Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar föredraget den 28 april 2015

1 Originalspråk: engelska.

2 Se domarna Rozakis, Tulkens, Kovlers, Hajiyevs, Spielmanns och Hirveläs gemensamma delvis skiljaktiga mening i domen i målet Saadi mot Förenade kungariket (stora avdelningen), nr 13229/03, § 65, 29 januari 2008.

3 Se Detention of third-country nationals in return procedures, rapport från Europeiska unionens byrå för de grundläggande rättigheterna, 2011, s. 19, vilken är tillgänglig på http://fra.europa.eu/sites/default/files/fra_uploads/1306-FRA-report-detention-december-2010_EN.pdf. Detta uttalande avsåg enbart administrativt förvar, men jag anser att det i ännu högre grad bör gälla avseende straffrättsliga påföljder.

4 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, s. 98).

5 Jag kommer härvid att göra mitt bästa för att fokusera på rättsliga argument som grundar sig på direktiv 2008/115 i stället för på politiska hänsyn såsom de som anges ovan i punkterna 1 och 3.

6 Dom El Dridi ( C‑61/11 PPU, EU:C:2011:268).

7 Dom Achughbabian ( C‑329/11, EU:C:2011:807).

8 Dom Sagor ( C‑430/11, EU:C:2012:777).

9 EUT L 261, s. 19.

10 EGT L 239, s. 19.

11 EUT L 304, s. 12.

12 Artikel 63.3 b EG, som återges i artikel 79.2 c FEUF. Beträffande lagstiftningsförfarandet, se mitt ställningstagande i målet Mahdi ( C‑146/14 PPU, EU:C:2014:1936, punkt 45 och fotnot 12).

13 Se, särskilt, dom Achughbabian ( C‑329/11, EU:C:2011:807, punkt 33).

14 Se, exempelvis, dom El Dridi ( C‑61/11 PPU, EU:C:2011:268, punkt 34 och följande punkter).

15 För närmare uppgifter om inspirationskällorna till direktivet, såsom rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och de 20 principer för påtvingat återvändande som Europarådets ministerkommitté antog den 4 maj 2005, se mitt ställningstagande i målet Mahdi ( C‑146/14 PPU, EU:C:2014:1936, punkt 45).

16 Se domen Achughbabian ( C–329/11, EU:C:2011:807, punkt 31). I den engelska versionen av direktivet används det föreskrivande shall. Beträffande den bindande karaktären hos artikel 6 i direktiv 2008/115, se även Slama, S., La transposition de la directive àretour: vecteur de renforcement ou de régression des droits des irréguliers?”, L. Dubin, La légalité de la lutte contre l’immigration irrégulière par l’Union européenne, Bruylant 2012, s. 289–345, se s. 330.

17 Denna skyldighet påverkar inte de undantag som anges i punkterna 2–5 i samma artikel. Enligt artikel 6.6 får medlemsstaterna dessutom anta beslut om att avsluta en laglig vistelse tillsammans med ett beslut om återvändande.

18 Se även Hörich, D., Die Rückführungsrichtlinie: Entstehungsgeschichte, Regelungsgehalt und Hauptprobleme, Zeitschrift für Ausländerrecht und Ausländerpolitik, 2011, s. 281–286, se s. 283.

19 Se skälen 13 och 16 i direktiv 2008/115. Se även dom El Dridi ( C‑61/11 PPU, EU:C:2011:268, punkt 41).

20 Artiklarna 3.5 och 8 i direktiv 2008/115.

21 Se artikel 7 i direktiv 2008/115.

22 Se kapitel IV: Förvar inför avlägsnande, artiklarna 15–18 i direktiv 2008/115.

23 Se närmare mitt ställningstagande i målet Mahdi ( C‑146/14 PPU, EU:C:2014:1936, punkterna 46–55).

24 C‑146/14 PPU, EU:C:2014:1936.

25 Ibidem, punkt 47, samt generaladvokaten Bots förslag till avgörande i målet Bero och Bouzalmate ( C‑473/13 och C‑514/13, EU:C:2014:295, punkt 91), generaladvokaten Mazáks ställningstagande i målet El Dridi ( C‑61/11 PPU, EU:C:2011:205, punkt 35) och generaladvokaten Wathelets ställningstagande i målet G. och R. ( C‑383/13 PPU, EU:C:2013:553, punkt 54).

