Förslag till avgörande av generaladvokat L.A. Geelhoed föredraget den 27 januari 2005

1 Originalspråk: engelska.

2 Se dom av den 3 juli 1986 i mål 66/85, Lawrie-Blum (REG 1986, s. 2121: svensk specialutgåva, volym 8, s. 661), punkt 17, av den 23 mars 2004 i mål C-138/02, Collins (REG 2004, s. I-2703), punkt 26, och av den 7 september 2004 i mål C-456/02, Trojani (REG 2004, s. I-7573), punkt 16.

3 Domen i målet Lawrie-Blum (ovan fotnot 2), punkt 19.

4 Se dom av den 23 mars 1982 i mål 53/81, Levin (REG 1982, s. 1035; svensk specialutgåva, volym 6, s. 335), punkt 17 (deltidsarbete är tillräckligt för att omfattas av begreppet arbetstagare, även om lönen är lägre än den garanterade minimilönen inom den ifrågavarande sektorn), av den 21 juni 1988 i mål 197/86, Brown (REG 1988, s. 3205, svensk specialutgåva, volym 9, s. 489) (yrkespraktik på ungefär åtta månader inför universitetsstudier var tillräckligt för att omfattas av begreppet arbetstagare), av den 31 maj 1989 i mål 344/87, Bettray (REG 1989, s. 1621), punkterna 15 och 16, av den 26 februari 1992 i mål C-3/90, Bernini (REG 1992, s. I-1071) (en tio veckors utbildningskurs var tillräckligt för att omfattas av begreppet arbetstagare), av den 19 november 2002 i mål C-188/00, Kurz (REG 2002, s. I-10691), punkt 32, av den 6 november 2003 i mål C-413/01, Ninni-Orasche (REG 2003, s. I-13187), punkt 13, och i målet Trojani (ovan fotnot 2), punkt 16.

5 Analogt har domstolen angett, vilket kommissionen har påpekat, att tjänsterna som utförs av en notarie omfattas av tillämpningsområdet för direktiv 76/207 om genomförandet av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om tillgång till anställning, yrkesutbildning och befordran samt arbetsvillkor. Se dom av den 7 december 2000 i mål C-79/99, Schnorbus (REG 2000, s. 10997), punkt 28, vari domstolen menade att en Rechtsreferendars tjänstgöring utgör utbildning och är en nödvändig förutsättning för att få tillträde till en domartjänst eller en högre tjänst inom offentlig förvaltning och omfattas således av tillämpningsområdet för direktivet om likabehandling.

6 Se domarna i de ovan i fotnot 4 nämnda målen.

7 Se analogt, beträffande medborgarnas fria rörlighet, dom av den 11 juli 2002 i mil C-224/98, D'Hoop (REG 2002, s. I-6191), punkt 30: Eftersom en unionsmedborgarc har rätt att i samtliga medlemsstater få samma behandling i rättsligt hänseende som de medborgare i dessa medlemsstater som befinner sig i motsvarande situation, är det oförenligt med rätten till fri rörlighet när en person i den medlemsstat där han är medborgare behandlas på ett mindre förmånligt sätt än vad som skulle ha varit fallet om han inte hade använt sig av de rättigheter i fråga om fri rörlighet som han har enligt fördraget. Se även dom av den 26 januari 1999 i mål C-18/95, Terhoeve (REG 1999, s. I-345), punkt 27.

8 Dom av den 17 december 1980 i mål 149/79, kommissionen mot Belgien (REG 1980, s. 3881; svensk specialutgåva, volym 5, s. 427). Se även generaladvokaten Stix-Hackls förslag till avgörande i mål C-405/01, Colegio de Oficiales de la Marina Mercante Española (REG 2003, s. I-10391).

9 jag noterar att svaranden i målet vid den nationella domstolen inte anfört några skäl för att målet skulle omfattas av artikel 39.4 EG.

10 Dom av den 21 juni 1974 i mål 2/74, Reyners (REG 1974, s. 631; svensk specialutgåva, volym 2, s. 309).

11 Dom av den 31 maj 2001 i mål C-283/99, kommissionen mot Italien (REG 2001, s. I-4363), punkt 25.

12 Domstolen fastställde följande i domen i målet Sotgiu: Eftersom det inte görs någon åtskillnad i den angivna bestämmelsen är det irrelevant att klargöra om en arbetstagare är anställd i egenskap av arbetare, tjänsteman eller annan anställd, eller om anställningsförhållandet hänför sig till allmän eller privat rätt. Dessa rättsliga kvalificeringar varierar i förhållande till nationell lagstiftning och kan således inte tillhandahålla ett tolkningskriterium som uppfyller de gemenskapsrättsliga kraven. Dom av den 12 februari 1974 i mål 152/73, Sotgiu (REG 1974, s. 153; svensk specialutgåva, volym 2, s. 219), punkt 5.

