Förslag till avgörande av generaladvokat Christine Stix-Hackl föredraget den 5 mars 2002

1 Originalspråk: tyska.

2 Dom av den 1 februari 2001 i mål C-333/99, kommissionen mot Frankrike (REG 2001, s. I-1025). Se i detta avseende även mitt förslag till avgörande i de förenade målen C-418/00 och C-419/00, kommissionen mot Frankrike (REG 2002, s. I-3969, s. I-3972).

3 Förordning (EEG) nr 170/83 av den 25 januari 1983 om fastställande av ett gemenskapssystem för bevarande och förvaltning av fiskeresurserna (EGT L 24, s. 1). Denna förordning ersattes senare av rådets förordning (EEG) nr 3760/92 av den 20 december 1992 om ett gemenskapssystem för fiske och vattenbruk (EGT L 389, s. 1; svensk specialutgåva, område 4, volym 4, s. 154).

4 Rådets förordning (EEG) nr 1/85 av den 19 december 1984 om fastställande, för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd, av preliminära högsta tillåtna fångstmängder för är 1985 och av vissa villkor för fångsten (EGT L 1, s. 1). Denna förordning ersattes av rådets förordning (EEG) nr 800/85 av den 26 mars 1985 om en andra ändring av förordning (EEG) nr 1/85 (EGT L 89, s. 4), rådets förordning (EEG) nr 2756/85 av den 27 september 1985 om en tredje ändring av förordning (EEG) nr 1/85 (EGT L 259, s. 68), och rådets förordning (EEG) nr 3720/85 av den 20 december 1985 om en fjärde ändring av förordning (EEG) nr 1/85 (EGT L 361, s. 1).

5 Rådets förordning (EEG) nr 3721/85 av den 20 december 1985 om fastställande, för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd, av totala tillåtna fångstmängder för år 1986 och av vissa villkor för fångsten (EGT L 361, s. 5). Denna förordning ersattes av rådets förordning (EEG) nr 3777/85 av den 31 december 1985 om ändring av förordning (EEG) nr 3721/85 (EGT L 363, s. 1), rådets förordning (EEG) nr 114/86 av den 20 januari 1986 om förlängning av giltighetstiden för förordningarna (EEG) nr 3721/85, (EEG) nr 3730/85. (EEG) nr 3734/85, och (EEG) nr 3777/85 avseende fiskesektorn, till den 31 december 1986 (EGT L 17, s. 4), rådets förordning (EEG) nr 2057/86 av den 25 juni 1986 om en tredje ändring av förordning (EEG) nr 3721/85 (EGT L 176, s. 3), rådets förordning (EEG) nr 2374/86 av den 24 juli 1986 om en fjärde ändring av förordning (EEG) nr 3721/85 (EGT L 206, s. 4), rådets förordning (EEG) nr 3221/86 av den 21 oktober 1986 om en femte ändring av förordning (EEG) nr 3721/85 (EGT L 300, s. 2).

6 Rådets förordning (EEG) nr 4034/86 om fastställande, för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd, av totala tilllåtna fångstmängder för år 1987 och av vissa villkor för fångsten (EGT L 376, s, 39). Denna förordning ersattes av rådets förordning (EEG) nr 1365/87 av den 18 maj 1987 om ändring av förordning (EEG) nr 4034/86 (EGT L 129, s. 15), rådets förordning (EEG) nr 1880/87 av den 30 juni 1987 om ändring av förordning (EEG) nr 4034/86 (EGT L 179, s. 4), rådets förordning (EEG) nr 2999/87 av den 5 oktober 1987 om ändring av forordning (EEG) nr 4034/86 (EGT L 285, s. 2), och rådets förordning (EEG) nr 3545/87 av den 23 november 1987 om en fjärde ändring av förordning (EEG) nr 4034/86 (EGT L 337, s. 7).

