Förslag till avgörande av generaladvokat Nils Wahl föredraget den 10 november 2016

1 Originalspråk: engelska.

2 Dom av den 24 september 2015, Viasat Broadcasting UK/kommissionen ( T‑125/12, EU:T:2015:687) (nedan kallad den överklagade domen).

3 Kommissionens beslut av den 20 april 2011 om de åtgärder som Danmark har genomfört till förmån för TV2/Danmark (C 2/03) (EUT L 340, 2011, s. 1) (nedan kallat det omtvistade beslutet).

4 Det ska noteras att tribunalen, trots att Viasat yrkade ogiltigförklaring av det omtvistade beslutet (se punkt 30 i den överklagade domen), i den inledande delen av domen omdefinierade saken i målet genom att ange att Viasat yrkade partiell ogiltigförklaring av det [omtvistade beslutet] (min kursivering),

5 Dom av den 24 juli 2003, Altmark Trans och Regierungspräsidium Magdeburg, C‑280/00, EU:C:2003:415, punkterna 89–93 (nedan kallad dom Altmark och Altmarkvillkoren). Altmarkvillkoren klarlägger när företag som fullgör skyldigheter avseende allmännyttiga tjänster inte gynnas ekonomiskt av den ersättning som de erhåller som vederlag därför och följaktligen inte får en mer fördelaktig konkurrensställning än konkurrerande företag. Dessa villkor är följande: För det första ska det mottagande företaget faktiskt ha ålagts skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster och dessa skyldigheter ska vara klart definierade. För det andra ska de kriterier på grundval av vilka ersättningen beräknas vara fastställda i förväg på ett objektivt och öppet sätt, på så sätt att det kan undvikas att ersättningen medför att det mottagande företaget gynnas ekonomiskt i förhållande till konkurrerande företag. För det tredje får ersättningen inte överstiga vad som krävs för att täcka hela eller delar av de kostnader som har uppkommit i samband med skyldigheterna att tillhandahålla allmännyttiga tjänster, med hänsyn tagen till de intäkter som därvid har erhållits och till en rimlig vinst på grund av fullgörandet av dessa skyldigheter. För det fjärde ska storleken på ersättningen fastställas på grundval av en analys av de kostnader som ett genomsnittligt och välskött företag som har försetts med medel för att kunna fullgöra sin skyldighet att tillhandahålla offentliga tjänster skulle ha åsamkats vid fullgörandet av denna skyldighet, med hänsyn tagen till de intäkter som därvid skulle ha erhållits och till en skälig vinst på grund av fullgörandet av skyldigheten. Se, beträffande formuleringen av dessa villkor, bland annat dom av den 8 maj 2013, Libert m.fl. ( C‑197/11 och C‑203/11, EU:C:2013:288, punkterna 87, 89, 91 och 92).

6 Artikel 106.2 FEUF har följande lydelse: Företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse eller som har karaktären av fiskala monopol ska vara underkastade reglerna i fördragen, särskilt konkurrensreglerna, i den mån tillämpningen av dessa regler inte rättsligt eller i praktiken hindrar att de särskilda uppgifter som tilldelats dem fullgörs. Utvecklingen av handeln får inte påverkas i en omfattning som strider mot unionens intressen.

7 Se, i synnerhet, dom av den 11 mars 2009, TF1/kommissionen ( T‑354/05, EU:T:2009:66, punkterna 124–147), dom av den 1 juli 2010, M6/kommissionen ( T‑568/08 och T‑573/08, EU:T:2010:272, punkterna 127–141), dom av den 7 november 2012, CBI/kommissionen ( T‑137/10, EU:T:2012:584, punkterna 289–301) och dom av den 16 oktober 2013, TF1/kommissionen ( T‑275/11, ej publicerad, EU:T:2013:535, punkterna 129–145).

8 Kommissionens beslut 2006/217/EG av den 19 maj 2004 om de åtgärder som vidtagits av Danmark till förmån för TV2/Danmark (EUT L 85, 2006, s. 1, rättelse publicerad i EUT L 368, 2006, s. 112).

