Förslag till avgörande av generaladvokat Yves Bot föredraget den 4 juli 2018

1 Originalspråk: franska.

2 EUT L 351, 2012, s. 1.

3 Private sector involvement (PSI). Se, för en redogörelse av vissa senare tyska förfaranden The legal consequences of sovereign insolvency – a review of creditor litigation in Germany following the Greek debt restructuring, Maastricht Journal of European and Comparative Law, Sage Publishing, New York, 2017, band 24, nr 3, sidorna 399–423, särskilt sidorna 408–413.

4 Denna utvecklig ägde rum under 1980-talet. Tidigare var dessa skulder huvudsakligen bankskulder.

5 Tvisten utvecklas ur flera olika perspektiv. Vissa innehavare vill säkerställa att de inte behandlas mindre förmånligt än de som inte har godtagit nedskrivningen (haircuts) av deras fordringar genom att vid domstolen begära indrivning av den skuld som staten inte längre kan betala. Andra försöker att dra nytta av denna situation för att göra spekulativa investeringar.

6 Av exemplet med den argentinska skulden framgår de ekonomiska konsekvenserna av att den låntagande staten exponeras för investerarnas rättsliga strategi. Det är uppenbart att denna medför kostnader, är beräknade, påverkar valet av tillämplig lag och villkorar statens framtida förmåga att ta nya lån.

7 Fordringar som uppgår till 205 miljarder euro och som innehas av privata fordringsägare, vilket kan jämföras med den argentinska skulden som uppgick till 90 miljarder amerikanska dollar (USD) (cirka 76,22 miljarder euro).

8 Denna risk ökade till följd av att banken innehade en betydande del av statsobligationerna.

9 T-79/13, EU:T:2015:756.

10 EUT L 77, 2012, s. 19.

11 T-749/15, ej publicerad, EU:T:2017:21.

12 Europadomstolen, 21 juli 2016, Mamatas m.fl. mot Grekland, nedan kallad Mamatas-domen (CE:ECHR:2016:0721JUD006306614).

13 Undertecknad i Rom den 4 november 1950 (nedan kallad Europakonventionen). I ett pressmeddelande anförde justitiesekreteraren vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna att domstolen således slagit fast att kärandena inte har haft en orimlig extra kostnad med beaktande av bland annat det stora utrymme för skönsmässig bedömning som staterna har på området och med hänsyn till minskningen av marknadsvärdet av de skuldinstrument som redan påverkats av sänkningen av statens kreditvärdighet som förmodligen inte hade kunnat uppfylla sina skyldigheter enligt klausulerna i tidigare skuldinstrument före den nya lagens ikraftträdande. Domstolen har även slagit fast att klausulerna om kollektiva åtgärder och omstruktureringen av statsskulden utgjorde en lämplig och nödvändig åtgärd för att minska statsskulden och förebygga att staten ställer in betalningarna, att investeringarna i värdepapper inte var riskfria och att kärandena borde ha varit medvetna om risken för en eventuell nedskrivning av deras instrument med hänsyn till Greklands underskott och höga skuldsättning, även före krisen år 2009.

14 I ett pressmeddelande tillade justitiesekreteraren vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna att domstolen även har slagit fast att förfarandet för utbyte inte var diskriminerande bland annat på grund av svårigheten att lokalisera innehavarna av obligationer på denna instabila marknad, svårigheten att fastställa specifika kriterier för åtskillnad mellan olika innehavare, risken att äventyra hela transaktionen med de förödande konsekvenserna för ekonomin och behovet av att agera snabbt för att omstrukturera skulden.

15 Som enligt artikel 66 i denna förordning ska tillämpas på rättsliga förfaranden som har inletts från och med den 10 januari 2015.

16 I den tyska versionen av denna förordning urskiljs två alternativ. Det hänvisas nämligen ordagrant till den ort där förpliktelsen har fullgjorts och den ort där förpliktelsen ska fullgöras. Den grekiska versionen har följande ordalydelse os pros diaforés ek symváseos, enópion tou dikastiríou tou tópou ópou ekpliróthike í ofeílei na ekplirotheí i parochí vilket betyder om talan avser avtal, vid domstolen där tjänsten har eller ska tillhandahållas.

17 Eftersom den hänskjutande domstolen har sammanfattat de tillämpliga bestämmelserna i den grekiska lagen härrör följande citat av bestämmelserna i den grekiska lagen från den grekiska regeringens skriftliga yttrande.

18 Enligt artikel 5.2 i Nómos 2198/1994 Áfxisi apodochón dimosíon ypallílon en génei, sýnapsi daneíon ypó tou Ellinikoú Dimosíou kai dimiourgía stin Trápeza tis Elládos Systímatos Parakoloúthisis Synallagón epí Títlon me Logistikí Morfí (Ávloi Títloi) kai álles diatáxeis: [lag nr 2198/1994 om ökning av lönen för samtliga tjänstemän, upptag av lån av den grekiska staten, inrättandet vid den grekiska banken av ett system för övervakning av värdepapper som krediteras värdepapperskonton (dematerialiserade värdepapper), och andra bestämmelser], av den 22 mars 1994 (FEK Α 43/22.03.1994, nedan kallad lag 2198/1994), ska lån och deras undergrupper (värdepapper) kontoföras med hjälp av registrering i kontobaserad form i det girosystem … som förvaltas av den grekiska centralbanken. Räntan på värdepapper kontoförs också med hjälp av registrering i kontobaserad form, eftersom den är föremål för en självständig transaktion med tillämpning i tillämpliga delar av de andra bestämmelserna i detta kapitel. Den grekiska centralbanken registrerar löptiden för lån, amorteringar på lån och återbetalning av lån för Republiken Greklands räkning.

