Förslag till avgörande av generaladvokat Dámaso Ruiz-Jarabo Colomer föredraget den 11 januari 2007

1 Originalspråk: spanska.

2 FEK 3 A'.

3 FEK 50 A'.

4 FEK 22 B'.

5 FEK 1814 B'.

6 TAE lades ned genom artikel 4.1 i lag nr 2676/1999 (FEK 1 A') och dess befogenheter överfördes på OAEE.

7 EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57, senare ändrad vid ett flertal tillfällen. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EGT L 166, s. 1), upphör den att gälla när sistnämnda förordnings tillämpningsförordning, träder i kraft. Denna har ännu inte antagits, men kommissionen har utarbetat ett förslag (KOM (2006) 16 slutlig).

8 Dom av den 12 juli 2001 i mål C-368/98, Vanbraekel m.fl (REG 2001, s. I-5363).

9 Dom av den 23 oktober 2003 i mål C-56/01, Inizan (REG 2003, s. I-12403).

10 Det faktum att två vägar finns sedan dom av den 28 april 1998 i mål C-158/96, Kohll (REG 1998, s. I-1931), har även konstaterats i doktrinen: Jorens, Y., Couchier, M. och Van Overmeiren, F., Access to Health Care in an Internal Market: Impact for Statutory and Complementary Systems. Background Report to the International Conference, Luxembourg, 8 april 2005, Gents universitet, 2005, s. 10, Mavridis, P., La sécurité sociale à l'épreuve de l'intégration européenne -Étude d'une confrontation entre libertés du marché et droits fondamentaux, Bruylant förlag, Bryssel, 2003, s. 135. Simon, A.C., La mobilité des patients en droit européen, i Nihoul P. och Simon, A.C., dir., L'Europe et les soins de santé, Larcier förlag, Bryssel, 2005, s. 164, betecknade artikel 22 i förordning nr 1408/71 som de träd som, fram till och med domen i målet Kohll, skymde den skog av rättigheter för patienter som följer av friheten att tillhandahålla tjänster.

11 Le système hellénique de la sécurité sociale, Arbets- och socialförsäkringsministeriet, Generalsekretariatet för socialförsäkringssektorn, Aten, 2002, s. 20 och följande sidor. Texten finns [på franska] på http://www.ggka.gr/france/asfalistikofr_menu.htm.

12 Le système hellénique, a.a., s. 26.

13 Dom av den 15 juni 2006 i mål C-466/04, Acereda Herrera (ej publicerad i rättsfalls samlingen) och domarna i de ovannämnda målen Kohll, punkt 27, och Vanbraekel m.fl., punkt 36.

14 I dom av den 16 maj 2006 i mål C-372/04, Watts (REG 2006, s. I-4325), punkterna 46 och 47, bekräftades denna ståndpunkt.

15 Dom av den 4 oktober 1991 i mål C-159/90, Society for the Protection of Unborn Children Ireland (REG 1991, s. I-4685; svensk specialutgåva, tillägg, s. 19), punkt 18, och domarna i de ovannämnda målen Kohll, punkt 29 och Watts, punkt 86.

16 Dom av den 12 juli 2001 i mål C-157/99, Smits och Peerbooms (REG 2001, s. I-5473), punkt 53, av den 13 maj 2003 i mål C-385/99, Müller-Fauré och van Riet (REG 2003, s. I-4509), punkt 38, och domarna i de ovannämnda målen Vanbraekel m.fl., punkt 41, Inizan, punkt 16, och Watts, punkt 86.

17 Dom av den 31 januari 1984 i de förenade målen 286/82 och 26/83, Luisi och Carbone (REG 1984, s. 377; svensk specialutgåva, volym 7, s. 473), punkt 16, och domen i det ovannämnda målet Watts, punkt 87.

