lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 23 april 2002

CELEX
62000CC0153
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska.

2 De bötesbelopp som för närvarande föreskrivs i artikel 458 i strafflagen uppgår till mellan 20000 och 100000 BEF (se Konungariket Belgiens skriftliga yttrande, punkt 40).

3 Se begäran om förhandsavgörande, s. 2, och Konungariket Belgiens skriftliga yttrande, punkterna 41 och 42.

4 Cass., 25 oktober 1978, Pas., 1979,1, s. 237.

5 De bötesbelopp som för närvarande föreskrivs i artikel 80 i lagen om förundersökning uppgår till 20000 BEF (se Konungariket Belgiens skriftliga yttrande, punkt 45).

6 Cass. 10 juli 1916, Pas. 1917, I, s. 195.

7 Konungariket Belgiens skriftliga yttrande (punkt 44).

8 Även kallad den luxemburgska banksekretessen eller banksekretessen.

9 Mémorial A 1993, s. 462 (nedan kallad 1993 års lag).

10 Se begäran om förhandsavgörande (sidorna 1 och 2) och Konungariket Belgiens skriftliga yttrande (punkterna 15—24).

11 Begäran om förhandsavgörande, s. 2.

12 Ibidem, s. 3.

13 Dom av den 10 maj 1995 i mål C-384/93, Alpine Investments (REG 1995, s. I-1141).

14 Ibidem, punkt 30.

15 Begäran om förhandsavgörande, s. 3.

16 Den första tolkningsfrågan.

17 Den andra tolkningsfrågan.

18 Den nationella domstolen gör i den tredje och den fjärde tolkningsfrågan en skillnad beroende på om den luxemburgska banktjänstemannen har kallats som vittne eller i egenskap av misstänkt. Denna åtskillnad emotsågs emellertid klart av skälen i beslutet om begäran om förhandsavgörande. I sin begäran om förhandsavgörande (s. 3) har nämligen undersökningsdomaren påpekat att det som enligt belgisk lag gäller för vittnen i tillämpliga delar gäller för luxemburgska banktjänstemän i egenskap av misstänkta, som väljer att inte åberopa sin rätt att tiga. Under dessa omständigheter skall den tredje och den fjärde tolkningsfrågan förstås på så sätt att do uteslutande syftar på det fallet när en luxemburgsk banktjänsteman har kallats att inställa sig i egenskap av vittne.

19 Paul der Weduwes skriftliga yttrande, s. 2—5.

20 Ibidem, s. 5.

21 Ibidem, s. 5—9.

22 Konungariket Belgiens skriftliga yttrande (punkterna 60—83).

23 Vad beträffar frågan huruvida den luxemburgska lagstiftningen gäller utanför landets gränser, se punkterna 38—48 i detta förslag till avgörande.

24 Konungariket Belgiens skriftliga yttrande (punkterna 93—127).

25 Kommissionens skriftliga yttrande (punkterna 8—14).

26 Alltsedan dom av den 1 december 1965 i mål 16/65, Schwarze (REG 1965, s. 1081, s. 1094; svensk specialutgåva, volym 1, s. 227).

27 Se särskilt dom av den 13 mars 2001 i mål C-379/98, PreussenElektra (REG 2001, s. I-2099), punkt 38, och av den 19 februari 2002 i mål C-35/99, Arduino (REG 2002, s. I-1529), punkt 24.

28 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 29 november 1978 i mål 83/78, Pigs Marketing Board (REG 1978, s. 2347; svensk specialutgåva, volym 4, s. 243), punkt 25.

29 Se särskilt dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman (REG 1995, s. I-4921), punkt 59, och domarna i de ovannämnda målen PreussenElektra, punkt 38, och Arduino, punkt 24.

30 Dom av den 16 december 1981 i mål 244/80, Foglia (REG 1981, s. 3045; svensk specialutgåva, volym 6, s. 243), punkt 21.

