Bet. 1997/98:SkU16

Företagsbeskattning

Typ: Betänkande
Datum: 1998-02-10
Källa: data.riksdagen.se

1997/98 SkU16

I betänkandet behandlar utskottet motioner från den allmänna motionstiden 1997 med anknytning främst till beskattning av näringsverksamhet. Motionerna avstyrks. Utskottet anser emellertid att ett antal yrkanden om yrkesfiskarnas konkurrenssituation är tillgodosedda genom ett tidigare till- kännagivande till regeringen i denna fråga. Vid betänkandet har fogats 17 reservationer (m, c, fp, v, mp och kd) och fyra särskilda yttranden (v, mp).

1997/98:Sk321 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att diskriminerande regler för fåmansföretagen bör slopas. 1997/98:Sk325 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas 20. att riksdagen vid bifall på hemställanspunkt nr 18 hos regeringen begär förslag om höjd skatt på juridiska personer (bolagsskatt) från 28 till 29 % fr.o.m. inkomståret 1999. 1997/98:Sk326 av Johan Lönnroth m.fl. (v) vari yrkas 11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 4 om behovet av internationell kontroll och minimi- skatteregler, 21. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en skyndsam översyn av skattereglerna för enskilda firmor och handelsbolag enligt vad i motionen anförts under avsnitt 5, 22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 5.1 om framtidsfonder, 24. att riksdagen hos regeringen begär förslag till investeringsbidrag på 2 % av anskaffningskostnaden för inventarier enligt vad i motionen anförts under avsnitt 5.2, 26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 5.3 om rederinäringen, 27. att riksdagen hos regeringen begär förslag till skatteförslag för enskilda firmor och kommanditbolag/handelsbolag enligt vad i motionen anförts under avsnitt 5.4, 28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 5.5 om den effektiva bolagsskatten, 29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under avsnitt 5.5 om minimiskattesats för bolagsskatten. 1997/98:Sk327 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 32. att riksdagen beslutar i enlighet med vad i motionen anförts om skatte- avdrag för yrkesfiskare. 1997/98:Sk610 av Eva Björne (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag som underlättar överlåtelse av småföretag i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Sk624 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas 2. att riksdagen beslutar avskaffa särbestämmelsen för fåmansbolag avseende anskaffning av egendom för delägares privata bruk i enlighet med vad som anförts i motionen, 3. att riksdagen beslutar avskaffa särbestämmelsen avseende delägares in- försäljning av onyttig lös egendom i enlighet med vad som anförts i motionen, 4. att riksdagen beslutar avskaffa särbestämmelsen för fåmansbolag avseende delägares försäljning till bolaget av egendom till överpris i enlighet med vad som anförts i motionen, 5. att riksdagen beslutar att avskaffa särbestämmelsen för fåmansbolag av- seende delägares utköp av egendom till underpris i enlighet med vad som anförts i motionen, 6. att riksdagen beslutar att avskaffa särbestämmelserna för fåmansbolag avseende nedskrivning av delägares lån i fåmansbolag i enlighet med vad som anförts i motionen, 7. att riksdagen beslutar att avskaffa särbestämmelsen för fåmansbolag av- seende delägares ränteförmåner i enlighet med vad som anförts i motionen, 8. att riksdagen beslutar avskaffa särbestämmelsen för fåmansbolag avseende hyra av lokaler, som ägs av delägare, i enlighet med vad som anförts i motionen, 9. att riksdagen beslutar avskaffa särbestämmelserna för fåmansbolag avseende familjemedlemmars inkomster i enlighet med vad som anförts i motionen, 10. att riksdagen beslutar avskaffa särbestämmelsen för fåmansbolag avseende avdragsrätt för pensionsförsäkring i enlighet med vad som anförts i motionen, 11. att riksdagen beslutar avskaffa särbestämmelsen för fåmansbolag avseende tantiem i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Sk626 av Ulla Löfgren och Ola Karlsson (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag till regelverk för att stödja "mjuka" framtidsbranscher. 1997/98:Sk627 av Jeppe Johnsson och Ingvar Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om yrkesfiskaravdrag, även för svenska fiskare. 1997/98:Sk637 av Stig Grauers m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen beslutar ändra kommunalskattelagen i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Sk661 av Anna Åkerhielm och Jan Backman (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sommararbetande ungdomar bör behandlas lika oberoende av arbetsgivare. 1997/98:Sk662 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, m, c, kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om slopande av dubbelbeskattning av aktier. 1997/98:Sk663 av Sten Svensson m.fl. (m, c, fp, kd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler för beskattning av utdelning och reavinst hos aktiva ägare till fåmansaktiebolag i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Sk664 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en möjlighet att skjuta på reavinstbeskattningen vid återinvesteringar i onoterade företag. 1997/98:Sk666 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avdragsmöjligheter vid företagande i hemmet. 1997/98:Sk667 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, m, c, kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lönebaserad reserveringsmöjlighet för mindre företag. 1997/98:Sk668 av Margit Gennser (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteutjämning mellan kalenderåren för egenföretagare. 1997/98:Sk669 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar om införande av ett yrkesfiskaravdrag för svenska yrkesfiskare i enlighet med vad som anförs i motionen. 1997/98:Sk670 av Ingrid Näslund och Åke Carnerö (kd) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattevillkoren för svenska fiskare, 2. att riksdagen beslutar om sådan ändring av lagen att licensierade svenska yrkesfiskare kan uppnå konkurrensneutralitet i skattehänseende i förhållande till andra länder, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta ett fiskekonto. 1997/98:Sk676 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c, m, fp, v, mp, kd) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen bör se över reglerna om befrielse från arvsskatt för svenska sektionen av Amnesty International och för Svenska Amnestyfonden. 1997/98:Sk677 av Inga Berggren m.fl. (m, c, fp, kd) vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om förutsättningarna för slopande av arvsskatten på arbetande kapital i onoterade företag i enlighet med vad som anförts i motionen. 1997/98:Sk698 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införandet av ett yrkesfiskeavdrag. 1997/98:Sk703 av Kjell Ericsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett bättre klimat för uppfinnare och innovatörer. 1997/98:Sk704 av Lennart Brunander och Kjell Ericsson (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att ge svensk rederinäring en god internationell kon- kurrenskraft. 1997/98:Sk708 av Karl-Erik Persson (v) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stimulera transportörer som bidrar till minskad vägtrafik genom samordning/samkörning. 1997/98:Sk709 av Frank Lassen och Ann-Kristine Johansson (s) vari yrkas att riksdagen beslutar att avdragsramen för representation sänks till 0 kr. 1997/98:Sk711 av Lisbet Calner (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder i syfte att åstadkomma konkurrensneutralitet mellan yrkesfiskare i Sverige och andra länder i vårt närområde. 1997/98:Sk735 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utreda möjligheterna till uppskov med bolagsskatten i vissa fall, 18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av rätten till avdrag för företagare med hemmet som arbetsplats. 1997/98:Sk736 av Sivert Carlsson och Elving Andersson (c) vari yrkas 1. att riksdagen beslutar om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) enligt följande: Härigenom föreskrivs att punkt 29 av anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse: "Yrkesfiskare som innehar yrkesfiskarlicens och bedriver kust- eller havsfiske har rätt att göra avdrag för påbörjad fiskedag vid fångstturer om minst tolv timmars varaktighet. Med en fiskedag avses 24 timmar. Avdrag medges med ett belopp som per fiskedag uppgår till 0,6 procent av det för beskattningsåret gällande basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1963:381) om allmän försäkring. Avdrag kan maximalt medges för 220 fiskedagar." 1997/98:Sk835 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att pröva införandet av licensavgifter inom speciella branscher. 1997/98:Jo405 av Göte Jonsson m.fl. (m) vari yrkas 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om yrkesfiskaravdrag. 1997/98:N217 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, kd) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om enklare momsregler och minskad skattebelastning för småföretagen. 1997/98:N247 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det personliga ägandet, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättande av utredning i syfte att förbättra möjligheterna till generationsskiften. 1997/98:N274 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas 8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändringar i fåmansföretagsreglerna, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattning av royalty på patenterade uppfinningar. 1997/98:A203 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en utredning om införandet av s.k. självanställning. 1997/98:A272 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ny förenklad företagsform. 1997/98:A273 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om s.k. självanställning.

