Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 10 mars 2005

1 Originalspråk: tyska.

2 Rådets direktiv 64/221/EEG av den 25 februari 1964 om samordningen av särskilda åtgärder som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa (EGT 56, 1964, s. 850; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 28).

3 Konvention om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985 mellan regeringarna i Beneluxstaterna, Förbundsrepubliken Tyskland och Franska republiken om gradvis avskaffande av kontrollerna vid de gemensamma gränserna (EGT L 239, 2000, s. 19). Denna konvention, som även kallas Schengen II, undertecknades den 19 juni 1990. Konungariket Spanien tillträdde Schengenkonventionen den 25 juni 1991.

4 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EGT L 158, s. 77).

5 SCH/Com-ex (96) decl. 5 (EGT L 239, 2000, s. 458) (nedan även kallad Verkställande kommitténs förklaring).

6 EGT C 340, 1997, s. 93 (nedan kallat Schengenprotokollet).

7 Rådets beslut 1999/436/EG av den 20 maj 1999 om fastställande, i enlighet med relevanta bestämmelser i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och Fördraget om Europeiska unionen, av rättslig grund för samtliga bestämmelser och beslut som utgör Schengenregelverket (EGT L 176, s. 17).

8 Genom artikel 134 i Schengenkonventionen säkerställs att dom av den 10 november 1992 i mål C-3/91, Exportur (REG 1992, s. I-5529; svensk specialutgåva, volym 13, s. I-159), punkt 8, och av den 20 maj 2003 i mål C-469/00, Ravil (REG 2003, s. I-5053), punkt 37, angående gemenskapsrättens företräde framför avtal mellan medlemsstater. Nämnda artikel i Schengenkonventionen har behandlats i ett fall som gällde tillämpning av rådets direktiv 91/477/EEG av den 18 juni 1991 om kontroll av förvärv och innehav av vapen (EGT L 256, s. 51; svensk specialutgåva, område 15, volym 10, s. 145). Direktivet tillerkändes företräde framför kapitel 7 (Skjutvapen och ammunition) i avdelning III (Polis och säkerhet) i Schengenkonventionen (Bilaga A till det ovannämnda beslutet 1999/436) (ovan fotnot 7). Utöver vad som föreskrivs i artikel 134 i Schengenkonventionen gäller enligt artikel 142 i Schengenkonventionen också att konventioner mellan medlemsstaterna avseende förverkligande av ett område utan inre gränser har företräde framför konventionen.

9 Dom av den 23 september 2003 i mål C-109/01, Akrich (REG 2004, s. I-9607), punkt 49 och följande punkter.

10 Dom av den 25 juli 2002 i mål C-459/99, MRAX (REG 2002, s. I-6591), punkt 53 och följande punkt, med hänvisning till artikel 10 i rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33), artiklarna 1 och 4 i rådets direktiv 68/360/EEG av den 15 oktober 1968 om avskaffande av restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för medlemsstaternas arbetstagare och deras familjer (EGT L 257, s. 13; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 44), samt artiklarna 1 c och 4 i rådets direktiv 73/148/EEG av den 21 maj 1973 om avskaffande av restriktioner för rörlighet och bosättning inom gemenskapen för medborgare i medlemsstaterna i fråga om etablering och tillhandahållande av tjänster (EGT L 172, s. 14; svensk specialutgåva, område 6, volym 1, s. 135). Se även direktiv 2004/38 (ovan fotnot 4).

11 Dom av den 29 april 2004 i de förenade målen C-482/01 och C-493/01, Orfanopoulos (REG 2004, s. I-5257), punkt 47.

12 Domar av den 4 december 1974 i mål 41/74, Van Duyn (REG 1974, s. 1337; svensk specialutgåva, volym 2, s. 389), punkt 22, av den 18 maj 1982 i de förenade målen 115/81 och 116/81, Adoui och Cornuaille (REG 1982, s. 1665; svensk specialutgåva, volym 6, s. 421), punkt 7, av den 17 juni 1997 i de förenade målen C-65/95 och C-111/95, Shingara och Radiom (REG 1997, s. I-3343), punkt 28, av den 19 januari 1999 i mål C-348/96, Calfa (REG 1999, s. I-11), punkt 20, och av den 26 november 2002 i mål C-100/01, Olazabal (REG 2002, s. I-10981), punkt 40.

