baseras på BoU är det

något svårare att fånga upp större städer. Övriga mindre och övriga

Bilaga 4 21

större kommuner överskattas också något med förvärvsfrekvenser tagna från RAMS. För att ytterligare illustrera utfallet grupperas kommunerna i tabellen nedan efter skattekraft och täthet. Tabell 4.3 Avvikelse mellan faktisk KVolymindex och olika skattningar. skattekraft och täthet Verkligt Avvikelse i procent från faktiskt KVolymindex

Kommunerna har grupperats efter nivå på skattekraft och täthet i tre intervall. I det lägsta liksom i det högsta intervallet befinner sig 30 prokommunerna. I det mellersta intervallet befinner sig 40 procent cent av av kommunerna. Som framgår av tabellen ovan underskattas alla kommuner utom de har högst skattekraft med nuvarande modell. Kommuner som har som lägst täthet och lägst skattekraft underskattas mest. En obegränsad regression som baseras på RAMS minskar avvikelserna avsevärt. Då blir det kommuner i med lägst skattekraft och täthet samt kommuner med högst skattekraft och täthet som underskattas något. När skattekraft och täthet begränsas skattas dessa kommuner bättre, samtidigt som avvikelserna generellt sett blir något lägre. Detta framgår av skattningen RAMS Begränsad.

4.4 Slutsatser

De förklaringsvariabler som ingår i den nuvarande modellen förklarar fortfarande variationen av bamomsorgsbehov mellan kommuner på ett tillfredsställande sätt. När forvärvsfrekvenserna tas från RAMS och variablerna täthet och skattekraft begränsas, blir utfallet bättre än med den modell som används idag. De systematiska avvikelserna kommungruppsnivå minskar och kommuner med hög och låg täthet, samt skattekraft fångas upp väl.

22 Bilaga 4

5 Den

slutliga modellen

Avslutningsvis sammanfattas de förändringar gjorts och presente-

som

ras i sin slutgiltiga form.

Åldersersättning

Den beräknade åldersersättningen tar enbart hänsyn till vad barn i olika åldrar kostar i genomsnitt, under förutsättning att barnen har

genom-

snittligt barnomsorgsbehov. Åldersersättningen beräknas att

genom

multiplicera standardkostnadema för de olika ålderskategoriema se

avsnitt 3 med hur stor andel dessa barn totalbefolkningen.

utgör av Standardkostnadema dateras inte årligen. För att den upp genom-

snittliga standardkostnaden för barnomsorg ska följa kostnadsutvecklingen i riket multipliceras den framräknade åldersersättningen

med en nivåjusteringsfaktor. Denna faktor gör så att den genomsnittliga stan-

dardkostnaden följer den genomsnittliga kostnadsutvecklingen i riket enligt räkenskapssammandraget.

Uppdaterad åldersersättning 43 309 andelen barn 1-2 år +

41 863 andelen barn 3-6 år + 15 273 andelen barn 7-9 år Nivåjusteringsjixktor

Bamomsorgsbehovet

Eftersom behovet av barnomsorg inte är lika stort i alla kommuner beräknas ett behovsindex för barnomsorg. Detta index är inte uträknat från det verkliga behovet, utan det verkliga behovet skattas med hjälp

av en regressionsekvation. I genomsnitt blir detta index lika med 1,0. I

vissa kommuner är bamomsorgsbehovet större än för riket i

genomsnitt, vilket innebär att indexet blir större än 1,0 och tvärs om. KVolymindexet föreslås skattas med den regressionsmodellen, nya RAMS Begr:

Bilaga4 23

Uppdaterat KV0lymindex -0, 050 + 0,341 A28R + 0,217 AIR

SkKrMB + 0539 AT 95B / Genomsnittlig K Volym för riket

Variabelforklaring:

A28R andel av vårdnadshavarna som arbetar eller studerar minst 28 timmar per vecka. Källa RAMS. Snitt över två år. A1 R andel vårdnadshavarna arbetar eller studerar minst 1 timma av som per vecka. Källa RAMS. Snitt över två år. SkKrMB skattekraftsandel beräknat som medel över tre år begränsat nedåt till min 80 procent och uppåt till max 127 procent av medelskattekraften. AT2O0-95B2 täthetsmått uppdaterat till 1995 års förhållanden och begränsat nedåt till min 0,1 och uppåt till max 0,3

Ny standardkostnad

För att ta hänsyn till att behovet barnomsorg skiljer sig åt mellan av kommuner multipliceras åldersersättningen med KVolymindexet, vilket resulterar i den slutliga standardkostnaden.

Standardkostnad Uppdaterad åldersersättning Uppdaterat K Volymindex

2 Täthet definieras som: andel som bor i tätort 199 invånare befolk-

ning i tätorter 199 invånare / ytan För tätorter 199 inv/ 100

24 Bilaga 5

Bilaga

Hälso- och

sjukvård

1 Inledning

För översynen av systemet för kostnadsutjämning mellan landstingen

och de landstingsfria kommunerna vad gäller hälso-och sjukvård, har

utredningen knutit till sig en särskild referensgrupp. Referensgruppen har aktivt medverkat i utvärderingen det befintliga utjämningssyste-

av met liksom utvecklingen av alternativa modeller för kostnadsutjämning utifrån skillnader i befolkningens vårdbehov och skillnader i bebyggel-

sestruktur. I referensgruppen har ingått Leif Andersson, Göteborgs

stad, Bengt Blomberg, Stockholms läns landsting, Urban Janlert, Västerbottens läns landsting, Staffan Krantz, Skaraborgs läns landsting, Thor Lithman, Malmöhus läns landsting, Stefan Schoultz, Jönköpings läns landsting, Leif Thunman, Västernorrlands läns landsting, Ingvar Westerberg, Hallands läns landsting, Björn Sundström, Svenska Kommunförbundet, Sven Hegelund, Landstingsförbundet, Nils Mårtensson, Landstingsförbundet, Fredrik Holmström, Inrikesdepartementet, Stojan Zavisic, Socialdepartementet. Utredningen har biståtts av en särskild arbetsgrupp i utvecklingen av modellerna för att beräkna strukturellt betingade merkostnader för häl-

so-och sjukvård i gles bebyggelsestruktur. Arbetsgruppen har tagit fram

underlag för att analysera utbudet hälso-och sjukvård i gles bebygav gelse, det gäller hur vården är organiserad, hur utbudet är dimensione-

rat och lokaliserat i förhållande till befolkningens bosättningsmönster samt kostnaderna för skilda verksamheter. I arbetsgruppen har Gunnar

Eriksson, Västernorrlands läns landsting, Lars Olofsson, Västerbottens läns landsting, Vanja Ericsson och Nils Mårtensson, Landstingsförbundet.

Bilaga 5 25

Underlaget för den matrismodell som utredningen föreslår skall ersätta nuvarande modell for utjämning avseende befolkningens vårdbehov baseras i vissa delar på underlag från Malmöhus läns landsting. Utredningen har haft mycket stor hjälp av det utvecklingsarbete som bedrivs i Skåne. Utredningen har också haft stor hjälp av Socialmedicinska enheten Kronan som ansvarar för utvecklingen av resursfordelningsmodellen i Stockholms läns landsting.

2 Matrismodellen

1 Kostnadsdata

Kostnadsdata för matrismodellen dels vårdkostnader för enskilda avser grupperas samman för att beräkna genomsnittliga vårdpersoner som kostnader för skilda dels totala vârdkostnader för landstingen grupper, och de landstingsfria kommunerna. Utjämningsmodellen omfattar både öppenvård, slutenvård och primärvård. Endast for Malmöhus läns landsting finns kostnadsdata for hela sjukvården nedbrutet till individnivå ett enhetligt sätt, för övriga landsting finns endast möjlighet att beräkna kostnaderna individnivå för slutenvården. Underlaget för beräkning av genomsnittliga vårdkostnader för skilda grupper baseras därför på data från Malmöhus läns landsting. Landstingens totala vårdkostnader har hämtats från Landstingsförbundets bokslutsstatistik.

Vårdkostnader individ från Malmöhus läns landsting per Malmöhus läns landsting MLL har ett system for att fördela ut vårdtillfällen respektive besök i den offentliga vården ner individnivå. Det gäller såväl den slutna som öppna sjukhusanslutna vården som primärvård samt den privatläkarvård som sker inom ramen för avtal med landstinget. Uppgifterna publiceras årligen i Vad kostar vården. Enligt Landstingsförbundet uppgick nettokostnaden år 1995 for häloch sjukvård exkl. tandvård när patientavgifter lagts tillbaka till so- 4 843 miljoner i MLL. 1 Vad kostar vården 1995 redovisas en sum-

26 Bilaga 5

merad vårdkostnad som fördelats ner på patientkategorier efter bostadskommun, kön och ålder sammanlagt 4 782 miljarder. Siffrorna torde inte vara helt jämförbara storleksordningen stämmer väl. men Enligt uppgift från MLL är det främst kostnader för ambulansverksamhet och forskning som inte ingår i de kostnader fördelats ut. som

Alla kostnader som kunnat fördelas patientgrupper har inte kun-

nat fördela ut på individnivå. Det gäller främst kostnader för privatläka-

re som debiteras landstinget "klumpvis. Den summerade vårdkostna-

den som kunnat påföras individer i det material ligger till grund för som

beräkning av genomsnittliga vårdkostnader för skilda befolkningsgrup-

per uppgår till 3 708 miljoner. Drygt tre fjärdedelar alla vårdkostnaav derna har således kunnat föras ut individnivå och ingår därmed i

underlaget för beräkning av genomsnittskostnader. Resterande kostna-

der fördelas efter samma mönster de vårdkostnader kunnat som som fördelas ut individer.

I den slutliga beräkningen genomsnittskostnader exkluderas indi-

av vider boende i Vellinge och Svedala kommuner. Den summerade kost-

naden som brutits ner till individnivå understeg markant de kostnader

som redovisas för dessa kommuner i "Vad kostar vården. Enligt uppgift frân MLL torde detta förklaras att dessa kommuner har högre av

andel av befolkningen som anlitar privata läkare än övriga kommuner.

Det bör betonas att underlaget om vårdkostnader från MLL används för att bestämma den relativa genomsnittliga vårdkostnaden för viss en grupp jämfört med en annan grupp, inte för att beräkna någon absolut kostnadsnivå. Den totala kostnadsnivån baseras på landstingens nettokostnad enligt Landstingsförbundets bokslutsstatistik. Uppgift om an-

talet vårdade och antalet i skilda befolkningsgrupper för varje landsting

hämtas från nationella register.

Summerade kostnader för hälso- och sjukvård på landstingsnivå

Som framgår föregående avsnitt inte de använda av summeras genom-

snittskostnaderna helt upp till den totala nivån för landstinget i MLL.

Appliceras dessa genomsnittskostnader på motsvarande befolkningsgrupper i övriga landsting erhålls ett motsvarande glapp till de totala

kostnaderna. Då kostnadsutjämningen skall

göras mot en kostnadsnivå

som motsvarar landstingens summerade nettokostnader för hälso-och

sjukvård, har de framräknade kostnader baseras individanknutsom na kostnader räknats till denna nivå. Det mått använts är upp som Landstingsförbundets redovisade nettokostnad för läns- och regionsjukvård samt primärvård exkl. tandvård, till denna nettokostnad har

patientavgifter lagts på.

Bilaga5 27

I utjämningssystemet används summerad vårdkostnads för hela en riket, för att räkna till total kostnad. På landstingsnivå varierar de upp Landstingsförbundet redovisade kostnaderna betydligt mellan åren, av vilket torde hänförligt till skillnader i kostnadsredovissnarare vara ningen än faktiska skillnader i vårdkostnader. Mot denna bakgrund har utredningen valt att stämma beräkningarna mot ett genomsnitt för av redovisad nettokostnad för 1995 och 1996.

för

2.2 Separata kostnadsberäkningar vårdtunga grupper och övriga befolkningen

l utredningen HSU 2000 Behov och resurser i vården SOU 1996: 163 visas hur begränsad av befolkningen med allvarliga en grupp och kroniska sjukdomar för stor del de totala kostnaderna svarar en av för hälso- och sjukvård. Baserat data från Malmöhus landsting har i arbetet med HSU 2000 selekterat ut nio grupper baserade på diaman därtill lades de som avlidit och den vård de fått under sitt sista gnoser, levnadsår. Sammantaget svarade dessa grupper för hälften av den totala vårdkonsumtionen.

Tabell 2.1 V årdtunga grupper enligt avgränsningen i HSU 2000

Diabetes

Astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom 491-493 Schizofreni 295 Övr psykoser 290-294, 269-299 sådan cancer som upptäcks först vid obduktion

Den ansats redovisas i HSU 2000 har av utredningen anpassats som till de problemställningar finns i systemet för kostnadsutjämning som mellan landstingen. Då stor del av vårdkostnaderna, inom framför en allt slutenvården, personer som kan hänföras till vårdtunga grupavser

28 Bi/aga5

per har modellen för utjämning delats i två delmodeller. l delupp en modell beräknas landstingens vårdkostnader för i vårdtunga personer grupper och i en annan delmodell beräknas vårdkostnaderna för den övriga befolkningen. Med sådan uppdelning kan kostnaderna för de en vårdtunga grupperna fördelas mellan landstingen efter hur många män och kvinnor i skilda åldrar det faktiskt finns i respektive landsting inom varje vårdtung grupp för sig. Att använda informationen de vårdom tunga grupperna ökar precisionen i fördelningen.

2.3 Vårdtunga grupper

2.3.1 Kriterier för urval

av vårdtunga grupper i utj ämningssystemet

Utgångspunkten för val av vårdtunga skulle kunna grupper, som användas i ett nationellt utjämningssystem, har varit de kriterier forsom mulerades i HSU- arbetet. Därtill har fogats ett antal kriterier prisom märt syftar till likformighet i avgränsning i hela landet och möjatt ge lighet att basera avgränsningen löpande nationella register. Viktiga kriterier för urvalet har varit 0 det skall vara någorlunda stora grupper 0 det skall vara möjligt att återfinna betydande andel i en av grupperna

nationella register cancerregistret, EpCs slutenvårdsregister

0 praxis för diagnossättning och grad registrering i slutenvård skall av inte skilja sig påtagligt mellan landsting

Med dessa utgångspunkter har åtta registerbaserade valts ut grupper att ingå i modellen för kostnadsutjämning. Därtill har lagts gruppen HIV, för vilken helt separata beräkningar har gjorts.

SOU 1998:15l Bilaga5 29

Tabell 2.2 För utjämningssystemet valda vårdtunga grupper ICD- huvud- eller bidiagnos Vårdtunga grupper

Ischemisk hjärtsjukdom och hjärtsvikt 410 414, 425, 428 - Höftfraktur 820 Schizofreni 295 Övr psykoser 290 294, 269 299 - - HIV sådan som upptäcks först vid obduktion

Det skulle varit önskvärt att även kunna få med ex. de stora grupdiabetes och astma. Dessa patienter vårdas dock i stor utsträckperna ning i den öppna vården och primärvården och ingår då inte i Socialsty-

relsens patientregister. Därtill har bedömts att det inte skulle att

fånga dessa patienter ett tillräckligt likartat sätt i alla landsting. upp Trots att avlidit inte hänförts till en egen vårdtung grupp, personer som i den studie HSU 2000 redovisade, fångas nära 40 procent av de som avlidit i någon de använda vårdtunga grupperna. som upp av

2.3.2 Data vårdtunga från

om grupper

Socialstyrelsen/EpC

Från Socialstyrelsen / EpC har levererats underlagsdata baserat den

nationellt sammanställda slutenvårdsregistret 1994 och 1995 samt cancerregistret 1994. Utifrån dessa register har personer som tillhör en eller flera de tunga vårdgrupperna 1-8 selekterats fram på följande av sätt. Cancerfall, angivna cancerdiagnoser under 1994 0 alla som fick någon av enligt centrala cancerregistret eller återfanns med någon av diasom i slutenvårdsregistren för åren 1994 och 1995. gnoserna

0 Övriga tunga vårdgrupper, alla som någon gång under 1994 eller 1995

vårdats i slutenvård för någon angivna diagnoser enligt slutenvårdsav registret.

Som tillhörig vårdtung räknas alltså personer som någon en grupp gång under åren 1994 och/ eller 1995 vårdats i slutenvård för respektidiagnos både huvud- och bidiagnoser används vid avgränsningen. ve För elakartade tumörsjukdomar finns dessutom ytterligare en selekte-

30 Bilaga5

ringsgrund, cancerregistret 1994. Man behöver alltså inte ha vårdats i slutenvård för diagnosen under 1995 för att inkluderas i vårdgrupp en

2.3.3 Multipel

grupptillhörighet

En person kan tillhöra flera vårdtunga vårdgrupper. För undvika att

dubbelräkningar har varje hänförts till huvudsaklig vård-

person en grupp. Som huvudsaklig vårdgrupp har angivits den grupp som personen i fråga tillhör kommer först i nedanstående lista

som eventuell

HIV- diagnos beaktas inte i detta sammanhang.

Tabell 2.3 Antal personer i riket selekterats tillhörig vårdsom som

tung grupp enligt SocialstyrelsenslEpCs patientregister

Utan rensning för multipel Rensat för multipel

Underlaget från de nationella cancerregistret och slutenvårdsregistren

baseras vårddata för två år. För små landsting blir antalet observationer när delar efter kön och ålder ofta ganska litet. För man upp att

kontrollera stabiliteten i underlagsdata över tiden genomförde EpC

en bearbetning slutenvårdsregistren för åren 1992-1996. Analyser visar av att värdena för olika år varierar betydligt i de mindre landstingen. De

data som använts för att testa fram matrisspåret bygger på bearbetning av slutenvårdsregister för 1994 och 1995 samt cancerregistret 1994. De

spänner över två år och är därigenom mindre känsliga for slumpmässi-

Bilaga5 31

ga variationer. Testerna visar att variationerna minskar ytterligare om man beräknar glidande medeltal över en treårsperiod.

2.3.5 HIV

Avgränsningen av personer som tillhör de tunga vårdgrupperna 1-8 enligt ovan, baseras huvudsakligen registeruppgifter om vårdtillfällen i slutenvård. För en liten patienter fungerar inte denna grupp av metod, varken för att fånga upp vården eller för att kunna gruppera patienterna i de kategorier som används i matrismodellen. Det gäller patienter som vårdats utan att registreras med personnummer och eller utan angivande av diagnos. För dessa har inte vårdkostnaderna kunnat beräknas med hjälp av data från MLL och Socialstyrelsen/EpC. Huvuddelen av denna vård avser HIV- patienter, i och för sig är liten som en grupp, men vårdkostnaderna är höga och patientgruppen är mycket ojämnt fördelad över landet.

Inom Stockholms läns landsting har en noggrann kartläggning

genomförts av antalet HIV- patienter och vårdkostnaderna för dessa inom såväl öppen- som slutenvården. Antalet kända levande fall uppgick till drygt 1 800 med en genomsnittlig vårdkostnad om 47 200 kronor per år. Ca 60 procent av HIV- fallen i landet vårdas i Stockholms län, den beräknade genomsnittskostnaden torde väl kunna användas för att beräkna vårdkostnaden i övriga landet. Genom utveckling av nya medicihar antalet HIV- smittade får AIDS- symtom minskat. Åtner som minstone kort sikt har därigenom själva vårdkostnaderna minskat, medan kostnadsökningen för läkemedel är betydande. Utredningen har använt den genomsnittliga vårdkostnad som räknats fram för Stockholms läns landsting som genomsnittskostnad för hela riket. Något register med HIV- patienter finns inte. Efter diskussioner med Smittskyddsinstitutet och Smittskyddsenheten i Stockholm, har utredningen sänt ut en enkät till smittskyddsläkarna i landstingen och bett om uppgifter om antal kända, levande HIV-fall. Antalet aktuella HIV- fall enligt enkätsvaren från smittskyddsläkarna uppvisar ett tydligt samband mellan befolkningens storlek och antal

fall per 10 000 invånare 20-64 år se nedanstående diagram.

l Antalet kända HIV- fall enligt enkäterna till smittskyddsläkarna bedöms som alltför osäkert för att läggas direkt till grund för fördelningen. Antalet fall/ 10 000 i åldern 20-64 år enligt enkäten utvisar tre tydliga nivåer. Stockholms läns landsting med ca 16 fall/ 10 000 invånare 20-64, Göteborg och Bohuslän samt Malmöhus med Malmö stad med 6 j fall/10 000 invånare 20-64, samt övriga landsting med 2 fall/10 000 ca

invånare 20-64. Skillnaderna i utfall kronor per invånare blir mycket

32 BiIaga5

små om man utgår från antalet fall enl enkäten eller de tre schablonnivåema. Antalet aktuella HIV- fall i riket skattas till 2 900 vid slutet av 1997, en genomsnittlig vårdkostnad om 47 200 kronor ger en total vårdkostnad om 135 miljoner.

Figur 2.1 Antal aktuella HIV-fall 10 000 invånare 20-64 år enligt per enkät till smittskyddsläkare samt totalt antal invånare 20-64 år

Antal full per Antalinvånare 10000 invånare 20-64 år l6,0 l 200000 p 14,0 , l 000000 12,0 800000 10,0 8,0 600000

6,0 400000 4,0 200000 2,0 ; i 0,0 0 nd ndml ndnd .ua-na V

-ø-Antal HIV- fall/ 10 000 inv 20-64 år --u--Antal invånare 20-64 år

2.4 Övriga befolkningen som tillhör

någon vårdtung grupp

Drygt 95 procent av befolkningen hänförs till någon av de vårdtunga grupperna. För MLL har SCB levererat data om sociodemografiska förhållanden för alla individer boende i MLL per 1995-12-31 samt personer som avled i landstinget under 1995, till detta har

EpC/Socialstyrelsen fogat uppgifter tillhörighet till vårdtunga

om ev grupper. MLLs uppgifter om vårdkostnad har dessutom fogats till materialet. Genom att selektera bort personer hänförts till någon som vårdtung grupp har genomsnittliga vârdkostnadema för övriga kunnat beräknas. För hela riket har SCB har ställt samman en avidentifierad databas i SupeiCross- format som innehåller samtliga individer i riket 1995per

Bilaga 5 33

12-31 med klassindelade sociodemografiska variabler individnivå. I databasen har också lagts markering om individen hänförts till en någon av de vårdtunga grupperna. Databasen har kunnat utnyttjats for att ställa samman matriser med antal individer per landsting, uppdelade efter följande sociodemografiska variabler.

Födelseår Medborgarskap Kön Högsta genomgången utbildning Födelseland Sammanräknad förvärvsinkomst

Datum för avliden 1995 Sysselsättningsstatus aktivitet

Län, kommun Fastighetens typkod Civilstånd Juridisk form för fastigheten

2.5 Matrismodellering

1 den matrismodell som utvecklats används två typer av matriser, dels den del befolkningen som hänförts till sk vårdtunga en som avser av grupper, dels en matris som avser övriga ca 95 procent av befolkningen. Ett grundläggande problem när man arbetar med uppdelning av matriser med flera variablerna är att matriserna lätt blir mycket stora. Det finns också ofta samvariation mellan variabler som a innebär att en en klassindelning av en viss variabel är effektiv i en kombination av variabler/klassindelningar men inte i en annan. Ytterligare en komplikation är matriserna snabbt blir svåra att överblicka och att det lätt uppkommer många celler som helt saknar observationer. 1 det utvecklingsarbete av resursfördelningsmodeller för Stockholms landsting, bedrivs vid Socialmedicinska enheten Kronan, används en modell som för att med statistiska metoder testa fram vilka variabler som bör ingå i matriserna och hur de enskilda variablerna bör klassindelas for att ge

effektiva matriser. Grundprogrammet MCC Matrix Compressing and

Clustering är utvecklat Inregia AB. Utredningen har haft möjlighet av att använda denna modell för att testa fram matriser för utjämningssystemet. För att utvärdera alternativa matriser har variansen i vårdkostnader beräknas för varje cell. Denna varians jämförs med den totalvarians skulle få alla individer tillhörde samma cell med samma förman om väntade vårdkostnad. Den erhållna reduktion av variansen används som faktorerna för att bedöma matrisens effektivitet. En annan viktig en av faktor är antalet celler med observationer, då det varit angeläget att komprimera matriserna så mycket som möjligt.