18 Domarna i målen Smits och Peerbooms, punkt 55, och Müller-Fauré och van Riet, punkt 39.

19 Domarna i målen Müller-Fauré och van Riet, punkt 103, och Watts, punkterna 89 och 90.

20 Dom av den 7 februari 1984 i mål 238/82, Duphar m.fl. (REG 1984, s. 523; svensk specialutgåva, volym 7, s. 505), punkt 16, av den 17 februari 1993 i de förenade målen C-159/91 och C-160/91, Poucet och Pistre (REG 1993, s. I-637; svensk specialutgåva, volym 14, s. I-27), punkt 6, och av den 17 juni 1997 i mål C-70/95, Sodemare m.fl. (REG 1997, s. I-3395), punkt 27, samt domen i det ovannämnda målet Kohll, punkt 17.

21 Dom av den 30 januari 1997 i de förenade målen C-4/95 och C-5/95, Stöber och Piosa Pereira (REG 1997, s. I-511), punkt 36, och domen i det ovannämnda målet Kohll, punkt 18.

22 Domarna i målen Smits och Peerbooms, punkterna 44-46, Müller-Fauré och van Riet, punkt 100, Inizan, punkt 17, och Watts, punkt 92.

23 Enligt Gonzalez Vaqué, L., La aplicación del principio fundamental de la libre circulación en el àmbito de la Seguridad Social: la sentencia Decker, Revista de Derecho Comunitario Europeo, nr 5, Madrid, 1999, s. 129 och följande sidor, innehåller domstolens praxis tillräcklig vägledning för att begränsa de eventuella negativa konsekvenser som detta kan medföra på kort och medellång sikt.

24 EGT C 364, 2000, s. 1.1 bestämmelsen anges att [v]ar och en har rätt till tillgång till förebyggande hälsovård och till medicinsk vård på de villkor som fastställs i nationell lagstiftning och praxis. En hög hälsoskyddsnivå för människor skall säkerställas vid utformning och genomförande av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder. Bestämmelsens innehåll återges i artikel 11-95 i Fördraget om inrättande av en konstitution för Europa (EUT C 310, 2004, s. 1). Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om en hälsovårdsstrategi för Europeiska gemenskapen (KOM(2000) 285 slutlig) inleds med påpekandet att [m]änniskor lägger stor vikt vid sin hälsa.

25 Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Hälso- och sjukvård, som antogs vid plenarsession den 16 och 17 juli 2003 (EUT C 234, s. 36).

26 Cavas Martínez, F., och Sánchez Triguero, C, La protección de la salud en la Constitución Europea, Revista del Ministerio de Trabajo y Asuntos Sociales, nr 57, Madrid, 2005, s. 28.

27 Dom av den 5 oktober 1994 i mål C-381/93, kommissionen mot Frankrike (REG 1994, s. I-5145; svensk specialutgåva, volym 16, s. 223), punkt 17, och domen i de ovannämnda målen Kohll, punkt 33, Smits och Peerbooms, punkt 61, och Watts, punkt 94.

28 Av beslut nr 153 (94/604/EG) som fattades av Europeiska gemenskapernas administrativa kommission för social trygghet för migrerande arbetare den 7 oktober 1993, om de standardblanketter som behövs för tillämpningen av förordningarna nr 1408/71 och nr 574/72 (E 001, E 103-E 127) (EGT L 244, 1994, s. 22) framgår att blankett E 112 behövs för tillämpningen av artikel 22.1 c i i förordning nr 1408/71. Enligt dom av den 12 april 2005 i mål C-145/03, Keller (REG 2005, s. I-2529), syftar blanketterna E 111 och E 112 till att försäkra institutionen i vistelsemedlemsstaten, och de läkare som legitimerats av denna institution, om att en innehavare av dessa blanketter har rätt att i medlemsstaten i fråga, under en period som preciseras i blanketten, erhålla vård som kommer att bekostas av den behöriga institutionen (punkt 49).

29 Ombudet för Greklands regering förklarade till svar på min fråga vid förhandlingen att Greklands åtagande att svara för kostnaden var en praxis som hängde samman med att blankett E-112 godtas. Detta är inte ett godtagbart argument i förevarande mål, eftersom det inte påverkar de skrivna bestämmelsernas lydelse och blanketten i fråga inte heller har använts i detta fall. Ombudet förklarade sig även okunnigt avseende huruvida den grekiska socialförsäkringen ingått något avtal med privata sjukhus i andra medlemsstater.

30 Detta framgår av information på OAEE:s (.gr/English/diafora/oaee.htm) och IKA:s (fr/home.cfm) webbplatser och bekräftades av Greklands representant vid förhandlingen.

