Förslag till avgörande av generaladvokat Juliane Kokott föredraget den 14 september 2017

1 Originalspråk: tyska.

2 Rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget (EGT L 1, 2003, s. 1), nedan kallad förordning (EG) nr 1/2003.

3 Se dom av den 29 juni 2010, kommissionen/Alrosa ( C‑441/07 P, EU:C:2010:377).

4 Se dom av den 14 december 2006, Confederación Española de Empresarios de Estaciones de Servicio ( C‑217/05, EU:C:2006:784), dom av den 11 september 2008, CEPSA ( C‑279/06, EU:C:2008:485), och dom av den 2 april 2009, Pedro IV Servicios ( C‑260/07, EU:C:2009:215), liksom beslut av den 3 september 2009, Lubricarga ( C‑506/07, EU:C:2009:504), beslut av den 27 mars 2014, Bright Service ( C‑142/13, EU:C:2014:204), och beslut av den 4 december 2014, Estación de Servicio Pozuelo 4 ( C‑384/13, EU:C:2014:2425).

5 Nyttjanderätten omfattar även myndighetstillstånd att driva en bensinstation.

6 Den hänskjutande domstolen talar i detta sammanhang om korsvisa avtal.

7 Utgångspunkten för detta förfarande var avtal och avtalsutkast som Repsol hade anmält hos kommissionen enligt bestämmelsen som var föregångare till den i förordning (EG) nr 1/2003. Denna anmälan blev emellertid ogiltig i och med att förordning (EG) nr 1/2003 trädde i kraft den 1 maj 2004 (se artikel 34.1 i förordning (EG) nr 1/2003).

8 Se angående åtagandenas innehåll kommissionens synpunkter i punkt 2 i sammanfattningen av beslut 2006/446/EG (EUT L 176, 2006, s. 104).

9 Meddelande i enlighet med artikel 27.4 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 avseende ärende COMP/B-1/38348 – Repsol CPP SA (EUT C 258, 2004, s. 7)

10 Kommissionens beslut 2006/446/EG av den 12 april 2006 om ett förfarande enligt artikel 81 i EG-fördraget (ärende COMP/B-1/38.348 – Repsol CPP), delgivet med nr K(2006) 1548 och sammanfattat i EUT L 176, 2006, s. 104. Beslut 2006/446 i sin helhet finns endast tillgängligt på internet på webbplatsen för GD Konkurrens: http://ec.europa.eu/competition/antitrust/cases/dec_docs/38348/38348_997_1.pdf (senast besökt den 11 juli 2017).

11 Enligt bolagets egna uppgifter har Repsol å sin sida väckt talan mot Gasorba vid en domstol för civilmål i Madrid. Enligt Repsol föregicks båda parternas talan av en tvist mellan parterna som avsåg detaljerna kring hur leverantörsavtalet skulle avslutas, vilken ledde till att Repsol sade upp avtalet, varpå Gasorba å sin sida bestred uppsägningen. Repsol gör gällande att Gasorba åberopar unionens konkurrensrätt på ett otillbörligt sätt.

12 Kommissionens förordning (EEG) nr 1984/83 av den 22 juni 1983 om tillämpning av fördragets artikel 85.3 på grupper av exklusiva inköpsavtal (EGT L 173, 1983, s. 5)

13 Kommissionens förordning (EG) nr 2790/1999 av den 22 december 1999 om tillämpningen av artikel 81.3 i fördraget på grupper av vertikala avtal och samordnade förfaranden (EGT L 336, 1999, s. 21).

14 Handelsdomstol nr 4 i Madrid, vars dom meddelades den 8 juli 2011.

15 Appellationsdomstol i Madrid, vars dom meddelades den 27 januari 2014.

16 Överklagandeförfarande nr 757/2014.

17 Det som utlöste denna diskussion var domen av den 21 november 2013, Deutsche Lufthansa ( C‑284/12, EU:C:2013:755), och beslutet av den 4 april 2014, Flughafen Lübeck ( C‑27/13, ej publicerat, EU:C:2014:240), som båda berörde verkningarna av kommissionens beslut enligt nuvarande artikel 4 i rådets förordning (EU) 2015/1589 av den 13 juli 2015 (EUT L 248, 2015, s. 9) i nationella domstolsförfaranden.

18 Dom av den 13 februari 1969, Wilhelm m.fl. ( 14/68, EU:C:1969:4, punkt 3), och dom av den 14 februari 2012, Toshiba Corporation m.fl. ( C‑17/10, EU:C:2012:72, punkt 81).

19 Se dom av den 14 februari 2012, Toshiba Corporation m.fl. ( C‑17/10, EU:C:2012:72, punkt 87) med avseende på artikel 16.2 i förordning (EG) nr 1/2003.

20 Skäl 13 andra meningen till förordning (EG) nr 1/2003; se dessutom dom av den 29 juni 2010, kommissionen/Alrosa ( C‑441/07 P, EU:C:2010:377, särskilt punkt 35).

21 Detsamma gäller för beslut och samordnade förfaranden i den mening som avses i artikel 101.1 FEUF liksom för marknadsdominerande företags beteende i den mening som avses i artikel 102 FEUF.

22 Se kommissionens tillkännagivande om samarbete mellan kommissionen och EU-medlemsstaternas domstolar vid tillämpning av artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget (EUT C 101, 2004, s. 54)

23 Se dom av den 29 juni 2010, kommissionen/Alrosa ( C‑441/07 P, EU:C:2010:377, punkterna 35, 38, 40 och 46–48); se även mitt förslag till avgörande kommissionen/Alrosa ( EU:C:2009:555, punkterna 47–51).

24 Se i detta avseende ännu en gång skäl 13 till förordning (EG) nr 1/2003.

25 Se i detta avseende mitt förslag till avgörande i målet kommissionen/Alrosa ( C‑441/07 P, EU:C:2009:555, punkt 60).

26 Dom av den 7 februari 2013, Slovenská sporiteľňa ( C‑68/12, EU:C:2013:71, punkt 30). Se beträffande hela ärendet även punkt 11 i kommissionens tillkännagivande Riktlinjer för tillämpningen av artikel 81.3 i fördrag (EUT C 101, 2004, s. 97). Enligt tillkännagivandet sker den konkurrensrättsliga bedömningen enligt artikel 81 EG (numera artikel 101 FEUF) i två steg, varvid prövningen av konkurrensfrämjande effekter av ett avtal mellan företag enligt artikel 81.3 EG endast sker om ett konkurrensbegränsande syfte eller en konkurrensbegränsande effekt enligt artikel 81.1 EG har konstaterats dessförinnan.

27 Se i detta sammanhang ännu en gång skäl 13 andra meningen till förordning (EG) nr 1/2003 samt mina anmärkningar avseende den första tolkningsfrågan, i synnerhet punkt 32 i förevarande förslag till avgörande.

28 Se i detta avseende även skäl 14 till förordning (EG) nr 1/2003.