Förslag till avgörande av generaladvokat Dánaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 8 juli 1999

1 Originalspråk: spanska.

2 Rådets direktiv 77/187/EEG av den 14 februari 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av verksamheter (EGT L 61, s. 26; svensk specialutgåva, område 5, volym 2, s. 91).

3 Den nationella domstolen fastslår i sitt beslut att, även om varken ACC eller AMCO-koncernen säger sig erkänna NUM, anser man det styrkt att NUM under en följd av år i alla praktiska hänseenden har behandlats som om den vore erkänd. Domstolen säger sig inte förstå varför svaranden skulle ha ansett det lämpligt att i lagstadgad ordning meddela NUM uppsägningarna om denna inte vore erkänd som fackförening.

4 Både British Coal och RJB var medvetna om ACC:s avsikt att överlåta sina rättigheter enligt avtalet till AMS. Innan anbudsförfarandet inleddes hade samtal härvidlag förekommit och det föreföll som om både British Coal och RJB, även om de inte motsatte sig att AMS skulle vara underentreprenör, föredrog att ACC forsättningsvis skulle vara den entreprenör som deltog i anbudsförfarandet.

5 Inom gruvnäringen tycks ordningen vara att maskiner och utrustning i hög grad tillhandahålls av gruvföretaget. Genom att bli underentreprenör fick AMS tillgång till all den utrustning som tidigare stått till ACC:s förfogande, och man fick även tillgång till andra maskiner och utrustning som tillhörde ACC, utan att någon ersättning begärdes för användningen av dessa.

6 I detta avseende finner Industrial Tribunal, Leeds, på grund av de bevis som ingivits det styrkt att sättet att meddela arbetstagarna denna förändring helt enkelt bestod i att de upplystes om att de övergick från ACC till AMS. Det förekom inget nytt anställningsförfarande i form av anställningsintervjuer och det förekom inga av de procedurer som hade varit att vänta om det varit fråga om ett verkligt avbrott mellan de två anställningarna. Trots detta utbetalades ett avgångsvederlag till de arbetstagare som övergick från ACC till AMS, beräknat med utgångspunkt från deras totala anställningstid hos ACC, och de började arbeta för AMS enligt detta företags anställningsvillkor, som var betydligt mindre gynnsamma än de som gällde hos ACC.

7 Lång tid har förflutit sedan Sir Harold Macmillan, 1st Earl of Stockton och brittisk premiärminister under åren 1957—1963, kunde säga: There are three bodies no sensible man directly challenges: the Roman Catholic Church, the Brigade of Guards and the National Union of Mineworkers, The Observer, den 22 februari 1981.

8 Industrial Tribunal anmärker att oberoende av avtalens start- och slutdatum skulle det förberedande arbetet i början av ett avtal och uppröjningsarbetet i slutet av ett avtal i själva verket överlappa varandra så att det under en period vore svårt att avgöra om en anställd arbetade enligt det gamla avtalet eller det nya, och alltså om han arbetade för ACC eller AMS, speciellt som den dagliga ledningen i den gruvan sköttes av ACC-chefer, som använde arbetskraften allt efter behoven för stunden.

9 Som Adam Smith redan 1776 noterade: What are the common wages of labour, depends everywhere upon the contract usually made between those two parties, whose interests are by no means the same. The workmen desire to get as much, the masters to give as little as possible. The former are disposed to combine in order to raise, the latter in order to lower the wages of labour. It is not, however, difficult to foresee which of the two parties must, upon all ordinary occasions, have the advantage of the dispute, and force the other into a compliance with their terms. An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations, Ed. A. Skinner, Pelican Classics, 1979, s. 169.

10 EGT C 13, 1974, s. 1.

11 Dom av den 17 december 1987 i mål 287/86, Ny Mølle Kro (REG 1987, s. 5465; svensk specialutgåva, volym 9, s. 279), punkt 12, och av den 10 februari 1988 i mål 324/86, Daddy's Dance Hall (REG 1988, s. 739; svensk specialutgåva, volym 9, s. 357), punkt 9.

12 Domen i målet Daddy's Dance Hall (ovan fotnot 10), punkt 16, och dom av den 11 juli 1985 i mål 105/84, Danmols Inventar (REG 1985, s. 2639), punkt 26.

13 Domstolen har för närvarande i mål om förhandsavgörande och förfaranden om fördragsbrott mot medlemsstater avkunnat 29 domar rörande direktiv 77/187.

14 Rådets direktiv 98/50/EG av den 29 juni 1998 om ändring av direktiv 77/187/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av verksamheter (EGT L 201, s. 88).

15 I fjärde övervägandet i ingressen till direktivet sägs att hänsyn till rättssäkerhet och insyn kräver att det rättsliga begreppet överlåtelse klargörs mot bakgrund av EG-domstolens rättspraxis, men att klargörandet inte ändrar direktivets räckvidd. Begreppet överlåtelse i den mening som avses i direktiv 77/187, i sin ändrade lydelse, framgår av artikel 1.1 b: ... med överlåtelse... förstås överlåtelse av en ekonomisk enhet, som behåller sin identitet och varmed förstås en organiserad gruppering av tillgångar vars syfte är att bedriva ekonomisk verksamhet, vare sig denna utgör huvud- eller sidoverksamhet.