34 Bilaga5 sou 1998:151

l

2.5.1 Vårdkostnadsmatriser för

Vårdtunga grupper

För beräkning av genomsnittliga vårdkostnader för de vårdtunga grupperna sker en uppdelning endast efter kön och ålder. Uppdelningen i de sex åldersgrupperna har gjorts med ledning modellen för matrismoav dellering med hjälp av beräknad variansreduktion. Ytterligare uppdelning efter t.ex. civilstånd, inkomst eller boendefonn mycket små gav tillskott i variansreduktionen samtidigt antalet celler i matrisen som ökade kraftigt. Att en uppdelning enbart efter kön och ålder är effektiv torde bero att individer som hänförts till någon de Vårdtunga av grupperna har ett så tydligt vårdbehov att det troligen inte finns några

större skillnader i vårdens omfattning och kostnader mellan delpopula-

tioner uppdelade efter socioekonomiska variabler. I en första omgång testades matrisen fram för alla individer utan någon uppdelning de åtta skilda Vårdtunga Därefter testades grupperna. matriser fram for varje tung vårdgrupp for sig. Det visade sig att ingen av de Vårdtunga grupperna fick något nämnvärt tillskott i variansreduktion om man tillförde ytterligare variabler till matriserna. Variansreduktionen förbättrades inte heller nämnvärt i någon med grupp en mer j detaljerad uppdelning på ålder. Den i matrisen använda uppdelningen 1 efter ålder framgår av nedanstående tabell.

l

l

Bilaga5 35

Tabell 2.4 Beräknad genomsnittlig vårdkostnad 1 000 kr för

vårdtunga grupper

Ålder Vårdtung grupp Kön 0 19 20 44 45 74 75 79 80 89 90 w - - - - - - Elakartad tumörsjukdom Män 189,7 70,4 66,3 57,5 52,8 40,8 Kvinnor 183,0 32,5 60,9 65,5 55,9 39,9 Cerebrovaskulärsjukdo Män 89,5 48,4 52,6 48,2 46,6 32,8 Kvinnor 61,5 68,8 59,2 50,3 44,1 43,8 lnflammatorisk Män 35,3 28,8 57,2 55,9 69,6 17,1 ledsjukdom Kvinnor 25,9 41,5 48,5 62,6 54,2 41,0 Artros Män 20 20,5 30,9 37,8 37,7 39,8 Kvinnor 20 48,8 32,2 34,7 32,4 41,2 ischemiskhjärtsjukdom Män 93,9 53,6 44,3 44,8 41,1 31,0 hjärtsvikt Kvinnor 171,3 51,5 48,2 42,3 40,9 31,7 Höñfraktur Män 19,0 89,7 63,5 45,2 45,9 44,0 Kvinnor 32,5 71,0 51,0 45,6 42,6 42,1 Schizofreni Män 438,9 207,4 168,7 84,5 280,2 250 Kvinnor 378,9 192,1 123,4 101,2 25,2 243,1 Övr psykoser Män 69,6 85,4 77,4 65,3 75,8 32,5 Kvinnor 152,8 85,3 87,6 73,9 53,3 80,8

Antalet observationer är litet i vissa av cellerna på landstingsnivå. I MLL- data saknades helt individer i tre celler varför genomsnittskost-

naden skattats for dessa celler markerade med parentes i matrisen

ovan. Antalet individer i dessa celler för riket som helhet var mycket litet, vilket innebär att skattningarna inte får någon reell betydelse för de summerade vårdkostnaderna för landstingen.

2.5.2 Vårdkostnadsmatriser för övriga

befolkningen

Endast drygt fyra procent av befolkningen har hänförts till någon vårdtung grupp. För den övriga befolkningen har matrisen testats fram med hjälp ett brett spektrum av sociodemografiska bakgrundsvariav abler. I underlaget från SCB materialet relativt detaljerad klassinvar delat. Ett antal preliminära kömingar, för att testa hur tungt olika variabler vägde och hur de fungerade tillsammans med varandra, utvisade att variablerna kön, ålder och civilstånd de variabler som vägde tyngst. var Testningen av matrisen startade med dessa tre variabler i botten. Därefter har variabel i taget testats for att se vilken ytterligare variabel en

36 Bilaga 5

som gav högst reduktion av variansen. På detta sätt lades sysselsättningsstatus till först, i nästa omgång lades inkomst till, därefter boendetyp. Med dessa tillägg av variabler omfattar matrisen 890 celler, vilket bedömts vara nära en övre gränsen för vad som kan hanteras i en matrismodell utan att den blir alltför svåröverskådlig. Läggs ytterligare variabler till ökar antalet celler snabbt, utan att variansen reducera särskilt mycket. Variablerna i den använda matrisen för personer som tillhör någon vårdtung grupp är uppdelade enligt nedanstående tabell. Tabell 2.5 Variabler och klassindelning i matrisen för gruppen "ej

vårdtunga"

Kön Ålder l3kh$a Q1-4,5-1I0-l{l5-1120-225-29 30-3940-4%50-5160-6170-775-w Civilstånd 3 klasser bam gifta + vuxna, tidigaregifta, ogiña Sysselsåttningsstatus 3 klasser barn+ förvärvsarbetande, förvärvsarbetande med"kontrolluppgift", förvärvsarbetande utan "kontrolluppgift" Inkomster 3 klasser 0- inkomsttagare, inkomstundermedianvärdet inkomst över medianvärdet Boendetyp 2 klasser boende på småhus ellerjordbruksfastighet, övrigt boende

Kommentarer till de sociodemografiska variablerna

Ålder

Variabeln ålder avser Födelseår som omräknats till ålder 1995. För gruppen 0- åringar innebär detta att man inte fångar första levnadsåret ett helt relevant sätt. Personer som avled 1995 har förts till gruppen med motsvarande Födelseår.

Bilaga 5 37

C ivilstånd

Samtliga under 18 år har forts till gruppen barn, även om de personer har annan beteckning i primärdata. Gruppen ogifta omfattar således endast personer 18 år och äldre. Gift men samboende kvinna har förts till tidigare gifta som därutöver omfattar skilda, änkor gruppen och änklingar.

Sysselsättningsstatus baseras på SCBss sysselsättningsregister

0 Barn avser barn 0-15 år. 0 Förvärvsarbetande avser personer med sådan inkomst av arbete enligt kontrolluppgift att de klassas som förvärvsarbetande 0 förvärvsarbetande med kontrolluppgift avser personer som har, men inte tillräckligt hög, inkomst arbete enligt kontrolluppgift för att av klassas som förvärvsarbetande 0 förvärvsarbetande utan kontrolluppgift avser personer som saknar inkomst arbete enligt kontrolluppgift. Gruppen är mycket heteroav bland utgörs den i stor utsträckning av studerande, bland gen, yngre äldre av ålderspensionärer. Bland de normalt yrkesverksamma åldersgrupperna återfinns här de som saknar arbete och får ersättning från arbetslöshetskassa, förtids- och sjukpensionerade etc.

Inkomster

Det inkomstmått använts är Sammanräknad förvärvsinkomst. Vid som klassindelningen har eftersträvats en indelning som möjliggör att man löpande kan aktualisera inkomstdata utan att behöva rensa för inflation och inkomstutveckling. Utgångspunkten har varit medianinkomsten för

män och kvinnor 20-w år med inkomst exklusive 0- inkomsttagare.

Denna låg vid 139 400 kr 1995. 0 O-inkosttagare 0 Inkomsttagare med inkomst 0,1- 140 000 0 Inkomsttagare med inkomst 140 000-w

38 Bilaga5

Boendetyp

Uppgifter om boendetyp är hämtad från de löpande fastighetsregistren där fastigheter indelas i skilda fastighetstyper.. 0 Småhus avser såväl fastighetstypen småhus småhus jordsom bruksfastighet

0 Övriga fastigheter avser alla övriga typer fastigheter.

av

2.6 Utfall

Med hjälp av antalsmatriser och matriser för genomsnittlig vårdkostnad beräknas de summerade vårdkostnaderna för de tunga vårdgrupperna till dessa kostnader läggs beräknade kostnader för HIV. Vårdkostnaderna för den övriga befolkningen beräknas utifrån den framtagna antalsmatrisen och matrisen för genomsnittskostnader. För de fortsatta beräkningarna relateras vårdkostnaderna till totala antalet invånare enligt tabellen nedan. Den summerade vårdkostnaden för vårdtunga och övriga över grupper alla landsting uppgick till 59 674 miljoner. Enligt Landstingsförbundets statistik uppgick landstingens summerade nettokostnad för hälso- och sjukvård till 86 399 miljoner genomsnitt för åren 1995 och 1996. Den framräknade kostnaden enligt matriserna uppgick till 59 674 miljoner eller 69 procent av den kostnad Landstingsförbundet redovisar. Huvuddelen av detta glapp beror att genomsnittskostnaderna i matrismodellen fångar inte upp den typ kostnader inte kunnat av som hänföras till individnivå i underlagsmaterialet från MLL, vilket motsvarar 27 procent av kostnaderna i MLL. Utifrån erfarenheterna från MLL antas de kostnader som inte fångas fördelade bland befolkupp vara ningen samma sätt som de kostnader kunnat fördelas till indisom vidnivå.

Bilaga5 39

Tabell 2.6 Beräknad vårdkostnad per invånare, uppdelat på kostnader för vård vårdtunga och vård övriga vårdade, 1996 av grupper av års kostnadsnivå

Övriga ej Vårdtunga Vårdtung grupp vårdtunga Landsting grupper l-8 9 HlV grupper Summa

av

utredningen tagit fram har stämts av mot skilda dataunderlag. En

som detaljerad avstämning kan, med nuvarande statistik, endast göras mer med avseende på den slutna vården.

Matrismodellen är uppbyggd med avsikt att spegla de sammantagna

kostnaderna för slutenvård, öppenvård och primärvård, men underlaget är upplagt så att kan separera kostnader för slutenvård från övrig man vård. Matrismodellens underlagsdata, vad gäller vårdkostnader, baseras

40 Bilaga5

på uppgifter från Malmöhus läns landsting. När sluman separerar ut tenvårdkostnadema från övriga kostnader återspeglas det gränssnitt som rådde i MLL 1995 mellan slutenvård respektive öppenvård och primärvård. Dessa gränssnitt varierar över tiden och mellan landstingen. I landstingen i Stockholm och Blekinge svarade primärvården, enligt Landstingsförbundets statistik, for 17 procent de summerade av nettokostnaderna for primärvård och region/länssjukvård 1996. I Bohus, Jämtland och Skaraborg låg andelen i primärvård nära 30 procent. I riket som genomsnitt låg primärvårdsandelen vid 21 Malmöprocent. hus, värden ligger till grund for matrismodellen, ligger obetydligt vars över riksgenomsnittet med 21,9 procent.

Figur 2.2 Andel av landstingens nettokostnader för hälso-och

sjukvård som avser primärvård 1996 enl Landstingsförbundets

bokslutsstatistik % 30,0v, .gg

25,0 § lv

l Genomsnittför riket

. . -

20,0 g

Hjmg

0,0

Jämtörelsedata från några landsting

För de landsting kan redovisa slutenvårdkostnader med uppdelning

som på åldrar och kön har det varit möjligt att stämma av ett utfall, beräknat

med ovanstående begränsningar. För Bohuslandstinget, Stockholms

Bilaga 41

landsting och Göteborg har sådana avstämningar gjorts. De visar en god överensstämmelse vad gäller hur den summerade slutenvårdskostfördelad och kvinnor uppdelat efter ålder. Även den naden är män genomsnittliga vårdkostnaden kön och åldersgrupp har mycket likper artade proñler när jämför utfallet matrismodellen med kostman av nadsdata från de tre huvudämnen. För Bohuslandstinget har data endast kunnat särredovisas ålder inte efter kön. För alla tre huvudmännen matrismodellen högre kostnader för ger den små barnen 0-4 år. Störst är avvikelsen för Stockholms län. För åldersgruppema 60 år och äldre matrismodellen något högre kostger nader i Stockholms läns landsting samt Göteborg. För Bohuslandstinget ligger matrismodellens utfall mycket nära landstingets uppgivna kostnader for slutenvård, förutom över 80 år där modellen ger grupperna något lägre värden. Differenserna går olika håll vilket är naturligt, då

skillnader i gränssnitt mellan landstingsñnansierad slutenvård och an-

vård torde slå igenom starkast för de äldsta grupperna. nan

42 Bilaga 5

Figur 2.3 Kostnader för slutenvård invånare per 1995 enligt registerdata från landstingen i Stockholms län, Bohus län och Göteborg jämfört med beräknade slutenvårdkostnader enligt matrismodellen

30000 Stockholms , , , . , . ,n ,n län

-..Ae

20000 A .

15000 .

10000 e, 5000 ,.

V R . . - Kvinnor registerdat . a a _.___ Kvinnor matrismodellen

Män registerdata Män matrismodellen , . A

30 000 .ÖQwifiÄfffjÄii/L"Åmiff 711:: Lili: 17"

ä i K ä K " AH

Goteborg ..

25 000 -, 20 000

15 000 , 10 000

1 5 000 .. 0 " R,m ø n, ,,,.,,A. .. 7°7§39å33833%$332233

Vêäáasááeaasásésáâ

Kvinnor registerdata Kvinnor matrismodellen á E Män registerdata Män matrismodellen i , A

i 25000 v ,-

landstinget , - -

20000 ;Bohus

ç

; 5000-

, O QOQOWOQOQDQOQOQOV , x °"Q"Y°°°T?"-"99""'°P

é ss9asassssaässsäs

Matrismodcllen ;.Registerdata . . . . . . i_.å_..;__m_ KK .åx

Bilaga5 43

Jämförelser med slutenvårdsdata från SPRIs DRG- databas

med antal sjukhus byggt avidentifierad SPRI har i samarbete ett upp en

databas med uppgifter vårdtid, vårdtillfállen, patientbaserad om a

DRG- poäng samt beräknad vårdkostnad.

utredningens uppdrag beräknat slutenvårdskostnaden SPRI har på

5-årsgrupp. Sju de ingående elva sjukhusen for män och kvinnor per av

eftersom det inte är möjligt att i materialet vikta

är regionsjukhus och genomsnittligt vårdfall med de

samman regionsjukhus med tyngre

övriga sjukhusen så redovisats data uppdelat regionsjukhus och öv-

riga sjukhus. inte geriatrisk och psykiatrisk vård. För att för-

SPRI- data omfattar

förutsättningarna för jämförelse har de två vårdtunga grupper-

bättra en

övriga psykoser i detta sammanhang exklude-

schizofreni och na

från matrismodellens underlag. rats med matrismodellen fördelning

Trots problem jämförbarhet, ger en

åldrar väl ansluter till den som SPRIvårdkostnadema över som av

data ger.

Andelen summerad kostnad för slutenvård för kvinnor Figur 2.4 av

åldersgrupp enligt SPRIs databas och beräkoch män fördelad efter

ning med matrismodellen

Procent

18 - --e --v- j

J

. i % v y a --- q v -a w u: e v: u: -r -o v: c . 9 - i °° f 9 o ° o O o o O o " o o V o -ø V o :u e -o

regionsjukhus i SPRI ä SPRI övr sjukhus - - - - - - - -ü- Riket enl matrismodellen j

44 Bilaga 5 SOU 1998:15

3 Merkostnader för

gles bebyggelse-

struktur

Merkostnaderna beräknas för fyra skilda delar sjukvården, nämligen av sjukhusvård, primärvård, ambulanstransporter samt ersättningar för sjukresor. Utvecklingen de skilda delmodellema har gjorts tillsamav mans med en arbetsgrupp med representanter för landstingen i Västernorrland och Västerbotten samt Landstingsförbundet. Glesbygdsverket har svarat för arbetet med beräkning befolkningsunderlag, fiktiv loav kalisering av enheter etc. För detta arbete har ett särskilt dataprogram utvecklats av Metria. Den modell använts vid lokaliseringsanalysom serna redovisas i särskild bilaga.

3.1 Sjukhus

För sjukhusvården utgår beräkningarna från kostnaderna för att driva ett akutsjukhus med jourkedjor inom kirurgi, medicin, anestesi och röntgen samt, där avstånden är långa till alternativa sjukhus, även BB. Ett sådant sjukhus benämns här bassjukhus. Arbetsgruppen har funnit att befolkningsunderlaget för ett sådant bassjukhus bör ligga vid minst 75 000 personer för att få fullt kapacitetsutnyttjande. Underlaget för kostnadsberäkningen baseras i stor utsträckning på driftboksluten for

sjukhusen i Sollefteå, Örnsköldsvik, Lycksele och Skellefteå.

Sammanställning av Vårdproduktionen

Vårdproduktionen och antalet vårdplatser vid ett bassjukhus beräknas med hjälp av antalet invånare och antaganden "normal" incidens, om en genomsnittlig vårdtid och beläggning för i följande tabell redovisade medicinska specialiteter. Underlagsdata möjliggjort åldersstandarsom disering av incidenstal etc. har inte funnits tillgängligt.

Bilaga 5 45

Tabell 3.1 Beräknad vårdproduktion invånare vid skilda typer av per kliniker och mottagningar Vårdproduktionper invånare Övrigaantaganden Läkarbesök Vårdtillfällen Operationer Genomsnittlig vårdtid Beläggningi% Medspec

Bemanning och personalkostnader för läkare

Läkarnas fördelning sin arbetstid besök, arbete vårdavdelning, av operationer och övrigt bedöms for varje klinik/mottagning. En typ av

för antal besök, vårddagar och operationer per läkartimme be-

norm räknas. För varje klinik/mottagning beräknas i första omgång hur typ av en många läkare det skulle behövas för sjukhus med varierande befolk-

ningsunderlag. För de skilda typerna av kliniker, mottagningar etc. an-

också hur många läkare det behövs for att upprätthålla verksamheges bemanningskrav. För medicin, kirurgi, barn/BB alternativt ten anestesi á priori det behövs fem läkare för att

gyn/BB samt antas att

upprätthålla kompletta jourkedjor. Det antal läkare som antas behövas för att upprätthålla övriga verksamheter framgår av tablån nedan.

Tabell 3.2 Bedömt minsta antal läkare behövs for att upprätthålla

som kompletta jourkedjor

Antal läkare Antal läkare Medicin 5 Barn 3 GerRehab 5 Gynekologi 2 Kir/Ort/Uro 5 Psyk 3 Anestesi/Op 5 Öron 2 Röntgen 5 Ögon 2 Barb/BB alt Gyn/BB 5

Personalkostnaden för läkare beräknas utifrån den bemanning incisom denstalen I den mån den framräknade bemanning understiger bemanger.

46 Bilaga5

ningskraven, beräknas även personalkostnaden för nivån för bemanningskraven

Bemanning och personalkostnader för övrig personal

För akutverksamhet beräknas nödvändig bemanning med övrig

perso-

nal utifrån jour/beredskap dygnet För vårdavdelning-

runt.

ar/mottagningar beräknas bemanning utifrån incidenstalen applicerade på olika befolkningsunderlag. Personalkostnader för skilda kategorier appliceras beräknad bemanning. För skilda intervall på befolkningsunderlag beräknas merkostnaden för personal skillnaden mellan bemanning/lönekostnader

som enligt

bemanningskraven och bemanning/lönekostnader enligt incidenstalen. När incidenstalen bemanning ligger i nivå med

ger en som bemanningskraven uppstår ingen merkostnad. Beräkningarna görs separat För

varje typ av klinik/mottagning.

Lokalkostnader

Beräknade hyreskostnaderna är schabloniserade och relaterad till beräknat behov vårdavdelningar

av om 20 vårdplatser. Nivån ligger vid

800 000 kr påbörjat 20-tal vårdplatser. per

Summerade merkostnader vid skilda

befolkningsunderlag

Summerat över alla vårdslag, avdelningar och mottagningar beräknas

total kostnad for skilda nivåer befolkningsunderlag.

Merkostnaden

beräknas också utifrån den nivå där befolkningsunderlaget

räcker till för att full sysselsättning för uppställda

ge bemanningskrav inom re-

spektive klinik, mottagning etc. Kostnaderna har räknats på två typer sjukhus, med respektive av

utan BB- avdelning. Sjukhus med mycket långa avstånd över 120

km

till närmaste alternativa sjukhus, med tillräckligt underlag

för BB, beräknas ha merkostnader för BB. I figuren nedan redovisade kostnadsfunktion avser kotnad 1 000 invånare. per

Bilaga5 47

Figur 3.1 Beräknad merkostnad för sjukhus med litet befolkningsunderlag Kr/invánare i 3 500 3000 Inklusive BB 2500 y 9487.6e-0.0538x-168 2000 1500. 1000 Exklusive BB y9830,9e-0,06lx-101 0 . . ,, . O O O O O O O O O O O O O O O 0 O O O O O O O O 0 O O O O O 0 O O 8 in 8 3 o |ñ 2 lñ 8 3 2 m ., v v B

l Modell för fiktiv lokalisering sjukhus

av

För att fiktivt lokalisera bassjukhus analyseras förutsättningarna för flera landsting samtidigt. Nuvarande gränser mellan landstingen utgör inga begränsningar vid beräkning av upptagningsområden. För att hålla nere volymen av data baseras beräkningar vägavstånd enligt Röda av kartans allmänna vägnät. Som möjliga orter för lokalisering ett fikav

tivt bassjukhus har angivits den största tätorten kommunhuvudort i

varje kommun. I en första omgång läggs enheter ut centralt i alla kommuner med

minst 40 000 invånare. Befolkningsunderlaget beräknas, varvid sk

en närhetsfaktor används. I södra och mellersta Sverige räknas befolk-

ningsunderlaget samman inom en radie av 80 km vägavstånd. I Väster-

norrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten räknas underlaget samman inom en radie av 120 km vägavstånd. Närhetsfaktom i södra och mellersta Sverige har satts till 0,75 och i de fyra nordligaste länen till 0,5 vilket innebär att de bor inom 60 km öronmärks tillsom som höriga underlaget till aktuellt sjukhus. De kan inte ingå i beräkningen av underlag för någon annan fiktivt bassjukhus. I storstadsregionerna blir det relativt tätt med fiktivt lokaliserade enheter, då befolkmen ningsunderlaget regelmässigt överstiger 75 000 beräknas inga merkostnader uppstå.

I en andra omgång letas resterande lägen kommuncentra kan

som

ge ett befolkningsunderlag om minst 25000 personer inom 80 km resp

100 km fram. Närhetsfaktor 0,75 0,6 används. När utläggning om resp

48 Bilaga 5

av fiktiva enheter är avslutad hänförs varje befolkad ruta till den fiktiva enhet som ligger närmast. För varje utlagd enhet redovisas i vilken ort/ruta de ligger samt antal personer hänförts till respektive enhet. som

3.1.2 Beräkning merkostnader

av

För varje fiktivt lokaliserat bassjukhus summeras befolkningsunderlaget. För fiktivt utlagda sjukhus med ett befolkningsunderlag som understiger 75 000 beräknas merkostnaderna enligt de kostnadspersoner

funktioner som redovisas i figur Överstiger avståndet 12 mil till

närmaste alternativa sjukhus med tillräckligt underlag för BB, beräknas merkostnaderna även for BB. Denna avståndsgräns innebär att merkostnad för BB läggs till för bassjukhus lokaliseras i Lycksele, som Gällivare och Gotland.

3.2 Primärvård

Underlag och modell för beräkning av merkostnader

Vid beräkningarna kostnader för primärvården är utgångspunkten de av kostnader som kan återföras till vårdcentralerna. Verksamheten vid de

distriktsköterskemottagningar etc som finns ute i små orter har hänförts

till den vårdcentral de är knutna till. För att gränsdragningen mellan primärvård och länssjukvården skall tydlig hänförs specialistmotvara tagningar som lagts ut till vårdcentraler till länssjukvården och inte till primärvården. Underlaget för beräkningarna i första hand avser vårdcentraler i Jämtland, Västernorrland och Västerbotten.

Avgränsning av vårdcentraler i mindre orter och glesbygd

Mycket få vårdcentraler har ett redovisat befolkningsunderlag ligsom

ger under 1 500 invånare. Av 47 små vårdcentraler med högst tre dist-

riktsläkare i Värmland, Jämtland, Västernorrland samt Södra Lapplands sjukvårdsområde var det 1996 bara tre hade ett redovisat som

befolkningsunderlag som underskred 1 500 invånare. En nedre gräns

för minsta befolkningsunderlag för en vårdcentral har satts vid 1 500 personer. För de vårdcentraler som ingår i materialet ligger genomsnit-

Bilaga5 49

tet vid drygt l 700 för vårdcentraler med upp till 1,5 distriktspersoner läkare.

