Förslag till avgörande av generaladvokat Antonio Saggio föredraget den 13 april 2000

1 Originalspråk: italienska.

2 Begreppet vård avser, såvitt är i frapa i förevarande mål, den omvårdnad som föräldrar ger sina barn under uppväxten.

3 Se den tyska regeringens skriftliga yttrande, punkt 6.

4 EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57.

5 EGT L 230, s. 8; svensk specialutgåva, område 5, volym 3, s. 13.

6 EGT L 206, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 5, s. 46.

7 Domstolen har i sin dom av den 12 maj 1998 i mål C-85/96, Martínez Sala (REG 1998, s. I-2691), punkt 36 slagit fast att en person är att betrakta som arbetstagare i den mening som avses i förordning nr 1408/71 då han är obligatoriskt eller frivilligt försäkrad, om så bara mot en enda risk, enligt ett allmänt eller särskilt system för social trygghet... oavsett om ett anställningsförhållande föreligger.

8 Den federala lagen om beviljande av föräldrabidrag och föräldraledighet (Bundeserziehungsgeldgesetz) av den 6 december 1985, 1 § första stycket. Domstolen ansåg i sin dom av den 10 oktober 1996 i de förenade målen C-245/94 och C-312/94, Hoever och Zachów (RUG 1996, s. I-4895), punkt 27, att en sådan förmän som act föräldrabidrag som föreskrivs i den nämnda lagen skall jämställas med en familjeförniån i den mening som avses i artikel 4.1 i förordning nr 1408/71.

9 Se punkt 6 i den tyska regeringens skriftliga yttrande i föreliggande mål och punkt 26 i generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i målet Hoever och Zachow (ovan fotnot 7).

10 Det bör påpekas att domstolen i sin dom av den 16 juli 1992 i mål C-78/91, Hughes (REG 1992, s. I-4839), punkt 15, med hänvisning till sin tidigare rättspraxis har Klargjort att en förmän kan anses som en social trygghetsförmån när den — utan att i det enskilda fallet vara beroende av en skönsmässig bedömning av vedcrbörandes personliga behov — tillerkänns mottagaren enligt bestämmelser som har utfärdats på grund av lag och uttryckligen hänför sig till en av de i artikel 4.1 i förordning nr 1408/71 uppräknade förmånerna.

11 Dom av den 16 februari 1995 i de förenade målen C-29/94—C-35/94, Aubertin m.fl. (REG 1995, s. I-301), punkt 9. Kommissionen åberopar denna dom och den rättspraxis som där åberopas i punkt 43 i dess skriftliga yttranden. Den situation som där var i fråga företer emellertid inga likheter med situationen för gränsarbetare. Domen behandlar nämligen huruvida fransk lagstiftning, som vad gäller innehavare av frisérsalong ställer upp strängare krav för de egna medborgarna (framför allt vid innehav av examen) än för medborgare i andra medlemsstater och därmed skapar en omvänd diskriminering, är förenlig med gemenskapsförbudet.

12 Dom av den 26 mars 1996 i mål C-238/94, García m.fl. (REG 1996, s. I-1673), punkt 15.

13 Dom av den 26 januari 1999 i mål C-18/95, Terhoeve (REG 1999, s. I-345), punkt 33.

14 Jag hänvisar särskilt till domarna av den 28 april 1998 i mal C-120/95, Decker (REG 1998, s. I-1831), punkt 23, och mål C-158/96, Kohll (REG 1998, s. I-1931), punkt 19.

15 Till exempel på området för direkta skatter. I sin dom av den 14 februari 1995 i mål C-279/93, Schumacker (REG 1995, s. I-225), punkt 21, påpekade domstolen att om, som gemenskapsrätten ser ut for närvarande, frågor om direkta skatter i och för sig inte faller inom gemenskapens behörighetsområde, är medlemsstaterna inte desto mindre skyldiga att respektera gemenskapsrätten vid utövandet av de befogenheter som är dem förbehållna.

16 Som stöd för sin uppfattning åberopar kommissionen även dom av den 11 juni 1998 i mål C-275/96, Kuusijärvi (REG 1998, s. I-3419) och hävdar att den skulle bekräfta att en person som inte utövar någon avlönad verksamhet generellt omfattas av lagstiftningen i den medlemsstat där han bor. Det förefaller inte som om denna hänvisning skulle vara relevant. I augusti 1984 skulle Ursula Elsen säkerligen ha ansetts som en gränsarbetare vilken enligt tysk lagstiftning åtnjöt mammaledighet. Hon omfattades alltså av lagstiftningen i Förbundsrepubliken Tyskland där hon arbetade och hade där rätt till allmän (obligatorisk) ålderspension, medan hon inte hade denna rätt i Frankrike, där hon bodde.

17 Dom av den 3 maj 1990 i mål C-2/89, Kits van Heijningen (REG 1990, s. I-1755), punkt 21. Se även domen i det ovannämnda målet Kuusijärvi (ovan fotnot 15), punkt 31.

18 Dom av den 25 februari 1999 i mål C-90/97 (REG 1999, s. I-1077).

19 I den dom som avkunnades den 25 februari 1999 i detta mål (se ovan fotnot 17), har domstolen fastställt att en lagstiftning som gör rätten att erhålla ett tilläggsbidrag villkorad av bosättning i en medlemsstat strider mot artiklarna 1 h och 10 a i förordning nr 1408/71. Domstolen har för övrigt inte prövat den eventuella inverkan av artikel 48 i fördraget.

20 Domen i målet Terhoeve (ovan fotnot 12), punkt 36.

21 Domen i målet Terhoeve (ovan fotnot 12), punkt 39. Se även dom av den 7 mars 1991 i mål C-10/90, Masgio (REG 1991, s. I-1119), punkterna 18 och 19.