Med anledning av motion om förstatligande av den privata bensinoch oljehandeln

NU 1977/78:4

Näringsutskottets betänkande 1977/78:4

med anledning av motion om förstatligande av den privata bensinoch oljehandeln

Ärendet

I motionen 1976/77:883 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen uttalarsig för förstatligande av den privata sektorn av bensin- och oljehandeln och hos regeringen begär en snabb utredning och förslag i detta syfte.

Motionen

Visserligen har Kooperativa förbundet byggt ut sin raffinaderiverksamhet och försäljning av petroleumprodukter men den privatkapitalistiska dominansen på oljeområdet består, uttalar motionärerna. Internationella oljebolag dominerar den svenska raffmaderiverksamheten och oljehandeln. Gemensamt för dessa bolag är enligt motionärerna att de redovisar inga eller helt obetydliga vinster i Sverige och därigenom kan undandra sig skattskyldighet här. Detta beror enligt motionärerna på att intemprissättningen mellan olika bolag i de internationella oljekoncernerna konstrueras på sådant sätt att de kan redovisa vinsten av sin verksamhet i det land där beskattningen är lägst. Motionärerna erinrar om att bl. a. detta förhållande låg bakom kravet i Arbetarrörelsens efterkrigsprogram 1944 att oljehandeln skulle förstatligas, något som senare också föreslogs av 1945 års oljeutredning i betänkandet (SOU 1947:14) Handeln med olja. De refererar också koncentrationsutredningens beräkningar i delbetänkandet (SOU 1966:21) Oljebranschen. Dessa beräkningar tydde på att de utlandsägda dotterbolagen i Sverige i verkligheten hade ett betydligt bättre rörelseresultat än som redovisades.

Som skäl för ett förstatligande av den privata sektorn av bensin- och oljehandeln anför motionärerna i huvudsak följande. Erfarenheterna från den s. k. oljekrisen 1973-1974 visar att Sverige i hög grad är i händerna på de stora oljebolagen och i allt väsentligt måste underkasta sig följderna av dessa bolags dispositioner. Detta beroende kan utgöra ett hot mot vår alliansfrihet och neutralitet. I en verklig eller konstlad bristsituation kan de svenska konsumenterna komma att utsättas för allt starkare utpressning. En stor statlig koncern skulle kunna undanröja de nuvarande extra pålagorna genom att monopolpriserna skulle upphöra. Detaljdistributionen skulle kunna rationaliseras och förbilligas. Sveriges beroende av utländskt kapital skulle minska. En kanal för skatteflykt skulle stängas. Samhället skulle få ett samlat grepp om en viktig näringsgren och möjligheter att planera framtidsutvecklingen. Vidare skulle ett förstatligande innebära ett konkret stöd åt folken i

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 4

NU 1977/78:4

den tredje världens oljeproducerande länder i deras kamp för den självklara rätten till sina egna naturtillgångar. Ett statsägt svenskt oljebolag kunde nämligen sluta avtal för längre perioder med de nationella oljebolagen i dessa länder, och en handelspolitisk nyorientering skulle kunna ske när det gäller vår import.

Vissa uppgifter om oljebranschen i Sverige

Följande redogörelse bygger på uppgifter från statens pris- och kartellnämnd (SPK). En motsvarande redogörelse, avseende förhållandena år 1970, återfinns i näringsutskottets betänkande NU 1973:8.

År 1976 förbrukades 33,1 miljoner kubikmeter petroleumprodukter i Sverige. Detta motsvarar ca 1,0 % av den totala oljekonsumtionen i världen. Den svenska raffinaderikapaciteten utgjorde ca 70 % av den egna konsumtionen och ca 0,6 % av den totala kapaciteten i världen. Det totala importvärdet utgjorde ca 13,5 miljarder kr. Bensinens andel av oijemarknaden utgör i dag 14 96, medan eldningsoljans andel utgör 65 %. 1 nedanstående tabell anges de olika oljebolagens andelar av den totala försäljningen av oljeprodukter, deras omsättning och deras redovisade vinst i Sverige.

