Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 27 september 2012

1 Originalspråk: engelska.

2 Se nedan punkt 9.

3 Administration de l’emploi (ADEM).

4 Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen. Vid tidpunkten för de faktiska omständigheterna i förevarande mål tillämpades den version som återges i del I i bilaga A till rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996 om ändring och uppdatering av rådets förordning (EEG) nr 1408/71 samt av förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG) nr 1408/71 (EGT L 28, 1997, s. 1). Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (EUT L 166, s. 1) upphävde och ersatte förordning nr 1408/71 från och med den 1 maj 2010, när nämnda förordning trädde i kraft genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 av den 16 september 2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 (EUT L 284, s. 1). I artikel 90 i förordning nr 883/2004 stadgas att förordning nr 1408/71 dock ska fortsätta att gälla och ha kvar sin rättsverkan med avseende på vissa rättsakter som saknar relevans för förevarande mål.

5 Se första till femte skälen i förordning nr 1408/71.

6 Artikel 1 a. I artikel 1 b definieras gränsarbetare som en anställd eller egenföretagare som är verksam inom en medlemsstats territorium och som är bosatt inom en annan medlemsstats territorium, dit han som regel återvänder dagligen eller åtminstone en gång i veckan.

7 Artikel 3.1.

8 Dom av den 12 juni 1986 i mål 1/85, Miethe (REG 1986, s. 1837), punkt 16.

9 Dom av den 13 mars 1997 i mål C-131/95, Huijbrechts (REG 1997, s. I-1409), punkt 17 och där angiven rättspraxis.

10 Med uttrycket behörig stat avses den medlemsstat, inom vars territorium den behöriga institutionen finns (artikel 1 q). Ordet institution definieras i artikel 1 n som det organ eller den myndighet som har ansvaret för att administrera hela eller vissa delar av lagstiftningen i fråga om social trygghet. Behörig institution fastställs i enlighet med artikel 1 o. Här ingår bland annat den institution hos vilken en person är försäkrad vid den tidpunkt då en ansökan om förmån görs.

11 Dom av den 29 juni 1995 i mål C-454/93, Van Gestel (REG 1995, s. I-1707), punkt 23.

12 I artikel L.513-1 i lagen om arbete åläggs arbetsmarknadens parter att upprätta en personalnedskärningsplan om ett företag avser att säga upp minst fem personer på en och samma gång.

13 Före förevarande begäran om förhandsavgörande begärde, och mottog, Cour adminstrative ett förhandsavgörande från Cour constitutionelle (författningsdomstolen) avseende huruvida den omtvistade nationella bestämmelsen är förenlig med artikel 10 bis.1 i den luxemburgska författningen.

14 Till stöd för sin uppfattning åberopar Österrike domen av den 23 mars 2006 i mål C-237/04, Enirisorse (REG 2006, s. I-2843), punkterna 17–19.

15 Se ovan punkt 10.

16 Dom av den 16 mars 2010 i mål C-325/08, Olympique Lyonnais (REU 2010, s. I-2177), punkterna 33 och 34 och där angiven rättspraxis.

17 Dom av den 11 januari 2007 i mål C-208/05, ITC (REG 2007, s. I-181), punkt 23.

18 Se nedan punkterna 37 och 39.

19 Domen i målet ITC (ovan fotnot 17), punkterna 63–65 och där angiven rättspraxis.

20 Det rör sig om Tribunal administratif, Cour constitutionelle, när den prövade den begäran om förhandsavgörande som hade hänskjutits till den (se fotnot 13), och den hänskjutande domstolen (Cour administrative). Jag kan tillägga att nästan all offentligt tillgänglig information på ADEM:s webbplats ger samma intryck (se www.adem.public.lu/demandeur/placement/index.html).

21 Dom av den 17 mars 2011 i de förenade målen C-128/10 och C-129/10, Naftiliaki Etaireia Thasou (REU 2011, s. I-1885), punkt 40 och där angiven rättspraxis.

22 Dom av den 17 juli 2008 i mål C-500/06, Corporación Dermoestética (REG 2008, s. I-5785), punkt 21.

23 Artikel L.622-6.1 i lagen om arbete, som gäller alla personer bosatta i Luxemburg, gör det obligatoriskt för en arbetslös person som söker arbete att anmäla sig som arbetssökande vid ADEM (se ovan punkt 11).

24 Domen i målet Olympique Lyonnais (ovan fotnot 16), punkt 38 och där angiven rättspraxis.

25 Dom av den 13 april 2010 i mål C-73/08, Bressol m.fl. (REU 2010, s. I-2735), punkt 71. Se även dom av den 14 juni 2012 i mål C-542/09, kommissionen mot Nederländerna, punkt 81.

26 Domen i målet Bressol m.fl. (ovan fotnot 25), punkt 74.

27 Se ovan punkt 22.

28 Dom av den 30 mars 2000 i mål C-236/98, JämO (REG 2000, s. I-2189), punkt 34.

29 Dom av den 11 juli 2002 i mål C-224/98, D’Hoop (REG 2002, s. I-6191), punkt 39.

30 I sina skriftliga yttranden hänvisar både Österrike och kommissionen till bestämmelserna i förordning nr 883/2004. Eftersom denna rättsakt inte hade trätt i kraft vid den aktuella tidpunkten (se ovan fotnot 4) hänvisar jag i förevarande förslag till avgörande till förordning nr 1408/71.

31 Se ovan fotnot 8.

32 Se ovan punkt 6.

33 Domen i målet Huijbrechts (ovan fotnot 9), punkt 17 och där angiven rättspraxis.

34 Domen i målet Huijbrechts (ovan fotnot 9), punkt 21 och där angiven rättspraxis.

35 Domen i målet Miethe (ovan fotnot 8), punkterna 9–11. I dessa punkter görs en tydlig åtskillnad mellan arbetstagare som inte är gränsarbetare, som utnyttjar den valmöjlighet de ges i artikel 71.1 b genom att anmäla sig som arbetssökande antingen vid arbetsförmedlingen i den medlemsstat där de senast var anställda eller i den medlemsstat där de är bosatta, och gränsarbetare, som omfattas av artikel 71.1 a och som inte har någon sådan valmöjlighet. Hur domen i målet Miethe ska tolkas i ljuset av förordning nr 883/2004 prövas för närvarande av domstolen i mål C-443/11, Jeltes.

36 Domen i det ovannämnda målet Miethe, punkterna 17 och 18.

37 Domen i målet Van Gestel (ovan fotnot 11), punkt 23 och där angiven rättspraxis.

38 Caves Krier hänvisar i detta avseende till document parlementaire nr 3798, s. 3, från parlamentsåret 1992–1993.

39 Domen i målet ITC (ovan fotnot 17) punkt 39 och där angiven rättspraxis.

40 Se ovan punkt 10.

41 Till stöd för sin uppfattning åberopar kommissionen domen av den 15 oktober 1969 i mål 15/69, Ugliola (REG 1969, s. 363; svensk specialutgåva, volym 1, s. 415), av den 4 oktober 1991 i mål C-349/87, Paraschi (REG 1991, s. I-4501), och av den 22 november 1995 i mål C-443/93, Ioannis Vougioukas (REG 1995, s. I-4033).

42 Det finns inga bestämmelser om ömsesidigt erkännande av anmälningskrav i förordning nr 1408/71. Jag konstaterar att det i förordning nr 883/2004 har införts bestämmelser om utbyte av information mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter, men detta förändrar inte läget vad gäller ömsesidigt erkännande av anmälningskrav.