Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 15 februari 2007

1 Originalspråk: italienska.

2 EGT L 326, s. 40; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 130.

3 Rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar — vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet — av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986-1994) (EGT L 336, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 3).

4 BGBl. 1999 I, s. 1270.

5 Enligt den nationella domstolen följer detta även av den omständigheten att det visserligen i artikel II punkt 2 GATS uttryckligen föreskrivs en möjlighet att utesluta åtgärder som är oförenliga med klausulen om mest gynnad nation från tillämpningsområdet för artikel II punkt 1, under förutsättning att dessa åtgärder omfattas av bilagan till avtalet och uppfyller kraven däri, men att det inte föreskrivs någon sådan möjlighet i nämnda bilaga i fråga om artikel 2.2 i trettonde direktivet.

6 Den polska regeringen anser att domstolen skall begränsa verkningarna av domen i tiden för det fall den besvarar tolkningsfrågan jakande.

7 Det är allmänt känt att Republiken Tjeckien är medlem i Europeiska gemenskapen först sedan den 1 maj 2004.

8 Rådets åttonde direktiv 79/1072/EEG av den 6 december 1979 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Regler för återbetalning av mervärdesskatt till skattskyldiga som inte är etablerade inom landets territorium (EGT L 331, s. 11; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 84).

9 Dom av den 26 september 1996 i mål C-302/93, Debouche (REG 1996, s. I-4495).

10 Domen i det ovannämnda målet Debouche, punkt 15.

11 Kommissionens skriftliga yttrande, punkt 20, in fine.

12 Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter — Gemensamt system för mervärdesskatt; enhetlig beräkningsgrund (EGT L 145, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 28).

13 Se domen i det ovannämnda målet Debouche, punkt 15, och dom av den 13 juli 2000 i mål C-136/99, Monte dei Paschi di Siena (REG 2000, s. I-6109), punkt 23.

14 Dom av den 15 december 1995 i mål C-415/93, Bosman m.fl. (REG 1995, s. I-4921), punkt 59, av den 26 november 1998 i mål C-7/97, Bronner (REG 1998, s. I-7791), punkt 16, och av den 23 november 2006 i mål C-238/05, Asnef-Equifax (REG 2006, s. I-11125), punkt 15.

15 Domarna i de ovannämnda målen Bosman m.fl., punkt 61, Bronner, punkt 17, och Asnef-Equifax, punkt 17.

16 Det framgår av begäran om förhandsavgörande att klaganden inte har grundat sitt överklagande vid Finanzgericht Köln på klausulen om mest gynnad nation i artikel II punkt 1 GATS. Det förefaller i stället som om den nationella domstolen har ställt förevarande tolkningsfrågan ex officio.

17 Enligt det överprövningsorgan som inrättats inom ramen för WTO återspeglar uttrycket berör i artikel I punkt 1 GATS, vilket definierar åtgärder som påverkar tjänstehandeln, avsikten hos GATS författare att ge avtalet ett omfattande tillämpningsområde. Se rapport WT/DS27/AB/R, European Communities — Bananas av den 25 september 1997 (tillgänglig på WTO:s hemsida: www.wto.org ), punkt 220.

18 Rapporten från Panel WT/DS139/R och WT/DS142/R, Canada - Certain Mesures Affecting the Automotive Industry, av den 11 februari 2000 (tillgänglig på WTO:s hemsida: www.wto.org ), punkt 10.271.

19 Dom av den 23 november 1999 i mål C-149/96, Portugal mot rådet (REG 1999, s. I-8395), punkt 47, och av den 14 december 2000 i de förenade målen C-300/98 och C-392/98, Dior m.fl. (REG 2000, s. I-11307), punkt 43, beslut av den 2 maj 2001 i mål C-307/99, OGT Fruchthandelsgesellschaft (REG 2001, s. I-3159), punkt 24, och dom av den 1 mars 2005 i mål C-377/02, Van Parys (REG 2005, s. I-1465), punkt 39.

