lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Antonio La Pergola föredraget den 20 februari 1997

CELEX
61995CC0243
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: italienska.

2 Som den hänskjutande domstolen preciserar (s. 3 i beslutet), introducerades systemet med arbetsdelning år 1984, som en åtgärd avsedd att skapa nya arbetstillfällen. Två tjänstemän delar samma heltidsanställning: eftersom lönen delas mellan dessa två personer, är kostnaderna för administrationen desamma. I enlighet med ovannämnda reglering kan heltidsanställd personal delta i detta system med bibehållen rätt att återgå till heltid (detta är fallet för Kathleen Hill); för övrigt har de som rekryterats till en deltidstjänst rätt att, under förutsättning att tjänster skapas i företaget, få sitt anställningskontrakt omskrivet till ett anställningskontrakt avseende heltid (detta är fallet för Ann Stapleton).

3 Det är fråga om ett av fyra huvudsakliga sätt att organisera en delad tjänst som tillåts enligt det irländska systemet. De andra är: varannan dag, fördelning förmiddag/eftermiddag och slutligen, omväxlande två- och tredagarsveckor.

4 Det synes lämpligt att tillägga några snabba upplysningar om det system för klassificering i löncklasscr som antagits av den irländska administrationen. Det finns två olika skalor, ytterligare uppdelade i elva löncklasscr: den första skalan tillämpas på heltidsanställda; den andra, däremot, på arbetstagare som tjänstgör på en delad tjänst. De löner som anges i den andra skalan är, för varje grad, likvärdiga med en summa som motsvarar halva den summa som anges för motsvarande löncklass i skalan som tillämpas för hcltidsarbctarc. Enligt den lagstiftning som gäller för anställning i administrationen flyttas arbetstagaren upp en löncklass varje år, förutsatt att arbetstagaren utfört en arbetsprestation som berörd ansvarig tjänsteman bedömer vara tillräcklig.

5 Cirkulär från finansministeriets Civil Service Training Center av den 31 mars 1987.

6 Rådets direktiv av den 10 februari 1975 om tillnärmningcn av medlemsstaternas lagar om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män (EGT L 45, s. 19, svensk specialutgåva, område 13, volym 4, s. 78).

7 Dom av den 7 februari 1991 i mål C-184/89, Nimz (REG 1991, s. I-297).

8 Se beslutet om hänskjutandc, punkt 27.

9 The Acts of the Oircachtas, 1946, nr 26, s. 1019, section 10— 25.

10 Det kan noteras att förfarandet för tillsättning av ordförande inte kräver något samråd med parterna på arbetsmarknaden, utan detta hör till ministerns exklusiva behörighet. Se section 10(3) i 1946 års lag.

11 The Acts of the Oircachtas, 1974, nr 15, s. 211.

12 Se reglerna i 1946 års Industrial Relations Act, section 17. Det kan noteras att bestämmelserna i section 8 (4) i 1974 års lag föreskriver det förfarande som skall följas för det fall arbetsgivaren inte verkställt en anvisning från Labour Court. I en sådan situation inleds nämligen en andra omgång inför Labour Court, som kan avslutas med att arbetsgivaren tvingas till ett visst beteende. För det fall, slutligen, som arbetsgivaren fortsätter att ignorera nämnda anvisningar, föreskriver lagen om påförande av bötesstraff.

13 Se, för senaste rättspraxis, dom av den 12 december 1996 i mål C-74/95 och C-129/95 (REG 1996, s. I-6609); dom av den 27 april 1994 i mål C-393/92, Almelo m. fl. (REG 1994, s. I-1477, svensk specialutgåva, häfte 15), punkt 21; av den 30 mars 1993 i mål C-24/92, Corbicau (REG 1993, s. I-1277, svensk specialutgåva, häfte 14); av den 17 oktober 1989 i mål 109/88, Danfoss (REG 1989, s. 3199, svensk specialutgåva, häfte 10), och av den 21 april 1988 i mål 338/85, Pardini (REG 1988, s. 2041).

14 Se section 7(1) i 1974 års lag.

15 Dom av den 30 juni 1966 i mål 61/65, Vaasscn-Göbbels (REG 1966, s. 377, svensk specialutgåva, häfte 1).

16 Jag vill erinra om att i sistnämnda mål var varken domstolens sammansättning eller rättcgångsförfarandet detaljrceleradc i lagen; skiljedomstolen samlades vanligen på en ad hoc basis, vilket var skäl till att det förelåg tvivel angående dess egenskap av permanent organ; slutligen, de rättsliga regler som domstolen skulle tillämpa var de som föreskrevs i kollektivavtalet. Se, angående detta, generaladvokat Lenz förslag till avgörande i det ovannämnda målet Danfoss (REG 1989, s. 3209), punkt 16— 24.

17 Förslag till avgörande av den 22 oktober 1996, i domarna av den 2 oktober 1997 i målen C-1/95 och C-100/95, Gerster och Kording (REG 1997, s. I-5253).

