Med anledning av i propositionen 1977/78:100 gjorda framställningar inom socialdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

SoU 1977/78:25

Socialutskottets betänkande 1977/78:25

med anledning av i propositionen 1977/78:100 gjorda framställningar inom socialdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

I betänkandet behandlas regeringens i propositionen 1977/78:100 bilaga 8 (socialdepartementet) framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret 1978/79 med undantag av följande avsnitt och punkter.

Avsnittet B. Allmän försäkring m. m. samt punkten C 3. Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen i avsnittet C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m. har behandlats av socialförsäkringsutskottet i betänkandet SfU 1977/78:17.

Frågan om medelsanvisning till ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl. (jfr bil. 8 p. I 4 s. 187) kommer att behandlas senare under innevarande riksmöte (jfr propositionen 1977/78:126 om ersättning för brottsskador).

Punkterna J 3. Bidrag till anordnande av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. och J 7. Bidrag till organisationer m. m. kommer att behandlas av socialutskottet senare under innevarande riksmöte.

Socialdepartementet m. m.

1. Al. Socialdepartementet. A2. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna A 1 och A 2 (s. 19 och 20) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Socialdepartementet ett förslagsanslag av 13 285 000 kr.,

2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 19 000 000 kr.

2. A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet. Regeringen har under punkten A 3 (s. 20-22) föreslagit riksdagen att till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 21 400 000 kr.

Motioner

I motionen 1977/78:368 av Thure Jadestig (s) och Hilding Johansson (s) hemställs att riksdagen till regeringen som sin mening ger till känna att medel ur socialdepartementets anslag Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet (Bil. 8, A 3) reserveras för forskning kring alkoholpolitiska styrinstrument.

1 Riksdagen 1977/78. 12 samt. Nr 25

SoU 1977/78:25

2 I motionen 1977/78:554 av Maj Pehrsson (c) och Bengt Bengtsson (c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om att försöksverksamhet med identifiering av och stöd och hjälpinsatser för alkoholiserade, gravida kvinnor snarast initieras.

I motionen 1977/78:882 (motivering i motionen 1977/78:881) av Gunnar Biörck i Värmdö (m) hemställs att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen 1977/78:881 beslutar uttala att en delegation för medicinsk språkvård tillförs Svenska språknämnden, vartill medel bör ställas till förfogande ur socialdepartementets anslag för sektorsforskning.

I motionen 1977/78:1087 av Mats Hellström m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandet 2), att riksdagen beslutar anslå 2 milj. kr. att utgå från anslaget A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet avseende ett i motionen nämnt uvecklingsprojekt om hemspråksträning för fyra- och femåriga invandrarbarn.

Utskottet

Från anslaget går det ut bidrag dels till undersökningar, utvecklingsarbete och försöksverksamhet inom socialdepartementets verksamhetsområde, dels till särskild försöksverksamhet med olika insatser för vård och service i glesbygdsområden.

Från anslagets allmänna del finansieras ett stort antal forsknings- och utvecklingsprojekt och försöksverksamheter inom barn- och ungdomsvård, åldrings- och handikappvård, nykterhets- och narkomanvård samt olika delar av socialförsäkringen. Särskild uppmärksamhet har ägnats frågan om information rörande resultaten från försöks- och utvecklingsverksamheten.

En särskild delegation för social forskning är knuten till socialdepartementet. I delegationen ingår representanter för kommuner och landsting, socialvårdspersonal samt närmast berörda ämbetsverk och forskningsinstitutioner. Delegationens uppgift är att som remissorgan svara för bedömning och samordning av pågående och planerade projekt avseende forsknings- och utvecklingsarbete samt att initiera projekt av betydelse för socialpolitiken.

1 fyra motioner som väckts under allmänna motionstiden framställs yrkanden som syftar till att medel för visst preciserat ändamål skall utgå från anslaget.

Thure Jadestig (s) och Hilding Johansson (s) framhåller i motionen 1977/ 78:368 att alkoholpolitiska utredningen låtit göra ekonometriska studier (SOU 1972:91) över prispolitikens betydelse för alkoholkonsumtionen men att effekten av övriga kontrollpolitiska instrument är dåligt kartlagd. Motionärerna vill därför att medel från förevarande anslag skall reserveras för forskning kring alkoholpolitiska styrinstrument. Syftet bör vara att alltmer förfinade kontrollpolitiska styrinstrument skall tas fram och utvärderas så att

SoU 1977/78:25

de kan utgöra beslutsunderlag för alkoholpolitiska beslut.

Den alkoholpolitiska reform som riksdagen fattade beslut om förra året innebar bl. a. att socialstyrelsen vid årsskiftet övertog det centrala ansvaret för samhällets alkoholpolitik. Till styrelsen har knutits en nämnd för alkoholfrågor med bred förankring i samhällslivet. Det ankommer på denna nämnd bl. a. att ta initiativ till åtgärder på alkoholpolitikens område. Utskottet kommer under bl. a. punkten 30 J 8. Upplysning och information på alkoholområdet att närmare beröra nämndens verksamhet. I detta sammanhang vill utskottet understryka att det med utgångspunkt i de principer för alkoholpolitiken som lades fast genom riksdagsbeslutet förra året i första hand får ankomma på nämnden att överväga vilka initiativ som bör tas på området. Utskottet vill vidare erinra om att som redovisas under punkten 31 regeringen begär att riksdagen även för nästa budgetår anvisar medel till uppdragsforskning i alkoholfrågan. Socialstyrelsen avser att presentera en ny detaljplan för denna forskning och den alkoholpolitiska nämnden skall yttra sig i fördelningsfrågan. Slutligen vill utskottet erinra om att regeringen - med utgångspunkt i riksdagens beslut 1977 - i bil. 12 till budgetpropositionen under D 32. Vissa särskilda utgifter inom högskolan även för nästa budgetår beräknar medel för vissa forskartjänster för forskning om alkoholfrågan. Förslag om tjänsternas inriktning och organisatoriska anknytning har i februari månad inkommit till utbildningsdepartementet.

Mot bakgrund av den lämnade redovisningen anser utskottet att motionen 1977/78:368 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1977/78:554 av Maj Pehrsson (c) och Bengt Bengtsson (c) förordas en försöksverksamhet med hjälpinsatser för alkoholiserade gravida kvinnor. Enligt motionärerna bör medel i någon eller några kommuner kunna ställas till förfogande från förevarande anslag.

Under punkten 14 F 3. Hälsovårdsupplysning behandlar utskottet flera motioner, i vilka tas upp samma problem som i motionen 1977/78:554. Under hänvisning till vad utskottet anför under nämnda punkt anser utskottet att någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen inte är erforderlig. Motionen avstyrks således.

På hemställan av socialutskottet uttalade sig riksdagen hösten 1975 för att särskilda insatser skulle göras för vården av det medicinska språket (SoU 1975/76:9, rskr 1975/76:12, se även SoU 1976/77:25 s. 27). Socialstyrelsen har därefter genom en särskild arbetsgrupp på regeringens uppdrag och i samråd med bl. a. Svenska språknämnden och Svenska läkaresällskapet utrett frågan om lämplig organisation av den medicinska språkvården. I rapporten Medicinsk språkvård har arbetsgruppen i november 1977 redovisat sitt uppdrag. Det föreslås bl. a. att det inrättas en särskild nämnd för medicinsk språkvård med viss kanslimässig anknytning till Svenska språknämnden. Socialstyrelsen, som biträtt arbetsgruppens förslag, har överlämnat rapporten till regeringen.

Enligt vad utskottet inhämtat har den framlagda utredningsrapporten

SoU 1977/78:25

nyligen sänts ut på remiss. Remissbehandlingen bör avvaktas innan slutlig ställning tas till frågan om i vilka organisatoriska former den medicinska språkvården skall bedrivas. Med hänsyn härtill bör motionen 1977/78:882 av Gunnar Biörck i Värmdö (m)- vari föreslås att medel från förevarande anslag ställs till förfogande för inrättande av en till Svenska språknämnden knuten delegation för medicinsk språkvård - inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Med anledning av bl. a. motionen 1977/78:1087 (yrkandet 1) av Mats Hellström m. fl. (s) uttalar sig utskottet under punkten 9 D 3. Bidrag till hemspråksträning i förskolan för ytterligare åtgärder på området. Ett i samma motion framställt yrkande (yrkandet 2)om medelsanvisning från förevarande anslag till ett utvecklingsprojekt rörande hemspråksträningen bör enligt utskottets mening inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Om det kommer att behövas ytterligare medelsanvisning får denna fråga prövas i annat sammanhang.

Utskottet hemställer

1. beträffande forskning rörande alkoholpolitiska styrinstrument att riksdagen avslår motionen 1977/78:368,

2. beträffande hjälpinsatser för alkoholiserade, gravida kvinnor att riksdagen avslår motionen 1977/78:554,

3. beträffande en delegation för medicinsk språkvård att riksdagen avslår motionen 1977/78:882,

4. beträffande medelsanvisningen till visst projekt för hemspråksundervisning av invandrarbarn att riksdagen avslår motionen 1977/78:1087 yrkandet 2,

5. att riksdagen till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 21 400 000 kr.

3. A 4. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten A 4 (s. 22) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 530 000 kr.

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

4. Cl. Allmänna barnbidrag. Regeringen har under punkten C 1 (s. 68) föreslagit riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 4 025 000 000 kr.

SoU 1977/78:25

5 Motion

I motionen 1977/78:729 av Lars Werner m. fl. (vpk)hemställs,såvitt nu ari fråga (yrkandena 2 och 3), att riksdagen beslutar

2. att öka det allmänna barnbidraget till 3 050 kr. per barn och år från den 1 juli 1978, vilket utgör 25 % av nu gällande basbelopp, och att till följd av den sålunda beslutade höjningen under punkten C 1 Allmänna barnbidrag anvisa ett med 1 408 700 000 kr. till 5 433 700 000 kr. förhöjt belopp,

3. att det allmänna barnbidraget därefter skall utgöra 25 % av gällande basbelopp.

Utskottet

Alla familjer med barn tillförsäkras genom de allmänna barnbidragen ett grundläggande ekonomiskt stöd. Barnbidraget höjdes den 1 juli förra året från 1 800 kr. till 2 100 kr. per barn och år. Vidare har riksdagen i december månad 1977 efter förslag av regeringen beslutat att ytterligare höja barnbidraget fr. o. m. den 1 april i år, nämligen till 2 260 kr. per barn och år.

1 motionen 1977/78:729 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att barnbidraget ånyo skall höjas vid kommande halvårsskifte samtidigt som bidraget anknyts till basbeloppet. Motionärerna vill att barnbidraget skall utgöra 25 % av basbeloppet. Med nuvarande basbelopp skulle barnbidraget uppgå till 3 050 kr.

Utskottet har vid flera tillfällen under 1977 avstyrkt yrkanden om indexreglering av barnbidraget, nämligen vid behandlingen av budgetpropositionen och kompletteringspropositionen samt vid behandlingen i december månad av frågan om höjning av barnbidraget (SoU 1976/77:25 s. 5, 1976/ 77:7 y och 1977/78:18). Utskottet har anslutit sig till uppfattningen att barnbidraget ej bör tillåtas urholkas av prishöjningar. Med hänsyn till de beslut om höjning av barnbidraget som fattats enligt det ovan sagda har något uttalande av riksdagen i fråga om värdesäkring av barnbidragen inte ansetts erforderligt. Under hänvisning till vad utskottet sålunda anfört i indexfrågan och till den höjning av barnbidraget som sker den 1 april avstyrker utskottet motionen i här aktuell del. Utskottet vill i sammanhanget nämna att samtidigt med höjningen av barnbidraget även de statskommunala bostadsbidragen förbättras.

Ett i motionen framställt yrkande om förbättring av främst flerbarnsfamiljernas ekonomi kommer att behandlas av socialutskottet senare under riksmötet i ett betänkande om befolkningsfrågan.

Utskottet hemställer

1. beträffande höjning och indexreglering av de allmänna barnbidragen att riksdagen avslår motionen 1977/78:729 yrkandet 2 i motsvarande del och yrkandet 3,

2. beträffande medelsanvisningen att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78:729

SoU 1977/78:25

yrkandet 2 i motsvarande del till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 4 025 000 000 kr.

5. C 2. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag

m. m. Regeringen har under punkten C 2 (s. 69 och 70) föreslagit riksdagen att till Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 13 500 000 kr.

Motioner

I motionen 1977/78:443 av Iris Mårtensson m. fl. (s) hemställs att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om ändring av lagen om allmänna barnbidrag av innehåll att barnbidragen skall utbetalas månadsvis.

I motionen 1977/78:1102 av Sven-Erik Nordin (c) och Ingemar Hallenius (c) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av Lag om allmänna barnbidrag att bidragen kan utbetalas månadsvis,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande en systematisk samordning av utbetalning av barnbidrag med andra familjepolitiska bidrag.

Utskottet

De allmänna barnbidragen utbetalas kvartalsvis. Numera svarar försäkringskassorna och riksförsäkringsverket för administrationen av bidragen. I motionen 1977/78:443 av Iris Mårtensson m. fl. (s) och motionen 1977/ 78:1102 av Sven-Erik Nordin (c) och Ingemar Hallenius (c) framställs yrkanden om att barnbidragen skall utbetalas månadsvis (yrkandet 1). Motionärerna i sistnämnda motion vill också att det skall ske en systematisk samordning av utbetalningen av barnbidrag och av andra familjepolitiska förmåner (yrkandet 2).

Utskottet har tidigare uttalat att det är önskvärt att barnbidragen - liksom redan är fallet med bostadsbidragen - utbetalas månadsvis (SoU 1975/76:36 s. 6). utskottet har i sammanhanget också uttalat att med hänsyn till kostnadsaspekten starka skäl talar för att en omläggning av utbetalningarna i enlighet härmed bör ske först då en systematisk samordning med utbetalningen av bostadsbidrag och andra familjepolitiska förmåner kan komma till stånd.

Utskottet har inhämtat att en övergång till månadsvis utbetalning av barnbidragen kan beräknas medföra en kostnadsökning av storleksordningen 20 milj. kr. per år. Även om man bortser från intresset av en samordnad utbetalning av alla eller flertalet familjepolitiska förmåner, är utskottet med hänsyn till det samhällsekonomiska läget inte berett att nu tillstyrka att

SoU 1977/78:25

barnbidragen skall utbetalas månadsvis. Motionsyrkandena härom avstyrks därför.

Då det gäller frågan om en samordnad utbetalning av familjepolitiska förmåner, måste beaktas bl. a. att en omfattande utredningsverksamhet pågår på ADB-området. 1 detta hänseende må särskilt nämnas följande.

Förra året tillsattes utredningen (S 1977:10) om ADB inom den allmänna försäkringen m. m. (ALLFA) för att utreda och lägga fram förslag om lämplig organisation av datordriften inom riksförsäkringsverkets verksamhetsområde för tiden efter år 1980. Av utredningsdirektiven framgår bl. a. att det enligt en av statskontoret framlagd rapport finns en risk för att man omkring år 1980 når ett praktiskt kapacitetstak för nuvarande datordriftsorganisation. Utredningen skall samråda med bl. a. datalagstiftningskommittén (Ju 1976:05)(DALK). Sistnämnda utredning haren uppgift som i utredningsdirektiven allmänt beskrivs så att utredningen skall överväga den rättsliga regleringen av skyddet för den personliga integriteten i samband med registrering av personuppgifter. Utredningen skall - trots vissa begränsningar i utredningsuppdraget - i full utsträckning kunna överväga frågor om samköming mellan olika ADB-register. Utskottet vill här också nämna att enligt vad som framgår av budgetpropositionen (bil. 16 s. 26) det inom bostadsdepartementet pågår överväganden som kan få betydelse för den här aktuella frågan.

Den lämnade redovisningen visar enligt utskottets mening att det f. n. pågår så mycket grundläggande utredningsarbete som är av betydelse för den här behandlade frågan att ett riksdagens initiativ i frågan knappast skulle vara ägnat att påskynda ett genomförande av motionsförslaget. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet (motionen 1977/78:1102 yrkandet 2).

Utskottet har inte något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen.

Utskottet hemställer

1. beträffande månatlig utbetalning av allmänna barnbidrag att riksdagen avslår motionen 1977/78:443 och motionen 1977/ 78:1102 yrkandet 1,

2. beträffande samordnad utbetalning av familjepolitiska förmåner att riksdagen avslår motionen 1977/78:1102 yrkandet 2,

3. att riksdagen till Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 13 500 000 kr.

6. C 4. Bidragsförskott. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 4 (s. 72 och 73) och hemställer

att riksdagen till Bidragsförskott för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 500 000 000 kr.

SoU 1977/78:25

8 Sociala serviceåtgärder

7. Dl. Bidrag till social hemhjälp och färdtjänst. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 1 (s. 79-81) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till social hemhjälp och färdtjänst för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 855 000 000 kr.

8. D 2. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem. Regeringen har under punkten D 2 (s. 81-83) föreslagit riksdagen att anta inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen(1976:381)om barnomsorg samt att till Bidrag till driften av förskolor och fritidshem för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 100 000 000 kr.

Lagförslaget fogas vid betänkandet som bilaga 1.

Motioner

I motionen 1977/78:332 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen till Särskilda insatser för förskolan (socialdepartementet) för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

3. att riksdagen beslutar att barnomsorgsavgift från den 1 april 1978 även skall erläggas av egenföretagare.

I motionen 1977/78:638 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om höjda statsbidrag till barnomsorgsverksamheten i kommunerna.

I motionen 1977/78:724 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen uttalar att målet för samhällets barnomsorg skall vara att tillgodose alla barns rätt till en bra och avgiftsfri barnstugeplats,

2. att riksdagen uttalar att målsättningen för samhällets utbyggnad av barnomsorgen under de närmaste åren bör fastställas till ett genomsnitt av minst 50 000 platser varje år i daghem och fritidshem,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om en plan för barnstugeutbyggnaden efter år 1980,

4. att riksdagen uttalar att föräldraavgiftema inom barnomsorgen bör vara avskaffade senast år 1980,

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag beträffande anordningsbidrag till barnstugor, innebärande att anordningsbidrag skall utgå med det belopp om 12 000 kr. som fastställdes år 1974, uppräknat i förhållande till kostnadsutvecklingen för barnstugebyggandet, samt att detta anordningsbidrag skall utgå fr. o. m. budgetåret 1978/79 tills barnomsorgen är fullt utbyggd,

SoU 1977/78:25

6. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till driftbidrag för barnstugorna, innebärande att driftbidragen vid daghem skall beräknas efter en norm av 1 personal per 4 barn - tätare på späd- och koltavd. - föreståndaren oräknad, och vid fritidshem 2 personal jämte medhjälpare per avdelning, föreståndaren oräknad, och att bidrag till extra personella insatser vid barnstugorna utgår efter särskild redovisning samt att vid beräkning av driftbidrag redan färdigställda barnstugor skall likställas med nytillkommande,

7. att riksdagen beslutar anta ett förslag till lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg, vilket fogas vid betänkandet som bilaga 2.

I motionen 1977/78:1082 av Bonnie Bernström (fp) och Eva Winther (fp) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om föräldrautbildning på barnavårdscentralerna.

I motionen 1977/78:1111 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen uttalar att en allmän återkommande föräldrautbildning bör komma till stånd samt hemställer hos regeringen om förslag därom.

I motionen 1977/78:1514 av Per Unckel (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning om förutsättningarna för en temporär omfördelning av resurser från utbyggnad av daghem och familjedaghem till en vårdnadsersättning till alla småbarnsföräldrar.

Utskottet

Inledning. Våren 1976 fattade riksdagen beslut som syftar till en kraftig utbyggnad av samhällets barnomsorg (prop. 1975/76:92, SoU 1975/76:28, rskr 1975/76:219). En allmän målsättning för utbyggnaden slogs fast, ett utbyggnadsprogram godtogs av riksdagen och beslut fattades om ett nytt statsbidragssystem med väsentligt höjda och värdebeständiga statsbidrag. Riksdagen antog vidare bl. a. en ny lag om barnomsorg, som trädde i kraft den 1 januari 1977.

I samband med riksdagsbehandlingen av regeringens proposition i ämnet (1975/76:92) behandlades ett stort antal motionsyrkanden. Socialutskottet diskuterade dessa ingående i sitt betänkande 1975/76:28. Ett antal yrkanden med i huvudsak samma innehåll behandlades av utskottet i samband med behandlingen av socialhuvudtiteln förra året (SoU 1976/77:25 s. 9). I den mån de nu aktuella motionsyrkandena är likartade med de sålunda flera gånger tidigare behandlade yrkandena och i den mån yrkandena avser frågor där det inte inträffat någon omständighet som kan föranleda ett ändrat ställningstagande från utskottets sida hänvisar utskottet i första hand till de nämnda betänkandena. Det sagda gäller främst flertalet yrkanden i motionen 1977/ 78:724 av Lars Werner m. fl. (vpk).

Utskottet kommer att i ett senare betänkande behandla ytterligare ett antal

SoU 1977/78:25

motioner rörande barnomsorgen. Dessa motioner har inte någon direkt anknytning till budgetpropositionen och innehåller bl. a. yrkanden som avser den tekniska konstruktionen av statsbidragsbestämmelserna.

Målsättning, utbyggnadsprogram, förhandlingar med kommunerna, m. m. Enligt riksdagens beslut 1976 skall den allmänna målsättningen för utbyggnaden av barnomsorgen vara att - utöver den allmänna förskolan - plats inom den kommunala barnomsorgen skall beredas för alla barn i förskoleåldern till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar samt för barn med särskilda behov av stöd och stimulans så att efterfrågan på sådana platser kan tillgodoses. Denna målsättning för samhällets barnomsorg, innefattande även fritidsverksamhet för barn i skolåldern, bör successivt uppnås i alla kommuner inom den närmaste tioårsperioden.

Det finns inte anledning till omprövning av denna målsättning. Under hänvisning till vad utskottet tidigare anfört i frågan (SoU 1975/76:28 s. 16 och 1976/77:25 s. 9) avstyrker utskottet därför motionen 1977/78:724 i motsvarande del (yrkandet 1). I den mån yrkandet avser frågan om kvaliteten på barnomsorgen och avgiftsfrågan återkommer utskottet därtill i viss utsträckning i det följande.

Det utbyggnadsprogram för barnomsorgen som riksdagen anslöt sig till våren 1976 innebär att det under femårsperioden 1976-1980 skall börja byggas 100 000 nya platser i daghem och 50 000 nya platser i fritidshem (platserna skall vara färdigställda 1977-1981). Härutöver beräknas en ökning av platstillgången i familjedaghem. Denna utbyggnad skall grunda sig på en bedömning som görs lokalt i varje kommun.

Utbyggnadsprogrammet bygger på överväganden av vad som kan vara praktiskt möjligt att förverkliga under den angivna perioden med beaktande av byggnadsfrågor, personalfrågor etc. Programmet har tillkommit som resultat av överläggningar mellan dåvarande regeringen och Kommunförbundet hösten 1975. Inte heller då det gäller utbyggnadsprogrammet är utskottet berett att nu ompröva de ställningstaganden som gjordes 1976. Utskottet avstyrker därför motionen 1977/78:724, såvitt däri förordas en avsevärt snabbare utbyggnadstakt (yrkandet 2).

Enligt utskottets mening är förslag i nämnda motion (yrkandet 7 delvis) om ändringar i 4 och 8 §§ lagen om barnomsorg främst att se som konsekvensförslag framställda med hänsyn till vad motionärerna förordat om målsättningen för barnomsorgsutbyggnaden. I den mån förslaget avser de enskilda kommunernas behovsberäkningar beträffande barnomsorgen vill utskottet framhålla följande. En särksild planeringsgrupp med representanter för bl. a. socialdepartementet, socialstyrelsen. Kommunförbundet och LO har i uppdrag att på grundval av de praktiska erfarenheterna förbättra underlaget för kommunernas utbyggnadsplanering och beräkningar av platsbehovet inom barnomsorgen vid den fortlöpande uppföljningen av barnomsorgsplanerna. Planeringsgruppen har i slutet av november 1977 presenterat ett

SoU 1977/78:25

material som innefattar en analys av kommunernas barnomsorgsplaner, till vilken analys utskottet återkommer i det följande. Utskottet har inhämtat att planeringsgruppen f. n. bedriver sitt arbete med sikte på att gruppen i slutet av år 1978 skall lägga fram ett betänkande med förslag om ett förbättrat underlag för kommunernas behovsberäkningar. Motionsyrkandet avstyrks i här behandlad del.

Motionärerna bakom motionen 1977/78:724 (yrkandet 7 delvis) vill också att fritidshemsverksamheten skall utvidgas, nämligen på så sätt att ytterligare två årsgrupper kommer att omfattas av kommunernas skyldighet att ordna fritidshemsverksamhet. De yrkar att 1 § lagen om barnomsorg ändras så att fritidshemsverksamheten kommer att omfatta barn t. o. m. 14 år i stället för som nu gäller t. o. m. 12 år.

Liksom då utskottet förra året behandlade frågan vill utskottet erinra om att - då barnomsorgslagen år 1976 antogs - utskottet uttalade bl. a. att även många ungdomar som tillhör de åldersgrupper som finns närmast över grupperna 10-12 år ofta behöver en omsorg som är mera omfattande än den som kan erhållas genom en allmän fritidsverksamhet. På sikt bör därför, anförde utskottet, möjlighet ges även för äldre barn att få plats i fritidshem. Genom det anförda och på grund av vad utskottet i övrigt anförde år 1976 (SoU 1975/76:28 s. 37-38) för motionen anses besvarad i här aktuell del. Detta innebär att den förordade lagändringen bör anstå tills vidare.

Utskottet tar härefter upp frågan om kommunernas planering och genomförande av utbyggnaden av barnomsorgen.

Enligt 1976 års riksdagsbeslut skulle en utbyggnad ske av barnomsorgen så att under åren 1977,1978 och 1979 antalet daghemsplatser ökades med 54 000 och antalet fritidshemsplatser ökades med 27 000. De siffror för kommunernas senaste planering som redovisas i budgetpropositionen visar att det kommer att byggas ca 57 000 platser i daghem och ca 25 000 platser i fritidshem. Planeringsgruppen för barnomsorg har i den ovan nämnda analysen från slutet av november förra året kommit fram till att för riket som helhet det planeras endast 87 000 daghemsplatser av det antal om 100 000 som anges i riksdagsbeslutet för femårsperioden 1977-1981 och i överenskommelsen med Kommunförbundet.

SoU 1977/78:25

12 I följande tabell lämnas närmare uppgifter om antalet daghemsplatser enligt kommu nernas utbyggnadsplaner m. m.

Enl. överens- kommelsen 1975

Enl. bamom- sorgsplanerna våren 1977

Enl. kommunenkät aug.-sept. 1977

16 000

22 500

23 438

16 400

17 855

20 000

15 300

16 089

22 000

14 700

16 594

24 000

13 200

12 786

Summa

100 000

82 100

86 762

Planeringsgruppen har också undersökt i vad mån kommunerna enligt sina planer kommer att uppfylla det riktmärke som sattes upp år 1976 om en ca 80 % täckning av platsbehovet före utgången av den femåriga utbyggnadsperioden. Ett stort antal kommuner når inte upp till en sådan behovstäckning.

