Förslag till avgörande av generaladvokat Leendert A. Geelhoed föredraget den 6 februari 2003

1 Originalspråk: nederländska.

2 Dom av den 7 juli 1992 i mål C-370/90, Singh (REG 1992, s. I-4265; svensk specialutgåva, volym 13, s. I-19).

3 EGT L 257, s. 12; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33.

4 EGT P 56, s. 850; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 28.

5 House of Commons Paper 395; immigrationsbestämmelser antagna år 1994 av det brittiska parlamentet.

6 Se ovan fotnot 2.

7 Artikel 63.3 EG utgör bland annat grund för rådets förordning nr 1091/2001 av den 28 maj 2001 om fri rörlighet med en visering för längre vistelse (EGT L 150, 2001, s. 4) och rådets direktiv 2001/40/EG av den 28 maj 2001 om ömsesidigt erkännande av beslut om avvisning eller utvisning av medborgare i tredje land (EGT L 149, s. 34).

8 Ändrat förslag till rådets direktiv om rätt till familjeåterförening (EGT C 203 E, 2002, s. 136) och förslag till rådets direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i syfte att bedriva verksamhet som anställd eller egenföretagare (EGT 2002 C 332 E, s. 248).

9 Se särskilt slutsatserna frän Europeiska rådets möte i Tammerfors den 15—16 oktober 1999 i meddelande av den 22 november 2000 från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om en invandringspolitik för gemenskapen (KOM (2000) 757 slutlig).

10 Se punkt 16 i detta förslag till avgörande.

11 I begränsad omfattning kan medborgare i tredje land legalt resa in i EU för att studera eller som ekonomiskt verksamma personer eller i egenskap av asylsökande. Familjeåterförening kan också ge rätt till inresa eller rätt till bosättning. Inom ramen for detta förslag till avgörande kommer jag dock endast att behandla äktenskap som grund för inresa och uppehåll.

12 Rådets resolution av den 4 december 1997 om de åtgärder som bör vidtas för att bekämpa skenäktenskap (EGT C 382, s. 1). I här relevanta delar föreskrivs i punkt 2 i resolutionen följande: Bland annat följande omständigheter kan tala för att ett äktenskap är ett skenäktenskap: Parterna lever inte tillsammans. Parterna tar inte på ett sätt som är lämpligt det ansvar som följer av äktenskapet. Makarna har aldrig träffat varandra före äktenskapet. Makarna misstar sig om varandras personuppgifter (namn, adress, medborgarskap, anställning), de omständigheter under vilka de lärde känna varandra eller andra viktiga förhållanden av personlig karaktär som berör dem. Makarna talar inte ett språk som båda förstår. Ett penningbelopp har Detalats för att äktenskapet skall ingås (med undantag för penningbelopp som utgör hemgift för medborgare i sådana tredje länder där hemgift normalt förekommer). Det finns uppgifter som tyder på att en av eller båda makarna har tidigare skenäktenskap eller oegentligheter såvitt avser vistelse bakom sig.

13 I tio medlemsstater kan ett avbrott i vistelsen i den berörda medlemsstaten utgöra grund för återkallelse av eller vägran att förlänga ett uppehållstillstånd. Det kriteriet är inte relevant i förevarande mål.

14 Moestaquim mot Belgien, dom av den 18 februari 1991, serie A, nr 193; Nasri mot Frankrike, dom av den 13 juli 1995, serie A, nr 320-B; Boughanemi mot Frankrike, dom av den 24 april 1996, Reports of Judgments and Decisions 1996-II; C mot Belgien, dom av den 7 augusti 1996, Reports of Judgments and Decisions 1996-III; Bouchelkia mot Frankrike, dom av den 29 januari 1997, Reports of Judgments and Decisions 1997-I.

15 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (EGT C 270 E, s. 150). Se även det ändrade förslaget till rådets direktiv om rätt till familjeåterförening (ovan fotnot 8). Dessa förslag följde på Europeiska rådets möte i Tammerfors den 15 och 16 oktober 1999.