Antal distriktsläkare Antal vårdcentraler Invånare per distriktsläkare l- 1,5 14 1757 l,6-2,5 22 1721 2,6-3 11 1670 Sa 47 1710

1 de analyser redovisas nedan har vårdcentraler i stora tätorter som exkluderats. För att bredare belysa hur kostnaderna varierar beroende vårdcentralens storlek har dock även vårdcentraler i mindre orter med fler än tre distriktsläkare tagits med.

Besöksfrekvenser i primärvården

För Jämtland och Västernorrland har det funnits tillgång till data över antal besök i primärvården. Besöksstatistiken för distriktsläkare omfattar alla ingående vårdcentralema medan besök hos distriktssköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut etc tyvärr inte kunnat användas då den inte fullständig och jämförbar. var Antalet besök hos distriktsläkare invånare varierar mellan l och per 1,6. Vårdcentralerna i Jämtland har genomgående fler besök än de i Västernorrland. Detta kan bero högre andel turister. För att något minska effekten turistbesök har vårdcentralen i Åre exkluderats. av Genomsnittet för vårdcentraler med högst tre distriktsläkare ligger i Jämtland vid 1,46 och i Västernorrland vid 1,25 besök per invånare. Vårdbehov och vårdkonsumtion ökar med åldern, men befolkningsdata för de skilda vårdcentralerna finns endast delvis redovisat med en uppdelning efter ålder. Som för åldersstrukturen har been grov proxy folkningsunderlagets storlek använts. I den typ av mindre orter som omfattas studien, ökar andelen äldre med minskande ortsstorlek. För av att skatta antal distriktsläkarbesök invånare används den funktion per som härleds ur nedanstående figur.

50 Bilaga

Figur 3.2 Antal besök per distriktsläkare i mindre orter i Västernorrland och Jämtland besök år per Besök/inv 3,00 -- - r - 2,50

2,00 w e 1,50 å.

...l 0,00 i ,, . ,, r W - 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 Ant invånare Genomsnittligt antal besök distriktsläkare, på vårdcentraler per som har högst tre distriktsläkare, beräknas ligga vid 2 300 år. Sammanper taget ger dessa antaganden nedre gräns för vårdcentral med en en en

distriktsläkare vid 1500 invånare och nedre gräns för vårdcentraler

en med tre eller fler distriktsläkare som ligger vid 5600 invånare. En jämförelse mellan faktiskt antal och på detta sätt beräknat antal distriktsläkare visas i nedanstående digram.

Figur 3.3 Faktiskt och beräknat antal distriktsläkare i mindre orter i Värmland, Västernorrland, Jämtland och södra Lappland Antal distriktsläkare 6 m. __j_i7vw,.._ W., 5,5 -- m ., 5 4,5 4 .. 3,5 w.

1| Antal invånare 1 -O-Faktis-kt distriktsläkare antaldistriktsläkare - - - - - - Skattatantal

Bilaga5 51

Personal och lönekostnader

För Västernorrland, Jämtland och Södra Lapplands sjukvårdsdistrikt utnyttjas personalkategorier fördeladata om antal befattningar i skilda de vårdcentraler. från Data om genomsnittlig lönenivå har inhämtats Landstingsförbundet. Utifrån uppgifter bemanning och Iönenivåer har lönekostnaden om for vårdcentral beräknats. För att relatera lönekostnadema till de resp bastal for besök hos distriktsläkare räknats fram, har den totalt besom räknade lönekostnaden relaterats till antalet distriktsläkare vid respektivårdcentral. För de minsta vårdcentralerna är spridningen i löneve kostnader ganska stora. Det finns dock en tydlig tendens att de summerade lönekostnadema, utslaget läkare, sjunker med ökande antal per distriktsläkare för vårdcentraler med upp till tre läkare. Därefter ligger lönekostnadema kvar på ungefär samma nivå. För att skatta lönekostnadema i modellen används den framräknade kostnadsfunktionen för summerad lönekostnader utslaget per distriktsläkare.

Figur 3.4 Beräknad och faktisk summerad lönekostnad relaterat till

antal distriktsläkare i mindre orter i Jämtland och Västerbotten tkr

Tkr 3000 v7 - -- O AA-u--w--Q-w---w- 2500 --n---A- -- ------- O i O O Q -1 vi ------- 2000 1-- --- ut: -mi- -- --- --7-

--T-i- O

ä-n

g -.. --G-----.ç____________1|

li 1, Q l O 0 O l O T77777Å777..r. ...4..__.__#_. 7777,.. ,n,,ü 4,7 v. .. ,-_. y l925,4c°-°95 500

0 0 0,5 1 1,5 2 2 3 3,5 4 4 5 5,5 6 Antaldistriktsläkare

Lokalkostnader

För att beräkna hyreskostnader vårdcentral har data från Västerper norrland och Jämtland utnyttjats. Till dessa har också lagts hyreskostnader för distriktssköterskemottagningar ed. På motsvarande sätt som

52 Bilaga 5

for personalkostnaderna har hyreskostnaden relaterats till antalet distriktsläkare på vårdcentral. De redovisade hyreskostnaderna varieresp rar kraftigt, från ca 400 till nära 2000 kronor/ m2. Det finns en tydlig tendens att hyreskostnaderna for de minsta vårdcentralerna ligger väsentligt högre, när man slår ut kostnaden per distriktsläkare.

Figur 3.5 lokalkostnad per distriktsläkare för vårdcentraler i mindre orter i Västernorrland och Jämtland

Tkr 900 v- O 0- w --v------------ir Witre-n- i 800 ,,,,,,,,,,,,,,,, 1,ám . m" ,

O

600 vw---n---er-Arø--wwww-w- - gw- r -

500 i -e - AA

400 W y 459,6r°33

m" --nn---r-r r r

3 0.2 ,

300 7,:_,,__T,_,_Q Q.-,______,__,_.,,

100 i ., l o r..- - . 0,5 1 1.5 2 2.5 3 3,5 4 4,5 s 5,5 6 6.5 Antal distriksläkare

För att skatta lokalkostnaderna i modellen används den framräknade kostnadsfunktionen för lokalkostnader distriktsläkare. per

Beräkning av merkostnader

Variationerna i kostnader invånare är relativt stor mellan de per vårdcentraler ingår i underlaget. Det kan dels bero att befolksom ningsunderlaget som angivits för respektive vårdcentral är lite grovt avgränsat och att turismen ger ett större underlag, i många fall men torde det bero faktiska skillnader vad gäller bemanning och hyt ex reskostnader. Sammantaget finns en tydlig tendens med sjunkande kostnader per

invånare med ökande befolkningsunderlag. Appliceras de gjorda anta-

gandena om besöksfrekvens och antal besök per distriktsläkare samt summerad löne- och lokalkostnad utslaget per distriktsläkare, fångas

dessa förhållanden relativt väl se nedanstående figur.

Bilaga5 53

Figur 3.6 Redovisade personal- och lokalkostnader for studerade primärvårdsenheter jämfört med beräknade kostnader Kr/ invånare

500 -W .. ,

Ä i -u m -- c- .x c m i o - c m u s o :c 1 c 2 x c c cr o v- x :v a: :.- 3 a: r . a. a 1 c:- o in - -. a - 3 z : m J; c o :z: - Bcfoningsunderla

i

-A-Redovisade kostnader Beräknadekostnader l De sammantagna antagandena ger en beräknad kostnad for löner och lokaler för en minsta vårdcentral med tre distriktsläkare och ett befolkningsunderlag om 5 600 invånare som ligger vid l 149 kronor per invånare. En minsta vårdcentral med en distriktsläkare och ett befolkningsunderlag om 1500 personer ger en motsvarande kostnad om 1 582 kronor per invånare. Merkostnaden per invånare för denna vårdcentral jämfört med vårdcentralen med tre läkare blir 433 kronor per invånare.

3.2.2 Modell för fiktiv lokalisering

av

primärvårdsenheter

För att beräkna underlag for vårdcentraler analyseras varje landsting för

sig. Möjlig ort för lokalisering fiktiv vårdcentraler är alla tätorter

av med minst 200 invånare enligt SCBs tätortsindelning 1990. Fiktiv vårdcentral läggs ut i tätorter som får minst 1 500 invånare inom 30 km vägavstånd. Å priori läggs vårdcentral i varje kommuns en största tätort. För att undvika dubbelräkning av underlag används en närhetsfaktor om 0,7. Varje befolkad ruta hänförs till den fiktiva enhet som ligger närmast. För varje fiktivt utlagd enhet redovisas ort/ruta till vilken den lokaliserats samt antal personer som hänförts till respektive enhet. För

54 Bilaga5

de vårdcentraler som har ett befolkningsunderlag understiger

som 5 600 invånare beräknas merkostnadema enligt de kostnadsfunktioner som redovisats ovan. Utfallet vid några valda nivåer på befolkningsunderlag framgår av nedanstående uppställning. Figur 3.7 Beräknade merkostnad för primärvårdsenheter med litet befolkningsunderlag i gles bebyggelse

Bef0 lag 1500 211 2511 3011 3500 4000 4500 5X0 56I Kostnadperinvåmte 158214921413134312841236119711691149 Nhkmtrødperinvåmre 433 343 264 194 135 87 48 2 0

3.3 Ambulansverksamhet

Beräkningen av merkostnader för ambulansverksamheten utgår från de fasta kostnaderna for att driva dygnet runt bemannad ambulansstaen tion med en ambulans. Underlag har samlats från alla landsting i Norrland samt Dalarna och Vämtland. Merkostnader på grund gles av bebyggelsestruktur beräknas uppkomma då ambulansstationer med en dygnet runt bemannad ambulans måste drivas med ett litet befolkningsunderlag. Av nedanstående tablå framgår att befolkningen i upptagningsområdena för bilsstationer är väsentligt mycket mindre än för 2- bilssta-

tioner. De mycket låga minvärdet för befolkningsunderlag för bils-

stationer torde bero oklarheter i avgränsning befolkningsunderlaav get. Figur 3.8 Befolkningsunderlag och antal uppdrag vid ambulanscentraler med 1 eller 2 dygnet runt bemannade ambulanser i Norrlandslänen, Dalarna och Värmland ldygnet runtbil + Typ ldygnet runtbil reservbil 2 dygnetruntbilar Antal stationer 38 12 9 Befolkning i upptagningsområdet

Antal uppdragmedSosab typ 1,2

Bilaga5 55

Ett minsta befolkningsunderlag för en 1- bils ambulansstation har satts till 1 200 personer. Vid ett befolkningsunderlag över 10 000 invånare beräknas att det inte finns några särskilda merkostnader för att hålla en dygnet runt bemannad ambulans.

3.3.1 Modell för fiktiv lokalisering

av

ambulansstationer

Generellt anges som önskvärt patienter kan nå sjukhus inom om en timme. Inom en radie om 40 km från fiktivt lokaliserade bassjukhus beräknas inga merkostnader för ambulanstransporter. Lokaliserngsanalyserna har gjorts per landsting. Beräkningarna av vägavstånd baseras ett detaljerat vägnät. Rutor ligger inom 40 som km från fiktivt utlagt bassjukhus exkluderas från beräkningarna. Som möjlig ort for lokalisering av ambulansstationer har angivits tätorter med minst 200 invånare. Fiktiva ambulanscentraler läggs ut i tätorter som får minst 1 500 invånare inom 50 km vägavstånd. För att undvika dubbelräkning av underlag används en närhetsfaktor om 0,8. För varje fiktivt utlagd enhet redovisas ort/ruta till vilken den lokaliserats samt antal personer som hänförts till respektive enhet, varje befolkad ruta hänförs till den fiktiva enhet som ligger närmast..

3.3.2 Beräkning merkostnader

av

Utifrån uppgifter kostnader för personal, lokaler och fordon for om ambulansstationer i egen regi samt kostnader för entreprenader i Västernorrland, har den fasta årskostnaden för att driva en dygnet runt bemannad bilsstation beräknats till 2 miljoner kr. Merkostnaden för enheter med befolkningsunderlag understigande 10 000 invånare beräknas enligt nedanstående tabell.

56 Bilaga5

Tabell 3.3 Beräknad merkostnad för l-bils ambulansstationer med litet befolkningsunderlag Befolknings- Kostnad per Merkostna7f

3.4 Sjukresor

Landstingen och de landstingsfria kommunerna har det ekonomiska ansvaret för sjukresor. I de glesare bebyggda delarna landet är kostav naderna per invånare för sjukresor väsentligt högre än genomsnittet. l Skåne ligger kostnaden kring 80 kr/invånare och i Västerbotten och Norrbotten över 250 kr/invånare. Landstingsförbundet har enkät till samtliga landsting genom en samlat och sammanställt kostnadsdata for sjukresor 1996 Sjukresor 1996/97, Lf 265/96. Uppgifterna omfattar såväl kostnader för sjukreseersättningar till patienter beställningscentraler och andra åtgärder som for att dirigera sjukresorna. Beräkningarna av landstingens standardkostnader för sjukresor baseras på en regressionsmodell. Som beroende faktor används de kostnadsdata Landstingsförbundet sammanställt. Ett antal oberoende variabler som speglar bebyggelsestrukturen har testats, liksom några mått som återspeglar skillnader i åldersstruktur och vårdbehov. De olika måtten bebyggelsestruktur, som lokalt och regionalt befolkningsunderlag, andel av befolkningen som bor i större tätorter över 20 000 invånare samt ett mått invånardistansen i landstinget ger en relativt hög forklaringsgrad. De använda indikatorerna åldersstruktur och ohälsa bidrog endast marginellt till att öka förklaringsgraden. Den indikator som ger högst förklaringsgrad är den sk invånardistansen. Detta mått anger det genomsnittliga geografiska avståndet mellan de boende i ett landsting om man fördelar befolkningen helt

Bilaga5 57

jämt över landstingets yta. Med hänsyn till den sneda fördelningen av befolkningstätheten liksom den stora variationen i täthet mellan landstingen, har indikator valts roten invånardistansen. Förklaringssom ur graden blir då ytterligare något högre justerat R2 0,64. Om till man detta fogar förklarande faktorer indikerar skillnader i ohälsa och som åldersstruktur ökar förklaringsvärdet någon procent, men endast måttet på invånardistans blir signifikant. Skattas landstingens kostnader for sjukresor med hjälp av invånardistansen enligt ovan erhålls en fördelning for enskilda landsting som mycket nära ansluter till de kostnader landstingen redovisade i sina enkätsvar. De standardkostnader beräknats med regressionsmodellen, med som roten invånardistansen som oberoende faktor redovisas i nedanståav ende diagram.

Figur 3.9 landstingens kostnader för sjukresor 1996 enligt Landstings-

förbundets enkät samt beräknade standardkostnader kronor per

invånare

Norrbotten Jämtland Västerbotten Dalarna Västernorrland Gävleborg värmland Gotland Kronoberg Kalmar Jönköping Örebro Östergötland Uppsala Västmanland Sörmland Halland Blekinge Västra Götaland Skåne Stockholm

150W

0 50 100 250 3 Enligt enkät E Beräknad standardkostnad

58 Bilaga 6

Bilaga

6 Individ och familjeomsorg

1 Inledning

Nuvarande utformning utjämningsmodellen for individ- och familav

jeomsorg överensstämmer med Strukturkostnadsutredningens SOU

1993:53 och Statsbidragsberedningens SOU 1994: 144 förslag. Den nuvarande utjämningsmodellen skapades med hjälp multipel av regressionsanalys på 1991 års nettokostnader för individ- och familjeomsorg och ett antal variabler indikatorer på olikheter i sociala som förhållanden. Standardkostnaden per kommun bestäms variablerna: av

oandel ensamstående kvinnor med barn mellan 0 och 15 år oett täthetsindex oandel finska medborgare oandel utomnordiska medborgare oandel flyttande personer över församlingsgräns i åldern 18-39 år om andelen överstiger 2 procent.

Standardkostnaden per kommun beräknas årligen. För de tre sistnämnda variablerna inhämtas statistik årligen medan de två första ny bygger äldre data från 1990 års Folk- och bostadsräkning. De ingå-

ende variablernas vikter koefficienter skattades på 1991 års kostnader

och har därefter legat fast. De stora kostnadsökningarna för kommunernas individ- och familjeomsorg inträffat under 1990-talet har

som medfört att de standardkostnader erhålls i modellen måste räknas som upp for att komma i nivå med den faktiska kostnadsutvecklingen i riket

Bilaga 6 59

för de följande åren. Denna uppräkningsfaktor har successivt fått höjas och är i 1998 års kostnadsutjämning drygt 66 procent. I 1998 års kostnadsutjämning omfördelas ca 4,4 miljarder kronor, varav ca 75 procent går till de tre storstäderna och resten till kommuner i grupperna förortskommuner och större städer. I uppföljnings- och utvecklingsarbetet har utredningen biträtts av Statskontoret och av en referensgrupp bestående av tjänstemän från kommuner, regeringskansliet och statliga myndigheter. Statskontoret har dels genomfört ett uppföljnings- och utvecklingsarbete med utgångspunkt från data för perioden 1992-1995, vilket slutrapporterades i mars 1997. Där redovisades alternativa modeller till nuvarande utjämningsmodell för individ- och familjeomsorg. Därefter har Statskontoret haft uppdraget att analysera de alternativa modellerna och nuvarande utjämningsmodell med data avseende år 1996.

1.1 Resultat

av uppföljningsarbetet

Den nuvarande utjämningsmodellen för individ- och familjeomsorg gav ursprungligen en förhållandevis hög förklaringsgrad till de kostnadsskillnader som fanns mellan kommunerna år 1991. På kommungruppsnivå var överensstämmelsen mellan beräknade standardkostnader och redovisade kostnader relativt god. För en del kommuner var dock skillnaden mellan redovisad och i modellen beräknad kostnad redan inledningsvis relativt stor. Jämförelser mellan beräknade standardkostnader och de redovisade kostnaderna visar att avvikelserna har ökat betydligt under de därpå följande åren. l stor utsträckning har de ökande avvikelserna uppstått

som en effekt av den allt större uppräkning som fått göras för att uppnå

den faktiska kostnadsnivån riksnivå. Att automatiskt räkna upp standardkostnadema kan vara en tillfredsställande lösning under förutsättning att de faktiska kostnaderna kommunnivå utvecklas ett likartat sätt sedan utjämningsmodellen börjat tillämpas. I förhållande till de nettokostnader för 1991 som beräknades av Strukturkostnadsutredningen har grupperna storstäder fram till och med år 1996 haft en kostnadsökning procentuellt ligger under den gesom nomsnittliga utvecklingen i riket, trots en kraftig kostnadsökning mellan 1995 och 1996. Även förortskommuner har under den gruppen nämnda perioden haft en kostnadsökning under genomsnittet medan övriga kommungrupper haft en procentuell kostnadsökning över riksgenomsnittet. Störst procentuell ökning har landsbygds- och glesbygdskommuner haft. Jämförelser av nettokostnadsutvecklingen under perioden från 1991 är dock osäker och försvåras av att specialdestine-

60 Bilaga 6

rade statsbidragen avvecklats och att redovisningen i räkenskapssammandraget förändrats från och med 1995. Från detta år ingår inte längre kostnader och intäkter för flyktingmottagande i verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg.

Tabell 1.1 Beräknade standardkostnader med nuvarande modell för 1998 samt redovisade kostnader 1996. Vägda genomsnitt för kom-

mungrupper i kronor invånare. Redovisade kostnader minskade

per med drygt tre procent för jämförbarhet Redovisad Beräknad Skillnad mellan

Storstädernas och förorternas beräknade standardkostnader för 1998 överstiger de redovisade kostnaderna för 1996. För övriga kommungrupper överstiger de redovisade kostnaderna de beräknade standardkostnadema. Den minsta negativa avvikelsen har större gruppen

städer. Landsbygds- och glesbygdskommuner har de största negativa

avvikelserna. Det bör dock påpekas att det finns betydande skillnader mellan kommuner i och kommungrupp. Exempelvis är Göen samma teborgs redovisade kostnader högre än den beräknade standardkostnaden. 1 gruppen förortskommuner finns mycket stora skillnader i beräknade standardkostnader. En slutsats av uppföljningen är, att utjämningsmodellen för individoch familjeomsorg i sin nuvarande tillämpning bör förändras. Den minst omfattande förändringen vore att behålla de nuvarande varariab-

lema, men att deras vikter koefficienter skattades om utifrån aktuella-

re kostnadsdata. Resultatet på kommungruppsnivå sådan uppdaav en tering av nuvarande utjämningsmodell med utgångspunkt från 1996 års redovisade kostnader framgår av tabell 1.2.

Bilaga6 61

Tabell 1.2 Beräknade standardkostnader med nuvarande modell uppdaterad, förändring jämfört med nuvarande utjämning samt skillnad mellan beräknade standardkostnader och redovisade kostnader 1996. Vägda genomsnitt för kommungrupper i kronor invåper

Redovisade kostnader minskade med drygt tre procent för

nare. jämförbarhet

Nuvarande modell Förändring mot Skillnad mellan kostnad

Genom uppdatering utifrån 1996 års kostnadsstruktur skulle en en omfördelning ske från storstäder och förorter till övriga kommungrup- Den största ökningen i kronor per invånare skulle tillfalla glesper. bygds- och landsbygdskommuner, dvs de två kommungrupper som i den nuvarande utjämningen får sämst täckning för sina kostnader. På kommungruppsnivå blir skillnaderna mellan beräknade standardkostnader och redovisade kostnader betydligt mindre, jämfört med utfallet

nuvarande utjämning. Genom uppdatering erhålls betydande

av en en anpassning till den faktiska kostnadsstrukturen, men den leder samtidigt till betydande förändring i utfallet för vissa kommuner. Fortfarande gäller dock att skillnaderna mellan kommunerna inom en grupp kan betydande. För del kommuner skulle en uppdatering innebära vara en relativt stora förändringar i den beräknade standardkostnaden. En effekt skulle uppkomma är att några kommuner med höga eller mycket som höga kostnader inte får ersatta fullt ut i den nuvarande utjämsom man ningsmodellen får ett ännu sämre utfall vid en uppdatering. Med uppdatering den nuvarande utjämningsmodellen med en av kostnadsdata från år 1996 förklaras 62 procent kostnadsskillnaderna, av vilket betydligt lägre nivå den ursprungliga modellen med är en än kostnadsdata från år 1991. Denna nivå uppnås även vid en uppdatering med kostnadsdata från år 1995.

62 Bilagaö

En slutsats är att det har blivit svårare att i utjämningsmodell en fånga hur den faktiska kostnadsstrukturen ut, eftersom de redoviser sade kostnaderna för enskilda kommuner visar stora förändringar från det ena året till det andra. Detta kan ha flera förklaringar där en sannolikt är att det idag finns fler orsaker till kostnadsskillnader än när utjämningssystemet infördes. l nuvarande modell står variabeln ensamboende kvinnor i genomsnitt för två tredjedelar och täthetsfaktorn för 8 procent av den totala standardkostnaden. Av variablerna uppdatesom ras med nya data årligen är det endast utomnordiska medborgare som har någon betydande påverkan den beräknade standardkostnaden. Sammantaget betyder detta att standardkostnaden i nuvarande modell i hög grad bestäms av variabler inte uppdateras årligen. För storstäsom derna har täthetsfaktorn stor betydelse för standardkostnaden. Vid test av de ingående variablernas relevans för enskilda år har det framkommit att vissa variabler fallit utanför ställda statistiska krav. För år 1996 gäller detta variabeln finska medborgare. För år 1993 det variabeln var flyttande som föll utanför Att variabler faller utanför de statisramen. tiska kraven tyder att de inte bör ingå i utjämningsmodell. en

En annan förklaring kan kostnadsredovisningen, där omlägg-

vara ningen av räkenskapssammandraget från år 1995 och problem med periodiseringen främst i samband med det omfattande flyktingmottagandet, påverkar resultaten. Från år 1995 ingår inte flyktingmottagandet i verksamhetsområdet individ- och familjeomsorg. Kostnader och statsbidragsintäkter för flyktingmottagandet redovisas sannolikt efter olika principer i en del kommuner. En uppdatering modellen med de av genomsnittliga kostnaderna för två eller tre år högre förklaringsger en grad än när utgår från ett enda år. man

1.2 Alternativa

utjämningsmodeller

Statskontorets modellfirslag

Statskontoret har på uppdragsbasis bistått utredningen i uppföljnings-

och utvecklingsarbetet vad gäller kostnadsutjämningen inom individoch familjeomsorg. Vid konstruktion variabler har främst soci-

av nya

albidragsforskning legat till grund. Efter att ett stort antal variabler tes-

tats valde Statskontoret ut följande variabler:

oEnsamstående kvinnor i åldern 18-44 år med barn MBK1844

Bilaga 6 63

oEnsamstående män i åldern 18-44 år utan barn UBM1844 oUtrikes födda flyktingar och nära anhöriga som vistats i landet 3-9 år samt övriga utrikes födda från länder utanför Norden och EU som vistats i Sverige 0-19 år FL39IN019

oUtrikes födda flyktingar och nära anhöriga som vistats i landet 3-9

år FL3-9 -Arbetssökande kategori l1 och 12 utan ersättning från A-kassa

eller KAS Kl 1 12EE

Samtliga variabler kan uppdateras årligen.

