Förslag till avgörande av generaladvokat Eleanor Sharpston föredraget den 6 juli 2017

1 Originalspråk: engelska.

2 T-268/10 RENV, EU:T:2015:698.

3 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 2006, s. 1). Den lydelse av Reach-förordningen som är aktuell i målet vid den nationella domstolen är lydelsen enligt kommissionens förordning (EG) nr 552/2009 av den 22 juni 2009 (EUT L 164, 2009, s. 7) och det är denna version som återges nedan.

4 Skäl 1 och artikel 1.

5 Rådets direktiv av den 27 juni 1967 om tillnärmning av lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga ämnen (EGT 196, 1967, s. 1; svensk specialutgåva, område 15, volym 1, s. 19). Direktivet har därefter upphävts genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 2008, s. 1).

6 Enligt Echas flerspråkiga terminologidatabas innebär polymerisering att polymerer bildas från enklare molekyler (monomerer) genom addition.

7 T-268/10, EU:T:2011:508.

8 C‑625/11 P, EU:C:2013:594.

9 Tribunalens bedömning av frågan om upptagande till sakprövning har behandlats i punkterna 29–61 i den överklagade domen.

10 Dom av den 10 september 2015, FCD och FMB, C‑106/14, EU:C:2015:576, punkt 32.

11 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet samt ändring av direktiv 1999/45/EG och förordning (EG) om långlivade organiska föroreningar, KOM(2003) 644 slutligt (nedan kallat kommissionens förslag till förordning).

12 Artikel 1.3 i Reach-förordningen.

13 Skäl 69 i Reach-förordningen.

14 Dom av den 10 september 2015, FCD och FMB, C‑106/14, EU:C:2015:576, punkt 35.

15 Artikel 59.2 och 59.3 samt bilaga XV i Reach-förordningen. Inom 60 dagar från det att dokumentationen vidarebefordras får de övriga medlemsstaterna eller Echa lämna sina synpunkter på identifieringen av ämnet (artikel 59.5).

16 Artikel 59.4 i Reach-förordningen.

17 Artikel 59.7–9 i Reach-förordningen.

18 Artikel 58.3 i Reach-förordningen.

19 Rådets beslut av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (EGT L 184, 1999, s. 23). Se artiklarna 58.1 och 133.4 i Reach-förordningen. Artikel 5a i beslut 1999/468/EG infördes genom rådets beslut 2006/512/EG av den 17 juli 2006 om ändring av beslut 1999/468/EG om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (EUT L 200, 2006, s. 11).

20 Artikel 58.1 och 58.2 i Reach-förordningen.

21 Artikel 62 i Reach-förordningen.

22 Se artikel 56.1 b–e och artikel 56.2–5 i Reach-förordningen.

23 Punkt 66 i den överklagade domen.

24 Punkt 54 i den överklagade domen.

25 Tillägg 4 till Echas vägledning om intermediärer, 2010, ECHA-2010-G-17-SV (nedan kallad Echas vägledning om intermediärer).

26 Punkt 55 i den överklagade domen.

27 Punkt 58 i den överklagade domen.

28 Punkt 59 i den överklagade domen.

29 Punkterna 66 och 67 i den överklagade domen.

30 Punkt 66 i den överklagade domen.

31 Skälen 2 och 3.

32 Artikel 1.3 a i rådets direktiv 76/769/EEG av den 27 juli 1976 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om begränsning av användning och utsläppande på marknaden av vissa farliga ämnen och preparat (beredningar) (EGT L 262, 1976, s. 201), artikel 2 a i rådets förordning (EEG) nr 793/93 av den 23 mars 1993 om bedömning och kontroll av risker med existerande ämnen; (EGT L 84, 1993, s. 1), artikel 2.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/45/EG av den 31 maj 1999 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat (EGT L 200, 1999, s. 1).

