Förslag till avgörande av generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona föredraget den 31 maj 2016
1 Originalspråk: spanska.
2 Beslutet att hänskjuta tolkningsfrågor av den 13 december 2013 fattades med stöd av artikel 6 i fördraget av den 31 mars 1965 om upprättande av och stadgar för en Beneluxdomstol.
3 Protocol houdende wijziging van de Eenvormige Beneluxwet inzake tekeningen of modellen, undertecknat i Bryssel den 20 juni 2002.
4 Rådets direktiv 93/98/EEG av den 29 oktober 1993 om harmonisering av skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter (EGT L 290, 1993, s. 9).
5 Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk (Parisakten av den 24 juli 1971), i dess lydelse av den 28 september 1979 (nedan kallad Bernkonventionen). Den engelska versionen finns på http://www.wipo.int/edocs/lexdocs/treaties/en/berne/trt_berne_001en.pdf.
6 I synnerhet genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, 2001, s. 10).
7 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/116/EG av den 12 december 2006 om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter (EUT L 372, 2006, s. 12).
8 Rådets direktiv 2006/115/EG av den 19 november 1992 om uthyrnings- och utlåningsrättigheter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om upphovsrätten närstående rättigheter (EGT L 346, 1992, s. 61), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/115/EG av den 12 december 2006 (EUT L 376, 2006, s. 28).
9 Europaparlamentets och rådets direktiv 98/71/EG av den 13 oktober 1998 om mönsterskydd (EGT L 289, 1998, s. 28).
10 Se skäl 8 i direktiv 98/71.
11 Europeiska gemenskapen godkände det genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar – vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet –, av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986–1994) (EGT L 336, 1994, s. 1).
12 Tractatenblad, nr 1966, s. 13.
13 Enligt artikel 24 ska den förklaring som avses i artikel 21 lämnas, samtidigt som den föreskrivna avgiften betalas, inom ett år innan ensamrätten till mönstret upphör att gälla.
14 Enligt den gemensamma kommentaren från Beneluxländernas regeringar avseende kravet på förklaring om upprätthållande (vilken generaladvokat Timmerman hänvisar till i punkt 3.6 i sitt förslag till avgörande till Beneluxdomstolen), … har det förefallit nödvändigt att tillämpa stränga påföljder om en sådan förklaring inte lämnas in. Den upphovsrätt för vilken ingen förklaring har lämnats in upphör samtidigt som den mönsterrätt som den är knuten till.
15 Se fotnot 3.
16 Dom av den 20 januari 2009, Sony Music Entertainment ( C‑240/07, EU:C:2009:19).
17 Dom av den 29 juni 1999, Butterfly Music ( C‑60/98, EU:C:1999:333).
18 Dom av den 27 januari 2011, Flos ( C‑60/09, EU:C:2011:29).
19 Se punkt 35 ovan.
20 Se dom av den 15 september 2011, Unió de Pagesos de Catalunya ( C‑197/10, EU:C:2011:590, punkt 16, och där angiven rättspraxis).
21 Se dom av den 6 juli 2000, ATB m.fl. ( C‑402/98, EU:C:2000:366, punkt 29 och där angiven rättspraxis).
22 Montis har emellertid i sitt yttrande (sidan 2, punkt 5) gjort gällande att bolaget i sin inlaga av den 21 februari 2014 till Beneluxdomstolen åberopade återupprättande av dess upphovsrätt med stöd av artikel 17 i direktiv 98/71.
23 Se punkt 9 i detta förslag till avgörande.
24 Artiklarna 1.1 respektive 2.1 i direktiv 93/98.
25 Artikel 3.1 respektive 3.2 i direktiv 93/98.
26 Detta datum kommer från artikel 13.1 i direktiv 93/98.
27 För att beskriva samma rättsliga fenomen används olika begrepp som att rätten återupplivas, återupprättas eller återuppstår.
28 Se skäl 3 i direktiv 2006/116, som citeras i fotnot 7. Störningarna var inte enbart hypotetiska, vilket hade framgått av dom av den 24 januari 1989, EMI Electrola/Patricia Im- und Export m.fl. ( 341/87, EU:C:1989:30).
29 Dom av den 29 juni 1999, Butterfly Music ( C‑60/98, EU:C:1999:333).
30 Den hänskjutande domstolens fråga rörde skydd för de rättigheter som förvärvats av tredje man, det vill säga punkt 3.
31 Domstolen slöt sig till denna vilja genom att jämföra kommissionens ursprungliga förslag (där det angavs att bestämmelserna skulle gälla rättigheter som inte löpt ut den 31 december1994) med den ändring som Europaparlamentet förde in i den nya lydelsen, vilken i huvudsak infördes i slutversionen av direktiv 93/98. Se punkterna 18 och 19 i domen av den 29 juni 1999, Butterfly Music ( C‑60/98, EU:C:1999:333).
32 Ett syfte som nämns i skäl 2 i direktiv 93/98.
33 Dom av den 29 juni 1999, Butterfly Music ( C‑60/98, EU:C:1999:333, punkt 20).
34 Dom av den 20 januari 2009, Sony Music Entertainment ( C‑240/07, EU:C:2009:19, punkt 22).
35 Ibidem, punkt 25.
36 Dom av den 27 januari 2011, Flos ( C‑168/09, EU:C:2011:29).
37 Ibidem, punkterna 37 och 38.
38 Ibidem, punkt 39.
39 Ibidem, punkt 41.
40 Ingenting förändras enligt Montis av att beviset om denna giltighet i Tyskland skulle kunna ha åberopats inom ramen för en annan tvist med en tredje man, eftersom denna tolkningsfråga utgör en rättegångsfråga inom ramen för den tvist som prövas av Hoge Raad der Nederlanden (Nederländernas högsta domstol) i Nederländerna, i vilken de faktiska omständigheterna inte längre får ifrågasättas och nya bevis inte får åberopas.