13 I Karl Robert Kranemanns fall till exempel är det yrkade beloppet för resekostnader 539,60 DEM, medan han erhöll 1686,68 DEM i traktamente från delstaten för samma utbildningsperiod.

14 Dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman (REG 1995, s. I-4921), av den 27 januari 2000 i mål C-190/98, Graf (REG 2000, s. I-493), punkt 18, och av den 29 april 2004 i mål C-387/01, Weigel (REG 2004, s. I-4981), punkt 52. Se även artikel 39.3 EG vari anges att fri rörlighet för arbetstagare skall med förbehåll för de begränsningar som grundas på hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa, innefatta rätt att ... förflytta sig fritt inom medlemsstaternas territorium för detta ändamål ... .

15 Domen i det ovan i fotnot 14 nämnda målet Graf, punkt 23.

16 Dom av den 30 september 2003 i mål C-224/01, Köbler (REG 2003, s. I-10239), punkterna 75 och 76. Domstolen påpekade att detta absoluta hinder mot att erkänna de perioder som fullgjorts som universitetsprofessor i en annan medlemsstat än Republiken Österrike [medför] ett hinder för den fria rörligheten för de arbetstagare som är etablerade i Österrike, eftersom det kan avskräcka dem från att lämna landet för att utöva denna frihet (punkt 74). I domen i det ovan i fotnot 12 nämnda målet Sotgiu ansåg domstolen på liknande sätt att ett traktamente omfattas av begreppet anställnings- och arbetsvillkor med avseende på tillämpningen av förordning nr 1612/68, i den mån lönetillägget kompenserar för de olägenheter som uppkommer för den arbetstagare som lever skild från sitt hem (punkt 8).

17 Se exempelvis dom av den 26 april 1988 i mål 352/85, Bond van Adverteerders (REG 1988, s. 2085; svensk specialutgåva, volym 9, s. 449), punkt 34 (hinder för den fria rörligheten för tjänster kan inte grundas på en önskan att säkerställa att en inhemsk statlig stiftelse får alla inkomster frän reklaminslag som särskilt är riktade till allmänheten i medlemsstaten i fråga), av den 5 juni 1997 i mål C-398/95, SETTG (REG 1997, s. I-3091) (målsättning att bevara arbetsfreden såsom ett medel att fá slut på en arbetsmarknadskonflikt och därigenom förhindra att negativa följder uppkommer för en ekonomisk sektor och således för landets ekonomi måste anses som en målsättning av ekonomisk natur och kan inte utgöra ett allmänintresse som motiverar en inskränkning i den fria rörligheten för tjänster), samt generaladvokaten Stix-Hackls förslag till avgörande av den 10 april 2003 i mål C-42/02, Lindman (dom av den 13 november 2003, REG 2003, s. I-13519), punkt 88 (ekonomiska hänsyn, som lotterier och andra spel om pengar som bidrar till finansieringen av ideella eller allmännyttiga verksamheter, anses inte berättiga en inskränkning i den fria rörligheten för tjänster). Se även, vad beträffar jämställdhet mellan kvinnor och män, dom av den 24 februari 1994 i mål C-343/92, Roks (REG 1994, s. 571), och av den 6 april 2000 i mål C-226/98, Jorgensen (REG 2000, s. I-2447).

18 Dom av den 28 april 1998 i mål C-158/96, Kohll (REG 1998, s. I-1931), punkt 42. Domstolen ansåg emellertid på grundval av omständigheterna i målet att ersättningen för tandvård som hade utförts i andra medlemsstater enligt tarifferna i den stat där den försäkrade var ansluten till ett system för social trygghet (det vill säga Luxemburg), inte [hade] någon avgörande betydelse för finansieringen av detta system.

19 Jag noterar i vart fall att fastställandet av den tyska gränsen som slutpunkt för ersättningen för resekostnader, ur budgetmässig synvinkel, tycks vara godtyckligt och fungerar Inte nödvändigtvis för att utesluta ersättning för de resekostnader som är högre än andra. Uppenbarligen, vilket Karl Robert Kranemann påpekat i sina inlagor, kan en notaries resekostnader från ena ändan av Tyskland till den andra (till exempel från München till Berlin) mycket väl i många fall överskrida kostnaderna för resor precis över gränsen till en annan medlemsstat (till exempel från Aix-la-Chapelle till Liège).