16 Det faktum att artikel 18 EG hänvisar till unionsmedborgare och artikel 39 EG till arbetstagare från medlemsstaterna saknar i detta sammanhang betydelse.

17 Förslag till avgörande i mål C-413/99 av den 17 september 2002, Baumbast och R (REG 2002, s. I-7091, s. I-7094), punkt 28 och följande punkter.

18 Rådets direktiv 68/360/EEG av den 15 oktober 1968 om avskaffande av restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för medlemsstaternas arbetstagare och deras familjer (EGT L 257, s. 13; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 44).

19 Domstolen gick själv ett steg längre i domen i målet MRAX, se punkt 74 nedan.

20 Rådets direktiv 90/364/EEG av den 28 juni 1990 om rätt till bosättning (EGT L 180, s. 26; svensk specialutgåva, område 6, volym 3, s. 58).

21 Se ovan fotnot 17.

22 Se domen i mälet Echternach och Moritz, som jag diskuterar nedan i punkt 79.

23 Se punkt 73.

24 Se, exempelvis, de aktuella domarna av den 11 juli 2002 i mål C-60/00, Carpenter (REG 2002, s. I-6279), punkterna 38—42, och av den 25 juli 2002 i mål C-459/99, MRAX (REG 2002, s. I-6591), punkterna 53 och 61. Se även punkt 106 nedan.

25 Eller allmän säkerhet eller hälsa.

26 Se, exempelvis, dom av den 16 december 1992 i mål C-206/91, Koua Poirrez (REG 1992, s. I-6685), punkterna 10 och 11.

27 Se domen i målet MRAX (ovan fotnot 24), punkt 39.

28 Dom av den 23 mars 1982 i mål 53/81, Levin (REG 1982, s. 1035; svensk specialutgåva, volym 6, s. 335), punkt 21.

29 I mitt förslag till avgörande som jag föredrar denna dag i mål C-413/01, Ninni-Orasche har jag redovisat denna rättspraxis mer ingående.

30 De krav som fastställts angående förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare behandlas utförligare i dom av den 31 maj 1989 i mäl 344/87, Bettray (REG 1989, s. 1621).

31 Se, förutom domen i målet Levin, dom av den 21 juni 1988 i mdl 39/86, Lair (REG 1988, s. 3161; svensk specialutgåva, volym 9, s. 475), punkterna 41 och 42.

32 Se, bland annat, domen i mälet Levin (ovan fotnot 28), punkt 13.

33 Dom av den 11 april 2000 i de förenade målen C-51/96 och C-191/97. Deliège (REG 2000, s. I-2549), punkterna 58 och 59.

34 Den förordningen kompletterades i direktiv 68/360/EEG (ovan fotnot 18), som innehåller vissa skyldigheter för medlemsstaterna att upprätta rese- och uppchållshandlingar.

35 Dom av den 27 oktober 1982 i de förenade målen 35/82 och 36/82, Morson och Jhanjan (REG 1982, s. 3723; svensk specialutgåva, volym 6, s. 555).

36 Dom av den 13 februari 1985 i mål 267/83, Diatta (REG 1985, s. 567; svensk specialutgåva, volym 8, s. 61).

37 Se ovan fotnot 17.

38 I båda fallen med undantag för när det föreligger en risk för allmän ordning, säkerhet och hälsa, en aspekt som jag kommer att behandla nedan i punkt 91 och följande punkter.

39 Se ovan fotnot 24, punkt 61.

40 I mitt förslag till avgörande i målet Baumbast och R (ovan fotnot 17), punkt 45 och följande punkter. Jag behandlade denna fråga mer ingående med hänvisning till förslag till avgörande av generaladvokaten La Pergola i mål C-85/96, Martínez Sala (REG 1998, s. I-2691).

