Förslag till avgörande av generaladvokat Verica Trstenjak föredraget den 28 juni 2007

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 109, s. 8; svensk specialutgåva, område 13, volym 12, s. 154.

3 EGT L 204, s. 37.

4 EGT L 217, s. 18.

5 EGT L 346, s. 61.

6 EGT L 167, s. 10.

7 GURI nr 166 av den 16 juli 1941.

8 GURI nr 73 av den 28 mars 1987.

9 GURI nr 293 av den 16 december 1994.

10 Dom av den 20 mars 1997 i mål C-13/96, BIC Benelux (REG 1997, s. I-1753).

11 Den lydelse som gällde vid tidpunkten för de faktiska omständigheterna, och som fortfarande gäller, är den i punkt 11 i direktiv 98/48 (se ovan under Tillämpliga bestämmelser).

12 Dom av den 30 april 1996 i mål C-194/94, CIA Security International (REG 1996, s. I-2201).

13 EGT C 143, 2005, s. 1.

14 1 dom av den 3 maj 2005 i de förenade målen C-387/02, C-391/02 och C-403/02, Berlusconi m.fl. (REG 2005, s. I-3565), punkt 37, formulerade domstolen således frågorna själv, på grundval av motiveringen i beslutet om hänskjutande.

15 1 portugisisk och rumänsk rätt föreskrivs en skyldighet att anbringa ett sådant kontrollmärke på kopior, oberoende av om de importerats eller producerats i den medlemsstaten. Användningen av detta kontrollmärke anses som en åtgärd till skydd för äganderättigheter mot piratkopiering. I portugisisk rätt (lagdekret nr 39/88, av den 6 februari 1988, i dess lydelse enligt lagdekret nr 121/2004, av den 21 maj 2004, Diário da República I, serie A, nr 31, av den 6 februari 1988, s. 418, i dess lydelse enligt lagdekret nr 121/2004 av den 21 maj 2004, Diário da República I, serie A, nr 119 av den 21 maj 2004, s. 3326) skall innehavaren av nyttjanderätter ansöka om ett kontrollmärke att anbringa på varje kopia hos kulturinspektionen (Inspection générale des activités culturelles (IGAC)). På kontrollmärket, vars förlaga skall godkännas genom beslut, förekommer bland annat IGAC-märket, titeln, klassificering och registernummer. Kulturinspektionen tar ut en avgift på 0,18 euro per kontrollmärke (till detta belopp tillkommer en årlig avgift på 37,41 euro, som skall erläggas till kommittén för klassificering av uppträdanden). Vid distribution eller uppvisande av kopior som inte bär det obligatoriska kontrollmärket från IGAC kan böter om 500-3470 euro åläggas en fysisk person och 1000-3000 euro en juridisk person. Rumänsk rätt (lag nr 8 av den 14 mars 1996 avseende upphovsrätt och vissa upphovsrätten närstående rättigheter, Monitorul Oficial, del 1, nr 60 av den 26 mars 1996 och nr 843 av den 19 september 2005, och regeringsbeslut nr 25 av den 26 januari 2006 avseende förstärkning av den rumänska upphovsrättsorganisationens (ORDA) administrativa behörighet Monitorul Oficial del 1, nr 84, av den 30 januari 2006) innehåller en skyldighet att förse kopior med holografisk märkning. Denna märkning, som är godkänd av ORDA, utgörs av ett silverfärgat klistermärke med en tredimensionell bild, en alfanumerisk kod och orden MOSTRA ORDA. Den nämnda organisationen delar ut de holografiska märkena på begäran och mot uppvisande av ett intyg om att kopian har införts i den nationella förteckningen över videogram. Den som vill använda märkena skall betala en avgift som är proportionerlig till försäljningspriset samt en avgift som är avsedd att täcka administrativa kostnader. Marknadsföring av kopior som inte är försedda med märkningen och innehav av sådana kopior i marknadsföringssyfte utgör en förseelse som kan föranleda böter. Liknande åtgärder har föreslagits i grekisk och cypriotisk rätt, men har inte antagits.

16 De uppgifter som avses är följande: Österrike: (c) VBK (Verwertungsgesellschaft bildender Künstler)/upphovsmannens namn/verkets titel; Tyskland: (c) VG (Verwertungsgesellschaft BILD-KUNST) Bild-Kunst, Bonn, årtal för tillståndets beviljande; Finland: upphovsmannens namn/(c) Kuvasto/årtal för tillståndets beviljande; Sverige:(c) upphovsmannens namn/BUS (Bildkonst Upphovsrätt i Sverige)/årtal för tillståndets beviljande; Danmark: (c) upphovsmannens namn/COPY-DAN Billedkunst /tillståndets nummer; Frankrike: (c) upphovsmannens namn/datum för verkets offentliggörande; Ungern: upphovsmannens namn/verkets titel/HUNGART (c); Storbritannien: (c) upphovsmannens namn/verkets titel/DACS (Design and Artists Copyright Society Limited)/datumet för tillståndets beviljande; Nederländerna: (c) upphovsmannens namn/verkets originaltitel (eventuellt tillsammans med en översättning)/årtal för verkets skapande/c/o Beeldrecht Amsterdam/årtal för tillståndets beviljande; Luxemburg: märket för SDRM (Société des droits de reproduction mécaniques) — SACEM (Société des auteurs, compositeurs et éditeurs musicaux); Spanien: SGAE:s märke (La Sociedad General de Autores y Editores). Även i Irland finns sådana skyldigheter eller rekommendationer.

