lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Pedro Cruz Villalón föredraget den 29 mars 2012

CELEX
62010CC0616
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 12, 2001, s. 1.

3 Dessa frågor har dessutom ställts mycket kort tid efter att kommissionen publicerade ett förslag till Europaparlamentets och rådet förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Omarbetning) av den 14 december 2010, KOM(2010) 748 slutlig (nedan kallat förslaget till omarbetning av förordning nr 44/2001). För en analys av förslaget, se Heinze, C., Choice of Court Agreements, Coordination of Proceedings and Provisional Measures in the Reform of the Brussels I Regulation, Rabels Zeitschrift für ausländisches und internationales Privatrecht, 2011, volym 75, s. 581.

4 Problem som kommissionen tagit upp i sin rapport av den 14 december 2010 till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (KOM(2009) 174 slutlig), punkt 3.4. Se även grönboken av den 21 april 2009 om översyn av rådets förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (KOM(2009) 175 slutlig), punkterna 4 och 6, och Europaparlamentets resolution av den 7 september 2010 om tillämpning och översyn av förordning nr 44/2001 (EUT C 308E, 2011, s. 36), punkt 22.

5 Se, bland annat, Fernández Arroyo, D., Compétence exclusive et compétence exorbitante dans les relations privées internationales, RCADI, 2006, volym 223, särskilt s. 95, punkt 80 och följande punkter; Leible, S. och Ohly, A. (red.), Intellectual Property and Private International Law, Mohr Siebeck, 2009; Schauwecker, M., Extraterritoriale Patentverletzungsjurisdiktion. Die internationale Zuständigkeit der Gerichte außerhalb des Patenterteilungsstaates für Verletzungsverfahren, Carl Heymanns Verlag, 2009; Nourissat, C. och Treppoz, E., Droit international privé et propriété intellectuelle. Un nouveau cadre pour de nouvelles stratégies, Lamy, Axe Droit, 2010; Winkler, M., Die internationale Zuständigkeit für Patentverletzungsstreitigkeiten, Peter Lang, 2011.

6 Dom av den 13 juli 2006 i mål C-539/03, Roche Nederland m.fl. (REG 2006, s. I-6535).

7 Dom av den 13 juli 2006 i mål C-4/03, GAT (REG 2006, s. I-6509).

8 Dom av den 17 november 1998 i mål C-391/95, Van Uden (REG 1998, s. I-7091).

9 Närmare bestämt Danmark, Irland, Grekland, Luxemburg, Österrike, Portugal, Finland och Sverige. Till dessa kan läggas Liechtenstein och Schweiz.

10 Nedan kallad talan i sak.

11 Nedan gemensamt kallade svarandena i det nationella målet.

12 Nedan kallat sidoförfarandet.

13 För Konungariket Danmark, se avtal mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område, undertecknat i Bryssel den 19 oktober 2005 (EUT L 299, s. 62).

14 EGT L 299, 1972, s. 32(nedan kallad Brysselkonventionen).

15 Se, bland annat, dom av den 10 september 2009 i mål C-292/08, German Graphics Graphische Maschinen (REG 2009, s. I-8421), punkt 27, och av den 18 oktober 2011 i mål C-406/09, Realchemie Nederland (REU 2011, s. I-9773), punkt 38.

16 Dom av den 27 september 1988 i mål 189/87, Kalfelis (REG 1988, s. 5565; svensk specialutgåva, volym 9, s. 729), punkt 12, och domen i målet Roche Nederland m.fl. (ovan fotnot 6), punkt 20.

17 Domen i målet Kalfelis (ovan fotnot 16), punkt 12.

18 Såsom domstolen erinrat om i domen Roche Nederland m.fl. (ovan fotnot 6), punkt 21.

19 Domen i målet Roche Nederland m.fl. (ovan fotnot 6), punkt 26, samt dom av den 11 oktober 2007 i mål C-98/06, Freeport (REG 2007, s. I-8319), punkt 40, och av den 1 december 2011 i mål C-145/10, Painer (REU 2011, s. I-12533), punkt 79.

