Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 15 februari 2017

1 Originalspråk: franska.

2 EGT L 190, 2002, s. 1.

3 EUT L 81, 2009, s. 24, nedan kallat rambeslut 2002/584.

4 EUT L 327, 2008, s. 27.

5 Stb. 2004, nr 195, nedan kallad OLW.

6 Stb. 2012, nr 333.

7 Se bland annat dom av den 10 november 2016, Kovalkovas ( C‑477/16 PPU, EU:C:2016:861, punkt 28).

8 Se bland annat dom av den 5 september 2012, Lopes Da Silva Jorge ( C‑42/11, EU:C:2012:517, punkt 30).

9 Se dom av den 21 oktober 2010, B. ( C‑306/09, EU:C:2010:626, punkterna 50 och 51). Se även dom av den 28 juni 2012, West ( C‑192/12 PPU, EU:C:2012:404, punkt 64).

10 Se dom av den 17 juli 2008, Kozłowski ( C‑66/08, EU:C:2008:437), dom av den 6 oktober 2009, Wolzenburg ( C‑123/08, EU:C:2009:616) och dom av den 5 september 2012, Lopes Da Silva Jorge ( C‑42/11, EU:C:2012:517).

11 I dom av den 6 oktober 2009, Wolzenburg ( C‑123/08, EU:C:2009:616, punkt 53) angav domstolen i synnerhet att medlemsstaterna, såvitt avser en unionsmedborgare, inte fick uppställa ytterligare administrativa krav, såsom krav på permanent uppehållstillstånd, för att tillämpa det skäl som anges i artikel 4.6 i nämnda rambeslut till att verkställighet av en europeisk arresteringsorder får vägras.

12 C‑123/08, EU:C:2009:183.

13 C‑42/11, EU:C:2012:517, punkt 35.

14 Min kursivering.

15 Se dom av den 5 september 2012, Lopes Da Silva Jorge ( C‑42/11, EU:C:2012:517, punkterna 33 och 37).

16 Se dom av den 17 juli 2008, Kozłowski ( C‑66/08, EU:C:2008:437, punkt 42).

17 Se, analogt, dom av den 10 november 2016, Kovalkovas ( C‑477/16 PPU, EU:C:2016:861, punkt 33, beträffande tolkningen av begreppet rättslig myndighet i artikel 6.1 i rambeslut 2002/584.

18 Se dom av den 17 juli 2008, Kozłowski ( C‑66/08, EU:C:2008:437, punkt 45), dom av den 6 oktober 2009, Wolzenburg ( C‑123/08, EU:C:2009:616, punkterna 62 och 67), dom av den 21 oktober 2010, B. ( C‑306/09, EU:C:2010:626, punkt 52), och dom av den 5 september 2012, Lopes Da Silva Jorge ( C‑42/11, EU:C:2012:517, punkt 32).

19 C‑66/08, EU:C:2008:253.

20 Ställningstagande i mål Kozłowski ( C‑66/08, EU:C:2008:253, punkterna 79 och 80).

21 C‑582/15, EU:C:2016:766.

22 Se ovan punkt 49.

23 Min kursivering.

24 EUT C 202, 2016, s. 321.

25 EUT L 142, 2012, s. 1.

26 C‑105/03, EU:C:2005:386.

27 Se dom av den 5 september 2012, Lopes Da Silva Jorge ( C‑42/11, EU:C:2012:517, punkt 53 och där angiven rättspraxis).

28 Se dom av den 8 november 2016, Ognyanov ( C‑554/14, EU:C:2016:835, punkt 59 och där angiven rättspraxis).

29 Min kursivering.

30 Se dom av den 28 juli 2016, JZ ( C‑294/16 PPU, EU:C:2016:610, punkt 33 och där angiven rättspraxis).

31 C‑441/14, EU:C:2016:278.

32 Se, senast, dom av den 28 juli 2016 JZ ( C‑294/16 PPU, EU:C:2016:610, punkt 33 och där angiven rättspraxis).

33 C‑105/03, EU:C:2005:386.

34 C‑66/08, EU:C:2008:253.

35 6/64, EU:C:1964:66.

