lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Manuel Campos Sánchez-Bordona föredraget den 18 maj 2017

CELEX
62016CC0056
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: spanska.

2 Den skyddade ursprungsbeteckningen omfattar orden Oporto, Porto, Port, Portvin, Port Wine, Portwein, Portwijn, vin de Porto och vinho do Porto.

3 Dom av den 18 november 2015, Instituto dos Vinhos do Douro e do Porto/harmoniseringskontoret – Bruichladdich Distillery (PORT CHARLOTTE) ( T‑659/14, nedan kallad den överklagade domen, EU:T:2015:863).

4 Rådets förordning (EG) nr 207/2009 av den 26 februari 2009 om gemenskapsvarumärken (EUT L 78, 2007, s. 1).

5 Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (EUT L 299, 2007, s. 1), i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 491/2009 av den 25 maj 2009 (EUT L 154, 2009, s. 1) (nedan kallad förordning nr 1234/2007).

6 Niceöverenskommelsen om internationell klassificering av varor och tjänster vid registrering av varumärken av den 15 juni 1957, ändrad den 28 september 1979 (Recueil des Traités des Nations Unies, vol. 1154, nr I 18200, s. 89).

7 Rådets förordning (EG) nr 479/2008 av den 29 april 2008 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, om ändring av förordningarna (EG) nr 1493/1999, (EG) nr 1782/2003, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 3/2008 samt om upphävande av förordningarna (EEG) nr 2392/86 och (EG) nr 1493/1999 (EUT L 148, 2008, s. 1). Den trädde i kraft den 1 augusti 2009 i förhållande till tillämpningsbestämmelserna.

8 Mål C‑478/07, EU:C:2009:521.

9 Rådets förordning (EG) nr 510/2006 av den 20 mars 2006 om skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 93, 2006, s. 12).

10 Dom av den 4 mars 1999, Consorzio per la tutela del formaggio Gorgonzola ( C‑87/97, EU:C:1999:115).

11 Dom av den 8 september 2009, Budějovický Budvar ( C‑478/07, EU:C:2009:521).

12 Dom av den 8 maj 2014 ( C‑35/13, EU:C:2014:306).

13 IVDP har där i synnerhet vänt sig mot punkterna 38 och 41 i den överklagade domen.

14 IVDP har närmare bestämt kritiserat punkterna 68–73 i den överklagade domen.

15 IVDP har hänvisat till dom av den 4 mars 1999, Consorzio per la tutela del formaggio Gorgonzola ( C‑87/97, EU:C:1999:115), punkt 25, dom av den 26 februari 2008, kommissionen/Tyskland ( C‑132/05, EU:C:2008:117), punkt 44, och dom av den 14 juli 2011, Bureau national interprofessionnel du Cognac ( C‑4/10 och C‑27/10, EU:C:2011:484), punkt 56

16 IVDP har här hänvisat till punkterna 74–77 i den överklagade domen.

17 Mål C‑75/15, EU:C:2016:35, punkt 31.

18 Mål C‑75/15, EU:C:2016:35.

19 I den överklagade domen och i parternas skriftliga yttranden finns hänvisningar till förordning nr 491/2009 som om det vore det tillämpliga regelverket. I själva verket handlar det om den version av förordning nr 1234/2007 som har ändrats genom ovannämnda förordning. Ursprungligen innehöll förordning nr 1234/2007 inte något mer än de bestämmelser för vinsektorn som inte var föremål för någon lagstiftningsreform. De bestämmelser som höll på att ändras skulle föras in när de hade antagits, vilket skedde med förordning nr 479/2008 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin. Förordning nr 491/2009 innehåller hela vinsektorn i förordning nr 1234/2007 och där förs de lagstiftningsbeslut in som antagits i förordning nr 479/2008.

20 Vid förhandlingen uppgav IVDP:s ombud på fråga från domstolen att det starkare skyddet i den nationella rätten utgjordes av ett förbud mot att ett varumärke på otillbörligt sätt använder sig av den skyddade ursprungsbeteckningen Porto/Ports anseende.

21 Punkt 60 i ansökan till tribunalen, vilken ingavs den 15 september 2014.

22 Punkt 62 i anslutningsöverklagandet.

23 Punkt 90 i svaromålet på EUIPO:s överklagande.

24 Det bör tilläggas att orsakerna till att unionslagstiftaren reglerat vinmarknaden framgår av skälen i förordning nr 479/2008, vilken var en föregångare till förordning nr 491/2009, och de utgör således ett verktyg för att tolka regleringens räckvidd.

25 Dom av den 8 september 2009 ( C‑478/07, EU:C:2009:521).

26 Omständigheterna i det målet var så likartade dem i förevarande mål att det som generaladvokaten Ruiz-Jarabo Colomer angav i punkt 89 i sitt förslag till avgörande i målet Budějovický Budvar ( C‑478/07, EU:C:2009:52), nu åtta år senare fortfarande är tillämpligt: Domstolen ombeds således att uttala sig om huruvida gemenskapens bestämmelser om skydd för geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar är uttömmande. Frågan är en av de mest omdiskuterade inom detta område och den har endast delvis behandlats i rättspraxis.

