Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 9 mars 2010

1 Originalspråk: italienska.

2 Avtalet godkändes genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående på gemenskapens vägnar – vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet – av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986–1994) (EGT L 336, s. 1; svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 3). Texten till TRIPs-avtalet har offentliggjorts i EGT L 336, s. 214, svensk specialutgåva, område 11, volym 38, s. 216. De autentiska versionerna av Uruguayrundans internationella avtal är den engelska, den franska och den spanska språkversionen.

3 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/44/EG av den 6 juli 1998 om rättsligt skydd för biotekniska uppfinningar (EGT L 213, s. 13).

4 Principen om konsumtion utgör den naturliga följden av det förbud mot kvantitativa restriktioner och åtgärder med motsvarande verkan som föreskrivs i fördragen (för närvarande i artiklarna 34 FEUF och 35 FEUF). Denna princip innebär att innehavaren av ett patent som har samtyckt till att en vara, avseende vilken patentet ger vederbörande rättigheter, släpps ut på marknaden därefter inte kan motsätta sig därpå följande rättshandlingar (överlåtelse etcetera) som avser samma vara. För att använda domstolens ord är det nämligen så att det väsentliga innehållet i patenträtten i huvudsak är att ge uppfinnaren rätt att vara den förste som för ut produkten på marknaden (dom av den 14 juli 1981 i mål 187/80, Merck, REG 1981, s. 2063, punkt 9, svensk specialutgåva, volym 6, s. 191) (min kursivering). Giltigheten av rättspraxis avseende principen om konsumtion har bekräftats av domstolen vid flera tillfällen: se exempelvis dom av den 5 december 1996 i de förenade målen C-267/95 och C-268/95, Merck och Beecham (REG 1996, s. I-6285). Angående skillnaden, vid tillämpningen av principen om konsumtion, mellan utsläppande på marknaden utanför och inom unionens område, se analogt dom av den 15 juni 1976 i mål 51/75, EMI Records (REG 1976, s. 811; svensk specialutgåva, volym 3, s. 115), punkterna 6–11.

5 Presensformen kännetecknar faktiskt samtliga språkversioner av direktivet.

6 Detta skulle även kunna gälla exempelvis klädesplagg som tillverkas av fibrer som härrör från genetiskt modifierade bomullsplantor.

7 Se rapporten från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 14 juli 2005, KOM(2005)0312 slutlig, Patenträttens utveckling och verkan på området bioteknik och genteknik, punkt 2.1. I handlingen påpekas för övrigt att direktivet innehåller uppgifter som inte är helt entydiga i frågan.

8 Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2005 om patent på biotekniska uppfinningar (EUT C 272 E, s. 440), punkt 5.

9 Det rör sig om en typisk praxis framför allt på läkemedelsområdet. Eftersom en behandlingsmetod som sådan inte är patenterbar (se exempelvis artikel 53 i Europeiska patentkonventionen, vilken undertecknades i München den 5 oktober 1973, i dess ändrade lydelse från år 2000) har det – i syfte att skydda intressena för de bolag som är verksamma inom medicinsk forskning – slagits fast att en redan känd produkt, som är avsedd för en ny användning, är patenterbar (se Europeiska patentverkets stora besvärskammare, beslut av den 5 december 1984, G 1/83, G 5/83 och G 6/83, Bayer m.fl.). Samma synsätt har för övrigt intagits även utanför läkemedelsområdet (se Europeiska patentverkets stora besvärskammare, beslut av den 11 december 1989, G 2/88, Mobil).

10 Se, för ett liknande resonemang, avgörandet av den 10 oktober 2007 av High Court i Förenade kungariket, vilken i ett identiskt mål som det nu anhängiga målet vid den nationella domstolen nekade Monsanto möjligheten att sätta stopp för importen av sojamjöl från Argentina: Monsanto mot Cargill (2007) EWHC 2257 (Pat), punkt 89. I det målet ogillades Monsantos talan på grundval av överväganden som avsåg en utvidgning av patentkraven.

11 Se dom av den 25 april 2002 i mål C-52/00, kommissionen mot Frankrike (REG 2002, s. I-3827), punkt 19.

12 Se, för ett liknande fall, dom av den 15 september 2005 i de förenade målen C-281/03 och C-282/03, Cindu Chemicals m.fl. (REG 2005, s. I-8069), punkterna 39–44.

13 Se exempelvis artikel 8 i rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler (EGT L 372, s. 31; svensk specialutgåva, område 15, volym 7, s. 83) och artikel 5 i rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar (EGT L 225, s. 16). Se även domen i målet kommissionen mot Frankrike (ovan fotnot 11), punkt 18.

14 Se dom av den 9 oktober 2001 i mål C-377/98, Nederländerna mot parlamentet och rådet (REG 2001, s. I-7079), punkt 16. Se även punkt 25 i samma dom, där domstolen påpekade att det genom direktivet har införts en rad klarlägganden och undantag i den nationella rätten. Även detta förefaller svårt att förena med tanken på ett direktiv om minimiharmonisering, vilket vanligtvis är begränsat till att fastställa en lägsta skyddsnivå och i övrigt ger medlemsstaterna frihet.

15 Se ovan fotnot 13.

16 Se dom av den 13 november 1990 i mål C-106/89, Marleasing (REG 1990, s. I-4135; svensk specialutgåva, volym 10, s. 575), punkt 8, av den 4 juli 2006 i mål C-212/04, Adeneler m.fl. (REG 2006, s. I-6057), punkt 108, och av den 24 juni 2008 i mål C-188/07, Commune de Mesquer (REG 2008, s. I-4501), punkt 84.

17 Se dom av den 16 juni 2005 i mål C-105/03, Pupino (REG 2005, s. I-5285), punkt 45.

18 Domstolen har slagit fast att det, för att kunna pröva lagenligheten av en unionsrättsakt på grundval av ett WTO-avtal, krävs att unionen har avsett att fullgöra en särskild förpliktelse vilken den åtagit sig inom ramen för WTO, eller [att] en [unions]rättsakt uttryckligen hänvisar till vissa bestämmelser i WTO-avtalet (dom av den 30 september 2003 i mål C-94/02 P, Biret & Cie mot rådet, REG 2003, s. I-10565, punkterna 55 och 56 samt där angiven rättspraxis).

19 Se dom av den 14 december 2000 i de förenade målen C-300/98 och C-392/98, Dior m.fl. (REG 2000, s. I-11307), punkt 47, och av den 11 september 2007 i mål C-431/05, Merck Genéricos - Produtos Farmacêuticos (REG 2007, s. I-7001), punkt 35.