Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 18 juni 2015

1 Originalspråk: franska.

2 _ T-545/12, EU:T:2013:607.

3 _ C(2012) 2401 final.

4 _ Beslut om statligt stöd NN 122/2000 (tidigare NJ 140/2000) (EGT C 268, 2001, s. 15).

5 _ Beslut 2006/367/EG av den 20 oktober 2004 om det statliga stöd som Frankrike delvis utbetalat till företaget Sernam (EUT L 140, s. 1).

6 _ Beslut att inleda förfarandet offentliggjort i EUT C 4, 2009, s. 5.

7 _ Kommissionens beslut 2012/398/EU om Statligt stöd SA.12522 (C 37/08) – Frankrike – Tillämpningen av Sernam 2-beslutet (EUT L 195, s. 19). SNCF väckte talan om ogiltigförklaring av detta beslut vid tribunalen (beslut SNCF/kommissionen, T-242/12, EU:T:2014:313).

8 _ Artikel 51 i det omtvistade beslutet.

9 _ Artikel 54 i det omtvistade beslutet.

10 _ Se artikel 114 och avsnitt V, med rubriken Slutsats i det omtvistade beslutet.

11 _ Punkterna 26–28 i det överklagade beslutet.

12 _ Punkterna 29–35 i det överklagade beslutet. Tribunalen hänvisade i nämnda beslut till Sernam 2-beslutet, men i realiteten avsåg klagandens argument deltagandet i det administrativa förfarande som hade lett till antagandet av Sernam 3-beslutet.

13 _ Punkterna 36–51 i det överklagade beslutet.

14 _ Punkterna 52–54 i det överklagade beslutet.

15 _ Punkterna 55–58 i det överklagade beslutet.

16 _ Se, exempelvis, dom Frankrike m.fl./kommissionen (C-68/94 och C-30/95, EU:C:1998:148, punkterna 48–58 och 74) och dom Stichting Woonpunt m.fl./kommissionen (C-132/12 P, EU:C:2014:100, punkterna 26–31, 42–64 och 67–75).

17 _ Se dom Inuit Tapiriit Kanatami m.fl./Europaparlamentet och rådet (C-583/11 P, EU:C:2013:625, punkt 57) och Telefónica/kommissionen (C‑274/12 P, EU:C:2013:852, punkt 19).

18 _ Se, bland annat, dom ACEA/kommissionen (C-319/09 P, EU:C:2011:857, punkt 67) och Stichting Woonlinie m.fl./kommissionen (C-133/12 P, EU:C:2014:105, punkt 54).

19 _ En sådan karaktärisering av berättigat intresse av att få saken prövad bekräftas dels i vissa av unionens officiella språk, såsom tyskan som benämner berättigat intresse av att få saken prövad Rechtsschutzbedurfnis eller Rechtschutzinteresse (bokstavligen behov eller intresse av rättsskydd), dels i domstolens rättspraxis i vilken nämns ett faktiskt intresse som krävde rättsligt skydd (se dom Planet/kommissionen, C‑564/13 P, EU:C:2015:124, punkterna 28 och 34).

20 _ Denna syn på vad syftet med berättigat intresse av att få saken prövad är återspeglas i den formulering som tribunalen flera gånger har använt i sin rättspraxis, enligt vilken ett berättigat intresse av att få saken prövad ska ligga i intresset av en god rättsskipning. Detta syfte har nämnts vid flera tillfällen i tribunalens praxis. Se, bland annat, dom Lior/kommissionen (T‑192/01 och T‑245/04, EU:T:2009:365, punkt 247) och beslut Talanton/kommissionen (T‑165/13, EU:T:2014:1027, punkt 34).

21 _ Beslut S./kommissionen (206/89 R, EU:C:1989:333, punkt 8).

22 _ Dom Cañas/kommissionen (C-269/12 P, EU:C:2013:415, punkt 15 och där angiven rättspraxis).

23 _ Se, bland annat, dom Planet/kommissionen (C‑564/13 P, EU:C:2015:124, punkt 34).