Mot den angivna bakgrunden är det självfallet av utomordentlig vikt att ansträngningar görs för att det uppsatta målet för utbyggnaden av barnomsorgen skall nås. I sammanhanget må nämnas följande. Svenska kommunförbundet ordnade under hösten ett antal konferenser med samtliga kommuner, vid vilka utbyggnadsplanerna diskuterades. Därefter, i början av innevarande år, har enligt vad utskottet inhämtat socialministern haft överläggningar med ledningen för Kommunförbundet. Vid dessa överläggningar har diskuterats dels resultatet av Kommunförbundets konferenser, dels de analyser som i enlighet med det ovan anförda gjorts av planeringsgruppen för barnomsorg. Här bör också framhållas att då det gäller att bedöma 80-procentsmålet det arbete som utförs av planeringsgruppen är av betydelse, eftersom den gjorda analysen visar att det kan behövas en revision av beräkningar av platsbehoven, bl. a. för mindre och medelstora kommuner. Att en revision av platsberäkningen skulle kunna bli aktuell förutsattes vid riksdagsbeslutet 1976.

Utskottet vill också framhålla följande. Det statsbidragssystem som riksdagen fattade beslut om 1976 är avsett att ge kommunerna ekonomiska möjligheter att genomföra utbyggnaden av barnomsorgen. Systemet utformades på grundval av överenskommelsen med Kommunförbundet. I korthet innebär statsbidragsreglerna att för daghem och fritidshem väsentligt höjda och värdebeständiga driftbidrag utgår, att anordningsbidraget och bidraget till deltidsgrupper och för vissa särskilda ändamål upphört samt att för familjedaghem - utöver det tidigare utgående bidraget om 35 % av kommunens bruttokostnader - särskilda grundbelopp utgår. Beträffande det närmare innehållet i reglerna hänvisar utskottet till budgetpropositionen (bil. 8 s. 77),

Soli 1977/78:25

utskottets betänkande 1975/76:28, förordningen (1976:396) om statsbidrag till förskolor och fritidshem och kungörelsen (1968:236) om statsbidrag till kommunal familjedaghemsverksamhet (ändrad senast 1976:397). Trots att kostnadsfördelningen mellan stat och kommun för barnomsorgen väsentligt förbättrats från kommunal synpunkt genom de nya statsbidragsreglerna kvarstår stora nettokostnader för kommunerna. Detta påpekas av 1976 års kommunalekonomiska utredning i dess slutbetänkande (SOU 1977:78) Kommunerna: Utbyggnad, Utjämning, Finansiering. Utredningen diskuterar ingående kommunernas barnomsorgskostnader i samband med behandlingen av frågan om ett reformerat skatteutjämningssystem (se bet. bl. a. s. 269, 400, 402, 406, 410, 422). Utskottet, som är väl medvetet om de ekonomiska krav som ställs på kommunerna som en följd av behovet av barnomsorgsutbyggnaden, anser sig inte böra föregripa den fortsatta behandlingen av de förslag som utredningen lagt fram. Utskottet vill också hänvisa till att företrädare för regeringen i februari månad inlett överläggningar med Kommunförbundet och Landstingsförbundet om kommunernas ekonomi år 1979.

På grund av det nu anförda och under hänvisning till vad utskottet år 1976 och år 1977 anfört då motioner med liknande motionsyrkanden behandlats avstyrker utskottet följande motioner som avser statsbidrag till barnomsorgen, nämligen motionen 1977/78:638 av Lars Werner m. fl. (vpk) och motionen 1977/78:724 i här aktuell del (yrkandena 5 och 6). Sistnämnda motion innehåller ett delyrkande där syftet är att driftbidraget vid daghem skall kunna höjas då extra personella insatser sätts in. Utskottet vill därför nämna att utskottet i följande avsnitt återkommer till frågan om bidrag till kvalitetshöjande insatser inom barnomsorgen.

Utskottet underströk förra året med skärpa angelägenheten av att regeringen överväger och utan dröjsmål vidtar de åtgärder som kan visa sig nödvändiga för att den av riksdagen år 1976 godtagna utbyggnadsplanen skall hållas. Detta uttalande står fast. Uttalandet innebär bl. a. att det är nödvändigt för regeringen att fortlöpande hålla sig underrättad om förändringar i kommuners planering på barnomsorgsområdet. Eftersom barnomsorgsplanerna enligt 8 § lagen om barnomsorg skall avse en period om fem år blir det möjligt för regeringen att efter hand även bedöma om kommunernas planer för tiden efter 1980 pekar mot att det år 1976 uppställda målet full behovstäckning inom en tioårsperiod kommer att uppnås. Mot bakgrund bl. a. av vad som i det föregående berörts om kommunernas ekonomi framstår det emellertid som nödvändigt att även då det gäller den senare delen av tioårsperioden överläggningar förs med Kommunförbundet om en utbyggnadsplan. En sådan bör naturligen grundas på bakgrundsmaterial som tas fram av planeringsgruppen för barnomsorg bl. a. i fråga om behovsbedömningen. Ställning till frågan om lämplig tidpunkt för överläggningar av angivna slag torde därför inte kunna tas förrän planeringsgruppen lagt fram sitt ovan angivna betänkande om behovsbedömningen. En förutsättning för

SoU 1977/78:25

att daghemmen och fritidshemmen skall kunna byggas ut är inte bara att det tillkommer fler platser utan även att det finns tillräckligt med utbildad personal. Det framstår därför som naturligt att man vid överläggningarna behandlar även frågan om personaltillgång och om fortbildning av personalen. I sammanhanget vill utskottet erinra om de beslut som riksdagen nyligen fattat om ökning och förändringar i utbildningen av förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare. Det sagda leder enligt utskottets mening till slutsatsen att det inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1977/78:332 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt däri begärs riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen (yrkandet 1), eller motionen 1977/78:724 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari yrkas en plan för barnstugeutbyggnaden efter 1980 (yrkandet 3).

Kvalitetskrav. Utskottet har i flera sammanhang uttalat sig om vikten av att, samtidigt som utbyggnaden av barnomsorgen sker, fortlöpande insatser görs från både statens och kommunernas sida i syfte att barnomsorgen skall ha en god kvalitet. Som ovan delvis berörts är härvidlag utbildningsfrågor av betydelse. Den personal som arbetar inom barnomsorgen bör också fl möjlighet till fortbildning. På sätt närmare redovisas i budgetpropositionen skall under det kommande budgetåret fortbildning ske i samverkan mellan socialstyrelsen, kommunerna och personalorganisationerna. Ett belopp om 2 milj. kr. beräknas för ändamålet. Utskottet biträder detta förslag. Här finns vidare skäl framhålla att frågor om personaltäthet, gruppstorlekar, ytnormer samt behörighetsnormer f. n. prövas av en arbetsgrupp inom regeringskansliet. Arbetsgruppens resultat skall diskuteras i en särskild referensgrupp med representanter för bl. a. socialstyrelsen, Kommunförbundet och berörda personalorganisationer.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1977/ 78:724, såvitt däri yrkas en ändring i 13 § barnomsorgslagen av innehåll att socialstyrelsen skall få rätt att utfärda bindande föreskrifter beträffande personaltäthet och andra faktorer som är av betydelse för verksamhetens kvalitet (yrkandet 7 delvis).

Även i motionen 1977/78:332 (yrkandet 2) av Olof Palme m. fl. (s) framställs krav som syftar till en kvalitativ förstärkning av barnomsorgen. Motionärerna vill att 50 milj. kr. under nästa budgetår skall ställas till socialstyrelsens förfogande för särskilda insatser för förskolan. Medlen bör användas för personalförstärkningar vid i första hand daghem där särskilda problem gör sig gällande. Medlen bör också kunna användas för en ökad integrering av handikappade barn i förskolan. Därvid bör barnantalet i grupperna kunna minskas eller personalstyrkan ökas för att man skall klara det merarbete som handikappet kan leda till. Motionärerna menar att kommunernas möjligheter att göra erforderliga insatser för barn som tillfälligt eller under längre tid kräver speciellt stöd och stimulans varierar och att möjligheterna i vissa fall är begränsade, främst i de fall skattekraften är låg

SoU 1977/78:25

eller utbyggnadsbehovet inom barnomsorgen är särskilt stort och förenat med särskilda problem. Enligt motionärerna bör socialstyrelsen se till att bidrag inte utgår för normala insatser, som kommunerna med hänsyn till gällande rekommendationer för förskolans arbete själva bör stå för. Kommunerna bör också svara för kostnaderna för viss, mindre del av de extra personalinsatserna.

Motionsyrkandet härom man bortser från det begärda beloppet i huvudsak samma innehåll som ett yrkande som behandlades av utskottet förra året. I sitt av riksdagen godkända betänkande anförde socialutskottet då att det framstår som självklart att vid den kommande prövningen av bl. a. frågan om personaltätheten i förskolan man inte bara skall beakta tillgängliga personalresurser utan även de ekonomiska förutsättningarna för kommunerna att driva verksamheten med en personaltäthet som står i relation till de faktiska behoven både för verksamheten i allmänhet och i fall då det finns barn med särskilda behov. Vidare framhöll utskottet att gällande statsbidragsbestämmelserär utformade så, att kommunerna har möjlighet att med bibehållande av det statsbidrag som utgår för viss daghemsgrupp minska antalet barn i gruppen (se SoU 1976/77:25 s. 14). Bestämmelserna har utformats med beaktande av bl. a. omständigheter som åberopas av motionärerna. Utskottet framhöll också att bifall till motionsyrkandet skulle kräva administrativa insatser av betydande mått, i vart fall om man ville tillämpa principen att medlen skulle tilldelas de kommuner där insatserna bäst behövs. På grund av det anförda kunde utskottet inte biträda motionsförslaget.

Enligt utskottets mening har någon omständighet inte inträffat som utgör skäl för ett ändrat ställningstagande i frågan. Utskottet kan därför inte biträda motionsförslaget.

Finansieringsfrågor. Statsbidragssystemet för barnomsorgen skall enligt riksdagens beslut 1976 finansieras genom en socialavgift från arbetsgivarna. Socialavgiften, som inte omfattar egenföretagarna, är för år 1978 fastställd till 1,3 96 av det löneunderlag som gäller för de allmänna socialförsäkringsavgifterna. Med hänsyn till utbyggnaden av barnomsorgen har avgiften beräknats successivt öka till 2,2 % för år 1981. I enlighet härmed föreslår regeringen att socialavgiften höjs från 1,3 96 till 1,6 96 av löneunderlaget fr. o. m. den 1 januari 1979. Utskottet biträder förslaget.

Frågan om egenföretagarnas avgiftsskyldighet har behandlats av pensionskommittén i betänkandet (SOU 1977:46) Pensionsfrågor m. m.,som f. n. remissbehandlas. I avvaktan på resultatet av den fortsatta beredningen av betänkandet-en proposition med anledning av detta har förutskickats till i början av maj i år - är utskottet inte berett ompröva sitt tidigare ställningstagande (se bl. a. SoU 1977/78:17) i frågan om egenföretagarnas skyldighet att erlägga socialavgift. Utskottet avstyrker därför motionen 1977/78:332, såvitt däri föreslås att även egenföretagare skall erlägga sådan avgift (yrkandet 3).

SoU 1977/78:25

16 Liksom under åren 1976 och 1977 yrkas i en partimotion från vänsterpartiet kommunisterna, nämligen i motionen 1977/78:724 (yrkandet 4), att riksdagen skall uttala att föräldraavgifterna inom barnomsorgen bör vara avskaffade år 1980.

Frågan om den kommunala avgiftsfinansieringen har diskuterats i slutbetänkandet av 1976 års kommunalekonomiska utredning (SOU 1977:78 s. 198). I avvaktan på den fortsatta beredningen av utredningens förslag kan utskottet inte tillstyrka att riksdagen gör något uttalande i den här aktuella avgiftsfrågan. Motionsyrkandet avstyrks således.

Utskottet avstyrker även motionen 1977/78:1514 av Per Unckel (m), vari tas upp frågan om en omfördelning av resurser från utbyggnad av daghem och familjedaghem till en vårdnadsersättning till alla småbarnsföräldrar; av vad utskottet tidigare anfört samt av regeringsförklaringen 1976 framgår att barnomsorgen måste tillföras betydande resurser. Spörsmålet om införande av vårdnadsersättning eller vårdnadsbidrag prövas i annat sammanhang.

Föräldrautbildning. Under en följd av år har motioner väckts i riksdagen om föräldrautbildning. I år har två motioner väckts, nämligen motionen 1977/ 78:1082 av Bonnie Bernström (fp)och Eva Winther (fp)samt motionen 1977/ 78:1111 av Lars Werner m. fl. (vpk). Den förstnämnda motionen syftar sammanfattningsvis till att barnavårdscentralerna genom resurstillskott på sikt skall utvecklas till barncentra. I motionen 1977/78:1111 förordas en kontinuerligt återkommande föräldrautbildning, som följer naturliga ”utvecklingssituationer" i barnens liv. Motionärerna understryker särskilt vikten av att de blivande föräldrarna blir psykiskt förberedda på vad som väntar dem.

Sedan riksdagen på socialutskottets förslag i samband med behandlingen av 1973 års förskolereform hemställt om utredning rörande föräldrautbildning (SoU 1973:30 s. 34,rskr 1973:372), har barnomsorgsgruppen arbetat med att fullgöra den av riksdagen begärda utredningsverksamheten. Arbetet borde enligt uppdraget omfatta en prövning av hur en föräldrautbildning lämpligen bör utformas i fråga om innehåll och organisation för att på sikt kunna vara tillgänglig för alla föräldrar med barn i förskoleåldern eller i skolåldern. Vad utskottet anfört beaktades särskilt i utredningsdirektiven.

I betänkandet (SOU 1975:87) Samverkan i barnomsorgen redovisade utredningen ett diskussionskapitel om föräldrautbildningens mål, metoder och utformning. Betänkandet har remissbehandlats. Utredningen har fortsatt sitt arbete beträffande föräldrautbildning och har i dagarna lagt fram betänkandet (SOU 1978:5) Föräldrautbildning 1. Kring barnets födelse. I nämnda betänkande behandlar utredningen den övergripande målsättningen för en allmän föräldrautbildning. Vidare lämnas förslag beträffande organisation och innehåll i föräldrautbildning inom mödra- och barnhälsovården samt förlossningsvården.

Med hänsyn till den vikt utskottet tillmäter frågan om införandet av

SoU 1977/78:25

föräldrautbildning vill utskottet framhålla betydelsen av att riksdagen så snart det är möjligt för tillfälle ta ställning till förslag i frågan. Då det gäller ställningstagandet till de konkreta frågor som tas upp av motionärerna och som behandlas i betänkandet, anser utskottet att remissbehandlingen och den fortsatta beredningen i övrigt av betänkandet inte bör föregripas. Utskottet vill här också framhålla att även resultatet av den utredning som pågår inom socialstyrelsen om mödrahälsovårdens och barnhälsovårdens innehåll och organisation kommer att få betydelse för de frågor som tas upp av motionärerna. Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under innevarande år.

Under hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen 1977/ 78:1082 och motionen 1977/78:1111 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

1. beträffande målsättning och utbyggnadsprogram m. m. att riksdagen avslår motionen 1977/78:724 yrkandena 1, 2 och 7 delvis,

2. beträffande förhandlingar om barnomsorgsutbyggnaden m. m. att riksdagen avslår motionen 1977/78:332 yrkandet 1 och motionen 1977/78:724 yrkandet 3,

3. beträffande anslag till särskilda insatser för förskolan att riksdagen avslår motionen 1977/78:332 yrkandet 2,

4. beträffande andra statsbidragsfrågor än som avses under 3 och beträffande kvalitetskrav att riksdagen avslår motionen 1977/ 78:638 och motionen 1977/78:724 yrkandena 5, 6 och 7 delvis,

5. beträffande socialavgiftens storlek och socialavgiftspliktens omfattning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78:332 yrkandet 3 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg,

6. beträffande visst uttalande om föräldraavgifterna att riksdagen avslår motionen 1977/78:724 yrkandet 4,

7. beträffande frågan om omfördelning av resurser från barnomsorgen till en vårdnadsersättning för alla barn att riksdagen avslår motionen 1977/78:1514,

8. beträffande föräldrautbildning att riksdagen avslår motionen 1977/78:1082 och motionen 1977/78:1111,

9. att riksdagen till Bidrag till driften av förskolor och fritidshem för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 2 100 000 000 kr.

2 Riksdagen 1977/78. 12 sami. Nr 25

SoU 1977/78:25

9. D 3. Bidrag till hemspråksträning i förskolan. Regeringen har under punkten D 3 (s. 83 och 84) föreslagit riksdagen att till Bidrag till hemspråksträning i förskolan för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.

Motioner

I motionen 1977/78:1087 av Mats Hellström m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandet 1), att riksdagen begär att regeringen ger socialstyrelsen i uppdrag att påbörja ett utvecklingsprojekt för hemspråksträning av fyra- och femåriga invandrarbarn, enligt vad som i motionen anförts.

I motionen 1977/78:1195 av Ulla Tillander m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om snabb utredning och förslag till olika åtgärder för att i förskolan stödja invandrarbarnens tidiga utveckling av det egna språket.

Utskottet

Riksdagen beslöt 1976 om vissa riktlinjer för hemspråksundervisning för invandrarbarn i bl. a. förskolan (prop. 1975/76:118, UbU 1975/76:33, rskr 1975/76:391). Därefter fattades förra året beslut om statsbidrag för sådan undervisning. Beslutet innebar att det fr. o. m. den 1 juli 1977 utgår statsbidrag med 1 900 kr. per år för varje sexåring i förskola eller kommunalt familjedaghem som deltar i hemspråksträning (prop. 1976/77:22, UbU 1976/ 77:10, rskr 1976/77:lil, prop. 1976/77:100 bil. 8 (p. D 3) SoU 1976/77:25,rskr 1976/77:200). Statsbidraget skall årligen räknas upp med hänsyn till löneutvecklingen. Som villkor för statsbidrag gäller att hemspråksträningen skall bedrivas under den tid den allmänna förskolan pågår och i princip under minst fyra timmar per vecka. Statsbidragsbestämmelserna finns i förordningen (1977:628) om statsbidrag till hemspråksträning i förskolan.

1 två motioner, motionen 1977/78:1087 (yrkandet 1) av Mats Hellström m. fl. (s) och motionen 1977/78:1195 av Ulla Tillander m. fl. (c), framställs yrkanden som syftar till att samhället skall vidta åtgärder för att även yngre invandrarbarn, företrädesvis fyra- och femåringar, skall fä ökad möjlighet till hemspråksträning. Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisar utskottet till dessa.

En utvärdering av den försöksverksamhet med invandrarbarn i förskolan som socialstyrelsen bedrivit har visat att det är av stor vikt att barn i förskoleåldern får ett stöd i att utveckla det egna språket. Utvärderingen visar bl. a. att invandrarbarn som erhållit sådant stöd vid en jämförelse med barn som inte fått hemspråksträning har ett bättre ordförråd, såväl aktivt som passivt, inte bara i sitt eget språk utan även i svenska språket, att invandrarbarn som placeras i daghem eller familjedaghem i helt svensk -

SoU 1977/78:25

språkig miljö mycket snart förlorar sitt hemspråk, alt risk för språkblandning uppstår om barn från olika språkgrupper sammanförs, all invandrarbarn lätt blir frustrerade och bråkiga i situationer och aktiviteter som fordrar kunskap i svenska språket sami au invandrarbarnen behöver stöd av tvåspråkig personal för att socialt kunna fungera i barngrupperna. Det har visat sig att hemspråksträningen bör sättas in redan i ett tidigt skede av barnens utveckling.

En relativt omfattande information rörande förskolebarnens hemspråksträning har getts ut. Utskottet hänvisar i främsta rummet till socialstyrelsens meddelandeblad (1977:5 och 1977:19) samt myndighetens Arbetsplan för förskolan, del 4: Invandrarbarn i förskolan. I meddelandeblad 1977:5 lämnas bl. a. förslag till olika former av förskoleverksamhet för invandrarbarn.

Enligt 5 § barnomsorgslagen åligger det kommunerna att anvisa plats i förskolan för alla sexåringar. Vidare skall enligt 6 § barn som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller av andra skäl behöver särskilt stöd för sin utveckling anvisas plats i förskola tidigare än det år när barnet fyller sex år. Barnomsorgslagen innebär sålunda ett ansvar för kommunerna att främja invandrarbarnens språkliga utveckling. Det bör här också nämnas att kommunerna har ålagts skyldighet att genom en uppsökande verksamhet ta reda på vilka barn som behöver anvisas plats i bl. a. förskola. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det statliga driftbidraget till daghem har fastställts med beaktande av behovet av extra insatser för vissa barn. Som framgår av det inledningsvis sagda har de förra året beslutade extra statliga resursinsatserna styrts till sexåringarna. Det finns emellertid enligt utskottets mening - mot bakgrund av vad som ovan anförts om hemspråksträningens betydelse - anledning att snarast överväga vilka ytterligare insatser som kan göras för att förbättra möjligheterna att få till stånd en utökad hemspråksträning för invandrarbarn i förskoleåldern, i första hand för dem som är yngre än sex år (jfr prop. 1976/77:118 s. 87). Utskottet vill härvidlag nämna att vid en hearing, som utskottet i början av året hållit i befolkningsfrågan, chefen för invandrarverket starkt understrukit den utomordentliga vikten av att ytterligare samhällsinsatser görs för barn till invandrare.

Det bör ankomma på regeringen att snarast ta ställning till frågan i vilken ordning ytterligare insatser beträffande hemspråksträningen för barn i förskoleåldern skall prövas.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna bör ges regeringen till känna.

Utskottet har inte något att erinra mot förslaget till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. beträffande ytterligare insatser för hemspråksträning för barn i förskoleåldern att riksdagen med anledning av motionen 1977/ 78:1087 yrkandet 1 och motionen 1977/78:1195 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU 1977/78:25

2. att riksdagen till Bidrag till hemsprdksträning i förskolan för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.

10. D 4-D 7. Bidrag till kommunala familjedaghem m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 4-D 7 (s. 84-88) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Bidrag till kommunala familjedaghem ett förslagsanslag av 515 000 000 kr.,

2. till Bidrag till ferievistelse för barn ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.,

3. till Bidrag till semesterhem m. m. ett förslagsanslag av 600 000 kr.,

4. till Bidrag till familjerådgivning m. m. ett förslagsanslag av 840 000 kr.

Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

11. E 1. Socialstyrelsen. Regeringen har under punkten E 1 (s. 93-96) föreslagit riksdagen att till Socialstyrelsen för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 94 898 000 kr.

Motioner

I motionen 1977/78:553 av Carl-Wilhelm Lothigius (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av hälsovårdsstadgan i enlighet med i motionen framlagda önskemål.

I motionen 1977/78:712 av Yvonne Hedvall (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att förevarande motion överlämnas till utredningen om barnolycksfall.

I motionen 1977/78:901 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c) hemställs att riksdagen uttalar att socialstyrelsen bör anmodas avskaffa eftersläpningen i cancerregistret.

I motionen 1977/78:1103 av Gunnar Oskarson (m) och Per-Olof Strindberg (m) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande socialstyrelsens planering avseende sjukvården i krig.

I motionen 1977/78:1104 av Georg Pettersson (c) och Bengt Bengtsson (c) hemställs att riksdagen uttalar att socialstyrelsen i sin planering av verksamheten prioriterar sjukvården i krig så, att de av riksdagen fastställda intentionerna kan förverkligas.

SoU 1977/78:25

21 I motionen 1977/78:1113 av Daviel Wirmark (fp) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en översyn av statistikproduktionen från socialstyrelsens cancerregister kommer till stånd med syfte att erhålla snabbare avrapportering och en utökad redovisning från registret.

Utskottet

I samband med behandlingen av regeringens framställning om anslag till socialstyrelsen behandlar utskottet motioner som avser viss översyn av hälsovårdsstadgan (1958:663), arbetet inom den år 1977 tillkallade utredningen (S 1977:07) om barnolycksfall, snabbare bearbetning och avrapportering från socialstyrelsens cancerregister samt personalresurserna för socialstyrelsens arbete med planeringen för hälso- och sjukvården i krig.

K/ss översyn av hälsovårdsstadgan (1958:663). 1 hälsovårdsstadgan har meddelats bestämmelser som syftar till förbättring av den allmänna hälsovården. Bestämmelser finns om bl. a. hantering av avfall och om hållande av djur m. m. Med stöd av bestämmelserna i hälsovårdsstadgan och lokala hälsovårdsordningar som utfärdats med stöd av stadgan kan de kommunala hälsovårdsnämnderna vidta en rad åtgärder för att förebygga och undanröja sanitär olägenhet m. m. I den kommunala renhållningslagen (1970:892) och i renhållningskungörelsen (1974:1024) finns bl. a. bestämmelser om bortforsling av avfall m. m.

Carl-Wilhelm Lothigius (m) hävdar i motionen 1977/78:553 att hälsovårdsnämnderna i sitt arbete lägger alltför stor vikt vid omgivningshygieniska aspekter och inte tillräckligt beaktar natur- och miljövårdsintressen. Motionären anför bl. a. att hälsovårdsnämnder försökt förbjuda hållande av bin, att sådana nämnder ansökt om tillstånd att få skjuta fridlysta fåglar i parker och att många nämnder förbjuder hållande av kompost i trädgård, varigenom man berövar igelkottarna deras övervintringsmöjligheter. Motionären understryker att förbud och stadganden inte får motarbeta naturens lagbundna ordning samt begär en översyn av hälsovårdsstadgan i syfte att hälsovårdsnämnderna skall visa större generositet mot våra levande medvarelser.

Hälsovårdsstadgan är f. n. föremål för översyn genom den år 1974 tillkallade utredningen (S 1974:08) angående översyn av hälsovårdsstadgan och renhållningslagstiftningen genom den i fjol tillkallade renhållningskommittén (Jo 1977:01). I direktiven för utredningsarbetet för den förstnämnda utredningen framhålls bl. a. att utredningen - mot bakgrund av att förutsättningarna för hälsovårdsnämnds ingripande mot sanitär olägenhet f. n. är allmänt formulerade - skall överväga om hälsovårdsstadgans krav härvidlag kan preciseras. Renhållningskommittén skall bl. a. pröva vilka åtgärder som kan vidtas för att underlätta för kommunerna att tillämpa renhållningslagstiftningen på ett smidigt sätt.

