lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 4 december 2008

CELEX
62007CC0537
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: engelska.

2 Rådets direktiv 96/34/EG av den 3 juni 1996 om ramavtalet om föräldraledighet, undertecknat av UNICE, CEEP och EFS (EGT L 145, s. 4).

3 Rådets direktiv 79/7/EEG av den 19 december 1978 om successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet (EGT L 6, s. 24; svensk specialutgåva, område 5, volym 2, s. 111).

4 Europeiska sammanslutningen av industri- och arbetsgivarorganisationer. Observera att UNICE från den 23 januari 2007 har ändrat sitt namn till BUSINESSEUROPE, Europeiska sammanslutningen av industri- och arbetsgivarorganisationer.

5 Europeiskt centrum för offentliga affärsverk och företag.

6 Europeiska fackliga samorganisationen.

7 I vilken föreskrivs att rätten till föräldraledighet i princip ska beviljas på så sätt att den inte kan överlåtas.

8 Rådets direktiv 97/81/EG av den 15 december 1997 om ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS (EGT L 14, 1998, s. 9). Även om den nationella domstolen inte uttryckligen har hänvisat till detta direktiv i tolkningsfrågorna omfattas det av de gemenskapsrättsliga bestämmelser mot vilkas bakgrund frågorna ska avgöras.

9 Antagen genom kungligt lagdekret (Real Decreto Legislativo) nr 1/1995 av den 24 mars 1995 (Boletín Oficial del Estado (BOE) av den 29 mars 1995).

10 Den version som antogs genom lag 39/1999 av den 5 november 1999 om främjande av arbetstagarnas möjligheter att förena familjelivet med arbetslivet (Ley 39/1999 para promover la conciliación de la vida familiar y laboral de las personas trabajadoras) (BOE av den 6 november 1999).

11 Artikel 37.5 i lagen om arbetstagares ställning ändrades senare genom lag 3/2007 av den 22 mars 2007 om faktisk jämställdhet mellan kvinnor och män (Ley Orgánica 3/2007 para la igualdad efectiva de mujeres y hombres). Denna ändring innebär bara en utökning av möjligheterna att minska arbetstiden, vilken nu kan minskas med mellan en åttondel och hälften av den tidigare arbetstiden.

12 I den konsoliderade lydelse som antagits genom kungligt lagdekret nr 1/1994 av den 20 juni 1994 (BOE av den 29 juni 1994).

13 Artikel 140.1 i LGSS.

14 Reglamento General sobre cotización y liquidación de otros derechos de la Seguridad Social, Kungligt lagdekret (Real Decreto) av den 22 december 1995 (BOE av den 25 januari 1996).

15 Contrato de relevo. På det spanska arbets- och immigrationsministeriets webbplats angående socialförsäkring har detta på engelska översatts som relief contract och definierats som … the contract drawn up simultaneously with the part-time contract with a partially retired person, with an unemployed worker or one who has [entered] into a contract with the company for a specific duration, in order to cover [time not being worked] by the partially retired employee. The relief contract is required to replace workers who have partially retired prior to the age of 65 and is authorised if they have already reached that age. The contract must also meet certain legal [requirements]. (Det avtal som upprättats samtidigt som avtalet om deltidsanställning med en delvis pensionerad person, med en icke-anställd arbetstagare eller en som har [slutit] ett tidsbestämt avtal med företaget, i syfte att täcka [den tid] då den delvis pensionerade arbetstagaren [inte arbetar]. Avlösningsavtalet är obligatoriskt för att ersätta arbetstagare som har pensionerats delvis före 65 års ålder och tillåtet om de redan har uppnått denna ålder. Avtalet måste även ta hänsyn till vissa rättsliga [villkor].) http://www.seg-social.es/Internet_6/Masinformacion/Glosario/index.htm?ssUserText=R.