41 Kommissionen godtog vid förhandlingen att direktiv 92/100 inte innehåller sådana kriterier för skydd som det hänvisas till i den sista meningen i artikel 10.2 i direktiv 93/98.
42 Det handlar närmare bestämt om ensamrätten att medge eller förbjuda uthyrning och utlåning som kan tillkomma: upphovsmannen (vad gäller original och andra exemplar av hans verk), den utövande konstnären (vad gäller upptagningar av hans framförande), fonogramframställaren (vad gäller hans fonogram) och den som producerat första upptagningen av en film (vad gäller original och andra exemplar av filmen).
43 Det ska röra sig om den första upptagningen av en film – vilken också definieras i den bestämmelsen – och rättigheterna omfattar bara originalet och andra exemplar.
44 För fonogramframställare ska det vara minst 20 år, enligt hänvisningen till Romkonventionen om skydd för utövande konstnärer, framställare av fonogram och radioföretag (1961), i dess artikel 14 (version på spanska finns på http://www.wipo.int/treaties/es/text.jsp?file_id=289758).
45 Reinbothe, J. och von Lewinski, S., The EC Directive on Rental and Lending Rights and on Piracy, London, 1993, s. 120.
46 Min kursivering.
47 Se Commission of the European Communities, Green Paper on Copyright and the Challenge of Technology – Copyright Issues Requiring Immediate Action, KOM(88) 172 slutlig, s 159.
48 Artikel 2.1 andra strecksatsen i direktiv 92/100.
49 Walter, M.M., Term Directive – Article 10 Application in time, i Walter, M.M. och Von Lewinski, S., European Copyright Law – A Commentary, Oxford, 2010, s. 622.
50 Jorna, K. och Martin-Prat, M., New rules for the game in the European copyright field and their impact on existing situations, European intellectual Property Review (EIPR), 1994, s. 148.
51 Se, beträffande de fria rörligheten för varor, dom av den 17 maj 1988, Warner Brothers m.fl./Christiansen ( 158/86, EU:C:1988:242, punkterna 10–16).
52 Enligt artikel 11, genom vilken artiklarna 11 och 12 i direktiv 92/100, där denna minsta varaktighet fastställdes, uttryckligen upphävs i avvaktan på en senare harmonisering, vilket var den som infördes genom direktiv 93/98 (se skäl 16 i direktivet).
53 Se återigen fotnot 3.
54 Vilken återges i punkt 17 i detta förslag till avgörande. Enligt denna åtnjutes och utövas rättigheterna utan att någon formalitet behöver iakttas.
55 Skäl 1, 5, 12, 14, 17 och 22, samt artiklarna 1 och 7.
56 Vilken återgetts i punkt 9.
57 Se dom av den 7 juni 2007, Carp ( C‑80/06, EU:C:2007:327, punkt 20 och där angiven praxis).
58 Dom av den 5 oktober 2004, Pfeiffer m.fl. ( C‑397/01–C‑403/01, EU:C:2004:584, punkt 113 och där angiven praxis), och dom av den 15 september 2011, Mücksch ( C‑53/10, EU:C:2011:585, punkt 29 och där angiven praxis).
59 Dom av den 23 april 2009, Angelidaki m.fl. ( C‑378/07– C‑380/07, EU:C:2009:250, punkt 199 och där angiven rättspraxis).
60 De kumulativa villkor som ska vara uppfyllda för att ansvar ska uppkomma är i korthet följande: a) Syftet med direktivet ska vara att ge enskilda rättigheter; b) innehållet i dessa rättigheter ska kunna fastställas på grundval av direktivets bestämmelser; c) det ska föreligga orsakssamband mellan åsidosättandet av medlemsstatens skyldighet och den uppkomna skadan. Se dom av den 24 januari 2012, Domínguez ( C‑282/10, EU:C:2012:33, punkt 43), och dom av den 23 april 2009, Angelidaki m.fl. ( C‑378/07–C‑380/07, EU:C:2009:250, punkt 202, samt där angiven rättspraxis).
61 Kommissionen har i punkt 45 i sitt skriftliga yttrande gjort gällande att begränsningen av de immateriella rättigheterna under alla förhållanden borde iaktta deras centrala innehåll och den hänvisade till dom av den 24 november 2011, Scarlet Extended ( C‑70/10, EU:C:2011:771, punkt 43), och dom av den 16 juli 2015, Coty Germany (C‑580/13, EU:2015:485, punkt 35). Det förefaller emellertid inte som att en bestämmelse som i undantagsfall föreskriver att upphovsrätten ska återuppstå retroaktivt efter att skyddet av den upphört, ingår i immaterialrättens centrala innehåll.
62 Dom av den 19 januari 2010, Kücükdeveci ( C‑555/07, EU:C:2010:21, punkt 56).
63 Montis har föreslagit ett tredje datum, den 17 november 1998, då direktiv 98/71 trädde i kraft. Av de skäl jag anfört i punkt 44 och följande punkter för att inte utvidga diskussionen till att omfatta det direktivets eventuella betydelse, anser jag att det saknas anledning att beakta det datumet.