Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 7 december 2016

1 Originalspråk: franska.

2 T‑558/12 och T‑559/12, EU:T:2015:237.

3 Förordning av den 4 oktober 2012 om ändring av förordning (EG) nr 91/2009 om införandet av en slutgiltig antidumpningstull beträffande import av vissa fästdon av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 275, 2012, s. 1).

4 Genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar – vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet- – av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986–1994) (EGT L 336, 1994, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 38 s. 3–310), godkände rådet avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen (WTO), som undertecknades den 15 april 1994 i Marrakech, jämte de avtal som återfinns i bilagorna 1–3 till detta avtal, bland vilka antidumpningsavtalet finns.

5 Rådets förordning av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 343, 2009, s. 51, rättelse EUT L 7, 2010, s. 22), i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1168/2012 av den 12 december 2012 (EUT L 344, 2012, s. 1).

6 Rådets förordning (EG) nr 91/2009 av den 26 januari 2009 om införandet av en slutgiltig antidumpningstull beträffande import av vissa fästdon av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina (EUT L 29, 2009, s. 1).

7 Överprövningsorganets rapport, AB-2011–2, WT/DS397/AB/R, av den 15 juli 2011.

8 Kommissionens tillkännagivande av den 6 mars 2012 om de gällande antidumpningsåtgärderna beträffande import av vissa fästdon av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina efter rekommendationerna och utslagen från Världshandelsorganisationens tvistlösningsorgan av den 28 juli 2011 i tvisten EG – fästdon (DS397) (EUT C 66, 2012, s. 29).

9 Rådets förordning (EG) nr 1515/2001 av den 23 juli 2001 om de åtgärder som gemenskapen får vidta till följd av rapporter som antagits av WTO:s tvistlösningsorgan när det gäller antidumpningsåtgärder eller antisubventionsåtgärder (EGT L 201, 2001, s. 10). Denna förordning har upphört att gälla och ersatts av Europaparlamentets och rådets förordning 2015/476 av den 11 mars 2015 om de åtgärder som unionen får vidta till följd av rapporter som antagits av Världshandelsorganisationens tvistelösningsorgan när det gäller antidumpningsåtgärder eller antisubventionsåtgärder (EUT L 83, 2015, s. 6).

10 Se skäl 6 i den omtvistade förordningen där det hänvisas till skälen 40–57 i förordning nr 91/2009.

11 Skälen 29 och 31 i den omtvistade förordningen och punkt 41 i den överklagade domen.

12 Skälen 41 och 103 i den omtvistade förordningen.

13 Skäl 105 i den omtvistade förordningen.

14 Se punkt 42 i den överklagade domen.

15 Skälen 82, 102 och 109 i den omtvistade förordningen och punkterna 43, 44 och 60 i den överklagade domen.

16 Se punkt 60 i den överklagade domen.

17 Skäl 109 i den omtvistade förordningen.

18 Skäl 109 i den omtvistade förordningen.

19 Se artikel 1 i den omtvistade förordningen. Dessa antidumpningstullar behölls därefter genom kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/519 av den 26 mars 2015 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av vissa fästdon av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina, som utvidgats till att även omfatta import av vissa fästdon av järn eller stål som avsänts från Malaysia, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia eller inte, efter en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009 (EUT L 82, 2015, s. 78).

20 Överprövningsorganets rapport, AB-2015–7, WT/DS397/AB/RW, av den18 januari 2016.

21 Förordning om upphävande av den slutgiltiga antidumpningstullen på import av vissa fästdon av järn eller stål med ursprung i Folkrepubliken Kina, utvidgad till att även omfatta import av vissa fästdon av järn eller stål som avsänts från Malaysia, oavsett om produkternas deklarerade ursprung är Malaysia eller inte (EUT L 52, 2016, s. 24).

22 Se ovan fotnot 9.

23 Dom av den 9 juni 2011, Diputación Foral de Vizcaya m.fl./kommissionen ( C‑465/09 P–C‑470/09 P, EU:C:2011:372, punkt 58 och där angiven rättspraxis).

24 Se punkterna 33–40 respektive 86–90 i den överklagade domen.

25 Dom av den 4 februari 2016, C & J Clark International och Puma ( C‑659/13 och C‑34/14, EU:C:2016:74, punkterna 82–87 och där angiven rättspraxis).

26 Detta undantag har uppkallats efter domen av den 7 maj 1991, Nakajima/rådet ( C‑69/89, EU:C:1991:186).

27 Detta undantag har uppkallats efter domen av den 22 juni 1989, Fediol/kommissionen ( 70/87, EU:C:1989:254).

28 Se i detta avseende dom av den 16 juli 2015, kommissionen/Rusal Armenal ( C‑21/14 P, EU:C:2015:494, punkterna 44–46 och där angiven rättspraxis).