Utifrån dessa variabler har tre alternativa utjämningsmodeller formulerats. I forsättningen benämns Statskontorets modeller för altemativmodeller. De ingående variablerna framgår av tabell 1.4. Vidare har en modell prövats som utgår från den nuvarande med vissa justeringar. Den justerade modellen innehåller ensamstående kvinnor med barn 0- 15 år och andel utomnordiska medborgare från nuvarande modell samt variabeln arbetssökande som finns med i de tre alternativa modellerna. Tabell 1.3 Förklaringsgrader R2 justerat i procent 1991-1996 för olika modeller Modell 1991 1992 1993 1994 1993/94/95 1996 1995/96 Nuvarande 75 65 67 62 70 62 65 uppdaterad Nuvarande 66 66 63 71 61 66 justerad

De tre alternativmodellerna, som Statskontoret arbetat fram, gav för åren 1993, 1994 och 1995 en högre förklaring till kostnadsstrukturen än en uppdatering av nuvarande utjämningsmodell. Förklaringsgraden för nuvarande modell justerad ger likartad förklaringsgrad som den nuvarande uppdaterad. För år 1996 sjunker dock förklaringsgraden hos de alternativa modellerna märkbart och ligger på samma nivå eller endast något över en uppdaterad modell. För genomsnitt av två eller tre år blir förklaringsgraden högre. Det har sannolikt till del att göra med att de en periodiseringsproblem vad gäller kostnadsredovisningen på enskilda år jämnas ut vid beräkningar på genomsnitt av år.

3 18-6302

64 Bilaga 6

Ytterligare analyser

För att pröva ytterligare variabler som indikerar höga sociala kostom nader kan öka förklaringsgraden har flera nya variabler tagits fram och prövats tillsammans med de som ingår i nuvarande modell och de som ingår i de nämnda alternativmodellema. Det gäller variabler som beskriver inkomststrukturen, boendestrukturen samt olika mått på täthet. Samtliga variabler har analyserats mot 1996 års redovisade nettokostnader för individ- och familjeomsorg i en så kallad stegvis regression. Vid en tillämpning av denna metod väljs variabeln med högst kor-

relation samvariation mot nettokostnaderna ut i första steget. I nästa

steg väljs den variabeln tillför förklaringsgraden mest. Därefter som väljer analysprogrammet i tur och ordning ut de variabler som tillför modellen högst förklaringsgrad till dess de använda variablema inte

förmår ge högre förklaringsgrad. De utvalda variablema uppfyller

samtidigt de statistiska krav som ställts och samtliga variabler är klart signifikanta pâ 95 procents nivå. I tabell 1.4 redovisas i vilken ordning analysmodellen väljer ut de förklarande variablema. som Tabell 1.4 Rangordning vid stegvis val av förklarande variabler

Rangordning Variabel 1 Arbetssökande utan ersättning 2 Ensamstående kvinnor med barn 0-15 år. Denna variabel faller senare bort och ersätts av Ensamstående kvinnor 18-44 år med barn och ingår således inte i den slutliga analysmodellen Roten ur tätortsbefolkningen Andel män 25-64 år med årsinkomst under 140000 kronor Flyktingar och anhöriga samt övriga utrikes födda Ensamståendekvinnor 18-44 år med barn

Som första variabel i en sådan analys väljs således den i alternativmodellerna föreslagna arbetslöshetsvariabeln ut. Den förklarar ensam nästan hälften kostnadsskillnaderna. Därefter kommer den i nuvaav rande modell ingående ensamstående kvinnor med barn. Denna variabel ersätts dock i ett senare steg med en liknande variabeln, ensamstående kvinnor l8-44 år med barn. Fördelen med den senare variabeln är att den är möjlig att uppdatera årligen till skillnad från den nuvarande. Som tredje variabel kommer ett täthetsmått, roten tätortsbefolkningur en. Sedan följer ett inkomstmått som mäter andelen män i åldern 25-64 år med låg eller ingen inkomst. En årsinkomst under 140 000 kronor förefaller således vara den inkomstgräns som fungerar bäst. Som sista variabel kommer alternativmodellemas flykting- och invandrarvariabel.

Bilaga6 65

Denna modell med 5 variabler förklarar 68 procent av de redovisade kostnadsskillnaderna för år 1996. Som jämförelse kan nämnas att en uppdatering av nuvarande modell förklarar 62 procent och de tre alternativmodellerna förklarar mellan 62 och 64 procent. Med 1996 års variabelvärden och 1997 års redovisade kostnader förklarar den utvalda modellen över 69 procent av de redovisade kostnadsskillnaderna. Analysprogrammet har följaktligen valt en variabelkombination som motsvarar alternativmodell 2 kompletterat med ett mått inkomststrukturen och täthetsmâttet roten ur tätortsbefolkningen. Att komplettera de alternativa utjämningsmodellerna med ett mått på inkomststrukturen och ett täthetsmått ökar således modellernas forklaringsgrad. Om täthetsmåttet tätortsfolkmängden utesluts, väljs i analyroten ur sen ett annat täthetsmått, roten ur befolkningen, medan övriga variabler kvarstår. Utesluts även detta täthetsmått analysen tillkommer något ur annat täthetsmått. Om inget täthetsmått tillåts ingå i analysen sänks förklaringsgraden. Detta bör tolkas som att det behövs ett täthetsmått i utjämningsmodellen for att uppnå en relativt hög förklaringsgrad. Nuvarande täthetsmått har dock i uppföljningen visat sig ha en alltför stor spridning. Samma förhållande gäller i viss mån befolkningen eller om tätortsbefolkningen används som täthetsmått. Om däremot roten ur befolkningen eller tätortsbefolkningen används som täthetsmått minskar spridningen mellan kommunerna avsevärt.

Tabell 1.5 Ingående variabler samt förklaringsgrader R2 justerat

1996 för några alternativa utjämningsmodeller.

Variabel Nuvarande Alt l Alt 2 Alt 3 Alt 2 plus uppdaterad Ink o Tät Arbetssökande utan ersättning X X X X Roten ur tätortsbefolkningen X Andel män 25-64 år med årsinkomst X under 140000 kronor Flyktingar och anhöriga samt övriga X X X utrikes födda Ensamståendekvinnor 18-44 år med X X X X barn Ensamstående män 18-44 år utan X barn Flyktingar och anhöriga X R2, justerat 62 64 63 62 68

Täthetsmåtten har även testats när storstäderna uteslutits ur analysen och även då funnits klara de statistiska krav som ställs. Exklude-

66 Bilaga 6

ras storstäderna sjunker visserligen förklaringsgraden i modellen, men utfallet för enskilda kommuner påverkas endast marginellt. Sammanfattningsvis väljer det använda analysprogrammet ut de i alternativmodellerna föreslagna variablerna och inte de variabler som ingår i nuvarande utjämningsmodell. Däremot väljs som tredje variabel ett täthetsmått och alltid ett mått inkomststrukturen. Ingen de boav endestrukturmått testats har kommit med i analysen trots att varisom ablernas korrelationer med FO-kostnaderna är relativt höga. Slutsatsen är att det är möjligt att uppnå bättre utjämningsmodell, en jämfört med en uppdatering av den nuvarande modellen, om man kompletterar de framtagna alternativmodellerna med variabel en av en som beskriver inkomststrukturen och ett täthetsmått. För flertalet kommuner skulle uppdatering nuvarande modell en av ge en bättre överensstämmelse mellan ersättning och redovisade kostnader än vad den nuvarande tillämpningen modellen Den av ger. genomsnittliga avvikelsen mellan kostnad och beräknad standardkostnad per kommungrupp blir relativt liten. Den relativt låga förklaringsggraden indikerar dock att spridningen inom kommungrupperna är större än i en modell som utgår från variabler. nya I en ny modell bör ensamstående kvinnor med barn, utrikes födda flyktingar och nära anhöriga samt övriga invandrare utanför Norden och EU, arbetslösa utan ersättning, andel män med låg inkomst samt ett täthetsmått ingå. Nuvarande täthetsmått har dock en alltför stor spridning och bör ersättas med ett täthetsmått med betydligt mindre spridning. De testade täthetsmåtten uppfyller de statistiska kraven och som samtidigt ger en relativt hög förklaringsgrad är roten tätortsbefolkur ningen och roten ur befolkningen. Samtliga variabler i sådan modell en kan, med undantag tätortsbefolkningen, uppdateras årligen. av De i den föreslagna modellen ingående variablernas koefficienter vid beräkningen av standardkostnaden för respektive kommun har fastställts utifrån en regressionsberäkning med 1996 års redovisade kostnader för individ- och familjeomsorg.

Standardkostnaden-5 5 7,9+86,lFL39IN019+518,2K1 1 12EE+ 523,9MBK1 844+2, 13 Rottätbef+4,69Inkind140.

Bilaga 6 67

1.3 Utfallet i med

kostnadsutjämningen

alternativa modeller

Alternativa modeller ger betydande förändringar i förhållande till utfallet av nuvarande kostnadsutjämning. Det skulle även bli resultatet av en uppdatering av den nuvarande utjämningsmodellen. I figur 1.1 jämförs de beräknade standardkostnadema enligt nuvarande modell och några altemativmodeller med de redovisade kostnadema. Här framgår att nuvarande modell avviker från de redovisade kostnaderna för flertalet kommungrupper.

Figur 1.1 Redovisad kostnad och beräknad standardkostnad år 1996 enligt olika utjämningsmodeller. Vägda genomsnitt för komi kronor invånare. mungrupper per

5000 I Nuvarande uppdaterad 4500 lJAlternativ 1 D Alternativ 2 4000 Alternativ 3 i l IAlt 2+ lnk Tät o 3500 I Nuvarande utjämning

En uppdatering av nuvarande modell eller det av utredningen vida-

reutvecklade alternativ 2 är de som på kommungruppsnivå bäst över-

ensstämmer med de redovisade kostnaderna. Altemativmodellema l-3

ger viss över- respektive underkompensation på kommungruppsnivå.

Det är i första hand storstädernas kostnader som underskattas I figur 1.2 jämförs skillnaderna mellan tillägg respektive avdrag i olika utjämningsaltemativ med de avvikande kostnaderna. De två första staplarna i diagrammet motsvaras de värden som anges i den sista av kolumnen i tabellerna 1.1 respektive 1.2.

68 Bilaga 6

Figur 1.2 Skillnad mellan redovisad kostnad och beräknad standardkostnad år 1996 enligt olika utjämningsmodeller. Vägda genomsnitt för kommungrupper i kronor invånare. per

60D

Förorler Större dels:städ städer viGO

400 n Nuvuppdal -600 -r wwww wwwwwwwwww :m: 3 i nAn1 UAH 2 49° Alt 2 Ink Tål o l

Av figur 1.3 framgår att antalet kommuner med större avvikelser mellan beräknade standardkostnader och redovisade kostnader minskar i det av utredningen vidareutvecklade alternativ 2 ijämförelse med nuvarande utjämning andra redovisade utjämningsalternativ.

Bilaga 6 69

Figur 1.3 Antal kommuner efter avvikelsen i kronor invånare per mellan redovisad kostnader och beräknad standardkostnad år 1996 enligt olika utjämningsmodeller.

150 n 140 . r i i - m- T 120

100 n z i z - W "th" a, i230ö"" 30 n-250-499 ,, c , , , n -249-249 1 2 0250499 60 Wi i n i i NV v g y .L593 40 - . - - r ; av v

20 i - - - -

0 Nuvarande Nuv Alt1 Alt 2 Alt 3 Alt2 Ink + uppdat oTåt

1.4 Kostnader för

sysselsättningsbefrämjande åtgärder

Statskontoret har även gjort beräkningar där kostnaderna for sysselsättningsbefrämjande åtgärder adderats till kostnaderna for individ- och familjeomsorg. Avsikten är att undersöka om detta kostnadsbegrepp bättre förklaras av de utvalda variablerna än enbart av kostnaderna för individ- och familjeomsorg. Resultatet visar entydigt, både för nuvarande och en alternativ modell, att kostnadsbegreppet enbart med individ- och familjeomsorgskostnader fungerar bättre än ett kostnadsbegrepp där även de sysselsättningsbefrämjande åtgärderna ingår. Förklaringsgraden blir klart högre, 10 procentenheter, för såväl den nuvarande som for den alca ternativa modellen.

70 Bilaga 6

1.5 Beskrivning av variabler

Ensamstående kvinnor 18-44 år med barn MBKl844

Variabeln är tillgänglig årligen till skillnad från motsvarande variabel i nuvarande modell. Ett problem är del sambor med barn inte att en som är gemensamma räknas som ensamstående. Fördelen är att använda årliga data istället för gamla data från 1990 års Folk- och bostadsräkning.

Invandrarvariablerna FL39IN019, FL39

l nuvarande modell används medborgarbegreppet i invandrarvariabeln. I alternativmodellerna används begreppet utrikes födda vilket innebär att invandrare som fått svenskt medborgarskap medräknas. En skillnad mot nuvarande modell är också att vistelsetider beaktas. För flyktingar har avgränsningen 3-9 år gjorts mot bakgrund att staten betalar av

introduktionsbidrag som ska täcka kommunens kostnader i 3,5 år. I den

nuvarande modellen ingår flyktingarna i variabeln utomnordiska medborgare, vilket medför att kommuner förutom kompensation från staten får kompensation via utjämningssystemet. För invandrare inte är som flyktingar eller nära anhöriga har snävare geografisk avgränsning en gjorts genom att invandrare från Norden och EU borträknats. Vistelsetiden har avgränsats till 0-19 år för att den stora arbetskraftsinvandring som skedde på 1970-talet och tidigare inte ska medräknas.

Arbetssökande kategori ll och 12 utan ersättning från A-kassa

eller KAS K1112EE

Arbetslöshetsnivån påverkar socialbidragskostnaderna, det är inte men uppenbart vilket arbetslöshetsmått bör väljas. Ett antal definitioner som har testats med uppdelning på olika sökkategorier. Den valda variabeln omfattar arbetssökandekategorierna ll och 12 i alla åldrar inte som erhåller ersättning från a-kassa eller KAS. Arbetssökandekategorierna ll och 12 omfattar öppet arbetslösa respektive de i behov vägledav ning.

Bilaga 7 71

7 Bilaga

Modell för

gles bebyggelsestruktur

l Inledning

I glesbygd och geografiska områden med långa avstånd och svagt befolkningsunderlag blir det dyrare for kommuner och landsting att driva olika typer verksamhet. Långa resvägar innebär merkostnader för av Skolskjutsar, patienters sjukresor och den egna personalens resor etc. Inom grundskolan och primärvården är det rimligt att organisera och lokalisera skolor, mottagningar och vårdcentraler så att resorna inte blir alltför långa vilket kan leda till att verksamheten måste drivas även om befolkningsunderlaget blir for litet. Motsvarande resonemang gäller även verksamheter med mer regionala upptagningsområden som gym-

nasieskolan och sjukhusvården.

För att beräkna denna typ av strukturellt betingade merkostnader har utredningen arbetat med modeller för att beskriva förutsättningarna att organisera och lokalisera skilda typer verksamhet utifrån befolkav ningens faktiska bosättningsmönster, utan att beakta hur de enskilda kommunerna eller landstingen faktiskt valt att organisera sin verksamhet. Med hjälp modeller for lokaliseringsanalyser, baserade på olika av kvalitetskriterier, har utredningen fiktivt lokaliserat ut skolenheter, vårdcentraler, sjukhus etc. utifrån befolkningens bosättningsmönster, varefter reskostnader och merkostnader för små enheter beräknats.

Nuvarande utjämningssystem innehåller sådana beräkningar for

grundskolan, där kostnader för Skolskjutsar och merkostnader för skolor med få elever beräknas, liksom merkostnader för personalens resor inom äldreomsorgens hemtjänst i glesbygd. Det faktiska bosättningsmönstret används underlag vid utjämningen för svagt befolkäven som ningsunderlag och for hälso- och sjukvård i gles bebyggelse.

72 Bilaga 7

För att aktualisera och utveckla de modeller används i som nuvarande utjämningssystem har utredningen nära samarbetat med Glesbygdsverket GBV. Inom GBV har Gunilla Eriksson för aktualiseansvarat ring av underlag samt utveckling och testning modellen, bearbetav ningarna har gjorts Håkan Axelsson. Metria har anlitats konsult av som för själva modellutvecklingen.

Modellen har utvecklats så att beräkningarna ska kunna baseras på

faktiskt vägavstånd i stället för fågelvägsavstånd, också så att men modellen ska kunna användas generellt för lokaliserings- och underlagsberäkningar inom skilda verksamhetsområden. I utredningens förslag har således även merkostnader beroende på gles bebyggelsestruktur inom gymnasieskolan och differentierade kostnader för sjukhusvård, primärvård och ambulansverksamhet kunnat beräknas. GBV har utfört de modelltekniska beräkningarna befolkningsunav derlag, möjlig lokalisering utbudspunkter, upptagningsområden, beav

folkningsunderlag, resavstånd mm för de skilda verksamhetsområdena. Kriterier för dessa beräkningar har formulerats utredningen

av som

också, utifrån GBVs modellkörningar, svarat för kostnadsberäkningar-

na. GBV har åtagit sig att förvalta den utvecklade modellen och underlagsdata befolkning på ett sådant sätt att beräkningar enkelt om mm nya kan göras med aktualiserat underlag. Detta är viktigt då utredningen föreslår att underlaget för utjämningssystemet vad gäller bebyggelsestrukturen skall aktualiseras med några års mellanrum.

2 Underlagsdata

SCB har levererat statistik befolkningens bosättningsmönster, där om antal boende i skilda åldersklasser redovisas för rutor 1 1 kiloom x meter. Statistiken avser 1995-12-31 och täcker hela landet. Vid analyserna har faktiskt vägavstånd beräknats. För verksamheter med upptagningsområden täcker Hera kommuner eller län, t.ex. som gymnasieskolan och sjukhus, har det allmänna vägnätet använts GSD Röda Kartan. För verksamheter med lokala upptagningsområden mer som grundskolan och hemtjänsten har detta vägnät kompletterats med

det enskilda vägnätet exklusive skogsbilvägarGSD Röda Kartan.

Bilaga 7 73

3 Modellens uppbyggnad

Vid utvecklingen modellen har generell och flexibel uppbyggnad

av en eftersträvats, så den skall kunna användas för analyser vitt skilda av verksamhetsområden och också byggas ut för ytterligare analyser. Modellen körs med ett enkelt menystyrt tillsammans med Maplnprogram fo. Som förutsättningar för de skilda lokaliseringsanalyserna bestäms ett antal kriterier enligt följande. På vilken geografisk nivå skall lokaliseringsanalysen göras, inom 0 varje kommun för sig, inom de skilda länen eller för hela riket en

gång. När det gäller grundskolan och äldreomsorgen är det naturligt begränsa det geografiska området till kommunnivå, för pri-

att men märvård och ambulansverksamhet har analysen gjorts på landstingsnivå. Gymnasieskolor och sjukhus har ofta naturliga upptagningsområden sträcker sig över länsgränserna. De har också analyserats som utan någon geografisk uppdelning av Sverige. Vilka kriterier ska möjliga lokaliseringspunkter uppfylla Ska de lig- 0 i ruta ligger vid väg, ska rutan befolkad, ska endast en ga en som vara central i varje tätort viss storlek kunna komma i fråga etc. ruta av Detta varierar mellan skilda verksamheter. För låg-och mellanstadieskolan att rutan skall ligga vid väg och vara bebodd av minst ett anges

skolbarn. Som möjliga lokaliseringspunkter för vårdcentraler och am-

bulansstationer har kriteriet satt till tätoter med minst 200 invånare,

För gymnasieskolor huvudorterna i kommunerna.

OI vissa fall kan det befogat att precisera kriterierna för lokalisevara ring den första utbudspunkten ett annat sätt än de följande fiktiav lokaliseringama. För låg-och mellanstadieskolor lokaliseras alltid va den första skolenheten centralt i varje kommuns största tätort. oVilken del befolkningen utgör underlag för verksamheten, t.ex. av barn 7 till 12 år eller ålderspensionärer 80 år och äldre. Vilket är det minsta befolkningsunderlag för verksamheten För låg- 0 och mellanstadieelever har ett lägsta elevunderlag satts till sju elever 7 till 12 år, för högstadiet 20 elever, för vårcentral 1 500 personer en och för ett sjukhus 25 000 personer.

oHur långt ut ska det primära upptagningsområden sträcka sig Avståndet vägavstånd räknat från möjliga lokaliseringspunk-

anges som

74 Bilaga 7

ter. Detta kan variera kraftigt mellan skilda verksamheter, från några kilometer till 12 mil för sjukhus i Sverige. norra 0 Hur långt ut ska närzonen sträcka sig från fiktivt lokaliserad enhet. en För skolor och andra kommunala verksamheter är det inte rimligt att

befolkningen i en viss ruta räknas i underlaget för flera skolor. För

att beakta detta används en s.k.. närhetsfaktor, hur långt ut som anger

närzonen kring en lokaliseringspunkt skall sträcka sig. Befolkningen

inom närzonen hänförs uteslutande till sin egen ut-

buds/samlingspunkt. Valet av närhetsfaktor bestämmer därigenom

också minsta tillåtna avstånd mellan de utbudspunkter modellen som skall lokalisera ut. Såväl upptagningsområdets utsträckning val som av närhetsfaktor måste till den typ verksamhet anpassas av som analyseras. Efter det att dessa kriterier angivits bearbetar modellen informatio-

nen om möjliga lokaliseringspunkter och avstånd till befolkade rutor

inom angivet avstånd för upptagningsområdet. Bearbetningen görs per kommun eller län etc. enligt de kriterier i per som angavs steg Först

väljs den de möjliga lokaliseringspunkterna har det

av ut som största

befolkningsunderlaget i sitt upptagningsområde. De rutor ligger

som inom dennas närhetszon hänförs till den valda punkter och undantags från den fortsatta utsökningen. Därefter görs bearbetningen om så att

lokaliseringspunkten med näst störst befolkningsunderlag räknats fram,

rutorna inom dennas närhetszon exkluderas också i den fortsatta beräkningen som fortsätter till dess inga ytterligare samlingspunkter återstår

som uppfyller angivet kriterium för lägsta befolkningsunderlag.

Alla befolkade rutor hänförs till närmaste selekterad lokaliseringspunkt, eller fiktivt lokaliserad serviceenhet. Det gäller även sådan rutor som ligger på större avstånd än vad angivet kriterium för som som upptagningsområdets utsträckning. Med detta underlag kan befolk-

ningsunderlaget för varje fiktivt lokaliserad enhet beräknas, eventuellt uppdelat på avståndszoner eller för skolskjutsar för låg-och mel-

som lanstadieelever, elevkilometer för elever bor summa som mer än tre kilometer från den fiktiva skolan. För högstadiebarnen är motsvarande avstånd fyra kilometer och för gymnasieeleverna kilometer. sex

Bilaga 7 75

för

4 Underlag kostnadsberäkningar

Utifrån de modellen beräknade värdena för antal fiktivt lokaliserade av enheter, befolkningsunderlaget for och dessa samt skilda tyvar en av avståndsberäkningar, kan merkostnader för enheter med litet per av underlag, kostnader För etc. beräknas. De kriterier for den geograresor fiska lokaliseringsanalysen utredningen valt for skilda verksamsom hetsområden hur kostnadsberäkningarna gjorts redovisas för resamt spektive verksamhet i huvudtext eller bilaga.