27 Dom av den 8 september 2009, Budějovický Budvar ( C‑478/07, EU:C:2009:521), punkt 114.

28 Den överklagade domen, punkt 41.

29 Ibidem, punkterna 44–49.

30 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89 (EUT L 39, 2008, s. 16).

31 Man vill dessutom utsträcka denna strävan efter enhetlighet till att omfatta andra områden. Till exempel har Europaparlamentet antagit en resolution, av den 6 oktober 2015 om en möjlig utvidgning av Europeiska unionens skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter [2015/2053(INI)]. I denna resolution betonas att [d]e befintliga nationella lagstiftningar som skyddar icke-jordbruksprodukter ger olika skyddsnivåer i medlemsstaterna, vilket inte överensstämmer med målen för den inre marknaden. Detta utgör en svårighet för ett effektivt skydd av dessa produkter på EU:s territorium och i de medlemsstater där de inte omfattas av nationell lagstiftning, och det visar på behovet av ett enda system för skydd av geografiska beteckningar i hela EU (ingen kursivering i originalet). Se resolutionen, i vilken kommissionen uppmanas att snarast möjligt utarbeta ett lagförslag rörande detta, på http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P8-TA-2015-0331+0+DOC+XML+V0//ES.

32 Dom av den 8 september 2009, Budějovický Budvar ( C‑478/07, EU:C:2009:521), punkterna 116 och 117. Samma syfte att garantera att de geografiska beteckningar som uppfyller kraven i förordningen [då rådets förordning (EEG) nr 2081/92 av den 14 juli 1992 om skydd för geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EGT L 208, 1992, s. 1; svensk specialutgåva, område 3, volym 43, s. 153)] ges ett enhetligt skydd inom gemenskapen, på villkor att registreringen äger rum i enlighet med förordningen, återspeglas i dom av den 9 juni 1998, Chiciak och Fol ( C‑129/97 och C‑130/97, EU:C:1998:274), punkt 25. Se även dom av den 4 mars 1999, Consorzio per la tutela del formaggio Gorgonzola ( C‑87/97, EU:C:1999:115), punkt 18.

33 I skäl 29 i den förordningen beskrivs hur skyddet ska säkerställas genom registrering på gemenskapsnivå, varvid det ankommer på kommissionen att förvissa sig om att ansökningarna om registrering uppfyller kraven i förordningen och att de hanteras på samma sätt i alla medlemsstaterna.

34 I dom av den 8 september 2009, Budějovický Budvar ( C‑478/07, EU:C:2009:521), punkterna 118–120, och dom av den 9 juni 1998, Chiciak och Fol ( C‑129/97 och C‑130/97, EU:C:1998:274), punkt 28, fann domstolen att denna omständighet visar att medlemsstaterna inte kan behålla sina system för skydd.

35 Se http://ec.europa.eu/agriculture/markets/wine/e-bacchus/index.cfm

36 Om informationen inte skickades in inom den föreskrivna fristen fick kommissionen ta bort ursprungsbeteckningarna från E-Bacchus-förteckningen. Kommissionen fick också till och med den 31 december 2014 fatta beslut om att dra in det skydd för befintliga skyddade ursprungsbeteckningar som inte uppfyllde villkoren i artikel 118b i förordning nr 1234/2007.

37 Dom av den 8 september 2009 ( C‑478/07, EU:C:2009:521)

38 Ibidem.

39 Att det är tillåtet med strängare nationella krav på kvalitet än dem som föreskrivs i förordningarna, framgår även av artikel 6 i förordning nr 110/2008 beträffande spritdrycker.

40 Se punkt 38 i den överklagade domen: I enlighet med andan och systematiken i regelverket kring den gemensamma jordbrukspolitiken (skäl 1 i förordning nr 491/2009, se också, för ett liknande resonemang, och analogt med förordning nr 510/2006, dom av den 8 september 2009, Budějovický Budvar, C‑478/07, … EU:C:2009:521, punkt 107 och följande punkter), vad gäller tillämpningsområdet för förordning nr 491/2009 fastställs de precisa villkoren för och räckvidden av detta skydd tvärtom uteslutande i artikel 118m.1 och 118m.2 i denna förordning.

41 Se bland annat den nyligen meddelade domen av den 2 mars 2017, Panrico/EUIPO ( C‑655/15 P, ej publicerad, EU:C:2017:155), punkt 68, i vilken domstolen hänvisar till beslut av den 16 maj 2013, Arav/H.Eich och harmoniseringskontoret ( C‑379/12 P, ej publicerat, EU:C:2013:317), punkterna 42, 81 och 82, dom av den 19 mars 2015, MEGA Brands International/harmoniseringskontoret, ( C‑182/14 P, EU:C:2015:187), punkterna 48–51, och beslut av den 7 april 2016, Harper Hygienics/EUIPO ( C‑475/15 P, ej publicerat, EU:C:2016:264), punkterna 35 och 36.