Oljebolagens marknadsandelar, omsätt ning och redovisade vinst år 1976

Företag

Andel av total försäljning av ol- jeprodukter

%

Andel av försälj- ning av motor- bensin

%

Total omsätt- ning exkl. skat- ter

milj. kr.

Redovisad net- tovinst i Sverige

milj. kr.

BP

13,7

13,6

2 801

2,2

Esso

6,4

13,6

2 590

19,5

Fina

2,4

1,4

./. 1,3

Gulf

5,9

12,1

1 108

9,9

Mobil Oil

1,8

4,1

6,6

Nynäs

6,9

4,9

1 843

2,5

OK

14,3

19,6

2 932

4,9

Shell

10,6

17,8

2 249

1,5

Texaco

4,4

8,9

1 415

./. 56,7

Övriga

33,6

4,0

100,0

100,0

Mer än

hälften av marknaden faller på

en grupp bestående av sex

helintegrerade internationella storföretag som har en dominerande ställning på världsmarknaden. De svenskägda storföretagen Oljekonsumenternas förbund (OK) och AB Nynäs-Petroleum har en marknadsandel om tillsammans drygt 20 96. De internationella oljebolagen redovisar i förhållande till sin omsättning mycket små eller inga vinster alls i Sverige, samtidigt som de totala koncernvinsterna uppgår till betydande belopp. Huvuddelen av

NU 1977/78:4

vinsterna i oljekoncernerna uppges komma från de verksamheter i vilka huvuddelen av kapitalet är investerat, dvs. från råoljeledet, raffinaderiledet och transportfunktionen. Från bolagshåll har framhållits att vinsterna i de internationella oljekoncernerna främst uppkommer - förutom där de stora investeringarna görs - där utförsäljningspriset ligger på en relativt hög nivå. Oljebolagen kan genom sin internprissättning påverka vinsterna i olika led. Ett lägre internpris skulle emellertid inte nödvändigtvis medföra större redovisad vinst i Sverige, eftersom avskrivningsmöjligheterna i åtskilliga av bolagen ännu inte har fullt utnyttjats. Även de svenska bolagen redovisar små vinster i förhållande till företagens omslutning.

Förhållandena på den svenska oljemarknaden har förändrats i och med OK:s engagemang i Scanraff, vilket raffinaderi OK tillsammans med Texaco tog i drift under år 1975. Tidigare hade OK, såsom stort ointegrerat oljeföretag, kunnat verka prisdämpande genom att göra fördelaktiga inköp på den s. k. spotmarknaden, dvs. den internationella marknad där överblivna kvantiteter av oljeprodukter saluförs. Numera försörjs OK huvudsakligen med produkter från det egna raffinaderiet, som baserar sin produktion på råolja. Den s. k. spotmarknadens inflytande på den inhemska prisbildningen har härigenom minskat.

Gällande riktlinjer för oljepolitiken

Strävanden att begränsa vårt beroende av olja angavs i 1975 års energipolitiska beslut (prop. 1975:30, NU 1975:30, rskr 1975:202) vara ett viktigt inslag i den svenska energipolitiken. Med denna utgångspunkt skisserades i propositionen allmänna riktlinjer för en integrerad oljepolitik under samhällelig ledning. 1 den skulle bl. a. ingå statlig garanti för att underlätta investeringar i utvinning av fossila bränslen, bilaterala avtal med andra oljekonsumerande länder, bildandet av ett statligt oljebolag och statligt deltagande i raffinaderinäringen. Riksdagen anslöt sig till detta program.

Våren 1976 lade regeringen fram en proposition (prop. 1975/76:124) om den statliga verksamheten på oljeområdet, m. m. I denna proposition angavs som en huvudlinje i den svenska oljepolitiken att stegvis bygga upp en statlig organisation på oljeområdet som snabbt kunde utvidgas så snart försörjningsläget gjorde det motiverat. En central roll i sammanhanget har tilldelats det år 1975 inom Statsföretagsgruppen bildade Svenska Petroleum AB. Detta företag förutsätts komma att bedriva verksamhet inom olika från försörjningssynpunkt betydelsefulla led av oljehanteringen. Efter hand avses sålunda såväl prospektering och råoljeutvinning som transporter, lagring, raffinering och marknadsföring komma att ingå i verksamheten. Försäljningen skall i första hand inriktas på större statliga konsumenter. Vidare har kommuner och landsting samt konsumentkooperationen nämnts som tänkbara samarbetsparter.