18 Rådets direktiv av den 9 februari 1976 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor (EGT L 39, s. 40, svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 191).

19 Jag erinrar om att bestämmelserna i Bundcsangcstclltentarifvertrag (kallade BAT, kollektivavtalets lönetariff för anställda inom den offentliga sektorn) som var i fråga i målet Nimz föreskrev att man till fullo skulle ta hänsyn till tjänstetiden för arbetstagare som arbetade minst tre fjärdedelar av normal tid, men endast ta hänsyn till halva tjänstetiden för de arbetstagare vars arbetstid varierade mellan hälften och tre fjärdedelar av normal tid.

20 Dom av den 13 juli 1989 i mål 171/88, Rinner-Kühn (REG 1989, s. 2743); av den 27 juni 1990 i mål C-33/89, Kowalska (REG 1990, s I-2591), och av den 27 oktober 1993 i mål C-127/92, Enderby (REG 1993, s. I-5535, svensk specialutgåva, häfte 14), punkt 21.

21 Domen i målet Nimz, ovan punkt 10.

22 Dom av den 31 mars 1981 i mål 96/80, Jenkins (REG 1981, s. 911, svensk specialutgåva, häfte 6), punkterna 10 och 11.

23 I detta hänseende är de uppgifter som lämnats under målets förfarande tillräckligt tydliga. 99,2 procent av de Clerical Assistants som tjänstgör på en delad tjänst är kvinnor; mer generellt kan sägas att av de arbetstagare i den irländska offentliga förvaltningen som valt att dela tjänst är 98 procent kvinnor. Den utredning som Civil and Public Service Union gjort ger en indikation som verkar bekräfta vad som påpekats av sökandena, både i deras yttrande (punkt 1.2) och under det muntliga sammanträdet, och enligt vilka man väljer denna ordning för att kunna förena arbete och familj. 83 procent av de som valde en delad tjänst gjorde detta för att kunna förena arbete och familj, i synnerhet vård av barn (citat från punkt 2.9 i yttrandet).

24 Dom av den 15 december 1994 i mil C-399/92, C-409/92, C-425/92, C-34/93, C-50/93 och C-78/93, Helmig m. fl. (REG 1994, s. I-5727).

25 Se, i detta avseende, finansministeriets cirkulär nr 9/87.

26 I detta avseende kan det var intressant att nämna de tal som lämnats av sökandena i deras yttrande, avseende den timlönsförlust de lider. Kathleen Hills timlön har, beroende på hennes degradering, minskat från 6,18 IRL i löncklass nio, till 6 IRL ι löncklass åtta; vad beträffar Ann Staplctons timlönsförlust så motsvarar den en skillnad på 18 pence som föreligger mellan löncklass två och tre (se sökandenas yttrande, punkterna 5.5 och 5.6).

27 Se, i detta hänseende, kommissionens yttrande, punkt 3.12.

28 Se punkt 7 i ovannämnda förslag till avgörande av generaladvokat Darmon i domen i målet Nimz.

29 Domen i målet Helmig m. fl. (ovan fotnot 23), punkt 26— 30.

30 Domen i målet Helmig m. fl. (ovan fotnot 23), punkt 26—30.

31 Jag anser att det i detta sammanhang ar lämpligt att betona en senare text som, enligt min mening, bekräftar den förvirring som uppstått på området i det irländska systemet: finansministeriets cirkulär av den 14 juli 1994 med rubriken Job-sharing Staff and Increments. I punkterna 3 och 4 i cirkuläret behandlades vissa problem i samband med beräkningssystemet som uppkommit till följd av att arbetstagare som övergått till heltidsarbete för en viss period (punkt 3) och de som för en bestämd period ombetts att tjänstgöra på heltid (punkt 4), återgick till en delad tjänst. I båda dessa fall har administrationen känt sig föranledd att anta buffertföreskrifter genom vilka arbetstagarnas rättigheter till ersättning garanterades. Detta är ett talande exempel på de konsekvenser den berörda bestämmelsen kan ha på arbetstagarnas förvärvade rättigheter.

32 Ett sifferexempel: en arbetstagare på en delad tjänst tjänar i löncklass ett 4,47 IRL per timme; i löneklass två 4,68 IRL per timme; i löncklass tre 4,86 IRL per timme. Den genomsnittliga timlönen över tre år blir 4,67 IRL; om man däremot antar den irländska administrationens räknesätt, blir den genomsnittliga timlönen 4,60 IRL. Som synes medför följaktligen det räknesätt som använts en reduktion, i efterhand, av arbetstagarens timlön.

33 Ovannämnda dom (fotnot 6), punkt 12.

34 Ovannämnda dom (fotnot 12), punkt 24.

35 Enligt kollektivavtalet hade arbetsgivaren rätt att bevilja lönetillägg grundade på vissa individuella egenskaper hos arbetstagaren (se punkterna 42 och 43 i förslaget till avgörande av generaladvokat Lenz, REG 1989, s. 3209).