SoU 1977/78:25

22 Utskottet anser sig ha anledning räkna med att de frågeställningar som tas upp i motionen 1977/78:553 kommer att övervägas i ovannämnda utredningsarbete. Med hänsyn härtill och till att utredningsarbetet beräknas komma att redovisas under forsta halvåret 1978 bör motionen inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Utredningen (S 1977:07) om barnolycksfall. I motionen 1977/78:712 av Yvonne Hedvall (m) framhålls bl. a. att det för förebyggande av barnolycksfall krävs mer fakta än som f. n. finns kring barnolyckor i form av både rutinmässiga registreringar och analytiska undersökningar av olycksfallsförloppen. Vidare framhålls att säkerhetsaspekterna måste på ett naturligt sätt samordnas med skapandet av en allmänt barnvänlig miljö. Motionären understryker vidare att informationen om barnolycksfallen, barnsäkerheten och tänkbara åtgärder för förbättring av densamma måste få en ökad intensitet och enhetlig utformning i hela landet. Motionären anför att utredningen om barnolycksfall förefaller väl lämpad att ta upp de frågor som angetts i motionen samt begär att motionen skall överlämnas till utredningen.

Med stöd av ett bemyndigande av regeringen tillkallades i fjol utredningen om barnolycksfall för att undersöka omfattningen av barnolycksfallen och deras orsaker. Utredningen tillsattes mot bakgrund av att dödligheten bland barn på grund av olycksfall varit nära nog oförändrad under lång tid, att samhällets ansvar när det gäller att förebygga barnolycksfallen är splittrat på flera myndigheter och organ samt att riksdagen vid behandlingen av motioner rörande barnolycksfall (SoU 1975:5 s. 26 och 27 samt SoU 1975/ 76:30 s. 8-10) pekat på osäkerheten om vilket organ - såväl på riksplanet som lokalt - som har huvudansvaret för barnsäkerhetsfrågorna och på behovet av att registrera barnolycksfall. Utredningen skall enligt direktiven för utredningsarbetet lägga fram förslag till övergripande åtgärder som kan förebygga olycksfall bland barn, överväga frågan om registrering av barnolycksfallen samt kartlägga de problem riksdagen pekat på.

Enligt vad utskottet inhämtat prövar utredningen om barnolycksfall f. n. vid ett sjukhus och en vårdcentral modeller för registrering av barnolycksfall, vilka utarbetats av utredningen. Utredningen har vidare initierat lokal försöksverksamhet med samordning av åtgärder mot barnolycksfall. Utredningen beräknas inom den närmaste tiden komma att behandla frågor om central samordning av åtgärder mot barnolycksfall, om information och utbildning som medel att höja barnsäkerheten samt åtgärder mot vissa speciella olyckstyper.

Då den utredningsverksamhet som utredningen om barnolycksfall i enlighet med den nämnda redovisningen bedriver eller planerar enligt utskottets mening kommer att tillgodose de önskemål som uttalas i motionen 1977/78:712 påkallar motionen inte någon riksdagens åtgärd. Motionen avstyrks således.

SoU 1977/78:25

23 Socialstyrelsens cancerregister. Sedan år 1958 har hos medicinalstyrelsen - numera socialstyrelsen - förts ett cancerregister. Syftet med detta register är att man skall fö en redovisning av cancersjuklighetens förekomst, av dess förändring över tiden och av skillnader i utbredningen i skilda geografiska regioner. Alla cancerfall som diagnostiseras på sjukhus eller av patolog i Sverige skall anmälas till registret. Inkomna anmälningar bearbetas och redovisas av socialstyrelsen i tabellform i publikationsserien ”Cancer Incidence in Sweden”. Publicering sker för varje s. k. diagnosår. Den senaste volymen i serien publicerades år 1977 och avsåg diagnosåret 1972. Förutom denna på diagnosår baserade publikation publiceras för flerårsperioder mera omfattande uppgifter. Den senaste volymen av sistnämnda slag är ”Cancer Incidence in Sweden 1959-1965”, vilken utkom år 1971.

I motionen 1977/78:901 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c) begärs att eftersläpningen i rapporteringen från cancerregistret skall inhämtas. Motionärerna framhåller bl. a. att cancerregistret ger möjligheter att ta reda på vilka miljöfaktorer som framkallar cancer och vad som behöver göras för att förebygga uppkomsten av cancer. I motionen 1977/78:1113 av David Wirmark (fp) begärs en översyn av statistikproduktionen från cancerregistret i syfte att uppnå en snabbare avrapportering och en utökad redovisning från cancerregistret. Motionären anför bl. a. att det är angeläget med en utökning av redovisningen när det gäller de nya cancerfallens fördelning i olika befolkningsgrupper samt med en uppföljning av tidigare rapporterade fall.

Socialstyrelsens cancerregister är av stor vikt då det gäller studier som syftar till att förebygga uppkomsten av cancersjukdomar. Eftersläpningen i bearbetningen och redovisningen av anmälningarna till cancerregistret är med hänsyn härtill inte acceptabel. Verksamheten vid cancerregistret måste därför erhålla resursförstärkning, något som utskottet också framhållit tidigare under innevarande riksmöte, nämligen vid behandlingen av en motion om sambandet mellan miljöfaktorer och cancer (SoU 1977/78:2).

Då det gäller frågan om någon riksdagens åtgärd i förevarande sammanhang är erforderlig för att tillgodose behovet av resursförstärkning för cancerregistret eller för att på annat sätt förbättra insatserna mot cancersjukdomarna bör framhållas följande. 1 budgetpropositionen beräknas - med hänvisning till socialutskottets angivna uttalande - medel för viss förstärkning av socialstyrelsens dataverksamhet. Inom myndigheten utreds f. n. hur eftersläpningen beträffande cancerregistret skall kunna inhämtas under en treårsperiod. Socialstyrelsens översy nsutredning(ÖSoS) har i sin i januari i år färdigställda slutrapport om socialstyrelsens framtida organisation och arbetsformer (del 1 s. 91) framhållit att arbetet med att inhämta eftersläpningar i statistikproduktion och registerhantering måste fortsätta och intensifieras. Cancerregistret har särskilt nämnts i sammanhanget. Socialstyrelsen har överlämnat rapporten till regeringen i början av februari månad.

Socialstyrelsen har i Råd och anvisningar nr 32 från februari 1974 om planering av onkologisk sjukvård förordat att cancervården skall samordnas

SoU 1977/78:25

inom varje sjukvårdsregion genom ett onkologiskt centrum vid varje regionsjukhus och att de onkologiska centra bl. a. skall svara för en regional cancerregistrering och för viss regional cancerstatistik. Betydligt mera detaljerad information om de enskilda fallen förutsätts kunna insamlas på regional nivå än i det centrala cancerregistret. Onkologiska centra i enlighet med nämnda råd och anvisningar har börjat byggas upp.

Fr. o. m. budgetåret 1976/77 har vid socialstyrelsen inrättats en tjänst som föredragande (läkare) med utbildning i epidemiologi med uppgift bl. a. att närmare studera informationen i socialstyrelsens sjukdomsregister - bl. a. cancerregistret - och att initiera forskare att med ledning av informationen i sjukdomsregistren vidare undersöka orsakerna till olika sjukdomar.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om viss förstärkning av socialstyrelsens dataverksamhet. Med hänsyn härtill och till den lämnade redovisningen i övrigt anser utskottet att det finns befogad anledning räkna med att syftet med motionerna 1977/78:901 och 1977/78:1113 kommer att bli tillgodosett utan någon ytterligare åtgärd av riksdagen. Utskottet utgår härvidlag också från att, om så visar sig erforderligt, omprioriteringar görs för att cancerregistret skall kunna tillföras önskvärda resurser. Utskottet avstyrker således motionerna.

Planeringen för hälso- och sjukvården i krig. Riksdagen fattade år 1977 beslut om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets fortsatta utbyggnad (prop. 1976/77:74, FöU 1976/77:13, rskr 1976/77:311) som bl. a. syftar till en förbättring av sjukvårdsresurserna under avspärrning och krig och som bl. a. innebär att vidgade medelsramar ställs till socialstyrelsens förfogande för sjukvårdsberedskapen. I sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 begärde socialstyrelsen att ca 1 milj. kr. skulle inräknas i styrelsens anslag till lönekostnaderna för dels sekretariatet för en utredning om den civila hälso- och sjukvården i krig (USK), dels sekretariatet för en utredning om behovet av sjukvårdsmateriel under en avspärrnings- och/eller krigsperiod (UFF), vilka utredningar regeringen år 1971 respektive år 1974 uppdragit åt socialstyrelsen att utföra och vilka hitintills bekostats med medel anvisade under socialhuvudtitelns kommittéanslag. USK avgav i början av år 1977 sin slutrapport, Hälso- och sjukvård i krig. UFF beräknas avge sin slutredovisning under senare delen av budgetåret 1978/79. Socialstyrelsen anförde i anslagsframställningen att avsikten var att USK:s personal skulle bilda en enhet inom socialstyrelsen för främst långsiktsplanering inom hela beredskapsområdet. Vidare skulle UFF:s personal utgöra stommen till en försörjningssektion som skulle byggas upp. Statsrådet Troedsson har i budgetpropositionen (bil. 8 s. 96) bl. a. beträffande ovannämnda förslag av socialstyrelsen anfört att hon inte är beredd föreslå någon personalförstärkning vid styrelsen i avvaktan på regeringens ställningstagande till socialstyrelsens arbetsuppgifter och organisation på grundval av bl. a. det förslag av socialstyrelsens översynsutredning (ÖSoS), som skulle läggas fram.

SoU 1977/78:25

25 I motionen 1977/78:1103 av Gunnar Oskarson (m) och Per-Olof Strindberg (m) erinras bl. a. om socialstyrelsens förslag om att 1 milj. kr. skulle beräknas under myndighetens anslag för ovannämnda utredningssekretariat. Motionärerna anför emellertid att de med hänsyn till det kärva statsfinansiella läget avstår från yrkande om höjning av anslaget till socialstyrelsen med nämnda belopp men att de starkt understryker angelägenheten av att den pågående planeringen för sjukvården i krig kan på samma sätt som hittills sammanhållas och fortsättas inom socialstyrelsens ram. Motionärerna begär att riksdagen som sin mening skall ge regeringen det sistnämnda till känna. I motionen 1977/78:1104 av Georg Pettersson (c) och Bengt Bengtsson (c) framhålls bl. a. att arbetsvolymen inom de enheter i socialstyrelsen, vari frågor om sjukvårdsberedskapen handläggs, stiger kraftigt till följd av riksdagsbeslutet år 1977 och att en förstärkning av enheterna är nödvändig. Motionärerna begär att riksdagen skall uttala att socialstyrelsen i sin planering av verksamheten prioriterar sjukvården i krig så att de av riksdagen fastställda intentionerna kan förverkligas.

Den slutrapport som ÖSoS nyligen lagt fram - Socialstyrelsens framtida organisation och arbetsformer - innehåller förslag till en genomgripande förändring av socialstyrelsens organisation, vilka bl. a. berör enheterna inom styrelsen för beredskapsfrågor. R apporten har som tidigare angetts överlämnats till regeringen i början av februari månad. Frågor om socialstyrelsens uppgifter beträffande sjukvårdsberedskapen skall också behandlas av den år 1976 tillkallade parlamentariska utredningen (S 1976:05) om sjukvården i krig.

Utskottet anser att riksdagen inte bör föregripa den prövning av socialstyrelsens befattning med och organisation för beredskapsfrågor som i enlighet med det anförda förestår. Utskottet avstyrker därför motionerna 1977/ 78:1103 och 1977/78:1104.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande viss översyn av hälsovårdsstadgan att riksdagen avslår motionen 1977/78:553,

2. beträffande utredningen om barnolycksfall att riksdagen avslår motionen 1977/78:712,

3. beträffande socialstyrelsens cancerregister att riksdagen avslår motionen 1977/78:901 och motionen 1977/78:1113,

4. beträffande planeringen för hälso- och sjukvården i krig att riksdagen avslår motionen 1977/78:1103 och motionen 1977/ 78:1104,

5. att riksdagen till Socialstyrelsen för budgetåret 1978/89 anvisar ett förslagsanslag av 94 898 000 kr.

SoU 1977/78:25

12. E 2-E 16. Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 2-E 16 (s. 97-120) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader ett förslagsanslag av 540 000 kr.,

2. till Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut ett förslagsanslag av 9 450 000 kr.,

3. till Länsläkaiväsendet ett förslagsanslag av 14 495 000 kr.,

4. till Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder ett förslagsanslag av 15 593 000 kr.,

5. till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

6. till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

7. till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter ett förslagsanslag av 12 702 000 kr.,

8. till Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet ett förslagsanslag av 2 778 000 kr.,

9. till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning ett reservationsanslag av 1 485 000 kr.,

10. till Statlig läkemedelskontroll ett förslagsanslag av 26 223 000 kr.,

11. till Statens rättskemiska laboratorium: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 14 113 000 kr.,

12. till Statens rättskemiska laboratorium: Utrustning ett reservationsanslag av 1 800 000 kr.,

13. till Statens rättsläkarstationer: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 12 863 000 kr.,

14. till Statens rättsläkarstationer: Inredning och utrustning ett reservationsanslag av 450 000 kr.,

15. till Bidrag till driften av en WHO-enhet för rapportering av läkemedelsbiverkningar ett förslagsanslag av 920 000 kr.

Öppen hälso- och sjukvård

13. Fl. Allmän hälsokontroll. F 2. Skyddsympningar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 1 och F 2 (s. 122-124) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Allmän hälsokontroll ett förslagsanslag av 1 608 000 kr.,

2. till Skyddsympningar ett förslagsanslag av 30 400 000 kr.

SoU 1977/78:25

14. F 3. Hälsovårdsupplysning. Regeringen har under punkten F 3 (s. 124-127) föreslagit riksdagen att till Hälsovårdsupplysning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 11 415 000 kr.

Motioner

I motionen 1977/78:329 av Karin Nordlander m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för utarbetande av informationsmaterial till blivande och nyblivna föräldrar,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att förbud införs mot kommersiell reklamutdelning på mödra- och barnavårdscentraler.

I motionen 1977/78:632 (motivering i motionen 1977/78:631) av Nils Hörberg (fp) hemställs att riksdagen - bl. a. såsom ett led i Sveriges strävan att medverka till en ny ekonomisk världsordning - hos regeringen begär förslag, syftande till ändrade kostvanor i Sverige och bättre utnyttjande av den svenska åkerjorden för produktion av vegetabiliskt protein och omfattande bl. a. information till medborgarna om värdet av ökad konsumtion av vegetabiliskt protein och minskad konsumtion av animaliskt protein, enligt vad som föreslagits i motionen 1977/78:631.

1 motionen 1977/78:714 av Thure Jadestigm. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att socialstyrelsen åläggs att genomföra en upplysningskampanj om risken av att gravida kvinnor använder alkohol.

I motionen 1977/78:715 av Erik Johansson i Hållsta (c) och Karl-Eric Norrby (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att effektivare åtgärder vidtas mot tobakens skadeverkningar, att frågan om införande av tobaksmonopol blir föremål för utredning, att brandskyddsmyndigheterna ges rätt att föranstalta om förbud mot tobaksrökning i lokal med brandvarnare, att åtgärder vidtas så att varje medborgare som så önskar kan garanteras en rökfri arbets- och matmiljö, att upplysningen om de skadeeffekter som åstadkommes genom växelverkan mellan tobaksrökning och olika miljögifter utvidgas.

I motionen 1977/78:719 av Hans Lindblad m. fl. (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär snabbt förslag om insatser för att ge sådan upplysning att fosterskador till följd av alkohol kan förebyggas.

I motionen 1977/78:1091 av Gunnel Jonäng (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär snabba åtgärder för att stödja kvinnor under graviditeten i syfte att undvika alkoholskador på ofödda samt en adekvat informationskampanj byggd på vetenskapliga undersökningar och där alkohol bedöms som det farliga gift det är.

I motionen 1977/78:1106 av Wivi-Anne Radesjö m. fl. (s) hemställs att riksdagen anhåller hos regeringen

SoU 1977/78:25

1. att informationen inom mödravården förnyas och utökas,

2. att likvärdig information även finns på våra vanligaste invandrarspråk.

I motionen 1977/78:1504 av Elver Jonsson (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär ett snabbt förslag beträffande fler rökfria miljöer i enlighet med motionens förslag.

I motionen 1977/78:1506 av Blenda Littmarck (m) och Göthe Knutson (m) hemställs att riksdagen beslutar

1. att 150 000 kr. av anslaget under F 3 i bil. 8 till 1978 års budgetproposition skall användas till att bekosta en informationskampanj vid karolinska sjukhuset riktad till presumtiva blodgivare,

2. att ge regeringen till känna vad i övrigt i motionen anförts om åtgärder för att främja rekryteringen av blodgivare.

Utskottet

Under anslaget till hälsovårdsupplysning anvisas medel för den hälsovårdsupplysningsverksamhet som bedrivs av socialstyrelsen genom myndighetens nämnd för hälsoupplysning. Nämnden bedriver f. n. sin verksamhet med tyngdpunkten på tre huvudområden, nämligen kost och motion, beroendeframkallande medel samt sexual- och samlevnadsfrågor. I samband med behandlingen av regeringens framställning om medelsanvisning under anslaget för nästa budgetår behandlar utskottet motioner som avser information om värdet av ökad konsumtion av vegetabiliskt protein, information inom mödra- och barnhälsovården, information om risker för fosterskador till följd av moderns alkoholbruk m. m., vissa åtgärder mot tobaksbruket samt informationsåtgärder för att öka rekryteringen av blodgivare m. m.

Ökad konsumtion av vegetabiliskt protein. I motionen 1977/78:632 av Nils Hörberg (fp) hemställs att riksdagen-bl. a. såsom ett led i Sveriges strävan att medverka till en ny ekonomisk världsordning - hos regeringen skall begära förslag, som skall syfta till ändrade kostvanor i Sverige och bättre utnyttjande av den svenska åkerjorden för produktion av vegetabiliskt protein och som skall omfatta bl. a. information till medborgarna om värdet av ökad konsumtion av vegetabiliskt protein och minskad konsumtion av animaliskt protein. I motiveringen till motionsyrkandet anförs bl. a. att i-världen slösar med livsviktiga näringsmedel genom att åkermark används till produktion av foder till djur, som sedan blir människoföda, i stället för till direktproduktion av viktiga näringsmedel. Motionären anför att endast en begränsad del av de ursprungliga näringsvärdena kommer människan till godo genom det sätt på vilket i-världen sålunda utnyttjar åkermark samt framhåller med hänsyn till att en stor del av mänskligheten lever på svältgränsen att våra kostvanor måste ändras, så att de får sin huvudinriktning på vegetabiliska näringsmedel.

SoU 1977/78:25

29 Den upplysningsverksamhet om kost och motion, som nämnden för hälsoupplysning bedriver, startades år 1971 med målsättningen att den sedan länge pågående utvecklingen mot försämrade kost- och motionsvanor skall brytas. Aktiviteten har beräknats behöva en lång tid för att få effekt, i första hand en tioårsperiod. Det näringsfysiologiska och rörelsefysiologiska underlaget för aktiviteten - som utarbetats av en särskild medicinsk expertgrupp - har redovisats av socialstyrelsen år 1971 i skriften Kost och motion (Socialstyrelsen redovisar nr 19). Som konkreta förslag till ändring av kostoch motionsvanor anges däri att det gäller att anpassa energitillförsel till energibehov, att begränsa konsumtionen av mättat fett och socker, att öka tillförseln av viktiga näringsämnen och att öka den fysiska aktiviteten. Upplysningsverksamheten syftar till att främja konsumtion av bl. a. grönsaker, frukt, potatis, fettfattiga mjölkprodukter, fisk, magert kött, fjäderfä, matbröd och andra spannmålsprodukter.

Med anledning av vad motionären anfört vill utskottet också nämna att nämnden för hälsoupplysning planerar att under nästa budgetår sätta i gång en utredning angående ett långsiktigt åtgärdsprogram för att förbättra befolkningens kost- och motionsvanor. Ett sådant program står i överensstämmelse med en vid FN:s livsmedelskonferens i Rom år 1974 beslutad resolution, enligt vilken överflödsländerna rekommenderas att söka minska köttförbrukningen mot bakgrund av att utfodringen av speciellt nötkreatur är mycket proteinkrävande.

Mot bakgrund av den sålunda lämnade redogörelsen för upplysningsverksamheten om kost och motion bör enligt utskottets mening motionen 1977/ 78:632 inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Information inom mödra- och barnhälsovården. 1 motionen 1977/78:329 av Karin Nordlander m. fl. (vpk) anförs bl. a. att man på mödravårds- och barnavårdscentraler får en mängd broschyrer och böcker av olika slag, vilka till största delen utgör kommersiell företagsreklam från bl. a. barnmats-, blöjoch läkemedelsindustrin och endast till en mindre del utgör seriös information utarbetad av socialstyrelsen eller av landstinget. Motionärerna anser att socialdepartementet bör ta initiativ till en översyn och samordning av det informationsmaterial som socialstyrelsen och landstingen producerat samt komplettera detta material om så behövs. Motionärerna begär dels att informationsmaterial till blivande och nyblivna föräldrar skall utarbetas, dels att förbud skall införas mot kommersiell reklamutdelning på mödra- och barnavårdscentraler. I motionen 1977/78:1106 av Wivi-Anne Radesjö m. fl. (s) begärs med i huvudsak likartad motivering att informationen inom mödravården skall förnyas och utökas. Vidare begär motionärerna att likvärdig information skall finnas även på våra vanligaste invandrarspråk. Motionärerna anför som motivering för sistnämnda yrkande att anmärkningsvärt litet gjorts för att nå ut till våra invandrare med den information som finns.

Bestämmelser om verksamheten inom mödra- och barnhälsovården har

SoU 1977/78:25

meddelats av socialstyrelsen i ett år 1969 fastställt normal reglemente för mödra- och barnhälsovården (MF 1969:39). Enligt reglementet utövas ledningen av verksamheten av landstingens sjukvårdsstyrelser. Den medicinskt-administrativa ledningen skall uppdras åt särskilda läkare för mödrahälsovården eller barnhälsovården eller åt andra läkare. Enligt särskild föreskrift i normalreglementet bör på mödra- och barnavårdscentralerna finnas lämpligt material för information och undervisning. I ett cirkulär (MF 1960:40) som medicinalstyrelsen utfärdat med råd och anvisningar för spädbarnsvården på förlossningsanstalt (nyföddhetsvården) har bl. a. föreskrivits att reklam för industrimässigt framställda näringspreparat för barn inte får förekomma på förlossningsanstalter.

Frågor om informationen inom mödra-och barnhälsovården har uppmärksammats även i andra sammanhang. Den år 1973 tillkallade barnomsorgsgruppen (S 1973:07) fick genom tilläggsdirektiv i uppgift att göra en övergripande utredning rörande föräldrautbildning och att därvid bl. a. pröva att knyta föräldrautbildning och föräldrainformation till landstingens organisation för förebyggande mödra- och barnavård samt förlossningsvård. Till slutförande av denna del av utredningsuppdraget har barnomsorgsgruppen i dagarna till chefen för socialdepartementet avlämnat betänkandet (SOU 1978:5) Föräldrautbildning - 1. Kring barnets födelse (se även punkten 8). I betänkandet föreslås bl. a. åtgärder mot kommersiell reklam inom mödraoch barnhälsovården samt förlossningsvården. Vidare föreslås bl. a. att informationsmaterial som utgår från de olika invandrargruppernas sinsemellan olika förutsättningar skall utarbetas. Inom socialstyrelsen pågår f. n. en utredning om mödrahälsovårdens och barnhälsovårdens innehåll och organisation, vilken beräknas bli slutförd under innevarande år. Under utredningsarbetet skall man bl. a. granska nuvarande informationsmaterial och ge förslag till nytt material med basfakta om graviditet, förlossning och barn.

I den upplysningsverksamhet om kost och motion, som socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning bedriver, ingår även information om kost för barn. Underlag för denna information har utarbetats aven särskild medicinsk expertgrupp och år 1973 redovisats i skriften Kost och fysisk aktivitet i barnaåldern (Socialstyrelsen redovisar nr 33). År 1976 sände nämnden ut ett omfattande informationsmaterial om amning. Nämnden för hälsoupplysning har nyligen tillsatt en särskild referensgrupp för hälsoupplysning i förskoleåldern. Syftet är att det med stöd av referensgruppen skall planeras och genomföras hälsoupplysningsaktiviteter, som riktas till yrkesgrupper som arbetar med barn upp till 7-årsåldern, beslutsfattare som på olika sätt kan påverka barnens situation i samhället samt föräldrar och barn. Referensgruppen skall också initiera produktion av ett obundet informationsmaterial som på ett allsidigt sätt belyser bl. a. utvecklings- och hälsofrågor. Nämnden avser att under nästa budgetår utarbeta en särskild pärm för barnavårdscentralerna, vari den hälsoinformation som ges vid dessa centraler skall systematiseras.

Sol] 1977/78:25

31 Den utredningsverksamhet och de initiativ beträffande informationen inom mödra- och barnhälsovården, som redovisats ovan, kommer såvitt utskottet nu kan bedöma att leda till en väsentlig ökning av samhällets information till blivande och nyblivna föräldrar. Det finns också anledning att räkna med att frågan om åtgärder mot icke önskvärd kommersiell reklam kommer att få ökad uppmärksamhet. Med hänsyn till det anförda anser utskottet - som vill understryka angelägenheten av att ett utökat informationsutbud även kommer invandrarna till del - att motionerna 1977/78:329 och 1977/78:1106 inte påkallar något initiativ av riksdagen.

Risker för fosterskador vid alkoholbruk m. m. Mot bakgrund av att det visats att barn till kvinnor, som brukar alkohol under graviditeten, drabbas av fosterskador begärs i fyra motioner insatser för information om risker för fosterskador till följd av alkoholbruk m. m. I motionen 1977/78:714 av Thure Jadestig m. fl. (s) begärs sålunda att socialstyrelsen skall åläggas att genomföra en upplysningskampanj om risken av att gravida kvinnor använder alkohol. I motionen 1977/78:719 av Hans Lindblad m. fl. (fp) begärs förslag om insatser för att ge sådan upplysning att fosterskador till följd av alkohol kan förebyggas. I motionen 1977/78:1091 avGunnel Jonäng (c) begärs snabba åtgärder för att kvinnor skall få stöd under graviditeten i syfte att alkoholskador på ofödda skall undvikas samt en adekvat informationskampanj byggd på vetenskapliga undersökningar. Den fjärde motionen, 1977/78:554, har redovisats under punkten 2, A 3 Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet.

Sedan början av 1970-talet har det lagts fram ett antal undersökningar, i vilka påvisats olika skador på foster som uppstått som en följd av moderns alkoholmissbruk. Enligt uppgifter som redovisades vid Svenska läkaresällskapets läkarstämma år 1977 föds i vårt land årligen ca 400 barn med skador som beror på moderns alkoholförtäring.