16 Enligt den ändrade lydelsen av direktiv 77/187, artikel 1.1 c, är dess bestämmelser tillämpliga på såväl offentliga som privata företag som bedriver ekonomisk verksamhet, med eller utan vinstsyfte. En administrativ omorganisation av offentliga förvaltningsmyndigheter eller en överlåtelse av administrativa funktioner mellan offentliga förvaltningsmyndigheter undantas uttryckligen från direktivets till-lämpningsområde.

17 Enligt den ändrade lydelsen av direktiv 77/187, artikel 2.1 d, skall varje person som i den berörda medlemsstaten åtnjuter skydd som arbetstagare enligt den nationella lagstiftningen rörande anställningsförhållandet betraktas som arbetstagare.

18 Dom av den 18 mars 1986 i mål 24/85, Spijkers (REG 1986, s. 1119), punkterna 11 och 12.

19 Dom av den 19 september 1995 i mål C-48/94, Rygaard (REG 1995, s. I-2745), punkt 20.

20 om av den 11 mars 1997 i mål C-13/95, Süzen (REG 1997, s. I-1259), punkt 13.

21 Punkt 27 (ovan fotnot 11).

22 Dom av den 19 maj 1992 i mål C-29/91, Redmond Stichting (REG 1992, s. I-3189; svensk specialutgåva, volym 12), punkt 18.

23 Dom av den 15 april 1986 i mål 237/84, kommissionen mot Belgien (REG 1986, s. 1247), punkt 13.

24 Dom av den 7 februari 1985 i mål 186/83, Botzen m.fl. (REG 1985, s. 519), punkt 15.

25 Domen i målet Ny Mølle Kro (ovan fotnot 10), punkt 25, och dom av den 15 juni 1988 i mål 101/87, Bork International m.fl. (REG 1988, s. 3057), punkt 17.

26 Dom av den 7 februari 1985 i mål 135/83, Abels (REG 1985, s. 469; svensk specialutgåva, volym 8, s. 47), punkterna 11—13.

27 Domen i målet Bork International m.fl. (ovan fotnot 24), punkt 13.

28 Domen i målet Abels (ovan fotnot 25), punkt 30; dom av den 7 februari 1985 i mål 179/83, FNV (REG 1985, s. 511), punkt 7, och domen i målet Botzen m.fl. (ovan fotnot 23), punkt 9. Direktivet är dock inte tillämpligt på överlåtelser som äger rum inom ramen för ett konkursförfarande som syftar till att under kontroll av den behöriga rättsliga myndigheten avveckla överlåtarens tillgångar.

29 Domen i målet Ny Molle Kro (ovan fotnot 10), punkt 15.

30 Domen i målet Daddy's Dance Hall (ovan fotnot 10), punkt 11.

31 Dom av den 5 maj 1988 i de förenade målen 144/87 och 145/87, Berg (REG 1988, s. 2559), punkt 20.

32 Domen i målet Bork International m.fl. (ovan fotnot 24), punkt 20.

33 Dom av den 25 juli 1991 i mål C-362/89, D'Urso m.fl. (REG 1991, s. I-4105), punkt 34. Direktivet är däremot inte tillämpligt på överlåtelser av företag som sker i samband med ett konkursförfarande, som det som föreskrivs i den italienska lagstiftningen om administrativ tvångsavveckling, som behandlas i lagen av den 3 april 1979 om särskild förvaltning av stora företag i kris, eftersom detta förfarande i likhet med konkursen syftar till en avveckling av gäldenärens tillgångar i syfte att gottgöra samtliga borgenärer.

34 Domen i målet Redmond Stichting (ovan fotnot 21), punkt 21.

35 Dom av den 12 november 1992 i mål C-209/91, Watson Rask och Christensen (REG 1992, s. I-5755), punkt 21. Avtalet som hade tecknats av Philips och ISS innebar att 1SS övertog driften av personalmatsalarna hos Philips (i synnerhet planering av matsedlar, inköp, förberedelser, expediering, administrativa funktioner samt rekrytering och utbildning av personal), och övertog den personal som anställts av Philips på samma villkor i fråga om lön och anciennitet. Philips åtog sig att till ISS Detala en fast summa per månad, som skulle täcka kostnaderna vid normal drift och kostnaden för diverse artiklar som engångsförpackningar, servetter och rengöringsmateriel. Utan någon ekonomisk motprestation tillhandahöll Philips dessutom ISS, av ISS godkända, försäljnings- och produktionslokaler, nödvändig utrustning för driften av matsalarna, elektricitet, varmvatten och telefon, och man åtog sig att svara för det allmänna underhållet av lokalerna och utrustningen, liksom för sophämtning.