36 Det skall å andra sidan pekas på enligt vilka tankebanor en viss doktrin har rekonstruerat sambandet mellan domen Danfoss och domen Nimz. Se särskilt, More G.: Seniority pay for part-time workers, European Law Review, 1991: Detta (det som beslutats i denna fraga i domen Nimz) verkar strida mot domstolens uppfattning i domen Danfoss från år 1989, då ... den påpekade att anställningsår och erfarenhet går hand i hand samt då erfarenheten i allmänhet medför att arbetstagaren blir skickligare i utförandet av sina arbetsuppgifter och att det står ... arbetsgivaren fritt att ... premiera en arbetstagares anställningsår utan att han behöver visa dessas betydelse för utförandet av arbetstagarens speciella arbetsuppgifter . I synnerhet detta senare konstaterande verkar skilja sig från domstolens uppfattning i målet Nimz, nämligen att det bör föreligga ett definierbart samband mellan premieringen av tjänstetid och en förbättrad arbetsprestation. Detta tyder på att domstolens uppfattning att anställningstiden berättigar en löneförhöjning sådan den uttrycktes i domen Danfoss inte längre kan anses gälla. En sådan utveckling är välkommen och kan kanske betraktas som det viktigaste bidraget i domen Nimz, s. 826.

37 Punkt 24 i ovannämnda domen Danfoss.

38 Se, i detta hänseende, bedömningen av de arbetsuppgifter som utförts av sökandena. I denna bedömning, som återfinns i sökandenas yttrande, framhålls den höga nivå av samordning och kommunikationsförmåga som uppvisas av de båda anställda på den delade tjänsten (punkt 3.7). Det är nödvändigt att på ett mer allmänt sätt jämföra detta påpekande med upplysningen i punkt 2.3 av yttrandet, beträffande den omständigheten att anställningsavtal för delade tjänster gäller tills vidare: i den (irländska) offentliga förvaltningen förekommer det inte att deltidsanställd kontorspersonal eller arbetstagare på delade tjänster anställs på tillfälliga kontrakt.

39 På denna punkt anser jag att det är lämpligt att erinra om de ord som användes av generaladvokat Darmon i hans förslag till avgörande i domen Nimz (REG 1991, s. I-308), när han vid bedömningen av ett argument framfört av Förenade kungarikets regering gjorde följande förtydligande: Förvisso skulle man kunna anse det nödvändigt att ta hänsyn till tjänstetiden, inte i år utan i faktiskt fullgjorda arbetstimmar, som Förenade kungarikets regering föreslår, men på villkor att det gäller att säkerställa övergången till en annan tjänst, som medför nya ansvarsområden och som följaktligen förutsätter en viss erfarenhet. I detta fall har den erforderliga tjänstetiden emellertid endast den verkan att den ger tillträde till en högre lönegrad, utan att anställningens beskaffenhet för den skull förändras (punkt 14 i förslaget till avgörande).

40 Beslutet om hänskjutande, punkt 27.

41 Dom av den 13 maj 1986 i mål 170/84, Bilka (REG 1986, s. 1607, svensk specialutgåva, häfte 8), punkt 26 i domskälen.

42 Som angivits i beslutet om hänskjutande (punkt 21) har administrationen pekat pä olika skäl som berättigar de bestämmelser den antagit: a) Det är allmän praxis inom offentlig tjänst att löneökning sker på grundval av tjänstetid, samt att hänsyn endast tas till faktiskt fullgjord tjänst. b) Denna praxis är av intresse för arbetsgivaren, eftersom den skapar ett belöningssystem som främjar personalens motivation, engagemang och moral på längre sikt. c) Att undanta delade tjänster från denna praxis skulle leda till att skapa godtyckliga och ojämlika situationer. d) Att göra ett sådant undantag med motiveringen att majoriteten av de personer som tjänstgör på delade tjänster är kvinnor skulle innebära en otillåten diskriminering till fördel för kvinnor. e) Nuvarande praxis garanterar att kostnaden för löneökning till personal på delade tjänster är samma som den för heltidsanställd personal, och att bifalla sökandenas talan skulle göra arbetet mer kostsamt när det utförs av personal på delade tjänster än när det utförs av heltidsanställd personal.

43 Ovannämnda domarna i målen Rinner-Kühn och Nimz. Se dessutom generaladvokat Darmons förslag till avgörande i målet Nimz (REG 1991, s. 308), punkterna 10 och 11; dom av den 30 mars 1993 i mål C-328/91, Thomas m. fl. (REG 1993, s. I-1247); av den 6 februari 1996 i mål C-457/93, Lewark (REG 1996, s. I-243), punkt 32, och ovannämnda förslag till avgörande i målen C-1/95 och C-100/95, punkt 43.

44 Domen i målet Rinncr-Kühn (ovan fotnot 19), punkt 14.

45 Se ovannämnda förslag till avgörande av generaladvokat Darmon i målet Nimz, punkt 14.