Bolagsskattens nivå, m.m.

Motionerna I två motioner förordas höjd bolagsskatt för att skapa statsfinansiellt utrymme för andra åtgärder. Enligt motion Sk325 yrkande 20 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) skall bolagsskatten höjas till 29 % fr.o.m. inkomståret 1999 för att finansiera slopad sambeskattning av förmögenhet. Vänsterpartiet vill enligt motion Sk326 av Johan Lönnroth m.fl. införa s.k. framtidsfonder för kompetensutveckling av personal och finansiera uppbyggnaden av sådana fonder med höjd bolagsskatt (yrkande 22). I motionen yrkas att den effektiva bolagsskatten skall höjas till vad som är normalt inom EU (yrkande 28), och att Sverige inom EU bör verka för en minimiskattesats för bolagsskatten om 30 % (yrkande 29). I motionen föreslås även särskilda skatteregler för rederi- näringen som är likvärdiga med holländska regler (yrkande 26). Andra förslag i samma motion är införande av ett investeringsbidrag i form av skattereduktion på 2 % av anskaffningskostnaden för inventarier under fem år i mindre företag (yrkande 24), och att egenavgifter inte skall tas ut på de första 50 000 kronorna av inkomsten i enskilda firmor, handelsbolag och kommanditbolag (yrkande 27). Utvidgade reserveringsmöjligheter tas upp i flera motioner. I motion Sk626 av Ulla Löfgren och Ola Karlsson (m) yrkas att riksdagen skall stödja den interaktiva underhållningsbranschen, genom bl.a. utökade reserverings- möjligheter för företag i denna bransch. Bengt Harding Olson m.fl. (fp, m, c, kd) föreslår i motion Sk667 en vinstreserveringsmöjlighet motsvarande 20 % av lönesumman upp till 50 basbelopp för mindre företag. Enligt motion Sk704 yrkande 1 av Lennart Brunander och Kjell Ericsson (c) föreslås ett återinförande av kontraktsavskrivning och fartygsfonder samt införande av s.k. tonnageskatt efter mönster av holländska regler för att stärka den svenska rederinäringens internationella konkurrenskraft. Lars Leijonborg m.fl. (fp) vill i motion Sk735 yrkande 9 utreda möjligheterna att medge nystartade bolag uppskov med bolagsskatten i nystartade företag så länge utdelning inte sker. Syftet med förslaget är att underlätta för tillväxtföretag under ett uppbyggnadsskede.

Utskottets ställningstagande En av hörnstenarna i 1990-1991 års reform av företagsbeskattningen är en kraftigt sänkt bolagsskattesats i kombination med starkt beskurna reserve- ringsmöjligheter. Bolagsskattesatsen bestämdes genom skattereformen till 30 %. En ny avvägning av bolagsskattesatsen, till nuvarande 28 %, gjordes i samband med ändringar i företagsbeskattningen under år 1994 som innebar bl.a. att skatteutjämningsreserven ersattes med periodiseringsfond och att Annell- avdraget slopades. En annan viktig princip är att skattereglerna skall vara neutrala och behandla olika typer av verksamheter på ett likformigt sätt. Riksdagen har tidigare ställt sig avvisande till de förslag som Vänsterpar- tiet nu har upprepat i motion Sk326 och som innefattar en skärpt bolagsskatt. I motionen har inte anförts något som bör leda till att riksdagen ändrar sitt tidigare ställningstagande till dessa förslag. Beträffande de åtgärder för mindre företag som tas upp i motionen skall framhållas att villkoren för de små och medelstora företagen har förbättrats genom flera olika riksdagsbeslut under senare år. På skatteområdet märks lättnader i ägarbeskattningen fr.o.m. 1998 års taxering i syfte att främja investeringar i små och medelstora företag och därmed skapa förutsättningar för nya jobb. Beskattningen av enskild näringsverksamhet och handelsbolag har lindrats genom ändrade regler om räntefördelning. För att stimulera nyanställningar och uppmuntra till egenföretagande har socialavgifterna satts ned med 5 % av avgiftsunderlaget upp till en viss nivå. Nedsättningen riktar sig främst till små och medelstora företag även om lättnaderna kommer samtliga arbetsgivare och egenföretagare till del. Som utskottet återkommer till i detta betänkande pågår nu också ett brett utredningsarbete på företagsskatteområdet som kan förväntas leda till ytterligare förbättringar för de mindre företagen. I fråga om skattelättnader för rederiföretag, som har föreslagits i motion Sk326 och även i motion Sk704, vill utskottet erinra om att ett återinförande av kontraktsavskrivning och fartygsfonder skulle strida mot de principer som skattereformen vilar på. Ändringar i företagsbeskattningen torde inte heller kunna på något avgörande sätt förändra sjöfartens problem. Utredningen om sjöfartens struktur- och kapitalsituation har i delbetänkandet SOU 1997:171 jämfört den svenskflaggade handelsflottans konkurrenskraft i förhållande till andra EU-länder och Norge. Utredaren har föreslagit att rederistödet skall öka från nuvarande 400 till 600 miljoner kronor 1998, vilket skulle medge en höjning av bidraget för att täcka kostnaderna för sociala avgifter från nuva- rande 29 000 kr per helårsanställd till 58 000 kr. Dessa frågor kommer riks- dagen att ta ställning till i ett annat sammanhang. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk325 yrkande 20, Sk326 yrkandena 22, 24 och 26-29 och Sk704 yrkande 1. Beträffande frågan om slopad sambeskattning, som nämns i motion Sk325, vill utskottet nämna att motioner om förmögenhetsskatten behandlas av utskottet i betänkande 1997/98:SkU15. Förslagen om utvidgade reserveringsmöjligheter i motion Sk667 och om uppskov med bolagsskatt i motion Sk735 yrkande 9 har tidigare avslagits av riksdagen med hänvisning till bl.a. genomförda lättnader i beskattningen av små och medelstora företag. Utskottet avstyrker ånyo dessa motionsförslag liksom förslaget i motion Sk626 om särskilda skattelättnader för underhåll- ningsbranschen.