I propositionen uttalades att genom uppbyggnaden av en statlig oljerörelse

1* Riksdagen I977/7R. 17 sand. Nr 4

NU 1977/78:4

även andra viktiga samhällsintressen skulle kunna tillgodoses. Ett sådant intresse är ökad insyn i oljebranschens förhållanden. Den kännedom om branschen som kan förvärvas från de i Sverige verksamma bolagen är begränsad. Genom deltagandet i det internationella energiprogrammet IEP (jfr prop. 1975:42, NU 1975:29, rskr 1975:180) har Sverige fått ökade möjligheter till insyn i den internationella oljeindustrin. Ett statligt oljebolag som har direkt kontakt med oljemarknaden kan ge fördjupad kännedom om kostnader och konkurrensförhållanden inom olika led av branschen.

Riksdagen (NU 1975/76:44, rskr 1975/76:262) hade inga erinringar mot dessa riktlinjer för den statliga verksamheten på oljeområdet och bemyndigade regeringen att godkänna bl. a. ett konsortialavtal mellan statens vattenfallsverk och LKAB av innebörd att vattenfallsverket skulle inträda som hälftendelägare i Svenska Petroleum AB. I samband därmed beslöts att bolagets finansiella resurser skulle byggas upp bl. a. genom en successiv höjning av det egna kapitalet till 50 milj. kr. Vissa medel fördetta ändamål har sedermera anvisats för budgetåren 1976/77 (prop. 1976/77:25 bil. 10, NU 1976/77:13, rskr 1976/77:55) och 1977/78 (prop. 1976/77:100 bil. 17 s. 361, NU 1976/77:24, rskr 1976/77:206).

I budgetpropositionen 1977 redovisades (prop. 1976/77:100 bil. 17 s. 150) att Svenska Petroleum AB genom avtal med Svenska BP AB har fått tillgång till en landsomfattande distributionsapparat. Inköp och försäljning sker dock i bolagets egen regi. Svenska Petroleum har inlett sin verksamhet på den svenska marknaden. Försäljningen omfattar främst eldningsoljor för stora förbrukare inom industrin och den offentliga sektorn.

Tidigare riksdagsbehandling av ärenden om förstatligande av bensin- och oljehandeln

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen behandlat motioner med förslag om förstatligande av bensin- och oljehandeln. Före 1973-1974 års försörjningskris på oljeområdet skedde detta senast vid 1973 års riksdag.

I en motion (vpk) hade i huvudsak två motiv för ett förstatligande angetts. Dels skulle fördelar kunna uppnås för den svenska folkförsörjningen, dels skulle ett statligt svenskt oljebolag genom sina inköp kunna stödja de ansträngningar som görs av folken i de oljeproducerande länderna att själva fl utnyttja sina rikedomar. Näringsutskottet (NU 1973:8) uttalade bl. a. att ett förstatligande sannolikt inte skulle göra den svenska oljeförsörjningen oberoende av de internationella oljebolagen. Genom dessa bolags dominans på världsmarknaden skulle ett svenskt statligt oljebolag för sina inköp bli beroende av dessa företags agerande. Prisnivån för oljeprodukter i Sverige var i internationell jämförelse låg. Utskottet ansåg det vara osannolikt att ett statligt oljebolag skulle kunna i väsentlig mån sänka prisnivån. Det andra motivet för ett förstatligande av oljebranschen bemötte utskottet genom att erinra om att Sveriges andel av den totala konsumtionen av oljeprodukter

