Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 3 december 1998
1 Originalspråk: franska.
2 C-317/93, REG 1995, s. I-4625.
3 C-444/93, REG 1995, s. I-4741.
4 Under sammanträdet vid domstolen har procentandelen uppgivits motsvara en sjundedel av den månatliga grundlönen, det vill säga 620 DM.
5 Första stycket i motiveringen till beslut om hänskjutande.
6 Det rör sig i själva verket om ett skrivfel då det rätta året är 1973.
7 EGT L 39, s. 40; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 191.
8 Fast rättspraxis alltsedan dom av den 8 april 1976 i mål 43/75, Defrenne II (REG 1976, s. 455; svensk specialutgåva, volym 3, s. 59), punkt 12. Se till exempel dom av den 17 juni 1998 i mål C-243/95, Hill och Stapleton (REG 1998, s. I-3739), punkt 18.
9 Se lydelsen av en del av beslutet om hänskjutande, återgivet under punkt 8 i detta förslag.
10 Punkt 2 i svarandens och punkt 22 i kommissionens yttrande.
11 Sista stycket i beslutet om hänskjutande.
12 Se särskilt punkterna 19 och 21 respektive punkterna 18 och 20.
13 Punkt 35 i kommissionens yttrande.
14 1 själva verket förefaller det, när man läser beslutet om hänskjutande, som om hänvisningen till direktiv 76/207 hänför sig till den prövning av BErzGG som jag tidigare har tillbakavisat.
15 Dom av den 13 februari 1996 i mål C-342/93, Gillespie m.fl. (REG 1996, s. I - 475), punkt 24.
16 Direktiv av den 10 februari 1975 om tillnärmningen av medlemsstaternas lagar om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män (EGT L 45, s. 19; svensk specialutgåva, område 13, volym 4, s. 78).
17 Se till exempel domarna i de ovannämnda målen Gillespie m.fl., punkt 11, samt Hill och Stapleton, punkt 19.
18 om av den 17 maj 1990 i mål C-262/88, Barber (REG 1990, s. I-1889; svensk specialutgåva, volym 10), punkt 20.
19 Domen i det ovannämnda målet Gillespie m.fl., punkt 12.
20 Domen i det ovannämnda målet Hill och Stapleton, punkt 24. Se även i detta hänseende, bland senare domar, domen i det ovannämnda målet Megner och Scheffel, punkt 24; dom av den 2 oktober 1997 i mål C-1/95, Gerster (REG 1997, s. I-5253), punkt 30 och i mål C-100/95, Kording (REG 1997, s. I-5289), punkt 16.
21 Se till exempel dom av den 27 ¡uni 1990 i mål C-33/89,Kowalska (REG 1990, s. I-2591), punkt 16, och av den 7 februari 1991 i mål C-184/89, Nimz (REG 1991, s. I-297), punkt 15.
22 Se domarna i de ovannämnda målen Gerster, punkt 30, och Kording, punkt 16.
23 Observera dock, för att vara exakt, att den av Arbeitsgericht München nämnda procentsatsen, enligt beslutet om hänskjutande, hänför sig till personer som uppbär förmåner enligt BErzGG (se punkt 8 i föreliggande förslag). Det ankommer emellertid på den nationella domstolen att kontrollera den angivna procentsatsen beträffande dem som har anställningar av ringa omfattning och som inte beviljas det särskilda lönetillägget.
24 Punkt 32, min kursivering.
25 Ibidem, punkt 26.
26 Ibidem, särskilt punkterna 27, 28 och 30.
27 Ibidem, punkt 26.
28 Punkt 55 och följande punkter i yttrandet.
29 Detta är den slutsats jag kom fram till i förslag till avgörande inför de ovannämnda domarna Nolte samt Megner och Scheffel, punkterna 44—51, särskilt punkt 47.
30 Punkt 51 i yttrandet.
31 Se särskilt punkt 74.
32 Dom av den 30 november 1993 i mål C-189/91, Kirsammer-Hack (REG 1993, s. I-6185), punkt 33.
33 Säkerligen beror det på att, till skillnad från i domskälen, det i domslutet endast åberopas socialpolitiska skäl för att styrka den påstådda diskrimineringen, med uteslutande av hänvisningen till ett sysselsättningspolitiskt syfte och som behandlas särskilt i punkt 30 i domen i det ovannämnda målet Megner och Schefffel och punkt 34 i domen i det ovannämnda målet Nolte.