20 Domen i det ovannämnda målet Dior m.fl., punkt 44, och beslutet i det ovannämnda målet OGT Fruchthandelsgesellschaft, punkt 25.

21 Domarna i de ovannämnda målen Portugal mot rådet, punkt 40, och Van Parys, punkt 40.

22 1 likhet med kommissionen i dess skriftliga yttrande använder jag uttrycket direkt effekt i vid bemärkelse. Med uttrycket avses följande två typer av effekt: Ersättande effekt (eller möjligheten att åberopa en bestämmelse) innebär att en bestämmelse i ett internationellt avtal, till följd av att den ligger till grund för rättigheter och skyldigheter, kan tillämpas på faktiska omständigheter i stället för den bestämmelse (i gemenskapens sekundärrätt eller nationell rätt) som står i strid med förstnämnda bestämmelse och som annars skulle varit tillämplig. Hindrande effekt (eller möjligheten att åberopa hinder) innebär att förstnämnda bestämmelse, i egenskap av kriterium för lagenligheten, kan utgöra hinder för tillämpningen av den sistnämnda bestämmelsen utan att för den skull ersätta denna. Vad gäller innebörden av ersättande och hindrande effekt inom ramen för förhållandet mellan gemenskapsdirektiv och bestämmelser i medlemsstaternas nationella rätt hänvisar jag till generaladvokaten Saggios förslag till avgörande i de förenade målen C-240/98-C-244/98, Océano Grupo Editorial och Salvat Editores, i vilka dom meddelades den 27 juni 2000 (REG 2000, s. I-4941), punkterna 37-39, och generaladvokaten Légers förslag till avgörande i mål C-287/98, Linster, i vilken dom meddelades den 19 september 2000 (REG 2000, s. I-6917), punkterna 55-77.

23 Trettonde direktivet är dock äldre än WTO-avtalen (som ingicks år 1994) och har aldrig ändrats. Följaktligen hänvisas det i trettonde direktivet inte uttryckligen till vissa bestämmelser i WTO-avtalen, och gemenskapen kunde inte heller ha för avsikt att genom direktivet fullgöra en särskild förpliktelse vilken den åtagit sig inom ramen för WTO. Det framgår inte heller av direktivets lydelse att gemenskapen genom dess antagande avsåg att fullgöra en särskild förpliktelse vilken den åtagit sig inom ramen för Allmänna tull- och handelsavtalet (nedan kallat GATT) från år 1947, som inte omfattar tjänster.

24 Dom av den 10 september 1996 i mål C-61/94, kommissionen mot Tyskland (REG 1996, s. I-3989), punkt 52. Domstolen fastslog redan i dom av den 24 november 1992 i mål C-286/90, Poulsen och Diva Navigation (REG 1992, s. I-6019; svensk specialutgåva, s. I-189), punkterna 9 och 11, på grundval av den omständigheten att gemenskapens behörighet skall utövas med iakttagande av internationell rätt, att artikel 6 i rådets förordning (EEG) nr 3094/86 av den 7 oktober 1986 om vissa tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna (EGT L 288, s. 1; svensk specialutgåva, område 4, volym 2, s. 128) skall tolkas och dess tillämpningsområde avgränsas mot bakgrund av tillämpliga bestämmelser i den internationella havsrätten, såsom bestämmelserna i konventionen för bevarande av lax i Nordatlanten (EGT L 378, s. 25), som gemenskapen ingick år 1982.1 domarna av den 17 oktober 1995 i målen C-70/94, Werner (REG 1995, s. I-3189), punkt 23, och C-83/94, Leifer m.fl. (REG 1995, s. I-3231), punkt 24, ansåg dessutom domstolen att artikel XI GATT kunde anses relevant vid tolkningen av en gemenskapsakt med regler om den internationella handeln.

25 Domen i det ovannämnda målet Dior m.fl., punkt 47, och dom av den 16 november 2004 i mål C-245/02, Anheuser-Busch (REG 2004, s. I-10989), punkt 55.

26 Se ovan fotnot 22.