Enligt utskottets mening är det nödvändigt med särskilda insatser mot gravida kvinnors missbruk av alkohol. Eftersom man inte vet vid vilken grad av alkoholförtäring risk för fosterskada inträder, är det viktigt att information lämnas till gravida kvinnor om att även måttligt alkoholbruk kan vara till skada för fostret. Det i det föregående nämnda utredningsarbetet inom socialstyrelsen om mödra- och barnhälsovårdens organisation och innehåll kan väntas resultera i förbättrade möjligheter till förebyggande insatser i ett tidigt skede av graviditeten. Utredningsarbetet syftar nämligen bl. a. till ett närmare samarbete mellan mödrahälsovården och socialvården, vilket bl. a. kan underlätta uppspårandet av alkoholmissbruk hos blivande mödrar och därigenom på ett tidigt stadium ge vägledning för det skadeförebyggande arbetet inom mödrahälsovården. Konkreta förslag till förebyggande åtgärder m. m. kan väntas av ett utredningsarbete som i början av februari i år påbörjats inom socialstyrelsen. En arbetsgrupp inom myndigheten skall inventera vilka kunskaper som finns om risker för skador, utvecklingshämningar och missbildningar hos barn till mödrar som missbrukar alkohol och/

SoU 1977/78:25

eller narkotika. Socialstyrelsen avser, enligt vad utskottet inhämtat, att på grundval av inhämtade kunskaper ge förslag till förebyggande åtgärder samt lämna information riktad till bl. a. personalen på mödra- och barnavårdscentralerna samt socialförvaltningarna. Arbetsgruppen, till vilken kommer att knytas olika experter, beräknas bli färdig med sitt arbete under kommande höst.

Med hänsyn till det anförda och då utskottet förutsätter att socialstyrelsens nu inrättade nämnd för alkoholfrågor kommer att beakta behovet av information till allmänheten om risker för fosterskador hos barn till kvinnor som brukar alkohol är det inte erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna 1977/78:714, 1977/78:719 och 1977/78:1091.

Vissa åtgärder mot tobaksbruket. I motionen 1977/78:715 av Erik Johansson i Hållsta (c) och Karl-Eric Norrby (c) påpekas bl. a. att man i en rad länder vidtagit åtgärder för att tränga tillbaka tobaksbruket och att detta skett innan sådana åtgärder satts in i Sverige. Motionärerna begär - i syfte att tobaksbruket skall inskränkas i vårt land - att effektivare åtgärder skall vidtas mot tobakens skadeverkningar, att frågan om införande av tobaksmonopol skall utredas, att brandskyddsmyndigheterna skall ges rätt att föranstalta om förbud mot tobaksrökning i lokal med brandvarnare för att onödiga brandkårsutryckningar skall undvikas, att åtgärder skall vidtas så att varje medborgare som så önskar kan garanteras en rökfri arbets- och matmiljö samt att upplysningen om de skadeeffekter som åstadkoms genom växelverkan mellan tobaksrökning och olika miljögifter skall utvidgas. 1 motionen 1977/ 78:1504 av Elver Jonsson (fp) begärs att ett förslag till en lag om rökfria offentliga miljöer snabbt läggs fram. Enligt motionären bör lagen innehålla bl. a. att det skall finnas åtminstone en rökfri avdelning i varje restaurang.

Mot bakgrund bl. a. av att utskottet vid behandlingen av motionsförslag om åtgärder mot tobaksbruket under senare år framhållit angelägenheten av att riksdagen snarast får ta ställning till ett program avseende åtgärder mot tobakens skadeverkningar (se bl. a. SoU 1975/76:39) tillkallades i fjol tobakskommittén (S 1977:03). Denna skall utarbeta ett program för arbetet med att nedbringa tobakskonsumtionen och motverka dess skadeverkningar. Enligt direktiven för tobakskommitténs arbete skall kommittén bl. a. särskilt pröva hur man kan få fram flera rökfria miljöer, bl. a. rökfria offentliga miljöer och rökfria arbetsmiljöer. Kommittén skall vidare bl. a. beakta den ökade skaderisk som föreligger för rökare som arbetar i lokaler eller miljöer där andra typer av luftföroreningar finns. Härjämte skall kommittén bl. a. överväga hur de medel som anvisas under anslaget till hälsovårdsupplysning till tobaksinformation skall användas för att bästa möjliga effekt skall uppnås.

Då det av det anförda framgåratt tobakskommittén har möjlighet att inom en vid ram föreslå åtgärder i syfte att begränsa tobaksbruket anser utskottet

SoU 1977/78:25

att motionerna 1977/78:715 och 1977/78:1504 inte påkallar någon åtgärd av riksdagen. Motionerna avstyrks således.

Ökad rekrytering av blodgivare. För verksamheten med blodöverföringar har vid olika sjukhus inrättats blodcentraler i enlighet med ett av medicinalstyrelsen år 1956 utfärdat cirkulär (MF 1956:38) med råd och anvisningar beträffande organisationen av sådana centraler. Vid ett eller två sjukhus inom varje sjukvårdsregion finns regionblodcentraler. I Stockholmsregionen finns två sådana centraler, nämligen dels en vid karolinska sjukhuset som betjänar detta sjukhus, dels en vid Södersjukhuset för Stockholmsregionen i övrigt. Med anledning av bl. a. initiativ av en regionblodcentralernas samarbetsgrupp har Landstingsförbundet genom en särskild arbetsgrupp låtit utreda landstingens blodförsörjningsfrågor. Arbetsgruppen avgav i januari 1977 en rapport, vari bl. a. föreslogs utökad information om blodgivning i syfte att förbättra rekryteringen av blodgivare. Landstingsförbundet rekommenderade i ett cirkulär(AC 12/77) i april 1977 landstingen att tillämpade riktlinjer för behandlingen av blodförsörjningsfrågor som arbetsgruppen angivit i sin rapport. Ledamöterna av regionblodcentralernas samarbetsgrupp har redan föreslagit eller avser att hos sina huvudmän föreslå anvisande av medel m. m. för en informationskampanj inom varje region om blodgivning, som syftar till ökad rekrytering av blodgivare. I en promemoria upprättad i november 1977 har samarbetsgruppen beräknat kostnaden per region för en sådan kampanj till i genomsnitt 250 000 kr.

I motionen 1977/78:1506 av Blenda Littmarck (m)och Göthe Knutson (m) påpekas bl. a. att man vid karolinska sjukhuset upplever ett påtagligt behov av ökad blodtillförsel. Motionärerna anser att en informationskampanj av det slag regionblodcentralernas samarbetsgrupp förordat skulle vara ett effektivt sätt att öka rekryteringen av blodgivare till sjukhuset. De yrkar att av det belopp, som i budgetpropositionen föreslås anvisat för nästa budgetår under anslaget till hälsovårdsupplysning, ett belopp av 150 000 kr. skall användas till att bekosta en informationskampanj vid karolinska sjukhuset riktad mot presumtiva blodgivare (yrkande 1). Motionärerna beräknar att en informationskampanj avseende hela Stockholmsregionen kostar mellan 400 000 och 500 000 kr., eftersom denna region är den största sjukvårdsregionen. Motionärerna anser att staten som huvudman för karolinska sjukhuset bör stå för ca en tredjedel av denna kostnad. Motionärerna framhåller emellertid också att försörjningen med blod måste anses vara en nationell angelägenhet och att frågan om ett statligt stöd till en riksomfattande informationskampanj därför bör övervägas. Mot bakgrund av att karolinska sjukhuset inte har eget specialinrett fordon för blodtappningar utanför sjukhuset utan hittills lånat ett dylikt från akademiska sjukhuset i Uppsala anser motionärerna att det vidare måste övervägas att inom en nära framtid anslå medel till karolinska sjukhuset.

Med hänsyn till det ansvar för sjukvården, som sjukvårdshuvudmännen har enligt sjukvårdslagen (1962:242), ankommer det på dem att vid behov

3 Riksdagen 1977/78. 12 sami. Nr 25

SoU 1977/78:25

initiera åtgärder för en tillfredsställande blodförsörjning. Frågan om en samordnad insats för ökad rekrytering av blodgivare inom Stockholmsregionen är därför en fråga som det i första hand ankommer på Stockholms läns landsting att ta upp. För karolinska sjukhusets del har direktionen för sjukhuset att pröva i vad mån sjukhuset bör delta i en sådan insats eller ta egna initiativ för tillgodoseende av sjukhusets behov av blodgivning. Med hänsyn till det nu anförda och till att-enligt vad utskottet inhämtat - frågan om sådana informationsinsatser som regionblodcentralernas samarbetsgrupp förordat kommer att underställas sjukhusdirektionen i anslutning till klinikchefernas förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1979/80 bör motionen 1977/78:1506 inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande ökad konsumtion av vegetabiliskt protein att riksdagen avslår motionen 1977/78:632,

2. beträffande information inom mödra- och barnhälsovården att riksdagen avslår motionen 1977/78:329 och motionen 1977/ 78:1106,

3. beträffande risker för fosterskador vid alkoholbruk att riksdagen avslår motionen 1977/78:714, motionen 1977/78:719 och motionen 1977/78:1091,

4. beträffande vissa åtgärder mot tobaksbruket att riksdagen avslår motionen 1977/78:715 och motionen 1977/78:1504,

5. beträffande ökad rekrytering av blodgivare att riksdagen avslår motionen 1977/78:1506,

6. att riksdagen till Hälsovårdsupplysning för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 11 415 000 kr.

15. F 4. Epidemiberedskap m. m. Regeringen har under punkten F 4 (s. 127-129) föreslagit riksdagen att till Epidemiberedskap m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 7 337 000 kr.

Motioner

I motionen 1977/78:294 av Ralf Lindström (s) och Eric Marcusson (s) hemställs att riksdagen begär förslag om ändring av smittbärarlagen (1956:293) så att den omfattar ersättningsrätt även för den som måste avstå från förvärvsarbete för att vårda smittbärande barn.

1 motionen 1977/78:1100 av Elvy Nilsson (s) och Wivi-Anne Cederqvist (s) hemställs att riksdagen måtte besluta att hos regeringen begära en översyn av lagen om ersättning åt smittbärare.

Soll »977/78:25

35 Utskottet

Från anslaget till epidemiberedskap m. m. bekostas bl. a. ersättningar enligt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare (i det följande kallad smittbärarlagen). Enligt denna lag utgår ersättning av statsmedel till smittbärare, som på grund av myndighets ingripande med stöd av bestämmelser i smittskyddslagstiftningen om allmänfarliga sjukdomar eller i livsmedelslagstiftningen underkastas observation eller isolering eller eljest inskränkning i sitt arbete till förekommande av att smitta sprids. Till smittbärare, som inte är föremål för ingripande längre tid än nittio dagar i följd (tillfällig smittbärare), utgår ersättning för inkomstbortfall med belopp motsvarande den sjukpenning som han/hon vid sjukdom är berättigad att uppbära enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Allmän försäkringskassa beslutar om ersättningen till tillfällig smittbärare. Om ingripandet består längre tid än nittio dagar övertar länsstyrelsen betalningsansvaret, och smittbäraren (som i lagen i detta fall kallas kronisk smittbärare) äger erhålla ersättning för inkomstbortfall eller annan förlust med belopp, som med hänsyn till behovet av ersättning, förlustens storlek och omständigheterna i varje särskilt fall prövas skäligt. Tillfällig smittbärare som inte fyllt sexton år för inte åtnjuta ersättning med mindre han visar att han genom ingripandet går miste om arbetsinkomst. Här bör också nämnas att skada som framkallats av smitta i vissa fall medför ersättning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.

1 två motioner tas upp frågan om ersättning till anhörig till den som är smittbärare. I motionen 1977/78:294 av Ralf Lindström (s) och Eric Marcusson (s) påpekas att en förvärvsarbetande moder eller fader, som vårdar ett smittbärande barn i hemmet och därigenom avstår från arbetsinkomst, inte kan erhålla ersättning enligt smittbärarlagen. Sedan föräldern utnyttjat sin rätt till föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring för tillfällig vård av barn är, påpekas det vidare, föräldern för sin försörjning hänvisad till socialvården. Motionärerna begär förslag om ändring av smittbärarlagen så att den omfattar ersättningsrätt även för den som måste avstå från förvärvsarbete för att vårda smittbärande barn. I motionen 1977/78:1100 av Elvy Nilsson (s) och Wivi-Anne Cederqvist (s) begärs att smittbärarlagen skall ses över i syfte att även personer, som indirekt drabbas av myndighets ingripande mot smittbärare, skall kunna erhålla ersättning. Motionärerna nämner som exempel på att det är motiverat med en sådan utvidgad ersättningsrätt den situation som föreligger då hustrun till en smittbärare är dagbarnvårdare; hon förlorar sin arbetsinkomst genom att hon inte längre kan ta emot dagbarn i makarnas hem.

Samtidigt med att riksdagen år 1956 (prop. 1956:126, 2LU 1956:29, rskr 1956:256) antog smittbärarlagen medgav riksdagen att ersättning skulle få utbetalas åt företagare m. fl., som tillfogas förluster i anledning av myndighets ingripande med stöd av den dåvarande epidemilagen eller den dåvarande livsmedelsstadgan. Närmare bestämmelser härom meddelades i den alltjämt

Soll 1977/78:25

gällande kungörelsen (1956:296) om ersättning av statsmedel i vissa fall vid ingripanden i hälsovårdens intresse, som i likhet med smittbärarlagen numera avser ingripanden av myndighet med stöd av bestämmelser i smittskyddslagstiftningen om allmänfarliga sjukdomar eller i livsmedelslagstiftningen. I motionerna understryks att det till följd av samhällsutvecklingen numera finns luckor i det år 1956 godtagna ersättningssystemet. Detta bör därför kompletteras.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är motiverat med en översyn av smittbärarlagen i vissa avseenden. Då man skall ta ställning till frågan om det är motiverat med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna finns skäl nämna följande. Familjestödsutredningen (S 1974:01), som tillkallades år 1974 för att pröva vissa frågor inom föräldraförsäkringen m. m., kommer i ett delbetänkande, som utredningen avser att avge under våren 1978 och vari en översyn av föräldraförsäkringen kommer att redovisas, att behandla bl. a. frågan om ersättning till förälder som vårdar smittbärande barn. Länsläkarorganisationen i Västmanlands län påtalade i en skrivelse till socialdepartementet i mars 1977 angelägenheten av ersättning i sådant fall som beskrivits i motionen 1977/78:1100. Skrivelsen överlämnades i juli 1977 till socialpolitiska samordningsutredningen (S 1975:02). Denna utredning tillkallades år 1975 för att klarlägga hur långt det socialpolitiska bidragssystemet kan samordnas i en allmän socialförsäkring.

Med hänsyn till att de i motionerna 1977/78:294 och 1977/78:1100 upptagna frågorna enligt den lämnade redovisningen är föremål för behandling i utredningssammanhang är något riksdagens initiativ med anledning av motionerna inte erforderligt. Utskottet avstyrker därför motionerna.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. beträffande ersättning till anhörig till smittbärare att riksdagen avslår motionen 1977/78:294 och motionen 1977/78:1100,

2. att riksdagen till Epidemiberedskap m. m. för budgetåret 1978/ 79 anvisar ett förslagsanslag av 7 337 000 kr.

Universitetssjukhus m. m.

16. G 1-G 3. Karolinska sjukhuset: Avlöningar till läkare m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 1-G 3 (s. 132-145) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Karolinska sjukhuset: A vlön ingar till läkare ett förslagsanslag av 135 893 000 kr.,

2. till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader ett förslagsanslag av 593 099 000 kr.,

SoU 1977/78:25

3. till Karolinska sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.

17. G 4. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare. Regeringen har under punkten G 4 (s. 145-152) föreslagit riksdagen att till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare förbudgetåret 1978/ 79 anvisa ett förslagsanslag av 111 567 000 kr.

Motion

I motionen 1977/78:717 av Göran Karlsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare för budgetåret 1978/79 under femte huvudtiteln anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 51 000 kr. minskat förslagsanslag av lil 516 000 kr.

Utskottet

Verksamheten vid kliniken för lungsjukdomar vid akademiska sjukhuset i Uppsala leds av en befattningshavare, som är innehavare av en professur vid universitetet, vilken tjänst är förenad med en överläkarbefattning vid sjukhuset. För överordnade läkare vid kliniken finns i övrigt två tjänster som biträdande överläkare. Innehavaren av den ena tjänsten som biträdande överläkare är tjänstledig på halvtid för uppdrag såsom sakkunnig inom socialdepartementet. För en vikarie har direktionen för sjukhuset inrättat en extra tjänst som biträdande överläkare för heltidstjänstgöring. Direktionen för sjukhuset har under en följd av år föreslagit att en tjänst som överläkare för den öppna vården vid kliniken skall inrättas i utbyte mot en tjänst som biträdande överläkare (tidigare avdelningsläkare respektive underläkare). Socialstyrelsen har tillstyrkt dessa förslag. I anslagsäskandena för budgetåret 1978/79 upprepade direktionen förslaget till omvandling av tjänsten och motiverade detta - lika väl som förslag om omvandling av vissa andra tjänster som biträdande överläkare till överläkare - med behovet av förstärkning av ledningsorganisationen vid kliniken i fråga. Direktionen föreslog också att vid lungkliniken skulle inrättas en tjänst som överläkare i invärtesmedicinsk allergologi. Socialstyrelsen tillstyrkte i yttrande över direktionens anslagsäskanden inrättande av sistnämnda tjänst men tillstyrkte inte den föreslagna omvandlingen.

I budgetpropositionen (bil. 8 s. 149-152) har statsrådet Troedsson inte föreslagit att medel skall beräknas för inrättande av den föreslagna nya tjänsten som överläkare vid kliniken. Däremot har statsrådet föreslagit att medel skall beräknas för den av sjukhusdirektionen föreslagna omvandlingen. Vidare har föreslagits att medel skall beräknas för den för en vikarie inrättade extra tjänsten som biträdande överläkare vid lungkliniken.

I motionen 1977/78:717 av Göran Karlsson m. fl. (s) föreslås med

SoU 1977/78:25

hänvisning till att socialstyrelsen inte tillstyrkt den föreslagna omvandlingen att medel för densamma inte skall beräknas och att riksdagen därför under anslaget skall anvisa ett belopp som är lägre än det av regeringen föreslagna.

Statsrådet Troedsson har som motivering förden föreslagna omvandlingen av en tjänst som biträdande överläkare till överläkare vid lungkliniken framhållit bl. a. att sjukhusdirektionen under en följd av år framfört förslaget och att upprepningen av förslaget i anslagsäskandena för budgetåret 1978/79 visar vilken vikt sjukhuset faster vid att särskilt den öppna vården vid lungkliniken flir en fast organisatorisk lösning. Utskottet ansluter sig till denna bedömning och förordar att medel till omvandlingen anvisas. Motionen 1977/78:717 avstyrks således.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78:717 till Akademiska sjukhuset i Uppsala: A vlön ingar lill läkare för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 111 567 000 kr.

18. G 5. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader. Regeringen har underpunkten G 5(s. 152-155)föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att godkänna överenskommelse mellan staten och Uppsala läns landstingskommun om fortsatt samarbete för drift av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anförts i propositionen samt att till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 44 000 000 kr.

Motion

I motionen 1977/78:291 av Nils Hjorth m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att en yrkesmedicinsk avdelning inrättas vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Utskottet

I anslagsäskandena för budgetåret 1978/79 anförde direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala i fråga om yrkesmedicinsk verksamhet bl. a. att, även om kravet på en yrkesmedicinsk avdelning vid sjukhuset är mycket starkt, det i nuläget är nödvändigt att under ett uppbyggnadsskede begränsa äskandena till att omfatta medel för inrättande av en tjänst som överläkare i yrkesmedicin samt för inrättande av sex tjänster varav en för halvtidstjänstgöring för annan sjukvårdspersonal. Direktionen bedömde att det med dessa tjänster skulle vara möjligt att gradvis bygga upp nödvändiga resurser för att

SoU 1977/78:25

på ett tillfredsställande sätt starta en yrkesmedicinsk verksamhet vid sjukhuset. Enligt direktionen kan lokaler ställas till förfogande inom sjukhusets ram genom vissa omdispositioner. För en yrkesmedicinsk avdelning, som skulle byggas upp under en femårsperiod, bedömde direktionen behovet av läkartjänster till en tjänst som överläkare, en tjänst som biträdande överläkare samt två till tre tjänster för specialistutbildade läkare i övrigt.

1 budgetpropositionen (bil. 8 s. 150) har statsrådet Troedsson vid behandlingen av frågan om medelsanvisning för nästa budgetår under anslaget Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare föreslagit att den av sjukhusdirektionen begärda tjänsten som överläkare i yrkesmedicin inrättas. Under anslaget Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader har föreslagits en medelsanvisning till statens andel av driftkostnaderna vid sjukhuset med utgångspunkt i bl. a. att ca 112 nya tjänster för annan personal än läkare skall inrättas vid sjukhuset.

I motionen 1977/78:291 av Nils Hjorth m. fl. (s) begärs att en yrkesmedicinsk avdelning skall inrättas vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Motionärerna påpekar bl. a. att inom den sjukvårdsregion, som betjänas av sjukhuset, särskilda resurser för yrkesmedicin saknas.

Fr. o. m. innevarande budgetår har vid sjukhuset inrättats en yrkesdermatologisk enhet med en överläkare i yrkesdermatologi som ett led i utbyggnaden av sjukhusets yrkesmedicinska resurser. Förslaget i budgetpropositionen om inrättande av en tjänst som överläkare i yrkesmedicin utgör ett led i den fortsatta utbyggnaden av sådana resurser vid sjukhuset. Det finns anledning räkna med att direktionen för sjukhuset kommer att placera vissa sjukskötersketjänster vid den enhet för yrkesmedicin, som byggs upp kring den nya överläkartjänsten. Med hänsyn till det anförda och då frågor om bl. a. takten i utbyggnaden av den yrkesmedicinska verksamheten i sjukvårdsregionerna är föremål för överväganden inom den år 1974 tillkallade regionsjukvårdsutredningen (S 1974:07) och den år 1976 tillkallade utredningen (A 1976:01) om företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten kan utskottet inte tillstyrka motionen 1977/78:291.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag under anslaget.

Utskottet hemställer

1. beträffande en yrkesmedicinsk avdelning att riksdagen avslår motionen 1977/78:291,

2. att riksdagen

a) bemyndigar regeringen att godkänna överenskommelse mellan staten och Uppsala läns landstingskommun om fortsatt samarbete för drift av akademiska sjukhuset i Uppsala m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anförts i propositionen,

SoLI 1977/78:25

b) till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 44 000 000 kr.

19. G 6 - G 10. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 6-G 10 (s. 155-163) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning ett reservationsanslag av 1 718 000 kr.,

2. till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus ett förslagsanslag av 390 000 000 kr.,

3. till Vårdcentralen i Dalby: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 1 915 000 kr.,

4. till Vårdcentralen i Dalby: Forsknings- och utbildningsverksamhet ett reservationsanslag av 2 173 000 kr.,

5. till Vidareutbildning av läkare ett förslagsanslag av 25 104 000 kr.

20. G 11. Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. Regeringen har under punkten G 11 (s. 163-165) föreslagit riksdagen att till Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 963 000 kr.

Motioner

I motionen 1976/77:718 av Inga Lantz m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen uttalar att såväl attitydbearbetande hälsoupplysning till allmänheten som återkommande efterutbildning för de personalgrupper som är engagerade i rådgivning och födelsekontroll bör ingå i hälso- och sjukvårdens ordinarie verksamhet,

2. att riksdagen till följd därav hos regeringen hemställer om förslag till ändrade villkor i Lagen om ersättningsberättigad rådgivning om födelsekontroll m. m.

I motionen 1977/78:884 (motivering i motionen 1977/78:883) av Eva Hjelmström m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen i enlighet med vad som anförts i motionen 1977/78:883

1. hos regeringen hemställer om en utredning som skall effektivisera biverkningsrapporteringen,

2. hos regeringen hemställer om åtgärder för att vid utskrivning av p-piller och spiral möjliggöra en grundligare medicinsk genomgång.

Utskottet

I samband med behandlingen av regeringens framställning beträffande anslaget till efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m., under vilket

SoU 1977/78:25

anslag medel bl. a. anvisas till kurser för läkare och barnmorskor m. fl. i preventivmedelsrådgivning, behandlar utskottet två motioner som rör preventivmedelsrådgivningen m. m.

Då riksdagen år 1974 antog den nu gällande abortlagen (1974:595), vilken medförde ökade möjligheter för kvinnan att få abort, beslutade riksdagen också om ökade insatser i fråga om preventivmedelsrådgivning och andra förebyggande åtgärder (prop. 1974:70, SoU 1974:21, rskr 1974:268). Dessa insatser gjordes mot bakgrund av att abort borde betraktas som en nödfallsutväg och att födelsekontrollen borde ske med hjälp av preventiva åtgärder.

Riksdagen biträdde sålunda förslag i propositionen om att huvudansvaret för preventivmedelsrådgivningen skulle vila på sjukvårdshuvudmännen och att dessa skulle få en lagfäst rätt till ersättning från den allmänna försäkringen för preventivmedelsrådgivningen skulle vila på sjukvårdshuvudmännen och att dessa skulle få en lagfäst rätt till ersättning från den allmänna försäkringen för preventivmedelsrådgivning och information. Enligt bestämmelser i lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m. får staten, landstingskommun eller kommun ersättning för kostnader för rådgivning i födelsekontrollerande syfte som meddelas den som omfattas av sjukförsäkring enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Motsvarande ersättning utgår enligt lagen även till organisation, som med socialstyrelsens tillstånd bedriver sådan rådgivning. Enligt lagen utgår även ersättning till privatpraktiserande läkare - enligt grunder som regeringen fastställer - för rådgivning i födelsekontrollerande syfte. Ersättningen, som även omfattar kostnaderna för preventivmedel som utlämnas, bestrids av allmän försäkringskassa. I samband med rådgivningen kan bl. a. livmoderinlägg (spiral) utlämnas. Medel för peroral antikonception (p-piller) - vilka omfattas av läkemedelsförordningen (1962:701) - kan vid rådgivningen förskrivas av läkare eller av barnmorska men utlämnas på apotek. Läkemedelsrabatt lämnas därvid.

1 ärendet om abortlagen beslutade riksdagen vidare att särskilda insatser skulle göras i fråga om preventivmedelsinformation m. m. genom socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning samt genom ungdoms- och kvinnoorganisationer.

