Förslag till avgörande av generaladvokat Paolo Mengozzi föredraget den 3 oktober 2018

1 Originalspråk: franska.

2 EUT L 49, 2013, s. 10, nedan kallad den omtvistade förordningen.

3 EUT L 343, 2009, s. 51.

4 EGT L 336, 1994, s. 103; svensk specialutgåva, område 1, volym 38, s. 105.

5 EUT C 345, 2011, s. 7.

6 Till skillnad från de övriga fyra företag som GE och RFA företrädde vid tribunalen har Marquis Energy väckt en egen talan om ogiltigförklaring av förordning nr 157/2013, vilken bifölls genom tribunalens dom av den 9 juni 2016, Marquis Energy/rådet ( T-277/13, ej publicerad, EU:T:2016:343). Det överklagande som ingetts mot den domen behandlas i mitt förslag till avgörande i målet C‑466/16 P, rådet/Marquis Energy, som också har föredragits i dag.

7 Se fotnot 6.

8 Dom av den 10 november 2016, DTS Distribuidora de Televisión Digital/kommissionen ( C‑449/14 P, EU:C:2016:848, punkterna 99–101) och dom av den 30 maj 2017, Safa Nicu Sepahan/rådet ( C‑45/15 P, EU:C:2017:402, punkt 20).

9 Som kommissionen har medgett i sin svarsskrivelse gäller denna grund för upphävande inte den överklagade domens delar och domslutet avseende huruvida den talan som GE och RFA har väckt i eget namn kan tas upp till sakprövning.

10 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 29 april 2004, Italien/kommissionen ( C‑298/00 P, EU:C:2004:240, punkt 35) och dom av den 27 februari 2014, Stichting Woonlinie m.fl./kommissionen ( C‑133/12 P, EU:C:2014:105, punkt 32 och där angiven rättspraxis). Jag erinrar om att det i artikel 150 i domstolens rättegångsregler anges att domstolen när som helst på eget initiativ får besluta att pröva om talan ska avvisas till följd av att det föreligger ett rättegångshinder som inte kan avhjälpas.

11 Se för ett liknande resonemang, bland annat, dom av den 13 oktober 2011, Deutsche Post och Tyskland/kommissionen ( C‑463/10 P och C‑475/10 P, EU:C:2011:656, punkt 66), och beslut av den 10 mars 2016, SolarWorld/kommissionen ( C‑142/15 P, ej publicerat, EU:C:2016:163, punkt 22 och där angiven rättspraxis).

12 Se bland annat, för ett liknande resonemang, dom av den 14 mars 1990, Gestetner Holdings/rådet och kommissionen ( C‑156/87, EU:C:1990:116, punkt 17), och dom av den 16 april 2015, TMK Europe ( C‑143/14, EU:C:2015:236, punkt 19 och där angiven rättspraxis).

13 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 28 februari 2002, BSC Footwear Supplies m.fl./rådet ( T-598/97, EU:T:2002:52, punkt 61), och beslut av den 7 mars 2014, FESI/rådet ( T-134/10, ej publicerat, EU:T:2014:143, punkt 58).

14 Se bland annat, för ett liknande resonemang, dom av den 17 mars 2016, Portmeirion Group ( C‑232/14, EU:C:2016:180, punkterna 23–32 och där angiven rättspraxis). För att undvika missförstånd vill jag påpeka att endast EU-domstolen är behörig att ogiltigförklara en unionsrättsakt och att en domstol mot vars avgöranden det inte finns något rättsmedel enligt nationell lagstiftning ska vilandeförklara målet och begära ett förhandsavgörande från EU-domstolen om den anser att en eller flera ogiltighetsgrunder som åberopats vid den är välgrundade. Se bland annat, för ett liknande resonemang, dom av den 10 januari 2006, IATA och ELFAA ( C‑344/04, EU:C:2006:10, punkterna 27–32), dom av den 28 april 2015, T & L Sugars och Sidul Açúcares/kommissionen ( C‑456/13 P, EU:C:2015:284, punkterna 44–48), och dom av den 13 mars 2018, European Union Copper Task Force/kommissionen ( C‑384/16 P, EU:C:2018:176, punkt 115).

15 Med tillämpning av, bland annat, domstolens beslut av den 13 september 2011 om ingivande av inlagor och om delgivning av inlagor samt domar och beslut med hjälp av datasystemet e-Curia (EUT C 289, 2011, s. 7).

16 Se bland annat, för ett liknande resonemang, dom av den 22 juni 2006, Belgien och Forum 187/kommissionen ( C‑182/03 och C‑217/03, EU:C:2006:416, punkt 56), och dom av den 13 mars 2018, European Union Copper Task Force/kommissionen ( C‑384/16 P, EU:C:2018:176, punkt 87).

17 Se dom av den 22 december 2008, British Aggregates/kommissionen ( C‑487/06 P, EU:C:2008:757, punkt 39 och där angiven rättspraxis).

18 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 juni 2009, Confservizi/kommissionen ( T-292/02, EU:T:2009:188, punkt 55), och beslut av den 29 mars 2012, Asociación Española de Banca/kommissionen ( T-236/10, EU:T:2012:176, punkt 25).

19 Min kursivering.

20 Se dom av den 4 oktober 1983, Fediol/kommissionen ( 191/82, EU:C:1983:259, punkt 31), och dom av den 1 april 2004, kommission/Jégo-Quéré ( C‑263/02 P, EU:C:2004:210, punkt 47). Se även beslut av den 17 februari 2009, Galileo Lebensmittel/kommissionen ( C‑483/07 P, EU:C:2009:95, punkt 53), och beslut av den 5 maj 2009, WWF-UK/rådet ( C‑355/08 P, ej publicerat, EU:C:2009:286, punkt 43 och där angiven rättspraxis).

