Förslag till avgörande av generaladvokat Nils Wahl föredraget den 8 maj 2018

1 Originalspråk: engelska.

2 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (tjänstedirektivet) (EUT L 376, 2006, s. 36).

3 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/67/EU av den 15 maj 2014 om tillämpning av direktiv 96/71/EG om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden (EUT L 159, 2014, s. 11).

4 Se, bland annat, dom av den 6 september 2016, Petruhhin, C‑182/15, EU:C:2016:630, punkt 20 och där anförd rättspraxis.

5 Se särskilt skäl 5–7 i tjänstedirektivet.

6 Europaparlamentets och rådets direktiv av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (EGT L 18, 1997, s. 1).

7 Se dom av den 3 december 2014, De Clercq m.fl., C‑315/13, EU:C:2014:2408, punkt 47 och där anförd rättspraxis.

8 Detta direktiv skapar enligt dess artikel 1.1 en gemensam ram med en uppsättning lämpliga bestämmelser, åtgärder och kontrollmekanismer som syftar till att förbättra och öka enhetligheten i genomförandet, tillämpningen och efterlevnaden av direktiv 96/71/EG, inklusive åtgärder för att förhindra att regler missbrukas eller kringgås samt sanktioner när detta sker. Syftet är att upprätthålla respekt för en lämplig nivå av skydd för utstationerade arbetstagares rättigheter vid tillhandahållande av tjänster över gränserna och att samtidigt underlätta utövandet av friheten att tillhandahålla tjänster och att främja sund konkurrens mellan tjänsteleverantörer.

9 Se också, för ett liknande resonemang, dom av den 3 december 2014, De Clercq m.fl., C‑315/13, EU:C:2014:2408, punkterna 49–51. Å andra sidan kommer bestämmelserna i direktiv 2014/67 att bli tillämpliga i fråga om verkställighet av den del av böterna som överstiger det belopp som täcks av åtgärden i fråga.

10 Dom av den 16 juni 2015, Rina Services och Rina., C‑593/13, EU:C:2015:399, punkt 23 och följande punkter. Se också, för ett liknande resonemang, dom av den 30 januari 2018, X och Visser, C‑360/15 och C‑31/16, EU:C:2018:44, punkt 137, och dom av den 23 februari 2016, kommissionen/Ungern, C‑179/14, EU:C:2016:108, punkt 118.

11 Se särskilt artiklarna 2.1 och 4 led 1 i tjänstedirektivet.

12 Se särskilt artikel 4 led 7 i tjänstedirektivet.

13 Se artikel 2.2 respektive artikel 2.3 i tjänstedirektivet.

14 Min kursivering.

15 Min kursivering.

16 En sådan läsning stöds av att det i artikel 1.7 anges att direktivet [inte] påverkar … utövandet av … grundläggande rättigheter. Ändå är det tydligt att de rättigheter som grundas på tjänstedirektivet kan påverka utövandet av vissa grundläggande rättigheter (särskilt sådana som är av ekonomisk art) som erkänns enligt nationell rätt och unionsrätten.

17 Skäl 58 i kommissionens ursprungliga förslag till ett direktiv (COM(2004) 2 final/3, i den juridiska doktrinen ofta kallat Bolkestein-utkastet) angav endast att direktivet [inte] syftar till att behandla arbetsrättsliga frågor som sådana. Somliga intressenter hävdade emellertid att en sådan bestämmelse kunde försämra sociala skyddsnivåer och försvaga grundläggande rättigheter till kollektiva stridsåtgärder och förhandlingar. För att tillmötesgå sådana invändningar infördes i kommissionens reviderade förslag till direktiv (KOM(2006)160 slutlig, i den juridiska doktrinen ofta kallat McCreevy-utkastet), bland annat, det nuvarande undantaget i artikel 1.6. Förslaget till bestämmelse antogs därefter i denna form och infördes i direktiv 2006/123. Om diskussionen, se Flower, J., Negotiating European Legislation: The Services Directive, Cambridge Yearbook of European Legal Studies, vol. 9, Hart Publishing, 2007, s. 217–238.

18 Till exempel:labour law, that is (engelsk version), das Arbeitsrecht, d.h. (tysk version), droit du travail, à savoir (fransk version), legislazione del lavoro, segnatamente (italiensk version), Derecho laboral, es decir (spansk version), het arbeidsrecht …, dat wil zeggen (nederländsk version), legislação laboral, ou seja (portugisisk version), työoikeuteen, toisin sanoen (finsk version), och arbetsrätten, dvs. (svensk version). Min kursivering.

19 Se till exempel artiklarna 27–33 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) och artiklarna 151–160 FEUF. Se också EG:s stadga om grundläggande sociala rättigheter för arbetstagare (antagen vid rådets möte i Strasbourg den 9 december 1989) och Europarådets sociala stadga (undertecknad i Turin den 18 oktober 1961). Från senare tid, se principerna i Europeiska pelaren för sociala rättigheter (Interinstitutionell proklamation av kommissionen, rådet och Europaparlamentet vid EU-toppmötet om jobb och tillväxt den 17 november 2017 i Göteborg).

20 Dom av den 3 december 2014, De Clercq m.fl., C‑315/13, EU:C:2014:2408, punkterna 42–48.

21 Jämför Barnard, C., Unravelling the services Directive, Common Market Law Review, vol. 45, 2008, s. 323–394, vid s. 360.

22 Ovan fotnot 17.

23 Se, till exempel, Craufurd Smith, R., Old wine in new bottles? From the country of origin principle to freedom to provide services in the European Community Directive on services in the internal market, Mitchell Working Paper Series, 2007, s. 2.