76 Bilaga8

l3ilaga

Aldre- och

handikappomsorg

1 Inledning

Utjämningssystemet for äldre-och handikappomsorgen består fyra

av olika delar. Den helt dominerande delen fördelas efter normkostnad, en beräknad efter vårdbehov för den äldre

befolkningen i respektive

kommun. Vårdkostnaden har beräknats for skilda med hänsyn grupper till kön, ålder, samboendeforhållanden och

yrkesbakgrund. För varje

delgrupp har därefter normkostnad beräknats. En andra delmodell en avser merkostnader för hemtjänst i glesbygd. Vidare ingår utjämning en till glesbygdskommuner för merkostnader for en högre andel pensionärer som behöver bo institutioner eller särskilt boende. Slutligen får

alla kommuner ett generellt tillägg för färdtjänst och

handikappomsorg.

2 Normkostnader

De normkostnader används i kostnadsutjämningen baseras

som på en

större fältundersökning som gjordes under våren 1994. Fältundersök-

ningen omfattade 10 000 vårdtagare i elva kommuner. Ädelreformen ca hade då varit i kraft sedan 1992 och data över vårdkostnader för lands-

ting respektive kommuner antyder att den

nya ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting i stor hade sig.

satt

Bilaga8 77

Normkostnaderna baseras på de faktiska kostnaderna för vårdtagare omfattades faltundersökningen 1994. Vårdkosti de kommuner som av naden relaterades till vårdtagarens kön, ålder, civilstånd, boendestatus boendeform eventuella hemtjänstinsatser och vårdbehov. och samt

generalisera resultaten fåltundersökningen till genomsnitt

För att av befolkningen i hela riket och samtidigt möjliggöra att inför den äldre

yrkesbakgrund beaktades utnyttjades SCBs undersökning

dividernas Levnadsförhållanden ULF. De i fältundersökningen använda måtten

översattes till ULF- undersökningarnas in-

vårdtyngd/vårdbehov

Utifrån ULF- data har för rikets befolkning 65 år dikatorer på ohälsa.

och äldre uppdelat efter kön, ålder, samboende och yrkesbakgrund

andelen i skilda ohälso-grupper full hälsa, lätt ohälsa,

räknats fram ohälsa och svår ohälsa. På dessa har sedan applicerats de från måttlig

fältundersökningen beräknade vårdkostnaderna. De använda uppgifter-

ohälsa för befolkningen är hämtade från den tematiska fördjupna om undersökningarna gjordes 1988/89. ULFningen av ULF- som undersökningarna omfattar normalt endast till 85 år, men personer upp fördjupningarna hälsa omfattar också åldrarna över 85 de tematiska om år, vilket är viktigt för att beräkna normkostnaden för äldreomsorgen. liknade tematisk fördjupning ULF gjordes också 1996/97. Re- En av sultat från dessa har inte hunnit bli tillgängliga för analys i översynen utjämningssystemet. 1 stället har SCB på uppdrag bearbetat data från av ULF-undersökningama 1994 och 1995 för utredningen, bl annat be-

hur och kvinnor efter ålder och samboende fördelas

lystes män skilda ohälsogrupper.

Fördelning på ohälsogrupper 1994/95 i riket enligt SCBs

Tabell 2.1 undersökningar levnadsförhållanden av

Kvinnor Män Full Lätt Måttlig Svår Full Lätt Måttlig Svår Ålder hälsa ohälsa ohälsa ohälsaTotalt hälsa ohälsa ohälsa ohälsa Totalt samboende Ensamstående 65-69 23,8 37,5 24,4 14,2 100 10,7 32,9 28,7 27,8 100 23,2 38,7 22,0 16,1 100 17,4 57,1 14,9 10,6 100 70-74 75-79 17,9 33,5 25,1 23,5 100 16,8 43,3 22,8 17,1 100 80-84 10,7 29,8 28,2 31,4 100 23,5 27,1 32,1 17,3 100

Sammanboende 65-69 26,5 40,6 24,5 8,4 100 8,0 37,9 22,1 31,9 100 19,9 46,3 21,7 12,0 100 35,7 39,3 16,9 8,1 100 70-74 20,2 39,7 28,1 12,0 100 23,1 43,6 22,5 10,7 100 75-79 80-84 10,7 32,9 28,7 27,8 100 18,1 41,9 23,5 16,5 100

mycket omfattande arbeta lagts fäl- Mot bakgrund av att ett ner 1994 och vårdbehovet/ hälsotillståndet för de skilda tundersökningar att ålderspensionärer inte torde ha förändrats nämnvärt delgrupperna av

78 Bilaga8

sedan dess, har de normkostnader på riksnivân Statsbidragsbered-

som ningen beräknade behållits oförändrade.

2.1 Variablerna i

normkostnadsmatrisema

2.1.1 Samboende

ersatt av civilstånd

Vårdbehov och vårdkostnader ligger väsentligt högre för sammanbo-

ende jämfört med sammanboende. Ett stort problem med variabeln

sammanboende/ensamstående är att denna statistik samlas endast heltäckande för alla kommuner vid

Folk- och bostadsräkningarna

FoB. Den senaste 1990 och statistik från var nästa FoB beräknas inte

finnas tillgänglig förrän tidigast år 2002.

Att ligga kvar med värden

från 1990 stora brister i modellen. ger Variabeln föreslås ersättas av civilstånd, enkelt kan erhållas

som löpande från folkbokföringen.

Relationen civilstånd/samboende i olika ålderskohorter

Ju äldre individerna är desto större överensstämmelse är det mellan

andelen gifta och samboende. För kunna

att ta ställning till att använda

civilstånd i stället för samboende

är det viktigt att klarlägga hur väl be-

greppen överensstämmer i skilda ålderskohorter. Den där civilgrupp stånd och samboende uppvisar störst avvikelse de är samboende som inte är gifta. För att belysa hur andelen sammanboende gifta utveck-

las har data från FoB 1975 tom 1990 ställts l tabellen nedan samman. framgår att andelen sammanboende gifta är högst bland de yngre,

men att varje kohort med undantag för de yngsta grupperna i stort

bibehåller andel över den studerade samma 15- årsperioden. Fram till

år 2005 kommer den åldersgrupp

som var 35 -39 år 1975 att ha uppnått

65 år och andelen sammanboende gifta ligger fortfarande så lågt for

denna att det knappast kan

grupp utgöra något problem förutsatt att det

inte finns systematiska skillnader mellan olika delar landet. av Genom att sammanställa data från FoB 1990 kan man belysa hur

andelen sammanboende gifta i skilda

men ser ut kommuntyper. Av nedanstående tabell framgår andelen

att sammanboende gifta ligger

mycket jämt i de skilda kommuntyperna.

Något förvånande är att an-

delen ligger högst bland glesbygdskommunema

och storstäder med

förortskommuner ligger relativt

lågt. För åldersgrupperna över 65 år är

Bilaga8 79

skillnaderna mellan kommuntyper små. Någon systematisk skevhet mellan olika kommuner torde inte uppkomma utbyte typer av genom av variabeln samboende mot civilstånd. Tabell 2.2 Andelen samboende som är gifta, enl Folk-och bostadsräkningarna 1975-1990 redovisade efter den ålder hade personernas år 1975

- 25 29 21,7 18,6 16,5 10,5 16,9 14,3 13,4 9,3 - 30 34 11,1 10,6 11 8,6 7,6 8,3 9 7,4 - 35 39 6,1 6,9 8,3 6,8 4,7 6 7,3 6,1 - 40 44 4,5 5,5 6,6 5,8 3,7 4,6 5,6 4,7 - 45 49 3,4 4,4 5,1 4,4 3,4 3,9 4 3,6 - 50 54 3,1 3,7 3,9 2,7 2,8 3,3 - 55 59 2,4 2,6 2,4 2 - 60 64 2,1 2 -

Tabell 2.3 Andel samboende och gifta efter kön, ålder och kommuntyp 1990

Ålder Kommuntyp 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-w Kvinnor

Landsbygdskommuner 6,8 5,2 3,5 2,6 1,8 1,0 0,6 0,2 0,1 Glesbygdskommuner 9,7 7,1 5,1 4,1 2,9 2,2 1,2 0,6 0,2 Övriga större kommuner 7,2 5,8 4,2 3,1 2,0 1,1 0,9 0,4 0,3 Övriga mindre kommuner 6,7 5,0 3,4 2,7 1,7 1,0 0,6 0,4 0,1 Män

Övriga större kommuner 7,8 6,4 4,8 3,9 3,0 2,0 1,6 1,2 0,7 Övriga mindre kommuner 7,2 5,4 4,4 3,5 2,2 1,8 1,3 0,7 0,2

80 Bilaga8

Omräkning från samboende till civilstånd

För att räkna om normkostnaderna, som nu är uppdelade efter samboende/ej samboende, till gifta/ej gifta har SCB utifrån data från ULFundersökningarna redovisat hur relationen samboende/civilstånd ser ut 1994/95 i riket. Med hjälp av dessa relationer har omräkningstal från samboende till civilstånd beräknats för varje delgrupp män och kvinnor uppdelade efter ålder, och samboende och yrkesbakgrund. Nedan framgår de nuvarande och omräknade normkostnaderna.

Tabell 2.4 Normkostnad enligt nuvarande uppdelning efter samboen-

de kronor per person

65-74 år 75-8 75-84 år 85-w år Sam- sam- Sam- sam- Sam- sam- Yrkesbakgrund boende boende boende boende boende boende Män facklärda arbetare 3 000 18 500 12 400 56 000 61 800 126 800 Facklärda arbetare 2 900 17 700 11 900 54 200 60 300 124 200 Lägre tjänstemän 2 100 13 600 9 400 44 700 49 500 109 200 Övr tjänstemän 1 200 7 700 5 500 28 400 34 700 89 400 Kvinnor facklärda arbetare 3 200 10 900 21 100 41 900 126 600 117 500 Facklärda arbetare 3 000 10 400 20 400 40 500 122 100 114 900 Lägre tjänstemän 2 200 8 000 16 100 32 800 103 100 99 800 Övr tjänstemän 1 200 4 500 9 500 20 600 71 200 80 700

Tabell 2.5 Normkostnad enligt föreslagen uppdelning efter civilstånd

kronor per person

65-74 75-84 85-w Yrkesbakgrund Gift gift Gift gift Gift gift Män facklärda arbetare 3 266 15 538 13 741 51 310 67 505 124 775 Facklärda arbetare 3 154 14 871 13 201 49 650 65 908 122 209 Lägre tjänstemän 2 297 11 402 10 486 40 903 54 739 107 340 Övr tjänstemän m l 312 6 458 6 204 25 937 39 501 87 696 Kvinnor facklärda arbetare 3 348 10 256 22 163 41 392 125 719 117 722 Facklärda arbetare 3 143 9 781 21 428 40 009 121 403 115 076 Lägre tjänstemän 2 312 7 515 16 954 32 392 102 780 99 881 Övr tjänstemän m 1 264 4 224 10 067 20 329 72 120 80 468

Bilaga8 81

2.1.2 Aktualiserad statistik om yrkesbakgrund

Uppgifter yrke insamlas vid Folk-och bostadsräkningama. Dessa om omfattar bara den yrkesverksamma befolkningen. Statistik om yrkesbakgrund för ålderspensionärer måste således hämtas från äldre Folkoch bostadsräkningar, då de pensionerade fortfarande var yrkesnu verksamma. Underlaget för de uppgifter om yrkesbakgrund som används i nuvarande system är hämtat från FoB 1970. Vid utredningens aktualiseringen underlagsdata inhämtades statistik yrkesbakav om grund för befolkningen år 1996 som var 65 år och äldre från FoB 1970, 1975, 1980, 1985 och 1990. Den senaste yrkesuppgiften från dessa Folk-och bostadsräkningar har använts. Trots att uppgift om yrkesbakgrund kom att omfatta en betydligt större andel av ålderspensionärerna vid aktualiseringen är det ändå stor andel för vilka uppgift om yren kesbakgrund saknas.

Tabell 2.6 Andel ålderspensionärerna år 1996 för vilka uppgift om av yrkesbakgrund saknas i Folk-och bostadsräkningarna 1970-1990

65-74 år 75-84 år 85-w år Sam- sam- Sam- sam- Sam- samboende boende boende boende boende boende Män 10,5 3,7 22,5 13,6 72,1 62,3 Kvinnor 20,3 18,9 48,0 45,4 90,0 87,4

Beräkning de kommunvisa normkostnaderna, beaktar hur män av och kvinnor i respektive kommun är fördelade ålder, civilstånd och yrkesbakgrund. De antal individer för vilka uppgift om yrkesbakgrund saknas fördelas efter fördelning de för vilka uppgift finns. 1 samma som små kommuner med få individer i de äldsta grupperna saknar ibland gäller främst de två alla i en viss grupp uppgift om yrkesbakgrund. Det äldsta grupperna av kvinnor. I dessa fall har fördelningen yrkesbakgrund skett utifrån hur fördelningen i den speciella gruppen ser ut i respektive kommungrupp enligt Kommunförbundets indelning av landets kommuner.

2.1.3 Etnicitet, faktor i matrisen

ny

Undersökningar sjukfrånvaro och förtidspensioneringar bland utriom kes födda visar väsentligt sämre hälsa för vissa grupper av inen vandrare jämfört med hela befolkningen. Det gäller främst de som kom

82 Bilaga

som arbetskraftsinvandrare från södra Europa under 1950- och 1960talen samt flyktingar från utomeuropeiska länder. Andra invandrargrupper från t.ex. norra Europa har i dessa undersökningar ungefär samma hälsotillstånd genomsnittsbefolkningen eller i vissa fall som bättre hälsa. För närvarande utgör utrikesfödda från de länder där grupper av man kan iaktta sämre hälsotillstånd liten andel ålderspenionäreren av na. Men det är att förvänta sig att försämrad hälsa i yrkesverksam en ålder följer med och eventuellt accentueras när individerna åldras. SCB har bearbetat ULF-undersökningarna 1992-96 för att belysa i vad mån det finns tydliga skillnader i hälsotillstånd i befolkningen över 65 år med hänsyn till etnicitet. Antalet utrikes födda i åldrarna över 65

år som omfattades SCBs intervjuundersökningar begränsat, även

av var om man förde samman intervjuer genomförda under åren 1992-1995. För att inte få för få observationer har de utrikes födda delats i två upp mycket grova grupper. Grupp 1 omfattar länderna i Europa exklusive

Sydeuropa, USA, Kanada, Japan, Australien och Nya Zeeland. Länder-

grupp 2 omfattar länderna Spanien, Italien, tidigare Jugoslavien och Rumänien samt länderna söder dessa. Vidare har övriga länder om utanför Europa förts till denna Med hjälp regressionsanalys grupp. av har risken för en person att tillhöra med försämrad hälsa been grupp räknas. Skillnader i sammansättning vad gäller etnicitet, gruppernas kön, ålder och yrkesbakgrund beaktas. I nedanstående tabell visas hur risken att tillhöra en grupp med svår ohälsa, svår eller måttlig ohälsa eller någon ohälsa utjämfört med infödda svenskar. ser gruppen

Bilaga8 83

Tabell 2.7 Risk för att tillhöra med försämrad hälsa enl en grupp SCBs bearbetning Lenvadsnivåundersökningarna 1992-95 av

Svår eller Svårohälsa måttlig ohälsa Någonohälsa

Siffror i kursiv stil avser värden som är statistiskt signifikanta

Utrikesfödda från de länder förts till grupp 2 Sydeuropa och som övriga länder utanför Europa har överrisk för ohälsa drygt 50 en procent jämfört med de är födda i Sverige, någon statistiskt säkersom ställd skillnad mellan infödda svenskar och från Nordeuropa personer kan inte påvisas. Det tydliga skillnader i risk för ohälsa finns melsom lan män och kvinnor samt mellan olika åldersgrupper och med hänsyn till yrkesbakgrund finns redan uppfångat i normkostnadsmatrisen. Utifrån denna analys har normkostnadema för personer från ländergrupp 2 räknats upp med 50 procent.

3 Merkostnader för i

hemtjänst

glesbygd

I nuvarande modell beräknas merkostnader för hemtjänst i glesbygd beräknas på följande sätt. I ett första steg beräknas möjliga serviceorter

för hemtjänsten orter har minst 200 invånare inom en radie av tre

som kilometer. I ett andra steg beräknas antalet äldre 80-w år som bor än 15 kilometer från närmaste sådan serviceort. I det tredje steget mer beräknas resvägen till pensionärerna. Resvägen räknas därefter om till

84 Bilaga8

reskostnader för hemtjänstpersonalen i respektive kommun. Beräkningarna baseras på bosättningsmönstret 1992 och avstånd används som fågelvägen.

Aktualisering av befolkningsunderlag

Underlaget för nuvarande modell för beräkning merkostnader för

av hemtjänst i glesbygd baseras bosättningsmönstret 1992. Över hälften av de som fyllt 80 år 1992 har sedan dess avlidit och många torde därtill ha flyttat till särskilt boende i tätort. Sannolikt har pensionärer som

under tiden uppnått 80 år ett annat bosättningsmönster, med högre

andel boende i tätare bebyggelse. SCB har utredningen producerat ett underlag med befolkning 80-w år km2- 1995-12-31. per rutor per

Beräkning av resvägar för hemtjänstpersonalen i glesbygd

Den nuvarande modellen baseras beräknat fågelvägsavstånd som räknats med slinger- faktor 1,25. I den modellen upp en nya används faktiskt vägavstånd enl Lantmäteriets Röda Karta. Genomsnittligt innebär detta inte någon större skillnad, för vissa kommuner men med barriärer som vattendrag och stora väglösa landområden kan det bli ganska stora skillnader Glesbygdsverket har utifrån befolkningens bosättningsmönster 1995 beräknat befolkningstätheten är tillräcklig för att i hemtjänsten var resor inte skall betraktas som en strukturellt betingad merkostnad. beräkningarna baseras befolkningsuppgifter på rutor 1 1 km. l första om x en omgång har sk. serviceorter identifierats, sådana klassificeras alla som rutor som har med 200 invånare inom 3 kilometers vägavstånd. Merkostnader har sedan beräknats för från dessa serviceorter för beresor sök hos ålderspensionärer 80 år och äldre bor än 15 kilometer som mer från närmaste serviceort. För varje 80 år och äldre bor person som mer än 15 kilometer från serviceort beräknas avståndet till närmaste såen dan. merkostnaden för dessa resor beräknas sätt beskrivits nedsom an.

Enhetligt antagande om hemtjänstservice för 80-w år

I nuvarande modell räknas med olika nivåer för skilda åldersgrupper

av hur stor andel befolkningen har hemtjänst. av som

Bilaga8 85

ger procent av befolkningen 80-w år skulle ha hemtjänst. Variationerna mellan kommuntyper är mycket liten, vilket tyder att modellen bör kunna förenklas genom att man räknar med en gemensam frekvens av hemtjänst för alla 80-w år. Förutom att modellen förenklas så är det vanligt att mycket gamla vårdas institution står kvar som folksom bokförda i hemforsamlingen, dessa kan komma att väga mycket tungt dessutom räknar förhöjda frekvenser hemtjänst för den om man av allra äldsta gruppen.

Beräkning av merkostnaden

Antal besök av hemtjänstpersonal beräknas till 1,5 besök per dag, res-

kostnaden i nuvarande modell uppgår till 42 kr per mil varv 14 kr av-

lönekostnad och 28 kr fordonskostnad. Detta ge en reskostnad per ser år och kilometer 365 dagar x 1,5 besök/dag x 4,2 kr/km x 2 framom och återresa 4 599 kronor per uppmätt kilometer till närmaste serviceort. Merkostnad beräknas endast uppstå för resor till pensionärer 80 år och äldre bor längre bort än 15 km från möjlig serviceort för som en hemtjänsten. För dessa beräknas hela resvägen. Från 1992 till och med 1997 har driftskostnaderna for motorfordon ökat med 10 procent och lönekostnaderna for vårdbiträden med 16 procent. Sammantaget detta en kostnadsökning om 12 procent och kiger lometerkostnaden räknas upp till 4,70 kr/ kilometer. I nuvarande system finns ett tak for hur stor den beräknade merkostnaden för enskild får bli. Taket har satts till 240 000 kroen person år. I den aktualiserade modellen har detta tak räknats upp med nor per 12 procent till 268 800 kronor per år.

86 Bilaga

Bilaga

9 Kollektivtrafik

1 Inledning

Nuvarande utformning överensstämmer i hög grad med Landstingsekonomiska utredningens SOU 1994:70 förslag. Statsbidragsberedningens SOU 1994:144 förslag att reducera de beräknade standardkostnaderna med 25 procent, med hänsyn till svårigheterna fastställa att hur stor del av kostnaderna är service respektive struktur, ligger till som grund for den nuvarande utformningen. Kommuner och landsting delar

på finansieringsansvaret for kollektivtrafiken och den betraktas

i nuva-

rande kostnadsutjämning ett regionalt behov. Skillnader i behovet

som

av kollektivtrafik beaktas därför i nuvarande kostnadsutjämning för

både kommunerna och för landstingen i beräkningsmoen gemensam dell. Standardkostnaden beräknas län och baseras på fyra variabler per som avser att fånga upp såväl glesbygdsproblem rotgles trängsom selproblem i storstadsområdena rotfolk, det stora resebehovet i enkär-

niga arbetsmarknadsregioner täthet samt problem i skärgårdskommu-

ner med många öar rotöar. Koefficientema för de ingående variablerna fastställdes utifrån kommunernas och landstingens sammanlagda kostnader för kollektiv-

trafik per län år 1992 enligt dåvarande länsindelning.

De beräknade standardkostnaderna län reduceras därefter med per 25 procent och fördelas lika mellan landstinget och kommunkollektivet. Standardkostnaden per kommun beräknas efter andelen de faktiska av kommunkostnadema i länet år 1993.

Bilaga 87

De beräknade standardkostnaderna har hittills inte förändrats, men i kostnadsutjämningen årlig omräkning med hänsyn till förändgörs en ringen nettoprisindex NPI. Någon uppdatering eller annan förändav har således hittills inte gjorts. För 1997 och ring av utjämningsmodellen 1998 har kostnadsutjämningen beräknats den tidigare länsindelningi avvaktan att den landstingen i Skåne och Västra Götaland en nya bildas. I 1998 års kostnadsutjämning är det största tillägget länsnivå, dvs för kommuner och landsting sammantaget, 740 kronor per invånare i Stockholms län. Förutvarande Göteborgs och Bohus län får ett tillägg

350 kronor per invånare. Övriga län får ett avdrag och störst är detta

i Södermanlands och förutvarande Skaraborgs län, drygt 400 kronor per invånare.

1.1 Resultat av utredningens uppföljning

Den nuvarande utjämningsmodellen för kollektivtrafik gav ursprungliförhållandevis hög forklaringsgrad till de kostnadsskillnader gen en fanns mellan länen år 1992. För vissa län dock skillnaden som var mellan faktisk och i modellen beräknad kostnad redan inledningsvis relativt stor. Av figur 1.1 framgår att skillnaderna mellan redovisad kostnad och beräknad standardkostnad är relativt stor i t.ex. Södermanlands och Hallands län.

88 Bilaga

Figur 1.1 Tillägg respektive avdrag i kostnadsutjämningen för kollektivtrafik 1998 samt avvikande kostnad 1996 i kronor inper vånare länsvis. Kostnader reducerade med 25 procent.