31 Ibidem, punkt 20. Se även beslut av den 9 augusti 1994 i mål C-378/93, La Pyramide (REG 1994, s. I-3999), punkt 11.

32 Se bland andra domen i det ovannämnda målet Foglia, punkt 18, och dom av den 3 februari 1983 i mål 149/82, Robards (REG 1983, s. 171), punkt 19, och beslut av den 23 mars 1995 i mâl C-458/93, Saddik (REG 1995, s. I-511), punkt 17.

33 Se särskilt dom av den 10 mars 1981 i de förenade målen 36/80 och 71/80, Irish Creamery Milk Suppliers Association m.fl. (REG 1981, s. 735; svensk specialutgåva, volym 6, s. 29), punkt 6.

34 Se särskilt dom av den 12 juni 1986 i de förenade målen 98/85, 162/85 och 258/85, Bertini m.fl. (REG 1986, s. 1885) punkt 6.

35 Domen i det ovannämnda målet Foglia, punkt 18, dom av den 17 maj 1994 i mål C-18/93, Corsica Ferries (REG 1994. s. I-1783; svensk specialutgåva, volym 15, s. 113), punkt 14, av den 15 juni 1995 i de förenade målen C-422/93C-424/93, Zabala Erasun m.fl. (REG 1995, s. I-1567), punkt 29, av den 5 oktober 1995 i mål C-96/94, Centro Servizi Spediporto (REG 1995, s. I-2883), punkt 45, av den 9 oktober 1997 i mål C-291/96. Grado och Bashir (REG 1997, s. I-5531), punkt 16, av den 12 mars 1998 i mål C-314/96, Djabali (REG 1998, s. I-1149, punkt 19, samt beslut av den 26 januari 1990 i mål C-286/88, Falciola (REG 1990, s. I-191), punkt 9, av den 16 maj 1994 i mål C-428/93, Monin Automobiles (REG 1994, s. I-1707; svensk specialutgåva, volym 15, s 105), punkt 15, och av den 25 maj 1998 i mål C-361/97, Nour (REG 1998, s. I-3101), punkt 15.

36 Se särskilt dom av den 20 februari 1973 i mål 54/72, FOR (REG 1973, s. 193), punkt 9, av den 23 januari 1975 i mål 51/74, Hulst (REG 1975, s. 79; svensk specialutgåva, volym 2, s. 429), punkterna 38—42, och av den 21 mars 1985 i mål 172/84, Celestri (REG 1985, s. 963), punkterna 12—16.

37 Domen i det ovannämnda målet Grado och Bashir, punkterna 15 och 16.

38 Se särskilt dom av den 16 juli 1992 i mål C-343/90, Lourenço Dias (REG 1992, s. I-4673; svensk specialutgåva, volym 13, s. 69) punkterna 22 och 23, och av den 13 december 1994 i mål C-297/93, Grau-Hupka (REG 1994, s I-5535) punkt 18.

39 Dom av den 16 juli 1992 i mål C-83/91, Meilicke (REG 1992, s. I-4871; svensk specialutgåva, volym 13, s. 105), punkterna 27—30, domen i det ovannämnda målet Centro Servizi Spediporto, punkterna 43—46, dom av den 16 januari 1997 i mål C-134/95, USSL n° 47 di Biella, (REG 1997, s. I-195) punkterna 13—16, och beslutet i det ovannämnda målet Monin Automobiles, punkterna 13—15.