29 Se dom av den 9 januari 2003, Petrotub och Republica/rådet ( C‑76/00 P, EU:C:2003:4, punkt 56) med avseende på artikel 2.11 i rådets förordning (EG) nr 384/96 av den 22 december 1995 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EGT L 56, 1996, s. 1), i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 2331/96 av den 2 december 1996 (EUT L 317, 1996, s. 1), vars ordalydelse motsvarar ordalydelsen i artikel 2.11 i grundförordningen.

30 Se i detta avseende även tribunalens dom av den 8 juli 2008, Huvis/rådet ( T‑221/05, EU:T:2008:258, punkt 73).

31 Se, för ett liknande resonemang, vad beträffar artikel 1 i grundförordningen, generaladvokaten Wathelets förslag till avgörande i målet Portmeirion Group ( C‑232/14, EU:C:2015:583, punkt 73). Se även dom av den 17 mars 2016, Portmeirion Group ( C‑232/14, EU:C:2016:180, punkt 40 och följande punkter) i samma mål.

32 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 10 november 2011, X och X BV ( C‑319/10 och C‑320/10, EU:C:2011:720, punkt 37 och där angiven rättspraxis), och dom av den 4 februari 2016, C & J Clark International och Puma ( C‑659/13 och C‑34/14, EU:C:2016:74, punkt 96). Domstolen slog fast att tvistlösningsorganets beslut och rekommendationer, i vilka det konstateras att WTO:s regler har åsidosatts inte, oavsett den rättsliga betydelsen därav, i princip ska skiljas från materiella regler om förbindelser som har ingåtts av en part inom ramen för WTO.

33 Dom av den 10 november 2011, X och X BV ( C‑319/10 och C‑320/10, EU:C:2011:720, punkterna 44 och 45 och där angiven rättspraxis). I detta avseende se till exempel dom av den 17 mars 2016, Portmeirion Group ( C‑232/14, EU:C:2016:180, punkt 43).

34 Den omtvistade förordningen antogs på grundval av förordning nr 1515/2001 (se ovan fotnot 9).

35 Se särskilt ingressen och skälen 2, 3, 6, 7, 9, 10, 12, 22, 23, 110, 112, 117, 125, 127, 128, 130, 132, 135, 138 i den omtvistade förordningen.

36 Se i detta avseende dom av den 10 november 2011, X och X BV ( C‑319/10 och C‑320/10, EU:C:2011:720, punkt 40).

37 Se skälen 10 och 13 samt artikel 1 i genomförandeförordning 2016/278.

38 Se dom av den 27 september 2007, Ikea Wholesale ( C‑351/04, EU:C:2007:547, punkt 35).

39 Punkterna 37, 40 och 61 i den överklagade domen.

40 Punkt 63 i den överklagade domen.

41 Punkterna 67–84 i den överklagade domen.

42 Se, särskilt, punkterna 81–83 i den överklagade domen.

43 Klagandena avser punkt 61 i den överklagade domen.

44 Punkt 40 i den överklagade domen och punkt 45 ovan.

45 Se punkterna 48–50 i detta förslag till avgörande.

46 Domstolsprövningen av en sådan bedömning ska endast avse en kontroll av att handläggningsreglerna har följts, att de faktiska omständigheter som lagts till grund för det omtvistade valet är materiellt riktiga, att bedömningen av dessa omständigheter inte är uppenbart oriktig och att det inte förekommit maktmissbruk. Se bland annat dom av den 7 april 2016, ArcelorMittal Tubular Products Ostrava m.fl./rådet och rådet/Hubei Xinyegang Steel ( C‑186/14 P och C‑193/14 P, EU:C:2016:209, punkt 34 och där angiven rättspraxis).

47 Se dom av den 27 september 2007, Ikea Wholesale ( C‑351/04, EU:C:2007:547, punkt 41).

48 Enligt denna bestämmelse ska en produkt anses vara dumpad om exportpriset till unionen är lägre än det jämförbara pris som en likadan produkt betingar vid normal handel i exportlandet.

49 Se, i detta avseende, fast rättspraxis från tribunalen till vilken det hänvisas i punkt 46 i generaladvokaten Wathelets förslag till avgörande i målet Portmeirion Group ( C‑232/14, EU:C:2015:583).

50 Se, i detta avseende, beträffande artikel 2.4.2 i antidumpningsavtalet, punkt 53 i rapporten från WTO:s överprövningsorgan av den 1 mars 2001 med rubriken Europeiska gemenskaperna – Antidumpningstull på import av sänglinne med ursprung i Indien (DS141/AB/R).