7 Rådets förordning (EEG) nr 3977/87 av den 21 december 1987 om fastställande, för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd, av totala tillåtna fångstmängder (för år 1988) och av vissa villkor för fångsten (EGT L 375, s. 1). Denna förordning ersattes av rådets förordning (EEG) nr 3173/88 av den 14 oktober 1988 om ändring av förordning (EEG) nr 3977/87 (EGT L 282, s. 30), rådets förordning (EEG) nr 3286/88 av den 20 oktober 1988 om ändring av förordning (EEG) nr 3977/87 (EGT L 292, s. 3), och rådets förordning (EEG) nr 3472/88 av den 7 november 1988 om ändring av förordning (EEG) nr 3977/87 (EGT L 305, s. 12).

8 Rådets förordning (EEG) nr 4047/89 av den 19 december 1989 om fastställande, för vissa fiskbestånd och grupper av fiskbestånd, av totala tillåtna fångstmängder (för år 1990) och av vissa villkor för fångsten (EGT L 389, s. 1). Denna förordning ersattes av rådets förordning (EEG) nr 738/90 av den 22 mars 1990 om ändring av förordning (EEG) nr 4047/89 (EGT L 82, s. 7), rådets förordning (EEG) nr 1874/90 av den 27 juni 1990 om en andra ändring av förordning (EEG) nr 4047/89 (EGT L 171, s. 1), och rådets förordning (EEG) nr 1887/90 av den 29 juni 1990 om en tredje ändring av förordning (EEG) nr 4047/89 (EGT L 172, s. 1).

9 Rådets forordning (EEG) nr 2057/82 av den 29 juni 1982 om fastställande av vissa åtgärder för kontroll av fiske som bedrivs från medlemsstaternas fartyg (EGT L 220, s. 1).

10 Rådets förordning (EEG) nr 3723/85 av den 20 december 1985 om ändring av förordning (EEG) nr 2057/82 om fastställande av vissa åtgärder ror kontroll av fiske som bedrivs från medlemsstaternas fartyg (EGT L 361, s. 42).

11 Rädcts förordning (EEG) nr 4027/86 av den 18 december 1986 om ändring av förordning (EEG) nr 2057/82 om fastställande av vissa åtgärder for kontroll av fiske som bedrivs frän medlemsstaternas fartyg (EGT L 376, s. 4).

12 Rådets förordning (EEG) nr 2241/87 av den 23 juli 1987 om fastställande av vissa åtgärder för kontroll av fisket (EGT L 207, s. 1; svensk specialutgåva, område 4, volym 3, s. 32).

13 För de exakta siffrorna hänvisas här och i det följande till referentens rapport tillsammans med kommissionens talan.

14 Kommissionens förordning (EEG) nr 3165/88 av den 14 oktober 1988 om fiskestopp för makrillfångst som bedrivs från fartyg som förs under Förenade kungarikets flagg (EGT L 282, s. 18).

15 Se fotnot 3 ovan.

16 Se fotnot 9 ovan.

17 Se fotnot 12 ovan.

18 Dom av den 5 oktober 1989 i mdl 290/87, kommissionen mot Nederländerna (REG 1989, s. 3083), punkt 17, av den 20 mars 1990 i mäl 62/89, kommissionen mot Frankrike (REG 1990, s. I-925), punkt 37, och av den 31 januari 1991 i mål C-244/89, kommissionen mot Frankrike (REG 1991, s. I-163), punkt 3J.

19 Se domen i mälet kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 2).

20 Se domen i mälet kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 2), punkt 35. Se dessutom även mina förslag till avgörande av den 11 oktober 2001 i de anhängiga mälen C-418/00 och C-419/00, kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 2).