17 I direktiv 98/48, genom vilket direktiv 98/34 ändrades, har begreppet teknisk föreskrift definierats på följande sätt: ... tekniska specifikationer ..., inbegripet tillämpliga administrativa bestämmelser, som är rättsligt eller faktiskt tvingande vid marknadsföring .... Begreppet teknisk specifikation definieras däremot i direktiv 98/34: det är fråga om en i ett dokument intagen specifikation som fastställer de egenskaper som krävs av en produkt, exempelvis kvalitetsnivåer, prestanda, säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav på produkten som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning eller etikettering samt produktionsmetoder och processer .... Det kan utläsas av ordet exempelvis att listan med tekniska specifikationer inte är uttömmande. Se Fronia J., Transparenz und Vermeidung von Handelshemmnissen bei Produktspezifikationen im Binnenmarkt, Europäische Zeitschrift für Wirtschaftsrecht, nr 4, 1996, s. 102. Vad avser begreppet teknisk föreskrift, se även Lecrenier S., Les articles 30 et suivants CEE et les procédures de contrôle prévues par la directives 83/189/CEE, Revue du Marché commun, nr 283, januari 1985, s. 10, Bernhard A. och Madner V., Das Notifikationsverfahren nach der Informationsrichtlinie, Eine Auseinandersetzung im Lichte des CIA-Urteils des EuGH, Journal für Rechtspolitik nr 6, s. 87, och Weber D. M., The notification of Directive 83/189/EEC in the field of direct and indirect taxation, EC Tax Review, 1998, s. 276.

18 Dom av den 22 januari 2002 i mål C-390/99, Canal Satélite Digital (REG 2002, s. I-607), punkt 45, rörande spansk lagstiftning, enligt vilken operatörer som tillhandahåller tjänster med villkorad tillgång till television är skyldiga att skriva in sig i ett nationellt register som upprättats i detta avseende och i detta redovisa de tekniska medel som de använder samt erhålla ett administrativt förhandsgodkännande för dessa medel.

19 Dom av den 20 juni 1996 i de förenade målen C-418/93—C-421/93, C-460/93—C-462/93, C-464/93, C-9/94—C-11/94, C-14/94, C-15/94, C-23/94, C-24/94 och C-332/94, Semeraro Casa Uno m.fl. (REG 1996, s. I-297), punkt 38.

20 Domen i det ovannämnda målet CIA Security International, punkt 26.

21 Ibidem, punkt 30, och domen i det ovannämnda målet Canal Satélite Digital, punkt 46.

22 Dom av den 17 september 1996 i mål C-289/94, kommissionen mot Italien — kallat Blötdjursmålet (REG 1996, s. I-4405), punkt 51.

23 Dom av den 11 maj 1999 i de förenade målen C-425/97 C-427/97, Albers m.fl. (REG 1999, s. I-2947), punkterna 16-18.

24 Ovannämnd dom, punkt 24 (se Levis L., Bic Benelux SA v. Belgium State — Case C-13/96, Review of European Community & International Environmental Law, 1997, s. 334 och s. 335, och Rainer A., Internationales Steuerrecht, 1997, s. 287).

25 Dom av den 26 september 2000 i mål C-443/98, Unilever (REG 2000, s. I-7535), punkt 26, rörande en lag som innehöll föreskrifter avseende ursprunget för olivolja i Italien.

26 Dom av den 21 april 2005 i mål C-267/03, Lindberg (REG 2005, s. I-3247), punkt 80 (se Segura Roda I., La sentencia Lindberg: el TJCE confirma y precisa su jurisprudencia relativa al procedimiento de información en materia de reglamentaciones técnicas, Directivas 83/189/CEE y 98/34/CE, Unión Europea Aranzadi, 2005, nr 11, s. 23).

27 Dom av den 8 september 2005 i mål C-500/03, kommissionen mot Portugal, ej publicerad i rättsfallssamlingen, punkterna 30 och 31.

28 Dom av den 26 oktober 2006 i mål C-65/05, kommissionen mot Grekland (REG 2006, s. I-10341), punkt 61.

29 Direktivet avser medlemsstaternas lagar och andra författningar som förbjuder tillverkning, import, saluföring, eller användning av en produkt... (punkt 9 i direktiv 98/34, ersatt av punkt 11 i direktiv 98/48).

30 Tvärtom omfattar direktivet till och med jordbruksprodukter, produkter avsedda att konsumeras av människor eller djur och läkemedel (artikel 1 punkt 2 i direktiv 98/34).

31 1 detta direktiv anges uttryckligen i artikel 1 punkt 2 vilka områden som inte omfattas av direktivets tillämpningsområde. Det är bland annat fråga om radio- och TV-sändningar.