Ägarbeskattning

Motionerna I motion Sk610 av Eva Björne (m) yrkas om utredning av möjligheten till lättnader i beskattningen av den vinst som uppkommer när ägaren säljer sitt företag. Förslaget syftar till att motverka att livskraftiga företag avvecklas av skatteskäl i stället för att säljas. I motion Sk662 av Bengt Harding Olson m.fl. (fp, m, c, kd) yrkas att riks- dagen bör uttala sig för att dubbelbeskattningen av aktier slopas helt för alla företag eller i vart fall till fullo för de onoterade företagen. Motionärerna anför bl.a. att enkelbeskattning åstadkommer en önskvärd neutralitet i beskattningen av avkastning på eget respektive lånat kapital. Enligt motion Sk664 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, kd) bör - i syfte att underlätta tillgången på riskkapital i nya företag - införas en möjlighet till uppskov med reavinstbeskattning av aktier om vinsten återinvesteras i onoterade företag. För att sprida aktieägandet och stimulera till sparande i aktier bör enligt motion N247 yrkande 1 av Olof Johansson m.fl. (c) dubbelbeskattningen som ett första steg på sikt avskaffas även för andra företag än de onoterade. I motionen yrkas om ett tillkännagivande till regeringen om vad motionärerna anfört om det personliga ägandet.

Utskottets ställningstagande Genom lagstiftning under hösten 1996 (prop. 1996/97:45, bet. 1996/97:SkU13), som har kompletterats under våren 1997 (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20), har riksdagen genomfört omfattande lättnader i beskattningen av utdelning och reavinst på aktier i onoterade företag fr.o.m. 1998 års taxering. Lagstiftningen skall främja investeringar i små och medelstora företag och skapa nya arbetstillfällen i dessa företag. Ett problem med en generellt utformad lättnad är att en sådan sannolikt skulle bidra till att höja avkastningskravet på investeringar i små företag och samtidigt få endast en mycket begränsad betydelse för de större företagens investeringar. Härtill kommer den mycket betydande statsfinansiella kostnad som en generell skattelättnad skulle innebära. Enligt utskottets mening bör ytterligare ändringar i ägarbeskattningen inte övervägas innan tillräckliga erfarenheter har vunnits av de lättnadsregler som gäller fr.o.m. 1998 års taxering. Utskottet avstyrker följaktligen motionsyr- kandena.

Särreglerna för fåmansföretag

Motionerna I motion Sk321 yrkande 11 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) hemställs att alla regler som verkar diskriminerande för fåmansföretag bör slopas. Enligt motion Sk624 yrkandena 2-11 av Bo Lundgren m.fl. (m) skall riksdagen slopa särbestämmelserna för fåmansbolag avseende anskaffning av egendom för delägares privata bruk, delägares införsäljning av onyttig lös egendom, delägares försäljning till bolaget av egendom till överpris, delägares utköp av egendom till underpris, nedskrivning av delägares lån i fåmansbolag, delägares ränteförmåner, hyra av lokaler som ägs av delägare, familjemedlemmars inkomster, avdragsrätt för pensionsförsäkring och tantiem. I motion Sk661 av Anna Åkerhielm och Jan Backman (m) yrkas att reglerna ändras så att lön till sommararbetande ungdomar beskattas lika oberoende av om arbetsgivaren är en närstående person eller inte. I motion Sk663 av Sten Svensson m.fl. (m, c, fp, kd) yrkas om lättnader i beskattningen av utdelning och reavinst hos aktiva ägare till fåmansaktiebolag. Enligt motion N274 yrkande 8 av Alf Svensson m.fl. (kd) skall fåmansföretagsreglerna ändras med utgångspunkt från bl.a. att beskattningen skall vara densamma som för delägare i större bolag.

Utskottets ställningstagande Som utskottet nyss nämnde har riksdagen beslutat om lättnader i ägarbe- skattningen i onoterade företag fr.o.m. 1998 års taxering. Beslutet innebär att utdelningar och reavinster på onoterade aktier delvis har undantagits från beskattning, men också att den del av inkomsterna som kapitalbeskattas hos aktiva delägare i företaget har utvidgats. Beträffande de s.k. stoppregler som tas upp i motionerna - dvs. det särskilda regelsystem som gäller för beskattning av fåmansföretag och som syftar till att hindra att bolagsformen används för att undgå eller lindra beskattningen - återstår ett arbete. För närvarande pågår utredningen om översyn av reglerna för beskattning av fåmansföretag och delägare i sådana företag (dir. 1997:70) som skall vara klar hösten 1998. Utskottet utgår ifrån att utredningsarbetet kommer att leda till att regelsystemet kring de fåmansägda företagen förbättras och förenklas. Utskottet anser därför att riksdagen bör avvakta resultatet av detta arbete och avstyrker motionsyrkandena.

Enskild näringsverksamhet

Motionerna I motion Sk326 yrkande 21 av Johan Lönnroth m.fl. (v) hemställs om en skyndsam översyn av skattereglerna för enskilda firmor och handelsbolag i syfte att förenkla reglerna. I motion Sk668 förordar Margit Gennser (m) ett system för skatteutjämning för egenföretagare som kan utjämna skillnader i marginalskatt mellan olika inkomstår. Enligt motion Sk835 av Sylvia Lindgren m.fl. (s) bör det prövas att införa licensavgifter i vissa branscher. I motion N217 yrkande 8 av Gullan Lindblad m.fl. (m, fp, kd) efterlyses enklare momsregler och minskad skattebelastning för småföretag. Enligt motionerna A203 yrkande 4 och A272 yrkande 1 av Olof Johansson m.fl. (c) bör en enklare företagsform utredas, s.k. självanställning. Ett liknande yrkande finns i motion A273 yrkande 4 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (c).

Utskottets ställningstagande Riksdagen har på senare tid beslutat om flera förbättringar i skattereglerna för egenföretagare. Det senaste beslutet gällde en ändring i reglerna om utfärdande av F-skattsedel för att underlätta för nystartade småföretag i ett inledande skede. Tidigare har beskattningen av enskilda näringsidkare och handelsbolag lindrats genom ändrade regler om räntefördelning. Egenavgifterna har reducerats upp till en viss nivå fr.o.m. den 1 januari 1997. Det nya system för redovisning och betalning av skatter och avgifter som gäller fr.o.m. den 1 januari 1998 kommer också att underlätta och förenkla arbetet i företagen. Skattereglerna för egenföretagare behandlas för närvarande av Utredningen om utvärdering och förenkling av skattereglerna för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag (Förenklingsutredningen, dir. 1996:78). Utredningen har två huvuduppgifter, dels att överväga ett förenklat deklarations- och redovisningsförfarande för de allra minsta företagen och redovisning av mervärdesskatt, dels utreda möjligheterna till förenklingar i det befintliga skattesystemet, dock utan att ge avkall på principen om neutralitet i beskattningen av olika företagsformer. Särskilt reglerna om skatteberäkning för ackumulerad inkomst samt räntefördelning och expansionsmedel bör ses över. Utredningen bör enligt direktiven också analysera de blanketter och annat hjälpmaterial som i dag finns tillgängliga för den skattskyldige när denne skall fullgöra sin deklarationsskyldighet. Förenklingsutredningen lämnade i slutet av förra året delbetänkandet SOU 1997:178 Enskilda näringsidkare - Översyn av skattereglerna. Utredningen har därefter fått tilläggsdirektiv (dir. 1998:4). Enligt tilläggsdirektiven skall utredningen redovisa och lämna ett lagförslag om hur en kontantredovisning skulle kunna utformas för tjänsteföretag med mindre omsättning och utan tillgångar av betydelse. Att beakta konsekvenserna för momsredovisningen av en förenklad redovisning ingår i uppdraget liksom att överväga att helt eller delvis slopa redovisningsskyldigheten enligt redovisningslagstiftningen för de näringsidkare som tillämpar redovisning enligt kontantalternativet. De frågor som har tagits upp i motionerna ligger enligt utskottets mening väsentligen inom ramen för det pågående arbetet med skattereglerna för småföretag, även om det finns inslag i några motioner som mer rör arbets- marknadspolitiska frågeställningar, t.ex. vad gäller s.k. självanställning. Vidare har ett förslag om s.k. licensavgift, som tas upp i en motion, lagts fram av den s.k. Branschsaneringsutredningen (SOU 1996:172 och SOU 1997:111). Riksdagen kommer senare i vår att behandla en proposition med anledning av vissa förslag som Förenklingsutredningen har lagt fram. Utskottet anser att det finns anledning av avvakta propositionen och avstyrker motionerna.

