Förslag till avgörande av generaladvokat Francis G. Jacobs föredraget den 16 september 1999
1 Originalspråk; engelska.
2 Rådets direktiv 78/686/EEG av den 25 juli 1978 om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis för tandläkare inklusive åtgärder för att underlätta det faktiska införandet av etableringsrätten och friheten att tillhandahålla tjänster (EGT L 233, s. 1; svensk specialutgåva, område 16, volym 1, s. 33).
3 Dom av den 9 februari 1994 i mål C-154/95, Tawil-Albertini (REG 1994, s. I-451; svensk specialutgåva, tillägg, s. 111).
4 Rådets direktiv 75/362/EEG av den 16 juni 1975 om ömsesidigt erkännande av utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis inklusive åtgärder för att underlätta det faktiska införandet av etablerihgsrätten och friheten att. tillhandahålla tjänster (EGT L 167, s. 1) och rådets direktiv 75/363/EEG av den 16 juni 1975 om samordningen av bestämmelser i lag, förordning eller administrativa förfaranden avseende läkares aktiviteter (EGT L 167, s. 14).
5 Rådets direktiv 93/16/EEG av den 5 april 1993 om underlättande av läkares fria rörlighet och ömsesidigt erkännande av deras utbildnings-, examens- och andra behörighetsbevis (EGT L 165, 1993, s. 1; svensk specialutgåva, område 6, volym 4, s. 102). Direktiv 93/16 kodifierar och upphäver särskilt direktiv 75/362 och 75/363 tillsammans med direktiv 86/457 om särskild utbildning för allmänpraktiserande läkare. Direktivet har genomgått några smärre ändringar, men inga som påverkar bedömningen i detta mål.
6 Direktiv 75/362, se ovan fotnot 3.
7 Det bör noteras att bestämmelsen inte tycks vara tillämplig på verksamhet som specialistläkare. Kommissionen anför dock (s. 6 i det skriftliga yttranden) att medlemsstaternas lagstiftning i allmänhet tillämpar bestämmelsen i sådana fall.
8 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 89/48/EEG och 92/51/EEG om en generell ordning för erkännande av examensbevis som kompletterar direktiven 77/452/EEG, 77/453/EEG, 78/686/EEG, 78/687/EEG, 78/1026/EEG, 78/1027/EEG, 80/154/EEG, 80/155/EEG, 85/384/EEG, 85/432/EEG, 85/433/EEG och 93/16 om yrkena sjuksköterska med ansvar för allmän hälso- och sjukvård, tandläkare, veterinär, barnmorska, arkitekt, farmaceut och läkare (KOM (1997) 638 slutlig; EGT C 28, s. 1).
9 Se ovan punkt 23.
10 Dom av den 9 februari 1994 i mål C-319/92, Haim (REG 1994, s. I-425; svensk specialutgåva, volym 15, s. 23).
11 Domen i det ovan i fotnot 2 nämnda mål C-154/93.
12 Direktiv 78/686, ovan fotnot 1.
13 Punkterna 18 och 22 i domen.
14 Punkt 15 i domen.
15 Se exempelvis fjortonde övervägande.
16 Se punkt 14 ovan.
17 Dom av den 7 maj 1991 i mål C-340/89, Vlassopoulou (REG 1991, s. I-2357; svensk specialutgåva, volym 11, s. 189). Målet gällde en medborgare i en medlemsstat som utövade advokatyrket i det landet och som senare ansökte om tillstånd att utöva yrket i en annan medlemsstat.
18 Dom av den 7 maj 1992 i mål C-104/91, Aguirre Borrell m.fl. (REG 1992, s. I-3003). Målet gällde frågan om de skyldigheter som åligger en medlemsstat som mottagit en ansökan från en medborgare i en annan medlemsstat om tillstånd att få utöva fastighctsmäklaryrket.
19 Domen i målet Vlassopoulou, punkt 13, och i domen i målet Aguirre Borrell, punkt 8.
20 Punkt 23 och följande punkter i domen.
21 Se ovan, punkt 23.
22 Domen i det ovan i fotnot 17 nämnda målet C-104/91, punkterna 11 och 14.
23 Domen i det ovan i fotnot 9 nämnda målet C-319/92, punkterna 27—29.
24 Dom av den 1 februari 1996 i mål C-164/94, Aranitis (REG 1996, s. I-135), punkterna 31 och 32.
25 Se exempelvis dom av den 31 mars 1993 i mål C-19/92, Kraus (REG 1993, s. I-1663), punkterna 15 och 17, och senast, dom av den 8 juli 1999 i mål C-234/97, Fernández de Bobadilla (REG 1999, s. I-4773), punkt 30.
26 Se exempelvis domen i målet Haim I, punkt 26.
27 Se ovan fotnot 9 respektive 24.
28 Dom av den 15 oktober 1987 i mål 222/86, Heylens m.fl. (REG 1987, s. 4097; svensk specialutgåva, volym 9, s. 223), punkt 17, Vlassopoulou, (ovan fotnot 16), punkterna 19 och 22, Aguirre Borrell m.fl. (ovan fotnot 17), punkterna 14 och 15.
29 I dom av den 28 november 1989 i mål 379/87, Groener (REG 1989, s. 3967; svensk specialutgåva, volym 10, s. 259), punkt 19, fastslog domstolen, i förhållande till de faktiska omständigheter i målet som var ganska olika de i förevnrande mål, att de språkliga kraven får inte på något sätt vara oproportionerliga i förhållande till det mål som eftersträvas och det sätt på vilket de tillämpas får inte vara diskriminerande i förhållande till medborgare från andra medlemsstater.
30 Mål C-424/97, Haim (pågående mål).
31 Föredraget den 19 maj 1999. Se särskilt punkterna 81—121 i förslaget.
32 Punkt 98 i förslaget.