32 Dom av den 16 september 1997 i mål C-279/94, kommissionen mot Italien, kallat asbestmålet (REG 1997, s. I-4743), punkt 40, angående bestämmelser om upphörande av användningen av asbest i Italien, och av den 7 maj 1998 i mål C-145/97, kommissionen mot Belgien, (REG 1998, s. I-2643), punkt 12, om kvalitets- och säkerhetsstandarder för uthyrning av möblerade bostäder i Belgien.

33 Domstolen fann således i domen i det ovannämnda målet CIA Security International, punkt 50, att direktivets ändamål inte enbart [är] att underrätta kommissionen, utan just ... att på ett mera allmänt plan ta bort eller begränsa handelshindren, att underrätta de andra medlemsstaterna om de tekniska föreskrifter som planeras av en stat, att ge kommissionen och de andra medlemsstaterna den tid som är nödvändig för att reagera och föreslå en ändring som gör det möjligt att minska de begränsningar av den fria rörligheten för varor som den planerade åtgärden leder till och att ge kommissionen den tid som är nödvändig för att föreslå ett direktiv om harmonisering. För övrigt är lydelsen av artiklarna 8 och 9 i direktiv 83/189 precis, eftersom det i dessa artiklar föreskrivs ett gemenskapsrättsligt kontrollförfarande för förslag till nationella föreskrifter och att ikraftträdandedagen för dessa är beroende av att kommissionen godkänner dem eller inte motsätter sig dem.

34 Dom av den 1 juni 1994 i mål C-317/92, kommissionen mot Tyskland, kallat sterila medicinska instrument (REG 1994, s. I-2039), punkt 25, avseende utvidgningen av tillämpningsområdet för vissa skyldigheter att märka läkemedel till sterila medicinska instrument för engångsbruk. Domstolen har även i domen i det ovannämnda målet Lindberg, punkterna 84 och 85, konstaterat att en omdefiniering i nationell lagstiftning av en tjänst som har samband med en produkts konstruktion, särskilt en tjänst som avser anordnande av spel på vissa spelautomater där utgången beror på slumpen, kan utgöra en teknisk föreskrift som skall anmälas (se A. Bernhard et V. Madner ovan, s. 94).

35 Detta mål rörde den belgiska lagstiftningen avseende marknadsföring av alarmsystem och alarmutrustningar, enligt vilken dessa skall godkännas innan de marknadsförs. Två konkurrenter till företaget CIA, som marknadsförde alarmsystem, hade väckt talan mot det företaget med anledning av att en av dess produkter inte uppfyllde kraven i den belgiska lagstiftningen. Domstolen fastställde att kravet på godkännande utgjorde en teknisk föreskrift som borde ha anmälts.

36 Domen i det ovannämnda målet CIA Security International, punkterna 40, 44, 48 och 55 (se Picod F., Revue des affaires européennes, Europe Österreichische Zeitschrift für Wirtschaftsrecht, nr 4, 1997, s. 110; Lecrenier S., Le contrôle des règles techniques des États et la sauvegarde des droits des particuliers, Journal des tribunaux, 1997, s. 1; Fronia J., Europäische Zeitschrift für Wirtschaftsrecht, 1996, s. 383; Berrod F., Revue du marché unique européen, 1996, nr 2, s. 217; Slot P.J., Common Market Law Review, 1996, s. 1035, och Candela Castillo F., La confirmation par la Cour du principe de non-opposabilité aux tiers des règles techniques non notifiées dans le cadre de la directive 83/189/CEE, Revue du Marché commun, 1997, s. 51).

37 Dom av den 6 juni 2002 i mål C-159/00, Sapod Audic (REG 2002, s. I-5031), rörande den franska lagstiftningen i vilken det föreskrivs en skyldighet, med avseende på bortskaffande av förpackningsavfall, att anlita ett godkänt företag eller själv ta hand om bortskaffandet.

38 Det nämnda dekretet åsyftar alla medier innehållande fonogram eller videogram från filmverk eller audiovisuella verk eller rörliga bildsekvenser. Det verkar framgå av de faktiska omständigheterna, enligt den hänskjutande domstolens redogörelse och Karl Josef Wilhelm Schwibberts advokats klargöranden till svar på domstolens frågor, att vissa cd-skivor enbart återgav målningar, utan video- eller musikackompanjemang. Sådana cd-skivor omfattas inte av lagstiftningsdekretets tillämpningsområde och därmed inte heller av skyldigheten att anbringa SIAE-märket.

39 Domstolen har med avseende på den fria rörligheten av varor betonat att direktivet syftar till att skydda denna frihet, vilken är en av gemenskapens grundvalar, genom en förebyggande kontroll. Denna kontroll erfordras eftersom de tekniska föreskrifter som omfattas av direktivet kan utgöra hinder för varuhandeln mellan medlemsstaterna. Sådana hinder kan nämligen inte tillåtas annat än om de är nödvändiga på grund av oeftergivliga krav att tillvarata allmänintresset (domen i det ovannämnda målet CIA Security International, punkt 40, och dom av den 16 juni 1998 i mål C-226/97, Lemmens, REG 1998, s. I-3711, punkt 35).