Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 18 mars 2004

1 Originalspråk: tyska.

2 Kommissionen ger i sitt meddelande KOM(2003) 810 slutlig av den 19 december 2003 om beskattning av utdelning till fysiska personer på den inre marknaden en aktuell överblick över de system som gäller i medlemsstaterna. Jämför även den nederländska bestämmelse som låg till grund för dom av den 6 juni 2000 i mål C-35/98, Verkooijen (REG 2000, s. I-4071), och den österrikiska bestämmelse som generaladvokaten Tizzano prövade i sitt förslag till avgörande av den 29 januari 2002 i mål C-516/99, Schmid (REG 2002, s. I-4573, se s. I-4575) (se, i detta avseende, mål C-315/02, Lenz, dom av den 15 juli 2004, REG 2004, s. I-7063, s. I-7066).

3 De problem för den inre marknaden som denna beskattningspraxis medför undersöks av kommissionen sedan 1960-talet (se Lupo, Reliefs from Economie Double Taxation on EU Dividends: Impact of the Baars and Verkooijen Cases, European Taxation, 2000, s. 270, s. 271). Se slutligen det i fotnot 2 angivna meddelandet.

4 Se ovan fotnot 2.

5 Dom av den 28 januari 1992 i mål C-204/90, Bachmann (REG 1992, s. I-249; svensk specialutgåva, tillägg, s. 31)

6 Dom av den 28 januari 1992 i mål C-300/90, kommissionen mot Belgien (REG 1992, s. I-305).

7 Se ovan fotnot 2, punkterna 57 och 58. Se även generaladvokaten Tizzanos förslag till avgörande i målet Schmid (ovan fotnot 2), punkt 51.

8 Domen i målet Verkooijen (ovan fotnot 2), punkt 43, och dom av den 14 februari 1995 i mål C-279/93, Schumacker (REG 1995, s. I-225), punkt 2b och följande punkter.

9 Dom av den 15 maj 1997 i mål C-250/95, Futura Participations och Singer (REG 1997, s. I-2471), punkt 22.

10 Domen i målet Schumacker (ovan fotnot 8), punkt 21. Se även domen i målet Verkooijen (ovan fotnot 2), punkt 32, och dom av den 11 december 2003 i mål C-364/01, Barbier (EEG 2003, s. I-15013), punkt 56.

11 EGT L 178, s. 5; svensk specialutgåva, område 10, volym 1, s. 44.

12 Kommissionen har hänvisat till generaladvokaten Tesauros förslag till avgörande av den 19 september 1995 i de förenade målen C-163/94, C-165/94 och C-250/94, Sanz de Lera m.fl. (REG 1995, s. I-4821, se s. I-4823), punkterna 9 och 10.

13 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 mars 1999 i mål C-222/97, Trummer och Mayer (REG 1999, s. I-1661), punkt 26.

14 Se de grundläggande domarna av den 11 juli 1974 i mål 8/74, Dassonville (REG 1974, s. 837; svensk specialutgåva, volym 2, s. 343), punkt 5, av den 25 juli 1991 i mål C-76/90, Säger (REG 1991, s. I-4221), punkt 12, och av den 30 november 1995 i mål C-55/94, Gebhard (REG 1995, s. I-4165), punkt 37.

15 Enligt förklaring nr 7 till Maastrichtfördraget skall denna bestämmelse endast avse nationella skatterättsliga bestämmelser som förelåg vid utgången av år 1993. För Finland måste i detta avseende inträdesdatumet vara avgörande. Den gällande lydelsen av lagen om gottgörclse för bolagsskatt tycks härröra från ar 1998. Det framgår emellertid av den finska regeringens redogörelse under förfarandet att systemet med goltgöreise för bolagsskatt infördes redan år 1990.

16 Se Terra/Wattel, European Tax Law, tredje upplagan, 2001, s. 19.

17 Dom av den 14 mars 2000 i mål C-54/99, Église de Scientologie (REG 2000, s. I-1335), punkt 17.

18 Domen i målet Verkooijen (ovan fotnot 2), punkt 44, och generaladvokaten Tizzanos förslag till avgörande i målet Schmid (ovan fotnot 2), punkt 44.

19 Domen i målet Verkooijen (ovan fotnot 2), punkt 43.

20 Se mitt förslag till avgörande av den 12 februari 2004 i mål C-242/03, Weidert och Paulus, dom av den 15 juli 2004 (REG 2004, s. I-7379, s. I-7381), punkt 27.