24 _ Se dom Stroghili/revisionsrätten (204/85, EU:C:1987:21, punkt 11), dom kommissionen/Koninklijke FrieslandCampina (C-519/07 P, EU:C:2009:556, punkt 65), och dom Planet/kommissionen (C‑564/13 P, EU:C:2015:124, punkt 36) samt beslut kommission/Provincia di Imperia (C‑183/08 P, EU:C:2009:136, punkt 26).

25 _ Dom Cañas/kommissionen (C-269/12 P, EU:C:2013:415, punkt 15 och där angiven rättspraxis).

26 _ Det kan emellertid inte förnekas att det kan finnas samband mellan de båda begreppen, särskilt i förhållande till villkoret att personen ska vara direkt berörd såsom det har definierats i rättspraxis.

27 _ Se, exempelvis, dom Société pour l’exportation des Sucres/kommissionen (88/76, EU:C:1977:61, punkterna 13–19). I vissa mål har unionsdomstolarna slagit fast att talan mot ett beslut av kommissionen i vilket en stödåtgärd förklaras fullt förenlig med den gemensamma marknaden som väckts av mottagaren av ett stöd, vilken således var direkt och personligen berörd av nämnda beslut, inte har kunnat tas upp till sakprövning, på grund av att denna mottagare saknade berättigat intresse av att få saken prövad. Se dom Nuove Industrie Molisane/kommissionen (T‑212/00, EU:T:2002:21, särskilt punkt 38) och dom Sniace/kommissionen (T‑141/03, EU:T:2005:129, punkt 62). Den omständigheten att ett beslut gynnar en sökande (som är direkt och personligen berörd av detta) innebär inte nödvändigtvis att vederbörande saknar berättigat intresse av att få saken prövad. Det är nämligen möjligt att motiveringen till nämnda beslut medför tvingande rättsverkningar som kan påverka sökandens intressen. Se, i detta hänseende, dom Coca-Cola/kommissionen (T‑125/97 och T‑127/97, EU:T:2000:84, punkt 79), som rörde en talan om ogiltigförklaring som väckts av en mottagare av ett beslut i vilket en företagskoncentration förklarades förenlig med den gemensamma marknaden.

28 _ Se punkt 28 ovan och där angiven rättspraxis.

29 _ Se, exempelvis, beslut Lech-Stahlwerke/kommissionen (C-111/99 P, EU:C:2001:58, särskilt punkt 19) och fotnot 44 nedan.

30 _ I denna skrivelse av den 14 november 2013 frågade undersökningsdomaren vid Tribunal administratif de Paris med ansvar för ärendet klagandena om de, till följd av kommissionens antagande av Sernam 3-beslutet, avsåg bibehålla deras talan.

31 _ Se, för ett liknande resonemang, dom Mediaset (C-69/13, EU:C:2014:71, punkt 23 och där angiven rättspraxis).

32 _ Se, i detta hänseende, punkterna 24 och 25 i dom (C-69/13, EU:C:2014:71), vilken avsåg ställningstaganden som kommissionen hade gett uttryck för i skrivelser avseende det stödbelopp som skulle återkrävas av en viss mottagare.

33 _ Se i punkt 24 ovan nämnda rättspraxis. Tribunalen har i fast rättspraxis preciserat denna karaktärisering och krävt att om det intresse som en sökande påstår att han har rör en framtida rättslig ställning måste han visa att ingreppet i den rättsliga ställningen redan vid denna tidpunkt är säkert. Följaktligen kan en sökande inte åberopa en framtida oviss ställning till stöd för sitt intresse av att begära ogiltigförklaring av den ifrågasatta rättsakten. Se i detta hänseende, bland annat, dom Sniace/kommissionen (T‑141/03, EU:T:2005:129, punkt 26). Om jag inte misstar mig har domstolen aldrig återgivit denna formulering. Det överklagade beslutet grundar sig uttryckligen på denna praxis från tribunalen (se punkt 27 i det överklagade beslutet).