21 Beslut av den 5 maj 2009, WWF-UK/rådet ( C‑355/08 P, ej publicerat, EU:C:2009:286, punkt 44).

22 Se, för ett liknande resonemang, beslut av den 5 maj 2009, WWF-UK/rådet ( C‑355/08 P, ej publicerat, EU:C:2009:286, punkterna 47 och 48).

23 Se för ett liknande resonemang, bland annat, dom av den 13 mars 2018, European Union Copper Task Force/kommissionen ( C‑384/16 P, EU:C:2018:176, punkt 88 och där angiven rättspraxis).

24 Såsom domstolen har sammanfattat i sin dom av den 9 juli 2009, 3F/kommissionen ( C‑319/07 P, EU:C:2009:435, punkt 86).

25 Se dom av den 9 juli 2009, 3F/kommissionen ( C‑319/07 P, EU:C:2009:435, punkt 87 och där angiven rättspraxis).

26 Se dom av den 9 juli 2009, 3F/kommissionen ( C‑319/07 P, EU:C:2009:435, punkterna 88–92).

27 EUT L 237, 2012, s. 1.

28 Min kursivering.

29 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 februari 2016, C & J Clark International och Puma ( C‑659/13 och C‑34/14, EU:C:2016:74, punkterna 91 och 92 samt 97 och 98).

30 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 16 juli 2015, kommissionen/Rusal Armenal ( C‑21/14 P, EU:C:2015:494, punkt 46).

31 Se, bland annat, dom av den 7 juni 2007, Řízení Letového Provozu ( C‑335/05, EU:C:2007:321, punkt 16), och dom av den 10 november 2011, X och X BV ( C‑319/10 och C‑320/10, ej publicerad, EU:C:2011:720, punkt 44).

32 Se bland annat, avseende GATS, dom av den 7 juni 2007, Řízení Letového Provozu ( C‑335/05, EU:C:2007:321, punkt 16 och där angiven rättspraxis), och, avseende Århuskonventionen, dom av den 8 mars 2011, Lesoochranárske zoskupenie ( C‑240/09, EU:C:2011:125, punkterna 45 och 51). Se även mitt förslag till avgörande i målet Řízení Letového Provozu ( C‑335/05, EU:C:2007:103, punkt 57).

33 Se, för ett liknande resonemang, mitt förslag till avgörande i målet Řízení Letového Provozu ( C‑335/05, EU:C:2007:103, punkt 58). Principen om att en konform tolkning av en bestämmelse av högre rang inte kan tjäna som grund för att tolka nationell rätt contra legem har varit föremål för en omfattande rättspraxis, som utvecklats inom ramen för förhållandet mellan unionsrätten och nationell rätt. Se, bland annat, dom av den 15 januari 2014, Association de médiation sociale ( C‑176/12, EU:C:2014:2, punkt 39), och dom av den 8 november 2016, Ognyanov ( C‑554/14, EU:C:2016:835, punkt 66).

34 Se, bland annat, dom av den 10 november 2011, X och X BV ( C‑319/10 och C‑320/10, ej publicerad, EU:C:2011:720, punkt 45 och där angiven rättspraxis).

35 I detta avseende erinrar jag om att kommissionen har medgett att det finns likheter mellan ordalydelsen av de relevanta bestämmelserna i artikel 9.5 i grundförordningen (särskilt första stycket) och artikel 9.2 i WTO:s antidumpningsavtal. Vad gäller uttrycket ogenomförbart framgår det av sammanfattningen av rådets argument vid tribunalen att rådet, mot bakgrund av rapporten i ärendet fästdon, gjorde en mer allmän tolkning av det uttryck som används i artikel 9.5 i grundförordningen än den som eventuellt följer av tolkningen av samma utryck i artiklarna 9.2 och 6.10 i WTO:s antidumpningsavtal, jämförda med rapporten fästdon, och att denna tolkning i slutändan antogs av tribunalen (se bland annat punkterna 215 och 227 i den överklagade domen).

36 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 maj 2017, RFA International/kommissionen ( C‑239/15 P, ej publicerad, EU:C:2017:337, punkterna 5 och 35).

37 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 juli 2013, Frankrike/kommissionen ( C‑601/11 P, EU:C:2013:465, punkt 106).

38 Se, för ett liknande resonemang, mitt förslag till avgörande i de förenade målen ArcelorMittal Tubular Products Ostrava m.fl./rådet och rådet/Hubei Xinyegang Steel ( C‑186/14 P och C‑193/14 P, EU:C:2015:767, punkt 72).

39 Ärendet fästdon rörde nämligen huruvida all beräkning av individuella marginaler och tullar för exportörer och tillverkare i länder utan marknadsekonomi enligt artikel 9.5 andra stycket i grundförordningen, som hänvisar till artikel 2.7 i samma förordning innan denna ändrades genom förordning nr 765/2012, i princip skulle uteslutas.

40 I punkt 347 i rapporten i ärendet fästdon preciserade överprövningsorganet att ”the notion of ’ineffective’ is not included in the notion of impracticable. In particular, we observe that the notion of ineffective is concerned with bring about or producing an effect or result, which is absent from the notion of impracticable, which describes the action itself”. I punkt 348 i samma rapport angav överprövningsorganet att Article 9.2., third sentence, allows Members to name the supplying country concerned only when it is impracticable to name individual suppliers; it does not permit naming the supplying country when the imposition of individual duties is ineffective because it may result in circumvention of the anti-dumping duties.