Förslag till avgörande av generaladvokat Niilo jääskinen föredraget den 29 april 2010
1 Originalspråk: franska.
2 EGT 1994, L 1, s. 3.
3 Dom av den 11 oktober 2007 i mål C-451/05, Elisa (REG 2007, s. I-8251).
4 Dom av den 18 december 2007 i mål C-101/05, A (REG 2007, s. I-11531).
5 Eftersom begäran om förhandsavgörande är daterad den 10 februari 2009 kommer hänvisningen till bestämmelserna i EG-fördraget att ske enligt den numrering som gällde innan fördraget om Europeiska unionens funktionssätt trädde i kraft.
6 EGT L 178, s. 5; svensk specialutgåva, område 10, volym 1, s. 44.
7 Se dom av den 16 mars 1999 i mål C-222/97, Trummer och Mayer (REG 1999, s. I-1661), punkt 21.
8 EGT L 336, s. 15; svensk specialutgåva, område 9, volym 1, s. 64, i dess lydelse enligt rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 (EGT L 76, s. 1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 57).
9 I dess lydelse enligt lag nr 92-1376 av den 30 december 1992 om finanslag för år 1993 (JORF nr 304 av den 31 december 1992, s. 18058).
10 I dess lydelse enligt lag nr 92-1376.
11 Avtalet mellan den franska regeringen och Liechtensteins regering om informationsutbyte i skattefrågor, som undertecknades den 22 september 2009, inverkar inte på målet vid den nationella domstolen, eftersom det ingicks senare.
12 Ombudet för Liechtensteins regering, som hade meddelat att han skulle delta vid förhandlingen, kunde inte delta på grund av oväder.
13 Före detta datum var furstendömet Liechtenstein ett tredjeland som inte omfattades av några specifika ramar. Efter detta datum gäller vissa övergångsbestämmelser för genomförandet av direktiven (frist för att införliva vissa gemenskapsdirektiv).
14 Förslag till avgörande av den 11 september 2007, punkterna 38–45.
15 I bilaga XII till EES-avtalet görs ingen allmän åtskillnad mellan befintliga investeringar och nya investeringar. En åtskillnad görs endast i specifika fall, se särskilt punkt 1 e i den bilagan och dom av den 15 maj 2003 i mål C-300/01, Salzmann (REG 2003, s. I-4899), punkt 4.
16 Dom av den 23 september 2003 i mål C-452/01, Ospelt och Schlössle Weissenberg (REG 2003, s. I-9743).
17 Se domen i målet ELISA (ovan fotnot 3), punkt 102. Jag kan konstatera att artikel 990 E CGI ändrades genom lag nr 2007-1824, av den 25 december 2007 (JORF av den 28 december 2007, s. 21482) till följd av domen i det ovannämnda målet ELISA. I den version som gäller sedan dess föreskrivs i artikel 990 E CGI bland annat att den skatt som avses i artikel 990 D CGI inte ska tillämpas 3. På rättssubjekt: juridiska personer, organ, organ som förvaltar egendom för annans räkning (fiducie) eller liknande inrättningar med säte i Frankrike, i en av Europeiska unionens medlemsstater eller i ett land eller territorium som har ingått avtal med Frankrike om handräckning i syfte att bekämpa skatteundandragande och skatteflykt eller i en stat som har slutit ett fördrag med Frankrike, vilket ger dem rätt till samma behandling som den som tillämpas för rättssubjekt med säte i Frankrike ... .
18 Se yttrande 1/92 av den 10 april 1992 (REG 1992, s. I-2821; svensk specialutgåva, volym 12, s. I-41).
19 Domen i målet Ospelt och Schlössle Weissenberg (ovan fotnot 16), punkt 29.
20 Se dom av den 11 juni 2009 i mål C-521/07, kommissionen mot Nederländerna (REG 2009, s. I-4873), punkt 33, och av den 19 november 2009 i mål C-540/07, kommissionen mot Italien (REG 2009, s. I-10983), punkt 66.
21 Se domen i målet A (ovan fotnot 4), punkt 31, samt generaladvokaten Bots förslag till avgörande, punkt 73 och följande punkter.
22 Se dom av den 14 februari 1995 i mål C-279/93, Schumacker (REG 1995, s. I-225), punkt 30, dom av den 11 augusti 1995 i mål C-80/94, Wielockx (REG 1995, s. I-2493), punkt 17, dom av den 12 december 2006 i mål C-374/04, Test Claimants in Class IV of the ACT Group Litigation (REG 2006, s. I-11673), punkt 46, och dom av den 22 december 2008 i mål C-282/07, Truck Center (REG 2008, s. I-10767), punkt 37.
23 Se domen i målet Schumacker (ovan fotnot 22), punkt 31, domen i målet Wielockx (ovan fotnot 22), punkt 18, och domen i målet Truck Center (ovan fotnot 22), punkt 38.
24 Se domen i målet Wielockx (ovan fotnot 22), punkt 19, dom av den 14 december 2006 i mål C-170/05, Denkavit Internationaal och Denkavit France (REG 2006, s. I-11949), punkt 24, samt domen i målet Truck Center (ovan fotnot 22), punkt 39.