9 Dom av den 22 oktober 2008, TV2/Danmark m.fl./kommissionen ( T‑309/04, T‑317/04, T‑329/04 och T‑336/04, EU:T:2008:457).

10 För att underlätta läsningen kommer jag att använda kortformen TV2 i detta förslag vid omnämnandet av det offentliga danska radio- och tv-företaget TV2/Danmark oavsett dess rättsliga form.

11 Kommissionens beslut K(2004) 3632 slutlig i ärende N 313/2004 om statligt stöd angående ett kapitaltillskott till TV2/DANMARK A/S (publicerat i sammandrag i EUT C 172, 2005, s. 3).

12 Beslut av den 24 september 2009, SBS TV och SBS Danish Television/kommissionen ( T‑12/05, ej publicerat, EU:T:2009:357) och beslut av den 24 september 2009, Viasat Broadcasting UK/kommissionen ( T‑16/05, ej publicerat, EU:T:2009:358).

13 Utöver de avgöranden som nämnts i del I av detta förslag hänvisas också till beslut av den 22 mars 2012, Viasat Broadcasting UK/kommissionen ( T‑114/09, ej publicerat, EU:T:2012:144) och beslut av den 10 december 2012, Viasat Broadcasting UK/kommissionen ( T‑210/12, ej publicerat, EU:T:2012:660).

14 Dom av den 24 september 2015, TV2/Danmark/kommissionen ( T‑674/11, EU:T:2015:684) (nedan kallad den andra överklagade domen). De överklaganden som för närvarande är anhängiga är i målen TV2/Danmark/kommissionen, C‑649/15 P, kommissionen/TV2/Danmark, C‑656/15 P och Viasat Broadcasting UK/TV2/Danmark, C‑657/15 P.

15 Det är på grund härav som tribunalen i den överklagade domen fann att det delvis saknades anledning att döma i fråga om Visasats talan om ogiltigförklaring.

16 Dom av den 1 juli 2010, M6/kommissionen ( T‑568/08 och T‑573/08, EU:T:2010:272).

17 Kommissionens meddelande om tillämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och TV i allmänhetens tjänst (EGT C 320, 2001, s. 5).

18 Se Lynskey, O., The Application of Article 86(2) EC to Measures Which do Not Fulfil the Altmark Criteria; Institutionalising Incoherence in the Legal Framework Governing State Compensation of Public Service Obligations, World Competition Law and Economic Review, Kluwer Law International, 2007, Vol. 30, Issue 1, s. 157.

19 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 26 oktober 2016, Orange/kommissionen ( C‑211/15 P, EU:C:2016:798, punkt 44).

20 Se, bland annat, Klasse, M., The Impact of Altmark: The European Commission Case Law Responses’ in Szyzyczak, E., and van de Gronden, J.W. (eds.), Financing Services of General Economic Interest, TMC Asser Press, The Hague, 2013, s. 36, och Nicolaides, P., The Perennial Altmark Questions, 27 October 2015, tillgänglig på http://www.stateaidhub.eu/blogs/stateaiduncovered/post/3961 (senast besökt den 7 november 2016).

21 Se dom av den 21 november 2013, Deutsche Lufthansa, C‑284/12 ( EU:C:2013:755, punkt 35). Skyldigheten att underrätta i förväg gäller också för åtgärder som omfattas av tillämpningsområdet för artikel 106.2 FEUF, se dom av den 21 oktober 2003, van Calster m.fl. ( C‑261/01 och C‑262/01, EU:C:2003:571, punkt 61 och där anförd rättspraxis).

22 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 8 september 2011, kommissionen/Nederländerna ( C‑279/08 P, EU:C:2011:551, punkterna 40–42).

23 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 september 2016, PGE ( C‑574/14, EU:C:2016:686, punkterna 31, 33 och 40 och där angiven rättspraxis).

24 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 november 2013, Deutsche Lufthansa ( C‑284/12, EU:C:2013:755, punkt 28 och där angiven rättspraxis).