26 Se mitt ställningstagande i målet Mahdi ( C‑146/14 PPU, EU:C:2014:1936, punkt 47) och generaladvokaten Mazáks ställningstagande i målet Kadzoev ( C‑357/09 PPU, EU:C:2009:691, punkt 70). Europadomstolen har gjort samma konstaterande med avseende på artikel 5.1 f i Europakonventionen (se, exempelvis, dom av den 22 mars 1995 i målet Quinn mot Frankrike, Serie A nr 311, § 42, och dom av den 12 oktober 2006 i målet Kaya mot Rumänien, nr 33970/05, § 16).

27 Dom El Dridi ( C‑61/11 PPU, EU:C:2011:268).

28 Det rörde sig om samma dekret som i förevarande mål, men andra bestämmelser.

29 Ibidem, punkt 62 och domslutet.

30 Dom Achughbabian ( C‑329/11, EU:C:2011:807).

31 En artikel i den franska lagen om utlänningars inresa och vistelse samt rätt till asyl (code de l’entrée et du séjour des étrangers et du droit d’asile) (Ceseda).

32 Ibidem, punkt 50 och första strecksatsen i domslutet.

33 Se dom El Dridi ( C‑61/11 PPU, EU:C:2011:268, punkt 59) och dom Achughbabian ( C‑329/11, EU:C:2011:807, punkt 45). I doktrinen har ett antal författare ansett att det finns en viss paradox i detta resonemang. Se, exempelvis, Spitaleri, F., Il rimpatrio dell’immigrato in condizione irregolare: il difficile equilibro tra efficienza delle procedure e garanzie in favore dello straniero nella disciplina dell’Unione europea, S. Amadeo (red.), Le garanzie fondamentali dell’immigrato in Europa, Torino, 2015 (ännu inte utgiven), s. 17: ricostruzioni abbastanza paradossli, Leboeuf, L., La directive retour et la privation de liberté des étrangers. Le rappel à l’ordre de la Cour de justice dans l’arrêt El Dridi, Revue du droit des étrangers, 2011, s. 181–191, se s. 191: Paradoxalement, l’objectif de gestion efficace des flux migratoires permet à la Cour de justice de s’opposer à la pénalisation du séjour irrégulier. Andra finner till och med resonemanget ganska cyniskt, se Kauff-Gazin, F., La directive àretour’ au secours des étrangers?: de quelques ambiguïtés de l’affaire El Dridi du 28 avril 2011, Europe nr 6, juni 2011, s. 1–13, se s. 12: Cet argumentaire suscite la critique à la fois par son cynisme et par son manque d’audace. Enligt min mening kan en sådan paradox märkas, om man sätter fokus på de berörda personernas förmodade intressen i stället för på medlemsstaternas rättsliga skyldigheter enligt direktivet. De berörda personernas enda intresse som skyddas av direktivet utgörs emellertid av det grundläggande skydd som föreskrivs under hela förfarandet i enlighet med proportionalitetsprincipen.

34 Min kursivering.

35 Se dom Achughbabian ( C‑329/11, EU:C:2011:807, punkt 45).

36 Punkt 51 i detta förslag.

37 Dom El Dridi ( C‑61/11 PPU, EU:C:2011:268). I den senare domen i målet Sagor ( C‑430/11, EU:C:2012:777, punkt 36) och återigen i beslutet i målet Mbaye ( C‑522/11, EU:C:2013:190, punkt 28) hänvisade emellertid domstolen i sitt resonemang till artiklarna 15 och 16 i direktiv 2008/115.

38 Punkt 60 i detta förslag.

39 Dom Sagor ( C‑430/11, EU:C:2012:777, punkt 45).

40 Dom Achughbabian ( C‑329/11, EU:C:2011:807).

41 Ibidem, punkterna 48 och 50 samt andra strecksatsen i domslutet. Även om detta stycke även återfinns i domslutet utgör det enligt min mening ett tydligt obiter dictum, eftersom det inte har någon koppling till omständigheterna i målet i fråga och avser en hypotetisk situation.