NU 1977/78:4

uppgick till endast 1,3 %. Utskottet bedömde det därför inte sannolikt att Sverige genom ett statligt oljebolags prispolitik i någon avgörande grad skulle kunna påverka situationen för folken i de oljeproducerande länderna. En stark ställning för multinationella företag på den svenska marknaden är dock förenad med betydande problem, fortsatte utskottet och redogjorde för aktuellt utredningsarbete kring olika aspekter av dessa företags agerande. Sådana mycket ingripande åtgärder som förordats i motionen fanns det enligt utskottets mening inte anledning till i dåvarande läge. Vänsterpartiet kommunisternas representant i utskottet reserverade sig till förmån för bifall till motionen. Denna avslogs av riksdagen.

I samband med försörjningskrisen 1973-1974 reste vänsterpartiet kommunisterna krav på förstatligande av den inhemska oljehandeln.

Carl-Henrik Hermansson (vpk) ställde en fråga (1973:359) om regeringen avsåg att förelägga nästa års riksdag förslag om förstatligande av oljehandeln.

I sitt svar deklarerade handelsminister Feldt (RD 1973:157 s. 197) att de instrument skulle finnas som behövdes för att i en krissituation reglera handeln och förbrukningen av olja inom landet när de allmänna ransonerings- och förfogandelagarna trätt i tillämpning. Mot denna bakgrund var ett förstatligande av den inhemska oljehandeln inte aktuellt, fortsatte han.

Den 19 mars 1974 ägde interpellationsdebatter rum om minskat beroende av multinationella företag, m. m. och om en orientering rörande den framtida energiförsörjningen (RD 1974:42 s. 85 resp. 110). Olof Johansson i Stockholm (c) hade i interpellationen 1974:5 frågat bl. a. om industriministern ville lämna en redogörelse för vilka åtgärder som vidtagits eller planerades i syfte att bryta eller minska det svenska beroendet av de multinationella oljeföretagen. Jörn Svensson i Malmö (vpk) hade i interpellationen 1974:10 frågat om regeringen bl. a. var beredd att låta staten ta över den privata oljehanteringen i Sverige. Vidare hade Sture Palm (s) i interpellationen 1974:7 frågat om industriministern var beredd att ge kammaren en översiktlig orientering om det planerings- och utredningsarbete som pågick inför arbetet på ett program för den framtida energiförsörjningen och om hur regeringen med hänsyn till det pågående utredningsarbetet bedömde de problem som hängde samman med vår framtida energiförsörjning. Industriminister Johansson uttalade i sitt svar på de båda förstnämnda interpellationerna (RD 1974:42 s. 85) bl. a. att samhället borde ha ett fastare grepp om oljeförsörjningen. Han redogjorde i detta sammanhang - liksom i svaret på den tredje interpellationen (RD 1974:42 s. 110) - för olika åtgärder som regeringen undersökte för att säkerställa den kort- och långsiktiga oljeförsörjningen. Mot den bakgrund som angavs var det enligt industriministern inte aktuellt med ett förstatligande av oljehanteringen och oljetransporterna. Under debatterna återkom han till denna fråga och uttryckte därvid (RD 1974:42 s. 101) sitt beklagande av att den socialdemokratiska regeringen inte åren 1948-1949 hade gjort ett aktivare ställningstagande i fråga om oljehanteringen, dvs. gått in för ett förstatligande. Han ställde också frågan "Hur gör vi i fortsättningen?” och

NU 1977/78:4

besvarade själv frågan med uttalandet ”Vi kan gå successivt fram och efter hand komma in för att delta i konkurrensen på den svenska marknaden - i vilken storleksordning får vi så småningom diskutera - om vi också får möjligheter att skaffa den erforderliga oljan”.