I motionen 1977/78:718 av Inga Lantz m. fl. (vpk) påpekas bl. a. att preventivmedelsrådgivningen måste kompletteras med attitydpåverkande information som motiverar till användning av preventivmedel, så att sådana abortsituationer skall kunna undvikas som beror på att kvinnan inte känt till vart hon skall vända sig för att få preventivmedel eller inte vågat eller kommit sig förmed att skaffa sådana medel. Motionärerna påpekar vidare bl. a. att det i förarbetena till 1974 års abortlag förutsattes att utåtriktad information skulle ingå i sjukvårdshuvudmännens motprestation för ersättningen för preventivmedelsrådgivningen men att man, när ersättningen sedan konstruerades, inte klart understrukit att preventivmedelsrådgivningen också bör innefatta

SoU 1977/78:25

informationsåtgärder. Motionärerna framhåller härjämte bl. a. att det är angeläget med återkommande fortbildning av läkare och barnmorskor, som är direkt engagerade i preventivmedelsrådgivningen, för att deras kompetens härför skall bibehållas och för att de skall hållas å jour med utvecklingen så att rådgivningens kvalitet garanteras. Mot bakgrund härav begär motionärerna dels att såväl attitydbearbetande hälsoupplysning till allmänheten som återkommande efterutbildning för de personalgrupper som är engagerade i rådgivning och födelsekontroll skall ingå i hälso- och sjukvårdens ordinarie verksamhet och vara ett villkor för ersättningen för preventivmedelsrådgivningen, dels att i enlighet härmed förslag skall utarbetas till ändrade villkor i lagen om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m.

I motionen 1977/78:884 av Eva Hjelmström m. fl. (vpk) begärs dels en utredning som skall syfta till effektivare rapportering av biverkningar av ppiller och spiral, dels åtgärder som skall möjliggöra en grundligare medicinsk genomgång vid förskrivning av p-piller och utlämnande av spiral. Motionärerna anför bl. a. att vissa biverkningar av p-piller och spiral klarlagts men att effekterna på längre sikt ännu är alltför litet kända. Vidare anför de bl. a. att nuvarande rutinmässiga kontroller i samband med förskrivning av p-piller och utlämnande av spiral är helt otillräckliga för att risken för negativa återverkningar för kvinnan skall kunna bedömas.

Socialstyrelsen har i ett år 1974 utfärdat cirkulär med anvisningar om tillämpningen av abortlagen (MF 1974:100) gett anvisningar om preventivmedelsrådgivningen. Däri behandlas bl. a. frågor om organisationen av rådgivningen, om personalgrupper som kan medverka däri - förutom läkare - barnmorskor, distriktssköterskor, övriga sjuksköterskor, kuratorer m. fl., om omfattningen av verksamheten samt om information m. m. Med anledning av vad som anförts i motionerna kan här nämnas att verksamheten med preventivmedelsrådgivning enligt anvisningarna bl. a. skall omfatta meddelandeav individuell information och rådgivning om lämplig preventivmetod, i förekommande fall kroppsundersökning och/eller gynekologundersökning jämte erforderlig provtagning, cytologprov eller annan undersökning som kan vara betingad av rekommenderad preventivmetod samt återbesök för bl. a. kontroll av använd preventivmetod, undersökning med anledning av eventuell komplikation och rådgivning vid övergång från en metod till en annan. 1 fråga om preventivmedelsinformation kan nämnas att information fortlöpande bedrivs av socialstyrelsen genom nämnden för hälsoupplysning samt av Riksförbundet för sexuell upplysning(RFSU). Viss preventivmedelsinformation förekommer också i skolorna. När det gäller informationsåtgärder av sjukvårdshuvudmännen på området kan här nämnas att socialstyrelsen i en skrivelse i juli 1977 till sjukvårdshuvudmännen föreslagit bl. a. att de anordnar utbildning för lärare, fritidsledare, socialarbetare m. fl. som möter frågor om preventivmedelsrådgivning i sin yrkesverksamhet samt att de därvid såsom vägledande beaktar förslag till utbildningsprogram som socialstyrelsen fogat vid skrivelsen. Nämnden för hälsoupplysning avser att

SoU 1977/78:25

på grundval av bl. a. erfarenheter från en försöksverksamhet med abortförebyggande åtgärder, som bedrevs på Gotland under åren 1973-1976, gå ut med rekommendationer för abortförebyggande verksamhet inom landsting och kommuner.

Under nämnda försöksverksamhet på Gotland fördes preventivmedelsrådgivningen ut på mödravårdscentralerna, och socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning anordnade bl. a. kurser för hälso- och sjukvårdspersonal, skolpersonal, fritidsledare, socialarbetare m. fl. för att de skulle få ökade kunskaper för medverkan i preventivmedelsrådgivningen och för att föra ut information till allmänheten om densamma. Information sändes dessutom ut till alla hushåll. Satsningarna ledde till att antalet rådgivningsbesök per kvinna år 1976 på Gotland var dubbelt så stort som antalet i genomsnitt för landet i övrigt. Under åren 1976 och 1977 har abortfrekvensen på Gotland sjunkit kraftigt medan abortfrekvensen i landet i övrigt varit oförändrad. Tonårsgraviditeterna på Gotland har förskjutits uppåt i åldrarna. Under år 1977 har födelsetalen ökat med tio procent. En slutrapport om försöksverksamheten på Gotland kommer att publiceras i april i år.

De kurser för läkare och barnmorskor m. fl. i preventivmedelsrådgivning som bekostas med medel, som anvisas under anslaget till efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. omfattar 1) kurser om tre dagar för i första hand läkare som är ansvariga för organisationen av preventivmedelsrådgivningen, vilka kursert. o. m. år 1977 haft sammanlagt drygt 100 deltagare, 2) kurser om fjorton dagar i antikonception och preventivmedelsrådgivning för barnmorskor som utexaminerats före år 1974 (t. o. m. år 1977 sammanlagt ca 500 deltagare) samt 3) fortbildningskurser om tre dagar för barnmorskor med några års erfarenhet inom preventivmedelsrådgivningen (t. o. m. år 1977 ca 300 deltagare).

Socialstyrelsen har i oktober 1977 utfärdat reviderade anvisningar om peroral antikonception (SOSFS (M) 1977:61) mot bakgrund av nya rön från undersökningar beträffande de perorala antikonceptionsmedlens verkningsmekanism. Enligt dessa anvisningar kan dosen minskas i förhållande till vad som tidigare gällt utan att säkerheten påverkas. Det framhålls att risken för biverkningar härigenom också minskas. I anvisningarna föreskrivs bl. a. att innan preventivtabletter förskrivs, anamnes skall upptas och undersökning utföras för att man skall få reda på om kontraindikationer för användningen föreligger. Gynekologisk undersökning, blodtrycksmätning och undersökning av socker i urin rekommenderas.

Biverkningar av p-piller omfattas av den anmälningsskyldighet beträffande biverkningar av läkemedel, som läkare enligt ett av socialstyrelsen år 1974 utfärdat cirkulär angående anmälan om läkemedelsbiverkningar (MF 1974:97) har att fullgöra hos socialstyrelsens läkemedelsavdelning. Socialstyrelsen har i föreskrifter som utfärdats i januari i år om barnmorskors rätt att förskriva läkemedel som används i födelsekontrollerande syfte bl. a. tagit upp frågan om biverkningsrapportering. När det gäller biverkningsrapporteringen

SoU 1977/78:25

får utskottet slutligen nämna att den i fjol tillkallade utredningen (S 1977:18) med uppdrag att se över läkemedelskontrollens mål, arbetsuppgifter och finansiering bl. a. skall behandla frågor om rapportering av biverkningar av läkemedel.

Beträffande spiraler gäller bl. a. att de enligt bestämmelserna i kungörelsen (1970:149) om handel med preventivmedel för säljas endast om de godkänts av socialstyrelsen. Socialstyrelsen har i en kungörelse om kontroll av preventivmedel, som myndigheten utfärdat år 1971 (MF 1971:45), meddelat föreskrifter om krav för godkännande m. m.

Utskottet vill ånyo understryka det uttalande som gjordes då abortlagen antogs om vikten av ökad information om preventivmedel (SoU 1974:21 s. 50) så att icke önskade graviditeter kan undvikas. Utskottet förutsätter att den informationsaktivitet som föreslås i socialstyrelsens ovannämnda skrivelse i juli 1977 till sjukvårdshuvudmännen kommer till stånd.

Mot bakgrund av den ovan lämnade redovisningen samt med hänsyn till att utvecklingen inom preventivmedelsrådgivningen fortlöpande följs av en särskild till socialdepartementet knuten arbetsgrupp, i vilken socialstyrelsen och Landstingsförbundet är representerade, anser utskottet att någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna 1977/78:718 och 1977/ 78:884 inte är påkallad.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. beträffande information om preventivmedelsrådgivningen m. m. att riksdagen avslår motionen 1977/78:718,

2. beträffande biverkningar av preventivmedel m. m. att riksdagen avslår motionen 1977/78:884,

3. att riksdagen till Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 2 963 000 kr.

Övrig sjukhusvård m. m.

21. H 1-H 9. Rättspsykiatriska stationer och kliniker m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag underpunkterna H 1-H 9 (s. 166-178) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Rättspsykiatriska stationer och kliniker ett förslagsanslag av 56 310 000 kr.,

2. till Utrustning av rättspsykiatriska kliniker m. m. ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.,

3. till Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. ett reservationsanslag av 140 000 000 kr.,

SoU 1977/78:25

4. till Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. ett förslagsanslag av 2 123 000 000 kr.,

5. till Förvaring och underhäll av viss sjukvårdsmateriel m. m. ett förslagsanslag av 6 013 000 kr.,

6. till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara ett reservationsanslag av 10 635 000 kr.,

7. till K/ss krigssjukvårdsutbildning m. m. ett förslagsanslag av 4 493 000 kr.,

8. till Driftkostnader för beredskapslagring av läkemedel m. m. ett förslagsanslag av 10 070 000 kr.,

9. till Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare ett förslagsanslag av 15 025 000 kr.

22. Äldresjukvård m. m.

Motioner

I motionen 1977/78:372 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen godkänner den målsättning och de riktlinjer för utbyggnaden av långtidssjukvården som angetts i motionen,

2. att riksdagen godkänner de grunder för bidrag till sjukvårdshuvudmännen för långtidssjukvårdens utbyggnad som angetts i motionen,

3. att riksdagen under femte huvudtiteln till Bidrag till långtidssjukvård för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 150 000 000 kr.

I motionen 1977/78:374 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer att initiativ tas till en försöksverksamhet med sex timmars arbetsdag med lönekompensation inom åldringsvården och att staten svarar för kostnaden för lönekompensationen.

I motionen 1977/78:442 av Gunnel Jonäng (c) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning om möjligheterna att införa en lagfäst rätt till tjänstledighet för vård av anhörig.

I motionen 1977/78:555 av Ivan Svanström (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär initiativ till sådan ändring av gällande bestämmelser att differentierade sjukvårdsavgifter får uttas av landstingskommun.

I motionen 1977/78:1694 av Blenda Littmarck (m) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära

1. att ett samarbetsorgan inrättas med uppgift att planera kurser och annan information som förberedelse för pensioneringen,

2. en sådan översyn av utbildningsmålsättning och arbetsinnehåll för personal på alla nivåer inom äldrevården att självständighet och ett så aktivt och därmed ett så innehållsrikt liv som möjligt för de äldre främjas.

SoU 1977/78:25

46 Utskott et

I detta avsnitt behandlas genom motionsyrkanden aktualiserade frågor om riktlinjer för utbyggande av långtidssjukvården och om bidrag till sjukvårdshuvudmännen härför, om viss försöksverksamhet med arbetstidsförkortning inom långtidssjukvården i syfte att stimulera rekryteringen av personal till detta vårdområde m. m., om differentierade vårdavgifter inom sjukvården m. m., om rätt till tjänstledighet för den som vårdar anhörig i hemmet samt om åtgärder för att aktivera de äldre m. m.

Om utbyggnad av långtidssjukvården m. m. I motionen 1977/78:372 av Olof Palme m. fl. (s) understryks att omedelbara åtgärder för utbyggnad av långtidssjukvården är angelägna mot bakgrund av att 10 000 patienter i dag väntar på vårdplats inom långtidssjukvården och att antalet personer i de högre åldrarna ökar. Motionärerna föreslår att ett handlingsprogram för utbyggnad av långtidssjukvården fastställs för i första hand femårsperioden

1979-1983 med inriktning på en stegvis utbyggnad av antalet vårdplatser i långtidssjukvården så att ca 2 300 vårdplatser per år kan tillkomma vid femårsperiodens slut och så att totalt ca 10 000 vårdplatser kan tillkomma under femårsperioden. Handlingsprogrammet bör enligt motionärerna även gå ut på en ökning av antalet tjänster inom långtidssjukvården med ca 15 000 tjänster, vilket skulle motsvara en ökning av antalet anställda med ca 25 000 anställda och innebära att personaltätheten i fråga om vårdpersonal inom vårdområdet kan höjas med 20 %. Motionärerna föreslår att handlingsprogrammet konkretiseras i en plan för utbyggnaden av långtidssjukvården, som upprättas genom medverkan av Landstingsförbundet och omfattar samtliga sjukvårdshuvudmän. Motionärerna föreslår vidare i vad avser åren

1980-1983 att statsbidrag med anknytning till sjukförsäkringen skall utgå för utbyggnad av långtidssjukvården i enlighet med det föreslagna handlingsprogrammet. Statsbidragets storlek föreslås skola bestämmas genom förhandlingar mellan staten och Landstingsförbundet. Dessa parter har - i februari 1977 - träffat en överenskommelse om vissa ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen under åren 1978-1979, m. m. (prop. 1976/77:116, SfU 1976/77:28, rskr 1976/77:297). Motionärerna vill att härutöver ett särskilt statsbidrag skall utgå till sjukvårdshuvudmännen för år 1979, vilket skulle motsvara hälften av den beräknade ökade nettodriftkostnaden nämnda år för den föreslagna utbyggnaden av långtidssjukvården. Motionärerna påpekar att de förhandlingar, som de förordat beträffande långtidssjukvårdens utbyggnad, även bör inbegripa frågan om hur man skall tillgodose det ökade behovet av utbildning av personal för långtidssjukvården. Motionärerna begär att riksdagen godkänner dels den målsättning och de riktlinjer för utbyggnaden av långtidssjukvården som angetts i motionen (yrkandet 1), dels de i motionen angivna grunderna för statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen för denna utbyggnad (yrkandet 2). Vidare begärs att riksdagen under femte huvudtiteln till Bidrag till långtidssjukvård för nästa budgetår anvisar ett förslagsanslag av 150 milj. kr. (yrkandet 3).

SoU 1977/78:25

47 Lars Werner m. fl. (vpk) framhåller i motionen 1977/78:374 att trots en ökande arbetslöshet i samhället sjukvården och särskilt långtidssjukvården har brist på arbetskraft, vilket skapar problem för personal, patienter och ansvariga huvudmän. För att anställning inom sjukvården skall bli mera attraktiv bör man enligt motionärerna infora sextimmarsdag med oförändrad lön. Motionärerna begär att en försöksverksamhet i enlighet härmed startas inom långtidssjukvården och att staten påtar sig den kostnad som svarar mot lönekompensationen vid minskningen av arbetstiden.

Frågor med anknytning till äldresjukvården m. m. ingår i arbetet för en rad av regeringen under senare år tillkallade utredningar och har behandlats eller behandlas i utredningar inom socialstyrelsen. Även hos de kommunala huvudmännen har bedrivits och bedrivs en omfattande utredningsverksamhet på området. Utskottet lämnade i fjol vid behandlingen av frågor om sjukvård m. m. för de äldre i betänkandet SoU 1976/77:25 (s. 47-52) en sammanfattande redogörelse för det grundläggande utredningsarbetet på området, till vilken redogörelse utskottet hänvisar. Utskottet begränsar därför här redogörelsen till vissa översiktliga uppgifter om det arbete som utförts av utredningen (S 1977:05) om vissa frågor rörande sjukvården för de äldre. Utredningen tillsattes förra året i nära anslutning till behandlingen av det nämnda utskottsbetänkandet. Den avgav i början av januari i år betänkandet (Ds S 1978:1) De äldre och hälso- och sjukvården. Utredningen har i betänkandet lämnat en samlad redovisning av tillgängligt material som belyser hälso- och sjukvården för de äldre, översiktligt redogjort för pågående utvecklingsarbete samt uppskattat utvecklingen av personalbehov och kostnader för hälso- och sjukvården för de äldre vid alternativa kvantitativa och kvalitativa ambitionsnivåer. Utredningen har i tio punkter sammanfattat sina synpunkter och förslag. Dessa innebär bl. a. att den politiska prioriteringen av långtidssjukvård och öppen lättillgänglig vård måste i en kärvare ekonomi fö ett ökat genomslag på fördelningen av resurserna, att en ökad satsning krävs för att få fram metoder i syfte att förebygga långvariga vårdbehov liksom för att genomföra medicinska insatser i den egna bostaden, i servicehus och ålderdomshem, att satsningar bör göras för att förbättra och öka utbudet av utbildning för olika personalgrupper för långtidssjukvården samt stimulera rekryteringen till detta vårdområde. Vidare föreslås bl. a. insatser som går ut på att forsknings- och utvecklingsarbete som gäller de äldres och långtidssjukas problem skall främjas på olika sätt. Utredningen har redovisat beräkningar av kostnader och pesonalbehov vid tre alternativ för utbyggnad av den somatiska långtidssjukvården till år 1985 med utgångspunkt i att det fanns ca 40 500 vårdplatser inom vårdområdet år 1975. Det första alternativet avser en årlig utbyggnad med 1 700 vårdplatser och innebär i princip samma utbyggnadstakt som den som hittills gällt under 1970-talet. Det andra alternativet avser en utbyggnad med 2 300 vårdplatser per år, vilket motsvarar den utbyggnadstakt som sjukvårdshuvudmännen planerar för tiden fr. o. m. år 1977 t. o. m. år 1982 enligt en redovisning av sjukvårdshu -

SoU 1977/78:25

vudmännens planer för åren 1976-1982 i LKELP 77. I ett tredje alternativ belyses en utbyggnad med 3 000 vårdplatser per år, vilket vårdplatstillskott - enligt ett i utredningen redovisat räkneexempel - skulle erfordras om nuvarande vårdkonsumtion inte möts på annat sätt än genom ytterligare utbyggnad av vårdplatsresurserna. Utredningen redovisar även behovet av tjänster cch personal vid en personalförstärkning med 10 % inom den nuvarande långtidssjukvården och en motsvarande personaltäthet för de vårdplatser som planeras tillkomma.

Betänkandet har överlämnats till vissa i det följande angivna utredningar i de delar betänkandet berör utredningarnas arbete. Dessa utredningar är (1) den i fjol tillkallade utredningen (U 1977:06) om vissa vårdutbildningar inom högskolan (VÅRD 77) som skall utreda frågan om vissa vårdutbildningar - bl. a. sjuksköterskeutbildningen - inom högskolan och därvid bl. a. beakta den utveckling mot nya arbetsformer -1, ex. lagarbete och gruppvård - som pågår inom vårdområdet, (2) den år 1976 tillkallade gymnasieutredningen (U 1976:10) som skall göra en översyn av den gymnasiala utbildningen samt (3) den i fjol tillkallade utredningen (S 1977:02) om sjukvårdens inre organisation, som i sitt utredningsarbete bl. a. skall belysa hur största möjliga personliga omvårdnad skall kunna erhållas och beakta hur gruppvård eller lagarbete kan bedrivas. Vidare har betänkandet i dagarna överlämnats till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) för beaktande i de delar betänkandet berör forskning och utveckling inom UHÄ:s verksamhetsområde. Betänkandet har slutligen för kännedom överlämnats till sjukvårdshuvudmännen, personalorganisationer m. fl.

Statsrådet Troedsson framhöll under riksdagens allmänpolitiska debatt i början av februari iår(prot. 1977/78:71 s. 128)att det är viktigt att man på alla sätt underlättar för sjukvårdshuvudmännen att leva upp till sina planer inom äldresjukvården avseende - såsom redovisats i LKELP 77 - en utbyggnad med i genomsnitt 2 300 vårdplatser per år och att hon hoppas att det under våren 1978 skall bli möjligt att träffa en överenskommelse med sjukvårdshuvudmännen om åtgärder som syftar till en bättre behovstäckning inom hälso- och sjukvården. Överläggningar mellan representanter för regeringen, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet om kommunernas och landstingskommunernas ekonomi år 1979 inleddes i mitten av februari i år och avser bl. a. frågor om satsningar på sjukvård och äldrevård.

Av det anförda framgår att frågan om en utbyggnad av långtidssjukvården i minst den omfattning som föreslås i motionen 1977/78:372 kommer att behandlas under överläggningarna. Utskottet har också anledning räkna med att de förslag och synpunkter på omvårdnaden av de äldre som framförts i betänkandet om de äldre och hälso- och sjukvården kommer att utgöra underlag för överläggningarna. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen är därför inte erforderlig. Utskottet avstyrker således densamma.

SoU 1977/78:25

49 Förslagen om utbildning för personalen för långtidssjukvården syftar som ovan nämnts bl. a. till att förbättra rekryteringen till detta vårdområde. I betänkandet föreslås även bl. a. att långtidssjukvården skall bli ledande när det gäller att utveckla en gruppvård med förbättrad kontinuitet, ökat medinflytande från patienterna och ökade möjligheter att ta till vara all personals teoretiska och praktiska kunskaper, intresse och engagemang. Eftersom flera utredningar, nämligen VÅRD 77, gymnasieutredningen och utredningen om sjukvårdens inre organisation, i det fortsatta utredningsarbetet bl. a. har att beakta problemen med rekrytering av personal till långtidssjukvården påkallar inte motionen 1977/78:374 någon åtgärd av riksdagen.

Differentierade sjukvdrdsavgfier. Om vårdavgift för sjukhusvård, som meddelas av sjukvårdshuvudmännen, gäller enligt 27 § sjukvårdslagen (1962:242) att den som driver sjukhus äger bestämma efter vilka grunder och till vilket belopp vårdavgift skall erläggas till sjukhuset för där meddelad sjukvård. Den vårdavgift sjukvårdshuvudmännen tar ut av patient som är bosatt inom huvudmannens sjukvårdsområde täcks av ersättningen för sjukhusvård enligt lagen (1962 :381)om allmän försäkring. Förbi. a. den som fyllt 70 år eller dessförinnan börjat åtnjuta ålderspension enligt lagen om allmän försäkring får ersättning för sjukhusvård utgå för högst 365 dagar. Vederbörande är därefter ”utförsäkrad”. Sjukvårdshuvudmännen brukar vid behov medge utförsäkrad patient nedsättning eller befrielse från avgift vid sjukhusvård. De vårdavgifter som sjukvårdshuvudmännen tar ut är obetydliga i förhållande till de faktiska kostnaderna för vården, vilket medför att sjukvårdshuvudmännen till huvudsaklig del finansierar sjukhusvården skattevägen. Regeringsrätten beslutade i mars 1974 upphäva ett beslut av ett landsting, varigenom regler fastställts för uttagande av differentierade avgifter för utförsäkrade patienter m. fl. i långtidssjukvård. Regeringsrätten motiverade sitt beslut med att uttryckligt författningsstöd för differentiering mellan patienter som omfattas av sjukförsäkringen och utförsäkrade patienter saknades.

Här bör nämnas att genom en ändring i lagen (1956:2) om socialhjälp år 1971 bestämmelser infördes, varigenom kommunerna har möjlighet att ta ut differentierade avgifter för vård i ålderdomshem.

I motionen 1977/78:555 av Ivan Svanström (c) framhålls att landstingskommunerna har tvingats att starkt höja skatteuttagen men haft små möjligheter att i någon utsträckning täcka sina utgifter genom reglering av vårdavgifterna. Motionären vill därför att initiativ skall tas till sådan ändring av gällande bestämmelser att differentierade sjukvårdsavgifter får tas ut av landstingskommunerna.

Landstingen är sjukvårdshuvudmän och har i denna egenskap ansvaret för att behovet av bl. a. sjukhusvård tillgodoses medan kommunerna skall tillgodose behovet av institutionell vård på ålderdomshem för äldre personer i de fall vårdbehovet har annan grund än sjukdom. Då det gäller att ta ställning

4 Riksdagen 1977/78. 12 sami. Nr 25

SoU 1977/78:25

till frågan om vem som skall anses ha vårdansvaret i det enskilda fallet kan många gånger olika meningar råda, eftersom det kan vara svårt att avgöra om det är sjukdom eller annan orsak som är huvudanledningen till ett vårdbehov hos en äldre person. Självfallet är det av vikt att gällande avgiftsbestämmelser har en sådan utformning att de inte inverkar styrande på vårdefterfrågan. Man torde kunna utgå från att detta utgjorde ett av skälen till att socialutredningen (S 1969:29) år 1975 erhöll regeringens uppdrag att utreda frågan om avgiftsregler i sluten vård av s. k. utförsäkrade. Utredningen redovisade i januari 1977 i delbetänkandet (Ds S 1977:2) Avgifter inom långtidsvården sina överväganden i fråga om olika avgiftsalternativ inom detta vårdområde. Utredningen angav vissa riktlinjer för differentierade avgifter. I ovannämnda överenskommelse om vissa ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen under åren 1978-1979, m. m. har det förutsatts att frågan om ändrade avgiftsregler inom sjukvården för utförsäkrade patienter skall prövas inom socialdepartementet efter samråd med Landstingsförbundet på grundval av bl. a. det av socialutredningen redovisade materialet och material som redovisats av Landstingsförbundet. Beredningen av frågan pågår f. n. inom socialdepartementet. Med hänsyn härtill är något riksdagens initiativ med anledning av motionen 1977/78:555 inte erforderligt.

Räll till tjänstledighet för värd av anhörig. I motionen 1977/78:442 av Gunnel Jonäng (c) framhålls att den som vill för kortare eller längre tid vårda anhörig i hemmet har små möjligheter att fä ledighet från sin anställning av ett sådant skäl. Motionären begär därför att möjligheterna att införa en lagfäst rätt till tjänstledighet för vård av anhörig skall utredas.

Ett övergripande utredningsarbete om hemsjukvården bedrivs f. n. i ett utredningsprojekt om sjukvård i hemmet och social hemtjänst. Arbetet bedrivs inom ramen för ett av socialstyrelsen. Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet och sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri) inlett samarbete beträffande utredningar om primärvård, äldreomsorger samt samverkan mellan landstingskommuner och kommuner. Utredningsprojektet syftar till att ansvarsfördelningen mellan huvudmännen för hemsjukvården och huvudmännen förden sociala hemtjänsten skall klarläggas och till att förslag skall utarbetas om hur huvudmännens insatser kan samordnas. Utredningsprojektet syftar också till att samhällets möjligheter att stimulera och stödja insatser av anhöriga skall belysas. Underlag för utredningsprojektet - vilket beräknas bli slutfört under innevarande år - är ett utredningsarbete om hemsjukvårdens innehåll, resursbehov och organisation som Spri och Landstingsförbundet utfört. I redovisningen för detta utredningsarbete (Spri rapport 2/76) påpekades bl. a. att hemsjukvården bör vara en del av den öppna vården och att ledningen bör åvila allmänläkare eller distriktsläkare. Det påpekades vidare bl. a. att vårdarna bör fl inskolning och att den ekonomiska ersättningen i princip bör ha karaktär av lön eller arvode för utfört arbete.