13 Dom av den 27 oktober 1977 i mål 30/77, Bouchereau (REG 1977, s. 1999; svensk specialutgåva, volym 3, s. 459), punkt 35, och domarna i målen Calfa (ovan fotnot 12), punkt 25, och Orfanopoulos (ovan fotnot 11), punkt 66.

14 Domarna i målen Bouchereau (ovan fotnot 13), punkt 28, Calfa (ovan fotnot 12), punkt 24, och Orfanopoulos (ovan fotnot 11), punkt 67.

15 Domarna i målen Van Duyn (ovan fotnot 12), punkt 18, Calfa (ovan fotnot 12), punkt 23, Bouchereau (ovan fotnot 13), punkt 33, och Orfanopoulos (ovan fotnot 11), punkt 64. Se även domar av den 26 februari 1975 i mål 67/74, Bonsignore (REG 1975, s. 297; svensk specialutgåva, volym 2, s. 455), punkt 6, av den 28 oktober 1975 i mål 36/75, Rutili (REG 1975, s. 1219; svensk specialutgåva, volym 2, s. 485), punkt 26 och följande punkt, och av den 14 mars 2000 i mål C-54/99, Scientology (REG 2000, s. I-1335), punkt 17. Däremot skall principen om fri rörlighet ges en vid tolkning. Se, beträffande fri rörlighet för arbetstagare, bland annat domar av den 3 juli 1986 i mål 139/85, Kempf (REG 1986, s. 1741; svensk specialutgåva, volym 8, s. 629), punkt 13, av den 26 februari 1991 i mål C-292/89, Antonissen (REG 1991, s. I-745; svensk specialutgåva, volym 2, s. I-55), punkt 11, och av den 20 februari 1997 i mål C-344/95, kommissionen mot Belgien (REG 1997, s. I-1035), punkt 14.

16 Domarna i målen Rutili (ovan fotnot 15), punkt 28, Bouchereau (ovan fotnot 13), punkt 35, Adoui och Cornuaille (ovan fotnot 12), punkt 8, Calfa (ovan fotnot 12), punkt 21, och Scientology (ovan fotnot 15), punkt 17. Se också domar av den 5 februari 1991 i mål C-363/89, Roux (REG 1991, s. I-273), punkt 30, och av den 9 mars 2000 i mål C-355/98, kommissionen mot Belgien (REG 2000, s. I-1221), punkt 28.

17 Se domen i målet kommissionen mot Belgien (ovan fotnot 16), punkt 29. Se också domar av den 7 maj 1986 i mål 131/85, Gül (REG 1986, s. 573; svensk specialutgåva, volym 8, s. 569), punkt 17, och av den 29 oktober 1998 i mål C-114/97, kommissionen mot Spanien (REG 1998, s. I-6717), punkt 42.

18 Se generaladvokaten Geelhoeds förslag till avgörande av den 27 februari 2003 i mål C-109/01, Akrich (REG 2003, s. I-9610), punkt 106 och följande punkt.

19 Dom av den 7 juli 1992 i mål C-370/90, Singh (REG 1992, s. I-4265; svensk specialutgåva, volym 12, s. I-19), punkt 19 och följande punkt, domen i målet MRAX (ovan fotnot 10), punkt 53, och dom av den 11 juli 2002 i mål C-60/00, Carpenter (REG 2002, s. I-6279), punkt 38.

20 Denna grundläggande rättighet, som säkerställs genom artikel 8.1 i konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som undertecknades i Rom den 4 november 1950, och artikel 7 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och friheterna, skyddas i gemenskapsrätten enligt domstolens fasta rättspraxis, vilket dessutom har ytterligare bekräftats genom ingressen till Europeiska enhetsakten och artikel 6.2 EU.

21 Se domarna i målen Carpenter (ovan fotnot 19), punkt 41 och följande punkt, och Akrich (ovan fotnot 9), punkt 58 och följande punkt.

22 Se också artikel 96.2 första meningen i Schengenkonventionen, enligt vilken beslut om registrering på spärrlistan kan grundas på hot mot den allmänna ordningen eller säkerheten.