Näringsutskottet behandlade i maj 1974 (NU 1974:26) bl. a. två motioner (vpk) med yrkanden av innebörd bl. a. att den privata sektorn av oljehanteringen i Sverige skulle förstatligas. I samma betänkande behandlades också en motion från socialdemokratiskt håll enligt vilken det borde övervägas om ett statligt importbolag skulle ha monopol på införsel av råolja och oljeprodukter. Vidare togs i betänkandet också upp en motion från centerpartihåll, i vilken uttalades att det var osäkert om ett statligt övertagande av de nuvarande oljebolagen skulle fylla det syfte som eftersträvades, eftersom en sådan åtgärd inte skulle ge några garantier för fortsatta oljeleveranser. Inrättandet av en statlig inköpsorganisation för oljeprodukter skulle enligt denna motion kunna vara ett alternativ till en nationalisering av de i Sverige verksamma oljebolagen.

Utskottet, som förutsatte att Kungl. Maj:t övervägde lämplig utformning av de statliga insatserna för oljeimport och därvid även prövade alternativet att inrätta ett statligt importbolag (s. 57), hemställde att motionsyrkandet skulle avslås. I frågan om förstatligande av den privata sektorn av oljehanteringen i Sverige anförde utskottet (s. 63) att det är nödvändigt att samhället skaffar sig ett starkare grepp om energiproduktionen och dess utveckling. Kontroll av energiförsörjningen är av avgörande betydelse för att styra samhällsutvecklingen i en riktning som gynnar alla medborgare. Utskottet var emellertid inte berett att omedelbart ta ställning till kraven på en vittgående nationalisering av energikällorna, ett uttalande som vänsterpartiet kommunisternas representant i utskottet dock reserverade sig mot. Utskottsmajoriteten menade att de utredningar på energiområdet som arbetade våren 1974 först borde komma fram med sina förslag men förutsatte att samhällsinflytandet skulle beaktas i det kommande beslutet om ett långsiktigt program för energipolitiken. Riksdagen beslöt enligt utskottets hemställan.

Innebörden av 1975 års energipolitiska beslut - såvitt avser oljepolitiken - framgår av den föregående redogörelsen för gällande riktlinjer för oljepolitiken. Vid riksmötet 1975 förekom inga motioner om förstatliganden inom oljesektorn. Ej heller ställdes några frågor eller interpellationer till regeringen inom detta ärendeområde.

En motion (vpk) med i stort sett samma syfte som den nu aktuella väcktes våren 1976 med anledning av den ovan nämnda propositionen 1976/77:124 om den statliga verksamheten på oljeområdet, m. m.

Näringsutskottet uttalade denna gång (NU 1975/76:44 s. 20) att det genom sina ställningstaganden till förslagen i propositionen hade angivit vilket syfte och vilken omfattning statens insatser på oljeområdet enligt utskottets mening borde ha i dagens läge. Härav följde, fortsatte utskottet, att det inte

NU 1977/78:4

tillstyrkte att oljepolitiken inriktades på nationaliseringsåtgärder enligt motionärernas förslag. På förslag av utskottet beslöt riksdagen att avslå yrkanden i motionen av innebörd dels att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förberedelser omgående för en nationalisering av den privata oljenäringen med undantag för den kooperativt ägda delen, dels att riksdagen skulle uttala att en nationell svensk oljepolitik borde vara frigjord från alla imperialistiska intressen. Vänsterpartiet kommunisternas representant i utskottet hade reserverat sig till förmån för bifall till dessa yrkanden.

Behandling vid 1975/76 års riksmöte av ärende om de multinationella företagens beskattning

I april 1976 behandlade skatteutskottet två motioner om de multinationella företagens beskattning. I en av dessa motioner, av Olof Johansson i Stockholm (c), hemställdes bl. a. att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om utredning av oljebranschens beskattning.

I en redogörelse för frågans tidigare behandling erinrade utskottet (SkU 1975/76:53) om att 1970 års riksdag hade begärt en utredning om de multinationella företagens beskattning (BeU 1970:53). Som svar på en enkel fråga vid 1972 års riksdag hade finansminister Sträng anfört (RD 1972:42 s. 9) att erfarenheterna från de undersökningar av dessa skatteproblem som pågick inom OECD:s skattekommitté och på gemensam nordisk bas borde avvaktas innan en speciell svensk utredning tillsattes.