16 Orden Ministerial de 18 julio de 1991, por que se regula el convenio especial en el Sistema de la Seguridad Social (BOE 30.07.1991). Detta beslut upphävdes och ersattes av beslut TAS/2865/2003 av den 13 oktober 2003 (Orden de 13 octubre, por la que se regula el convenio especial en el Sistema de la Seguridad Social, BOE 18.10.2003). På det spanska arbets- och immigrationsministeriets (Ministerio de Trabajo e Inmigracións) webbplats angående socialförsäkring översätts convenio especial på engelska till special agreement och defineras som Agreement reached with the Social Security for [employees whose contracts have been terminated], or for those affiliated in other specific situations, in order to [preserve rights being accrued], without losing the [benefit] of the contributions made previously. (Överenskommelse som nåtts med försäkringskassan avseende [arbetstagare vars anställningsavtal har avslutats], eller för anslutna som befinner sig i andra specifika situationer, i syfte att [bevara de rättigheter som de har förvärvat], utan att förlora [behållningen] av de tidigare erlagda avgifterna.) http://www.seg-social.es/Internet_6/Masinformacion/Glosario/index.htm?ssUserText=S.

17 Det vill säga enligt det särskilda avtalet. Med andra ord, det ytterligare belopp som ska läggas till den normala avgiftsgrunden vid deltidsanställning.

18 Genom tilläggsbestämmelse 18.12 i lag 3/2007 av den 22 mars 2007 (BOE av den 23 mars 2007), ändrades lydelsen i artikel 180 i den allmänna lagen om socialförsäkring (LGSS). I punkt 3 i denna artikel föreskrivs nu att de avgifter som har inbetalats under de första två åren då arbetstagaren har haft nedsatt arbetstid på grund av vård av barn enligt artikel 37.5 i lagen om arbetstagares ställning ska räknas upp till 100 procent av det belopp som skulle ha gällt om arbetstiden inte hade satts ned. Detta gäller de förmåner som avses i artikel 180.1, bland annat förmåner vid bestående arbetsoförmåga, vilket är vad som yrkats i den aktuella tvisten. Det föreskrivs emellertid uttryckligen i den nya lagen (övergångsbestämmelse 7.3) att detta inte ska omfatta rätt till förmåner som uppkommit innan den nya lagen trädde i kraft, det vill säga den 24 mars 2007 dagen efter dess offentliggörande i BOE.

19 Invaliditetsförmåner är traditionellt sett en kategori av socialförsäkringsförmåner. De omnämns exempelvis som sådana i artikel 4.1 b i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (EGT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57, och rättelse EGT 323, 1996, s. 38). Enligt fast rättspraxis kan en förmån anses vara en social trygghetsförmån om den beviljas förmånstagaren – utan någon individuell och skönsmässig bedömning av dennes personliga behov – på grundval av en situation som definieras i lag och den hänför sig till någon av de risker som uttryckligen anges i artikel 4.1 i förordning nr 1408/71 (se bland annat dom av den 21 februari 2006 i mål C-286/03, Hosse REG 2006, s. I-1771, punkt 37, av den 18 december 2007 i de förenade målen C-396/05, C-419/05 och C-450/05, Habelt m.fl., REG 2007, s. I-11895, punkt 63 och av den 11 september 2008 i mål C-228/07, Petersen, REG 2008, s. I-6989, punkt 19). I förevarande fall är det ostridigt att den aktuella invaliditetsförmånen i målet vid den nationella domstolen är en socialförsäkringsförmån.

20 Se även övervägande 13 till ramavtalet: Arbetsmarknadens parter har de bästa förutsättningarna för att finna lösningar som svarar mot arbetsgivarnas och arbetstagarnas behov och de bör följaktligen tilldelas en särskild roll i genomförandet och tillämpningen av detta avtal.

21 Se exempelvis dom av den 28 juni 2007 i mål C-363/05, JP Morgan Fleming Claverhouse Investment Trust och The Association of Investment Trust Companies (REG 2007, s. I-5517), punkt 58 och där angiven rättspraxis.

22 Dom av den 29 maj 1997 i mål C-389/95, Klattner (REG 1997, s. I-2719), punkt 33.

23 Se exempelvis dom av den 14 december 1995 i mål C-317/93, Nolte (REG 1995, s. I-4625), punkt 33, och dom av den 23 september 2000 i mål C-322/98, Kachelmann (REG 2000, s. I-7505), punkt 30 och där angiven rättspraxis.

24 Se vidare allmänna övervägande 11 i ramavtalet om föräldraledighet, i vilket det anges att medlemsstaterna, när detta visar sig vara lämpligt med hänsyn till de nationella förhållandena och budgetsituationen, bör inrikta sig på att i befintligt skick bevara rätten till socialförsäkringsförmåner under minimiperioden för föräldraledigheten (min kursivering).