23 Se domen i målet MRAX (ovan fotnot 10), punkt 61, enligt vilken det måste kunna fastslås att den berörde personen innebär en fara för allmän ordning, säkerhet eller hälsa.

24 Se mitt förslag till avgörande av den 19 februari 2004 i de förenade målen C-361/02 och C-362/02, Tsapalos (REG 2004, s. I-6405), punkt 18.

25 Se dom av den 12 mars 1987 i mål 178/87, kommissionen mot Tyskland (Reinheitsgebot für Bier) (REG 1987, s. 1227; svensk specialutgåva, volym 9, s. 37), punkt 40 och följande punkter, och av den 7 maj 1991 i mål C-340/89, Vlassopoulou (REG 1991, s. I-2357; svensk specialutgåva, volym 11, s. I-189), punkt 16.

26 Det förhåller sig annorlunda beträffande vissa förvaltningsakter som enligt uttryckliga föreskrifter i gemenskapsrättens sekundärrätt skall vara verkställbara i andra medlemsstater. Se i detta hänseende dom av den 1 juli 2004 i de förenade målen C-361/02 och C-362/02, Tsapalos (REG 2004, s. I-6405).

27 Av handlingarna i målet framgår inte om även sökanden Farid gifte sig med en unionsmedborgare först efter det att han registrerats på spärrlistan.

28 Domen i målet Bouchereau (ovan fotnot 13), punkt 30. Se även domstolens uttalanden i domen i målet Orfanopoulos (ovan fotnot 11), punkt 77, enligt vilken de behöriga nationella myndigheterna i varje enskilt fall måste kunna fastställa huruvida de åtgärder eller de omständigheter som gett upphov till denna påföljd vittnar om ett personligt uppförande som innebär ett aktuellt hot mot den allmänna ordningen.

29 Domarna i målen Calfa (ovan fotnot 12), punkt 27, och Orfanopoulos (ovan fotnot 11), punkt 68. Se också dom av den 10 februari 2000 i mål C-340/97, Nazli (REG 2000, s, I-957), punkt 59.

30 Domen i målet Orfanopoulos (ovan fotnot 11), punkt 78 och följande punkt.

31 Dom av den 8 april 1976 i mål 48/75, Royer (REG 1976, s. 497; svensk specialutgåva, volym 3, s. 73), punkt 29, och av den 3 juli 1980 i mål 157/79, Regina mot Pieck (REG 1980, s. 2171; svensk specialutgåva, volym 5, s. 267), punkt 9.

32 Domen i målet Orfanopoulos (ovan fotnot 11), punkt 81.

33 Se punkterna 3.1.6, 4.6.1 och 4.6.2 i Sirene-handboken (EGT C 38, 2003, s. 1). Sirene innefattar begäran om kompletterande uppgifter till SIS vid det nationella gränsövergångsstället (Supplementary Information Request at the National Entry). En sådan begäran kan göras före registrering på spärrlistan i SIS. Sirene kan emellertid även konsulteras av övriga Schengenstater för förmedling av kompletterande upplysningar.

34 Punkt 2.2.1 a.

35 Se ovan fotnot 10.

36 Av dom av den 9 november 2000 i mål C-357/98, Yiadom (REG 2000, I-9265), punkt 41, följer motsatsvis att denna tillfälliga vistelse i varje fall inte kan grunda några (längre gående) rättigheter enligt artikel 9 i direktiv 64/221 när de behöriga myndigheterna bara låter tiden gå för prövningen av fallet innan de meddelar beslutet att vägra inresa. I målet Yiadom tilläts en tillfällig vistelse om sju månader innan inresa nekades på grund av omständigheter som var kända redan på dagen för inresan. Domstolen kvalificerade därför inte åtgärden som ett beslut att neka inresa utan som ett beslut att avsluta vistelsen.

37 Domarna i de ovannämnda målen Rutili, punkt 39, samt Adoui och Cornuaille, punkt 13. Se även artikel 30 i det ovannämnda direktivet 2004/38/EG där denna rättspraxis kodifierats.

38 Domen i målet Orfanopoulos (ovan fotnot 11), punkt 105 och följande punkter.