Yrkesfiskare

Motionerna I motionerna Sk327 yrkande 32 av Alf Svensson m.fl. (kd), Sk627 av Jeppe Johnsson och Ingvar Eriksson (m), Sk637 av Stig Grauers m.fl. (m), Sk669 av Erling Bager m.fl. (fp), Sk698 yrkande 3 av Olof Johansson m.fl. (c), Sk736 yrkande 1 av Sivert Carlsson och Elving Andersson (c), Jo405 yrkande 3 av Göte Jonsson m.fl. (m), Sk670 yrkande 1-3 av Ingrid Näslund och Åke Carnerö (kd) och Sk711 av Lisbet Calner (s) behandlas de svenska yrkesfiskarnas ekonomiska villkor i förhållande till fiskare i konkurrentländerna. Med hänvisning främst till danska skatteregler tas i motionerna upp frågan om skattelättnader för yrkesfiskare.

Utskottets ställningstagande Vid behandlingen av motsvarande motionsyrkanden hösten 1996 förutsatte utskottet (bet. 1996/97:SkU13) att regeringen så snart som möjligt skulle slutföra en pågående beredning av frågan om yrkesfiskarnas konkurrenssituation i förhållande till grannländerna och därefter återkomma till riksdagen med förslag som tillgodoser motionärernas krav på konkurrensneutralitet. Utskottet förordade ett tillkännagivande till regeringen med detta innehåll. Riksdagen följde utskottet. Regeringen har därefter tillkallat en särskild utredare med uppgift att kart- lägga och analysera det svenska yrkesfiskets långsiktiga konkurrensförut- sättningar och konkurrensvillkor i den förändrade situation som medlemskapet i Europeiska unionen innebär. Utredningen skall jämföra konkurrens- förutsättningarna gentemot våra främsta konkurrentländer, även i fråga om skattevillkoren. Den nuvarande politikens effekter på svensk fiskenäring och effekter på statsfinansiella utgifter samt sysselsättning skall belysas. Utred- ningen skall vara klar senast den 29 maj 1998. Utskottet förutsätter att regeringen, när den nu pågående utredningen har avslutat sitt arbete, påskyndar den fortsatta beredningen av frågan och där- efter skyndsamt återkommer till riksdagen med ett förslag som i enlighet med vad riksdagen tidigare har uttalat tillgodoser motionärernas krav på konkur- rensneutralitet. Utskottet anser att motionerna är tillgodosedda genom det tidigare tillkännagivandet och vad utskottet nu anfört om den fortsatta beredningen av frågan och avstyrker dessa.

Royalty m.m.

Motionerna I motion Sk703 av Kjell Ericsson m.fl. (c) yrkas om ett tillkännagivande till regeringen om ett bättre klimat för uppfinnare och innovatörer. På skatteom- rådet föreslår motionärerna att det skall införas uppfinnarkonto och skatte- lättnader på royalty. I motion N274 yrkande 12 av Alf Svensson m.fl. (kd) hemställs att skattefrihet skall införas under de två första åren då royalty utgår på patenterade uppfinningar.

Utskottets ställningstagande De tidigare nämnda beslutade skattelättnaderna för små och medelstora företag fr.o.m. 1998 års taxering bör enligt utskottets mening kunna leda till förbättringar för t.ex. nya kunskaps- och innovationsföretag genom att de lättare kan hävda sig på riskkapitalmarknaden. Däremot bör särskilda lättnader som tar sikte på vissa typer av verksamheter inte genomföras. Ett förslag om skattefrihet under begränsad tid för royaltyinkomster har tidigare föreslagits av Innovationsutredningen (SOU 1993:84), men har inte ansetts vara aktuella att genomföra. Motionsförslag om skattelättnader för royalty och patenterade uppfinningar har även avslagits av riksdagen i samband med behandlingen av utgiftsramar och beräkningen av statsinkomsterna för budgetåren 1997 och 1998 (bet. 1996/97:FiU1 och bet. 1997/98:FiU1). Beträffande patentintrångsförsäkring, som tas upp i motion Sk703, vill utskottet nämna att beredning av denna fråga pågår i Regeringskansliet. En annan sak som tas upp i samma motion är att skolan skall undervisa mera om innovationer och företagande. Skatteutskottet får hänvisa till vad utbildningsutskottet vid den senaste riksdagsbehandlingen av liknande frågor anförde om bl.a. behovet av att gymnasieskolans utbildningar inriktas mer mot entreprenörskap (bet. 1996/97:UbU13, s. 24). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sk703 och N274 yrkande 12.

Vissa avdragsfrågor

Motionerna I motion Sk666 av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp, kd) hemställs om utvidgade avdragsmöjligheter när en fastighet eller en lägenhet används för både privat boende och för lokaler för näringsverksamhet. Enligt motion Sk735 yrkande 18 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) bör rätten till avdrag för företagare med hemmet som arbetsplats ses över. I motion Sk708 av Karl-Erik Persson (v) yrkas om skattelättnader för transportörer som bidrar till minskad vägtrafik genom att samordna transporter. I motion Sk709 av Frank Lassen och Ann-Kristine Johansson (s) yrkas att representationsavdraget för måltider skall slopas.

Utskottets ställningstagande Utredningen om översyn av reglerna för beskattning av fåmansföretag och delägare i sådana företag (dir. 1997:70) skall i samband med att stoppreglerna för fåmansbolag ses över också se över bl.a. de bestämmelser om avdrag i näringsverksamheten för hyra av egen eller närståendes lokal som gäller för enskilda näringsidkare. Utskottet anser att resultatet av utredningsarbetet bör avvaktas och avstyrker följaktligen motionerna Sk666 och Sk735 yrkande 18. Beträffande förslaget om samordnade transporter i motion Sk708 anser utskottet att regler som medger t.ex. ett högre avdrag än vad som motsvarar faktiska kostnader i verksamheten skulle komma i konflikt med intresset av neutralitet i skattesystemet och skulle dessutom medföra kontrollproblem för skattemyndigheterna. Utskottet avstyrker motionen. Representationsavdraget för måltider har sänkts, dels hösten 1995 till 180 kr, dels hösten 1996 till 90 kr. Utskottet finner inte skäl att nu överväga en ytterligare förändring i representationsavdraget och avstyrker motion Sk709.

Kontroll av kapitalinkomster

Motionen I motion Sk326 yrkande 11 av Johan Lönnroth m.fl. (v) förordas en utvidgad internationell kontroll av kapitalinkomster och att Sverige inom EU verkar för en minimiskattesats på sådana inkomster.