För egen del anförde utskottet att de multinationella företagens verksamhet under senare år har ägnats allt större uppmärksamhet både utomlands och i vårt land. Utskottet erinrade om att det bedrivs ett omfattande och differentierat utredningsarbete rörande dessa företag inom olika internationella organisationer, såsom OECD, ILO och UNCTAD. Sverige deltar aktivt i det internationella samarbetet i nämnda organisationer. Frågan om utlandsägda företags beskattning undersöktes vid denna tidpunkt enligt utskottet både inom OECD:s skattekommitté och på initiativ av Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet. Utskottet redogjorde också för de viktigare undersökningar om de multinationella företagen som pågick i Sverige och som gällde vilka åtgärder som bör vidtas för att möjliggöra en ökad insyn i och kontroll av dessa företags verksamhet från samhällets sida (jfr nedan).

Enligt utskottets uppfattning borde resultatet av pågående utredningsarbete på det nationella och internationella planet avvaktas, innan ställning tas till en speciell utredning rörande de multinationella företagens beskattning. Riksdagen avslog motionerna.

Aktuella utredningar

1 det följande redogörs först för vissa aktuella utredningar som är inriktade på de specifika problemen inom oljebranschen. Som har framgått av det föregående kritiserar emellertid motionärerna också förhållanden som torde

NU 1977/78:4

ha generell relevans för de internationellt verksamma, koncernernas verksamhet. Därför lämnas här också uppgifter om pågående utredningsarbete i Sverige om dessa företags verksamhet.

I betänkandet (SOU 1970:13) Sveriges energiförsörjning-energipolitik och organisation föreslog energikommittén bl. a. en komplettering av lagstiftningen till skydd för energikonsumenterna mot eventuell monopolprissättning. Kommitténs betänkande anmäldes i propositionerna 1973:41 angående industripolitisk verksorganisation m. m. och 1975:30 om energihushållning m. m., vilka dock inte innehöll något förslag i den riktning energikommittén förordat.

En rad utredningar har under den senaste tioårsperioden ställt samman uppgifter om olika förhållanden inom oljebranschen. Bland dessa kan nämnas koncentrationsutredningen i betänkandet (SOU 1966:21) Oljebranschen, energikommittén i nyssnämnda betänkande (SOU 1970:13), bensinhandelsutredningen i betänkandet (SOU 1970:24) Rationell bensinhandel, energiberedskapsutredningen i betänkandet (SOU 1975:60,61) Energiberedskap för kristid samt petroindustriutredningen i betänkandet (SOU 1976:59) Petroindustrin i Sverige - petrokemisk industri.

Statens pris- och kartellnämnd (SPK) bevakar fortlöpande utvecklingen av priserna på petroleumprodukter. SPK offentliggör resultatet av detta arbete i stencilerade rapporter, fr. o. m. år 1976 i kvartalsrapporten Oljemarknaden. SPK har också utfört undersökningar om struktur, priser och konkurrensförhållanden vid bensin- och servicestationer och av återförsäljarkontrakten i bensinhandeln (Pris- och kartellfrågor 1970:8) samt om utländska oljebolag i Sverige (Pris- och kartellfrågor 1972:6-7). I en i juni 1977 utgiven skrift, Oljemarknaden och OPEC, har SPK lämnat en redogörelse för utvecklingen på den internationella oljemarknaden efter andra världskriget med utgångspunkt i OPEC:s och de internationella oljebolagens agerande.

År 1973 tillsatte dåvarande industriministern en arbetsgrupp (MNFgruppen) med uppgift att följa frågor rörande multinationella företag. 1 arbetsgruppen, som fr. o. m. den 25 oktober 1976 leds av industriminister Nils G. Åsling, ingår statssekreterarna i justitie-, ekonomi-, handels-, arbetsmarknads- och industridepartementen samt från utrikesdepartementet biträdande kabinettssekreteraren och statssekreteraren vid avdelningen för internationellt utvecklingssamarbete. Vice riksbankschefen ingår också i arbetsgruppen. I de mer betydande arbetsmarknads- och näringslivsorganisationerna har särskilda ”kontaktmän” utsetts.