21 Se även generaladvokaten Tizzanos förslag till avgörande i målet Schmid (ovan fotnot 2), punkt 44.

22 Domen i målet Schumacker (ovan fotnot 8), punkt 31 och följande punkter.

23 Se domen i målet Futura Participations och Singer (ovan fotnot 9), punkterna 20-22.

24 Se dom av den 12 juni 2003 i mål C-234/01, Gerritse (REG 2003, s. I-5933). I detta avgörande fastställde domstolen visserligen att en schablonbeskattning av en obegränsat skattskyldig, som inte tar hänsyn till personliga inkomstförhållanden, är tillåten, eftersom situationen för utomlands bosatta (begränsat) skattskyldiga skiljer sig från situationen för skattskyldiga bosatta inom landet. Domstolen ansåg emellertid att den skillnad som gjordes i behandlingen av företagarnas kostnader stred mot gemenskapsrätten.

25 Se dom av den 26 september 2000 i mål C-478/98, kommissionen mot Belgien (REG 2000, s. I-7587), punkt 41, och av den 14 december 1995 i de förenade målen C-163/94, C-165/94 och C-250/94, Sanz de Lera m.fl. (REG 1995, s. I-4821), punkt 23. Se även generaladvokaten Mischos förslag till avgörande av den 6 juni 2002 i mål C-436/00, X och Y (REG 2002, s. I-10829, se s. I-10832), punkt 80, och generaladvokaten Tizzanos förslag till avgörande i målet Schmid (ovan fotnot 2), punkt 44.

26 Se ovan fotnot 5.

27 Se ovan fotnot 6

28 Även gemenskapslagstiftaren själv eftersträvar detta mal (se andra skälet i rådets direktiv 2003/123/EG av den 22 december 2003 om ändring av direktiv 90/435/EEG om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (EGT L 7, 2004, s. 41) att undanta olika former av vinstutdelning från dotterbolag till moderbolag från källskatt och att förhindra dubbelbeskattning av sådana inkomster på moderbolagsnivå.)

29 Detta skäl torde även ha legat till grund för de nationella bestämmelser som var föremål för dom av den 3 oktober 2002 i mål C-136/00, Danner (REG 2002, s. I-8147), och av den 26 juni 2003 i mål C-422/01, Skandia och Ramstedt (REG 2003, s. I-6817).

30 Se dom av den 21 november 2002 I mål C-436/00, X och Y (REG 2002, s. I-10829). Syftet med den svenska bestämmelse som prövades i detta mål var att en akticvinst (överhuvudtaget) skulle beskattas en gång.

31 Domen i målet Verkooijen (ovan fotnot 2), punkt 57, och dom av den 18 september 2003 i mål C-168/01, Bosal (REG 2003, s. I-9409), punkt 29.

32 Domen i målet Bosal (ovan fotnot 31), punkt 30, med hänvisning till dom av den 13 april 2000 i mål C-251/98, Baars (REG 2000, s. I-2787), punkt 40.

33 I domen i målet Baars (ovan fotnot 32) var ett av de avgörande skälen till att inte godta att bestämmelsen var motiverad med hänsyn till den skattemässiga kongruensen att det rörde sig om två olika skattetyper, nämligen förmögenhetsskatt och bolagsskatt.

34 Domen i målet Verkooijen (ovan fotnot 2), punkt 58.

35 Med denna modell kommer staten emellertid att genom en källskatt säkerställa att den utdelning som lämnas till utlandet inte undgår beskattning. Ett sådant system finns (eller fanns) i Grekland (se Terra/Vattel (ovan fotnot 16), 4.2.3.2., s. 166 och följande sida).

36 Se i detta avseende kommissionens meddelande av den 19 december 2003 (ovan fotnot 2), punkt 2.2.2. Enligt kommissionens uppgifter är det denna metod som — med vissa varianter — med tiden blivit den som tillämpas i de flesta medlemsstater (se punkt 2.4. i meddelandet).

37 Se ovan fotnot 2.

38 Dom av den 14 november 1995 i mål C-484/93, Svensson och Gustavsson (REG 1995, s. I-3955).

39 Se ovan, punkt 26.

40 Se ovan, punkt 47 och följande punkt.

41 Dom av den 16 juli 1998 i mål C-264/96, ICI (REG 1998, s. I-4695), punkt 28, och av den 12 december 2002 i mål C-385/00, de Groot (REG 2002, s. I-11819), punkt 103, samt domen i målet Verkooijen (ovan fotnot 2), punkt 59.

42 Se, vad beträffar effektivitetsprincipen, särskilt dom av den 16 december 1976 i mål 33/76, Rewe (REG 1976, s. 1989), punkt 5, och av den 24 september 2002 i mål C-255/00, Grundig Italiana (REG 2002, s. I-8003), punkt 33.

43 Se i detta avseende punkt 49 ovan.