Utskottets ställningstagande Vid en tidigare behandling av motsvarande motionsyrkande framhöll utskottet (bet. 1996/97:SkU15) att majoriteten bland EU-länderna visat ett starkt intresse för att säkerställa en beskattning av sparandet och att Sverige har ägnat stora ansträngningar åt att få till stånd ett uppgiftslämnande på gemen- skapsnivå som liknar det som vi har i Sverige. Vi har också lyckats få över- enskommelser med olika länder men det har ännu inte varit möjligt att uppnå en enighet om ett gemensamt kontrollsystem. Utskottet betonade enhälligt att Sverige kommer att fortsätta sina ansträngningar i denna riktning. Utskottet vidhåller sitt tidigare uttalande och anser att syftet med motionen är tillgodosett med vad utskottet anfört om inställningen från svensk sida i denna fråga. Utskottet avstyrker därför motionen i denna del.

Arvs- och gåvoskatt

Motionerna I motion Sk676 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c, m, fp, v, mp, kd) yrkas om en översyn av reglerna om befrielse från arvsskatt för den svenska sektionen av Amnesty International och för Svenska Amnestyfonden. I motion Sk677 av Inga Berggren m.fl. (m, c, fp, kd) hemställs att förut- sättningarna för slopande av arvsskatten på arbetande kapital i onoterade företag utreds. I motion N247 yrkande 4 av Olof Johansson m.fl. (c) förordas med hänvisning till arvs- och gåvoskattereglerna att problemen vid generationsskiften skall utredas.

Utskottets ställningstagande Arvsskattefriheten är snävare än gåvoskattefriheten. Inom ramen för en teknisk översyn föreslogs i SOU 1987:62 att arvsskattefriheten skulle utvidgas till att omfatta alla organisationer som är befriade från gåvoskatt. Frågorna om arvs- och gåvoskatten är inte färdigberedda och överväganden om nya regler pågår i Finansdepartementet. För att underlätta generationsskiften av företagsförmögenhet finns regler om en reducering till 30 % av substansvärdet vid arvsbeskattningen och vid gåvobeskattningen under vissa förutsättningar. I det nämnda utredningsbetänkandet har föreslagits vissa ändringar i dessa regler. Utskottet anser att den pågående beredningen av arvs- och gåvoskatten bör avvaktas och avstyrker motionerna.

Utskottet hemställer 1. beträffande bolagsskattens nivå, m.m. att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 20, 1997/98: Sk326 yrkandena 22, 24 och 26-29, 1997/98:Sk626, 1997/98:Sk667, 1997/98:Sk704 yrkande 1 och 1997/98:Sk735 yrkande 9, res. 1 (m) - motiv. res. 2 (fp) res. 3 (v) res. 4 (mp) 2. beträffande ägarbeskattning att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk610, 1997/98:Sk662, 1997/98:Sk664 och 1997/98:N247 yrkande 1, res. 5 (m, c, fp, kd) 3. beträffande särreglerna för fåmansföretag att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk321 yrkande 11, 1997/98: Sk624 yrkandena 2-11, 1997/98:Sk661, 1997/98:Sk663 och 1997/98:N274 yrkande 8, res. 6 (m, fp, kd) 4. beträffande enskild näringsverksamhet att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk326 yrkande 21, 1997/98: Sk668, 1997/98:Sk835, 1997/98:N217 yrkande 8, 1997/98:A203 yrkande 4, 1997/98:A272 yrkande 1 och 1997/98:A273 yrkande 4, res. 7 (m, fp, kd) - motiv. res. 8 (c) 5. beträffande yrkesfiskare att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk327 yrkande 32, 1997/98: Sk627, 1997/98:Sk637, 1997/98:Sk669, 1997/98:Sk670 yrkandena 1-3, 1997/98:Sk698 yrkande 3, 1997/98:Sk711, 1997/98:Sk736 yrkande 1 och 1997/98:Jo405 yrkande 3, res. 9 (m, c, fp, kd) 6. beträffande royalty m.m. att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk703 och 1997/98:N274 yrkande 12, res. 10 (m) res. 11 (kd) 7. beträffande samordnade lastbilstransporter att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk708, 8. beträffande arbetslokal i egen bostad att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk666 och 1997/98:Sk735 yrkande 18, res. 12 (m, fp, kd) 9. beträffande representation att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk709, res. 13 (m) - motiv. res. 14 (mp) 10. beträffande kontroll av kapitalinkomster att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk326 yrkande 11, res. 15 (v) 11. beträffande arvsskattefrihet för vissa organisationer att riksdagen avslår motion 1997/98:Sk676, res. 16 (fp, mp, kd) 12. beträffande arvs- och gåvoskatt vid generationsskiften att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Sk677 och 1997/98:N247 yrkande 4. res. 17 (m, c, fp, kd)

Stockholm den 10 februari 1998

På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s), Karl-Gösta Svenson (m), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Inger Lundberg (s), Per Rosengren (v), Ulla Wester (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp).

1. Bolagsskattens nivå, m.m. (mom.1, motiveringen) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?En av? och på s. 7 slutar med ?för underhållningsbranschen? bort ha följande lydelse: Trots att bolagsskatten i dag ligger på en rimlig nivå kan företagandet inte expandera på det sätt som behövs för att skapa tillväxt och trygga välståndet. På skatteområdet är det i första hand nivån på beskattningen av arbete och kapital som hindrar att tillväxten tar ordentlig fart. Kostnaderna för att ut- veckla företag och att anställa fler medarbetare måste sänkas avsevärt, inte minst för att stimulera en expansion av tjänstesektorn genom tillkomsten av många nya småföretag. De förslag som har lagts fram i motionerna Sk325 och Sk326 skulle leda till ett skärpt skatteuttag inom företagssektorn och skapa ytterligare försämringar i företagsklimatet. Utskottet avstyrker dessa förslag. Utskottet har förståelse för de förslag i syfte att underlätta för rederinä- ringen som har lagts fram i motionerna Sk326 yrkande 26 och Sk704 yrkande 1. Sjöfartens problem är emellertid så stora att åtgärder inom före- tagsbeskattningen inte skulle vara tillräckliga. Sjöfartens struktur- och kapi- talsituation utreds för närvarande och riksdagen skall i ett annat sammanhang ta ställning till dessa frågor. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Sk326 yrkande 26 och Sk704 yrkande 1. Även motionerna Sk626, Sk667 och Sk735 yrkande 9 avstyrks.

2. Bolagsskattens nivå, m.m. (mom.1) Isa Halvarsson (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?En av? och på s. 7 slutar med ?för underhållningsbranschen? bort ha följande lydelse: En rad åtgärder behövs inte minst på skatteområdet för att ta tillvara männi- skors idéer och initiativkraft och därigenom skapa förutsättningar för en period av stabil tillväxt i samhällsekonomin. Till stor del gäller det sats- ningar för att stimulera till nyföretagande inom tjänstesektorn och tillkomsten av många nya småföretag. Beskattningen av arbete och kapital måste sänkas. Förslagen i motionerna Sk325 och Sk326 skulle generellt leda till skärpt beskattning av företagandet och bör därför avslås. Nya snabbväxande företag avstår ofta från utdelningar och styrelsearvoden för att kunna satsa allt på snabb tillväxt. Dessvärre bromsas denna ibland av stora skattebetalningar. Enligt utskottets mening bör en utredning tillsättas med uppdrag att granska möjligheterna av att genomföra förslaget i motion Sk735 yrkande 9 om att nya företag skulle få uppskov med bolagsskatten så länge inga utdelningar sker. Det skulle underlätta situationen för denna typ av företag som Sverige måste få många av under kommande år. Utskottet tillstyrker motion Sk735 yrkande 9. Utskottet avstyrker motion Sk667 men vill framhålla att de problem kring tjänsteföretagens expansion som tas upp i motionen naturligtvis skulle minska med en sådan uppskovslösning som förordas i motion Sk735. Frågor med anknytning till sjöfartens struktur- och kapitalsituation har tagits upp i motionerna Sk326 yrkande 26 och Sk704 yrkande 1. Problemen för sjöfarten utreds för närvarande och kommer att behandlas i ett annat sammanhang. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden och även motion Sk626. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande bolagsskattens nivå, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk735 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om uppskov med bolagsskatten för nystartade företag och avslår motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 20, 1997/98:Sk326 yrkandena 22, 24 och 26-29, 1997/98:Sk626, 1997/98:Sk667 och 1997/98:Sk704 yrkande 1.