25 Med stöd av artikel 37.5 i lagen om arbetstagares ställning. Se punkt 16 ovan i vilken detta förklaras.

26 Se punkt 17 ovan.

27 Dom av den 1 juni 2006 i mål C-453/04, innoventif (REG 2006, s. I-4929), punkt 29 och där angiven rättspraxis.

28 Se dom av den 6 april 2000 i mål C-226/98, Jørgensen (REG 2000, s. I-2447), punkt 29, domen i det ovan i fotnot 23 nämnda målet Kachelmann, punkt 23, dom av den 9 september 2003 i mål C-25/02, Rinke (REG 2003, s. I-8349), punkt 33, och dom av den 12 oktober 2004 i mål C-313/02, Wippel (REG 2004, s. I-9483), punkt 43.

29 Dom av den 13 december 1994 i mål C-297/93, Grau-Hupka, REG 1994, s. I-5535.

30 Se generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande, punkt 15.

31 Se punkt 17 i hans förslag till avgörande. Generaladvokaten Jacobs påpekade särskilt att artikel 7 b i direktiv 79/7 är en dispositiv och inte en tvingande bestämmelse.

32 Domen i det ovan i fotnot 29 nämnda målet Grau-Hupka, punkterna 27 och 28. Se även dom av den 23 oktober 2003 i de förenade målen C-4/02 och C-5/02, Schönheit (REG 2003, s. I-12575), punkterna 90–91, i vilken domstolen slog fast att gemenskapsrätten inte utgör hinder för att ålderspension vid deltidsarbete beräknas enligt en regel prorata temporis. Det faktum att man beaktar tjänstemannens verkliga tjänstgöringstid under sin karriär jämförd med tjänstgöringstiden för en tjänsteman som arbetat heltid under hela sin karriär utgör ett objektivt kriterium som helt saknar samband med diskriminering på grund av kön och som möjliggör en proportionerlig nedsättning av pensionsrätten. Se även generaladvokaten Geelhoeds förslag till avgörande, punkt 102.

33 Enligt artikel 2.1 i direktiv 96/34 skulle medlemsstaterna sätta i kraft de lagar och andra författningar som var nödvändiga för att följa direktivet senast den 3 juni 1998 eller se till att arbetsmarknadens parter senast den dagen i samförstånd hade vidtagit de åtgärder som behövdes, och medlemsstaterna skulle vidta alla nödvändiga åtgärder för att hela tiden kunna säkerställa de resultat som föreskrivs i direktivet.

34 Rådets direktiv 75/117/EEG av den 10 februari 1975 om tillnärmningen av medlemsstaternas lagar om tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män (EGT L 45, s. 19; svensk specialutgåva, område 13, volym 4, s. 78).

35 Dom av den 8 juni 2004 i mål C-220/02, Österreichischer Gewerkschaftsbund (REG 2004, s. I-5907), punkt 65.

36 Se domen i det ovan i fotnot 34 nämnda målet Österreichischer Gewerkschaftsbund, punkterna 60 och 61.

37 Dom av den 21 oktober 1999 i mål C-333/97, Lewen (REG 1999, s. I-7243), punkt 37.

38 Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (tionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 348, s. 1; svensk specialutgåva, område 5, volym 6, s. 3).

39 I domen i det ovan i fotnot 37 nämnda målet Lewen används parental leave och parenting leave[*] omväxlande (se, till exempel, punkt 10). [*I den svenska språkversionen används endast uttrycket föräldraledighet. Övers. anm.]

40 Se domen i det ovan i fotnot 37 nämnda målet Lewen, punkt 50.

41 Se även generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande av den 9 januari 2008 i mål C-268/06, Impact, där domstolen meddelade dom den 15 april 2008 (REG 2008, s. I-2483), punkt 101.

42 Syftet med ramavtalet om deltidsarbete är enligt klausul 1 a att säkerställa att all diskriminering av deltidsarbetande upphör och att förbättra kvaliteten på deltidsarbetet.

43 Se exempelvis Barnard, C., EC Employment Law, tredje upplagan, 2006, s. 333–338.

44 Se exempelvis allmänna övervägande 8 i ramavtalet om föräldraledighet enligt vilket [m]ännen bör uppmuntras att dela ansvaret för familjen lika och uppmuntras till att utnyttja föräldraledigheten, till exempel genom program för att göra dem medvetna.

45 Se punkt 16 ovan.

46 Se fotnot 18 ovan.