800 m_ __,_,_ ._ IAvvikande redovisad kostnad 1996 50° DTiIIägg/avdrag L """ i i nuvarande modell 1998

;oo

-200

V

Kollektivtrafikmodellen har gett förhållandevis stabila ersättningar

mellan åren eftersom de ursprungliga beräkningarna endast räknats

om med hänsyn till förändringen NPI. Under åren efter 1992 har komav

munernas och landstingens kostnader för kollektivtrafik sjunkit på riks-

nivå såväl i fasta som i löpande priser, främst till följd upphandling av och ökade biljettintäkter. Jämförelser med de faktiska kostnaderna och modellberäkningnya ar, där de nuvarande variablerna skattats utifrån års kostom senare

nadsdata på länsnivå, visar på att modellens förklaringsgrad sjunkit och

att en del av de ingående variablernas inte längre fyller de statistiska kraven. De nuvarande variablerna uppfyller heller inte de statistiska

kraven när modellen testas på den länsindelningen.

nya

I tillämpningen av den nuvarande utjämningsmodellen görs inga

nya

beräkningar annat än en årlig anpassning de ursprungligen beräkna-

av de standardkostnadema till förändringen NPI. Någon avstämning av

mot senaste tillgängliga kostnadsdata riksnivå sker således inte vad

gäller kollektivtrafiken. En sådan årlig avstämning görs för flertalet av

de övriga verksamheter som ingår i kostnadsutjämningen för kommunerna. Tilläggen/avdragen i kostnadsutjämningen har därigenom blivit större än vad som motiveras av den faktiska kostnadsutvecklingen för

kollektivtrafiken. Genom att den kommunala sektorns kostnader för

kollektivtrafik har minskat i såväl fasta löpande priser har det i

som

praktiken inneburit att kostnadsutjämningen blivit omfattande jäm-

mer

Bilaga 9 89

fört med lösning där årlig anpassning till den faktiska kostnadsuten en vecklingen på riksnivâ gjorts. Under de senaste åren har detta problem i praktiken minskat negativ utveckling av NPI samtidigt som genom en den kommunala sektorns tidigare kostnadsminskning för kollektivtrafiken avstannat. Mellan 1995 och 1996 ökade de redovisade kostnaderna något. Figur 1.2 Kommunernas och landstingens kostnader för kollektivtrafik i kronor invånare 1992-1996 samt den genomsnittliga stanper dardkostnaden i nuvarande kostnadsutjämning

500 . . . .. h, , z z z W m, . . , WWW "h,

400 zzz z zzzz z z z z z zz z zz z

300 zzzzzzzz z zz z z 7 r:r : ,zz_zzz g -o--FAKTISK KOSTNAD -i-UPPRÄKNAD ERSÄTTNINGI l 200 -W --r - -wr - - r MODELL r -A- FAKTISK KOSTNADO,75 -x- UPPRÄKNAD ERSÄTTNING0,75 m, . . ,, ,,,,,, . ,

0 1992 1993 1994 1995 1995 En bättre anpassning kostnadsutjämningen till de faktiska kostav nadsskillnaderna på länsnivå skulle således kunna uppnås de beräkom nade standardkostnadema enligt nuvarande modell stämdes av mot den faktiska kostnaden i landet. För några län skulle dock skillnaderna

90 Bilaga 9

mellan utfallet i kostnadsutjämningen och de faktiska kostnaderna

vara relativt stora även efter sådan förändring. en Utredningens slutsatser av uppföljningen är att den nuvarande ut-

jämningsmodellen behöver utvecklas och dessutom behöver

den anpas-

sas till en ny länsindelning.

1.2 Alternativ modell

En utgångspunkt har varit att den nuvarande lösningen, i första att ett

steg beräkna kostnadsutjämningen på länsnivå, bibehålls. Den modell

som används för att beräkna standardkostnadema på länsnivå behöver dock utvecklas samtidigt utjämningen måste till den som anpassas nya

länsindelningen i Skåne och Västra Götaland.

Efter att ha prövat olika kombinationer variabler har utredningen av funnit att en utjämningsmodell beräknas utifrån variablerna glessom

het, antalet utpendlare över kommungräns andel befolkningen

som av samt andelen av länets befolkning bor i tätorter med än 20 000 som mer invånare bäst överensstämmer med kollektivtrafikkostnadema på läns-

mva.

Bilaga 91

Tabell 1.1 Kollektivtrafikkostnader i kronor per invånare samt värden på de använda strukturvariablerna. Län Kostnad Gleshet Andel i tätorter Andel utpend- 1995/96 i 20 000 inv lare över kom

men De nuvarande variablerna rotfolk, rotöar och täthet utgår och ersätts med de ovan nämnda pendlings- respektive tätortsvariablerna. De nya variablerna att spegla behovet arbetsresor och behovet av kolavser av lektivtrafik i större tätorter. Den nuvarande gleshetsvariabeln avser att spegla de högre kostnaderna i glesbygd. Även andra variabler och andra kombinationer variabler har pröav vats dessa lösningar antingen sämre förklaringsgrad till de men ger en faktiska kostnadsskillnaderna eller uppfyller inte de statistiska kraven. Den nuvarande variabeln rotöar fyller inte de statistiska kraven när modellen tillämpas på den länsindelningen och ingår därför inte i utnya redningens förslag.

92 Bilaga 9

De föreslagna variablernas koefficienter har skattats mot kostnaderna i kronor invånare länsnivå, varvid ett genomsnitt kostnaper av derna för 1995 och 1996 använts. Kostnadsunderlaget bygger för landstingen den bokslutsstatistik Landstingsförbundet som sammanställer. För kommunerna har kostnaderna hämtats från SCB:s räken-

skapssammandrag. Kostnaderna för Skåne och Västra Götalands samt

Jönköpings län har summerats från de i länen ingående kommunerna och landstingen. Gotland ingår inte i beräkningarna i den nuvarande utjämningsmodellen utan standardkostnaden beräknas med ledning av de faktiska kostnaderna.

Standardkostnaden-453,8+l6,2Rotg1es+1 159,8Tät20 000+

4 l 86,9Utpendl

1.3 Effekter i

kostnadsutjämningen av den föreslagna modellen

Effekterna i kostnadsutjämningen på länsnivå den Föreslagna utjämav ningsmodellen leder till de tillägg/avdrag i tabell 1.2. Halva som anges tillägget respektive avdraget tillfaller landstinget och halva tillfaller kommunkollektivet i länet. I tabellen redovisas även utfallet den av nu-

varande kostnadsutjämningen. Utfallet utredningens preliminära

av förslag har reducerats med 25 procent för att möjliggöra jämförelse en med utfallet nuvarande utjämning. I tabellen ingår även jämförelav en se med utfallet om de faktiska kostnaderna reducerade med 25 procent skulle legat till grund för utjämningen. Gotland ingår inte i tabellredo-

visningen, eftersom standardkostnaden i nuvarande kostnadsutjämning

beräknats utifrån de faktiska kostnaderna år 1993.

Bilaga 9 93 Tabell 1.2 Tillägg/avdrag i kostnadsutjämningen samt avvikande kostnad för kollektivtrafik på länsnivå efter reduktion med 25 pro-

Förändringarna i förhållande till nuvarande utjämning varierar länsnivå mellan +280 kronor invånare för Södermanlands och ca ca per -200 för Stockholms län. Förändringarna beror på flera olika faktorer. En orsak är att utjämningsmodellen har skattats med utgångspunkt från andra kostnadsdata än den nuvarande modellen. Aktuellare kostnadsdata ligger genomsnittligt på lägre nivå än de legat till grund för en som nuvarande utjämningsmodell. Utjämningen utgår vidare från i stor utsträckning variabler. Beräkningarna sker på en delvis ny regional nya indelning, där 5 län försvunnit och 2 nya tillkommit. Förändringen av tilläggen respektive avdragen i jämförelse med nuvarande utjämning beror bl.a. att effekten uppräkningen med NPI sedan år 1992 förav svinner. Effekterna i kostnadsutjämningen av att tillämpa den föreslagmodellen, där variablernas koefficienter fastställts den nya länna

94 Bilaga 9

sindelningen, på den tidigare länsindelningen är emellertid förhållandevis begränsade. Effekterna utredningens preliminära förslag leder till Stockav att holms län får ett tillägg 550 kronor invånare och Västra Göca per talands län får ett mindre tillägg drygt 10 kronor invånare. Övriper ga län får i likhet med nuvarande utjämning avdrag. För flertalet län minskar avdraget. Tillägget för Stockholms län minskar med 200 ca kronor invånare. I nuvarande utjämning får tillägg per man ett som överstiger merkostnaden, reducerad med 25 procent, med 80 kronor ca per invånare. Den föreslagna modellen leder till underskattning en drygt 100 kronor invånare. För flera län i nuvarande utjämning per som har stora negativa avvikelser mellan avdrag och kostnad blir överensstämmelsen mellan faktiska kostnader och utfallet i den föreslagna modellen bättre. Det gäller främst Södermanlands, Hallands och Dalarnas län. För Jönköpings län leder utfallet till en försämrad överensstämmelse mellan faktisk och beräknad kostnad. Av de länen blir utfallet nya för Västra Götalands län i sort detsamma i nuvarande utjämning som och avvikelsen mellan faktisk och beräknad kostnad är begränsad. För Skåne län ökar tillägget med 100 kronor invånare. Den stora ca per positiva avvikelsen från de faktiska kostnaderna får mot bakgrund ses av de mycket låga kostnaderna i tidigare Kristianstads län och kostnaatt derna i tidigare Malmöhus län minskat kraftigt sedan 1992.

Bilaga 10 95

Bilaga

10 Utfallstabeller

Tabellförteckning

1 följande tabeller redovisas utfallet i bidrags- och utjämningssystemet för kommuner och landsting till följd utredningens förslag. l av tabellerna står K för kommuner, Lt för landsting, Kg för kommungrupper samt Lä för län.

Tabell 3 K a-e Beräknad standardkostnad verksamhet och 96 per tillägg eller avdrag år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kommun. Tabell 3 L a-b Beräknad standardkostnad verksamhet och 137 per tillägg eller avdrag år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och landsting. Tabell 4 Kg a-b Beräknad standardkostnad verksamhet och 140 per tillägg eller avdrag år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kommungrupp, befolkningsviktat. Tabell 4 Lä a-b Beräknad standardkostnad verksamhet och 144 per tillägg eller avdrag år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och län, befolkningsviktat. Tabell 5 K. Bidragsförändring vid införandet nytt utjäm- 150 av ningssystem år 1996 och enligt utredningens förslag till förändringar. Kronor invånare och per kommun.

4 18-6302

96 Bilaga 10

Tabell 3 K a-e Beräknad standardkostnad per verksamhet och tilllägg eller avdrag år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kommun.

I tabellen redovisas standardkostnad och tillägg eller avdrag per verksamhet enligt föreslagen modell år 1998. Där förändringar har

föreslagits redovisas även förändring av tillägg eller avdrag jämfört

med nuvarande modell. Kommuntabellerna är uppdelade på 5 deltabeller Tabell 3 K a-e.

l den sista deltabellen Tabell 3 K e redovisas den totala struk-

turkostnaden enligt föreslagen modell och tillägg avgift samt för-

ändring jämfört med nuvarande modell.

Bilaga 10 97

Tabell 3 Ka. Beräknad standardkostnad per verksamhet och tillägg eller avdrag T/A år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kommun.

Tabell 3 K a Barnomsorg lndivid 0 familje- Aldre 0 handikappomsorg omsorg Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A

Upplands-Bro 5 445 1 605 48 2 206 -49 -628 2 783 -3 182 -4 Upplands-Väsby 5 550 1 710 240 2 490 235 -529 2 899 -3 066 -27 Vallentuna 5 510 1 670 -190 1 825 -430 -24 3 187 -2 778 -14

Älvkarleby 3 474 -366 -94 1 659 -596 431 7 447 1 482 30 Östhammar 3 505 -335 -78 1 329 -926 186 6 060 95 -5 Söder- Eskilstuna 3 433 -407 -102 2 712 457 229 6 047 82 -65 manland Flen 3 125 -715 -274 1 561 -694 63 6 956 991 77 Gnesta 3 899 59 172 1 673 -582 309 5 141 -824 14

98 Bilaga 10

Tabell 3 K a Barnomsorg Individ 0 familje- Aldre handikappo omsorg omsorg Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn avdr T/A av Katrineholm 3 566 -274 -141 1 812 -443 -190 6 933 968 -58 Nyköping 3 514 -326 24 1 798 -457 98 6 249 284 -23 Oxelösund 3 536 -304 -167 1 579 -676 -335 5 382 -583 64 Strängnäs 3 873 33 159 1 832 -423 265 5 480 -485 -17

Norrköping 3 684 -156 -43 2 791 536 -264 6 077 112 -60 Söderköping 3 706 -134 47 1 370 -885 267 5 151 -814 84 Vadstena 3 613 -227 12 1 276 -979 170 7 230 1 265 140 Valdemarsvik 2 859 -981 321 1 363 -892 407 7 160 1 195 48 Ydre 2 969 -871 442 893 362 304 7 594 1 629 -109 Åtvidaberg 3 537 -303 41 1 114 141 319 6 560 595 -46 Ödeshög 2 638 202 -29 1 128 127 248 7 045 1 080 -41 Jönköping Aneby 3 236 -604 483 1 200 055 52 6 415 450 94

Jönköping 3 772 -68 45 2 135 -120 190 6 092 127 -4

Uppvidinge 3 097 -743 209 1 062 193 -190 8 970 3 005 453

Bilaga 10 99

Tabell 3 K a Barnomsorg Individ 0 familje- Aldre 0 handikappomsorg omsorg Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A

Mönsterås 3 412 -428 -3 1 286 -969 -22 6 411 446 205 Mörbylånga 3 541 -299 309 1 325 -930 455 6 227 262 61 Nybro 3 185 -655 143 1 434 -821 282 7 728 1 763 175 Oskarshamn 3 467 -373 167 1 448 -807 86 6 574 609 7 Torsås 2 860 -980 480 1 458 -797 660 8 446 2 481 324 Vimmerby 3 229 -611 304 1 291 -964 286 6 927 962 116 Västervik 3 254 -586 150 1 768 -487 358 7 136 1 171 -13 Gotland Gotland 3 445 -395 190 1 951 -304 576 6 204 239 150 Blekinge Karlshamn 3 277 -563 -40 1 425 -830 66 6 766 801 49 Karlskrona 3 291 -549 18 1 796 -459 157 6 729 764 141 Olofström 3 504 -336 -76 1 340 -915 -220 6 351 386 -26 Ronneby 2 831 009 139 1 557 -698 338 6 875 910 -125 Sölvesborg 3 002 -838 159 1 578 -677 167 6 150 185 133

Helsingborg 3 648 -192 43 2 807 552 -9 6 560 595 19 Hässleholm 3 007 -833 40 1 772 -483 546 6 887 922 148

Kristianstad 3 464 -376 101 1 983 -272 236 6 400 435 60 Kävlinge 4 427 587 -97 1 476 -779 347 4 280 685 -108 Landskrona 3 378 -462 69 2 442 187 -255 7 003 1 038 68

100 Bilaga 10 Tabell 3 K a Barnomsorg Individ familje- Aldre handikapp-

Ängelholm 3 431 -409 141 1 582 -673 175 6 287 322 0 Örkelljunga 2 915 -925 329 1 339 -916 349 6 922 957 88 ÖstraGöinge 3 716 -124 118 1 324 -931 215 6 634 669 97 Halland Falkenberg 3 206 -634 381 1 765 -490 266 6 575 610 160 Halmstad 3 281 -559 62 2 286 31 243 6 221 256 -16 Hylte 3 521 -319 489 1 290 -965 47 7 383 1 418 213 Kungsbacka 4 862 1 022 14 1 523 -732 483 3 764 -2 201 35

Bengtsfors 3 369 -471 165 1 147 108 -134 9 126 3 161 272 Bollebygd 4595 755 -45 1 150 105 187 4774 191 19

Färgelanda 3 467 -373 102 1 395 -860 260 6 120 155 392

Herrljunga 3 148 -692 163 1 257 -998 264 6 712 747 -26

Bilaga 10 101 Tabell 3 K Barnomsorg Individ o familje- Aldre 0 handikappa

Stenungsund 4 247 407 113 1 572 -683 238 3 693 -2 272 107 Strömstad 3 220 -620 -43 1 697 -558 216 7 008 1 043 -147 Svenljunga 3 140 -700 419 1 217 038 188 7 073 1 108 216

Trollhättan 3 924 84 -102 2 112 -143 -201 5 641 -324 -21 Töreboda 2 962 -878 158 1 534 -721 323 6 854 889 259 Uddevalla 3 453 -387 32 2 160 -95 194 6 172 207 -32 Ulricehamn 3 436 -404 57 1 271 -984 309 7 518 1 553 90 Vara 2 928 -912 181 1 387 -868 391 7 009 1 044 241 Vårgårda 3 533 -307 195 1 212 043 226 5 503 -462 266 Vänersborg 3 982 142 132 1 654 -601 99 5 925 -40 88

102 Bilaga 10

Tabell 3 K a Barnomsorg Individ familje- Aldre handikapp- 0 0 omsorg omsorg Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn avdr T/A av Hammarö 5 022 1 182 -114 1 268 -987 -338 4 398 567 -81 Karlstad 3 596 -244 -170 2 061 -194 -197 5 673 -292 -41 Kil 3 991 151 279 1 549 -706 282 4 805 160 52 Kristinehamn 3 160 -680 -62 1 645 -610 -22 7 041 1 076 -53

2 193 503 Örebro Askersund 3 082 -758 271 1 189 066 59 7 426 1 461 84 Degerfors 3 281 -559 -125 1 348 -907 -135 6 577 612 34 Hallsberg 3 417 -423 154 1 412 -843 104 6 252 287 51 Hällefors 2 776 064 81 1 356 -899 -250 8 568 2 603 -23 Karlskoga 3 216 -624 -36 1 671 -584 33 7 267 1 302 -44

Lindesberg 3 412 -428 -7 1 503 -752 187 7 012 1 047 -90 Ljusnarsberg 2 827 013 -41 1 447 -808 148 8 845 2 880 -208 Nora 3 337 -503 122 1 491 -764 -6 6 465 500 -211 Örebro 3 744 -96 41 2 596 341 -50 6 275 310 -79 Väst- Arboga 3 331 -509 -145 1 552 -703 128 6 581 616 -103

Skinnskatteberg 3 283 -557 -26 1 483 -772 135 6 293 328 110 Surahammar 3 831 -9 -112 1 529 -726 42 4 962 003 -258

Hedemora 3 118 -722 126 1 602 -653 163 7 240 1 275 57

Bilaga 10 103

Tabell 3 K Barnomsorg Individ 0 familje- Aldre o handikappa omsorg omsorg Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A

Smedjebacken 3 222 -618 173 1 318 -937 -122 5 593 -372 -63

Sandviken 3 403 -437 -64 1 611 -644 29 7 079 1 114 -80 Söderhamn 3 283 -557 200 1 684 -571 78 7 070 1 105 29 Väster- Härnösand 3 374 -466 -92 1 495 -760 -4 6 722 757 -9 norrland Kramfors 3 046 -794 164 1 335 -920 400 9 287 3 322 104

Örnsköldsvik 3 279 -561 59 1 255 000 340 6 691 726 75

Strömsund 3 084 -756 268 1 253 002 455 9 654 3 689 163 . Åre 3 477 -363 97 1 442 -813 359 7 238 1 273 255 Östersund 3 876 36 -154 2 038 -217 -53 5 526 -439 -18 Väster- Bjurholm 3 186 -654 506 626 629 186 10 503 4 538 823 botten Dorotea 3 161 -679 196 941 314 186 10 991 5 026 -617 Lycksele 3 786 -54 115 1 169 086 O 7 145 1 180 388

104 Bilaga 10

Tabell 3 K a Barnomsorg Individ familje- 0 Aldre 0 handikapp-

omsorg omsorg Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr

kostn avdr av T/A kostn avdr T/A kostn avdr T/A av av

Malå 3 373 -467 126 866 389 388 6 398 433 78

Nordmaling 3 252 -588 259 1 129 -1 126 436 7 616 1 651 62

Norsjö 3121 -719 191 631 624 40 7 583 1 618 701

Robertsfors 3 588 -252 298 959 296 330 6 693 728 258

3 683 -2 282 11 Vilhelmina 3 289 -551 132 1 300 -955 478 7 726 1 761 -56 Vindeln 3 021 -819 358 924 -1 331 375 8 419 2 454 389 Vännäs 4 177 337 -21 1 070 185 242 5 861 -104 85 Åsele 2 621 219 77 1 138 117 247 10 420 4 455 58 Norrbotten Arjeplog 3 305 -535 159 1 169 -1 086 426 9 064 3 099 152 Arvidsjaur 3 172 -668 60 1 045 210 224 8 425 2 460 -31 Boden 4 065 225 -169 1 645 -610 85 6 032 67 -105 Gällivare 3 839 -92 1 562 -693 147 5 416 -549 17 Haparanda 2 713 127 -139 1 861 -394 242 5 877 -88 306

315 Piteå 3 639 -201 -58 1 430 -825 288 5 135 -830 7 Älvsbyn 3 232 -608 -157 997 258 -28 6 609 644 69 Överkalix 2 968 -872 135 1 113 142 694 8 322 2 357 757 Övertorneå 2 901 -939 -46 943 312 -92 7 794 1 829 20 Riket 3 840 2 255 5 965

Bilaga 10 105

3 K b. Beräknad standardkostnad verksamhet och tillägg eller Tabell per T/A år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där avdrag förändringar föreslagits. Kronor invånare och kommun. per

Grundskola Gymnasieskola Befolkningsminskning Tabell 3 K b Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Län Kommun kostn avdr T/A kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A av 6 080 893 -83 2 195 247 15 0 -32 -5 Stockholm Botkyrka Danderyd 4 925 -262 -81 1 896 -52 -47 0 -32 -5 340 1 153 165 1 992 44 0 0 -32 -5 Ekerö 6 Haninge 5 866 679 50 2 075 127 -13 0 -32 -5 5 594 407 -78 1 854 -94 -8 0 -32 -5 Huddinge

6 105 918 -80 2 136 188 15 0 -32 -5 Salem Sigtuna 5 373 186 -2 1 964 16 3 0 -32 -5 5 556 369 -83 1 977 29 -46 0 -32 -5 Sollentuna 122 -2 065 -63 1 087 -861 -49 0 -32 -5 Solna 3 Stockholm 3 826 361 -40 1 358 -590 -15 0 -32 -5 3 602 585 -67 1 171 -777 -48 0 -32 -5 Sundbyberg Södertälje 5 329 142 6 1 726 -222 -13 0 -32 -5 5 627 440 -78 1 977 29 -12 0 -32 -5 Tyresö 326 139 -86 2 171 223 -41 0 -32 -5 Täby 5 Upplands-Bro 6 098 911 112 2 196 248 -7 0 -32 -5 Upplands-Väsby 379 5 192 -81 2 167 219 -45 0 -32 -5 6 140 953 27 2 314 366 -17 0 -32 -5 Vallentuna Vaxholm 5 672 485 94 2 047 99 76 0 -32 -5 Värmdö 5 717 530 194 1 900 -48 17 0 -32 -5 Österåker 5 920 733 -5 2 224 276 -26 0 -32 -5 Uppsala Enköping 5 741 554 -87 2 117 169 7 0 -32 -5

Älvkarleby 4 937 -250 12 1 843 -105 47 0 -32 -5 Östhammar 6 018 831 114 2 501 553 4 0 -32 -5 Eskilstuna 5 063 -124 0 1 976 28 0 0 -32 -5 Söder- 5 878 691 22 2 156 208 -21 0 -32 -5 manland Flen Gnesta 6 186 999 -28 2 454 506 49 0 -32 -5 Katrineholm 294 107 -72 1 862 -86 -10 0 -32 -5 5

106 Bilaga 10

Tabell 3 K b Grundskola Gymnasieskola Befolkningsminskning

Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr T/A kostn avdr T/A av av Nyköping 5 304 117 34 2 071 123 0 -32 -5 Oxelösund 5 124 -63 -93 2 220 272 62 1 497 1 465 514 Strängnäs 6 038 851 93 2 161 213 20 0 -32 -5 Trosa 5 966 779 -32 2 348 400 76 0 -32 -5 Vingåker 5 842 655 -49 2 107 159 37 0 -32 -5 Öster- Boxholm 5 796 609 -46 2 183 235 26 0 -32 -5 götland Finspång 5 559 372 84 2 212 264 -4 224 192 -5 Kinda 5 808 621 29 2 258 310 -81 0 -32 -5 Linköping 4 812 -375 15 1 891 -57 7 0 -32 -5

-32 -5 Vadstena 4 827 -360 -136 2 085 137 58 0 -32 -5 Valdemarsvik 5 912 725 -141 2 235 287 -37 163 131 158 Ydre 6 870 1 683 26 2 285 337 30 0 -32 -5 Åtvidaberg 5 397 210 40 2 582 634 44 0 -32 -5 Ödeshög 6 086 899 5 2 570 622 45 353 321 253 Jönköping Aneby 7 230 2 043 -130 2 654 706 54 0 -32 -5