3. Bolagsskattens nivå, m.m. (mom.1) Per Rosengren (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?En av? och på s. 7 slutar med ?för underhållningsbranschen? bort ha följande lydelse: Den effektiva bolagsskatten i Sverige är låg vid en internationell jämförelse. I enlighet med vad som anförs i motion Sk326 bör den effektiva bolagsskatten i Sverige på sikt höjas till vad som är normalt inom EU, och Sverige bör verka för en minimiskattesats inom EU på minst 30 %. Mot bakgrund av att EU har godkänt att Holland fortsätter att skattebefria rederinäringen bör emellertid en särlösning väljas för dessa företag även i Sverige. Av konkurrensskäl bör svenska rederier ges likvärdiga regler. En höjning av bolagsskatten till en nivå om 30 % kan beräknas ge Sverige ökade skatteintäkter på ca 3,2 miljarder kronor. Omkring 2,0 miljarder kronor bör avsättas till en framtidsfond för företags kompetensutveckling av personal. Medel skall kunna sökas och bidrag medges i form av en skattereduktion. Det är viktigt att stärka de mindre företagens roll i den svenska ekonomin. Det gäller att få i gång nya företag, men också att skapa förutsättningar för existerande företag att utvecklas. I enlighet med förslagen i motion Sk326 bör det införas ett investeringsavdrag för småföretag och nya regler om att egenavgifter inte skall tas ut på de första 50 000 kronorna. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion Sk326 yrkandena 22, 24 och 26-29. Såvitt gäller höjd bolagsskattesats är därmed även motion Sk325 yrkande 20 tillgodosedd. Utskottet avstyrker motionerna Sk626, Sk667, Sk704 yrkande 1 och Sk735 yrkande 9. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande bolagsskattens nivå, m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk326 yrkandena 22, 24 och 26-29 hos regeringen begär att den lägger fram förslag om investeringsbidrag och om egenavgifter för småföretag i enlighet med motion 1997/98:Sk326 och som sin mening ger regeringen till känna vad som i samma motion anförts om framtidsfonder, bolagsskattens nivå och skatteregler för rederinäringen och avslår motionerna 1997/98:Sk325 yrkande 20, 1997/98:Sk626, 1997/98:Sk667, 1997/98: Sk704 yrkande 1 och 1997/98:Sk735 yrkande 9.

4. Bolagsskattens nivå, m.m. (mom.1) Ronny Korsberg (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ?En av? och på s. 7 slutar med ?för underhållningsbranschen? bort ha följande lydelse: Bolagsskatten bör höjas med en procentenhet till 29 %. Denna åtgärd skapar ett statsfinansiellt utrymme för ett senare beslut om slopad sambeskattning av förmögenhet, vilket i sin tur bör kunna bidra till att öka tillgången på riskkapital och stimulera ett breddat sparande och ägande i svenskt näringsliv. Utskottet tillstyrker motion Sk325 yrkande 20. dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse: 1. beträffande bolagsskattens nivå, m.m. att riksdagen med bifall till 1997/98:Sk325 yrkande 20 hos regeringen begär förslag om höjd bolagsskatt i enlighet med motionen och avslår motionerna 1997/98:Sk326 yrkandena 22, 24 och 26-29, 1997/98: Sk626, 1997/98:Sk667, 1997/98:Sk704 yrkande 1 och 1997/98:Sk735 yrkande 9.

5. Ägarbeskattning (mom. 2) Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ?Genom lag- stiftning? och slutar med ?följaktligen motionsyrkandena? bort ha följande lydelse: Den lättnad i dubbelbeskattningen av bolagsinkomster som införts i Sverige är begränsad till onoterade företag. Enligt utskottets mening finns det skäl för att nu gå vidare och införa regler som i princip avskaffar dubbelbeskattningen i alla företag. De nya reglerna skall utformas i enlighet med de regler som gällde under år 1994 och som infördes på initiativ av den dåvarande borgerliga regeringen. Det får ankomma på regeringen att lägga fram ett förslag om beskattning av ägarkapital i enlighet med vad som här anförts. Utskottet tillstyrker därmed de motioner som har väckts i denna fråga. dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse: 2. beträffande ägarbeskattning att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk610, 1997/98:Sk662, 1997/98:Sk664 och 1997/98:N247 yrkande 1 hos regeringen begär att den återkommer till riksdagen med ett förslag om generellt slopad dubbelbeskattning i enlighet med vad som ovan anförts.

6. Särreglerna för fåmansföretag (mom. 3) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ?Som utskottet? och på s. 9 slutar med ?avstyrker motionsyrkandena? bort ha följande lydelse: Det är angeläget att eliminera de tillväxthämmande inslag som nuvarande diskriminerande särregler för fåmansföretag utgör. Utgångspunkten för en reform måste vara att delägare i fåmansföretag skall beskattas på samma sätt som delägare i icke fåmansägda företag. Utskottet anser därför att alla s.k. stoppregler för fåmansföretag skall slopas. Vidare skall utdelning till få- mansföretagaren beskattas som inkomst av kapital, om ägaren har tagit ut lön som minst motsvarar den som en anställd kollega i samma yrke har. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av de motioner som har väckts rörande förbättrade villkor för de fåmansägda företagen begär av regeringen att den återkommer till riksdagen med förslag till lagstiftning i enlighet med det anförda som skall kunna tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1999. dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3. beträffande särreglerna för fåmansföretag att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk321 yrkande 11, 1997/98:Sk624 yrkandena 2-11, 1997/98:Sk661, 1997/98:Sk663 och 1997/98:N274 yrkande 8 hos regeringen begär förslag till ändrade regler för beskattning av fåmansföretag i enlighet med vad utskottet anfört.

7. Enskild näringsverksamhet (mom. 4, motiveringen) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp)anser att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ?Riksdagen har? och på s. 10 slutar med ?avstyrker motionerna? bort ha följande lydelse: Den eftersträvade kraftiga ökningen av antalet småföretag motverkas inte bara av skatternas nivå utan också av dåliga villkor i övrigt för företagande. Hit hör bl.a. det omfattande regelverk och annat krångel som framför allt många småföretag drabbas av. Det har blivit för svårt att bli företagare och för tungt att klara företagandets påfrestningar. Dessa hinder måste elimineras om den tillväxtpotential som finns i ett ökat tjänsteföretagande skall kunna tas till vara. Det måste bli betydligt enklare både att driva företag som alter- nativ till att vara anställd och att driva småföretag med anställda. Det är nödvändigt att på allvar ta itu med det krångel som finns med nuvarande regler.