36 Se dom av den 5 juli 2016, Ognyanov ( C‑614/14, EU:C:2016:514, punkt 34).

37 Se, för ett liknande resonemang, Lenaerts, K. och Corthaut, T., Of birds and hedges: the role of primacy in invoking norms of EU law, European Law Review, Sweet and Maxwell, London, 2006, s. 287–315. Se, för ett motstridigt resonemang, Peers, S., Salvation outside the church: judicial protection in the third pillar after the Pupino and Segi judgments, Common Market Law Review, nr 44, Issue 4, Wolters Kluwer Law and Business, Alphen aan den Rijn, 2007, s. 883–929, särskilt s. 920. Peers anser att den bakomliggande tanken med fördragen skulle gå förlorad om principerna om unionsrättens företräde och direkt effekt tillämpades på tredje pelaren. Peers medger emellertid att effektivitetsprincipen skulle stärkas och att fördragens lydelse inte uttryckligen skulle åsidosättas om principen om unionsrättens företräde skulle erkännas inom ramen för den tredje pelaren (s. 917).

38 Artikel 34.2 b EU, i dess lydelse enligt Amsterdamfördraget.

39 Prechal, S. och Marguery, T. kallar rambeslutens avsaknad av direkt effekt för en liten egenhet i La mise en œuvre des décisions-cadres une leçon pour les futures directives pénales?, L’exécution du droit de l’Union, entre mécanismes communautaires et droits nationaux, Bruylant, Bryssel, 2009, s. 225–251, se särskilt s. 250.

40 Se dom av den 16 juni 2005, Pupino ( C‑105/03, EU:C:2005:386, punkt 42).

41 14/83, EU:C:1984:153.

42 Se dom av den 10 april 1984, von Colson och Kamann ( 14/83, EU:C:1984:153, punkt 26).

43 Se, i sista hand, dom av den 28 januari 2016, BP Europa ( C‑64/15, EU:C:2016:62, punkt 41 och där angiven rättspraxis).

44 Se, för ett liknande resonemang, Simon, D., La panacée de l’interprétation conforme: injection homéopathique ou thérapie palliative?, De Rome à Lisbonne: les juridictions de l’Union européenne à la croisée des chemins, Mélanges en l’honneur de Paolo Mengozzi, Bruylant, Bryssel, 2013, s. 279–298. Simon anser att den omständigheten att skyldigheten att göra en konform tolkning upphöjs till 'princip som följer av … fördragets systematik’ är en direkt följd … av att [unionsrätten] äger företräde före medlemsstaternas nationella rätt (s. 282). Han anser även att kopplingen till företrädet för unionsrätten i allmänhet och inte endast för genomförandet av direktiv i synnerhet styrks genom skyldigheten att säkerställa en 'eurokompatibel’ tolkning inte endast av rättsakten om införlivande utan av all nationell lagstiftning, oavsett om den antagits före eller efter direktivet (s. 283).

45 Prechal, S. och Marguery, T., La mise en œuvre des décisions-cadres une leçon pour les futures directives pénales?, L’exécution du droit de l’Union, entre mécanismes communautaires et droits nationaux, Bruylant, Bryssel, 2009, s. 225–251, se särskilt s. 232.

46 C‑105/03, EU:C:2005:386.

47 Dom av den 16 juni 2005, Pupino ( C‑105/03, EU:C:2005:386, punkterna 37 och 38).

48 Se bland annat, beträffande denna åtskillnad, Simon, D., L’invocabilité des directives dans les litiges horizontaux: confirmation ou infléchissement?, Revue Europe, nr 3, LexisNexis, Paris, 2010. Se även Dougan, M., When worlds collide! Competing visions of the relationship between direct effect and supremacy, Common Market Law Review, nr 44, Issue 4, Wolters Kluwer Law and Business, Alphen aan den Rijn, 2007, s. 931–963.

49 Det är ingen större överdrift att påstå att målet till och med, om än indirekt, avser en tvist mellan två medlemsstater, å ena sidan, Polen, som utfärdat en europeisk arresteringsorder och, å andra sidan, Nederländerna, den verkställande medlemsstaten.