34 _ Se, i detta hänseende, domstolens dom Könecke Fleischwarenfabrik/kommissionen (76/79, EU:C:1980:68, punkt 9), dom Frankrike m.fl./kommissionen (C‑68/94 och C‑30/95, EU:C:1998:148, punkt 74), dom Abdulrahim/rådet och kommissionen (C-239/12 P, EU:C:2013:331, punkt 64), domstolens beslut kommissionen/Provincia di Imperia (C-183/08 P, EU:C:2009:136, punkt 30) och tribunalens dom Shanghai Excell M&E Enterprise och Shanghai Adeptech Precision/rådet (T-299/05, EU:T:2009:72 punkterna 53–55) och Éditions Odile Jacob/kommissionen (T-471/11, EU:T:2014:739, som har överklagats, punkt 44).

35 _ Dom Abdulrahim/rådet och kommissionen (C-239/12 P, EU:C:2013:331, punkt 65).

36 _ T-269/03, EU:T:2009:211.

37 _ I det målet grundade tribunalen sin slutsats att talan om skadestånd var rent hypotetisk för det första på den omständigheten att någon sådan talan fortfarande inte hade väckts flera år efter det att den påstådda skadan hade inträffat, för det andra på att sökanden vid förhandlingen själv hade erkänt att talan var hypotetisk och, för det tredje på att sökanden hade angett att dess aktieägare inte hade godkänt att bolaget väckte en sådan talan, även om den talan om ogiltigförklaring som det hade väckt skulle bifallas (se punkterna 45–47 i den ovan i föregående fotnot angivna domen Socratec/kommissionen).

38 _ T-141/03, EU:T:2005:129.

39 _ T-136/05, EU:T:2007:295.

40 _ I denna andra kategori av mål ingår, förutom de ovan i de båda föregående fotnoterna nämnda målen Sniace/kommissionen och Salvat père & fils m.fl./kommissionen, målen som ledde fram till dom TV2/Danmark m.fl./kommissionen (T‑309/04, T‑317/04, T‑329/04 och dom T‑336/04, EU:T:2008:457, bland annat, punkterna 67–82) och till beslut Schutzgemeinschaft Milch und Milcherzeugnisse/kommissionen (T‑113/11, EU:T:2014:756, se, bland annat, punkterna 32–34).

41 _ Dom Sniace/kommissionen (T‑141/03, EU:T:2005:129, punkt 28), dom Salvat père & fils m.fl./kommissionen (T-136/05, EU:T:2007:295, punkt 43), och dom TV2/Danmark m.fl./kommissionen (T‑309/04, T‑317/04, T‑329/04 och T‑336/04, EU:T:2008:457, punkt 79).

42 _ T‑309/04, T‑317/04, T‑329/04 och T‑336/04, EU:T:2008:457, punkterna 79–81.

43 _ C-111/99, EU:C:2001:58.

44 _ I det målet hade sökanden angripit ett beslut av kommissionen i vilket kvalificerat ett projekt avseende ekonomiskt stöd inom ramen för vilket delstaten Bayern hade åtagit sig att utbetala 20 miljoner DEM till sökanden. Domstolen ogillade kommissionens invändning om rättegångshinder enligt vilken sökanden saknade berättigat intresse av att få saken prövad till följd av att nämnda delstat hade övergivit omstruktureringsplanerna och angav att det [är] inte uteslutet att en nationell domstol som är behörig i detta hänseende kan komma att förplikta delstaten Bayern att till [till sökanden] betala 20 miljoner DEM … (se punkt 19 i beslut Lech‑Stahlwerke/kommissionen).

45 _ T-28/02, EU:T:2005:357.

46 _ I det målet ansåg tribunalen att beaktandet, av en nationell domstol vid vilken en skadeståndstalan väckts, av kommissionens bedömning beträffande huruvida artikel 101 FEUF var tillämplig var en oförutsebar omständighet, och därmed en framtida och hypotetisk sådan (punkterna 47–51). På samma sätt fann tribunalen i domen NBV och NVB/kommissionen (T‑138/89, EU:T:1992:95), att en annan bedömning från den nationella domstolens sida än kommissionens beträffande villkor som kan påverka handeln mellan medlemsstater, enligt artikel 101 FEUF, utgjorde en oförutsebar omständighet (se punkt 33) (i det målet tycks tribunalen emellertid ha hänfört till ett eventuellt rättsligt förfarande på tredjemans initiativ).