SoU 1977/78:25

1 likhet med vad som skett i det i avsnittet om utbyggnad av långtidssjukvården nämnda betänkandet om de äldre och hälso- och sjukvården vill utskottet understryka angelägenheten av att ökade insatser görs för att patienter inom sjukvården skall beredas möjligheter att kvarstanna i eller återvända till den egna bostaden. Härigenom uppnås bl. a. en avlastning för den institutionella långtidssjukvården. Med hänsyn till förutsättningarna för ovannämnda utredningsprojekt om sjukvård i hemmet och social hemtjänst kan konkreta förslag om hur hemsjukvården skall byggas ut och stimuleras förväntas. Huruvida en utveckling av hemsjukvården skall stimuleras genom att en rätt till tjänstledighet för vård av anhörig i hemmet skall införas, är det emellertid enligt utskottets mening ännu för tidigt att ta ställning till. Enligt utskottets mening bör man avvakta erfarenheterna av den rätt till ledighet för ett likartat syfte, nämligen för vård av barn m. m., som infördes år 1976 genom lagen (1976:280) om rätt till föräldraledighet, och som genom den i februari i år avlämnade propositionen 1977/78:104 med förslag till bl. a. en lag om rätt till ledighet för vård av barn, m. m. - som skall ersätta 1976 års lag - föreslås utvidgad. Det förtjänar i detta sammanhang också nämnas att socialförsäkringsutskottet senare kommer att behandla två motioner (1977/ 78:290 och 1977/78:696) om ersättning för vård i hemmet av anhörig.

Utskottet anser på grund av det anförda att något riksdagens initiativ med anledning av motionen 1977/78:442 inte bör tas. Motionen avstyrks således.

Åtgärder för att aktivera de äldre. I motionen 1977/78:1694 av Blenda Littmarck (m) föreslås - för att tillvaron för pensionärer skall kunna göras så meningsfull och positiv som möjligt - dels att ett samarbetsorgan skall inrättas med uppgift att planera kurser och annan information som förberedelse för pensioneringen, dels att en översyn av utbildningsmålsättning och arbetsinnehåll för personal på alla nivåer inom äldrevården skall ske i syfte att självständighet och ett så aktivt och därmed ett så innehållsrikt liv som möjligt för de äldre främjas.

Den år 1974 tillkallade pensionärsundersökningen (S 1974:06)-som haft i uppdrag att göra en kartläggning av de äldres situation i dagens samhälle, vilken kan utgöra underlag förden framtida utformningen och inriktningen av samhällets insatser i fråga om vård och service m. m. för de äldre - har i dagarna redovisat huvudresultatet av sitt arbete i betänkandet (SOU 1977:98) Pensionär 75 - en kartläggning med framtidsaspekter. I separata betänkanden har pensionärsutredningen redovisat detaljerade uppgifter om förtids- och ålderspensionärernas situation i form av diagram och tabeller (SOU 1977:99) samt resultatet av en intervjuundersökning av pensionärernas levnadsförhållanden (SOU 1977:100). 1 enlighet med direktiven för utredningsarbetet har pensionärsundersökningen bl. a. belyst faktorer som kan medverka till att underlätta övergången och anpassningen till livet som pensionär och till att de äldres tillvaro får ett sådant innehåll att pensionstiden blir meningsfull och positiv. Utredningen har bl. a. framhållit pensionärs- och andra organisatio -

SoU 1977/78:25

ners betydelse när det gäller att ge de äldre tillfälle till meningsfull aktivitet och gemenskap. Även betydelsen av forsknings- och utvecklingsarbete för att lösa problem beträffande omvårdnaden om de äldre har framhållits.

Med hänsyn till pensionärsundersökningens utredningsarbete och med beaktande av att utredningen om vissa frågor rörande sjukvården för de äldre tagit upp frågan om ökat medinflytande för patienterna inom äldrevården och om utbildning för personalen inom detta område, vilka frågorenligt vad ovan nämnts är föremål för ytterligare överväganden, är någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1977/78:1694 inte erforderlig.

Utskottet hemställer

1. beträffande utbyggnad av långtidssjukvården m. m. att riksdagen avslår motionen 1977/78:372,

2. beträffande rekryteringen av personal till långtidssjukvården att riksdagen avslår motionen 1977/78:374,

3. beträffande rätt till tjänstledighet för vård av anhörig att riksdagen avslår motionen 1977/78:442,

4. beträffande differentierade sjukvårdsavgifter att riksdagen avslår motionen 1977/78:555,

5. beträffande åtgärder för att aktivera de äldre att riksdagen avslår motionen 1977/78:1694.

Ungdomsvård m. m

23. 11. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader. Regeringen har under punkten I 1 (s. 183-185) föreslagit riksdagen att till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 151 391 000 kr.

Utskottet

Utbyggnaden av den öppna vården har medfört att ungdomsvårdsskoleorganisationen har kunnat minskas under senare år. Utskottet har inte något att erinra mot att en utskrivningsavdelning läggs ner nästa budgetår.

Inte heller i övrigt har utskottet något att erinra mot regeringens förslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 151 391 000 kr.

24. I 2. Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier m. m. I 3. Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna I 2 och I 3 (s. 185-187) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier m. m. ett reservationsanslag av 785 000 kr.,

SoU 1977/78:25

2. till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning ett reservationsanslag av 1 215 000 kr.

25. 15. Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten I 5 (s. 188 och 189) och hemställer

att riksdagen till Ersättningar lill kommunerna enligt socialhjälps- och barnavärdslagarna m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 105 000 000 kr.

Nykterhetsvård m. m.

26. J 1. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader.

J 2. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna J 1 och J 2 (s. 194-196) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader ett förslagsanslag av 42 034 000 kr.,

2. till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning m. m. ett reservationsanslag av 1 000 kr.

27. J 4. Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten J 4 (s. 198-201) och hemställer

att riksdagen

1. godkänner de i propositionen förordade ändringarna i grunderna för bidrag till driftkostnader vid vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.,

2. till Bidrag till driften av vårdanstalter och inackorderingshem m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 191 000 000 kr.

28. J 5. Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. Regeringen har under Punkten J 5 (s. 201-204) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 176 700 000 kr.

Motioner

1 motionen 1977/78:241 av Bengt Gustavsson (s) hemställs att riksdagen beslutarge regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av rätt till social jourservice.

SoU 1977/78:25

54 I motionen 1977/78:1510 av Jörn Svensson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen beslutar om nya riktlinjer förbehandlingen av de alkoholberoendes samhälleliga situation innebärande

1. avskaffande av tvång och repression mot alkoholproblematiker samt förbud mot registrering,

2. erkännande av kampen mot alkoholberoendet som en social och politisk kamp mot samhällets utstötning av människor,

3. demokratiskt inriktade behandlingsformer, som möjliggör en aktiv kamp för personlig och social frigörelse och som baseras på omfattande självstyrelse,

4. behandlingsmetoder som utvecklar självansvaret och som kopplas till ett socialt och politiskt medvetande med samhällskritisk inriktning,

5. en utbyggnad av 50 000 platser i demokratiskt inriktade behandlingskollektiv fram till 1983,

6. de nuvarande auktoritära nykterhetspolitiska arbetsformernas ersättande med en aktiv uppsökande veksamhet, ledd från behandlingskollektiven själva och syftande till att skapa kontakt med den breda mängden alkoholproblematiker.

Utskottet

Under anslaget beräknas 5,7 milj. kr. för försöksverksamhet med tillnyktringsenheter, dvs. samordnat medicinskt och socialt omhändertagande av berusade personer. Av den redovisning för försöksverksamheten som lämnades riksdagen i propositionen 1977/78:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 (s. 17-19) framgick att denna inte planerades omfatta Stockholmsområdet. Det nu beräknade beloppet för försöksverksamheten innefattar inte heller något stöd till sådan verksamhet i detta område.

Utskottet behandlade i samband med propositionen 1977/78:25 flera motionsyrkanden om att försöksverksamheten med tillnyktringsenheter skulle utsträckas till att omfatta även Stockholmsområdet. Utskottet uttalade i betänkandet SoU 1977/78:19 bl. a. följande.

Vad avser den i motionsyrkandena upptagna frågan om att en försöksverksamhet med tillnyktringsenhet skall förläggas till Stockholmsområdet har utskottet inhämtat att företrädare för socialdepartementet och bl. a. Stockholms läns landsting nyligen haft överläggningar i frågan och att överläggningarna resulterat i att det bildats en arbetsgrupp för det fortsatta arbetet. Utskottet anser att det finns starka skäl som talar för ett tillgodoseende av motionärernas önskemål. Då, såvitt utskottet kan bedöma, förutsättningar nu föreligger för ett positivt resultat i frågan, erfordras enligt utskottets mening inte något riksdagens initiativ med anledning av motionerna. Kostnaderna för ytterligare en tillnyktringsenhet kan i nuläget inte beräknas, eftersom dessa är beroende av bl. a. de fortsatta överläggningarna rörande en utvidgad försöksverksamhet. Med hänsyn härtill bör det aktuella

SoU 1977/78:25

förslagsanslaget få överskridas om det behövs för att en försöksverksamhet i enlighet med det anförda skall kunna komma till stånd.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad utskottet sålunda uttalat. Utskottet förutsätter att den arbetsgrupp som nu behandlar utformningen av en verksamhet med tillnyktringsenhet i Stockholmsområdet bedriver sitt arbete med skyndsamhet.

Bengt Gutavsson(s)anför i motionen 1977/78:241 att i ett välfärdssamhälle medborgarna bör ha rätt till socialt stöd då sådant erfordras. Motionären framhåller att polisiära ingripanden ofta motiverar sociala jourresurser och att erfarenheten har visat att det i stort sett saknas de sociala resurser som behövs för att tillämpningen av lagen om omhändertagande av berusade personer (LOB) skall motsvara intentionerna. Behovet av social jour varierar inom olika kommuner men det framstår enligt motionären generellt som ett angeläget krav att sociala resurser ställs till förfogande i sådan omfattning att det blir möjligt att vidta de sociala åtgärder som situationen i det enskilda fallet kan anses ge anledning till.

I budgetpropositionen (bil. 8 s. 193) lämnas en redovisning för den försöksverksamhet med social jour i vissa kommuner som upphörde med utgången av år 1976. Det uppges att i de flesta av de 21 kommuner som deltog i försöken den sociala jourverksamheten fortsättningsvis har inordnats i kommunernas reguljära verksamhet. Frågan om social jour behandlas även av socialutredningen i dess slutbetänkande (SOU 1977:40) Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Enligt utredningen är det synnerligen angeläget att behovet av en allmän social jour tillgodoses på ett tillfredsställande sätt i kommunerna och utredningen understryker starkt nödvändigheten av att frågan bringas till sin lösning (betänkandet s. 107). I betänkandet föreslås att det i 10 § andra stycket socialtjänstlagen skall anges att socialnämnden bör tillhandahålla sociala tjänster genom rådgivningsbyråer, sociala servicecentraler, social jour eller annan därmed jämförlig verksamhet. Socialutredningens betänkande har remissbehandlats.

Eftersom frågan om social jourservice uppmärksammats under det utredningsarbete, vars resultat kommer att ligga till grund förden kommande socialvårdsreformen är enligt utskottets mening någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1977/78:241 inte erforderlig.

I motionen 1977/78:1510 av Jörn Svensson m. fl. (vpk) hemställer motionärerna att riksdagen beslutar om nya riktlinjer för behandlingen av alkoholmissbrukare enligt vad som närmare utvecklas i motionen. Motionärerna vill bl. a. att tvång och repression mot alkoholproblematiker skall avskaffas och att under de närmaste fem åren minst 50000 vårdplatser i demokratiskt inriktade behandlingskollektiv skall byggas ut.

Förslag om nya riktlinjer för den framtida vården av missbrukare av berondeframkallande medel har lagts fram av socialutredningen såväl i principbetänkandet (SOU 1974:39) Socialvården - Mål och medel som i det ovan nämnda slutbetänkandet (SOU 1977:40) Socialtjänst och socialförsäk -

SoU 1977/78:25

ringstillägg. Utredningens förslag innebär förändringar beträffande både vårdmetodik och behandlingsformer. Den i sammanhanget mest kontroversiella frågan, som rör vård utan den enskildes samtycke av vuxna missbrukare, behandlas f. n. av en särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet. Gruppen beräknar avsluta sitt arbete under våren 1978 (budgetprop. bil. 8 s. 180).

Parallellt med socialutredningens arbete har under senare år ett relativt omfattande utvecklingsarbete bedrivits inom socialvårdsområdet i linje med intentionerna i utredningens principbetänkande. Så har t. ex. de genomgripande förändringar som förestår inom institutionsvården föranlett betydande utvecklingsarbete och försöksverksamhet. Utvecklingsarbetet bedrivs i första hand genom det s. k. Skåneprojektet och socialstyrelsens institutionsutredning. Ett omfattande kartläggningsarbete har dessutom genomförts av Nykterhetsvårdens strukturgrupp (NyS).

För att samordna den mångfald av olika projekt som pågår inom socialstyrelsen arbetar sedan några år tillbaka inom socialstyrelsen den s. k. SOA-utredningen, Socialt arbete - Innehåll och form. Utredningen, vars verksamhet finansieras av medel som fördelas efter förslag av delegationen för social forskning, beräknas avsluta sitt arbete omkring halvårsskiftet nästa år.

Beträffande NyS-projektet, som har särskild aktualitet i detta sammanhang, kan nämnas följande. Den kartläggning av nykterhetsvården som under åren 1972-1975 genomförts av NyS-projektet kommer att inom kort publiceras i en slutrapport, ”Vården av alkoholmissbrukare - problem och möjligheter”. Denna kommer att innehålla bl. a. en omfattande intervju- och enkätundersökning av personer som är praktiskt verksamma inom olika delar av vårdområdet. Med utgångspunkt i slutrapporten förbereds f. n. en omfattande studie- och informationsverksamhet bland berörd vårdpersonal av en arbetsgrupp med företrädare för socialstyrelsen, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO/SR.

Med hänsyn till det omfattande arbete som pågår inom såväl socialdepartementet som socialstyrelsen inför den kommande socialvårdsreformen och då frågan om vården av vuxna alkoholmissbrukare utgör en viktig del i arbetet anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionen 1977/78:1510.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida. Utskottet vill i anslutning härtill nämna att medelsberäkningen då det gäller narkomanvården och viss försöksverksamhet med nytillkommande alkoholpolikliniker är preliminär och att regeringen i den i dagarna framlagda propositionen 1977/78:105 om åtgärder mot narkotikamissbruk hemställt att riksdagen anvisar ytterligare medel under förevarande anslag. Motsvarande gäller anslaget J 4. Propositionen kommer att behandlas senare under riksmötet.

SoU 1977/78:25

57 Utskottet hemställer

1. beträffande social jour att riksdagen avslår motionen 1977/ 78:241,

2. beträffande behandlingen av alkoholmissbrukare att riksdagen avslår motionen 1977/78:1510,

3. att riksdagen till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 176 700 000 kr.

29. J 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten J 6 (s. 204 och 205) och hemställer

att riksdagen till Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 850 000 kr.

30. J 8. Upplysning och information på alkoholområdet. Regeringen har under punkten J 8 (s. 205 och 206) föreslagit riksdagen att till Upplysning och information på alkoholområdet för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 9 000 000 kr.

Motioner

I motionen 1977/78:255 av Eric Enlund (fp) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående alkoholinformationén.

1 motionen 1977/78:444 av Åke Wictorsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om särskilt stöd för nöjesverksamhet i alkoholfri miljö.

1 motionen 1977/78:723 av Alf Wennerfors (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag som syftar till att principen om de s. k. SÅS-pengarna på skolområdet även tillämpas när det gäller särskilda åtgärder mot alkoholmissbruk bland ungdomar.

1 motionen 1977/78:1513 av Per Unckel (m) hemställs att riksdagen anhåller om att regeringen försöksvis medger statens ungdomsråd rätt att fördela rådets del av anslaget enligt propositionen 1977/78, bilaga 8, J 8, i överensstämmelse med vad som framförts i motionen.

Utskottet

1 propositionen 1976/77:108 om alkoholpolitiken, som behandlades av riksdagen förra våren (SkU 1976/77:40, rskr 1976/77:231), ägnades stort utrymme åt frågan om information i alkoholfrågan. Den i propositionen

SoU 1977/78:25

föreslagna och av riksdagen antagna målsättningen för informationen överensstämmer med de riktlinjer som riksdagen ställde upp år 1972 (SkU 1972:130, rskr 1972:24) för statens ungdomsråd beträffande fördelningen av medel till olika organisationers informationsverksamhet om alkohol- och narkotikaproblem. Detta innebär att informationen skall sätta in missbruksproblemen i deras sociala sammanhang och vidga medvetenheten om att människors sociala svårigheter måste mötas med öppenhet och vilja till solidariska insatser. Vidare skall informationen medverka till sådan förändring i synen på dem som skadats genom missbruk att deras delaktighet i den samhälleliga gemenskapen tryggas.

Utöver dessa målsättningar framhölls dessutom i propositionen att informationen bör understryka den fara för skador som ligger i bruket av alkohol och, särskilt då det gäller upplysningen till ungdomen, ge kunskap om alkoholens verkningar från fysiologiska och psykologiska synpunkter. Informationen bör vidare betona vikten av helnykterhet under uppväxttiden, i trafiken och i arbetslivet samt ge upplysning om alkohollagstiftningen.

Samhällsansvaret för bl. a. informationsfrågorna har genom förra årets riksdagsbeslut anförtrotts socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor, som började sin verksamhet den 1 januari i år. 1 nämnden ingår en företrädare för vardera LO, TCO, SACO/SR, SAF, Sveriges riksidrottsförbund, Folkbildningsförbundet, Svenska kommunförbundet och samarbetsgruppen KALV, vari ingår representanter för organisationer som företräder de alkoholskadades intressen, samt två företrädare för Landstingsförbundet, statens ungdomsråd och tre företrädare för Nykterhetsrörelsens landsförbund (i vilket DKSN ingår). Nämnden har till uppgift bl. a. att ta intiativ till åtgärder med alkoholpolitisk anknytning, att fördela medel som ställs till socialstyrelsens disposition för information i alkoholfrågor och för fritidsaktiviteter med alkoholpolitisk anknytning.

Alkoholinformationens inriktning och innehåll tas upp i motionen 1977/ 78:255 av Eric Enlund (fp). Motionären framhåller bl. a. att utgångspunkten för informationen bör vara vår kunskap om att det finns ett direkt samband mellan totalkonsumtion och alkoholskador, att alkoholen står i särklass som lätt idéntifierad skadefaktor och att balansen mellan vårdbehov och vårdresurser påverkas mycket negativt av alkoholkonsumtionen. Huvudmålet för informationen bör enligt motionären vara att alkoholtraditionernas sociala tryck avskaffas och att det traditionella bruket av alkohol begränsas.

Motionären anförde i huvudsak liknande synpunkter i en motion som behandlades i samband med propositionen om alkoholpolitiken. Såväl skatteutskottet som socialutskottet (se SkU 1976/77:40 s. 76 och SoU 1976/ 77:4 y s. 6) underströk därvid betydelsen av att informationen inriktas på att förändra och begränsa det traditionella bruket av alkohol. Socialutskottet förutsatte vidare att vad som i motionen anförts beträffande alkoholens roll i sällskapslivet, vid högtider och representation skulle komma att uppmärksammas av socialstyrelsen och organisationerna i deras informationsarbete.

SoU 1977/78:25

59 Utskottet anser i likhet med motionären att utformningen av informationen i alkoholfrågan har en avgörande betydelse för våra möjligheter att begränsa alkoholkonsumtionen och komma till rätta med alkoholmissbruket. » Utskottet har samma positiva grundinställning till motionärens synpunkter som utskottet tidigare givit uttryck för och förutsätter att dessa synpunkter kommer att beaktas av nämnden för alkoholfrågor i dess fortsatta verksamhet. Motionen 1977/78:255 får därmed anses besvarad.

I en partimotion av socialdemokraterna med anledning av alkoholpropositionen tog motionärerna upp frågan om stöd till nöjesverksamhet i alkoholfri miljö och förordade att man skulle genomföra ett försöks- och utvecklingsarbete i detta avseende. Socialutskottet anförde i sitt yttrande över propositionen till vilket skatteutskottet anslöt sig bl. a. följande (SoU 1976/ 77:4 y s. 8).

Som framhålls i propositionen är det naturligt att aktivitetsstödet i första hand används för aktiviteter bland ungdom, och utskottet anser att stora ansträngningar bör göras för att ge ungdomen meningsfull fritidsverksamhet i alkoholfria miljöer. Beträffande den närmare utformningen av verksamheten bör det ankomma på socialstyrelsen att inom ramen för anvisade medel ta ställning till prioriteringen mellan olika projekt. Det av motionärerna föreslagna projektet för försök med ungdomsdans m. m. i lokaler utan alkoholservering bör lämpligen prövas i detta sammanhang.

I motionen 1977/78:444 av Åke Wictorsson m. fl. (s) tar motionärerna ånyo upp frågan om särskilt stöd för nöjesverksamhet i alkoholfri miljö. Motionärerna anför att den ungdomsdans som arrangeras i folkliga samlingslokaler och vars arrangörer ofta är föreningslivets organisationer i minskad grad har kunnat konkurrera med restaurangdansen. Det gångna årets erfarenheter bl. a. i samband med tillstånd till utskänkning av alkohol på skilda restauranger har enligt motionärerna givit vid handen att frågan bör tas upp till förnyad prövning.

Utskottet, som ånyo vill understryka värdet av att man prövar olika vägar att ge ungdomen alkoholfria fritidsmiljöer, anser med hänvisning till vad utskottet tidigare uttalat att den av motionärerna aktualiserade frågan bör prövas av nämnden för alkoholfrågor. Enligt vad utskottet inhämtat kommer nämnden att under våren inbjuda organisationer och kommuner att ansöka om medel till försöksverksamhet med vissa fritidssysselsättningar och med nöjesverksamhet i lokaler där alkoholservering inte förekommer. Med ledning av ansökningarna kommer därefter nämnden att fördela medel till olika projekt. Utskottet förutsätter att vid fördelningen behovet av att stödja alternativ till kommersiella nöjesarrangemang med alkoholservering kommer att beaktas. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motionen 1977/78:444 inte påkallar något riksdagens initiativ.

Även i motionen 1977/78:723 av Alf Wennerfors(m)efterlyser motionären åtgärder som inriktas speciellt på att förebygga alkoholmissbruk bland ungdom. Motionären framhåller att rena informationsåtgärder bör kombineras med åtgärder för att skaffa både meningsfullt arbete och engagerande

SoU 1977/78:25

fritidssysselsättning åt ungdomar i riskzonen. Man bör, anser motionären, på samma sätt som vad gäller de s. k. SÅS-pengarna på skolområdet omgående ställa medel till förfogande för särskilda åtgärder mot alkoholmissbruk bland ungdomar. Dessa medel bör enligt motionären vara behovsinriktade och lämpligen fördelas av socialstyrelsen direkt till kommunerna.

Utskottet vill erinra om att skyldigheten att sätta in åtgärder av det slag som motionären förordar i första hand är en primärkommunal uppgift. Härutöver bör emellertid framhållas följande. Det ligger även inom ramen för de uppgifter som ankommer på nämnden för alkoholfrågor att överväga vilka åtgärder av förebyggande natur mot alkoholmissbruk som samhället bör satsa på. Som tidigare anförts kommer kommunerna att under våren kunna ansöka om medel till olika typer av försöksverksamhet med fritidsaktiviteter. Utskottet anser med hänsyn till det anförda att det inte är påkallat med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1977/78:723.

Sedan år 1972 är statens ungdomsråd huvudman för ett statligt anslag för upplysnings- och informationsverksamhet om alkohol- och narkotikaproblem. Rådet har att i samråd med socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning fördela huvuddelen av anslaget till verksamhet i riksomfattande organisationer. Vid sex olika tillfällen (juni 1972, december 1972, juni 1974, juni 1975, oktober 1976 och oktober 1977) har 17,2 milj. kr. fördelats till olika organisationer. Totalt har 272 ansökningar/projekt behandlats till ett sammanlagt belopp om ca 56 milj. kr. I budgetpropositionen föreslås att för nästa budgetår riksdagen under förevarande anslag gemensamt anvisar medel som får disponeras av ungdomsrådet för information av här redovisat slag och av socialstyrelsen för riksomfattande informationskampanjer och kompletterande informationsåtgärder om alkohol och andra missbruksmedel. Motsvarande anslag benämns f. n. Upplysning i alkoholfrågor m. m. samt Informationsåtgärder på alkoholområdet.

1 motionen 1977/78:1513 tar Per Unckel (m) upp frågan om de principer efter vilka ungdomsrådet skall fördela medel som anslås under förevarande anslag.

Motionären förespråkar att bidragsgivningen i stället för att vara projektinriktad försöksvis bör vara generell. Större rättvisa olika organisationer emellan skulle enligt motionären kunna uppnås om upplysningsbidraget utgår i proportion till det verksamhetsstöd som organisationerna får från andra av rådets anslag. Innan denna fördelning görs bör en särskild summa undantas för ett förstärkt stöd till organisationer med alkohol- och narkotikaupplysning som huvudsakligt verksamhetsområde.

Utskottet har ovan (s. 58) redovisat den av riksdagen antagna målsättningen för statens ungdomsråds verksamhet i här aktuellt avseende. Målsättningen innebär att informationen bör riktas in på bakomliggande omständigheter som skapar missbruk av berondeframkallande medel och främja en hjälpande inställning till missbrukarna. Det är vidare angeläget att informationen får sådan utformning att den bidrar till ökad debatt och

SoU 1977/78:25

opinionsbildning kring de framtida åtgärderna mot missbruk. Frågan om projektinriktade bidrag eller allmänna bidrag har enligt vad utskottet erfarit diskuterats vid en konferens som rådet anordnade den 18 januari i år för de organisationer som erhållit bidrag de senaste budgetåren. De närvarande organisationerna, som var de största bidragstagarna och utgjorde ca 75 % av samtliga inbjudna organisationer, var med något undantag eniga om att nuvarande fördelningsprinciper ger de bästa resultaten och bör bibehållas.

Utskottet vill framhålla att det naturligtvis är angeläget att de fördelningsprinciper som statens ungdomsråd tillämpar är så invändningsfria som möjligt. Det ligger dock i sakens natur att det kan finnas olika åsikter om hur fördelningen bör ske. Mot bakgrund bl. a. av vad som framkommit vid den angivna konferensen är utskottet inte berett att förorda en omprövning av de principer som riksdagen tidigare fastställt för hur de här avsedda medlen skall fördelas. Motionen 1977/78:1513 bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet har inte något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen.

Utskottet hemställer

1. beträffande information i alkoholfrågan att riksdagen avslår motionen 1977/78:255,

2. beträffande särskilt stöd för nöjesverksamhet i alkoholfri miljö att riksdagen avslår motionen 1977/78:444,

3. beträffande särskilda åtgärder mot alkoholmissbruk bland ungdomar att riksdagen avslår motionen 1977/78:723,

4. beträffande statens ungdomsråds fördelningsprinciper för viss del av förevarande anslag att riksdagen avslår motionen 1977/ 78:1513,

5. att riksdagen till Upplysning och information på alkoholområdet för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 9 000 000 kr.