33 Artikel 2.1 a i direktiv 67/548/EEG.

34 Kommissionens avdelningars arbetsdokument, Allmän rapport om REACH, SWD(2013) 25 final, s. 17.

35 Se, för ett liknande resonemang, kommissionen förslag till förordning, s. 33.

36 Artiklarna 1 och 55 i Reach-förordningen.

37 Tribunalen är ensam behörig att dels fastställa de faktiska omständigheterna, utom då det av handlingarna i målet framgår att de fastställda omständigheterna är materiellt oriktiga, dels bedöma dessa faktiska omständigheter. När tribunalen har fastställt eller bedömt de faktiska omständigheterna, är domstolen enligt artikel 256 FEUF behörig att pröva tribunalens rättsliga bedömning av dessa omständigheter och de rättsliga följderna därav (se dom av den 1 juni 1994, kommissionen/Brazzelli Lualdi mf.l., C‑136/92 P, EU:C:1994:211, punkterna 48 och 49, och dom av den 19 juli 2012, Alliance One International och Standard Commercial Tobacco/kommissionen och kommissionen/Alliance One International m.fl., C‑628/10 P och C‑14/11 P, EU:C:2012:479, punkt 84).

38 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 29 april 2004, kommissionen/CAS Succhi di Frutta, C‑496/99 P, EU:C:2004:236, punkt 68 och där angiven rättspraxis.

39 Punkt 65 i den överklagade domen.

40 Punkterna 66 and 67 i den överklagade domen.

41 Punkt 69 i den överklagade domen.

42 Dom av den 10 november 2016, Baštová, C‑432/15, EU:C:2016:855, punkt 59 och där angiven rättspraxis, och dom av den 29 mars 2012, kommissionen/Polen, C‑185/10, EU:C:2012:181, punkt 31 och där angiven rättspraxis.

43 Se ovan punkterna 55 och 58.

44 Vitbok – Strategi för den framtida kemikaliepolitiken, KOM(2001)88 slutlig, s. 8 och 19.

45 Se kommissionens förslag till förordning, s. 33.

46 Se kommissionens förslag till förordning, s. 108.

47 Se förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om registrering,, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en eueopeisk kemikaliemyndighet och om ändring av direktiv 1999/45/EG och förordning (EG) om långlivade organiska föroreningar (2003/0256(COD)), A6–0315/2005, s. 523 och 524.

48 Se artiklarna 54 och 56 i kommissionens förslag till förordning.

49 Dom av den 15 mars 2017, Hitachi Chemical Europe och Polynt/Echa, C‑324/15 P, EU:C:2017:208, punkt 35.

50 Dom av den 15 mars 2017, Hitachi Chemical Europe och Polynt/Echa, C‑324/15 P, EU:C:2017:208, punkt 35.

51 Se Bergkamp, Lucas,Key concepts and scope, The European Union REACH Regulation for chemicals, Oxford University Press, 2013, s. 59. Faktum är att PPG och SNF vid förhandlingen godtog att när ett ämne kan användas både intermediärt och icke-intermediärt exempelvis 50 procent för intermediär användning och 50 procent för annan användning omfattas endast den intermediära användningen av undantaget i artikel 2.8 b.

52 Punkt 66 i den överklagade domen.

53 Punkt 64 i den överklagade domen.

54 Punkt 66 i den överklagade domen.

55 Se, exempelvis, dom av den 11 april 2013, Mindo/kommissionen, C‑652/11 P, EU:C:2013:229, punkt 29.

56 Se, för ett liknande resonemang, beslut av den 4 september 2014, Cindu Chemicals m.fl./Echa, C‑289/13 P, ej publicerat, EU:C:2014:2175, punkt 51.

57 Artikel 3.24 innehåller en särskild definition av begreppet användning och artikel 3.37 innehåller en särskild definition av begreppet exponeringsscenario.

58 Punkt 69 i den överklagade domen.

59 Se ovan punkt 34.

60 Punkterna 81 och 82 i den överklagade domen. Se även dom av den 21 juli 2011, Etimine, C‑15/10, EU:C:2011:504, punkterna 60, 124 och 125.

61 Punkterna 84–87 i den överklagade domen.

62 Punkterna 88–93 i den överklagade domen.

63 Dom av den 9 september 2008, FIAMM m.fl./rådet och kommissionen, C‑120/06 P och C‑121/06 P, EU:C:2008:476, punkt 91 och där angiven rättspraxis.

64 Dom av den 11 april 2013, Mindo/kommissionen, C‑652/11 P, EU:C:2013:229, punkt 29.