47 _ Se, exempelvis, dom NBV och NVB/kommissionen (T-138/89, EU:T:1992:95, punkt 33), dom Sniace/kommissionen (T‑141/03, EU:T:2005:129, punkt 40), och beslut First Data m.fl./kommissionen (T-28/02, EU:T:2005:357, punkt 51).

48 _ Se punkterna 28–29 ovan.

49 _ Vidare kan ingen av handlingarna i målet bekräfta kommissionens tes om att talan var artificiell, eftersom den väcktes enbart för att svara på dess invändning om rättegångshinder.

50 _ Se punkt 76 ovan.

51 _ Punkterna 44–46 i det överklagade beslutet.

52 _ Punkt 47 i det överklagade beslutet.

53 _ Se punkt 80 ovan.

54 _ Enligt klagandena har de förlorat pengar, eftersom affärersvolymen minskat på grund av att Sernam fortsatt att vara närvarande på marknaden på grund av stöd som är oförenligt med den gemensamma marknaden. Vidare har Geodis berikat sig på deras bekostnad genom att ha förvärvat tillgångarna i Sernam som erhållit olagligt statligt stöd och, således, dess affärsvolym.

55 _ Se mitt förslag till avgörande i målet Areva m.fl./kommissionen (C-247/11 P och C-253/11 P, EU:C:2013:579, punkterna 110–116 och där angiven rättspraxis). I detta sammanhang påpekade jag även att en invändning som grundar sig på en rättslig grund som skiljer sig från de grunder som anförts vid tribunalen ska anses som en ny grund som således ska förklaras inte kunna tas upp till sakprövning, medan en invändning som gjorts till stöd för en grund som redan har anförts vid tribunalen kan utgöra ett argument som kan tas upp till sakprövning (se, bland annat, punkterna 112 och 113 och där angiven rättspraxis).

56 _ Se den rättspraxis som angivs i punkterna 110–116 i mitt förslag till avgörande Areva m.fl./kommissionen (C-247/11 P och C-253/11 P, EU:C:2013:579).

57 _ Rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel [108 FEUF] (EGT L 83, s. 1).

58 _ T-123/09, EU:T:2012:164. Domen bekräftades av domstolen (C-287/12 P, EU:C:2013:395).

59 _ Se ovan fotnot 58.

60 _ Beslut SNCF/kommissionen (T-242/12, EU:T:2014:313).

61 _ Se ovan fotnot 58.

62 _ Se punkterna 23–30 ovan.

63 _ Se punkt 59 i det överklagade beslutet.

64 _ Blanda annat vid beslut om att inte göra invändningar som fattats med stöd av artikel 4.3 i förordning nr 659/1999. Se dom Cook/kommissionen (C-198/91, EU:C:1993:197, punkt 23), dom Matra/kommissionen (C‑225/91, EU:C:1993:239, punkt 17), och dom kommissionen/Kronoply och Kronotex (C‑83/09 P, EU:C:2011:341, punkterna 47 och 48 och där angiven rättspraxis).

65 _ Se ovan fotnot 58.

66 _ Se punkterna 126–128 ovan respektive 144 och punkt 139 nedan.

67 _ Se punkt 51 i det omtvistade beslutet.

68 _ Se punkterna 33 och 56 i det överklagade beslutet.

69 _ Det ska påpekas att det för närvarande pågår flera mål vid tribunalen rörande beslut i vilka kommissionen har analyserat huruvida det finns någon ekonomisk kontinuitet mellan mottagaren av det statliga stödet och förvärvaren av dess tillgångar. Jag hänför särskilt till målen Larko/kommissionen (T-412/14) och Larymnis Larko/kommissionen (T-576/14), vilka rör kommissionens beslut av den 27 mars 2014 – Kansli (2014) D/4621/28-3-2014 riktat till Republiken Grekland avseende det statliga stöd som betalats till ett aktiebolag kallat Geniki Metalleftiki kai Metallourgiki Anonymi Etaireia NEA LARKO (NOUVELLE LARKO), och, vidare till mål Italien/kommissionen (T-673/14), mål Sea/kommissionen (T-674/14), och mål Airport Handling/kommissionen (T-688/14), som alla rör kommissionens beslut C(2014) 4537 final av den 9 juli 2014, meddelat den 10 juli 2014, avseende bildandet av bolaget Airport Handling S.p.A av bolaget SEA S.p.A. Jag kan emellertid naturligtvis inte uttala mig om dessa pågående mål, men jag kommer dock att beakta dem vid min bedömning.