25 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 15 mars 1994, Banco Exterior de España ( C‑387/92, EU:C:1994:100, punkt 17).

26 Beträffande samma uppfattning, se förslag till avgörande av generaladvokaten Léger i målet Altmark Trans och Regierungspräsidium Magdeburg ( C‑280/00, EU:C:2003:13, punkt 56). Beträffande en annan uppfattning, se förslag till avgörande av generaladvokaten Tizzano i målet Ferring ( C‑53/00, EU:C:2001:253, punkt 78).

27 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 21 november 2013, Deutsche Lufthansa ( C‑284/12, EU:C:2013:755, punkt 26).

28 För ett liknande resonemang, se beslut av den 5 februari 2015, Grekland/kommissionen ( C‑296/14 P, ej publicerat, EU:C:2015:72, punkt 34). Fastställande av normala marknadsförhållanden förutsätter en ekonomisk analys, se dom av den 11 juli 1996, SFEI m.fl. ( C‑39/94, EU:C:1996:285, punkt 61).

29 Dom av den 22 november 2001, Ferring ( C‑53/00, EU:C:2001:627, punkterna 32 och 33) (dom Ferring).

30 Jag vill också påpeka att, samtidigt som en av kommissionens grunder för överklagande i det mål som ledde till domen av den 2 september 2010, kommissionen/Deutsche Post ( C‑399/08 P, EU:C:2010:481) var åsidosättande av båda (nuvarande) artiklarna 106.2 och 107.1 FEUF, begränsade domstolen sin bedömning till (nuvarande) artikel 107.1 FEUF och tolkade inte (nuvarande) artikel 106.2 FEUF, se i synnerhet punkterna 38–48 i den domen.

31 Se, i detta avseende, förslag till avgörande av generaladvokaten Léger i målet Altmark Trans och Regierungspräsidium Magdeburg ( C‑280/00, EU:C:2002:188, punkt 79 och följande punkter).

32 Se dom av den 15 november 2007, International Mail Spain ( C‑162/06, EU:C:2007:681, punkterna 34 och 35).

33 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 23 oktober 1997, kommissionen/Frankrike ( C‑159/94, EU:C:1997:501, punkterna 55, 56 och 59).

34 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 19 maj 1993, Corbeau ( C‑320/91, EU:C:1993:198, punkterna 14 och 16), dom av den 23 oktober 1997, kommissionen/Frankrike ( C‑159/94, EU:C:1997:501, punkterna 59, 95 och 96) och dom av den 15 november 2007, International Mail Spain ( C‑162/06, EU:C:2007:681, punkterna 34 och 35).

35 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 23 oktober 1997, kommissionen/Frankrike ( C‑159/94, EU:C:1997:501, punkt 53).

36 EGT C 340, 1997, s. 109 (Amsterdamprotokollet).

37 Dom av den 1 juli 2010, M6/kommissionen ( T‑568/08 och T‑573/08, EU:T:2010:272); dom av den 11 mars 2009, TF1/kommissionen ( T‑354/05, EU:T:2009:66); dom av den 7 november 2012, CBI/kommissionen ( T‑137/10, EU:T:2012:584) och dom av den 16 oktober 2013, TF1/kommissionen ( T‑275/11, ej publicerad, EU:T:2013:535).

38 Förslag till avgörande av generaladvokaten Tesauro i Corbeau ( C‑320/91, EU:C:1993:52) och förslag av generaladvokat Tizzano i Ferring ( C‑53/00, EU:C:2001:253). Viasat kritiserar också dom av den 27 februari 1997, FFSA m.fl./kommissionen ( T‑106/95, EU:T:1997:23), som hänvisar till dessa förslag.

39 Dom av den 9 juni 2016, Pesce m.fl. ( C‑78/16 och C‑79/16, EU:C:2016:428, punkt 25 och där anförd rättspraxis).

40 Se, för ett liknande resonemang, beslut av den 4 februari 2014, beslut av den 6 februari 2014, Thesing och Bloomberg Finance/ECB ( C‑28/13 P, EU:C:2014:230, punkt 25 och där angiven rättspraxis).