Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 28 november 2013

1 Originalspråk: franska.

2 REU 2012, (nedan kallad den överklagade domen).

3 Nedan kallad NLC.

4 Ärende R 1028/2009-1, nedan kallat det omtvistade beslutet.

5 Nedan gemensamt kallade Mediatek Italia.

6 EGT L 11, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 17, volym 2, s. 3.

7 EUT L 78, s. 1.

8 EGT L 303, s. 1.

9 EUT L 172, s. 4 (nedan kallad genomförandeförordningen).

10 Nedan kallat det omtvistade varumärket.

11 Även om förfarandet inletts enligt förordning nr 40/94, kommer det i detta förslag till avgörande endast hänvisas till förordning nr 207/2009, vilken inte innebar någon ändring av relevanta bestämmelser.

12 Nedan kallat mano portafortuna.

13 Nedan kallat avtalet från 1986.

14 REU 2011, s. I‑5853.

15 Nedan kallad domen av den 14 juni 2007.

16 NLC har härvid hänvisat till dom av den 30 september 2003 i mål C-94/02 P, Biret och Cie mot rådet (REG 2003, s. I-10565), punkt 63.

17 Se, för ett liknande resonemang, punkt 54 i generaladvokaten Kokotts förslag till avgörande i det ovannämnda målet Edwin mot harmoniseringsbyrån.

18 Förstainstansrättens dom av den 20 april 2005 i mål T-318/03, Atomic Austria mot harmoniseringsbyrån - Fabricas Agrupadas de Muñecas de Onil (ATOMIC BLITZ) (REG 2005, s. II-1319), punkt 35, och av den 16 december 2008 i de förenade målen T-225/06, T-255/06, T-257/06 och T-309/06, Budějovický Budvar mot harmoniseringsbyrån - Anheuser-Busch (BUD) (REG 2008, s. II-3555), punkt 96, samt tribunalens dom av den 9 december 2010 i mål T‑303/08, Tresplain Investments mot harmoniseringsbyrån – Hoo Hing (Golden Elephant Brand) (REU 2010, s. II‑5659), punkt 67, och av den 20 mars 2013 i mål T‑571/11, El Corte Inglés mot harmoniseringsbyrån – Chez Gerard (CLUB GOURMET), punkt 39.

19 Domen i det ovannämnda målet Atomic Austria mot harmoniseringsbyrån – Fabricas Agrupadas de Muñecas de Onil (ATOMIC BLITZ), punkt 35, domen i de ovannämnda förenade målen Budějovický Budvar mot harmoniseringsbyrån – Anheuser-Busch (BUD), punkt 96, och domen i det ovannämnda målet Tresplain Investments mot harmoniseringsbyrån – Hoo Hing (Golden Elephant Brand), punkt 67.

20 Domen i det ovannämnda målet El Corte Inglés mot harmoniseringsbyrån – Chez Gerard (CLUB GOURMET), punkt 41.

21 Ibidem, punkt 35.

22 Tribunalens dom av den 7 maj 2013 i mål T‑579/10, macros consult mot harmoniseringsbyrån – MIP Metro (makro), punkt 62. Den domen avsåg visserligen en ansökan om hävning av ett gemenskapsvarumärke, ingiven av innehavaren av en sådan äldre rättighet som avses i artikel 8.4 i förordning nr 207/2009, men tribunalens lösning förefaller mig vara analogt tillämplig på ett fall där en nationell rättighet åberopas med stöd av artikel 53.2 i den förordningen (se, för ett motsvarande omvänt resonemang, punkt 60 i nämnda dom).

23 Se, bland annat, förstainstansrättens dom av den 14 maj 2009 i mål T-165/06, Fiorucci mot harmoniseringsbyrån - Edwin (ELIO FIORUCCI) (REG 2009, s. II-1375), punkterna 42–61, och tribunalens dom av den 14 april 2011 i mål T‑466/08, Lancôme mot harmoniseringsbyrån – Focus Magazin Verlag (ACNO FOCUS) (REU 2011, s. II‑1831), punkterna 33–39.

24 REU 2011, s. II‑280.

25 Punkt 57; min kursivering.

26 Ibidem.

27 Punkt 24 i den överklagade domen.

28 Det rör sig om hörande av parter, inhämtande av upplysningar, företeende av handlingar och bevis, hörande av vittnen, sakkunnigutlåtanden, beedigat eller intygat skriftligt utlåtande eller annat skriftligt utlåtande som har liknande rättsverkan enligt lagstiftningen i den medlemsstat där utlåtandet upprättades samt inspektion.

29 Domen i det ovannämnda målet Atomic Austria mot harmoniseringsbyrån – Fabricas Agrupadas de Muñecas de Onil (ATOMIC BLITZ), punkt 36.