70 _ C-328/99 och C-399/00, EU:C:2003:252.

71 _ Kommissionens beslut 2000/536/EG av den 2 juni 1999 om det statliga stöd som Italien har beviljat företaget Seleco SpA (EGT L 227, 2000, s. 24, se särskilt punkterna 116–120). I den dom som anges i föregående fotnot ogiltigförklarade domstolen delvis detta beslut på grund av åsidosättande av motiveringsskyldigheten.

72 _ Tidigare artikel 88.2 EG.

73 _ I detta mål har unionsdomstolarna meddelat flera domar. De som är aktuella i detta sammanhang är dels dom Grekland m.fl./kommissionen (T-415/05, T-416/05 och T-423/05, EU:T:2010:386), angående en talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut K(2005) 2706 slutlig av den 14 september 2005 om statligt stöd till Olympiaki Aeroporia Ypiresies AE (C 11/2004 (tidigare NN 4/2003) – Olympiaki Aeroporia – Omstrukturering och privatisering), dels dom kommission/Grekland (C‑415/03, EU:C:2005:287), angående en talan mot Republiken Grekland rörande underlåtenhet att fullgöra skyldigheten att återkräva beviljat stöd som kommissionen förklarat olagligt och oförenligt med den gemensamma marknaden i beslut 2003/372/EG av den 11 december 2002 om det statliga stöd som Grekland har beviljat Olympic Airways (EUT L 132, 2003, s. 1).

74 _ Beslut 2003/372 (se föregående fotnot).

75 _ Beslut K(2005) 2706 slutlig (se fotnot 73).

76 _ Ibidem, artikel 1.

77 _ Se punkterna 178–183 i beslut K(2005) 2706 slutlig.

78 _ Kommissionens beslut av den 16 mars 2004, statligt stöd C 11/04 – Olympic Airways (EUT C 192, s. 2).

79 _ Dessutom hade kommissionen, i samma beslut, nämnt att den hade inlett ett fördragsbrottsförfarande som hade lett fram till dom kommissionen/Grekland (C‑415/03, EU:C:2005:287), i vilken domstolen hade konstaterat att det rörde sig om en operation i syfte att kringgå återkravet av stödet (se punkterna 33 och 34 i nämnda dom).

80 _ T-123/09, EU:T:2012:164 och C-287/12 P, EU:C:2013:395.

81 _ Kommissionens beslut 2009/155/EG av den 12 november 2008 om det lån på 300 miljoner euro som Italien har beviljat företaget Alitalia nr C 26/08 (tidigare NN 31/08) (EUT L 52, 2009, s. 3).

82 _ Kommissionens beslut K(2008) 6745 slutlig av den 12 november 2008 om statligt stöd N 510/2008 – Italien – Försäljning av flygbolaget Alitalias tillgångar.

83 _ Punkterna 92–127 i beslut K(2008) 6745 slutlig.

84 _ Punkterna 128–151 i beslut K(2008) 6745 slutlig.

85 _ Punkt 68 i tribunalens dom (T-123/09, EU:T:2012:164).

86 _ Se punkterna 54–62 i domstolens dom (C-287/12 P, EU:C:2013:395).

87 _ Se hänvisningar i fotnot 69 ovan.

88 _ Se punkt 47 i nämnda beslut.

89 _ Se hänvisningar i fotnot 69 ovan.

90 _ Se punkt 26 i beslut Airport Handling/kommissionen (T-688/14 R, EU:T:2014:1010).

91 _ Beslut C(2013) 1668, av den 19 december 2012.

92 _ Fallet Airport Holding förefaller, vid en första anblick, vara ett liknande fall.

93 _ I fallet Ryanair ingick denna bedömning i ett beslut att inte inleda det formella granskningsförfarandet.

94 _ I fallet Larko hade kommissionen ännu inte antagit beslutet att stödet var oförenligt med den gemensamma marknaden och konstaterandet att det inte förelåg någon ekonomisk kontinuitet var således av preventiv art, för det fall kommissionen skulle anta ett sådant beslut.

