Förslag till avgörande av generaladvokat Christine Stix-Hackl föredraget den 26 september 2002

1 Originalspråk: tyska.

2 Aristrain mot kommissionen (REG 1999, s. II-645).

3 EGT L 212, s. 1.

4 Se punkt 33 i domen av den 11 mars 1999 i mål T-141/94, Thyssen mot kommissionen (REG 1999, s. II-347).

5 EGT L 116, s. 1.

6 Thvssen Stahl AG (REG 2003, s. I-10821) och Salzgittcr AG (REG 2003, s. I-10826).

7 Dom av den 20 april 1999 ! mälen T-305/94 m.fl., Limburgse Vinyl Maatschappij NV m.fl. mot kommissionen (REG 1999, s. II-931).

8 I domen Picrsack (av den 1 oktober 1982, nr 53, serie A, 16 §, punkt 33) besvarades inte denna fråga och i domen Pfeifer och Pianki (av den 25 februari 1992, nr 227, serie A, 35 S ff.) fastställde Europadomstolen enbart att domstolens sammansättning mästc motsvara de krav som föreskrivs. I domen Dcumcland (av den 29 maj 1986, nr 100, serie A, 81 § ff.) fastställdes att det är normalt att domare byts ut i domstolsförfarandcn.

9 Punkt 84 och följande punkter.

10 Med undantag för punkt 115 i mitt förslag till avgörande i mål C-194/99 P.

11 Dom av den 4 mars 1999 i mål C-119/97 P, Ufex m.fl. mot kommissionen (REG 1999, s. I-1341).

12 Se fotnot 11 (punkt 111).

13 Domstolens dom av den 1 juni 1994 i mål C-136/92 P, kommissionen mot Brazelti Lualdi m.fl. (REG 1994, s. I-1981).

14 Se i detta avseende exempelvis dom av den 9 juni 1992 i mål C-30/91 P, Lestelle (REG 1992, s. I-3755), punkt 28.

15 Dom av den 6 april 1995 i mål T-148/89, Tréfilunion mot kommissionen (REG 1995, s. II-1063).

16 Se fotnot 15.

17 Riktlinjer för beräkning av böter som döms ut enligt artikel 15.2 i förordning nr 17 och artikel 65.5 i EKSG-fördraget (EGT C 9, 1998, s. 3).

18 Dom av den 14 juli 1972 i mål 48/69, ICI mot kommissionen (REG 1972, s. 619; svensk specialutgåva, volym 2, s. 25).

19 Se fotnot 18.

20 Dom av den 16 november 2000 i mål C-294/98 P, Metsä-Serla m.fl. kommissionen (REG 2000, s. I-10065), punkt 26. Domen avser kommissionens beslut av den 13 juli 1994 om ett förfarande för tillämpning av artikel 85 i EG-fördraget (IV/C/33.833-kartong) (EGT L 243, s. 1).

21 Vid regressanspråk på grund av solidariskt ansvar skulle den som gör gällande detta anspråk vara hänvisad till tilllämplig nationell rätt.

22 Det framstår inte heller som absolut nödvändigt att gå till väga på detta sätt när det finns en risk för att en av de solidariskt ansvariga gäldenärerna kommer att bli insolvent (en sådan risk fanns uppenbarligen inte i förevarande fall), eftersom alla gäldenärer ansvarar solidariskt för skulden, vilket innebar att det vid verkställighet av skulden i vart fall skulle finnas en solvent gäldenär som skulle kunna betala det totala bötesbeloppet. Kommissionen har dessutom i sitt beslut i kartongmålen {se fotnot 20) som antogs några månader efter förevarande beslut angett att samtliga solidariskt ansvariga gäldenärer är mottagare av beslutet.

23 Kommissionens beslut av den 18 juli 1990 om ett förfarande för tillämpning av artikel 65 i EKSG-fördraget angående avtal och samordnade förfaranden bland europeiska producenter av platta kallvalsade produkter av laminerat rostfritt stål (90/417/EKSG) (EGT L 220, s. 28).

