Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 21 mars 2013

1 Originalspråk: italienska.

2 Se, bland många andra, dom av den 23 mars 2010 i de förenade målen C-236/08–C-238/08, Google France och Google (REU 2010, s. I-2417), av den 12 juli 2011 i mål C-324/09, L’Oréal m.fl. (REU 2011, s. I-6011), och av den 22 september 2011 i mål C-323/09, Interflora och Interflora British Unit (REU 2011, s. I-8625).

3 Rådets direktiv 84/450/EEG av den 10 september 1984 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om vilseledande reklam (EGT L 250, s. 17; svensk specialutgåva, område 15, volym 4, s. 211).

4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/114/EG av den 12 december 2006 om vilseledande och jämförande reklam (kodifierad version) (EUT L 376, s. 21).

5 Se skäl 1 i direktiv 2006/114.

6 Dessa alfanumeriska adresser kallas vanligtvis för IP-adresser (från engelskans Internet Protocol address) och består av en siffersträng som unikt identifierar en utrustning (host) som är ansluten till ett datanät vilket använder Internet Protocol som kommunikationsprotokoll.

7 Begreppet källkod används för att hänvisa till en skriven text som utgör ett antal på ett programmeringsspråk skrivna instruktioner vilka måste kompileras för att de ska kunna utföras. Webbplatsernas källkoder skrivs normalt i HTML, som är det språk som vanligtvis används för formatering av hypertext-dokument på internet.

8 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (Direktiv om elektronisk handel) (EGT L 178, s. 1).

9 Den för förevarande mål relevanta nationella lagstiftningen, på vilken kärandens yrkanden grundar sig, är lag av den 14 juli 1991 om handelsbruk, konsumentupplysning och konsumentskydd (Handelspraktijkenwet) vars syfte var att införliva direktiv 84/450 i den belgiska rättsordningen.

10 Se dom av den 6 juli 2006 i mål C-154/05, Kersbergen-Lap och Dams-Schipper (REG 2006, s. I-6249), punkterna 22 och 23.

11 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 5 oktober 1988 i mål 247/86, Alsatel Novasam (REG 1988, s. 5987), punkterna 7 och 8.

12 Dom av den 25 oktober 2001 i mål C-112/99, Toshiba Europe (REG 1999, s. I-7945), punkt 28.

13 Se, i detta avseende, skälen 3, 4 och 9 i direktiv 2006/114.

14 Se, särskilt med avseende på jämförande reklam, utöver domen i målet Toshiba (ovan fotnot 12), även dom av den 8 april 2003 i mål C-44/01, Pippig Augenoptik (REG 2003, s. I-3095), punkt 35, och av den 19 april 2007 i mål C-381/05, De Landtsheer Emmanuel (REG 2007, s. I-3115), punkt 16.

15 Redan i dom av den 17 november 1993 i mål C-68/92, kommissionen mot Frankrike (REG 1993, s. I-5881), punkt 16, har domstolen slagit fast att begreppet reklam med nödvändighet innebär spridningen av ett budskap som är avsett att informera konsumenterna om en varas eller en tjänsts existens och egenskaper, i syfte att öka försäljningen av denna. Domstolen har i detta sammanhang även angett att budskapet kan spridas med hjälp av andra medel än i tal, skrift, bild, press eller media. Se, i detta avseende, även punkt 55 i generaladvokaten Bots förslag till avgörande av den 13 januari 2011 i mål C-530/09, Inter-Mark Group (REU 2011, s. I-10675).

16 Se dom av den 7 december 1995 i mål C-449/93, Rockfon (REG 1995, s. I-4291), punkt 28, av den 2 april 1998 i mål C-296/05, EMU Tabac m.fl. (REG 1998, s. I-1605), punkt 36, och av den 8 december 2005 i mål C-280/04, Jyske Finans (REG 2005, s. I-10683), punkt 31.

17 Se, senast, dom av den 15 november 2012 i mål C-558/11, Kurcums Metal, punkt 48 och där angiven rättspraxis. Se, även, dom av den 9 mars 2000 i mål C-437/97, EKW och Wein & Co (REG 2000, s. I-1157), punkt 42, och av den 1 april 2004 i mål C-1/02, Borgmann (REG 2004, s. I-3219), punkt 25.

18 Även etymologin till ordet kommunikation (från latinets cum, med, och munire, förbinda, sätta samman, men även comunico, jag gör delaktig) framkallar tankarna på överföring av information.

19 På samma sätt hänvisar – utöver den redan nämnda franska respektive spanska versionen – även den portugisiska versionen till exempel till qualquer forma de comunicação.

20 En föregångsman till detta synsätt var Harold D. Lasswell, som redan i slutet av fyrtiotalet utgav The Structure and Functions of Communication in Society (New York, 1948). Enligt den av honom utarbetade modellen, den så kallade 5 W-modellen, som därefter har anammats och vidareutvecklats av andra författare, kan alla kommunikationshandlingar beskrivas med följande fråga som utgångspunkt: Who says What in What channel to Whom With what effects?, det vill säga vem säger vad till vem genom vilken kanal och med vilken effekt?.

21 I detta avseende ska det emellertid noteras att begreppet spridning inte förekommer i alla språkversioner av direktiven.

22 Till skillnad från flera intervenienter anser jag att detta konstaterande utesluter att de ifrågavarande direktiven står i ett förhållande allmän lag – speciallag.

23 Se skälen 2, 3 och 6 i direktiv 2006/114.

24 Se skäl 29 i direktiv 2000/31/EG. Se, i detta avseende, även domen i målet L’Oréal m.fl. (ovan fotnot 2).

25 Se artikel 6 i direktiv 2000/31.

26 Se artikel 7 och skälen 30 och 31 i direktiv 2000/31/EG.

27 Se artikel 8 och skäl 32 i direktiv 2000/31/EG.

28 Det framgår för övrigt av kommissionens förslag till direktiv 2000/31 (KOM(1998) 586 slutlig, s. 11), som omnämns i dess yttrande, att kommissionen inte ansåg att användandet av domännamn utgjorde ett kommersiellt meddelande endast då vissa omständigheter förelåg. Detta utesluter därmed inte att domännamnen kan betraktas som kommersiellt meddelande under andra omständigheter.

29 Till exempel ansvarar Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN), som är en privat organisation, för tilldelningen av de generiska toppdomänerna (som .com eller .org). Toppdomänen .eu tilldelas däremot enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 733/2002 av den 22 april 2002 om inrättande av toppdomänen .eu (EGT L 113, s. 1) av EURid (European Registry for Internet Domains), som är en icke vinstdrivande organisation.

30 Den organisation som ansvarar för registreringen godkänner eller avslår registreringen i allmänhet enbart på grundval av om det ansökta domännamnet är tillgängligt eller ej. Det föreskrivs normalt inga kontroller av huruvida ansökanden har någon rättighet till det valda namnet eller ej.

31 Se fotnot 6 ovan.

32 Se punkt 35 ovan beträffande begreppet institutionell reklam.