31. J 9. Uppdragsforskning i alkoholfrågan. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten J 9 (s. 206 och 207) och hemställer

att riksdagen till Uppdragsforskning i alkoholfrågan för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 250 000 kr.

Vissa åtgärder för handikappade

32. Kl. Kostnader för viss utbildning av handikappade. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten K 1 (s. 210-213) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för viss utbildning av handikappade för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 13 350 000 kr.

SoU 1977/78:25

33. K 2. Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda. Regeringen har under punkten K 2 (s. 213) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 11 000 000 kr.

Motioner

I motionen 1977/78:371 av Yngve Nyquist m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att klara bestämmelser skapas för huvudmannaskap och vård av autistiska barn.

I motionen 1977/78:1092 av Ove Karlsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att omsorgskommittén får i uppdrag att utreda behovet av korttidshem för psykiskt utvecklingsstörda barn.

Utskottet

Riksdagen begärde hösten 1976 en allsidig utredning angående omsorgerna om de psykotiska barnen, såväl om dem som undervisas i särskolan som övriga (SoU 1976/77:8, rskr 1976/77:9).

I augusti 1977 tillsattes efter regeringens bemyndigande omsorgskommittén (S 1977:12). Kommittén har i uppdrag att utreda frågorna om omsorgerna för psykiskt utvecklingsstörda, psykotiska (autistiska) barn och flerhandikappade. I direktiven för kommittén anges att den väsentligaste utgångspunkten för kommitténs arbete är att samhällets insatser skall syfta till att handikappade skall kunna delta i all verksamhet som andra. Beträffande de psykotiska barnen uttalas bl. a. att det är uppenbart att de i dag inte får tillräckliga omsorger. Detta synes bero, anförs det, på osäkerhet både om handikappets orsaker och om barnets vård, behandling och undervisning.

Med hänsyn till det anförda och till vad direktiven i övrigt innehåller är det uppenbart att det är en central uppgift för kommittén att överväga huvudmannaskapsfrågan för omsorgerna om de psykotiska barnen.

Utskottet anser under hänvisning till det anförda att någon riksdagens åtgärd inte är erforderlig med anledning av motionen 1977/78:371 av Yngve Nyquist m. fl. (s), vari hemställs om klara bestämmelser rörande huvudmannaskapet och vård av autistiska barn.

Ove Karlsson m. fl. (s) hemställer i motionen 1977/78:1092 att omsorgskommittén skall få i uppdrag att utreda behovet av korttidshem för psykiskt utvecklingsstörda barn.

Strävan efter integrering och normalisering inom omsorgsverksamheten innebär en fortgående avveckling av institutionsvården. Som motionärerna framhåller måste i samband därmed olika typer av stödåtgärder tillskapas för föräldrarna till de psykiskt utvecklingsstörda barnen. Det ligger inom ramen

SoU 1977/78:25

för omsorgskommitténs uppdrag att utreda formerna för dessa stödåtgärder, och enligt vad utskottet inhämtat har kommittén redan påbörjat sitt arbete i detta avseende. Inte heller motionen 1977/78:1092 bör därför föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet har inte något att erinra mot den föreslagna medelsanvisningen.

Utskottet hemställer

1. beträffande huvudmannaskap och vård av autistiska barn att riksdagen avslår motionen 1977/78:371,

2. beträffande korttidshem för psykiskt utvecklingsstörda barn att riksdagen avslår motionen 1977/78:1092,

3. att riksdagen till Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 11 000 000 kr.

34. K 3. Bidrag till driften av särskolor m. m. K 4. Bidrag till handikapporganisationer. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna K 3 och K 4 (s. 213-216) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Bidrag till driften av särskolor m. m. ett förslagsanslag av 277 000 000 kr.,

2. till Bidrag till handikapporganisationer ett reservationsanslag av 18 800 000 kr.

35. K 5. Kostnader för viss verksamhet för synskadade. Regeringen har under punkten K 5 (s. 216-218) föreslagit riksdagen att till Kostnader för viss verksamhet för synskadade för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 7 384 000 kr.

Motioner

I motionen 1977/78:716 av Göran Karlsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att till Kostnader för viss verksamhet för synskadade för budgetåret 1978/79 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 262 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 7 646 000 kr., varvid anslagsposten 5. Tidningsutgivning inom FSDB skall utgå med 642 000 kr.

I motionen 1977/78:1136 av Karl-Erik Svartberg m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en kartläggning av de synskadades behov av samhällsinformation samt förslag om hur behovet skall tillgodoses.

I motionen 1977/78:1500 av Ingegärd Fraenkel (fp) och Elver Jonsson (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till lösning av en bättre samhällsinformation till flerhandikappade.

SoU 1977/78:25

64 Utskottet

Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB) har hemställt om bidrag för sin tidningsutgivning med 642 OOO kr. Av beloppet beräknas 446 000 kr. för veckotidningen Nuet för dövblinda, 22 000 kr. för utgivning av samma tidning på talband och 173 000 kr. för en planerad nyhetstidning om fyra sidor i punktskrift med upplaga även i förstorad stil fyra dagar i veckan. Omsorgskommittén har i yttrande tillstyrkt FSDB:s framställning.

Under anslaget Täckning av kostnader för viss tidningsutgivning för synskadade och dövblinda har för innevarande budgetår förts upp 1,2 milj. kr. Av de anvisade medlen disponeras 200 000 kr. av FSDB. För nästa budgetår föreslås i budgetpropositionen en ökning av medelsanvisningen till föreningen till 380 000 kr. Dessa medel bör anvisas under förevarande anslag.

I motionen 1977/78:716 yrkar Göran Karlsson m. fl. (s) att FSDB skall få det begärda beloppet 642 000 kr. Motionärerna framhåller att FSDB:s tidningsutgivning är den enda nyhetsförmedling som dövblinda har tillgång till och att det är angeläget att det planerade projektet med nyhetstidningen kan realiseras. Även i motionen 1977/78:1500 av Ingegärd Fraenkel (fp) och Elver Jonsson (fp) - vilken behandlas närmare i följande avsnitt - framställs ett yrkande som bl. a. syftar till en utgivning a v talband för dövblinda som har vissa hörselrester.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är angeläget att de dövblinda får tillgång till samhällsinformation genom särskild tidningsutgivning. På förslag av handikapputredningen i betänkandet (SOU 1976:20) Kultur åt alla har också FSDB i och med innevarande budgetår börjat få statligt stöd för sådan verksamhet. Som framgår av den ovan lämnade redovisningen har regeringen föreslagit att stödet skall nära nog fördubblas under nästa budgetår. Vid sina överväganden har utskottet funnit att det är så angeläget att den handikappgrupp, som berörs i motionerna, får vidgade möjligheter till samhällsinformation att FSDB bör få ett belopp från förevarande anslag som uppgår till 580 000 kr., vilket innebären uppräkning i förhållande till regeringens förslag med 200 000 kr. Medelsanvisningen under anslaget bör ökas i motsvarande mån. Genom att FSDB får bidrag av nämnda storlek bör det bli möjligt för föreningen att ge ut såväl tidningen Nuet på talband som den planerade nyhetstidningen i en omfattning som i huvudsak tillgodoser föreningens önskemål.

Även i motionen 1977/78:1136 av Karl-Erik Svartberg m. fl. (s)och i den ovan delvis behandlade motionen 1977/78:1500 tar motionärerna upp frågan om samhällsinformation till synskadade och dövblinda.

I motionen 1977/78:1500 framhåller motionärerna att även dövblinda, som inte nås av tidningen Nuet, bör ges möjligheter till samhällsinformation.

1 motionen 1977/78:1136 menar motionärerna att det behövs en kartläggning av de synskadades behov av samhällsinformation och förslag om hur behovet skall tillgodoses. Motionärerna framhåller att det finns i Sverige ca

Soll 1977/78:25

25 000 personer med känt synhandikapp. Undersökningar visar dock att det verkliga antalet människor med synhandikapp är betydligt större och att det största antalet synskadade personer finns i åldrarna över 65 år. Motionärerna anför att beträffande informationen de synskadade är en i allra högsta grad eftersatt grupp. Om man bortser från lokala taltidningar på kassettband och s. k. ersättningstidningar, finns det endast ett fåtal taltidningar med samhällsinformativt innehåll. Motionärerna anser att de synskadade bör kunna delta i samhällsdebatten på samma villkor som övriga medborgare. Även andra handikappade, t. ex. rörelsehindrade, vissa grupper av psykiskt utvecklingsstörda och personer med afasi, kan enligt motionärerna räknas till målgruppen för föreslagna åtgärder.

Frågan om samhällsinformation till handikappade har belysts av handikapputredningen i betänkandet (SOU 1976:20) Kultur åt alla, som ger en bild av det stora behov som föreligger i detta avseende. Beträffande den utrednings-och försöksverksamhet m. m. som pågår på området kan nämnas följande.

Statens handikappråd driver i samarbete med nämnden för samhällsinformation och Linköpings kommun sedan år 1975 ett projekt i Linköping om informationsinsatser till synskadade, döva och psykiskt utvecklingsstörda. Syftet med projektet är att genom samordnade insatser allmänheten skall ges en bred och lättillgänglig information om samhällets utbud av förmåner och tjänster samt att ge vissa grupper särskild information i anslutning till en ny eller besvärande livssituation. Projektet avses pågå under år 1978.

I propositionen 1976/77:87 om insatser för handikappades kulturella verksamhet uppgavs att Synskadades Riksförbund (SRF) ämnade begära medel ur allmänna arvsfonden för försöksverksamhet med särskilt lättläst text i dagstidningar och med utgivning av en dagstidning i talkassettform. Enligt vad utskottet erfarit kommer denna försöksverksamhet att påbörjas under våren. I detta sammanhang kan nämnas att tidningen Kronobergaren i Växjö nyligen börjat en försöksverksamhet med utgivning av tidningen i kassettform och att erfarenheterna hittills varit mycket positiva.

Frågan om förbättrad samhällsinformation till synskadade och andra handikappade behandlas även av en utredning inom statens kulturråd som har till uppgift att göra en översyn av det statliga stödet till länsbibliotek och lånecentralsverksamhet. Utredningen kommer att redovisa sitt arbete under april månad.

Omsorgskommittén, som övertagit handikapputredningens uppdrag beträffande flerhandikappade, ämnar enligt vad utskottet inhämtat under våren anordna en serie konferenser för flerhandikappade för att dessa själva skall kunna föra fram förslag till olika åtgärder för att förbättra sin situation. Det kan förutsättas att frågan om handikappades möjligheter att ta del av det allmänna informationsutbudet kommer att tas upp vid dessa överläggningar.

Beträffande frågan om Sveriges Radios åtgärder för att göra programmen

5 Riksdagen 1977/78. 12 sami. Nr 25

SoU 1977/78:25

mer lättillgängliga för handikappade kan erinras om att radioutredningen i sitt betänkande (SOU 1977:19) Radio och TV 1978-85 föreslagit att i avtalet mellan svenska staten, Sveriges Radio AB och Sveriges lokalradio angående bolagens programverksamhet bolagen skall ta särskild hänsyn till hörselhandikappade, synskadade samt språkliga och etniska minoriteter (13 §). Sedan betänkandet remissbehandlats har regeringen i dagarna lagt fram propositionen 1977/78:91 om radions och televisionens fortsatta verksamhet m. m.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det finns ett stort behov av att förbättra möjligheterna för synskadade och dövblinda att få del av samhällsinformation. Utskottet anser dock med hänsyn till den ovan lämnade redovisningen att det inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1977/78:1136 och motionen 1977/78:1500 i här aktuell del.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag, motionen 1977/78:716 och motionen 1977/78:1500 i motsvarande del till Kostnader för viss verksamhet för synskadade för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 7 584 000 kr.,

2. beträffande samhällsinformation till synskadade och dövblinda att riksdagen avslår motionen 1977/78:1136 och motionen 1977/78:1500, sistnämnda motion i den mån den inte behandlats under 1.

36. K 6. Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändel ser.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten K 6 (s. 219) och hemställer

att riksdagen till Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 8 326 000 kr.

Internationell samverkan

37. L 1-L 3. Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m. m. m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna L 1-L 3 (s. 221 och 222) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m. m. ett förslagsanslag av 11 225 000 kr.,

2. till Vissa internationella resor ett reservationsanslag av 127 000 kr.,

3. till Vissa internationella kongresser i Sverige ett reservationsanslag av 160 000 kr.

SoU 1977/78:25

67 Statens allmänna fastighetsfond

38. II8. Utbyggande av karolinska sjukhuset. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten II 8 (s. 223-229) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid karolinska sjukhuset inom i investeringsplanen uppförda kostnadsramar i enlighet med vad som förordats i propositionen,

2. till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 55 000 000 kr.

39. II 9. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala. Regeringen har under punkten II9 (s. 229-233) föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset i Uppsala inom de kostnadsramar som förordats i propositionen samt att till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 15 500 000 kr.

Motion

I motionen 1977/78:1078 av Hans Alsén m. fl. (s) hemställs att riksdagen anmodar regeringen att utan dröjsmål föranstalta om start av projekteringsarbetet för en ny kvinnoklinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Utskottet

I ett byggnadsprogram som kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande år 1971 överlämnade till huvudmännen upptogs en nybyggnad för kvinnokliniken vid sjukhuset. En arbetsgrupp som tillsattes för att pröva de sjukvårdsplanemässiga förutsättningarna för sjukhusets fortsatta utbyggnad - med representanter för socialstyrelsen, nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU), Uppsala läns landsting och byggnadskommittén - ansåg emellertid att man borde vänta med den fortsatta projekteringen för förlossningsvården och den gynekologiska vården till dess ett sjukvårdsplanemässigt underlag för bedömning av dessa verksamhetsområden förelåg. Ett förslag till översiktlig plan för hälso- och sjukvården i Uppsala län år 1985 framlades sedermera, nämligen år 1976. Enligt vad som anfördes i denna plan talade starka skäl för att all förlossningsvård i länet skulle centraliseras till akademiska sjukhuset i Uppsala, varvid det emellertid förutsattes att en ny kvinnoklinik skulle tillkomma vid sjukhuset. Sedan byggnadskommittén genomfört en revidering av 1971 års byggnadsprogram för en ny kvinnoklinik överlämnades byggnadsprogrammet våren 1977 till huvudmännen. Byggnadskommittén begärde samtidigt att få i uppdrag att projektera en nybyggnad för kvinnokliniken. I budgetpropositionen (bil. 8 s. 232) har statsrådet Troedsson anfört

SoU 1977/78:25

att regeringens prövning av förslaget inte är avslutad.

I motionen 1977/78:1078 av Hans Alsén m. fl. (s) begärs att projekteringsarbetet för den nya kvinnokliniken skall påbörjas utan dröjsmål.

NUU har i remissyttrande i september 1977 över byggnadskommitténs byggnadsprogram ansett att programytan för den föreslagna kvinnokliniken kunde minskas med ca 10 % i förhållande till byggnadskommitténs förslag. Sedan byggnadskommittén i yttrande i november 1977 instämt häri, har kommittén reviderat byggnadsprogrammet och gjort en ny uppskattning av byggnadskostnaderna samt i början av innevarande månad redovisat arbetet. Detta har utförts i nära kontakt med NUU, som lovat att skyndsamt komma in med eget yttrande i ärendet. Statsrådet Troedsson har i svar på en fråga den 9 mars framhållit att, sedan NUU:s yttrande inkommit, förutsättningar föreligger för prövning av frågan om projekteringsuppdrag och att denna prövning skall ske så snabbt som möjligt (snabbprot. 1977/78:94 s. 4-6).

Utskottet har två gånger tidigare behandlat motionsyrkanden om en skyndsam projektering av en ny kvinnoklinikbyggnad vid akademiska sjukhuset i Uppsala (SoU 1975/76:30 s. 42 och 43 samt SoU 1976/77:25 s. 68 och 69). Utskottet har avstyrkt yrkandena, första gången med motiveringen att ett sjukvårdsplanemässigt underlag för bedömning av lokalfrågan för kvinnokliniken inte förelåg och andra gången med motiveringen att byggnadskommittén avsåg att inom en nära framtid begära projekteringstillstånd och att utskottet förutsatte att regeringen skulle ta positiv ställning i frågan utan dröjsmål mot bakgrund av att det var viktigt att lokalfrågan för kvinnokliniken löstes.

Med hänsyn till innehållet i yttrandet av NUU i september 1977 har utskottet förståelse för att ett nytt underlag kunde behövas för regeringens ställningstagande till frågan om projekteringsuppdrag beträffande kvinnokliniken. Då en snabb prövning av denna fråga nu utlovats är det inte erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen 1977/ 78:1078.

Den i propositionen gjorda anslagsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande en ny kvinnoklinik att riksdagen avslår motionen 1977/78:1078,

2. att riksdagen

a) bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten för utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala inom de kostnadsramar som har förordats i propositionen,

b) till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 15 500 000 kr.

40. II 10. Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten II 10 (s. 234-241) och hemställer

Sol) 1977/78:25

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

2. till Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 12 000 000 kr.

Statens utlåningsfonder

41. IV 3. Statens bosättningslånefond. Regeringen har under punkten IV 3 (s. 242-244) föreslagit riksdagen att till Statens bosättningslånefond för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000 kr.

Motioner

I motionen 1977/78:330 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar

1. att ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om räntevillkoren för bosättningslån och kravet på tid för gemensam kyrkobokföring,

2. att till Statens bosättningslånefond för budgetåret 1978/79 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 19 000 000 kr. förhöjt investeringsanslag av 54 000 000 kr.

I motionen 1977/78:549 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) hemställs att riksdagen beslutar

1. att bosättningslånens maximibelopp höjs till 20 000 kr.,

2. att kravet om viss tid för gemensam kyrkobokföring slopas.

I motionen 1977/78:552 av Maj-Lis Landberg (s) och Margit Sandéhn (s) föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om ändring av reglerna för erhållande av statligt bosättningslån, så att även ensamstående kan få del därav.

1 motionen 1977/78:1096 av Eivor Marklund m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen beslutar uttala att räntevillkoren för bosättningslån skall vara oförändrade i förhållande till beslutet av riksdagen i april 1976,

2. att riksdagen beslutar uttala att kravet på tid för gemensam kyrkobokföring fastställs till tre månader,

3. att riksdagen till Statens bosättningslånefond för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 19 000 000 kr. förhöjt investeringsanslag av 54 000 000 kr.

SoU 1977/78:25

70 Utskottet

Sedan den 1 juli 1976 gäller som en följd av riksdagens beslut (prop. 1975/ 76:100 bil. 7, SoU 1975/76:30, rskr 1975/76:246) delvis nya regler för verksamheten med de statliga bosättningslånen. Det maximala lånebeloppet höjdes då från 7 000 kr. till 10 000 kr.,och den övre inkomstgränsen för rätt till bostadslån bestämdes till 90 000 kr. för att senare höjas till 100 000 kr. Verksamheten skall liksom tidigare ges en familjepolitisk inriktning men det skall ges ökat utrymme för sociala hänsynstaganden vid långivningen. Detta sker bl. a. genom att kommunernas sociala organ yttrar sig över låneansökningarna. Vidare medger de nya reglerna generösare möjligheter till uppskov med återbetalningen av lånen samt lättnader i kraven på återbetalningsskyldighet.

De nya bestämmelserna har medfört en kraftig uppgång av antalet nya lån. Under förra budgetåret ökade antalet nya lån från 7 000 till 12 000. För innevarande budgetår har riksbanksfullmäktige beräknat att antalet beviljade lån under förutsättning av oförändrade lånevillkor skulle uppgå till ca 16 000. Medelbeloppet per lån efter reformen har uppgått til! ca 8 300 kr.

I budgetpropositionen anmäls att regeringen beslutat att samma ränta som tillämpas för s. k. korta lån på den öppna kreditmarknaden fr. o. m. nästa budgetår skall tillämpas även för de bosättningslån som då lämnas. Vidare anmäls att riksbanksfullmäktige den 8 december 1977 beslutat sänka den övre inkomstgränsen förrätt till bosättningslån. Med hänsyn härtill och till att regeringen föreslagit riksdagen att ytterligare 20 milj. kr. anvisas till fonden på tilläggsbudget II till statsbudgeten för innevarande budgetår - riksdagen har numera anvisat nämnda belopp till fonden (SoU 1977/78:23, rskr 1977/ 78:146)- föreslås i propositionen att anslaget för nästa budgetår fastställs till oförändrat 35 milj. kr.

I motionen 1977/78:330 av Olof Palme m. fl. (s) framhåller motionärerna att bosättningslånen ransoneras genom en alltför snäv medelstilldelning och att lånevillkoren försämras genom att räntan på lånen höjs kraftigt, från f. n. 8 1/4 % (statens normalränta) till ca 12 %. Enligt motionärerna bör det vara en rättighet för unga familjer att kunna få bosättningslån, och någon kö av låneberättigade på grund av brist på budgetmedel kan inte accepteras av motionärerna. Försämringen av bosättningslånen drabbar framför allt de ungdomar som bäst behöver stöd och även de handikappade som genom de tidigare regeländringarna nu har möjlighet att få bosättningslån. Motionärerna anser att räntevillkoren för bosättningslånen bör vara oförändrade och att med ett måttligt förhöjt medelbelopp och ett till följd av den sänkta inkomstgränsen något minskat antal lån per månad det behövs ett ytterligare medelstillskott på 19 milj. kr. för nästa budgetår. Slutligen bör enligt motionärerna nuvarande krav på sex månaders gemensam kyrkobokföring för samboende lånesökande, som inte har eller väntar barn, sänkas till tre månader i enlighet med vad riksbanksfullmäktige föreslagit i sin anslagsframställning.

SoU 1977/78:25

71 Samma krav framförs i motionen 1977/78:1096 av Eivor Marklund m. fl. (vpk). Motionärerna framhåller bl. a. att ett bifall till regeringens förslag medför att en stor del av bosättningslånens sociala tyngd försvinner.

Den ändring av övre inkomstgränsen som riksbanksfullmäktige beslöt den 8 december 1977 och som trädde i kraft den 12 i samma månad innebar att inkomstgränsen sänktes från 100 000 kr. till 75 000 kr. Utskottet har inhämtat vissa statistiska uppgifter från riksbanken för att få en uppfattning om vad åtgärden innebär beträffande antalet lån. Uppgifterna visar att under tredje kvartalet 1977 41,7 % av de samboende lånesökande, vilka utgör ca 80 % av det totala antalet lånesökande, hade inkomster över 75 000 kr. För tiden den

12 december-den 31 december 1977 steg andelen avslagna låneansökningar från 24,7 % till 53,1 %.

Syftet med bosättningslånen är som anges i propositionen framför allt att ge hjälp med bosättningen åt unga människor med begränsade inkomster och därmed begränsade kreditmöjligheter på den öppna marknaden. Som nämnts i det föregående skall, i förhållande till vad som gällde enligt tidigare tillämpade riktlinjer, ett ökat socialt hänsynstagande ske vid långivningen. Ovanstående statistiska uppgifter visar att en mycket stor andel lånesökande har befunnit sig i inkomstskiktet mellan 75 000 och 100 000 kr., och man torde ha befogad anledning räkna med att i många fall dessa personer skulle ha haft möjlighet att få lån på den öppna kreditmarknaden men att de i stället föredragit att söka statliga bosättningslån på grund av de förmånligare villkoren. Sänkningen av inkomstgränsen till 75 000 kr. liksom justeringen av räntesatsen torde medföra en avsevärt minskad belastning på fonden. Sänkningen av inkomstgränsen innebär även enligt utskottets mening att syftet med lånen bättre tillgodoses. Då det gäller den av motionärerna berörda frågan om storleken på räntan för bosättningslån som lämnas fr. o. m. nästa budgetår vill utskottet erinra om att lånen lämnas utan säkerhet och med generösa återbetalningsvillkor. Den nya metoden för att bestämma räntan kan med hänsyn härtill inte föranleda någon erinran från utskottets sida.

Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte berett att förorda någon höjning av den föreslagna medelsanvisningen på statsbudgeten. Samtidigt finns anledning framhålla att det även i fortsättningen är av vikt att ett socialt hänsynstagande kan ske vid långivningen. Utskottet förutsätter att lånebestämmelserna tillämpas så att exempelvis handikappade - även ensamstående - som uppfyller lånevillkoren kan få lån utan onödigt dröjsmål. Tillämpningen av de nya reglerna får visa om det kan finnas anledning att senare tillföra fonden ytterligare resurser. Vad avser kravet på sex månaders gemensam kyrkobokföring för rätt till bosättningslån för samboende anser utskottet i likhet med departementschefen att någon ändring inte bör vidtas i detta avseende.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag till medelsanvisning. Motionerna 1977/78:330 och 1977/78:1096 avstyrks.

Rolf Hagel (apk)och Alf Lövenborg (apk) yrkar i motionen 1977/78:549 att

SoU 1977/78:25

bosättningslånens maximibelopp höjs till 20 000 kr. och att kravet om viss tids gemensam kyrkobokföring för samboende slopas.

Maximibeloppet höjdes senast den 1 juli 1976 i samband med införandet av de nya bestämmelserna för bosättningslånen. Lånen är som ovan anförts avsedda att fungera som en hjälp vid bosättningen, och utskottet anser att tillfredsställande hjälp fortfarande kan lämnas inom ramen för gällande beloppsgräns. Med hänsyn härtill och till vad utskottet tidigare anfört angående kravet på gemensam kyrkobokföring för samboende lånesökande avstyrker utskottet motionen 1977/78:549.

I motionen 1977/78:552 hemställer Maj-Lis Landberg (s) och Margit Sandéhn (s) att även ensamstående skall kunna 11 statliga bosättningslån. Motionärerna framhåller att ett välutrustat och trivsamt hem tillhör de primära mänskliga rättigheterna oavsett om man är gift, samboende, handikappad eller ensamstående och att det är oförståeligt varför de ensamstående utestängs från de statliga bosättningslånen.

Utskottet kan dela motionärernas uppfattning att även ensamstående utan barn kan vara i behov av stöd vid bosättningen. Utskottet vill emellertid erinra om att bosättningslåneutredningen i sitt betänkande (SOU 1975:5) Bättre bosättning för flera uttalade att de fördelar som skulle uppnås vid en generell utvidgning av långivningen till ensamstående utan barn inte kan motivera den statsfinansiella belastning som skulle uppkomma vid en sådan vidgning av personkretsen. Enligt utredningens beräkningar skulle nämligen den angivna ändringen i reglerna även vid en mycket låg ambitionsnivå för långivningen innebära ett behov av tillskott till bosättningslånefonden med ca 390 milj. kr. under några fö år. Med hänsyn till det nuvarande samhällsekonomiska läget är det uppenbart att det f. n. inte är möjligt att genomföra en sådan reform som motionärerna förordar. Utskottet avstyrker således motionen 1977/78:552.