42 Mål C‑75/15, EU:C:2016:35.

43 Detta gjorde såväl EUIPO som Bruichladdich gällande vid förhandlingen, även om de använde sig av andra formuleringar. EUIPO hävdade närmare bestämt att Porto och Port är generiska termer, även om myndigheten därefter nyanserade detta påstående genom att ange att de har en generisk bibetydelse.

44 Punkt 72 i den överklagade domen.

45 Enligt IVDP (punkt 83 i dess ansökan om ogiltigförklaring), hade EUIPO godtagit ursprungsbeteckningen Porto/Ports anseende i tidigare beslut, som IVDP hänvisade till där. Det förefaller i själva verket inte som om denna punkt har varit omtvistad, med tanke på att viner med denna ursprungsbeteckning är välkända internationellt.

46 Försöken att förhindra otillbörlig användning av skyddade ursprungsbeteckningar för viner på grund av deras hypotetiskt generiska karaktär har pågått i många år. Redan i artikel 4 i Madridöverenskommelsen den 14 april 1891 angående undertryckande av oriktiga eller vilseledande ursprungsbeteckningar på handelsvaror, föreskrevs att [d]omstolarna i varje land skall ha att bedöma vilka beteckningar som på grund av sin generiska karaktär icke är underkastade bestämmelserna i denna överenskommelse. Ursprungsbeteckningar för vinodlingsprodukter inbegrips dock ej i det uti denna artikel omförmälda undantaget (min kursivering).

47 Punkt 71 i den överklagade domen.

48 Punkterna 74–77 i den överklagade domen.

49 Dom av den 4 mars 1999, Consorzio per la tutela del formaggio Gorgonzola ( C‑87/97, EU:C:1999:115), punkt 25, dom av den 26 februari 2008, kommissionen/Tyskland ( C‑132/05, EU:C:2008:117), punkt 44, dom av den 14 juli 2011, Bureau National Interprofessionnel du Cognac ( C‑4/10 och C‑27/10, EU:C:2011:484), punkt 56; och dom av den 21 januari 2016, Viiniverla ( C‑75/15, EU:C:2016:35), punkt 21.

50 Denna praxis har ibland kritiserats för att den kräver att ordet innehåller en del av en skyddad beteckning. Även om ordet inte innehåller någon sådan del, skulle omsättningskretsen kunna uppfatta det som en anspelning på en skyddad ursprungsbeteckning om ett varumärke har sådana beståndsdelar att det i sig kan uppfattas av omsättningskretsen som att det anspelar på ursprungsbeteckningen i fråga.

51 Dom av den 4 mars 1999, Consorzio per la tutela del formaggio Gorgonzola ( C‑87/97, EU:C:1999:115), punkt 26, dom av den 26 februari 2008, kommissionen/Tyskland ( C‑132/05, EU:C:2008:117), punkt 45, och dom av den 21 januari 2016, Viiniverla ( C‑75/15, EU:C:2016:35), punkt 45.

52 Punkt 74 i den överklagade domen.

53 Ibidem, punkt 75.

54 Dom av den 21 januari 2016, Viiniverla ( C‑75/15, EU:C:2016:35), punkt 52.

55 EUIPO hade i tidigare fall medgett att det förelåg en sådan risk, vilket IDVP betonade vid tribunalen (punkt 71 i dess ansökan). I sitt beslut av den 14 maj 2014 biföll EUIPO IVDP:s invändning mot registrering av EU-varumärke nr 11229317, Port Ruhige, för whisky, efter det att den funnit att det fanns en risk för förväxling mellan det varumärket och den skyddade ursprungsbeteckningen Porto/Port på grund av deras visuella, fonetiska och begreppsmässiga likhet, och eftersom det rörde sig om alkoholhaltiga drycker som säljs genom samma distributionskanaler. I samband med detta avgörande förkastade EUIPO bland annat varumärkesinnehavarens argument att den skyddade ursprungsbeteckningen hade en svag särskiljningsförmåga. EUIPO fann att vissa konsumenter skulle kunna uppfatta det så att varumärket [Port Ruhige] är en underbeteckning av den skyddade ursprungsbeteckningen [Port] avsedd att användas vid export.

56 Dom av den 21 januari 2016, Viiniverla ( C‑75/15, EU:C:2016:35), punkt 45.

57 Dom av den 4 mars 1999, Consorzio per la tutela del formaggio Gorgonzola ( C‑87/97, EU:C:1999:115), punkt 27, dom av den 26 februari 2008, kommissionen/Tyskland ( C‑132/05, EU:C:2008:117), punkt 27; dom av den 14 juli 2011, Bureau National Interprofessionnel du Cognac ( C‑4/10 och C‑27/10, EU:C:2011:484), punkt 57, och dom av den 21 januari 2016, Viiniverla ( C‑75/15, EU:C:2016:35), punkt 33.