20 Domarna i målen Freeport (ovan fotnot 19), punkt 41, och Painer (ovan fotnot 19), punkt 83.

21 Punkt 30.

22 Punkt 31.

23 Punkterna 32 och 35.

24 Se, bland annat, European Max-Planck Group on Conflict of Laws in Intellectual Property (CLIP), Intellectual Property and the Reform of Private International Law: Sparks from a Difficult Relationship, IPRax, 2007, nr 4, s. 284; generaladvokaten Trstenjaks förslag till avgörande i målet Painer (ovan fotnot 19), punkterna 78–85 samt i punkt 78 angiven rättspraxis; se vidare Muir Watt, H., Article 6, i Magnus, U. och Mankowski, P., Brussels I Regulation, 2:a uppl., Sellier, European Law Publishers, 2012, s. 313, nr 25a; Noorgård M., A Spider without a Web? Multiple Defendants in IP Litigation, i Leible, S. och Ohly, A. (red.), a.a.s. 211; Gonzalez Beilfuss, C., Is there any Web for the Spider? Jurisdiction over Co-defendants after Roche Nederland, i Nuyts, A. (red), International Litigation in Intellectual Property and Information Technology, Kluwer Law International, s. 79.

25 Vissa författare har dock erkänt att denna rättspraxis satt punkt för åratal av osäkerhet och bidragit till att höja harmoniseringsnivån i Europa; se, för ett sådant resonemang, Kur, A., Are there any Common European Principles of Private International Law with regards to Intellectual Property, i Leible, S. och Ohly, A., a.a. sidorna 1 och 2.

26 Särskilt Hess, B. m.fl., Report on the Application of Regulation Brussels I in the Member States (Study JLS/C4/2005/03), Ruprecht-Karls-Universität Heidelberg, september 2007, s. 104, nr 204, nedan kallad Heidelberg-rapporten.

27 Kommissionen har själv i sin rapport av den 21 april 2009 påpekat de svårigheter som följer av denna rättspraxis vid tillämpningen av förordning nr 44/2001 (punkt 3.4). Grönboken om översyn av förordning nr 44/2001 behandlar dock frågan med stor omsorg och beaktar för övrigt punkterna 36–38 i domen i målet Roche Nederland m.fl. (ovan fotnot 6). Det ska i alla händelser konstateras att den inte föreslagit någon ändring av artikel 6 i förordning nr 44/2001 i sitt förslag till omarbetning av förordning nr 44/2001, även om syftet med omarbetningen förvisso endast var att åtgärda ett antal brister när det gäller förordningens nuvarande funktion i avvaktan på att ett enhetligt system inrättas för tvistlösning avseende europeiska patent och gemenskapspatent. Se därvid yttrande 1/09 av den 8 mars 2011 (yttrande från domstolen enligt artikel 218.11 FEUF, REU 2011, s. I-1137), där domstolen fann att det tilltänkta avtalet om inrättande av ett enhetligt system för patenttvister (domstolen för europeiska patent och gemenskapspatent) inte var förenligt med bestämmelserna i EU-fördraget och EUF-fördraget.

28 Heidelberg-rapporten, s. 338, nr 825 och följande nummer.

29 Heidelberg-rapporten, s. 340, nr 833.

30 Möjligheten att väcka talan med stöd av artikel 5.3 i förordning nr 44/2001 har inte diskuterats i detta mål och prövas därför inte i detta förslag till avgörande.

31 Se därvid punkterna 97 och 118 i generaladvokaten Legers förslag till avgörande i målet Roche Nederland m.fl. (ovan fotnot 6).

32 Se Blumer, F. Patent Law and International Private Law on both Sides of the Atlantic, WIPO Forum on Private International Law and Intellectual Property, Genève, 30 och 31 januari 2001 (WIPO/PIL/01/3).