1 den av industridepartementet utgivna tidskriften Aktuellt i industri- och energipolitiken 1977:1 ges i huvudsak följande information om MNFgruppens arbetsuppgifter.

NU 1977/78:4

9 MNF-gruppen har till uppgift att sammanställa information om MNF, samordna statliga aktiviteter bl. a. i de internationella organisationer där dessa företag är föremål för diskussion (OECD', ILO, ECOSOC, UNCTAD) samt initiera förslag till erforderliga ändringar och kompletteringar i existerande lagstiftning på dessa områden.

MNF-gruppen har ägnat betydande uppmärksamhet åt möjligheterna att erhålla information om MNF och deras verksamhet. Material rörande MNF presenteras fortlöpande av statistiska centralbyrån (SCB), som sedan våren 1973 publicerar uppgifter om utlandsägda företag i Sverige. Företagens betalningar i samband med utrikeshandeln 1973 har också redovisats av SCB, som vidare har samlat in uppgifter om svenska koncerner med verksamhet utomlands. En kartläggande undersökning av dels svenskt ägande utomlands, dels utlandsägda företag i Sverige per den 31 december 1974 har publicerats.

Riksbanken ger årligen i sin förvaltningsberättelse information om såväl svenska direkta investeringar i utlandet som utländska i Sverige. En mängd data om MNF återfinns vidare i olika studier sorn företagits vid Industriens utredningsinstitut, universitet etc. Den information som det här huvudsakligen rör sig om är totalsiffror för Sverige.

Ökad uppmärksamhet har ägnats frågan om information vad avser enskilda MNF:s verksamhet. Sådan information erhålls för närvarande i första hand ur företagens offentliga årsredovisningar. Den nya aktiebolagslagen innebär att insynen i svenskägda MNF kommer att förbättras.

MNF-gruppens sekretariat har sökt få en uppfattning om vilken typ av information som regelbundet insamlas samt hur denna bearbetas, sammanställs och utnyttjas inom vissa betydande MNF med verksamhet i Sverige. En fördjupad studie av informationsbearbetningen och beslutsstrukturen - styrningen och kontrollen - i sex särskilt utvalda företag sker för närvarande inom MNF-gruppens sekretariat. I detta sammanhang kan vidare påpekas att en speciell MNF-tjänst inrättats vid industriverket.

Samordningen på det internationella planet har exempelvis kommit till uttryck i arbetsgruppens aktiva medverkan vid planeringen inför diskussionerna i FN där Sverige är medlem i den kommission som skall följa frågor rörande MNF på internationell nivå. Arbetsgruppen avger synpunkter inför viktigare möten som berör MNF i OECD. Gruppen har också medverkat vid samordningen av aspekter som berört MNF-problematiken i bl. a. ILO och UNCTAD.

De hittills mest konkreta resultaten av arbetsgruppens arbete återfinns på utrednings- och lagstiftningsområdet. I februari 1974 presenterades en promemoria om tillståndsprövningen för svenska direktinvesteringar utomlands som utarbetats inom industridepartementet i samråd med arbetsgruppen. Denna promemoria låg till grund för de sedan den ljuli 1974genomförda ändringarna i valutalagstiftningen, som innebär att den penningpolitiska bedömningen av utlandsinvesteringarna kompletteras med en prövning utifrån industri- och sysselsättningspolitiska synpunkter.

Flera utredningar i Sverige har behandlat frågor som berör det internationella företagandet och dess effekter. Koncentrationsutredningen presenterade i sitt betänkande (SOU 1975:50) Internationella koncerner i industriländer en huvudsakligen teoretisk analys av det internationella företagandets effekter. En sammanställning av remissyttrandena över detta betänkande har publicerats i Aktuellt i industri- och energipolitiken 1977:1. Näringslivets

NU 1977/78:4

organisationer och Industriens utredningsinstitut har i flera studier belyst olika delaspekter av det internationella företagandet. Även de fackliga organisationerna har bedrivit ett omfattande utredningsarbete. Vissa delfrågor kommer dessutom att bli belysta i en nära framtid. Sålunda har konkurrensutredningen (H 1974:05) bl. a. till uppgift att studera de speciella problem som det internationella företagandet kan ge upphov till på konkurrensområdet. Utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av svenska företag har till uppgift att föreslå en heltäckande etableringskontroll. 1 december 1976 gav regeringen statens industriverk i uppdrag att utreda de multinationella företagens betydelse för svensk industriell teknisk utveckling.