31 Desdentado Bonete, A., och Desdentado Daroca, E., El reintegro de los gastos de la asistencia sanitaria prestada por servicios ajenos a la seguridad social, Revista del Ministerio de Trabajo y Asuntos Sociales, nr 44, Madrid, 2003, s. 28.

32 Domarna i målen Kohll, punkt 41, Smits och Peerbooms, punkt 72, Müller-Fauré och van Riet, punkt 73, och Watts, punkt 103.

33 Domarna i målen Kohll, punkt 50, Smits och Peerbooms , punkt 73, Müller-Fauré och van Riet, punkt 67, och Watts, punkt 104.

34 Domarna i målen Kohll, punkt 51, Smits och Peerbooms, punkt 74, Müller-Fauré och van Riet, punkt 67, och Watts, punkt 105.

35 Domarna i målen Smits och Peerbooms, punkterna 76-80, Müller-Fauré och van Riet, punkterna 77-80, och Watts, punkterna 108 och 109.

36 Domarna i målen Smits och Peerbooms, punkt 81, och Watts, punkt 111.

37 Nederländernas ombud påpekade vid förhandlingen att nivån fastställs genom en förklaring från de behöriga myndigheterna i landet, men i fråga om avtalsanslutna privata kliniker anser jag att garantin följer naturligt av det faktum att kliniken har fått ingå avtal med de offentliga hälso- och sjukvårdsorganen.

38 Molière låter dock i sin komedi, Le Médecin malgré lui [Läkare mot sin vilja], Valére säga att vi söker alltid en skicklig man, en annorlunda läkare, som kan erbjuda vår husbondes dotter lindring, hon som råkat ut för en sjukdom som plötsligt berövat henne talförmågan. Flera läkare har prövat sina krafter på henne, men ibland finns det någon som känner till ett mirakulöst botemedel som de andra inte vet om. Honom är det vi söker (samlade verk, col. La Pleiade, Gallimards förlag, Paris. 1971, akt I, scen IV, s. 231).

39 Domarna i målen Keller, punkt 52, och Kohll, punkt 48.

40 Greklands ombud kunde vid förhandlingen inte ange objektiva skäl för begränsningen till barn.

41 1 punkt 80 i mitt förslag till avgörande i målet Smits och Peerbooms behandlade jag fenomenet med så kallad klinisk-social turism, som innebär att patienter med vanligen god ekonomi, söker bättre medicinsk behandling, och nämnde som exempel den tyske författaren Thomas Mann, som följde sin av ohälsa drabbade hustru till ett sanatorium i Davos (Schweiz), där han skrev Bergtagen, som skildrar detta kringresande för att hitta den bästa medicinska vården.

42 Generaladvokaten Geelhoed pekar i punkterna 19-24 i sitt förslag till avgörande i målet Watts på de spänningar som följer av förekomsten av avskärmade nationella hälso- och sjukvårdssystem och sjukförsäkringssystem, och det sätt på vilket dessa fungerar inom den för 25 medlemsstater gemensamma inre marknaden. Han beskriver även de aspekter som ligger till grund för spänningarna, och nämner exempelvis stimuleringen av patienternas rörlighet. Skillnaderna mellan systemen hindrar dock inte att de vilar på samma principer om solidaritet, rättvisa och allmängiltighet (Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaterna, församlade i rådet, av den 19 juli 2002 om rörlighet för patienter och utvecklingen av hälso- och sjukvården i Europeiska unionen, EGT C 183, 2002, s. 1). I doktrinen saknas det inte förespråkare för tanken att en tillämpning av de grundläggande friheterna på den sociala tryggheten kan äventyra solidariteten (Mossialos, E., McKee, M., Palm, W., Kart, B., och Marhold, F., L'influence de la législation de l'UE sur la nature des systèmes de soins de santé dans l'Union européenne, Revue belge de sécurité sociale,

43 Kommissionen inledde i september 2006 ett offentligt samråd om gemenskapsåtgärder som rör hälso- och sjukvården som underlag för konkreta för slag under år 2007 (mobility/patient_mobility_fr.htm).