41 Se domen i målet Martínez Sala (ovan fotnot 40), punkt 32.

42 Se ovan fotnot 2, punkt 19.

43 Dom av den 31 mars 1993 i mål C-19/92, Kraus (REG 1993, s. I-1663; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-167), punkt 32, av den 6 juni 2000 i mål C-281/98, Anconese (REG 2000, s. I-4139), särskilt punkterna 38—41, och dom av den 11 juli 2002 i mål C-224/98, D'Hoop (REG 2002, s. I-6191).

44 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Tesauro i domen i målet Singh (ovan fotnot 2), punkt 5.

45 Dom av den 15 mars 1987 i de förenade målen 389/87 och 390/87, Echternach och Moritz (REG 1989, s. 723).

46 Punkterna 20—21.

47 Angående de speciella omständigheterna se dom av den 27 november 1997 i mål C-57/96, Meints (REG 1997, s. I-6689), som gällde en förmån vars beviljande var beroende av ett anställningsförhållande som hade avslutats kort dessförinnan och som var fast knuten till mottagarens objektiva status av arbetstagare.

48 Dom av den 20 mars 2001 i mål C-33/99, Fahmi och Esmoris Cerdeiro-Pinedo Amado (REG 2001, s. I-2415), punkt 47.

49 Se ovan fotnot 35, punkterna 15—17.

50 Detta uppnäs inte heller genom att artikel 18 EG tillerkändes direkt effekt i domen i målet Daumbast och R.

51 Dom av den 11 april 2000 i mål C-356/98, Kaba (REG 2000, s. I-2623), punkterna 30—32.

52 Domen i malet D'Hoop (ovan fotnot 43), punkterna 28 och 29. I det sammanhanget hänvisade domstolen uttryckligen till unionsmedborgarskap, vilket nämns i domen i målet Grzelzcyk, punkt 106 nedan.

53 Se vidare mitt förslag til! avgörande i de förenade målen C-515/99, C-519/99—C-524/99 och C-526/99— C-540/99, Reisch m.fl. (REG 2002 s. I-2157), punkt 77 och följande punkter. Utgångspunkten för mitt resonemang i det målet var möjligheten att ta upp de frågor som den nationella domstolen hänskjutit för förhandsavgörande med hänsyn till en eventuell avsaknad av anknytning till gemenskapsrätten till prövning i sak.

54 Dom av den 17 april 1986 i mål 59/85, Reed (REG 1986, s. 1283; svensk specialutgåva, volym 8, s. 517), punkt 25 och följande punkter.

55 Se ovan fotnot 48.

56 Se även punkt 80 ovan. Dom av den 30 september 1975 i mål 32/75. Cristini (REG 1975, s. 1085; svensk specialutgåva, volym 2, s. 471), angående rabatterade tågbiljetter för arbetstagare är också jämförbar.

57 Domen i målet Esmoris Cerdeiro-Pinedo Amado (ovan fotnot 48), punkt 46.

58 Se ovan fotnot 43, punkt 30. Noteras kan vidare att domstolen i tidigare jämförbara mål (exempelvis Angonese (ovan fotnot 43), punkt 37 och följande punkter) grundar sitt resonemang pä indirekt diskriminering av medborgare i andra medlemsstater.

59 Dom av den 30 november 1995 i mål C-55/94, Gebhard (REG 1995, s. I-4165), punkt 37.

60 Se den fasta rättspraxis som inleds med dom av den 4 december 1974 i mål 41/74, Van Duyn (REG 1974, s. 1337; svensk specialutgåva, volym 2, s. 389), punkterna 22 och 23, som omfattar dom av den 19 januari 1999 i mål C-348/96, Calfa (REG 1999, s. I-11), punkterna 20 och 21, och senast dom av den 26 november 2002 i mål C-100/01, Olazabal (REG 2002, s. I-10981), punkt 39.