25 Punkterna 86–92 i förslaget till avgörande.
26 Se domen i målet kommissionen mot Italien (ovan fotnot 20), punkt 68.
27 Se, för ett liknande resonemang, domen i målet A (ovan fotnot 4), punkt 60.
28 Domen i målet ELISA (ovan fotnot 3), punkterna 35–37.
29 Domen i målet ELISA (ovan fotnot 3), punkt 10.
30 Domen i målet ELISA (ovan fotnot 3), punkterna 93–96.
31 Se domen i målet A (ovan fotnot 4), punkterna 61 och 62, i vilken domstolen har framhållit betydelsen av att uppgifterna är tillförlitliga och kontrollerbara.
32 Se, beträffande rättspraxis, Weber, D., Tax Avoidance and the EC Treaty Freedoms, Kluwer Law International, 2005 (s. 161 och följande sidor) samt kommissionens meddelande om tillämpning av åtgärder för att motverka missbruk i fråga om direkt beskattning – inom EU och i förhållande till tredjeland, KOM(2007) 785 slutlig, s. 3.
33 Se det ovan i fotnot 32 nämnda meddelandet från kommissionen, s. 6: Åtgärder för att motverka missbruk måste följaktligen omsorgsfullt inriktas på rent konstlade upplägg som utformats för att kringgå nationell lagstiftning (eller gemenskapsregler som införlivats i nationell lagstiftning). Detta gäller också tillämpningen av regler för att motverka missbruk i förhållande till EES-staterna (utom i de situationer där det inte finns något relevant informationsutbyte med den berörda EES-staten). För att sörja för att sådana regler står i proportion till målet att stoppa missbruk och trygga rättssäkerheten måste tillräckliga garantier ges för att skattskyldiga får möjlighet att lägga fram bevisning för de kommersiella motiv som upplägget kan ha.
34 Domen i målet A (ovan fotnot 4), punkt 62: Som generaladvokaten påpekade i punkterna 141–143 i sitt förslag till avgörande gäller för det andra, i fråga om den bevisning som den skattskyldige kan förete för att ge skattemyndigheterna möjlighet att kontrollera huruvida de villkor som föreskrivs i den nationella lagstiftningen är uppfyllda, att de gemenskapsbestämmelser om harmonisering som är tillämpliga i medlemsstaterna med avseende på bolagens bokföring och redovisning ger den skattskyldige en möjlighet att ta fram tillförlitliga och kontrollerbara uppgifter avseende strukturen eller verksamheten i ett bolag hemmahörande i en annan medlemsstat, medan någon sådan möjlighet inte garanteras den skattskyldige när det rör sig om ett bolag som hör hemma i ett tredjeland som inte är skyldigt att tillämpa dessa gemenskapsbestämmelser.
35 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EGT L 390, s. 38), artiklarna 9–16.
36 Se särskilt domen i målet Ospelt och Schlössle Weissenberg (ovan fotnot 16), punkt 31.
37 Se särskilt dom av den 13 december 2005 i mål C-446/03, Marks & Spencer (REG 2005, s. I-10837), punkt 29, och domen i målet kommissionen mot Italien (ovan fotnot 20), punkt 28.
38 Se bland annat rådets direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater (EGT L 225, s.1; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 20), upphävt genom rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 (EUT L 310, s. 34), rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (EGT L 225, s. 6; svensk specialutgåva, område 9, volym 2, s. 25), konventionen om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap (90/436/EEG) (EGT L 225, 1990, s. 10), rådets direktiv 2003/48/EG av den 3 juni 2003 om beskattning av inkomster från sparande i form av räntebetalningar (EUT L 157, s. 38) och rådets direktiv 2003/49/EG av den 3 juni 2003 om ett gemensamt system för beskattning av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag i olika medlemsstater (EUT L 157, s. 49).
39 Se, för en vidare tolkning, EFTA-domstolens dom av den 23 november 2004 i mål E-1/04, Fokus Bank ASA (Report of EFTA Court, s. 15), punkt 20 och följande punkter.
40 Se förslag till rådets direktiv om administrativt samarbete i fråga om beskattning, KOM (2009) 29 slutlig.
41 Som domstolen konstaterade i domen i målet A (ovan fotnot 4), punkt 61, utspelar sig förhållandena mellan medlemsstaterna inom en gemensam rättslig ram som kännetecknas av att det finns gemenskapslagstiftning, såsom direktiv 77/799, i vilken det föreskrivs en skyldighet till ömsesidigt bistånd. Även om biståndsskyldigheten inte är obegränsad på de områden som omfattas av detta direktiv, gäller likafullt att det däri anges en ram för samarbete mellan de behöriga myndigheter i medlemsstaterna, vilken inte existerar mellan dem och de behöriga myndigheterna i ett tredjeland när detta land inte iklätt sig någon skyldighet till ömsesidigt bistånd.
42 Se, bland annat, dom av den 12 september 2006 i mål C-196/04, Cadbury Schweppes och Cadbury Schweppes Overseas (REG 2006, s. I-7995), punkterna 55 och 68, och dom av den 13 mars 2007 i mål C-524/04, Test Claimants in the Thin Cap Group Litigation (REG 2007, s. I-2107), punkterna 72 och 74.