8. Enskild näringsverksamhet (mom. 4) Rolf Kenneryd (c) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ?De frågor? och slutar med ?avstyrker motionerna? bort ha följande lydelse: De frågor som har tagits upp i motionerna ryms till stor del inom det pågående arbetet med att skapa bättre regler för enskilda näringsidkare. Utskottet konstaterar emellertid att i några av motionerna tas upp frågeställningar som rör arbetsmarknadspolitiska frågor som regeringen bör uppmärksamma i det pågående arbetet med att skapa bättre regler för enskilda näringsidkare. Det gäller förslagen i motionerna A203 yrkande 3, A272 yrkande 1 och A273 yrkande 4 om att utreda en enklare företagsform för unga företagare, s.k. självanställning med schabloniserade kostnadsavdrag och schabloniserade skatter och avgifter. Riksdagen bör i enlighet med förslagen i dessa motioner begära en utredning av utformningen av en sådan enklare företagsform. dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse: 4. beträffande enskild näringsverksamhet att riksdagen med bifall till motionerna 1997/98:A203 yrkande 4, 1997/98:A272 yrkande 1 och 1997/98:A273 yrkande 4 hos regeringen begär att en enklare företagsform utreds i enlighet med vad anförts i motionerna och avslår motionerna 1997/98:Sk326 yrkande 21, 1997/98:Sk668, 1997/98:Sk835, 1997/98:N217 yrkande 8.

9. Yrkesfiskare (mom. 5) Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?Vid behand- lingen? och på s. 11 slutar med ?avstyrker dessa? bort ha följande lydelse: Vid behandlingen av motionsyrkanden med samma innehåll hösten 1996 uttalade riksdagen att regeringen skulle lägga fram ett förslag som löser problemet med att våra svenska yrkesfiskare inte kan konkurrera på samma villkor som yrkesfiskare i våra grannländer. I Danmark har införts ett yrkesfiskaravdrag som är väsentligt större än det avdrag för ökade levnadskostnader som medges enligt de svenska reglerna. Utskottet anser det vara anmärkningsvärt att regeringen inte har gjort något annat i denna fråga än att tillsätta en utredning först ett år efter riksdagens tillkännagivande. Enligt utskottets mening bör riksdagen begära av regeringen att den lägger fram ett förslag om ett särskilt yrkesfiskaravdrag i sådan tid att det kan behandlas under innevarande riksmöte. Utskottet förutsätter att yrkesfiskaravdraget utformas i enlighet med de danska reglerna. Detta innebär samtidigt att det ur ett EU- perspektiv troligen inte finns något hinder att införa ett yrkesfiskaravdrag i Sverige. Eftersom ett sådant avdrag torde vara att jämställa med offentligt stöd i Romfördragets mening förutsätter utskottet emellertid att regeringen snabbt informerar kommissionen om lagstiftningen. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att riksdagen med anledning av samtliga här behandlade motioner bör begära att regeringen lägger fram ett lagförslag om ett yrkesfiskaravdrag. dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. beträffande yrkesfiskare att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk327 yrkande 32, 1997/98:Sk627, 1997/98:Sk637, 1997/98:Sk669, 1997/98:Sk670 yrkandena 1-3, 1997/98:Sk698 yrkande 3, 1997/98:Sk711, 1997/98: Sk736 yrkande 1 och 1997/98:Jo405 yrkande 3 hos regeringen begär att den återkommer till riksdagen med ett förslag till yrkesfiskaravdrag i enlighet med danska regler i sådan tid att riksdagen kan besluta i frågan under det innevarande riksmötet.

10. Royalty m.m. (mom. 6) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ?De tidigare? och slutar med ?yrkande 12? bort ha följande lydelse: Uppfinnare och innovatörer skall kunna verka i en positiv miljö. Det kan de inte i dag. Skattereglerna bör ändras så att uppfinnare och innovatörer skall kunna ta upp royalty som utgår från patent under inkomst av kapital och därigenom få ett reducerat skatteuttag på sådana inkomster. dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande royalty m.m. att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:N274 yrkande 12 och 1997/98:Sk703 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om royaltyinkomster.

11. Royalty m.m. (mom. 6) Holger Gustafsson (kd) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ?De tidigare? och slutar med ?yrkande 12? bort ha följande lydelse: Sverige har en onormalt stor export av patent och uppfinningar som exploateras av andra länder. För att det skall bli mer attraktivt att i stället använda patent och uppfinningar vid produktion i Sverige bör royaltyinkomster befrias från skatt under de två första åren. Därefter bör inkomsterna behandlas som kapitalinkomster i skattehänseende. Riksdagen bör begära ett förslag av regeringen med ett sådant innehåll. dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse: 6. beträffande royalty m.m. att riksdagen med bifall till motion 1997/98:N274 yrkande 12 och med anledning av motion 1997/98:Sk703 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om royaltyinkomster.

12. Arbetslokal i egen bostad (mom. 8) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ?Utredningen om? och slutar med ?yrkande 18? bort ha följande lydelse: Möjligheterna att utnyttja hemarbete har förbättrats med teknikens utveckling och nya företag startas inte sällan med hemmet som bas. Nuvarande schablonmässiga regler om avdrag för arbetslokal i egen bostad kan emellertid ge ett oförmånligare resultat i förhållande till om arbetslokal förhyrts i en annan fastighet. Den pågående översynen bör leda till nya regler som förhindrar att ett företagande diskrimineras bara för att det utförs i lokaler eller andra utrymmen i anslutning till den egna. dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse: 8. beträffande arbetslokal i egen bostad att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk666 och 1997/98:Sk735 yrkande 18 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om avdrag för arbetslokal i egen bostad.

13. Representation (mom. 9, motiveringen) Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ?Representationsavdraget för? och slutar med ?motion Sk709? bort ha följande lydelse: Den tidigare genomförda reduceringen av avdragsramen för representation från 180 till 90 kr per person och måltid riskerar att motverka sitt syfte av flera skäl. Restaurangnäringen är en väsentlig del av den privata tjänstesektorn, med en lönsamhetsnivå som gör branschen mycket känslig för denna typ av förändringar. Denna sektor är personalintensiv och genererar många arbetstillfällen. Sannolikt kommer många företag att i stället genomföra representation i egna lokaler med egen personal. Eftersom neddragningen av representationsavdraget kan komma att i väsentlig grad minska förutsättningarna för branschen att bibehålla respektive skapa nya arbetstillfällen bör avdragsramen i stället återställas till den tidigare nivån.

14. Representation (mom. 9) Ronny Korsberg (mp) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ?Representationsavdraget för? och slutar med ?motion Sk709? bort ha följande lydelse: Den låga nivån för representationsavdraget för måltidsutgifter, 90 kr per måltid, torde i de flesta fall täcka endast en mindre del av den totala kostnad för en måltid som är vanlig vid representation. Ett så litet avdrag har för- modligen ett mycket begränsat värde för den som utför representationen. Det skapar också ett extra administrationsarbete genom att räkningar i de flesta fall får klyvas i två delar, ett avdragsgillt och ett icke avdragsgillt belopp. Eftersom representation i grunden avser privata levnadsomkostnader, är det både principiellt riktigt och praktiskt lika bra att nu ta steget fullt ut och helt avskaffa representationsavdraget. Detta leder också till en ytterligare stats- finansiell besparing. Motion Sk709 tillstyrks därför. Det bör emellertid an- komma på regeringen att lägga fram ett lagförslag. dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse: 9. beträffande representation att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Sk709 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om slopat representationsavdrag för måltider.