33 I punkt 33 i domen i målet Roche Nederland m.fl. (ovan fotnot 6) fann domstolen att inget samband kunde anses föreligga mellan käromål om intrång i ett och samma europeiska patent mot ett bolag med säte i en annan konventionsstat på grundval av handlingar som begåtts i denna stat.

34 Det ska erinras om att domstolen har slagit fast att artikel 6.1 i förordning nr 44/2001 skulle tillämpas trots att den rättsliga grunden för talan i de mål som skulle sammanföras inte var densamma; se domen i målet Freeport (ovan fotnot 19), punkterna 31–47.

35 Dom av den 13 juli 2006 i mål C-103/05, Reisch Montage (REG 2006, s. I-6827), punkt 24.

36 Se domen i målet Reisch Montage (ovan fotnot 35), punkt 25; se även, beträffande artikel 5.1 i Brysselkonventionen, dom av den 17 juni 1992 i mål C-26/91, Handte (REG 1992, s. I-3967; svensk specialutgåva, volym 12, s. I-137), punkt 18, av den 28 september 1999 i mål C-440/97, GIE Groupe Concorde m.fl. (REG 1999, s. I-6307), punkt 24, och av den 19 februari 2002 i mål C-256/00, Besix (REG 2002, s. I-1699), punkt 24–26; angående undantaget för olämpligt forum (forum non conveniens), dom av den 1 mars 2005 i mål C-281/02, Owusu (REG 2005, s. I-1383), punkt 40; beträffande artikel 24 i Brysselkonventionen, dom av den 28 april 2005 i mål C-104/03, St. Paul Dairy (REG 2005, s. I-3481), punkt 19.

37 Ovan fotnot 7, punkterna 13–31.

38 Punkterna 20–24.

39 För skälet till att dessa bestämmelser införts vill jag hänvisa till den utförliga behandlingen i doktrinen.

40 Punkterna 26 och 27.

41 Punkt 28.

42 Punkt 29.

43 Beträffande förordning nr 44/2001, se dom av den 28 april 2009 i mål C-420/07, Apostolides (REG 2009, s. I-3571), punkt 41.

44 Även om detta fall kan förefalla absurt, då det rör sig om ett sidoförfarande, som ju till sin natur är sådant att det hänger samman med ett parallellt huvudförfarande, är det ändå möjligt, såsom jag kommer att ha tillfälle att understryka nedan.

45 Domen i målet Van Uden (ovan fotnot 8), punkterna 22 och 48, och dom av den 27 april 1999 i mål C-99/96, Mietz (REG 1999, s. I-2277), punkt 41.

46 Det ska noteras att dessa bestämmelser återges i en ny bestämmelse i förslaget till omarbetning av förordning nr 44/2001, närmare bestämt i artikel 35.

47 Domen i målet Van Uden (fotnot 8), punkt 42; se särskilt Pertegás Sender, M., Article 24 of the Brussels Convention: a particular Reading for Patent Infringement Disputes?, i Fentiman R. m.fl., L’espace judiciaire européen en matières civile et commerciale, Bruylant, 1999, s. 277; Pertegás Sender, M., Cross-Border Enforcement of Patent Rights, Oxford University Press, s. 130, nr 3.138.

48 Beträffande denna bestämmelse, se rapporten om konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område, undertecknad i Bryssel den 27 september 1968, som utarbetades av Paul Jenard (EGT C 59, 1979, s. 1), på s. 42, samt den förklarande rapporten om konventionen om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område undertecknad i Lugano den 30 oktober 2007, som utarbetades av Fausto Pocar (EGT C 319, 2009, s. 1), punkt 124.