24 Dom av den 2 juni 1994 i mål C-30/93, AC-ATEL mot Hauptzollamt München-Mitte (REG 1994, s. I-2305).

25 I denna punkt rörde det sig om att ändringar som införts för hand i beslutet efter det att beslutet antagits av kommissionen inte kan ha någon betydelse för frågan om den version av beslutet som delgetls överensstämmer med det antagna beslutet när dessa ändringar gjorts i en språkversion av beslutet som inte var rättegångsspråk och följaktligen inte delgavs.

26 Dom av den 16 november 2000 i mål C-291/98 P, Sarrió mot kommissionen (REG 2000, s. I-9991). Domen beträffar kommissionens beslut av den 13 juli 1994 om ett förfarande för tillämpning av artikel 85 i EG-fördraget (IV/033.833-kartong) (EGT L 243, s. 1).

27 Rådets förordning nr 17 av den 21 februari 1962, första förordningen om tillämpning av fördragets artiklar 85 och 86 (EGT 13, s. 204; svensk specialutgåva, område 8, volym 1, s. 8).

28 So den i fotnot 14 ovannämnda domen.

29 Dom av den 1 juli 1999 i mål C-155/98 P, Alexopoulou mot kommissionen (REG 1999, s. I-4069).

30 Domstolens beslut av den 20 november 1987 i mål 183/83, Krupp mot kommissionen (REG 1987, s. 4611), punkt 10.

31 Eftersom beslutet antogs innan förstainstansrätten upprättades, var det i det fallet fråga om artikel 73 b i rättegångsreglerna för domstolen, som är likalydandc i denna del.

32 Dom av den 11 mars 1999 i mål T-151/94, British Steel mot kommissionen (REG 1999, s. II-629). Klaganden i det målet hade visserligen inte yrkat att kommissionen skulle förpliktas att bära klagandens kostnader och ränteutgifter, utan enbart om (delvis) återbetalning av bötesbeloppet som betalats till kommissionen utan rättslig grund jämte dröjsmålsränta. Förstainstansrätten har hänvisat till rätten till att följderna av rättsstridiga handlingar undanröjs i enlighet med artikel 34 i EKSG — fördraget. Ett företag som redan har betalat ett bötesbelopp som förstainstansrätten helt eller delvis har ogiltigförklarat har därför i princip rätt till återbetalning av de ränteutgifter som har gjorts gällande. I förstainstansrättens dom av den 10 oktober 2001 i mål T-171/99, Corus mot kommissionen (REG 2001, s. II-2967), konkretiserades rätten till ersättning det fastställdes att det enligt artikel 34 i EKSG-fördraget under vissa omständigheter i princip är möjligt att begära skadestånd för de kostnader och ränteutgifter som kan ha uppkommit för klaganden i förfarandet vid förstainstansrätten på grund av att det bötesbelopp som klaganden påförts ogiltigförklaras. Förstainstansrätten har dessutom fastställt att rätten till ersättning i vart fall även inbegriper betalning av dröjsmålsränta på den del av bötesbeloppet som betalats utan rättslig grund.

33 Dom av den 17 december 1998 i mâl C-185/95 P, Baustahlgewebe mot kommissionen (REG 1998, s. I-8417).

34 Förstainsstansrättens beslut av den 19 juni 1996 i mälen T-134/94, T-136/94, T-137/94, T-138/94, T-141/94, T-145/94, T-147/94, T-148/94, T-151/94, T-156/94 och mål T-157/94, NMH Stahlwerke m.fl. mot kommissionen (REG 1996, s. II-537) och av den 10 december 1997 i målen T-134/94, T-136/94, T-137/94, T-138/94, T-141/94, T-145/94, T-147/94, T-148/94, T-151/94, T-156/94 och mål T-157/94, NMH Stahlwerke m.fl. mot kommissionen (REG 1997, s. II-2293).

35 I domen i det ovan i fotnot 33 nämnda målet Baustahlgewebe nedsattes bötesbeloppet som rättsföljd.