51 Se, för ett liknande resonemang, generaladvokaten Légers förslag till avgörande i målet Ikea Wholesale ( C‑351/04, EU:C:2006:236, punkterna 159 och 163). Detta framgår dessutom av definitionen av begreppet dumpningsmarginal som enligt artikel 2.12 i grundförordningen utgörs av det belopp med vilket normalvärdet överstiger exportpriset. Exportpriset definieras emellertid i artikel 2.8 som det pris som betalas eller ska betalas för produkten när den säljs på export till unionen. Dessutom hänvisas i flera rapporter från WTO:s överprövningsorgan vid tolkningen av artikel 2.4.2 i antidumpningsavtalet till kravet på att den berörda produkten ska betraktas i sin helhet. I detta avseende se till exempel punkterna 51 och 53 i rapporten från WTO:s överprövningsorgan av den 1 mars 2001 med rubriken Europeiska gemenskaperna – Antidumpningstull på import av sänglinne med ursprung i Indien (DS141/AB/R) och punkterna 98 och 99 i rapporten från WTO:s överprövningsorgan av den 11 augusti 2004 med rubriken Förenta staterna – Slutlig fastställelse av dumpning avseende vissa träslag av kådarikt virke från Kanada (DS264/AB/R).

52 Vad beträffar artikel 2.4.2 i antidumpningsavtalet se punkterna 80, 98 och 99 i rapporten från WTO:s överprövningsorgan av den 11 augusti 2004 med rubriken Förenta staterna – Slutlig fastställelse av dumpning avseende vissa träslag av kådarikt virke från Kanada (DS264/AB/R). Det ska i detta avseende erinras om att domstolen i dom av den 27 september 2007, Ikea Wholesale ( C‑351/04, EU:C:2007:547) inte har ifrågasatt huruvida det enligt unionsrätten är tillåtet att använda metoden med multipla jämförelser.

53 Av denna bestämmelse framgår att de två symmetriska metoder som anges där till fullo ska göra det möjligt att återspegla den dumpning som förekommer och att institutionerna endast får använda den icke-symmetriska metoden om det inte förhåller sig på det sättet (och om det finns ett mönster för exportpriserna vilket väsentligen skiljer sig mellan olika inköpare, regioner eller tider). I detta avseende, se dom av den 9 januari 2003, Petrotub och Republica/rådet ( C‑76/00 P, EU:C:2003:4, punkt 49), och punkt 73 och följande punkter i generaladvokaten Jacobs förslag till avgörande i samma mål (C-76/00 P, EU:C:2002:253).

54 Se, i detta avseende, generaladvokaten Légers förslag till avgörande i målet Ikea Wholesale ( C‑351/04, EU:C:2006:236, punkt 154).

55 Dom av den 27 september 2007 ( C‑351/04, EU:C:2007:547).

56 Se dom av den 27 september 2007, Ikea Wholesale ( C‑351/04, EU:C:2007:547, punkt 56). Min kursivering.

57 Se punkterna 55 och 58 i rapporten från WTO:s överprövningsorgan av den 1 mars 2001 med rubriken Europeiska gemenskaperna – Antidumpningstull på import av sänglinne med ursprung i Indien (DS141/AB/R), punkt 55. Min kursivering.

58 Institutionerna ska med tillämpning av den så kallade nollställningsmetoden då de fastställer den totala dumpningsmarginalen fastställa de negativa dumpningsmarginalerna till noll, nämligen de dumpningsmarginaler som fastställts för de modeller av den berörda produkten för vilka exportpriset är högre än normalvärdet. Se, i detta avseende, dom av den 27 september 2007, Ikea Wholesale ( C‑351/04, EU:C:2007:547, punkterna 53 och 54) och punkt 88 i den överklagade domen.

59 Se punkt 40 i den överklagade domen. Min kursivering.

60 Se hänvisningarna i fotnot 57 ovan.

61 Se, i detta avseende, generaladvokaten Légers förslag till avgörande i målet Ikea Wholesale ( C‑351/04, EU:C:2006:236, punkt 168).

62 I artikel 2.4.2 i antidumpningsavtalet hänvisas också till artikel 2.4 i samma avtal.

63 Det ska i detta avseende även påpekas att tvistlösningsorganets överprövningsorgan uttryckligen anförde att en jämförelse mellan ett exportpris och ett normalvärde inom ramen för vilken priserna för samtliga jämförbara … exporttransaktioner inte beaktas i vederbörlig ordning inte utgör en 'rättvis jämförelse’ mellan ett exportpris och ett normalvärde, vilket krävs enligt punkt 2.4 och stycke 2.4.2. Se rapport av den 1 mars 2001 med rubriken Europeiska gemenskaperna – Antidumpningstull på import av sänglinne med ursprung i Indien (DS141/AB/R), punkt 55.