24 Se hänvisning ovan i fotnot 17.

25 Frågan uppkom också i ett tidigare mål, men domstolen behövde inte ta ställning, se dom av den 23 februari 2016, kommissionen/Ungern, C‑179/14, EU:C:2016:108, punkt 116.

26 Jämför generaladvokat Cruz Villalóns förslag till avgörande i målet Rina Services och Rina, C‑593/13, EU:C:2015:159, punkt 34 och följande punkter, med generaladvokat Bots förslag till avgörande i målet kommissionen/Ungern, C‑179/14, EU:C:2015:619, punkt 153 och följande punkter.

27 Jämför Barnard, C., artikeln i fotnot 21, s. 364 och 365, med de arbeten som anförs i fotnot 57 i generaladvokat Bots förslag till avgörande i målet kommissionen/Ungern, C‑179/14, EU:C:2015:619.

28 Se ovannämnda punkt 67 i detta förslag till avgörande.

29 Min kursivering. Fastän bestämmelsen inte alltid är avfattad på samma sätt i direktivets olika språkversioner, fann jag ingen språkversion som tydde på en mindre strikt hållning i denna fråga.

30 Dom av den 16 juni 2015, Rina Services och Rina, C‑593/13, EU:C:2015:399, punkt 28.

31 Se till exempel artiklarna 17 och 19. För att vara fullständig måste jag framhålla att den italienska versionen av artikel 16.2 innehåller, före listan av förbjudna krav, orden in particolare, ett uttryck som jag dock inte fann i någon av de andra språkversionerna som jag kontrollerade.

32 Se generaladvokat Bots förslag till avgörande i målet kommissionen/Ungern, C‑179/14, EU:C:2015:619, punkterna 153 och 154 och där anförd rättspraxis.

33 Dom av den 16 juni 2015, Rina Services och Rina, C‑593/13, EU:C:2015:399, punkt 30.

34 Dessa bestämmelser gäller ytterligare undantag från friheten att tillhandahålla tjänster (som till exempel tjänster av allmänt ekonomiskt intresse som tillhandahålls i en annan medlemsstat, bland annat, inom postsektorn och elsektorn samt tjänster avseende vattendistribution och avfallshantering) och kasuistiska avvikelser (rörande åtgärder avseende tjänsters säkerhet).

35 Se, bland annat, dom av den 18 juli 2013, Citroën Belux, C‑265/12, EU:C:2013:498, punkt 35, och dom av den 11 juni 2015, Berlington Hungary m.fl., C‑98/14, EU:C:2015:386, punkt 35.

36 Se, bland annat, dom av den 18 december 2007, Laval un Partneri, C‑341/05, EU:C:2007:809, punkt 101 och där angiven rättspraxis.

37 Se, för liknande resonemang, dom av den 12 oktober 2004, Wolff & Müller, C‑60/03, EU:C:2004:610, punkterna 35 och 41, och dom av den 19 december 2012, kommissionen/Belgien, C‑577/10, EU:C:2012:814, punkt 45.

38 Se, bland annat, dom av den 30 april 2014, Pfleger m.fl., C‑390/12, EU:C:2014:281, punkt 35 och där angiven rättspraxis.

39 Se, särskilt, dom av den 19 februari 2009, Kamino International Logistics, C‑376/07, EU:C:2009:105, punkterna 37–39.

40 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 27 februari 2018, Associação Sindical dos Juízes Portugueses, C‑64/16, EU:C:2018:117, punkt 31 och där angiven rättspraxis.

41 Jag noterar att den österrikiska regeringen till stöd för sin ståndpunkt endast kunde åberopa ett fall då en appellationsdomstol hade gett tjänsteleverantören status som part i förfarandet och därför ändrat förstainstansdomstolens beslut att vägra leverantören sådan status. Čepelnik har däremot åberopat ett annat fall då sådan status vägrades av en annan appellationsdomstol och ytterligare ett fall (alltjämt anhängigt) i vilket den österrikiska förvaltningen hävdat att tjänsteleverantören inte har rätt att angripa en åtgärd av det slag som nu är i fråga. Än mer illustrativt är vad Čepelnik upplyst om att den behöriga inhemska domstolen i Čepelniks eget fall, trots den tid som förflutit, ännu inte har fattat ett beslut om huruvida företaget kan föra talan om åtgärden i fråga.

42 Se, analogt, dom av den 9 november 2006, kommissionen/Belgien, C‑433/04, EU:C:2006:702, punkterna 35–38.

43 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 11 mars 2004, de Lasteyrie du Saillant, C‑9/02, EU:C:2004:138, punkterna 51 och 52, dom av den 7 september 2017, Eqiom och Enka, C‑6/16, EU:C:2017:641, punkt 31, och dom av den 20 december 2017, Deister Holding och Juhler Holding, C‑504/16 och C‑613/16, EU:C:2017:1009, punkt 61.

44 EUT L 76, 2005, s. 16.

45 Enligt den hänskjutande domstolen framlades de saknade lönehandlingarna kort tid efter övervakningsmyndighetens inspektion.

46 För ett liknande resonemang, se bland annat dom av den 29 februari 1996, Skanavi och Chryssanthakopoulos, C‑193/94, EU:C:1996:70, punkt 36, och dom av den 7 juli 1976, Watson och Belmann, 118/75, EU:C:1976:106, punkt 21.

47 Se särskilt skäl 5 i direktiv 96/71.