36 Dom av den 7 mars 1996 i de förenade målen C-171/94 och C-172/94, Merckx och Neuhuys (REG 1996, s. I-1253), punkt 32.

37 Pom av den 12 mars 1998 i mål C-319/94, Dethier Equipement (REG 1998, s. I-1061), punkt 32.

38 Dom av den 12 november 1998 i mål C-399/96, Europièces (REG 1998, s. I-6965), punkt 36.

39 Punkterna 20—23 (ovan fotnot 18).

40 Dom av den 14 april 1994 i mål C-392/92, Schmidt (REG 1994, s. I-1311; svensk specialutgåva, volym 15). Sökanden var anställd av en sparkbank för att städa lokalerna i en av dess filialer. Hon sades upp på grund av att lokalvården i framtiden skulle utföras av ett städbolag som redan städade de flesta av bankens kontor. Städbolaget erbjöd sig att anställa städerskan för en månadslön som var högre än den hon tidigare haft. Hon var dock inte beredd att arbeta på dessa villkor, eftersom hon bedömde att hennes timlön på grund av utökningen av städytan i själva verket skulle bli lägre och väckte talan mot uppsägningen.

41 Nämnd i fotnot 19 ovan. Generaladvokaten La Pergola förklarade redan i det förslag till avgörande som han presenterade i målet, punkt 10, att: ... det faktum att större delen av de arbetstagare som är sysselsatta i en viss verksamhet senare har anställts för motsvarande sysslor i ett annat företag [utgör inte] något avgörande kriterium, the controlling test , för att man skall kunna anse att verksamheten i fråga har de drag av organisatoriskt oberoende som kännetecknar begreppet företag, verksamhet eller del av verksamhet. ... Det är endast om en verksamhet har fortsatts och ett företag samtidigt har överlåtit materiella eller immateriella tillgångar till det andra som det är fråga om överlåtelse av företag ... i direktivets mening.

42 om av den 10 december 1998 i de förenade målen C-127/96, C-229/96 och C-74/97, Hernández Vidal m.fl. (REG 1998, s. I-8179).

43 Dom av den 10 december 1998 i de förenade målen C-173/96 och C-247/96, Hidalgo m.fl. (REG 1998, s. I-8237).

44 Punkterna 15 och 23 (ovan fotnot 19).

45 Punkt 27 (ovan fotnot 41).

46 Punkt 27 (ovan fotnot 42).

47 Domarna i målen Spijkers (ovan fotnot 17), punkt 13, Ny Mølle Kro (ovan fotnot 10), punkt 19, Redmond Stichting (ovan fotnot 21), punkt 24, Merckx och Neuhuys (ovan fotnot 35), punkt 17, Siizen (ovan fotnot 19), punkt 14, Hidalgo m.fl. (ovan fotnot 42), punkt 29, och domen i målet Hernández Vidal m.fl. (ovan fotnot 41), punkt 29.

48 Domen i målet Bork International m.fl. (ovan fotnot 24), punkt 18.

49 Domen i målet Dethier Équipement (ovan fotnot 36), punkt 42.

50 Domen i målet Daddy's Dance Hall (ovan fotnot 10), punkterna 17 och 18.

51 Denna bedömning bekräftades av de svar som lämnades av företrädarna för sökandena i tvisten vid den nationella domstolen och för den brittiska regeringen på de frågor som ställdes till dem vid sammanträdet.

52 Dom av den 24 oktober 1996 i mål C-73/95, Viho mot kommissionen (REG 1996, s. I-5457), punkt 16.

53 I detta förfarande visades det att moderbolaget ägde 100 procent av kapitalet i sina dotterbolag som var etablerade i olika medlemsstater, och att dotterbolagens försäljnings-och marknadsföringsaktiviteter styrdes av ett team utsett av moderbolaget som särskilt kontrollerade försäljningsmål, bruttomarginaler, försäljningskostnader, kassaflöde och lager. Teamet fastställde även det produktsortiment som skulle säljas, bevakade annonsering och lämnade direktiv angående prissättning och rabatter.

54 Rättspraxis fastställd i dom av den 14 juli 1972 i mål 48/69, ICI mot kommissionen (REG 1972, s. 619; svensk specialutgåva, volym 2, s. 25 ), punkterna 133 och 134, av den 31 oktober 1974 i mål 15/74, Sterling Drug (REG 1974, s. 1147; svensk specialutgåva, volym 2, s. 367), punkt 41, av den 31 oktober 1974 i mål 16/74, Winthrop (REG 1974, s. 1183), punkt 32, av den 4 maj 1988 i mål 30/87, Bodson (REG 1988, s. 2479), punkt 19, och av den 11 april 1989 i mål 66/86, Ahmed Saeed Flugreisen m.fl. (REG 1989, s. 803; svensk specialutgåva, volym 10, s. 9), punkt 35.

55 om av den 12 juli 1984 i mål 170/83, Hydrotherm (REG 1984, s. 2999), punkt 11.

56 Dom av den 12 januari 1995 i mål T-102/92, Viho mot kommissionen (REG 1995, s. II-17), punkt 50.