42 Dom El Dridi ( C‑61/11 PPU, EU:C:2011:268).

43 Dom Achughbabian ( C‑329/11, EU:C:2011:807).

44 Detta har också påpekats av Piccichè, F., Il reato di ingresso e soggiorno illegale nel territorio dello stato alla luce della Direttiva 2008/115/CE, Rivista penale 7-8-2012, s. 712–715, se s. 715.

45 Dom Sagor ( C‑430/11, EU:C:2012:777, punkt 36).

46 Dom Sagor ( C‑430/11, EU:C:2012:777, punkt 36).

47 [Avser endast den engelska versionen av detta förslag till avgörande]

48 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna) (EUT L 105, s. 1).

49 Detta påverkar naturligtvis inte undantagen i artikel 6.2–6.5 i direktiv 2008/115.

50 Se dom Achughbabian ( C‑329/11, EU:C:2011:807, punkt 45), vilken nämnts i punkt 34 i detta förslag.

51 De frågor som domstolen hittills har anmodats att besvara har rört begränsningen av ett inreseförbuds varaktighet och dagen för införlivande av direktivet, se dom Filev och Osmani ( C‑297/12, EU:C:2013:569).

52 Se artikel 3.6 i direktiv 2008/115. Det bör påpekas att detta endast gäller de medlemsstater som deltar i Schengensystemet, se även skälen 25 och 26 i direktiv 2008/115.

53 Se även Martucci, F., La directive retour: la politique européenne d’immigration face à ses paradoxes, Revue trimestrielle du droit européen, 2009, s. 47–67, se s. 50.

54 För en kortfattad översikt, se generaladvokaten Sharpstons förslag till avgörande i målet Zh. och O. ( C‑554/13, EU:C:2015:94, punkt 3 och följande punkter). Se även Peers, S., EU Justice and Home Affairs Law, tredje utgåvan, Oxford, OUP 2011, s. 136 och följande sidor.

55 I denna kodex anges de kategorier av personer som ska nekas inresa och åläggs gränskontrolltjänstemännen en skyldighet att förhindra att tredjelandsmedborgare olagligen reser in i medlemsstaterna, se artikel 13 i kodexen. Det bör även påpekas att i denna kodex hänvisas ett antal gånger till registrering i SIS (SIS = Schengens informationssystem). Det rättsliga förhållandet mellan en nekad inresa till följd av sådan registrering och ett inreseförbud enligt direktiv 2008/115 är inte helt tydligt, se även Boeles, P., Entry Bans and SIS-alerts, K. Zwaan (red.), The Returns Directive: central themes, problem issues and implementation in selected Member States, WLP, Nijmegen, 2011, s. 39–45, se s. 44.

56 Se skäl 18 i direktiv 2008/115.

57 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EUT L 381, s. 4).

58 Se även Brunessen, B., La Cour de justice et la directive Retour: la stratégie du Roseau, Revue des affaires européennes, 2011/4, s. 845–858, se s. 854.

59 Se dom Achughbabian ( C‑329/11, EU:C:2011:807, punkt 28).

60 Sådana brott omfattas naturligtvis inte av direktivets tillämpningsområde.

61 Se dom Achughbabian ( C‑329/11, EU:C:2011:807, punkt 29). Se likaså, när det gäller den första delen av artikel 5.1 f i Europakonventionen, dom Saadi mot Förenade kungariket (stora avdelningen), nr 13229/03, § 65, 29 januari 2008.

62 Dom Achughbabian ( C‑329/11, EU:C:2011:807).

63 Det är alltid svårare att avgöra ett domskäls exakta räckvidd när det inte har någon direkt förbindelse med omständigheterna i målet.

64 Till exempel om personen i fråga genom att avvika eller på annat sätt aktivt har hindrat återvändandeförfarandet så att det inte kan genomföras och fortsätter att vistas olagligt i medlemsstaten, kan medlemsstaten se till att denna person åtalas och åläggs en straffrättslig påföljd.

65 Se dom El Dridi ( C‑61/11 PPU, EU:C:2011:268, punkt 61 och där angiven rättspraxis).