Förslag till avgörande av generaladvokat Maciej Szpunar föredraget den 24 oktober 2017

1 Originalspråk: franska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 2004, s. 77) i dess lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 492/2011 av den 5 april 2011 (EUT L 141, 2011, s. 1, och rättelse i EUT L 229, 2004, s. 35, och EUT L 197, 2005, s. 34) (nedan kallat direktiv 2004/38).

3 Dom av den 21 juli 2011 ( C‑325/09, EU:C:2011:498, punkt 57).

4 Dom av den 16 januari 2014 ( C 378/12, EU:C:2014:13, punkt 26).

5 Se dom av den 11 november 2004, Cetinkaya ( C‑467/02, EU:C:2004:708, punkterna 38 och 39), och dom av den 7 juli 2005, Aydinli ( C‑373/03, EU:C:2005:434, punkt 32). Såvitt avser ett fall där en person häktades och sedan dömdes till ett villkorligt fängelsestraff, se även dom av den 10 februari 2000, Nazli ( C‑340/97, EU:C:2000:77, punkterna 40 och 41).

6 Dom av den 11 november 2004, Cetinkaya ( C‑467/02, EU:C:2004:708, punkt 38), och dom av den 7 juli 2005, Aydinli ( C‑373/03, EU:C:2005:434, punkt 28).

7 Dom av den 21 juli 2011 ( C‑325/09, EU:C:2011:498, punkt 64).

8 Dom av den 21 juli 2011, Dias ( C‑325/09, EU:C:2011:498, punkt 65).

9 Dom av den 21 juli 2011 ( C‑325/09, EU:C:2011:498).

10 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Trstenjak i målet Dias ( C‑325/09, EU:C:2011:86, punkt 102).

11 Dom av den 16 januari 2014 ( C‑378/12, EU:C:2014:13).

12 Dom av den 16 januari 2014 ( C‑378/12, EU:C:2014:13, punkt 26).

13 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 23 november 2010, Tsakouridis ( C‑145/09, EU:C:2010:708, punkt 40).

14 Dom av den 16 januari 2014, Onuekwere ( C‑378/12, EU:C:2014:13, punkt 31).

15 Dom av den 16 januari 2014 ( C‑400/12, EU:C:2014:9).

16 Dom av den 16 januari 2014, G ( C‑400/12, EU:C:2014:9, punkt 36).

17 Dom av den 23 november 2010 ( C‑145/09, EU:C:2010:708).

18 Dom av den 23 november 2010, Tsakouridis ( C‑145/09, EU:C:2010:708, punkterna 30–32). Såvitt avser skillnaderna mellan villkoren för beviljande och förlust av permanent uppehållsrätt och villkoren för förstärkt skydd mot utvisning enligt artikel 28.3 a i direktiv 2004/38, se även förslag till avgörande av generaladvokaten Bot i målet Onuekwere ( C‑378/12, EU:C:2013:640, punkt 28).

19 Dom av den 23 november 2010 ( C‑145/09, EU:C:2010:708).

20 Dom av den 16 januari 2014 ( C‑400/12, EU:C:2014:9).

21 Dom av den 23 november 2010, Tsakouridis ( C‑145/09, EU:C:2010:708, punkterna 19 och 37), och dom av den 16 januari 2014, G ( C‑400/12, EU:C:2014:9, punkt 36).

22 Dom av den 23 november 2010 ( C‑145/09, EU:C:2010:708).

23 Dom av den 23 november 2010 ( C‑145/09, EU:C:2010:708, punkt 37).

24 Se dom av den 7 oktober 2010 ( C‑162/09, EU:C:2010:592, punkt 37).

25 Dom av den 21 juli 2011 ( C‑325/09, EU:C:2011:498, punkt 64).

26 Dom av den 16 januari 2014 ( C‑378/12, EU:C:2014:13, punkt 25).

27 Dollat, P., La citoyenneté européenne. Théorie et statuts, Bruylant, Bryssel, 2008, s. 278.

28 Se artikel 24.2 i direktiv 2004/38.

29 Lenaerts, K., European Union Citizenship, National Welfare Systems and Social Solidarity, Jurisprudence, nr 18, 2011, s. 409.

30 Dom av den 19 september 2013, Brey ( C‑140/12, EU:C:2013:565, punkterna 69–75).

31 Dom av den 16 januari 2014 ( C‑400/12, EU:C:2014:9).

32 Dom av den 16 januari 2014, G ( C‑400/12, EU:C:2014:9, punkterna 28 och 37). Min kursivering.

33 C‑145/09, EU:C:2010:322, punkt 122.

34 Dom av den 23 november 2010 ( C‑145/09, EU:C:2010:708).

35 Dom av den 23 november 2010, Tsakouridis ( C‑145/09, EU:C:2010:708, punkt 33).

36 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 23 november 2010, Tsakouridis ( C‑145/09, EU:C:2010:708, punkt 34).