Utskottet hemställer

1. beträffande bosättningslånens maximibelopp att riksdagen avslår motionen 1977/78:549 yrkandet 1,

2. beträffande rätt för ensamstående till bosättningslån att riksdagen avslår motionen 1977/78:552,

3. beträffande kravet på gemensam kyrkobokföring för rätt till bosättningslån i vissa fall att riksdagen avslår motionen 1977/ 78:330 yrkandet 1 delvis, motionen 1977/78:549 yrkandet 2 och motionen 1977/78:1096 yrkandet 2,

4. beträffande räntevillkoren för bosättningslån att riksdagen avslår motionen 1977/78:330 yrkandet 1 delvis och motionen 1977/78:1096 yrkandet 1,

5. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78:330 yrkandet 2 och motionen 1977/ 78:1096 yrkandet 3 till Statens bosättningsldnefond för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 35 000 000 kr.

SoU 1977/78:25

73 Fonden för låneunderstöd

42. VI. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. V 2. Lån till utländska läkare för viss efterutbildning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna V 1 och V 2 (s. 245 och 246) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.,

2. till Lån till utländska läkare för viss efterutbildning ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Fonden för beredskapslagring

43. Villi. Beredskapslagring av läkemedel, m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten VIII 1 (s. 247 och 248) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att medge att beställning av läkemedelsråvaror och läkemedel flir läggas ut inom en kostnadsram av 34 000 000 kr.,

2. till Beredskapslagring av läkemedel, m. m. förbudgetåret 1978/ 79 anvisar ett investeringsanslag av 27 000 000 kr.

Stockholm den 14 mars 1978

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Erik Larsson (c), Evert Svensson (s), Karin Andersson (c), Anna-Greta Skantz (s), John Johnsson (s), Bengt Bengtsson (c), Karl Leuchovius (m), Britt Wigenfeldt (c), Sven-Gösta Signell (s), Kersti Swartz (fp), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Lena Öhrsvik (s) och Iris Mårtensson (s).

6 Riksdagen 1977/78. 12 sami. Nr 25

SoU 1977/78:25

74 Reservationer

Göran Karlsson, Evert Svensson, Anna-Greta Skantz, John Johnsson, Sven-Gösta Signell, Lena Öhrsvik och Iris Mårtensson (samtliga s) har avgivit följande sju reservationer till betänkandet.

Vid 8. D 2. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem

1. beträffande förhandlingar om barnomsorgsutbyggnaden m. m. (mom. 2 i hemställan) anser reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 13 med ”Utskottet underströk” och slutar på s. 14 med ”efter 1980 (yrkandet 3)” bort ha följande lydelse:

I motionen 1977/78:332 av Olof Palme m. fl. (s) framhålls med skärpa vikten av att kommunerna planerar sin barnomsorgsutbyggnad så att det i riksdagsbeslutet 1976 uppställda målet om full behovstäckning inom den närmaste tioårsperioden kan uppnås (yrkandet 1). Motionärerna anför bl. a. att det krävs inte bara en förbättrad planeringsmetodik - en sådan kan åstadkommas genom det arbete som utförs av planeringsgruppen för barnomsorg - utan framförallt en konkret politisk vilja från både statens och kommunernas sida. En sådan framstår som än mer nödvändig - anför motionärerna - i ljuset av erfarenheterna från genomförandet av det första delmålet, nämligen 100 000 nya platser i daghem och 50 000 nya platser i fritidshem under en femårsperiod.

Utskottet kan helt ansluta sig till de synpunkter som anförs i motionen. Utskottet anser således att det är nödvändigt att en samlad behovsbedömning och utbyggnadsplan arbetas fram för den fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen fram till målet full behovstäckning. Planen, som också bör innefatta en bedömning av personalbehov och erforderliga utbildningsinsatser liksom en värdering av olika instrument för att säkerställa att målet nås, bör framtas genom överläggningar med Svenska kommunförbundet och föreläggas riksdagen senast vid nästa riksmöte. Riksdagen bör i enlighet härmed begära riktlinjer för denna utbyggnad. I sammanhanget vill utskottet framhålla att frågan om barnomsorgens finansiering bör lösas genom en uppräkning av utgående statsbidrag för verksamheten. Socialdemokraterna har i kommunalekonomiska utredningen föreslagit att bidragen räknas upp så att de täcker 3/4 av kommunens kostnader för barnomsorgen. Detta innebär att kommunerna i princip flir täckning för personalkostnaderna.

1 enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motionen 1977/78:332 i här aktuell del (yrkandet 1). Härigenom tillgodoses även motionen 1977/78:724 av Lars Werner m. fl. (vpk) i motsvarande del (yrkandet 3).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande förhandlingar om barnomsorgsutbyggnaden m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:332 yrkandet 1

SoU 1977/78:25

och med anledning av motionen 1977/78:724 yrkandet 3 ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

2. beträffande anslag till särskilda insatser för förskolan (mom. 3 i hemställan) anser reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 15 som börjar med ”Motionsyrkandet har” och slutar med ”därför inte biträda motionsförslaget” bort ha följande lydelse:

Som närmare utvecklas i motionen 1977/78:332 och som i korthet redovisats i det föregående fäster motionärerna betydande vikt vid att samhället samtidigt med den pågående utbyggnaden av barnomsorgen också gör insatser för att kvaliteten på omsorgen skall upprätthållas och om möjligt förbättras. Utskottet delar motionärernas uppfattning att ytterligare åtgärder måste sättas in på kvalitetssidan. Resultatet av arbetet inom den arbetsgrupp i regeringskansliet som arbetar med kvalitetsfrågorna kan inte avvaktas. I enlighet med vad motionärerna föreslår måste enligt utskottets mening medel anvisas av riksdagen som kan användas för särskilda insatser för förskolan. Medlen bör fördelas av socialstyrelsen efter prövning med utgångspunkt i de principer som anges i motionen. Utskottet tillstyrker således motionen 1977/78:332 i här aktuell del (yrkandet 2).

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:332 yrkandet 2 till Särskilda insatser för förskolan för budgetåret 1978/ 79 anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

3. beträffande socialavgiftspliktens omfattning (mom. 5 i hemställan) anser reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 15 som börjar med ”Frågan om” och slutar med ”avgift (yrkandet 3)” bort ha följande lydelse:

Frågan om egenföretagarnas skyldighet att erlägga socialavgift tas upp i motionen 1977/78:332 (yrkandet 3). Eftersom även egen företagarna har rätt att utnyttja och i praktiken utnyttjar den kommunala barnomsorgen finns det inte någon anledning att i avgiftshänseende behandla deras arbetsinkomster på annat sätt än andra sådana inkomster. Utskottet tillstyrker därför motionsyrkandet, vari föreslås att egenföretagare skall erlägga egenavgift fr. o. m. den 1 april i år.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande socialavgiftens storlek och socialavgiftspliktens omfattning att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen 1977/78:332 yrkandet 3 antar vid betänkandet som bilaga 3 fogat förslag till lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg.

SoU 1977/78:25

76 Vid 17. G 4. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare

4. beträffande medelsanvisningen, såvitt avser medel för omvandling av en tjänst som biträdande överläkare vid lungkliniken till tjänst som överläkare, anser reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 38 som börjar med "Statsrådet Troedsson” och slutar med ”till medelsanvisning” bort ha följande lydelse:

I anslagsäskandena för nästa budgetår föreslog sjukhusdirektionen bl. a. att 22 tjänster för avdelningsläkare, biträdande överläkare och överläkare skulle inrättas vid akademiska sjukhuset samt att 19 tjänster som biträdande överläkare skulle omvandlas till tjänster som överläkare. I vad avser nu nämnda förslag tillstyrkte socialstyrelsen i sitt yttrande över direktionens anslagsäskanden att samtliga utom en av de begärda nya tjänsterna skulle inrättas och att elva av de begärda omvandlingarna skulle ske. Budgetbehandlingen har resulterat i att sex nya tjänster för nämnda läkarkategorier föreslås inrättade och att sju omvandlingar föreslås ske.

Det är uppseendeväckande att regeringen gått emot socialstyrelsens bedömning i detta ärende. Socialstyrelsen har gett prioritet åt en ny tjänst i allergologi vid lungkliniken men regeringen har valt att i stället föreslå att en tjänst som biträdande överläkare vid kliniken omvandlas till överläkartjänst. Detta är så mycket mera anmärkningsvärt som denna tjänst uppenbarligen är avsedd för docenten Olle Hillerdal, som har viss tjänstledighet från sin nuvarande tjänst vid akademiska sjukhuset, för att som sakkunnig biträda sjukvårdsministern i socialdepartementet.

Mot bakgrund av socialstyrelsens ställningstagande till den begärda omvandlingen av tjänsten som biträdande överläkare vid lungkliniken och den återhållsamhet som i övrigt präglat regeringens behandling av sjukhusdirektionens förslag beträffande läkartjänsterna kan utskottet inte finna skäl för att den begärda omvandlingen vid lungkliniken skall prioriteras så att den bör genomföras nästa budgetår. Utskottet avstyrker därför förslaget härom och föreslår att medelsanvisningen under anslaget minskas med 21 000 kr. i förhållande till det belopp regeringen föreslagit.

Medelsberäkningen under anslaget i övrigt har inte föranlett någon erinran från utskottets sida.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen 1977/78:717 till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 111 546 000 kr.

SoU 1977/78:25

77 Vid 22. Äldresjukvård m. m.

5. beträffande utbyggnad av långtidssjukvården m. m. (mom. 1 i hemställan) anser reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 48 som börjar med ”Statsrådet Troedsson” och slutar med "således densamma” bort ha följande lydelse:

Betänkandet om de äldre och hälso- och sjukvården ger en värdefull redovisning av förhållandena beträffande hälso- och sjukvården för de äldre och utgör en ytterligare dokumentation av de stora vårdbehoven inom långtidssjukvården. Som framhålls i motionen 1977/78:372 krävs det omedelbara åtgärder för en kraftig utbyggnad av långtidssjukvården under de närmaste åren och för en förbättring av personalsituationen, så att det skapas bättre arbetsförhållanden och goda förutsättningar för mänsklig gemenskap. Den utbyggnad av långtidsvården som landstingen åstadkommit har visat, att de uppgjorda planerna inte har kunnat hållas. I genomsnitt har byggts 1 700 platser per år under åren 1970-1976. Under de senaste åren har utbyggnaden varit lägre än vad denna siffra anger. Det är därför synnerligen angeläget att man i första hand kommer upp till den nivå som landstingens egna planer innehåller, vilket innebär att 2 300 nya platser årligen skall tillkomma. Detta kan inte ske om inte staten går in med ökat stöd till landstingen. Utskottet delar den i motionen framförda uppfattningen att utbyggnad och förbättring av omvårdnaden av de äldre är en av politikens huvudfrågor under de närmaste åren. Vid en nödvändig prioritering mellan insatserna för olika samhällsuppgifter måste man i dagens läge ge högsta prioritet åt en angelägen och brådskande utbyggnad av långtidssjukvården. Det gäller här att visa solidaritet med den äldre generationen som varit med om att bygga upp dagens välfärdssamhälle. Ett aktivt handlingsprogram för långtidssjukvårdens utbyggnad bör nu fastläggas.

1 motionen 1977/78:372 läggs fram förslag om ett sådant handlingsprogram för utbyggnad av långtidssjukvården för den närmaste femårsperioden, dvs. åren 1979-1983. Utskottet ansluter sig till detta program, som föreslås omfatta en utbyggnad av antalet vårdplatser med ca 10 000 och en ökning av antalet tjänster inom långtidssjukvården med ca 15 000 - motsvarande en ökning av antalet anställda med ca 25 000 - vilket innebär att personaltätheten kan höjas med 20 %. Som föreslås i motionen bör genom Landstingsförbundets medverkan en plan upprättas omfattande samtliga sjukvårdshuvudmän som innebär att sjukvårdshuvudmännen tillsammans når upp till de angivna utbyggnadstalen.

Staten bör ekonomiskt medverka till genomförandet av detta handlingsprogram, och denna medverkan bör i princip ske via den allmänna sjukförsäkringen. Då det emellertid för åren 1978-1979 träffats en överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om ersättningen till sjukvårdshuvudmännen för sjukvården, kan det vara mindre lämpligt att för

SoU 1977/78:25

denna tid bestämma en bidrags- och finansieringsform med anknytning till sjukförsäkringen. För det första året i utbyggnadsprogrammet, dvs. för år 1979, bör därför ett särskilt statsbidrag utgå till sjukvårdshuvudmännen. Med utgångspunkt i att detta för nämnda år bör motsvara hälften av nettodriftkostnaderna - exklusive investeringskostnaderna - för utbyggnadsprogrammet kan det behövliga, på kalenderåret 1979 belöpande statsbidraget uppskattas till 150 milj. kr. Detta belopp bör utbetalas i förskott under budgetåret 1978/79 och anvisas under ett särskilt förslagsanslag under femte huvudtiteln med benämningen Bidrag till långtidssjukvård. För åren 1980-1983 bör prövas en bidrags- och finansieringsform med anknytning till sjukförsäkringen.

Som villkor för statsbidragen bör gälla att sjukvårdshuvudmännen i den förut nämnda planen åtar sig att genomföra en utbyggnad av långtidssjukvården i den omfattning och med den inriktning som ovan angetts. Statsbidragen bör grundas på en utbyggnadsplan och utgå till sjukvårdshuvudmännen enligt grunder som bör fastställas av regeringen i samråd med Landstingsförbundet. De förordade överläggningarna mellan staten och Landstingsförbundet bör även omfatta frågan om hur man skall tillgodose det ökade behovet av utbildning av personal för långtidssjukvården.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande utbyggnad av långtidssjukvården m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:372

a) godkänner den målsättning och de riktlinjer för utbyggnaden av långtidssjukvården som angetts i reservationen,

b)godkännerde grunder för bidrag till sjukvårdshuvudmännen för långtidssjukvårdens utbyggnad som angetts i reservationen,

c) till Bidrag till långtidssjukvård för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 150 000 000 kr.,

Vid 23. I 1. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader

6. beträffande medelsanvisningen, såvitt avser medel för försöksverksamhet inom socialvården, anser reservanterna

dels att den mening i utskottets betänkande på s. 52 som börjar med ”Inte heller” och slutar med ”regeringens förslag” bort ersättas av text med följande lydelse:

Vissa av de förslag som bl. a. socialutredningen framförde i sitt principbetänkande prövas i en försöksverksamhet i Skåne. Avsikten är att man skall få praktiska erfarenheter inför reformarbetet inom socialvården. I budgetpropositionen (bil. 8 s. 185) anges att försöken bör avslutas under budgetåret 1978/79. Enligt vad utskottet inhämtat från socialdepartementet är avsikten att de skall upphöra med utgången av år 1978. Kostnaden för försöksverk -

SoU 1977/78:25

samheten under forsta budgethalvåret har, likaledes enligt vad utskottet inhämtat, beräknats till 2,2 milj. kr. I propositionen har emellertid under anslaget beräknats 3,7 milj. kr. för försöksverksamhet inom socialvården. Utskottet anser att vid medelsberäkningen under anslaget endast nyss angivna belopp, 2,2 milj. kr., bör tas upp. På grund härav och då medelsberäkningen i övrigt inte föranleder någon erinran från utskottets sida bör under anslaget anvisas ett belopp som är 1,5 milj. kr. lägre än det av regeringen föreslagna.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 149 891 000 kr.

Vid 41. IV 3. Statens bosättningslånefond

7. beträffande reglerna för bosättningslån, såvitt avser kravet på gemensam kyrkobokföring och räntevillkoren, samt beträffande medelsanvisningen (mom. 3, 4 och 5 i hemställan) anser reservanterna

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 71 med "Syftet med” och slutar på s.72 med "motionen 1977/78:549” bort ha följande lydelse:

De av utskottet inhämtade statistiska uppgifterna ger vid handen att riksbankens åtgärd att sänka inkomstgränsen kommer att innebära en minskad belastning på bosättningslånefonden. Uppgifterna hänför sig emellertid till en mycket begränsad tidsperiod och man kan därför inte dra några bestämda slutsatser om i vilken utsträckning antalet lån kommer att minska. Utskottet anser i likhet med vad som anförts i den socialdemokratiska partimotionen 1977/78:330 att det är en rättighet för unga familjer med begränsade inkomster att kunna få bosättningslån. För att säkerställa denna rättighet och undvika att det uppstår väntetider för de låneberättigade på grund av att fonden inte givits tillräckliga resurser anser utskottet i likhet med motionärerna i motionen 1977/78:330 att bosättningslånefonden bör tillföras medelstillskott som är större än vad regeringen föreslagit. Utskottet anser att medelsanvisningen bör bestämmas till det i motionen (yrkandet 2) förordade beloppet 54 milj. kr., vilket är 19 milj. kr. mer än vad som föreslås i budgetpropositionen.

Eftersom bosättningslånen har och äve;i fortsättningsvis bör ha ett starkt socialt inslag bör räntan vara oförändrad. Även i detta avseende tillstyrks därför motionen 1977/78:330 (yrkandet 1 delvis).

Utskottet biträder också det i samma motion (yrkandet 1 delvis) framställda kravet på en sänkning av minsta tiden för gemensam kyrkobokföring för rätt till bosättningslån för samboende som inte väntar barn.

Utskottets ställningstagande innebär således att utskottet tillstyrker motionen 1977/78:330 i dess helhet. Detta innebär samtidigt att motionen 1977/78:1096 tillstyrks.

SoU 1977/78:25

80 Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) yrkar i motionen 1977/78:549 att bosättningslånens maximibelopp höjs till 20 000 kr. och att kravet på viss tids gemensam kyrkobokföring för samboende slopas.

Maximibeloppet höjdes senast den 1 juli 1976 i samband med införandet av de nya bestämmelserna för bosattningslånen. Lånen är som ovan anförts avsedda att fungera som en hjälp vid bosättningen, och utskottet anser att tillfredsställande hjälp fortfarande kan lämnas inom ramen för gällande beloppsgräns. Med hänsyn härtill och till vad utskottet tidigare anfört angående kravet på gemensam kyrkobokföring för samboende lånesökande avstyrker utskottet motionen 1977/78:549 i den mån den inte tillgodoses genom utskottets ställningstagande i det föregående tili sistnämnda fråga.

dets att utskottets hemställan under 3, 4 och 5 bort ha följande lydelse:

3. beträffande kravet på gemensam kyrkobokföring för rätt till bosättningslån i vissa fall att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:330 yrkandet 1 delvis och motionen 1977/78:1096 yrkandet 2 samt med anledning av motionen 1977/78:549 yrkandet 2 ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande räntevillkoren för bosättningslån att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:330 yrkandet 1 delvis och motionen 1977/78:1096 yrkandet 1 ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med bifall till motionen 1977/78:330 yrkandet 2 och motionen 1977/ 78:1096 yrkandet 3 till Statens bosättningslånefond för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 54 000 000 kr.

Särskilt yttrande

Gunnar Biörck i Värmdö (m) har vid 22. Äldresjukvård m. m. avgivit följande särskilda yttrande beträffande rätt till tjänstledighet för vård av anhörig (betänkandet s. 50 och 51):

Inom familjelagstiftningen finns (än så länge) klara uttryck för den ömsesidighet i förhållandet mellan föräldrar och barn, som i alla tider karakteriserat det goda samhället: att den starkare drar försorg om den svagare.

Det är förmodligen symptomatiskt för vårt nuvarande samhälle att man säger sig vilja upphäva detta ömsesidiga ansvar för varandra inom familjen vid just den tidpunkt, då behovet att ta i anspråk anhörigas insatser för vård särskilt av äldre familjemedlemmar med säkerhet kommer att öka. Vi har en märkvärdig förmåga här i Sverige att komma i otakt med våra reformer!

För mitt sätt att se är den lagstiftning, som man nu håller på att genomföra för att möjliggöra för föräldrar att stanna hemma och taga vård om sina sjuka barn, endast ett specialfall av vad som egentligen borde vara en generell regel,

SoU 1977/78:25

som med samma rätt borde kunna tillämpas på vuxna barn, som griper in för att taga vård om sina föräldrar (ev. även far- eller morföräldrar) vid inträffade akuta sjukdomsfall. Jag tillät mig vid riksmötet 1976/77 motionera härom (motion 1976/77:1072). Motionen avstyrktes under hänvisning till den utredning om äldrevården, som regeringen då avsåg att tillsätta. Denna utredning har nu avlämnat sitt betänkande men har därvid icke berört dessa frågor. Vad Gunnel Jonäng anfört i motionen 1977/78:442 synes mig därför fortfarande förtjänt av beaktande. Det är att hoppas att regeringen, även i avsaknad av konkreta förslag från den ifrågavarande utredningen, allvarligt överväger vilka åtgärder som kan möjliggöra för våra allt fler äldre medborgare att få vårdas hemma och icke i oträngt mål överlämnas till institutionsvård.

SoU 1977/78:25

82 Bilaga 1

Förslag till lagändring som framlagts av regeringen och som tillstyrkts av utskottet vid punkten 8. D 2. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg

Härigenom föreskrives att 16 § lagen (1976:381) om barnomsorg skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 §'

Avgift utgår med en och tre tion- Avgift utgår med en och sex tiondels procent av det belopp, på vilket dels procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas. avgiften skall beräknas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som avser tid före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1977:253.

SoU 1977/78:25

83 Bilaga 2

Förslag till lagändring som framlagts i motionen 1977/78:724 (yrkandet 7) av Lars Werner m. fl. (vpk) och som avstyrkts av utskottet vid punkten 8. D 2. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

1 §

Samhällets barnomsorg och fritidsverksamhet.

Den har hos barnen.

Förskoleverksamheten avser barn Förskoleverksamheten avser barn

som ej har uppnått skolpliktig ålder och barn vilkas skolgång har uppskjutits enligt 32 § andra stycket skollagen (1962:319).

Fritidsverksamheten omfattar barn till och med 12 års ålder.

Barnomsorgen ankommer

Kommun skall bedriva förskoleoch fritidsverksamhet för de barn som är kyrkobokförda i kommunen eller stadigvarande vistas där.

Kommun skall genom en planmässig utbyggnad av förskola, familjedaghem, fritidshem och annan försköte- och fritidshemsverksamhet sörja för att de barn som på grund av föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller av andra skäl behöver

som ej har uppnått skolpliktig ålder och barn vilkas skolgång har uppskjutits enligt 32 § andra stycket skollagen (1962:319).

Fritidsverksamheten omfattar barn till och med 14 års ålder.

i 9 §.

§

Kommun skall genom planmässig utbyggnad av förskola, familjedaghem, fritidshem och annan försköte - och fritidshemsverksamhet sörja för att alla i kommunen kyrkobokförda eller stadigvarande boende barns rätt till en god daghems- eller fritidshemsplats säkras.

§

/ kommunen skall finnas en av kommunfullmäktige antagen plan för barnomsorgen. 1 planen skall redovisas det faktiska behovet avförskolor, fritidshem och annan förskole- och fritidshemsverksamhet inom kommunen samt på vilket sätt behovet skall

SoU 1977/78:25

84 Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

omvårdnad utöver vad som följer av 5 tillgodoses. Planen skall avse en period

och 6 §§ får sådan omvårdnad, om ej av minst fem år.

behovet tillgodoses på annat sätt.

I kommunen fem år.

13 §

Socialstyrelsen utövar den centra- Socialstyrelsen utövar den centrala tillsynen över barnomsorgen. la tillsynen över barnomsorgen.

Socialstyrelsen utfärdar vägledande Socialstyrelsen utfärdar normer och

information till kommunerna. föreskrifter för verksamheten.

SoU 1977/78:25

85 Bilaga 3

Förslag till lagändring som framlagts i reservationen nr 3 vid punkten

8. D 2. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:381) om barnomsorg

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1976:381)om barnomsorg dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 15 a §,av nedan angivna lydelse, dels att 16 och 17 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

15 a §

Fysisk person som haft inkomst av annat förvärvsarbete än anställning enligt 3 kap. 2 $ lagen (1962:381) om allmän försäkring erlägger avgift enligt de grunder som anges för sjukförsäkringsavgift i 19 kap. 2 .'i' samma lag.

16 §i

Avgift utgår med en och tre tion- Avgift som avses i 15 och 15 a M

dels procent av det belopp, på vilket utgår med en och sex tiondels procent

avgiften skall beräknas. av det belopp, på vilket avgiften skall

beräknas.

17 §

I fråga om debitering och uppbörd I fråga om debitering och uppbörd

av avgift äger lagen (1959:552) om av avgift som avses i 15 $ äger lagen

uppbörd av vissa avgifterenligt lagen (1959:552) om uppbörd av vissa

om allmän försäkring, m. m. mot- avgifter enligt lagen om allmän

svarande tillämpning. försäkring, m. m. motsvarande till lämpning.

Om debitering och uppbörd av avgift som avses i 15 a 't.finns bestämmelser i uppbördslagen (1953:272).

Denna lag träder i kraft, såvitt avser höjningen av avgiften, den 1 januari 1979 och i övrigt den 1 april 1978. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som avser tid före ikraftträdandet.

'Senaste lydelse 1977:253.

SoU 1977/78:25 86

Innehållsförteckning

Socialdepartementet m. m 1

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m 4

Sociala serviceåtgärder 8

Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m 20

Öppen hä'so- och sjukvård 26

Universitetssjukhus m. m 36

Övrig sjukhusvård m. m 44

Ungdomsvård m. m 52

Nykterhetsvård m. m 53

Vissa åtgärder för handikappade 61

Internationell samverkan 66

Statens allmänna fastighetsfond 67

Statens utlåningsfonder 69

Fonden för låneunderstöd 73

Fonden för beredskapslagring 73

Reservationer (samtliga avgivna av socialdemokraterna) 74

Vid 8. D 2. Bidrag lill driften av förskolor och fritidshem

1. Förhandlingarom barnomsorgsutbyggnaden m. m.(mom. 2

i hemställan) 74

2. Anslag till särskilda insatser för förskolan (mom. 3 i hemställan) 75

3. Socialavgiftspliktens omfattning (mom. 5 i hemställan)... 75

Vid 17. G 4. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare

4. Medelsanvisningen, såvitt avser medel för omvandling av en tjänst som biträdande överläkare vid lungkliniken till tjänst som överläkare 76

Vid 22. Åldresjukvärd m. m.

5. Utbyggnad av långtidssjukvården m. m. (mom. 1 i hemställan) 76

Vid 23. II. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader

6. Medelsanvisningen, såvitt avser medel för försöksverksamhet inom socialvården 78

Sol) 1977/78:25

87 Vid 41. IV:3. Siarens bosättnings/å ne/ond

7. Reglerna för bosättningslån, såvitt avser kravet på gemensam kyrkobokföring och räntevillkoren, samt beträffande medelsanvisningen (mom. 3, 4 och 5 i hemställan). 79

Särskilt yttrande avgivet av Gunnar Biörck i Värmdö (m)

Vid 22. Äldresjukvård m. m.

Rätt till tjänstledighet för vård av anhörig 80

Bilagor 1-3