64 Se, i detta avseende, punkt 84 i den överklagade domen.

65 Se punkterna 85–89 i den överklagade domen.

66 Se punkt 85 i den överklagade domen.

67 Se punkt 88 i den överklagade domen.

68 I detta avseende se även punkterna 81–84 i den överklagade domen.

69 I detta avseende anser jag inte, tvärtemot vad kommissionen hävdat, att man av den omständigheten att domstolen använt uttrycket fullständigt återspeglade i punkt 56 i dom av den 27 september 2007, Ikea Wholesale ( C‑351/04, EU:C:2007:547), som återges i punkt 72 i förevarande förslag till avgörande, kan dra slutsatsen att domstolen avsåg att bekräfta en sådan tolkning av artikel 2.11 i grundförordningen som, till skillnad från bestämmelsens ordalydelse, motiverade ett fastställande av dumpningsmarginalerna som gör det möjligt att undanta vissa transaktioner avseende den berörda produkten.

70 Tribunalen kan i ett sådant sammanhang inte avhjälpa den omständigheten att dumpningsmarginalerna fastställts i strid med artikel 2.11 i grundförordningen genom att av klagandena begära att de bekräftar att den fastställda dumpningsmarginalen väsentligt hade skiljt sig från den som fastställs i den omtvistade förordningen om alla typer av produkter hade beaktats (se punkt 83 i slutet i den överklagade domen). Mot bakgrund av att uppgifterna avseende konstruktionen av normalvärdet hållits hemliga hade det i förevarande fall varit praktiskt taget omöjligt att styrka en sådan omständighet (se punkt 117 och följande punkter i förevarande förslag till avgörande). Det är mot bakgrund av vad som anförts ovan som argumentet att den första grunden som kommissionen framställt under förhandlingen är verkningslös, som baserar på denna punkt i den överklagade domen, ska underkännas.

71 Se nedan punkterna 99 och 100, och den rättspraxis som anges i fotnot 79 i förslaget.

72 Klagandena åsyftade särskilt kostnaderna för tillgång till råvaror och kostnaderna för användning av ytterligare produktionsprocesser (egenproduktion av energi) av den indiska tillverkaren.

73 Klagandena hänvisade till skillnaderna i förbrukning (vad gäller kvantitet och inte värde) av råvaran, i förbrukning (vad gäller kvantitet och inte värde) av el och i produktivitet per anställd mellan dem och den indiska tillverkaren.

74 Punkterna 103–108 i den överklagade domen.

75 Punkt 116 i den överklagade domen.

76 Punkt 110 i den överklagade domen.

77 Punkt 111 i den överklagade domen och punkt 103 i den omtvistade förordningen.

78 Dom av den 16 februari 2012, rådet och kommissionen/Interpipe Niko Tube och Interpipe NTRP ( C‑191/09 P och C‑200/09 P, EU:C:2012:78, punkterna 58 och 61 och där angiven rättspraxis)

79 Dom av den 10 september 2015, Fliesen-Zentrum Deutschland ( C‑687/13, EU:C:2015:573, punkt 48 och där angiven rättspraxis).

80 Tribunalen tillämpade denna princip i punkt 111 i slutet i den överklagade domen.

81 Se, bland annat, dom av den 16 februari 2012, rådet och kommissionen/Interpipe Niko Tube och Interpipe NTRP ( C‑191/09 P och C‑200/09 P, EU:C:2012:78, punkterna 64 och 65 och där angiven rättspraxis).

82 Avseende möjligheten att beakta vilken inverkan konkurrensen har på fastställandet av priser inom ramen för en analys av antidumpning avseende en analys som grundar sig på metoden för jämförbart land se dom av den 10 september 2015, Fliesen-Zentrum Deutschland ( C‑687/13, EU:C:2015:573, punkterna 57–59).

83 Se punkterna 97 och 98 i förevarande förslag till avgörande och rättspraxis ovan i fotnot 78.

84 Rapport från EU:s överprövningsorgan – Fästdon (Kina), punkt 489.

85 Se, för ett liknande resonemang, förstainstansrättens dom av den 8 juli 2008, Huvis/rådet ( T‑221/05, ej offentliggjord, EU:T:2008:258, punkt 77).

86 Se punkt 112 i den överklagade domen. Detta förhållande har inte bestritts av institutionerna.

87 Se punkt 116 i den överklagade domen.

88 Det ska i detta avseende även påpekas att klagandena inte har gjort gällande att de inte kunnat begära andra typer av justeringar av det skälet att de inte hade tillgång till uppgifter om fastställandet av normalvärdet på grundval av uppgifter från den indiska tillverkaren.

89 Se dom av den 10 september 2015, Fliesen-Zentrum Deutschland ( C‑687/13, EU:C:2015:573, punkterna 75 och 76 och där angiven rättspraxis).

90 Se ovan i fotnot 81 anförd rättspraxis.