37 Dom av den 16 januari 2014, Onuekwere ( C‑378/12, EU:C:2014:13, punkt 26), och dom av den 16 januari 2014, G ( C‑400/12, EU:C:2014:9, punkt 31).

38 Dom av den 16 januari 2014, Onuekwere ( C‑378/12, EU:C:2014:13, punkt 26).

39 Dom av den 16 januari 2014, G ( C‑400/12, EU:C:2014:9, punkt 32).

40 Dom av den 16 januari 2014, Onuekwere ( C‑378/12, EU:C:2014:13, punkt 26), och dom av den 16 januari 2014, G ( C‑400/12, EU:C:2014:9, punkt 31).

41 Se dom av den 16 januari 2014, G ( C‑400/12, EU:C:2014:9, punkt 35).

42 Se, för ett liknande resonemang, den tolkning av artikel 28.3 a i direktiv 2004/38 mot bakgrund av EU-domstolens dom av den 16 januari 2014, G ( C‑400/12, EU:C:2014:9, punkt 35), som redovisades av den domstol som hade framställt begäran om förhandsavgörande i det målet vid EU-domstolen, nämligen Upper Tribunal (Immigration and Asylum Chamber) (Överrätten, asyl- och immigrationsavdelningen), i dess dom av den 14 maj 2014, [2014] UKUT 392 (IAC).

43 Dom av den 21 juli 2011 ( C‑325/09, EU:C:2011:498).

44 Dom av den 16 januari 2014 ( C‑378/12, EU:C:2014:13).

45 Dom av den 16 januari 2014 ( C‑400/12, EU:C:2014:9).

46 Dom av den 21 juli 2011 ( C‑325/09, EU:C:2011:498).

47 Se dom av den 21 juli 2011, Dias ( C‑325/09, EU:C:2011:498, punkterna 62–66).

48 Dom av den 16 januari 2014 ( C‑378/12, EU:C:2014:13).

49 Dom av den 16 januari 2014 ( C‑400/12, EU:C:2014:9).

50 Dom av den 23 november 2010 ( C‑145/09, EU:C:2010:708).

51 Dom av den 23 november 2010, Tsakouridis ( C‑145/09, EU:C:2010:708, punkt 34).

52 Dom av den 23 november 2010, Tsakouridis ( C‑145/09, EU:C:2010:708, punkt 33).

53 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om vägledning till ett bättre införlivande och en bättre tillämpning av direktiv 2004/38 (KOM(2009) 313 slutlig).

54 Se s. 14.

55 Dom av den 23 november 2010 ( C‑145/09, EU:C:2010:708).

56 Dom av den 23 november 2010 ( C‑145/09, EU:C:2010:708, punkt 38). Se även, för ett liknande resonemang, dom av den 16 januari 2014, G ( C‑400/12, EU:C:2014:9, punkt 37).

57 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 23 november 2010, Tsakouridis ( C‑145/09, EU:C:2010:708, punkt 33), och dom av den 16 januari 2014, G ( C‑400/12, EU:C:2014:9, punkt 36).

58 I detta sammanhang har den hänskjutande domstolen hänvisat till ovannämnda dom av den 23 november 2010, Tsakouridis ( C‑145/09, EU:C:2010:708, punkt 32), och ovannämnda dom av den 16 januari 2014, G ( C‑400/12, EU:C:2014:9, punkt 35).

59 Dom av den 27 oktober 1977, Bouchereau ( C‑30/77, ECLI:EU:C:1977:172, punkt 28). Se även dom av den 22 maj 1980, Santillo ( 131/79, EU:C:1980:131, punkterna 18 och 19), och dom av den 29 april 2004, Orfanopoulos och Oliveri ( C‑482/01 och C‑493/01, EU:C:2004:262, punkterna 78 och 79).

60 Se, för ett liknande resonemang, mitt förslag till avgörande i målet Petrea ( C‑184/16, EU:C:2017:324, punkterna 57 och 58).

61 Se punkterna 48–50 i förslag till avgörande av generaladvokaten Bot i målet Tsakouridis ( C‑145/09, EU:C:2010:322). Se även generaladvokaten Bots påpekanden i punkt 29 i hans förslag till avgörande i målet Mantello ( C‑261/09, EU:C:2010:501).

62 Dom av den 22 maj 2012 ( C‑348/09, EU:C:2012:300, punkterna 32 och 34).

63 Dom av den 16 januari 2014 ( C‑400/12, EU:C:2014:9, punkt 37).