49 Se, beträffande artikel 24 i Brysselkonventionen, domen i målet St. Paul Dairy (ovan fotnot 36), punkt 11.

50 Domarna i målen Van Uden (ovan fotnot 8), punkt 46, och Mietz (ovan fotnot 45), punkt 47.

51 Dom av den 27 mars 1979 i mål 143/78, de Cavel (REG 1979, s. 1055), punkt 8, av den 26 mars 1992 i mål C-261/90, Reichert och Kockler (REG 1992, s. I-2149), punkt 32, och domarna i målen Van Uden (ovan fotnot 8), punkt 33, och Realchemie Nederland (ovan fotnot 15), punkt 40.

52 Dom av den 15 november 1983 i mål 288/82, Duijnstee (REG 1983, s. 3663), punkt 23.

53 Domstolen har dock slagit fast att det ankommer på den hänskjutande domstolen att kontrollera huruvida så faktiskt är fallet. Se domen i målet St. Paul Dairy (ovan fotnot 36), punkt 10.

54 Domarna i målen Reichert och Kockler (ovan fotnot 51), punkt 34, Van Uden (ovan fotnot 8), punkt 37, och St. Paul Dairy (ovan fotnot 36), punkt 13.

55 Dom av den 21 maj 1980 i mål 125/79, Denilauer (REG 1980, s. 1553; svensk specialutgåva, volym 5, s. 197), punkterna 15 och 16, samt domarna i målen Reichert och Kockler (ovan fotnot 51), punkt 33, och Van Uden (ovan fotnot 8), punkt 38.

56 Punkt 40.

57 Det ska påpekas att fastän domstolen inte formellt och uttryckligen hänvisat till detta krav i sina senare domar, hänvisade den till det i domen i målet Mietz (ovan fotnot 45), punkt 42.

58 Bland annat av kommissionen (som upprepat vad som anförts i doktrinen) i sin rapport om tillämpningen av förordning nr 44/2001 och i sin grönbok om översyn av förordning nr 44/2001 (båda ovan fotnot 4). I sin resolution av den 7 september 2010 (ovan fotnot 4) uppmanar [Europaparlamentet] med kraft till att det tas med ett skäl för att man ska kunna övervinna de svårigheter som uppstått som ett resultat av [detta krav]. För en översikt, se Dickinson, A., Provisional Measures in the Brussels I Review: Disturbing the Status Quo?, Journal of Private International Law, 2010, volym 6, nr 3, s. 519.

59 Se, bland annat, Pertegás Sender, M., Cross-Border Enforcement of Patent Rights (ovan fotnot 47), punkt 3.158; Janssens, M.-C., International Disputes Involving Intellectual Property Rights: How to Take the Hurdles of Jurisdiction and Applicable Law, i Dirix, E., och Leleu, Y.-H., The Belgian report at the XVIIIth Congress of Washington of the International Academy of Comparative Law, Bruylant, 2011, s. 611, på s. 640, nr 46.

60 Domstolen erinrade för övrigt om detta i sin dom av den 15 juli 2010 i mål C-256/09, Purrucker (REU 2010, s. I-7349), punkt 85, och hänvisade därvid till den förklarande rapporten om konventionen om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål, utarbetad på grundval av artikel K 3 i fördraget om Europeiska unionen av Alegría Borrás (EGT C 221, 1998, s. 27), punkt 59. Se även domen i målet Denilauer (ovan fotnot 55), punkt 17.

61 Enligt förslaget till omarbetning av förordning nr 44/2001 (ovan fotnot 3), punkt 3.1.5, skäl 25, ska den fria rörligheten för interimistiska åtgärder, som beslutats av en domstol som är behörig att pröva målet i sak, säkerställas, medan verkningarna av interimistiska åtgärder som beslutats av en domstol som inte är behörig att pröva målet i sak ska vara begränsade till den berörda medlemsstatens territorium. Se även artikel 99 i rådets förordning (EG) nr 40/94 av den 20 december 1993 om gemenskapsvarumärken (EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3) och artikel 107 i rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, s. 1).