95 _ Punkterna 14–50 i det omtvistade beslutet.

96 _ Punkt 54 i det omtvistade beslutet.

97 _ Se punkt 60 i det omtvistade beslutet.

98 _ Punkterna 62–107 i det omtvistade beslutet.

99 _ Beslutet måste, i detta syfte, medföra sådana bindande rättsverkningar som kan påverka sökandens intressen, genom att klart förändra dennes rättsliga ställning. Se, bland annat, dom Deutsche Post/kommissionen (C-77/12 P, EU:C:2013:695, punkt 51 och där angiven rättspraxis).

100 _ Se artikel 4.3, 7.3 respektive 7.4 i förordning nr 659/1999.

101 _ I detta hänseende skulle det kanske vara möjligt att hänvisa till den definition av ändring av befintligt stöd, enligt artikel 1 c, som ges i artikel 4.1 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 (EUT L 140, s. 1 och ändring EUT L 286, s. 3), enligt vilken en ändring av befintligt stöd [ska] vara varje ändring, utom ändringar av rent formell eller administrativ art som inte kan påverka bedömningen av stödåtgärdens förenlighet med den gemensamma marknaden.

102 _ Se fotnot 94 ovan.

103 _ Se punkterna 92–127 i det i fotnot 82 ovan nämnda beslutet.

104 _ Eftersom denna medlemsstat överlät tillgångar i ett bolag som den var ägare till, var frågan huruvida denna överlåtelse av offentlig egendom kunde innehålla något inslag av statligt stöd. I förevarande mål sker överlåtelsen av tillgångarna mellan ett privat bolag (överlåtare) och ett bolag som (återigen) blivit dotterbolag till ett statligt bolag (SNCF).

105 _ Se, i detta hänseende, dom Mediaset (C-69/13, EU:C:2014:71, punkt 27).

106 _ Se, analogt, punkterna 51 och 52 i dom HGA m.fl./kommissionen (C‑630/11 P–C‑633/11 P, EU:C:2013:387), vilken dock rörde ett beslut att inleda det formella granskningsförfarandet. I den domen ansåg domstolen även att den omständigheten att de texter som reglerar förfarandet på området statligt stöd inte uttryckligen föreskriver någon möjlighet att anta ett beslut av den typen inte hindrade kommissionen att anta ett beslut om att utvidga det formella granskningsförfarandet om beslutet att inleda det formella granskningsförfarandet var grundat på ofullständiga uppgifter, dock under förutsättning att utvidgningen inte inverkade på de berörda parternas processuella rättigheter.

107 _ T-123/09, EU:T:2012:164.

108 _ Se punkt 109 i det överklagade beslutet.

109 _ En sådan lösning krävs mot bakgrund av principen om processekonomi och kan vidare inte åsidosätta parternas rätt till försvar, eftersom de har kunnat diskutera frågan om talerätt såväl i första instans som inom ramen för överklagandet.

110 _ Dom Stichting Woonpunt m.fl./kommissionen (C‑132/12 P, EU:C:2014:100, punkt 44).

111 _ Se dom Inuit Tapiriit Kanatami m.fl./Europaparlamentet och rådet (C-583/11 P, EU:C:2013:625, punkterna 51, 60 och 61). Enligt rättspraxis har en rättsakt allmän giltighet om den är tillämplig på objektivt bestämda situationer och medför rättsverkningar för en allmänt och abstrakt angiven personkrets. Se dom AJD Tuna (C‑221/09, EU:C:2011:153, punkt 51).

112 _ Se, bland annat, dom Plaumann/kommissionen (25/62, EU:C:1963:17, s. 197, 223), dom Spanien/Lenzing (C‑525/04 P, EU:C:2007:698, punkt 30), och dom Stichting Woonpunt m.fl./kommissionen (C-132/12 P, EU:C:2014:100, punkt 57).

113 _ Dom Sniace/kommissionen (C‑260/05 P, EU:C:2007:700, punkterna 54 och 55 och där angiven rättspraxis).

114 _ Dom Sniace/kommissionen (C‑260/05 P, EU:C:2007:700, punkt 60).