Förslag till avgörande av generaladvokat Philippe Léger föredraget den 10 juli 2003

1 Originalspråk: franska.

2 Förstainstansrättens dom av den 12 juli 2001 i mål T-204/99, Olli Mattila mot rådet och kommissionen (REG 2001, s. II-2265). Nedan kallad den överklagade domen.

3 Nedan kallade de omtvistade besluten.

4 EGT C 191,1992 s. 95,EGT C 191,1992 s. 101.

5 Europeiska rådets möte i Birmingham (Europeiska unionens bulletin 10-1992, s. 9) och i Edinburgh (Europeiska unionens bulletin 12-1992, s. 7).

6 Europeiska rådets möte i Köpenhamn (Europeiska unionens bulletin 6-1993, s. 16, punkt 1.22).

7 EGT L 340, 1993, s. 41. svensk specialutgåva, område 1, volym 3, s. 86, nedan kallad uppförandekodexen.

8 Rådets beslut av den 20 december 1993 om allmänhetens tillgäng till rådets handlingar (EGT L 340, 1993, s. 43; svensk specialutgåva, område 16, volym 2, s. 64).

9 Kommissionens beslut av den 8 februari 1994 om allmänhetens tillgång till kommissionens handlingar (EGT L 46, 1994, s. 58; svensk specialutgåva, område 16, volym 2, s. 66).

10 T-14/98 (REG 1999, s. II-2489).

11 Punkt 87.

12 Mål C-353/99 P (REG 2001, s. I-9565), punkterna 27 och 31.

13 Se dom av den 10 december 1957 i mål 8/56, ALMA mot EKSG:s höga myndighet (REG 1957, s. 179 och s. 191), och av den 1 juli 1964 i mål 80/63, Degreef mot kommissionen (REG 1964, s. 767 och s. 798). Se även beslut av den 7 februari 1994 i mål C-388/93, PIA HiFi mot kommissionen (REG 1994, s. I-387), punkt 10.

14 Se ovan punkt 24.

15 Se dom av den 24 juni 1986 i mål 53/85, AKZO Chemie mot kommissionen (REG 1986, s. 1965), svensk specialutgåva, volym 8, s. 649, punkt 23, av den 25 maj 1993 i mål C-199/91, Foyer culturel du Sart-Tilman mot kommissionen ¡REG 1993, s. I-2667), punkt 17, av den 15 september 1998 i de förenade målen T-374/94, T-375/94, T-384/94 och T-388/94, European Night Services m.fl. mot kommissionen (REG 1998, s. II-3141), punkt 53, och av den 14 maj 2002 i mål T-126/99, Graphischer Maschinenbau mot kommissionen (REG 2002, s. II-2427), punkt 17.

16 Se dom av den 8 juli 1999 i mål C-5/93 P, DSM mot kommissionen (REG 1999, s. I-4695), punkt 36.

17 Se beslut av den 27 oktober 1999 i mål T-106/99, Meyer mot kommissionen (REG 1999, s. II-3273), punkt 21.

18 So bland annat dom av den 4 juli 2000 i mål C-352/98 P, Bcrgaderm och Goupil mot kommissionen (REG 2000, s. I-5291), punkt 34, och av den 8 januari 2002 i mål C-248/99 P, Frankrike mot Monsanto och kommissionen (REG 2002, s. I-1), punkt 68.

19 Se bland annat beslut av den 25 mars 1998 i mål C-174/97 P, FFSA m.fl. mot kommissionen (REG 1998, s. I-1303), punkt 24.

20 Se dom av den 13 juli 2000 i mål C-210/98 P. Salzgitter mot kommissionen (REG 2000, s. I-5843), punkt 43.

21 Se domstolens dom av den 6 mars 2003 i mål C-41/00 P, Interporc mot kommissionen (REG 2003, s. I-2125), punkt 17, och dar citerad rättspraxis.

22 Se sidan 2.

23 Se dom av den 7 februari 1973 i mål 15/76 och 16/76, Frankrike mot kommissionen (REG 1979, s. 321; svensk specialutgåva, volym 4, s. 287), punkt 7, och av den 17 maj 2001 i mål C-449/98 P, IECC mot kommissionen (REG 2001, s. I-3875), punkt 87.

24 Se till exempel dom av den 6 juli 1983 i mål 225/81, Geist mot kommissionen (REG 1983, s. 2217), punkt 25, och av den 19 september 2000 i mål T-252/97, Diirbeck mot kommissionen (REG 2000, s. II-3031), punkt 97, och där angiven rättspraxis.