61 Se domen i målet Caifa (ovan fotnot 60), punkt 24.

62 Se domen i målet Olazabal (ovan fotnot 60), punkt 40.

63 Se ovan fotnot 60, särskilt punkt 45.

64 Se ovan fotnot 24, särskilt punkterna 61, 78 och 90.

65 Standarddomen i det sammanhanget är dom av den 7 februari 1979 i mål 115/78, Knoors (REG 1979, s. 399; svensk specialutgåva, volym 4, s. 297), punkt 25.

66 Dom av den 14 december 2000 i mål C-110/99, Emsland-Stärke (REG 2000, s. I-11569), punkterna 52 och 53. Den domen gällde ett annat område av gemenskapsrätten, nämligen exportbidrag inom jordbruket.

67 Dom av den 9 mars 1999 i mål C-212/97, Centros (REG 1999, s. I-1459), punkt 24. Denna rättspraxis inleddes med dom av den 3 december 1974 i mål 33/74, Van Binsbergen (REG 1974, s. 1299; svensk specialutgåva, volym 2, s. 379).

68 Dom av den 3 februari 1993 i mål C-148/91, Veronica Omroep Organisatie (REG 1993, s. I-487; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-17), punkt 13.

69 Dom av den 5 oktober 1994 i mål C-23/93. TV10 (REG 1994, s. I-4795; svensk specialutgåva, volym 16, s. I-159), punkterna 14 och 21.

70 Dom av den 12 maj 1998 i mål C-367/96, Refalas m.fl. (REG 1998, s. I-2843), punkt 22.

71 Se ovan fotnot 67, punkt 27.

72 Se ovan fotnot 28, punkt 22.

73 Se ovan fotnot 31, punkt 43.

74 Rådets direktiv 64/427/EEG av den 7 juli 1964 med detaljbestämmelser om övergangsatgärder för egenföretagare inom tillverknings- och processindustrin tillhörande ISIC-huvudgruppcrna 23—40 (industri och hantverk) (EGT P 117, s. 1863; svensk specialutgåva, område 6, volym 1, s. 22).

75 Se punkt 54 i detta förslag till avgörande.

76 Dom av den 20 september 2001 i mål C-184/99, Grzelczyk (REG 2001, s. I-6193), punkt 31.

77 Se, exempelvis, domen i målet MRAX (ovan fotnot 24), punkt 53, och domen i målet Carpenter (ovan fotnot 24), punkt 38.

78 Se dom av den 18 maj 1989 i mål 249/86, kommissionen mot Tyskland (REG 1989, s. 1263; svensk specialutgåva, volym 10, s. 31), punkterna 10 och 11.

79 Se ovan fotnot 24, punkt 41 och följande punkter. Citatet hämtat från punkt 42.

80 Se punkt 172 nedan.

81 Se ovan fotnot 67; se vidare punkt 100 i detta förslag till avgörande.

82 Se punkt 12 i domen i målet Singh (ovan fotnot 2).

83 Se punkt 74 ovan.

84 Se punkt 61 ovan.

85 Se ovan fotnot 12.

86 Punkt 39. Även i rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna är den avgörande frågan om makarna rimligen kan sammanleva i ett annat land. Se domen i målet Boultif mot Schweiz, ECHR 2001-IX, §§ 52-55.

87 Se punkt 75 och följande punkter.

88 Se vidare punkterna 89 och 90 ovan.

89 Förteckningen över kriterier som inte tagits in i detta förslag till avgörande syftar till att ge domstolen bedömningsgrunder i ett fall som det förevarande där ett gift par tillfälligt har flyttat till en annan medlemsstat.

90 Se punkt 100 ovan.

91 Se ovan fotnot 2, punkt 19.

92 Jag vill även peka på punkt 98 i domen i målet TV10 där domstolen godkände nationell lagstiftning som syftade till att motverka missbruk av gemenskapsrätten, trots att den lagstiftningen hindrade den fria rörligheten inom Europeiska unionen.