-32 -5 Jönköping 5 179 -8 -10 2 033 85 24 0 -32 -5 Mullsjö 6 495 1 308 -50 3 127 1 179 117 0 -32 -5 Nässjö 5 291 104 33 1 924 -24 2 0 -32 -5 Sävsjö 5 913 726 55 2 558 610 50 35 3 30 Tranås 4 693 -494 -141 1 936 -12 -93 0 -32 -5 Vaggeryd 6 174 987 19 2 292 344 74 0 -32 -5

94 62 89 Uppvidinge 6 198 1 011 331 2 226 278 0 0 -32 -5 Växjö 5 124 -63 33 2 063 115 12 0 -32 -5 Älmhult 5 529 342 -32 2 166 218 9 0 -32 -5

Bilaga 10 107

Gymnasieskola Befolkningsminskning Tabell 3K b Grundskola Förändr Stand Tillägg Förändr Stand Tillägg Förändr Län Kommun Stand Tillägg/ avdr T/A kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn av

-102 2 276 328 23 0 -32 -5 Kalmar Borgholm 6 103 916 29 2 195 247 3 358 326 96 Emmaboda 5 205 18 446 71 2 194 246 -10 62 30 -5

-6 1 933 -15 15 0 -32 -5 Mönsterås 5 583 396 336 160 2 258 310 36 0 -32 -5 Mörbylånga 6 523 1 -72 1 861 -87 -10 0 -32 -5 Nybro 5 334 147 -152 13 2 034 86 -9 0 -32 -5 Oskarshamn 5 035 774 -14 2 032 84 23 0 -32 -5 Torsås 5 961 393 -18 1 912 -36 -27 0 -32 -5 Vimmerby 5 580 40 1 993 45 -26 0 -32 -5 Västervik 5 387 200 629 -55 2 100 152 -21 0 -32 -5 Gotland Gotland 5 816 -41 1 922 -26 -8 0 -32 -5 Blekinge Karlshamn 4 757 -430 -38 119 2 052 104 15 0 -32 -5 Karlskrona 5 149 -10 1 874 -74 16 0 -32 -5 Olofström 4 925 -262 -58 83 2 112 164 18 0 -32 -5 Ronneby 5 129 191 58 1 971 23 22 0 -32 -5 Sölvesborg 5 378 587 -20 2 233 285 73 0 -32 -5

-692 -26 1 739 -209 -14 0 -32 -5 Helsingborg 4 495 118 67 2 083 135 29 0 -32 -5 Hässleholm 5 305 -168 -86 2 087 139 -5 0 -32 -5

73 1 923 -25 17 0 -32 -5 Kristianstad 5 289 102 117 2 151 203 13 0 -32 -5 Kävlinge 5 578 391 989 -198 -63 1 991 43 -12 0 -32 -5 Landskrona 4 69 1 969 21 13 0 -32 -5

-6 1 813 -135 -21 0 -32 -5 Simrishamn 5 170 -17

365 -14 2 228 280 -13 0 -32 -5 Sjöbo 5 552

108 Bilaga 10

Tabell 3 K b Grundskola Gymnasieskola Befolkningsminskning Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr T/A kostn avdr

46 0 -32 -5 Trelleborg 5 287 100 -36 1 821 -127 -11 O -32 -5 Vellinge 5 820 633 260 2 152 204 39 0 -32 -5 Ystad 4 743 -444 -66 1 903 -45 -11 0 -32 -5 Åstorp 5 829 642 -45 2 459 511 76 0 -32 -5 Ängelholm 5 173 -14 26 2 037 89 9 0 -32 -5 Örkelljunga 6 076 889 -21 2 436 488 45 0 -32 -5 ÖstraGöinge 6 068 881 91 2 349 401 78 0 -32 -5 Halland Falkenberg 5 694 507 -42 2 379 431 -25 0 -32 -5 Halmstad 5 092 -95 23 1 933 -15 -2 0 -32 -5 Hylte 6 024 837 22 2 084 136 -37 0 -32 -5 Kungsbacka 5 881 694 253 2 120 172 31 0 -32 -5 Laholm 5 961 774 -7 2 215 267 -11 0 -32 -5 Varberg 5 665 478 37 2 018 70 14 O -32 -5 Västra Ale 5 809 622 131 2 329 381 8 0 -32 -5 Götaland Alingsås 5 913 726 14 1 957 9 -8 0 -32 -5 Bengtsfors 5 399 212 97 2 220 272 33 149 117 -5 Bollebygd 6 297 1 110 -17 2 483 535 47 0 -32 -5 Borås 4 980 -207 41 1 721 -227 -5 0 -32 -5 Dals-Ed 6 013 826 -84 2 285 337 83 389 357 144 Essunga 6 014 827 -4 2 593 645 48 0 -32 -5 Falköping 5 710 523 -30 2 030 82 8 0 -32 -5 Färgelanda 6 617 1 430 -49 2 343 395 42 0 -32 -5 Grästorp 5 916 729 -59 2 291 343 24 0 -32 -5 Gullspång 6 083 896 -55 2 382 434 -18 0 -32 -5 Göteborg 4 197 -990 -9 1 544 -404 6 0 -32 -5 Götene 5 978 791 22 2 698 750 54 0 -32 -5 Herrljunga 6 296 1 109 -12 1 958 10 19 0 -32 -5 Hjo 5 551 364 -205 2 568 620 83 0 -32 -5 Härryda 6 275 1 088 172 2 071 123 17 0 -32 -5 Karlsborg 5 636 449 -70 2 014 66 22 431 399 -5 Kungälv 5 746 559 109 1 943 -5 2 0 -32 -5 Lerum 6 423 1 236 148 2 345 397 7 0 -32 -5 Lidköping 5 138 -49 -42 2 001 53 -12 0 -32 -5 Lilla Edet 6 492 1 305 42 2 639 691 84 0 -32 -5

Bilaga 10 109

Grundskola Gymnasieskola Befolkningsminskning Tabell 3 K b Tillägg/ Förändr Stand Tillägg Förändr Stand Tillägg/ Förändr Län Kommun Stand avdr T/A kostn avdr T/A kostn avdr av T/A kostn av av

607 420 -26 2 216 268 -23 0 -32 -5 Lysekil 5 73 -7 1 970 22 -13 0 -32 -5 Mariestad 5 260

76 2 066 118 17 0 -32 -5 Mark 5 915 728

387 200 -21 2 172 224 39 0 -32 -5 Mellerud 5

-37 2 428 480 -7 0 -32 -5 Munkedal 5 920 733

309 122 75 1 825 -123 -10 0 -32 -5

Stenungsund 5 174 142 1 842 -106 -30 0 -32 -5 Strömstad 5 361 918 106 2 167 219 35 0 -32 -5 Svenljunga 6 105 436 65 2 092 144 -74 0 -32 -5

039 -148 -85 1 849 -99 -27 0 -32 -5 Trollhättan 5 034 -32 2 198 250 28 0 -32 -5 Töreboda 6 221 1 -6 -16 1 991 43 -8 0 -32 -5 Uddevalla 5 181 614 427 42 2 188 240 -11 0 -32 -5 Ulricehamn 5 529 58 2 362 414 -28 0 -32 -5 Vara 5 716 139 -27 2 409 461 85 0 -32 -5 Vårgårda 6 326 1 6 2 108 160 -2 0 -32 -5 Vänersborg 5 511 324 Åmål -162 -121 1 958 10 -59 0 -32 -5 5 025 -66 2 256 308 35 0 -32 -5

-40 2 371 423 63 0 -32 -5 Forshaga 6 002 815

76 8 2 464 516 67 186 154 181 Grums 5 263

-77 1 787 -161 -30 554 522 -5 Hagfors 5 131 -56

745 -86 2 556 608 79 0 -32 -5 Hammarö 5 932

-579 26 1 830 -118 -9 0 -32 -5 Karlstad 4 608

-69 2 485 537 30 0 -32 -5 Kil 6 000 813

-323 -52 2 087 139 -50 0 -32 -5 Kristinehamn 4 864

-64 1 603 -345 -34 178 146 -5 Munkfors 4 658 -529

110 Bilaga 10

Tabell 3 K b Grundskola Gymnasieskola Befolkningsminskning Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr T/A kostn

109 -111 2 651 703 228 50 18 45 Örebro Askersund 5 760 573 111 2 494 546 86 134 102 129

Degerfors 5 037 -150 3 2 403 455 68 482 450 200

Hallsberg 5 554 367 -26 2 258 310 23 0 -32 -5

Hällefors 4 627 -560 63 1 887 -61 -16 966 934 -5

Karlskoga 4 448 -739 -131 1 893 -55 -39 412 380 -5

Kumla 5 218 31 -60 2 122 174 -26 0 -32 -5

Laxå 5 591 404 -3 2 094 146 36 1 359 1 327 333

Lekeberg 6 371 1 184 -48 2 443 495 22 0 -32 -5

Lindesberg 5 685 498 115 2 130 182 19 O -32 -5

Ljusnarsberg 4 937 -250 -82 1 917 -31 29 408 376 -5

Nora 5 810 623 -62 2 332 384 73 0 -32 -5

Örebro 5 028 -159 -31 1 921 -27 -16 0 -32 -5 VästmanlanArboga 5 016 -171 -138 2 240 292 25 0 -32 -5 d Fagersta 4 651 -536 -51 1 892 -56 -37 259 227 -5

Hallstahammar 5 254 67 -82 1 931 -17 -28 310 278 -5

-5

Surahammar 5 980 793 -15 2 275 327 66 28 -4 -5

Västerås 4 726 -461 -61 1 947 -18 0 -32 -5

Dalarna Avesta 5 092 -95 -55 2 057 109 -41 254 222 -5

2 480 532 49 0 -32 -5 Hedemora 5 702 515 52 2 002 54 -73 0 -32 -5

128 0 0 -32 -5

Bilaga 10 1 11

Tabell 3 K b Grundskola Gymnasieskola Befolkningsminskning Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A Smedjebacken 5 739 552 -59 2 337 389 33 717 685 432

Ovanåker 5 921 734 -25 2 188 240 36 62 30 -5 Sandviken 4 770 -417 -34 1 756 -192 -15 148 116 -5 Söderhamn 5 015 -172 101 1 819 -129 -28 98 66 -5 Väster- Härnösand 5 128 -59 -5 2 176 228 -11 0 -32 -5 norrland Kramfors 5 161 -26 94 2 023 75 0 540 508 -5 Solleñeå 5 806 619 11 2 017 69 -27 416 384 -5 Sundsvall 4 802 -385 57 1 864 -84 9 0 -32 -5 Timrå 5 300 113 11 2 072 124 -5 0 -32 -5 Ånge 5 387 200 48 2 025 77 144 604 572 -5 Örnsköldsvik 5 423 236 80 2 199 251 -8 117 85 -5 Jämtland Berg 6 987 1 800 322 2 319 371 -2 0 -32 -5 Bräcke 7 113 1 926 276 2 619 671 71 392 360 -5 Härjedalen 6 019 832 -267 2 076 128 94 288 256 -5 Krokom 7 393 2 206 179 2 506 558 55 0 -32 -5 Ragunda 6 263 1 076 -266 2 297 349 36 548 516 -5 Strömsund 6 550 1 363 -42 2 093 145 -28 590 558 -5 Åre 7 000 1 813 450 2 034 86 135 0 -32 -5 Östersund 4 810 -377 -15 1 961 13 5 0 -32 -5 Väster- Bjurholm 5 837 650 -263 2 209 261 53 295 263 -5

Robertsfors 7 284 2 097 -269 2 663 715 102 0 -32 -5 Skelleñeå 5 625 438 141 2 337 389 -3 0 -32 -5 Sorsele 7 440 2 253 161 2 564 616 104 680 648 -5 Storuman 7 252 2 065 258 2 431 483 78 1 158 1 126 431

112 Bilaga 10

Tabell 3 K h Grundskola Gymnasieskola Befolkningsminskning Län Kommun Stand Tillâgg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A Umeå 5 315 128 41 1 945 -3 0 0 -32 -5 Vilhelmina 7 469 2 282 -250 2 201 253 -62 103 71 -5

Haparanda 6 452 1 265 74 2 317 369 -51 0 -32 -5 Jokkmokk 6 714 1 527 97 2 310 362 197 256 224 -5

Överkalix 5 723 536 -248 1 920 -28 154 331 299 -5 Övertorneå 7 461 2 274 108 2 458 510 114 68 36 63 Riket 5 187 1 948 32

Bilaga 10 113

Tabell 3 K Beräknad standardkostnad verksamhet och tillägg eller c. per avdrag T/A år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kommun.

3 K Sysselsättningsåtgärder Gator och Vatten och Byggkostnader Tabell c vägar avlopp Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ Stand Förändr Län kostn avdr T/A kostn avdr kostn avdr kostn av T/A av Stockholm Botkyrka 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186 Danderyd 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186 Ekerö 0 -59 -8 42 -81 212 170 0 -186 Haninge 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186 Huddinge 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186 Järfälla 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186 Lidingö 0 -59 -8 149 26 0 -42 0 -186 Nacka O -59 -8 149 26 0 -42 0 -186 Norrtälje 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Nynäshamn 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Salem 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186 Sigtuna 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186 Sollentuna 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186 Solna 0 -59 -8 149 26 0 -42 0 -186 Stockholm 0 -59 -8 520 397 0 -42 0 -186 Sundbyberg 0 -59 -8 149 26 0 -42 0 -186 Södertälje 0 -59 -8 96 -27 0 -42 0 52 Tyresö O -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186 Täby 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186 Upplands-Bro 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186 Upplands-Väsby 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 -186

114 Bilaga 10 SOU 1998:151

Tabell 3 K c Sysselsättningsåtgärder Gator och Vatten och Byggkostnader vägar avlopp Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Stand Tillägg Stand Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr kostn avdr kostn T/A av

Katrineholm 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Nyköping 0 -59 -8 42 -81 O -42 0 52 Oxelösund 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Strängnäs 0 -59 -8 42 -81 106 64 0 52 Trosa 0 -59 -8 42 -81 O -42 0 52

Vingåker 0 -59 -8 42 -81 106 64 0 52 Öster- Boxholm 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 götland Finspång 0 -59 -8 42 -81 0 -42 O 52 Kinda 0 -59 -8 42 -81 212 170 0 52 Linköping 0 -59 -8 96 -27 0 -42 0 52 Mjölby O -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Motala 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Norrköping 0 -59 -8 96 -27 0 -42 O . 52 Söderköping O -59 -8 42 -81 265 223 0 52 Vadstena 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52

Valdemarsvik 54 -5 46 42 -81 265 223 0 52 Ydre O -59 -8 42 -81 212 170 0 52

Åtvidaberg 0 -59 -8 42 -81 53 11 0 52 Ödeshög 0 -59 -8 42 -81 106 64 O 52 Jönköping Aneby 0 -59 -8 42 -81 O -42 0 52 Eksjö 0 -59 -8 64 -59 0 -42 O 52 Gislaved 0 -59 -8 64 -59 0 -42 0 52 Gnosjö O -59 -8 64 -59 0 -42 0 52 Habo 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Jönköping O -59 -8 96 -27 0 -42 0 52 Mullsjö 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Nässjö 0 -59 -8 64 -59 0 -42 0 52 Sävsjö 0 -59 -8 64 -59 0 -42 0 52 Tranås 79 20 04 64 -59 0 -42 0 52

52 Kronoberg Alvesta 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Lessebo 0 -59 -8 64 -59 0 -42 0 52 Ljungby 0 -59 -8 64 -59 0 -42 0 52 Markaryd 0 -59 -8 42 -81 53 11 0 52 Tingsryd O -59 -8 64 -59 0 -42 O 52 Uppvidinge 0 -59 -8 64 -59 0 -42 0 52

Bilaga 10 115

Tabell 3 Sysselsättningsåtgärder Gator och Vatten och Byggkostnader K c vägar avlopp Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ Stand Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr kostn avdr kostn av T/A Växjö 0 -59 -8 96 -27 0 -42 0 52 Älmhult 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Kalmar Borgholm 0 -59 -8 42 -81 212 170 0 52 Emmaboda 0 -59 -8 64 -59 0 -42 0 52 Hultsfred O -59 -8 64 -59 106 64 0 52 Högsby 0 -59 -8 64 -59 212 170 0 52 Kalmar 0 -59 -8 96 -27 0 -42 0 52 Mönsterås 0 -59 -8 42 -81 159 117 0 52 Mörbylånga 0 -59 -8 42 -81 159 117 0 52 Nybro 0 -59 -8 64 -59 0 -42 0 52 Oskarshamn 0 -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 Torsås 0 -59 -8 42 -81 265 223 0 52 Vimmerby 0 -59 -208 64 -59 0 -42 0 52 Västervik 0 -59 -144 42 -81 0 -42 0 52 Gotland Gotland 0 -59 -8 42 -81 53 11 0 52 Blekinge Karlshamn 0 -59 -8 21 -102 0 -42 0 52

116 Bilaga 10

Tabell 3 K c Sysselsättningsåtgärder Gator och Vatten och Byggkostnader vägar avlopp Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ Stand Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr kostn avdr kostn T/A av Perstorp 0 -59 -8 21 -102 0 -42 0 52 Simrishamn 0 -59 -8 21 -102 53 11 0 52 Sjöbo 0 -59 -8 21 -102 159 117 0 52 Skurup O -59 -8 21 -102 O -42 0 52 Staffanstorp 0 -59 -8 21 -102 0 -42 0 183 Svalöv 0 -59 -8 21 -102 O -42 O 52 Svedala O -59 -8 21 -102 0 -42 0 183 Tomelilla 0 -59 -8 21 -102 159 117 O 52

Bilaga 10 117

Tabell 3 K Sysselsättningsåtgärder Gator och Vatten och Byggkostnader c vägar avlopp Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ Stand Förändr kostn avdr T/A kostn avdr kostn avdr kostn av T/A av

118 Bilaga 10

Tabell 3 K c Sysselsättningsåtgärder Gator och Vatten och Byggkostnader vägar avlopp Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ Stand Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr kostn avdr kostn T/A av

Hammarö 0 -59 -8 96 -27 0 -42 0 52 Karlstad 0 -59 -8 149 26 O -42 0 52 Kil O -59 -8 96 -27 212 170 0 52 Kristinehamn 0 -59 -8 96 -27 0 -42 0 52 Munkfors 319 260 263 117 -6 0 -42 0 52 Storfors 343 284 122 117 -6 212 170 0 52

117 -6 265 223 0 52 Örebro Askersund 0 -59 -8 42 -81 212 170 0 52 Degerfors 121 62 -98 64 -59 O -42 0 52

52 Nora O -59 -8 64 -59 159 117 0 52 Örebro 0 -59 -8 96 -27 0 -42 0 52 Väst- Arboga -59 -8 42 -81 0 -42 0 52 manland Fagersta 0 -59 -8 64 -59 0 -42 0 52 Hallstahammar 532 473 394 42 -81 0 -42 O 52 Heby 0 -59 -8 42 -81 372 330 0 52

52 Skinnskatteberg 0 -59 -8 64 -59 265 223 0 52 Surahammar 0 -59 -8 42 -81 106 64 0 52

52 Hedemora 0 -59 -8 117 -6 212 170 0 52

Bilaga 10 119

Tabell 3 K Sysselsättningsåtgärder Gator och Vatten och Byggkostnader c vägar avlopp Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ Stand Förändr Län kostn avdr T/A kostn avdr kostn avdr kostn av T/A av

120 Bilaga 10

Tabell 3 K c Sysselsättningsåtgärder Gator och Vatten och Byggkostnader vägar avlopp Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ Stand Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr kostn avdr kostn T/A av

0 -106 Haparanda 1 341 1 282 170 138 15 0 -42 0 52

138 15 318 276 0 -106 Övertorneå 1 391 1 332 126 138 15 318 276 0 -106 Riket 59 123 42

Bilaga 10 121

Tabell 3 K d. Beräknad standardkostnad verksamhet och tillägg eller per år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där avdrag T/A förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kommun.

Uppvärmning Administration mm. Befolkningsunderlag Tabell 3 K d Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Län Kommun kostn avdr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A

Botkyrka 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Stockholm

Haninge Huddinge 0 2 0 -27 0 0 -65 3 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Järfälla

Nynäshamn Salem 0 2 0 -27 0 0 -65 3 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Sigtuna Sollentuna 0 2 0 -27 0 O -65 3 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Solna 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Stockholm

Tyresö

Värmdö

Söder- 0 2 O -27 0 0 -65 3 manland Flen -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Gnesta Katrineholm 0 2 O -27 0 0 -65 3

122 Bilaga 10

Tabell 3 K d Uppvärmning Administration Befolkningsunderlag mm. Län Kom mun Stand Tillägg/ Stand Til lägg Förändr Stand Til lägg Förändr kostn avdr kostn avdr T/A kostn avdr T/A

3 Norrköping -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Söderköping -19 -17 0 -27 O 0 -65 3

3 Nässjö 0 2 O -27 0 0 -65 3 Sävsjö O 2 0 -27 O O -65 3 Tranås 0 2 O -27 0 0 -65 3 Vaggeryd O 2 0 -27 0 0 -65 3 Vetlanda 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Värnamo 0 2 0 -27 0 0 -65 3 Kronoberg Alvesta -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Lessebo -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Ljungby -19 -17 O -27 0 0 -65 3 Markaryd -19 -17 0 -27 0 0 -65 3 Tingsryd -19 -17 O -27 0 0 -65 3

Bilaga 10 123

124 Bilaga 10

Tabell 3 K d Uppvärmning Administration Befolkningsunderlag mm. Län Kommun Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr kostn avdr T/A kostn avdr T/A

3 Trelleborg -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Vellinge -39 -37 0 -27 0 O -65 3

Ängelholm -39 -37 0 -27 0 O -65 3 Örkelljunga -39 -37 0 -27 O O -65 3 ÖstraGöinge -39 -37 0 -27 0 0 -65 3 Halland Falkenberg -39 -37 0 -27

3 Falköping 0 2 0 -27 O 0 -65 3 Färgelanda 0 2 0 -27 0 O -65 3 Grästorp -19 -17 0 -27 0 0 -65 3

Bilaga 10 127

Tabell 3 K d Uppvärmning Administration mm. Befolkningsunderlag Län Kommun Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr kostn avdr kostn avdr av T/A kostn avdr T/A av

5 18-6302

Bilaga 10 129

Tabell 3 K e. Beräknad standardkostnad per verksamhet och tillägg eller avdrag T/A år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kommun.