15. Kontroll av kapitalinkomster (mom. 10) Per Rosengren (v) anser dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med ?Vid en? och på s. 13 slutar med ?denna del? bort ha följande lydelse: Kapital är en lättrörlig skattebas. Genom internationella transaktioner och skatteplanering kan kapitalägare styra beskattningen dit skatten är så låg som möjligt. Detta gör att det är viktigt att Sverige i internationella sammanhang och inom EU aktivt verkar för bättre samordning och kontroll av skatte- undandragande. Vissa framgångar har nåtts hittills men mycket återstår. Ett verksamt instrument vore att inom EU få till stånd en minimiskattesats för kapitalbeskattningen. Utskottet tillstyrker förslaget i motion Sk326 om ett tillkännagivande till regeringen i frågan. dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse: 10. beträffande kontroll av kapitalinkomster att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Sk326 yrkande 11 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts angående behovet av internationell kontroll och minimiskatteregler.

16. Arvsskattefrihet för vissa organisationer (mom. 11) Ronny Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd) och Isa Halvarsson (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ?Arvs- skattefriheten är? och slutar med ?i Finansdepartementet? bort ha följande lydelse: För mer än tio år sedan föreslog arvs- och gåvoskattekommittén i betänkandet SOU 1987:62 att alla allmännyttiga organisationer som var befriade från enbart gåvoskatt skulle bli befriade också från arvsskatt. Under flera år har hänvisats till beredningen av detta förslag när olika frågor om arvs- och gåvoskatt behandlas i riksdagen. Hithörande frågor anses fortfarande vara under beredning i Regeringskansliet. Regeringen har emellertid inte preciserat när ändringar kan komma att presenteras för riksdagen. Enligt utskottets mening bör den fråga om arvsskatt som tas upp i motion Sk676 nu lösas med det snaraste. dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse: 11. beträffande arvsskattefrihet för vissa organisationer att riksdagen med anledning av 1997/98:Sk676 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om arvsskatten för allmännyttiga organisationer.

17. Arvs- och gåvoskatt vid generationsskiften (mom. 12) Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp) anser dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ?För att? och slutar med ?avstyrker motionerna? bort ha följande lydelse: Arvs- och gåvoskatten skapar ofta problem vid generationsskiften i familje- företag. För att undvika skattens effekter vidtas inte sällan företagsekono- miskt omotiverade åtgärder, vilket i sin tur hämmar både företaget och den ekonomiska tillväxten i stort. Reglerna måste utformas så att arbetande kapital kan hållas intakt även vid arvsskiften. En särskild utredning bör tillsättas i syfte att undanröja de skattemässiga hindren för generationsskiften i familje- företag. dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse: 12. beträffande arvs- och gåvoskatt vid generationsskiften att riksdagen med anledning av motionerna 1997/98:Sk677 och 1997/98:N247 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan anförts om utredning av arvs- och gåvoskatten vid generationsskiften i företag.

Särskilda yttranden

1. Särreglerna för fåmansföretag (mom. 3) Per Rosengren (v) anför: Det är viktigt att skattereglerna utformas så att de inte hindrar tillkomsten av nya småföretag och nya jobb i småföretag. Reglerna får däremot inte innebära att ägarna via företaget drar av levnadskostnader som löntagare inte har en chans att få avdrag för. Det är inte möjligt att skapa ett system som inte innehåller några spärrar mot sådant missbruk. Regler som eventuellt inte fyller någon funktion bör emellertid tas bort. Vad som är möjligt att göra kommer att visa sig när det pågående utredningen är klar.

2. Enskild näringsverksamhet (mom. 4) Per Rosengren (v) anför: De enskilda näringsidkarna har länge varit en skattemässigt missgynnad företagargrupp i förhållande till aktiebolagen. De förändringar som genomförts för att likställa de olika företagsformerna i skatteavseende har emellertid inneburit ett mycket krångligt system för enskilda firmor och, inte minst, för handelsbolagen. Vänsterpartiet anser att enkelhet i skattesystemet går före absolut millime- terrättvisa. Det är därför nödvändigt att införa enklare regler för enskilda firmor och handelsbolag.

3. Yrkesfiskare (mom. 5) Per Rosengren (v) och Ronny Korsberg (mp) anför: Riksdagen uttalade hösten 1996 att regeringen måste se till att lösa frågan om bristande konkurrensneutralitet mellan de svenska yrkesfiskarna och yrkesfiskarna i grannländerna. Den utredning som nu tillsatts skall se över alla viktiga delar av denna problematik. Det är bra, men vi är förvånade över att regeringen har satt i gång detta arbete så sent som ett år efter riksdagens tillkännagivande. Detta måste regeringen nu reparera genom att se till att ett förslag som tillgodoser kravet på konkurrensneutralitet arbetas fram och presenteras för riksdagen extra skyndsamt.

4. Arbetslokal i egen bostad (mom. 8) Ronny Korsberg (mp) anser: Med hänsyn till att förutsättningarna för att utföra arbetsuppgifter i hemmet sannolikt kommer att öka mycket drastiskt under de närmaste åren är det viktigt att undersöka hur detta bör inverka på möjligheterna att få avdrag för kostnader för att anpassa hemmiljön till nya krav och för de löpande kostna- derna för hemarbetet. Jag utgår ifrån att frågan blir allsidigt belyst i den utredning som nu ser över nuvarande avdragsregler.

Sammanfattning........................................1 Motionerna............................................1 Utskottet.............................................5 Bolagsskattens nivå, m.m. 5 Ägarbeskattning 7 Särreglerna för fåmansföretag 8 Enskild näringsverksamhet 9 Yrkesfiskare 10 Royalty m.m. 11 Vissa avdragsfrågor 12 Kontroll av kapitalinkomster 12 Arvs- och gåvoskatt 13 Hemställan 13 Reservationer........................................15 1. Bolagsskattens nivå, m.m. (mom.1, motiveringen) - m 15 2. Bolagsskattens nivå, m.m. (mom.1) - fp 15 3. Bolagsskattens nivå, m.m. (mom.1) - v 16 4. Bolagsskattens nivå, m.m. (mom.1) - mp 17 5. Ägarbeskattning (mom. 2) - m, c, fp, kd 17 6. Särreglerna för fåmansföretag (mom. 3) - m, fp, kd 18 7. Enskild näringsverksamhet (mom. 4, motiveringen) - m, fp, kd 19 8. Enskild näringsverksamhet (mom. 4) - c 19 9. Yrkesfiskare (mom. 5) - m, c, fp, kd 19 10. Royalty m.m. (mom. 6) - m 20 11. Royalty m.m. (mom. 6) - kd 21 12. Arbetslokal i egen bostad (mom. 8) - m, fp, kd 21 13. Representation (mom. 9, motiveringen) - m 21 14. Representation (mom. 9) - mp 22 15. Kontroll av kapitalinkomster (mom. 10) - v 22 16. Arvsskattefrihet för vissa organisationer (mom. 11) - fp, mp, kd 23 17. Arvs- och gåvoskatt vid generationsskiften (mom. 12) - m, c, fp, kd 23 Särskilda yttranden..................................24 1. Särreglerna för fåmansföretag (mom. 3) - v 24 2. Enskild näringsverksamhet (mom. 4) - v 24 3. Yrkesfiskare (mom. 5) - v, mp 24 4. Arbetslokal i egen bostad (mom. 8) - mp 24