21 Se bara domen av den 13 september 2001 i mål C-374/99, Spanien mot kommissionen (REG 2001, s. I-5943), punkt 15: ... även om det ankommer på kommissionen att styrka att bestämmelserna om den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna har åsidosatts, den inte är skyldig att på ett uttömmande sätt visa att de kontroller som de nationella myndigheterna har utfört var otillräckliga eller att de sifferuppgifter som medlemsstaterna har inkommit med inte är korrekta... Se även förslag till avgörande av generaladvokat Geelhoed, punkt 44: [det] ankommer... på medlemsstaten att — med utgångspunkt från de uppgifter som bara denna och inte kommissionen förfogar över — visa att kommissionen felaktigt har fastställt omständigheterna, eller i tilllämpliga fall, har bedömt dem fel...

22 Se punkt 43 och följande punkter ovan.

23 Se den rättspraxis som har nämnts i fotnot 18 ovan.

24 Dom av den 28 oktober 1999 i mål C-328/96, kommissionen mot Österrike (REG 1999, s. I-7479), punkt 39.

25 Se fotnot 2 ovan.

26 Se även punkt 43 och följande punkter ovan.

27 Se punkt 43 och följande punkter ovan.

28 Se även artikel 6.3 ! förordning nr 2241/87: Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att den information som överlämnas... granskas med avseende pä riktigheten.

29 Se punkt 43 och följande punkter ovan.

30 Domen i målet C-62/89, kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 18), punkt 20, och i målet C-244/89, kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 18), punkt 20, och dom av den 7 december 1995 i mål C-52/95, kommissionen mot Frankrike (REG 1995, s. I-4443), punkt 29.

31 Flundra i områdena V b, VI, XII och XIV för år 1986, flundra i område VII a för år 1986, sjötunga i område VII f och g för år 1990, flundra i områdena II och IV för år 1990, flundra i område VII e för år 1990.

32 Se i detta avseende punkt 27 och följande punkter samt punkt 37 och följande punkter ovan.

33 Se domen i målet kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 18), punkt 13.

34 Se redan domen i målet kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 2) med ytterligare hänvisningar.

35 Enligt domen i milet C-52/95, kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 30), motiverar artikel 11.2 i förordning nr 2241/87 samma skyldighet för medlemsstaterna som artikel 10.2 i förordning nr 2057/82.

36 Se fotnot 34 ovan.

37 Domen i målet C-333/99, kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 2), punkt 44, och domen i målet C-52/95, kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 30), samt domen i målet C-62/89, kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 18).

38 Se exempelvis artiklarna 6 och 7 i förordning nr 2057/82.

39 I artikel 1 i förordning nr 2057/82 i dess ursprungliga lydelse avsågs endast befälhavaren, en mer omfattande skyldighet motsvarande ordalydelsen i senare lydelser framgår dock implicit av artikel 10 EG.

40 Domen i målet 290/87, kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 18), punkterna 18—20, och domen i målet 52/95, kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 30), punkterna 33—36.

41 Rädets förordning (EEG) nr 3483/88 av den 7 november 1988 om ändring av förordning (EEG) nr 2241/87 om fastställande av vissa åtgärder för Kontroll av fisket (EGT L 306, s. 2).

42 Se domen i målet kommissionen mot Nederländerna (ovan fotnot 18), punkt 20.

43 Se domen i målet kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 30).

44 Se ovannämnda dom, punkt 35: Om behöriga myndigheter i en medlemsstat systematiskt avstår från att vidta rättsliga åtgärder mot dem som bär ansvaret för sådana överträdelser, sätts såväl strävandena att bevara och förvalta fiskcresurserna som den gemensamma fiskeripolitikens enhetliga tillämpning på spel.

45 Detta framgår av ovannämnda dom, punkt 33.

46 Se i detta avseende punkt 49 och följande punkter ovan.

47 Se redan domen i målet C-62/89, kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 18), punkt 23.

48 Även här skall hänvisas till artikel 10 EG. Avseende innehållet i den information som visats kan endast anmärkas att det därav inte framgår huruvida förfaranden har inletts i ett betydande antal fall.