Tabell 3 K e Kallortstillägg Kollektivtrafik Total strukturkostnad Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Totalt Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A avgift av T/A Stockholm Botkyrka -19 23 563 267 -103 20 153 295 -27 Danderyd -19 23 563 267 -103 18 970 -888 114 Ekerö -19 23 563 267 -103 19 705 -153 -605 Haninge -19 23 563 267 -103 19 076 -782 -318 Huddinge -19 23 563 267 -103 19 445 -413 -561 Järfälla -19 23 563 267 -103 18 900 -958 -367 Lidingö -19 23 563 267 -103 19 223 -635 -910 Nacka -19 23 563 267 -103 19 849 -9 -991 Norrtälje -19 23 563 267 -103 19 746 -112 368 Nynäshamn -19 23 563 267 -103 19 200 -658 -2 Salem -19 23 563 267 -103 19 511 -347 -579 Sigtuna -19 23 563 267 -103 19 033 -825 -145 Sollentuna -19 23 563 267 -103 20 029 171 -805 Solna -19 23 563 267 -103 18 155 703 -570 Stockholm -19 23 563 267 -103 21 575 1 717 427 Sundbyberg -19 23 563 267 -103 19 100 -758 -685 Södertälje -19 23 563 267 -103 19 176 -682 -297 Tyresö -19 23 563 267 -103 18 860 -998 259 Täby -19 23 563 267 -103 18 906 -952 -752 Upplands-Bro -19 23 563 267 -103 19 333 -525 -754 Upplands-Väsby -19 23 563 267 -10319090 -768 -717 Vallentuna -19 23 563 267 -103 19 581 -277 -493 Vaxholm -19 23 563 267 -103 18 973 -885 -292 Värmdö -19 23 563 267 -103 19 047 -811 54 Österåker -19 23 563 267 -103 18 461 397 -170 Uppsala Enköping -19 23 100 -196 50 19 121 -737 653 Håbo -19 23 184 -112 38 17 238 -2 620 -52 Tierp -19 23 290 -6 19 20 548 690 1 075

130 Bilaga 10

Tabell 3 K e Kallortstillägg Kollektivtrafik Total strukturkostnad Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Totalt Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A avgift av T/A Nyköping 0 -19 23 317 21 170 19 276 -582 368 Oxelösund 0 -19 23 47 -249 82 19 408 -450 198 Strängnäs 0 -19 23 405 109 198 19 937 79 784 Trosa 0 -19 23 260 -36 152 18 464 394 248 Vingåker 0 -19 23 18 -278 72 19 378 -480 381 Öster- Boxholm 0 -19 23 90 -206 66 19 178 -680 -433 götland Finspång 0 -19 23 165 -131 63 19 086 -772 13 Kinda 0 -19 23 195 -101 63 20 887 1 029 439 Linköping 0 -19 23 332 36 59 18 659 199 -45 Mjölby 0 -19 23 144 -152 63 19 382 -476 71 Motala 0 -19 23 184 -112 63 19 543 -315 117 Norrköping 0 -19 23 230 -66 61 19 952 94 -259 Söderköping 0 -19 23 167 -129 63 19 985 127 498 Vadstena 0 -19 23 127 -169 63 19 181 -677 373 Valdemarsvik 0 -19 23 218 -78 62 20 252 394 943 Ydre 0 -19 23 196 -100 63 21 592 1 734 822 Åtvidaberg 0 -19 23 163 -133 63 19 448 -410 527 Ödeshög 0 -19 23 165 -131 63 20 114 256 615 Jönköping Aneby 0 -19 23 67 -229 -3 20 844 986 616

Bilaga 10 131

Tabell 3 K e Kallortstillägg Kollektivtrafik Total strukturkostnad Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Totalt Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A avgiñ av T/A Kalmar Borgholm 0 -19 23 110 -186 30 21 665 1 807 1 549 Emmaboda 0 -19 23 64 -232 45 19 468 -390 757 Hultsfred 0 -19 23 93 -203 36 20 411 553 506 Högsby 0 -19 23 164 -132 12 22 971 3113 612 Kalmar 0 -19 23 187 -109 5 18 697 161 -25 Mönsterås 0 -19 23 149 -147 17 18 956 -902 272 Mörbylånga 0 -19 23 124 -172 26 20 160 302 1 113 Nybro 0 -19 23 90 -206 38 19 677 -181 622 Oskarshamn 0 -19 23 142 -154 19 18 723 135 349 Torsås 0 -19 23 66 -230 45 21 111 1 253 1 584 Vimmerby 0 -19 23 87 -209 37 19 090 -768 564 Västervik 0 -19 23 123 -173 27 19 684 -174 356 Gotland Gotland 0 -19 23 119 -177 59 21 021 1 163 917 Blekinge Karlshamn 0 -19 23 67 -229 7 18 196 662 99

132 Bilaga 10

Tabell 3 K e Kallortstillägg Kollektivtrafik Total strukturkostnad Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Totalt Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A avgift av T/A Skurup 0 -19 23 205 -91 71 19141 -717 718 Staffanstorp 0 -19 23 263 -33 73 18 016 842 651 Svalöv 0 -19 23 338 42 75 19 517 -341 665 Svedala 0 -19 23 187 -109 71 19 026 -832 618 Tomelilla 0 -19 23 126 -170 -24 20 185 327 698 Trelleborg 0 -19 23 181 -115 72 18 844 014 575 Vellinge 0 -19 23 193 -103 72 17 648 -2 210 790 Ystad 0 -19 23 207 -89 71 18 730 128 26 Åstorp 0 -19 23 57 -239 25 18 925 -933 377 Ängelholm 0 -19 23 93 -203 1 18 585 273 418 Örkelljunga 0 -19 23 75 -221 15 19 745 -113 871 ÖstraGöinge 0 -19 23 139 -157 -33 20 212 354 632 Halland Falkenberg 0 -19 23 96 -200 72 19 856 -2 878 Halmstad O -19 23 137 -159 72 18 985 -873 448 Hylte 0 -19 23 76 -220 71 20 399 541 871 Kungsbacka 0 -19 23 524 228 91 18 921 -937 841 Laholm 0 -19 23 66 -230 69 19 328 -530 1 217 Varberg 0 -19 23 99 -197 72 19 056 802 756 Västra Ale 0 -19 23 358 62 105 18 789 069 331

Bilaga 10 133

Tabell 3 K Kallortstillägg Kollektivtrafik Total strukturkostnad Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Totalt Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A avgift av T/A

134 Bilaga 10

Tabell 3 K e Kallortstillägg Kollektivtrafik Total strukturkostnad Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg Förändr Totalt Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A avgift av T/A Storfors 0 -19 23 105 -191 18 21 546 1 688 1 015 Sunne 0 -19 23 115 -181 14 21 183 1 325 1 688 Säffle 0 -19 23 166 -130 -10 19 753 -105 709 Torsby 0 -19 23 135 -161 3 23 346 3 488 1 606 Årjäng 0 -19 23 58 -238 40 21 929 2 071 1 370 Örebro Askersund 0 -19 23 127 -169 64 20 466 608 875 Degerfors 0 -19 23 102 -194 65 19 415 -443 91 Hallsberg 0 -19 23 270 -26 62 19 311 -547 434 Hällefors 0 -19 23 93 -203 66 21 670 1 812 183 Karlskoga 0 -19 23 213 -83 62 19 388 -470 -263 Kumla 0 -19 23 122 -174 65 18 561 297 -136 Laxå 0 -19 23 106 -190 66 20 949 1 091 183 Lekeberg 0 -19 23 83 -213 61 20 526 668 486 Lindesberg 0 -19 23 121 -175 66 20 105 247 247 Ljusnarsberg 0 -19 23 81 -215 65 21 574 1 716 55 Nora 0 -19 23 121 -175 66 19 798 -60 48 Örebro 0 -19 23 351 55 60 20 011 153 -9 Väst- Arboga 0 -19 23 99 -197 49 18 861 -997 -118 manland Fagersta 0 -19 23 335 39 3 19 503 -355 -195 Hallstahammar 0 -19 23 207 -89 27 19 110 -748 39

Skinnskatteberg 0 -19 23 294 -2 10 20 647 789 353

Bilaga 10 135

Tabell 3 K e Kallortstillägg Kollektivtrafik Total strukturkostnad Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Totalt Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A avgift av T/A Smedjebacken 0 -19 23 100 -196 62 19 415 -443 421 Säter 0 -19 23 74 -222 62 19 951 93 -62 Vansbro 0 -19 23 128 -168 59 23 532 3 674 1 063 Älvdalen O -19 -292 277 -19 52 25 633 5 775 385 Gävleborg Bollnäs 0 -19 23 131 -165 10 19 960 102 222 Gävle 0 -19 23 218 -78 -28 18 668 190 -448 Hofors 0 -19 23 68 -228 37 20 181 323 -38 Hudiksvall 0 -19 23 93 -203 27 19 967 109 460 Ljusdal 0 -19 23 154 -142 0 22 028 2 170 1 017 Nordanstig 0 -19 23 157 -139 -2 21 759 1 901 1 282 Ockelbo 0 -19 23 131 -165 10 21 460 1 602 885 Ovanåker 0 -19 23 126 -170 13 21 024 1 166 1 221 Sandviken 0 -19 23 148 -148 3 19 051 -807 -95 Söderhamn 0 -19 23 100 -196 24 19 986 128 561 Väster- Härnösand 0 -19 23 204 -92 -59 19 276 -582 -1 14 norrland Kramfors 0 -19 23 71 -225 22 22 057 2 199 969 Sollefteå 0 -19 -172 122 -174 -8 22 955 3 097 583 Sundsvall 0 -19 23 206 -90 -64 18 400 -1 458 -119 Timrå 0 -19 23 142 -154 -22 19 141 -717 336 Ånge 0 -19 23 100 -196 6 23 586 3 728 377 Örnsköldsvik 0 -19 -152 128 -168 -13 19 341 -517 171 Jämtland Berg 0 -19 -251 59 -237 56 25 932 6 074 1 414 Bräcke 0 -19 23 85 -211 51 27 239 7 381 1 219 Härjedalen 0 -19 -279 79 -217 52 25 924 6 066 382 Krokom 0 -19 -203 94 -202 50 24 157 4 299 391 Ragunda 0 -19 23 124 -172 42 25 300 5 442 126 Strömsund 0 -19 -413 143 -153 39 26 589 6 731 277 Åre 0 -19 -225 67 -229 53 23 954 4 096 570 Östersund 0 -19 23 386 90 -9 19 175 -683 -361 Väster- Bjurholm 0 -19 -186 234 -62 -12 24 726 4 868 1 165

136 Bilaga 10 Tabell 3 K e Kallortstillägg Kollektivtrafik Total strukturkostnad Län Kommun Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg Förändr Totalt Tillägg/ Förändr

40 25 661 5 803 1 136 Övertorneå 1 343 1 324 -425 128 -168 52 27 912 8 054 -203 Riket 19 296 19 858

f Bilaga 10 137

Tabell 3 L a-b Beräknad standardkostnad verksamhet och tillper lägg eller avdrag år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och landsting.

1 tabellen redovisas standardkostnad och tillägg eller avdrag per verksamhet enligt föreslagen modell år 1998. Där förändringar har föreslagits redovisas även förändring tillägg eller avdrag jämfört av med nuvarande modell. Landstingstabellerna är uppdelade 2 deltabeller a-b.

1 den sista deltabellen Tabell 3 L b redovisas den totala struk-

turkostnaden enligt föreslagen modell och tillägg avgift samt förändringjämfort med nuvarande modell.

138 Bilaga 10

Tabell 3 L a. Beräknad standardkostnad verksamhet och tillägg eller per avdrag T/A år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor invånare och landsting. per

Tabell 3 L a Hälso och sjukvård totalt Högskola Stand Förändr Däravförändringi T/A Stand.- Förändr Landsting kostn. T/A av T/A Sjukvård Glesbygd SmåL-t kostn. T/A T/A av

1998:151 Bilaga 10 139 SOU

Tabell 3 L b. Beräknad standardkostnad verksamhet och tillägg eller per avdrag T/A år 1998 samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor invånare och landsting. per

Tabell 3 L b Kollektivtrafik Kallort Strukturkostnad totalt Stand.- Förändr Stand.- Förandr Bidr/ Förändr av Landsting kostn. T/A T/A kostn. T/A av T/A T otalt Avgift Bidr/Avg av

140 Bilaga 10

Tabell 4 Kg a-e Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag

per verksamhet år 1998 med föreslagen modell samt

förändring avdrag jämfört med nuvarande modell där Förändringar föreslagits. Kronor invånare

per

och kommungrupp, befolkningsviktat.

I tabellen redovisas standardkostnad och tillägg eller avdrag per

verksamhet enligt föreslagen modell år 1998. Där förändringar har föreslagits redovisas även förändring tillägg eller avdrag jämfört

av med nuvarande modell. Tabellen är uppdelade 5 deltabeller Tabell 4 Kg a-e.

I den sista deltabellen Tabell 4 Kg redovisas

e också den totala

strukturkostnaden enligt föreslagen modell och tillägg avgift

samt

förändring jämfört med nuvarande modell.

1998:151 Bilaga 10 141 SOU

Tabell 4 Kg Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag a. T/A verksamhet år 1998 med föreslagen modell samt förändring per jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor invånare och kommungrupp, befolkningsviktat. per

Barnomsorg lndivid och Aldre och Tabell 4 Kg a familjeomsorg handikappomsorg Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Kommunkostn avdr T/A kostn avdr T/A kostn avdr av T/A grupp av av Storstäder 3 993 152 -101 4 194 1 938 -447 6 596 631 -76 Förorter 5 064 1 224 -46 2 212 -44 -33 3 739 -2 225 -28 städer 3 813 -28 -38 2 298 43 -10 5 577 -388 -32 Större Medelst städ 3 496 -344 32 1 680 -575 150 6 352 387 -9 Industri 3 416 -424 39 1 490 -765 42 6 631 666 42 Landsbygd 3 131 -709 202 1 434 -821 394 7 120 1 155 157 Glesbygd 3 167 -673 128 1 270 -985 317 8 647 2 682 234 Övriga 3 371 -469 67 1 513 -742 209 6 716 751 53 större Övriga mindre 3 448 -393 122 1 359 -896 184 6 262 297 67 Riket 3 840 2 255 5 965

Tabell 4 Kg b. Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag T/A verksamhet år 1998 med föreslagen modell samt förändring per jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor invånare och kommungrupp, befolkningsviktat. per

Tabell 4 Kg b Grundskola Gymnasieskola Befolkningsminskning Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Kommunkostn avdr T/A kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A grupp - av Storstäder 4 045 142 -27 1 441 -508 -10 0 -32 -5 5 504 317 13 2 006 57 -10 0 -32 -5 Förorter 041 -147 19 1 922 -26 3 -29 -5 Större städer 5 323 136 -11 2 031 83 -6 27 -5 -4 Medelst städ 5

större Övriga mindre 5 933 746 -3 2 355 407 37 21 -12 0 Riket 5 187 1 948 32

142 Bilaga 10

Tabell 4 Kg c. Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag T/A per verksamhet år 1998 med föreslagen modell samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kommungrupp, befolkningsviktat.

Tabell 4 Kg c Sysselsättningsåtgärder Gator och vägar Vatten och avlopp Byggkostnader Kommun- Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ Stand Förändr

48 Övriga mindre 99 40 -2 61 -61 143 101 0 47 Riket 59 123 42 0

Tabell 4 Kg d. Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag T/A per verksamhet år 1998 med föreslagen modell samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kommungrupp, befolkningsviktat.

Tabell 4 Kg d Uppvärmning Administration Befolkningsunderlag mm. Kommun- Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr av grupp kostn avdr kostn avdr T/A kostn avdr av T/A

2 Övriga mindre 0 2 34 7 -6 94 29 11 Riket -2 0 27 65

Bilaga 10 143

Tabell 4 Kg e. Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag T/A per verksamhet år 1998 med föreslagen modell samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och kommungrupp, befolkningsviktat.

Tabell 4 Kg e Kallortstillägg Kollektivtrafik Total strukturkostnad Kommun- Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Totalt Tillägg/ Förändr grupp kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A avgift av T/A

144 Bilaga 10

Tabell 4 Lä a-e Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag perverksamhet år 1998 med föreslagen modell samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor invånare och län, per befolkningsviktat.

I tabellen redovisas Standardkostnad och tillägg eller avdrag per verksamhet enligt föreslagen modell år 1998. Där förändringar har föreslagits redovisas även förändring tillägg eller avdrag jämfört av med nuvarande modell. Tabellen är uppdelade 5 deltabeller Tabell 4 Lä a-e.

I den sista deltabellen Tabell 4 Lä e redovisas också den totala

strukturkostnaden enligt föreslagen modell och tillägg avgift samt

förändring jämfört med nuvarande modell.

Tabell 4 Lä a-e Standardkostnad och tillägg eller avdrag per verksamhet år 1998 med föreslagen modell samt förändring tillägg eller av avdrag jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och län, befolkningsviktat.

Bilaga 10 145

Tabell 4 Lä a. Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag T/A per verksamhet år 1998 med föreslagen modell samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och län, befolkningsviktat.

Tabell 4 Lä a Barnomsorg Individ och Aldre och familjeomsorg handikappomsorg Län Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förandr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A Stockholm 4 745 905 -141 3 212 957 -370 5 008 -957 -65 Uppsala 3 998 157 20 2 351 96 48 4 965 000 15 Södennanland 3 557 -283 -46 2 053 -203 118 6 071 106 -36 Östergötland 3 690 -150 -53 2 107 -149 -37 5 992 28 -41 Jönköping 3 552 -288 114 1 635 -621 135 6 427 462 52 Kronoberg 3 422 -419 111 1 494 -761 -9 6 504 539 83

Kristianstad 3 217 -624 80 1 693 -562 284 6 653 688 34

Skaraborg 3 492 -348 32 1 426 -829 159 6 384 419 76 Värmland 3 439 -401 32 1 614 -641 76 6 789 824 96 Örebro 3 513 -328 25 1 945 -310 -4 6 654 689 -51 Västmanland 3 680 -161 -61 2 072 -183 -43 5 830 -135 -38 Dalarna 3 305 -535 61 1 583 -672 84 6 774 809 4 Gävleborg 3 357 -484 -35 1 806 -450 49 6 746 781 38 Västernorrland 3 450 -391 -31 1 612 -643 205 6 808 843 12 Jämtland 3 552 -288 26 1 624 -631 180 7 415 1 450 167 Vasterbotten 3 923 83 20 1 552 -703 97 5 603 -362 86 Norrbotten 3 669 -171 -139 1 589 -667 141 5 471 -494 2 Riket 3 840 2 255 5 965

Nya län Jönköping 3 559 -282 104 1 615 -641 134 6 307 342 44 Skåne 3 634 -207 39 2 439 184 85 6 169 204 -24 Västra Götaland 3 788 -53 72 2 393 138 71 6 068 104 15

146 Bilaga 10

Tabell 4 Lä b Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag T/A per verksamhet år 1998 med föreslagen modell samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor invånare per och län, befolkningsviktat.

Södermanland 5 411 224 1 2 061 112 8 67 35 18 Östergötland 5 198 11 4 2 085 137 -2 21 -12 2

Kristianstad 5 410 223 23 2 123 174 31 14 -18 9

Västmanland 5 164 -23 -47 2 044 96 -6 34 1 -4 Dalarna 5 508 321 -10 2 095 147 101 69 14 Gävleborg 5 175 -12 3 1 898 -50 -14 73 41 -5 Västernorrland 5 165 -23 51 2 023 75 4 141 109 -5 Jämtland 5 906 719 42 2 130 182 30 143 110 -5 Västerbotten 5 857 670 25 2 229 280 21 99 67 26 Norrbotten 5 559 372 -34 2 077 129 6 109 77 Riket 5 187 1 948 32

Nya län Jönköping 5 578 391 -5 2 164 216 15 2 -31 -3 Skåne 5 062 -125 1 906 -42 -29 VästraGötaland 5 174 -13 9 1 904 -44 3 5 -27 -4

Bilaga 10 147

Tabell 4 Lä Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag T/A c. verksamhet år 1998 med föreslagen modell samt förändring jämfört per med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och län, befolkningsviktat.

Tabell 4 Lä c Sysselsättnings- Gator och Vatten och Byggåtgärder vägar avlopp kostnader Län Stand Tillägg Förändr Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ Stand Förändr kostn / avdr T/A kostn avdr kostn avdr kostn av T/A av Stockholm 0 -59 -8 254 131 7 -36 0 -164 Uppsala 4 -55 -8 76 -46 38 -5 0 52 Södermanland 94 36 60 61 -62 34 -8 0 52

o

Nya län Jönköping 4 -54 -13 74 -49 2 -40 0 52 Skåne 106 48 21 58 -65 18 -24 0 112 Västra Götaland 24 -35 -3 95 -28 59 17 0 -11

148 Bilaga 10

Tabell 4 Lä d. Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag T/A per verksamhet år 1998 med föreslagen modell samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor invånare per och län, befolkningsviktat.

Tabell 4 La d Uppvärmning Administration mm. Befolkningsunderlag Län Stand Tillägg/ Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändrav kostn avdr kostn avdr av T/A kostn avdr T/A

Nya län

Bilaga 10 149

Tabell 4 Lä e. Beräknad standardkostnad och tillägg eller avdrag T/A per verksamhet år 1998 med föreslagen modell samt förändring jämfört med nuvarande modell där förändringar föreslagits. Kronor per invånare och län, befolkningsviktat.

Tabell 4 La e Kallortstillägg Kollektivtrafik Total strukturkostnad Län Stand Tillägg/ Förändr Stand Tillägg/ Förändr Totalt Tillägg/ Förändr kostn avdr av T/A kostn avdr av T/A avgift av T/A Stockholm 0 -19 23 563 267 -103 20 218 360 -879 Uppsala 0 -19 23 263 -33 24 19 181 -677 218 Södermanland 0 -19 23 229 -67 141 19 632 -226 343

Västernorrland 0 -19 -34 159 -138 -33 19 748 -110 166 Jämtland 0 -19 -113 224 -72 23 22 724 2 866 160 Västerbotten 45 26 -255 201 -95 -2 20 562 704 -10 Norrbotten 587 568 -346 233 -64 40 21 088 1 230 -307 Riket 19 296 19 858

Nya län Jönköping 0 -19 23 117 -180 -55 19 414 -444 298 Skåne 0 -19 23 294 -2 53 19 651 -207 315 Västra Götaland 0 -19 23 309 13 -4 19 801 -57 176

150 Bilaga 10

Tabell 5 K Bidragsförändring vid införandet utjäm-

av nytt ningssystem år 1996 och enligt utredningens förslag

till förändringar

l tabellen redovisas den beräknade bidragsförändringen till följd

av nuvarande systems införande år 1996 och inkluderar således även

förändringarna i inkomstutjämningen. De belopp redovisas är

som de som legat till grund för fastställandet nuvarande införandeav

regler. Bidragsförändringen beräknades utifrån respektive kommuns nettobidrag 1995 enligt då gällande utjämningsbidrag och utfallet

av nuvarande system om det tillämpats år 1995. Beräkningarna är så-

tillvida fiktiva. Fram till år 1999 har bidragsminskningarna begrän-

sats till 1 000 kronor per invånare 2 000 kronor för tre kommuner

genom fasta och rörliga införandetillägg. De totala förändringarna

enligt utredningens förslag har beräknats i förhållande till de faktis-

ka bidragen respektive avgifterna inklusive införandetillägg.

Bilaga 10 151

Tabell 5 K. Bidragsförändring vid införandet av nytt utjämningssystem år 1996 och enligt utredningens förslag till förändringar. Kommuner. Alla belopp i kronor per invånare.

Tabell 5 K Nuvarande utjämning Enligt forslag Total för- Förändring Län Kommun Bidragsför- Varav Förändring i Förändring i ändring i kostnadsbidrag/avgiñ bidrag/avgiñ till år utjämningen ändringvid genomnytt system fört från 1999 1999-2003 2003 år 1995-1998 år 1996 före tom. år inkl. nu- enligt förslag genom årlig införande- 1999 varande medfasta uppdatering men

152 Bilaga 10

Tabell 5 K Nuvarandeutjämning Enligt förslag Total för- Förändring Län Kommun Bidragsför- Varav Förändring Förändring ändring ikostnadsändringvid genom- bidrag/avgift bidrag/avgiñ till år utjämningen nytt system fört från 1999 1999-2003 2003 år 1995-1998

Öster- Boxholm

265 Norrköping B89 889 -259 -259 630 217 Söderköping 658 658 498 498 1 156 143

Bilaga 10 153

K Nuvarande utjämning Enligt förslag Total för- Förändring Tabell S Kommun Bidragstör- Varav Förändring i Förändringi ändring i kostnads- Län bidrag/avgift bidrag/avgift till år utjämningen ändringvid genomfort från 1999 1999-2003 2003 år 1995-1998 nytt system år 1996 före år inkl. enligt förslag genom årlig tom. nuinförande- 1999 varande men medfasta uppdatering

154 Bilaga 10 SOU 1998:151

Tabell 5 K Nuvarandeutjämning Enligt förslag Total för- Förändring Län Kommun Bidragsför- Varav Förändringi Förändringi ändring i kostnadsändringvid genom- bidrag/avgiñ bidrag/avgift till år utjämningen nytt system fört från 1999 1999-2003 2003 år 1995-1998

359 Perstorp 23 23 -126 -126 -103 110 Simrishamn 1 103 1 103 429 429 1 532 446

Bilaga 10 155 S

Nuvarande utjämning Enligt förslag Total for- Förändring Tabell 5 K

Kommun Bidragsfor- Varav Förändringi Förändringi ändring i kostnads- Län

bidrag/avgiñ bidrag/avgiñ till år utjämningen ändringvid genom-

lön från 1999 1999-2003 2003 år 1995-1998 nytt system

Lerum

Skara Skövde 389 389 25 25 414 -274 520 520 415 415 935 -290 Sotenäs

Tranemo

Värmland

156 Bilaga 10

Tabell 5 K Nuvarandeutjämning Enligt förslag Total för- Förändring Län Kommun Bidragsfor- Varav Förändringi Förändringi ändring i kostnadsändringvid genom- bidrag/avgiñ bidrag/avgift till år utjämningen

nytt system fort från 1999 1999-2003 2003 år 1995-1998

år 1996fore tom. år inkl, nu- enligt förslag årlig genom införande- 1999 varande medfasta uppdatering men regler exkl. in- införandenya foranderegler regler