I ett betänkande våren 1977 med anledning av motioner om näringspolitiken (NU 1976/77:30) behandlade näringsutskottet motioner rörande bl. a. kontroll av multinationella företag. Utskottet redogjorde därvid relativt utförligt (s. 14-2 l)för dessa frågor och konstaterade (s. 48) att de i höggrad är föremål för uppmärksamhet.

Regeringen beslöt den 30 juni 1977 om direktiv för ytterligare två utredningar som berör arbetsvillkoren för multinationella företag. Sålunda har ekonomiministern bemyndigats tillkalla en utredning med uppgift att göra en översyn av valutaregleringen (Dir 1977:85) och industriministern en utredning om de internationella investeringarnas näringspolitiska effekter (Dir 1977:94).

Utskottet

Utskottet har såväl före som under och efter oljekrisen 1973-1974 haft anledning att uppmärksamma ägarförhållandena inom oljesektorn och deras konsekvenser för vårt lands beroende i olika avseenden av utländska intressen. Senast var detta fallet våren 1976, när utskottet tillstyrkte de nu gällande riktlinjerna för statens verksamhet på oljeområdet, vilka bl. a. innefattade satsningar på det statliga Svenska Petroleum AB (NU 1975/ 76:44). I den motion som nu är aktuell föreslås ett principuttalande om att den privata delen av bensin- och oljehandeln bör förstatligas och en utredning om hurén sådan förändring skall genomföras. Vid det nyssnämnda tillfället hade bl. a. väckts en motion med i stort sett samma syfte. Utskottet uttalade då bl. a. (s. 20) att det genom sina ställningstaganden hade angett vilket syfte och vilken omfattning statens insatser på oljeområdet borde ha i dagens läge. Härav följde, fortsatte utskottet, att det inte tillstyrkte att oljepolitiken inriktades på nationaliseringsåtgärder enligt förslagen i den då aktuella motionen.

Utskottet står kvar vid den uppfattning som det sålunda gav uttryck för. Vidare vill utskottet framhålla att frågan om förstatligande inom oljesektorn inte bör behandlas separat utan som en del av energipolitiken i stort. Nuvarande riktlinjer för oljepolitiken grundas på 1975 års energipolitiska

NU 1977/78:4

beslut. Ett nytt energipolitiskt beslut avses bli fattat av riksdagen under år 1978. Utskottet förutsätter att förhållandena inom oljesektorn följs med uppmärksamhet av regeringen under förberedelsearbetet för detta beslut. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att det kooperativt ägda oljebolaget OK undan för undan har fått en allt starkare ställning på marknaden.

1 motionärernas motivering för ett förstatligande av den privata bensin- och oljehandeln ingår också synpunkter som torde ha generell relevans i fråga om de internationellt arbetande koncernernas verksamhet. Utskottet konstaterade i maj 1977 (NU 1976/77:30 s. 48) att frågan om kontroll av multinationella företag i hög grad är föremål för uppmärksamhet. Sedan dess har ytterligare två utredningar tillkallats med uppgift att granska förhållanden av betydelse för sådana företags arbetsvillkor.

Mot den bakgrund som här angivits finner utskottet inte anledning att föreslå sådana åtgärder inom oljesektorn som motionärerna förordar.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1976/77:883.

Stockholm den 25 oktober 1977

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg(s), Erik Hovhammar(m), Hugo Bengtsson(s). Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg (s). Birgitta Hambraeus (c). Ingvar Carlsson (s), Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Sten Svensson (m). Johan Olsson (c) och Olle Wästberg i Stockholm (fp).

GOTAB 55733 Slockholm 1977