40 I motsats till de krav som uppställs i domstolens rättspraxis (domarna i de ovannämnda målen Bertini m.fl., punkt 6, Lourenço Dias, punkt 19, och beslutet i det ovannämnda målet La Pyramide, punkt 13) har inte den nationella domstolen förklarat varför den anser att ett svar på de två första tolkningsfrågorna är nödvändigt för att kunna döma i saken. Det framgår tvärtom av skälen i beslutet om begäran om förhandsavgörande att undersökningsdomaren framför allt — om inte uteslutande — vill veta om den luxemburgska lagstiftningen om banksekretess är förenlig med gemenskapsrätten (se punkterna 13—16 i detta förslag till avgörande). Under dessa omständigheter är det inte säkert att de två första frågorna kan tas upp till sakprövning. Eftersom jag föreslår att domstolen skall avvisa samtliga frågor på andra grunder (se punkt 35 och följande punkter i detta förslag till avgörande), är det emellertid inte nödvändigt att ytterligare utveckla min bedömning på den punkten.

41 Se särskilt dom av den 15 juli 1964 i mål 6/64, Costa (REG 1964, s. 1141, s. 1158; svensk specialutgåva, volym 1, s. 211), av den 5 oktober 1977 i mål 5/77, Tedeschi (REG 1977, s. 1555), punkt 17, av den 16 mars 1978 i mål 104/77, Oehlschläger (REG 1978, s. 791), punkt 4, av den 16 juli 1998 i mål C-235/95, Dumon och Froment (REG 1998, s. I-4531), punkt 25, och av den 5 oktober 1999 i de förenade målen C-175/98 och C-177/98, Lirussi och Bizzaro (REG 1999, s. I-6881), punkt 37.

42 Se särskilt dom av den 1 februari 1996 i mål C-177/94, Perfili (REG 1996, s. I-161) punkterna 10—19, och punkterna 16 och 17 i mitt förslag till avgörande i detta mål.

43 Domen i det ovannämnda målet Foglia, punkt 30.

44 Konungariket Belgiens skrifdiga yttrande, punkt 51.

45 Ibidem, punkterna 52—59 och 84—92.

46 Det skall påpekas att undersökningsdomaren i Turnhout i sin begäran om förhandsavgörande inte har uppmärksammat det förhållandet att den luxemburgska lagstiftningens gränsöverskridande verkan är omtvistad. Den nationella domstolen har inte heller förklarat varför den valt att lägga den tredje tolkningen av den luxemburgska lagstiftningen om banksekretess till grund för sina tolkningsfrågor.

47 Konungariket Belgiens skriftliga yttrande (punkterna 59, 87 och 90).

48 Ibidem (punkterna 90 och 91).

49 Ibidem, punkt 92.

50 Ibidem, punkt 88.

51 Den luxemburgska regeringen har förklarat att beivrandet av detta brott grundar sig på artikel 7 b i den luxemburgska code d'instruction criminelle. I denna bestämmelse föreskrivs att om något av de rekvisit som ett brott består av har uppfyllts i Storhertigdömet Luxemburg, anses brottet ha legåtts i Storhertigdömet Luxemburg. Den luxemburgska regeringen har angett att det enligt denna bestämmelse inte är nödvändigt att alla rekvisit har uppfyllts i Luxemburg för att brottet skall kunna beivras. Det räcker att ett av rckvisiten har uppfyllts i Luxemburg. När det gäller banksekretessen utgörs ett av rckvisiten av att nägon har tagit del av sekretcssoelagda uppgifter. I den män personen i fråga tagit del av uppgifterna påett företag med säte i Luxemburg, saknar det med avseende på straffet för brott mot banksekretessen betydelse om uppgifterna röjs utanför Luxemburg.

52 Se punkt 38 i detta förslag till avgörande (se även punkt 59 i Konungariket Belgiens skriftliga yttrande).

53 Den luxemburgska regeringen har i själva verket uppgett att begreppet rättslig myndighet omfattar alla utländska rättsliga myndigheter förutsatt att de kan likställas med de luxemburgska rättsliga myndigheterna med avseende på rättsstats- och maktiordelningsprincipcn. Den luxcmburgska regeringen har emellertid förklarat att det är uppenbart att rättsliga myndigheter i andra medlemsstater uppfyller detta villkor med hänsyn till de institutionella garantier som ett medlemskap i den Europeiska unionen erbjuder.