25 Vad gäller tvister angående statliga tjänster, har domstolen i undantagsfall godtagit att förklaringar som lämnas under förfarandet kan leda till att det inte finns någon anledning att åberopa en grund avseende bristande motivering och att en ogiltigförklaring av det omtvistade beslutet därför inte längre är motiverad (se dom av den 8 mars 1988 i mål 64/86, 71/86-73/86 och 78/86, Sergio m.fl. mot kommissionen (REG 1988, s. 1399), punkt 52, och där angiven rättspraxis!. Det har även fastställts att en motivering vars inledning kommit till uttryck i den omtvistade rättsakten kan utvecklas och preciseras under domstolsförfarandet (dom av den 12 december 1996 i mål T-16/91 RV, Rendo m.fl. mot kommissionen (REG 1996. s. II-1827), punkt 55.I det senare fallet var det emellertid inte fråga om ett avhjälpande i egentlig mening, det vill säga en rättelse av en redan existerande brist. Rättsakten innehöll nämligen redan från början en motivering enligt artikel 253 EG. Domstolen har beträffande rätten till försvar i sin dom av den 13 februari 1979 i målet 85/76, Hoffmann-La Roche mot kommissionen (REG 1979, s. 461; svensk specialutgåva, volym 4, s. 315), punkt 15. fastställt att om bristerna avhjälps under förfarandet vid domstolen, så behöver bristerna inte nödvändigtvis medföra att det överklagade beslutet ogiltigförklaras såvida inte rätten till försvar påverkats trots avhjälpandet i efterhand. Detta rättsfall är emellertid ett undantagsfall och ett åsidosättande av rätten till försvar kan i princip inte avhjälpas i efterhand (dom av den 8 juli 1999 i mål C-51/92 P, Hercules Chemicals mot kommissionen (REG 1999, s. I-4235), punkt 78). Det är emellertid riktigt att domstolen utifrån omständigheterna i varje enskilt fall undersöker om förfarandet skulle ha kunnat få en annan utgång om det inte hade förelegat några brister (ibidem, punkt 82). Denna rättspraxis har emellertid inte föranlett domstolen att godta att ett åsidosättande av rätten till försvar avhjälps i efterhand. Beträffande problemet med att avhjälpa brister, se D. Ritlcng, Le contrôle de lécalité des actes communautaires par la Cour de justice et le Tribunal de première instance des Communautés européennes, Thèse, Strasbourg (punkterna 121—128).

26 Se dom av den 24 februari 1987 i mål 312/84, Continentale Produkten Gesellschaft mot kommissionen (REG 1987, s. 841), punkt 21, av den 12 juli 1990 i mål C-169/84, CdF Chimie AZF mot kommissionen (REG 1990, s. I-3083; svensk specialutgåva, volym 8, s. 421), punkt 16, och av den 6 november 1990 i mål C-86/89, Italien mot kommissionen (REG 1990, s. I-3891), punkt 20.

27 Se domen i det ovannämnda målet Italien mot kommissionen, punkt 20.

28 I domen i det ovannämnda målet Günzler mot kommissionen, vilket rörde uppbörd av importtullar i efterhand, fann förstainstansrätten att det rättsliga fel som begåtts av kommissionen i det omtvistade beslutet var av rent formell karaktär, eftersom den bestämmelse som kommissionen tillämpat och den tillämpliga texten hade samma syfte och föreskrev lika villkor. I domen i det ovannämnda målet FFSA m.fl. mot kommissionen tog förstainstansrätten ställning till en talan som väckts mot ett beslut av kommissionen om en skatteförmån som den franska regeringen beviljat det franska postverket. Förstainstansrätten bedömde att den ifrågavarande förmånen utgjorde ett statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 EG, som var förenlig med den gemensamma marknaden enligt artikel 86.2 EG. Förstainstansrätten fann att kommissionens bedömning i det omtvistade beslutet, enligt vilken den ifrågavarande åtgärden, i enlighet med artikel 86.2 EG, inte utgjorde statligt stöd, inte på något sätt hade påverkat utgången av prövningen av det ifrågavarande stödet och inte borde medföra att det omtvistade beslutet ogiltigförklarades (punkt 199).

29 Förordning av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgäng till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, s. 43). Artikel 4.6 har följande lydelse: [om] enbart delar av den begärda handlingen omfattas av något av undantagen, skall övriga delar av handlingen lämnas ut.

30 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 6 april 2000 i mål T-188/98, Kuijer mot rådet (REG 2000, s. II-1959), punkterna 44—46.

31 Se dom av den 5 mars 1997 i mål T-105/95, WWF UK mot kommissionen (REG 1997, s. II-313), punkterna 64 och 74, av den 6 februari 1998 i mål T-124/96, Interporc mot kommissionen (REG 1998, s. II-231), punkt 54, av den 17 juni 1998 i mål T-174/95, Svenska Journalistförbundet mot rådet (REG 1998, s. II-2289), punkt 117, domen i det ovannämnda målet Kuijer mot rådet, punkt 38, och av den 12 oktober 2000 i mål T-123/99, JT's Corporation mot kommissionen (REG 2000, s. II-3269), punkt 64.

32 Se, vad gäller beslut 93/731, domen i det ovannämnda målet Svenska Journalistförbundet mot rådet, punkt 109, och, beträffande beslut 94/90, domen av den 6 februari 1998 i det ovannämnda målet Interporc mot kommissionen, punkt 48, av den 14 oktober 1999 i mål T-309/97, Bavarian Lager mot kommissionen (REG 1999, s. II-3217), punkt 37, och av den 10 oktober 2001 i mål T-111/00, British American Tobacco International (Investments) mot kommissionen (REG 2001, s. II-2997), punkt 42.

33 Se domen i det ovannämnda målet rådet mot Hautala, punkt 23.

34 Se dom av den 11 januari 2000 i mål C-174/98 P, Nederländerna och Van der Wal mot kommissionen (REG 2000, s. I-1), punkt 27, och domen i det ovannämnda målet rådet mot Hautala, punkt 25.

35 För den myndighet som är skyldig att för varje handling som innehåller sekretessbelagaa uppgifter avgränsa vilka avsnitt som verkligen omfattas av det ifrågavarande undantaget, borde arbetet med att dölja dessa uppgifter rimligen inte medföra en oskälig arbetsbörda.

36 EGT C 364, 2000, s. 1.