Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 13 december 2011

1 Originalspråk: franska.

2 Nedan kallad stadgan.

3 EGT L 180, s. 22.

4 EGT L 16, 2004, s. 44.

5 Nedan kallad Europakonventionen.

6 GURI nr 24 av den 30 januari 2007, s. 4.

7 Ordinarie tillägg till GURI nr 191 av den 18 augusti 1998, nedan kallat lagstiftningsdekret nr 286/1998.

8 GURI nr 301 av den 20 november 1972, nedan kallat dekret nr 670/1972.

9 Av begäran om förhandsavgörande samt av Servet Kamberajs yttrande framgår att denne erhöll ett bidrag på 550 euro för en hyra på 1200 euro. De belopp som Servet Kamberaj angett under förhandlingen stämmer inte exakt. Det framgår emellertid att bostadsbidraget omfattade cirka hälften av den hyra som Servet Kamberaj betalat.

10 Se bland annat dom av den 24 mars 2009 i mål C-445/06, Danske Slagterier (REG 2009, s. I-2119), punkt 65, och där angiven rättspraxis.

11 Se bland annat dom av den 1juni 2010 i de förenade målen C-570/07 och C-571/07, Blanco Pérez och Chao Gómez (REU 2010, s. I-4629), punkt 36, samt där angiven rättspraxis.

12 Punkt 62 i begäran om förhandsavgörande.

13 Se dom av den 18 oktober 1990 i de förenade målen C-297/88 och C-197/89, Dzodzi (REG 1990, s. I-3763; svensk specialutgåva, volym 10, s. 531), punkt 31, och av den 1 juni 2006 i mål C-453/04, innoventif (REG 2006, s. I-4929), punkt 29, samt beslut av den 1 mars 2011 i mål C-457/09, Chartry (REU 2011, s. I-819), punkt 21, och där angiven rättspraxis.

14 Se i detta avseende EU Immigration and Asylum Law – Commentary –, Hailbronner, sidorna 642 och 643.

15 Förslag till rådets direktiv om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares rättsliga ställning, KOM(2001) 127 slutlig, nedan kallat kommissionens förslag.

16 Detta var i vart fall den innebörd som denna bestämmelse hade enligt kommissionen som i sitt förslag anförde att tillgången till varor och tjänster innefattar både den allmännyttiga och den privata bostadsmarknaden (s. 21). Uttrycket tillgång till bostadsmarknaden som återfinns i detta förslag blev föremål för en reservation från en medlemsstat (dokument från Europeiska unionens råd 10698/01, s. 17) vilket kan vara förklaringen till att det inte återfinns i den slutliga versionen. Se även avseende en jämförbar bestämmelse i artikel 14.1 g i rådets direktiv 2009/50/EG av den 25 maj 2009 om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning (EUT L 155, s. 17), EU Immigration and Asylum Law – Commentary –, a.a., s. 775.

17 EUT L 141, s. 1.

18 Min kursivering.

19 Det kan noteras att denna formulering liknar den i artikel 3.1 e och f i direktiv 2000/43.

20 Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33). Se bland annat dom av den 30 september 1975 i mål 32/75, Cristini (REG 1975, s. 1085; svensk specialutgåva, volym 2, s. 471), punkterna 12 och 13.

21 EGT L 289, s. 15.

22 EUT L 149, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 57.

23 Förordning av den 14 maj 2003 om utvidgning av bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 och förordning (EEG) nr 574/72 till att gälla de medborgare i tredjeland som enbart på grund av sitt medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser (EUT L 124, s. 1).

24 Se, för ett liknande resonemang, EU Immigration and Asylum Law – Commentary –, a.a., s. 646. Se även med avseende på begreppet social trygghet i artikel 11.1 d i direktiv 2003/109, Halleskov, L., The Long-Term Residents Directive: A Fulfilment of the Tampere Objective of Near-Equality?, European Journal of Migration and Law, vol. 7, 2005, nr 2, s. 181, särskilt s. 198.

25 Se bland annat dom av den 18 oktober 2011 i mål C-34/10, Brüstle (REU 2011, s. I-9821), punkt 25, och där angiven rättspraxis.

26 EGT L 307, s. 18.

27 Dom av den 26 juni 2001 i mål C-173/99, BECTU (REG 2001, s. I-4881), punkt 53.

28 Dom av den 9 september 2003 i mål C-151/02, Jaeger (REG 2003, s. I-8389), punkt 58, och beslut av den 4 mars 2011 i mål C-258/10, Grigore, punkt 44, samt där angiven rättspraxis

29 Min kursivering.

30 Domen i målet Jaeger (ovan), punkt 59.

31 Mål C-578/08 (REU 2010, s. I-1839).

32 EUT L 251, s. 12.

33 Domen i målet Chakroun (ovan), punkt 45.

34 Ibidem, punkt 49.

35 Ibidem, punkt 43.

36 Min kursivering. Integrationssyftet bekräftas även på motsvarande sätt i skälen 2, 3 och 6 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/51/EU av den 11 maj 2011 om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG i syfte att utöka dess räckvidd till att omfatta även personer som beviljats internationellt skydd (EUT L 132, s. 1).

37 Det ska påpekas att unionslagstiftaren inte enbart tillämpar begreppet grundläggande förmåner här. Detta begrepp återfinns till exempel i artiklarna 28.2 och 29.2 samt i skäl 34 i rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet (EUT L 304, s. 12).

38 Se, bland annat, dom av den 18 november 2008 i mål C-158/07, Förster (REG 2008, s. I-8507), punkt 67 och där angiven rättspraxis.

39 Det kan konstateras att det av en rapport av den 28 september 2011 från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (KOM(2011) 585 slutlig) framgår att Republiken Grekland är den enda medlemsstat där den nationella lagstiftaren i enlighet med artikel 11.4 i direktivet begränsat principen om likabehandling till grundläggande förmåner på området för socialt bidrag och socialt bistånd (s. 7).