lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Sharpston föredraget den 7 februari 2013

CELEX
62012CC0006
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: engelska.

2 Se, exempelvis, dom av den 8 november 2001 i mål C-143/99, Adria-Wien (REG 2001, s. I-8365), av den 17 juni 1999 i mål C-295/97, Piaggio (REG 1999, s. I-3735), och av den 8 september 2011 i de förenade målen C-78/08 till C-80/08, Paint Graphos m.fl. (REU 2011, s. I-7611).

3 Se punkt 3 och fotnot 4 nedan.

4 Villkoren i artikel 107.1 är kumulativa och samtliga villkor måste därför vara uppfyllda för att en åtgärd ska kunna utgöra statligt stöd (se dom av den 22 juni 2006 i de förenade målen C-182/03 och C-217/03, Forum 187 (REG 2006, s. I-5479), punkt 84 och där angiven rättspraxis). Frågan huruvida en nationell åtgärd gynnar vissa företag eller viss produktion (det vill säga om den är selektiv) ska fastställas genom en jämförelse med andra företag som i faktiskt och rättsligt hänseende befinner sig i en jämförbar situation, med hänsyn till målsättningen med rättsordningen (se domen i målet Forum 187, punkt 119 och där angiven rättspraxis). När stöd är motiverat enligt artikel 107.2 eller 107.3 ska åtgärderna anses förenliga med den inre marknaden och utgör inte förbjudet stöd. Se domen i målet Adria-Wien (ovan fotnot 2), punkt 30.

5 Se nedan punkt 6.

6 Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (EGT L 83, s. 1) i dess lydelse före den ändring som gjordes 2003 med hänsyn till 2004 års anslutningar. Se, särskilt, skäl 2.

7 Se nedan punkterna 8 och 9.

8 Artikel 17.1 i förordning nr 659/99 jämförd med artikel 107.1 FEUF.

9 Artikel 17.2 i förordning nr 659/99.

10 Artikel 18 i förordning nr 659/99.

11 Artikel 19.2 i förordning nr 659/99 jämförd med artikel 4.4 i samma förordning.

12 Akt om villkoren för Republiken Österrikes, Republiken Finlands och Konungariket Sveriges anslutning till de fördrag som ligger till grund för Europeiska unionen och om anpassning av fördragen (EGT C 241, s. 21). Faktum är att Norge, efter en folkomröstning i 1994, inte anslöt sig.

13 Se anslutningsakten jämförd med artikel 1 b i) i förordning nr 659/99.

14 Se punkt 30 och fotnot 24 nedan.

15 Såvitt jag förstår har denna lagstiftning varit i kraft sedan 1979. Lagen har ändrats, men i materiellt hänseende har bestämmelserna förblivit desamma.

16 Skatteförvaltningens skrivelse nr 634/348/96 av den 14 februari 1996 (nedan kallad skrivelsen).

17 Skatteförvaltningens meddelande nr 2/1999 av den 17 februari 1999 (nedan kallat meddelandet).

18 I denna begäran om förhandsavgörande kommer jag att kalla 122 § 3 mom. jämte skrivelsen och meddelandet för de omtvistade åtgärderna. Både P Oy och den finländska regeringen har hänvisat till ett nationellt avgörande, nämligen i mål KHO 2010:21. I nämnda avgörande fann Högsta förvaltningsdomstolen att ett företags fortsatta verksamhet efter ägarväxling utgjorde särskilda skäl inom ramen för de omtvistade åtgärderna.

19 Se, exempelvis, dom av den 30 juni 1992 i mål C-312/90, Spanien mot kommissionen (REG 1992, s. I-4117), punkt 14, och av den 9 augusti 1994 i mål C-44/93, Namur-Les Assurances du Crédit SA (REG 1994, s. I-3829), punkt 10, samt i målet Piaggio (ovan fotnot 2), punkterna 48 och 49. Se även punkterna 3–7 ovan.

20 Den ordning för övervakning av statligt stöd som upprättades genom fördraget samt kommissionens och de nationella domstolarnas respektive roller med avseende på tillämpningen av systemet förklaras ingående i domen i målet Adria-Wien (ovan fotnot 2), punkterna 21–32. Se även, såvitt avser nytt stöd, dom av den 21 november 1991 i mål C-354/90, Fédération nationale du commerce extérieur des produits alimentaires och Syndicat national des négociants et transformateurs de saumon, REG 1991, s. I-5505, punkterna 8–14, svensk specialutgåva, volym 11, s. 463.

21 Se domen i målet Namur (ovan fotnot 19), punkt 15.

22 Se punkterna 8 och 9 samt fotnot 13 ovan.

23 Domen i målet Namur (ovan fotnot 19), punkterna 13 och 28, samt dom av den 15 mars 1994 i mål C-387/92, Banco Exterior de España (REG 1994, s. I-877), punkt 19.

24 Artikel 1 b i) hänvisar till artiklarna 144 och 172 i anslutningsakten med Österrike, Finland och Sverige. I korthet fanns en särskild skyldighet att anmäla stöd avseende jordbruksprodukter enligt artikel 144. Eftersom P Oy inte tillverkar sådana produkter saknar dessa bestämmelser relevans för utgången i förevarande mål.

25 Dom av den 2 december 2009 i mål C-89/08 P, kommissionen mot Irland m.fl. (REU 2009, s. I-11245), punkterna 70 och 71.

26 Se punkterna 6 och 25 ovan.

27 Se domen i målet Adria-Wien (ovan fotnot 2), punkterna 26 och 27.

28 Dom av den 18 juli 2007 i mål C-119/05, Lucchini (REG 2007, s. I-6199), punkterna 50–52.

29 Dom av den 10 juni 2010 i mål C-140/09, Fallimento Traghetti del Mediterraneo (REG 2010, s. I-5243), punkt 24 och där angiven rättspraxis.

30 Se dom av den 10 januari 2006 i mål C-344/04, IATA och ELFAA (REG 2006, s. I-403), punkt 27, avseende domstolens behörighet enligt artikel 267 FEUF med avseende på enhetlig tolkning av unionsrätt, och dom av den 12 juni 2008 i mål C-458/06, Gourmet Classic (REG 2008, s. I-4207), punkt 20 och där angiven rättspraxis.

31 Se dom av den 12 juni 2003 i mål C-112/00, Schmidberger (REG 2003, s. I-5659), punkt 32 och där angiven rättspraxis.

32 Domen i målet Banco Exterior de España (ovan fotnot 23), punkt 20.

33 Se, bland många andra, domen i målet Piaggio och i målet Paint Graphos (ovan fotnot 2).

34 Se, exempelvis, domen i målet Piaggio (ovan fotnot 2), punkterna 48 och 49.

35 Kommissionens beslut av den 26 januari 2011 om det statliga stöd C 7/10 (f.d. CP 250/09 och NN 5/10) som Tyskland beviljat genom KStG, Sanierungsklausel (EUT L 235, s. 26). Beslutet har överklagats till domstolen i flera mål. Se mål T-205/11.

36 Liksom de omtvistade nationella åtgärderna i förevarande mål, medger tysk lagstiftning att förluster som uppkommit under ett år dras av mot vinster som uppkommer under senare år. Enligt lagstiftningen kan företag med dålig ställning utnyttja rätten till förlustavdrag trots att det har skett ett ägarbyte i företaget i fråga.

37 Se punkt 14 och fotnot 18 ovan.