30 Se, bland annat, Rodríguez Iglesias, G. C., Le droit interne devant le juge international et communautaire, Du droit international au droit de l’intégration, Liber amicorum Pierre Pescatore, Nomos, Verlagsgesellschaft, Baden-Baden, 1987, s. 583, Chanteloup, H., La prise en considération du droit national par le juge communautaire: contribution à la comparaison des méthodes et solutions du droit communautaire et du droit international privé, Revue critique de droit international privé, 2007, s. 539, punkterna 38–48 i generaladvokaten Jääskinens förslag till avgörande i de förenade målen C‑106/09 P och C‑107/09 P, kommissionen och Spanien mot Government of Gibraltar och Förenade kungariket, där domstolen meddelade dom den 15 november 2011 (REU 2011, s. I‑11113), och punkterna 66–76 i generaladvokaten Mengozzis förslag till avgörande i mål C‑401/09 P, Evropaïki Dynamiki mot ECB, där domstolen meddelade dom den 9 juni 2011 (REU 2011, s. I‑4911).

31 Se, för ett liknande resonemang, Chanteloup, H., op. cit., som framhåller att mekanismen för beaktande resulterar i att en bestämmelse omvandlas till en rättslig omständighet som i sin tur omvandlas till en sakomständighet som kan bli föremål för den bestämmelse som ska tillämpas (punkt 14). Denna omvandling av nationell rätt till sakomständighet är enligt Chanteloup än mer iögonfallande i unionsrätten än i den internationella privaträtten, på grund av den princip om autonom tolkning av unionsrätten som föranleder unionsdomstolen att oftast avstå från möjligheten att söka skydd bakom nationella kvalificeringar (idem).

32 Se punkt 42 i generaladvokaten Jääskinens förslag till avgörande i de ovannämnda förenade målen kommissionen och Spanien mot Government of Gibraltar och Förenade kungariket.

33 Punkt 51.

34 Punkt 52.

35 Punkt 53.

36 Min kursivering.

37 Se punkterna 61–67 i förslaget till avgörande.

38 Se dom av den 18 oktober 2012 i de förenade målen C‑101/11 P och C‑102/11 P, Neuman m.fl. mot José Manuel Baena, punkt 39 och där angiven rättspraxis.

39 Se Coutron, L., De l’irruption du droit national dans le cadre du pourvoi, Revue trimestrielle de droit européen, 2012, s. 170, som framhåller att de upprepade hänvisningarna till prövning av huruvida det föreligger uppenbara fel snarast ger anledning att på överklagandestadiet uppfatta nationell rätt som en bevisfråga.

40 Domen i det ovannämnda målet El Corte Inglés mot harmoniseringsbyrån – Chez Gerard (CLUB GOURMET), punkt 41.

41 Harmoniseringsbyrån har hänvisat till förstainstansrättens dom av den 27 februari 2002 i mål T-34/00, Eurocool Logistik mot harmoniseringsbyrån (EUROCOOL) (REG 2002, s. II-683), punkt 21, och av den 15 september 2005 i mål T-320/03, Citicorp mot harmoniseringsbyrån (LIVE RICHLY) (REG 2005, s. II-3411), punkt 22.

42 Undertecknad i Rom den 4 november 1950.

43 Dom av den 11 juli 2013 i mål C‑439/11 P, Ziegler mot kommissionen, punkt 126 och där angiven rättspraxis.

44 Dom av den 2 december 2009 i mål C‑89/08 P, kommissionen mot Irland m.fl. (REU 2009, s. I‑11245), punkterna 51 och 54, och av den 17 december 2009 i mål C‑197/09 RX‑II, omprövning av domen i målet M mot Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMEA) (REU 2009, s. I‑12033), punkt 42.

45 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Irland m.fl., punkt 50, och domen i det ovannämnda målet om omprövning av domen i målet M mot Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMEA), punkt 41.

46 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Irland m.fl., punkt 52 och 55 och där angiven rättspraxis.

47 Ibidem, punkt 52 och där angiven rättspraxis.

48 Ibidem, punkt 55. Se även domen i det ovannämnda målet om omprövning av domen i målet M mot Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMEA), punkt 41, och dom av den 21 februari 2013 i mål C‑472/11, Banif Plus Bank, punkt 30. I det sistnämnda målet hade en nationell domstol på eget initiativ slagit fast att ett villkor var oskäligt. EU-domstolens lösning, som byggde på de allmänna krav som följer av rätten till en rättvis rättegång, förefaller mig trots detta kunna tillämpas på unionsdomstolen när denna avser att avgöra en tvist med stöd av en rättslig grund som den prövar på eget initiativ.

49 Domen i det ovannämnda målet kommissionen mot Irland m.fl., punkt 56, och domen i det ovannämnda målet om omprövning av domen i målet M mot Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMEA), punkt 41.