19 Enligt artikel 6.1 i denna lag deltar utöver den grekiska staten och den grekiska centralbanken, i egenskap av förvaltare, fysiska och juridiska personer (nedan kallade deltagare) i systemet. Dessa utses antingen kategorivis eller normativt genom beslut av chefen för den grekiska centralbanken. …

20 Av ordalydelsen i denna artikel till vilken det hänvisas i den grekiska regeringens eller Republiken Greklands (svaranden), yttranden framgår att det rör sig om överlåtelse eller överföring av den äganderätt som är kopplad till värdepappret.

21 FEK A’ 36/23.2.2012, nedan kallad lag nr 4050/2012.

22 Detta begrepp som har använts av den hänskjutande domstolen återfinns även i punkt 8 i domen i målet Fahnenbrock m.fl.

23 Såsom den portugisiska regeringen har påpekat i sitt skriftliga yttrande innebär detta begrepp att banken i egenskap av en finansiell intermediär erhöll, överförde och utförde en bestämd order om teckning från käranden genom att utföra en transaktion för annans räkning.

24 Det rör sig om teckningsbeloppet enligt handlingen i bilaga 1 till Republiken Greklands skriftliga yttrande. I denna preciseras även ISIN-koden (International Securities Identification Number) för de obligationer som motsvarar dem i offering circular (emissionsprospektet) av den 16 februari 2009. Enligt denna handling fastställdes förfallodagen, det vill säga den dag då obligationerna ska återbetalas till innehavaren enligt deras nominella värde, till den 20 mars 2012. Före förfallodagen ska innehavaren i utbyte mot sitt utlånade kapital erhålla ränta eller kuponger. I förevarande fall fastställdes räntesatsen till 4,3 procent per år och Leo Kuhn har anfört att han har erhållit denna ränta.

25 Enligt den hänskjutande domstolen [har k]äranden … ansett sig vara innehavare av en inhemsk värdepappersdepå i en depåbank och ägare av de statsobligationer som är registrerade på värdepappersdepån.

26 Det vill säga räntebetalningar.

27 Under förhandlingen bekräftade Leo Kuhns ombud att värdepapperna hade sålts.

28 Detta datum som anges i beslutet om hänskjutande överensstämmer varken med det som återfinns i handlingarna i målet, av vilka det framgår att förfallodagen för de obligationer som köpts av Leo Kuhn fastställts till den 20 mars 2012, eller den precisering enligt vilken Leo Kuhn sålt konverterade obligationer.

29 Det är ostridigt att talan väcktes efter den 9 januari 2015.

30 Denna lydelse har återgetts på samma sätt i begäran om förhandsavgörande.

31 Denna lydelse har återgetts på samma sätt i begäran om förhandsavgörande.

32 Eller med andra ord till ett konto tillhörande värdepappersinnehavaren.

33 Se, som exempel på situationer där frågan inte ställdes av den hänskjutande domstolen, dom av den 1 oktober 2002, Henkel ( C‑167/00, EU:C:2002:555 punkt 25), dom av den 28 april 2009, Apostolides ( C‑420/07, EU:C:2009:271 punkt 40), och dom av den 28 juli 2016, Siemens Aktiengesellschaft Österreich ( C‑102/15, EU:C:2016:607, punkt 27).

34 Se Grund, S., The legal consequences of sovereign insolvency – a review of creditor litigation in Germany following the Greek debt restructuring, anfört arbete, sidorna 399–423, särskilt s. 413, som förklarar valet av kärandens grund efter domen i målet Fahnenbrock m.fl. (punkt 57).

35 Till skillnad från kärandena i föregående mål sålde Leo Kuhn de obligationer som konverterats med avseende på vilka han har gjort gällande nedskrivning av värdet i förhållande till det värde som fastställdes i de ursprungliga obligationsvillkoren till följd av tillämpningen av lag nr 4050/2012.

36 Det rör sig således inte om en talan om laglighetsprövning. I detta avseende har lag nr 4050/2012 varit föremål för en kontroll av om den är grundlagsenlig (se domen från Symvoulio tis Epikrateias (Greklands högsta förvaltningsdomstol), i plenum, av den 21 mars 2014, nr 1116/2014 och nr 1117/2014) och en kontroll av om den är förenlig med konventioner (se domen i målet Mamatas).

37 Europaparlamentets och rådets förordning av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (delgivning av handlingar) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1348/2000 (EUT L 324, 2007, s. 79).

38 Denna precisering fanns inte i motsvarande tidigare bestämmelser, vare sig i artikel 1 första stycket första meningen i konventionen av den 27 september 1968 om domstols behörighet och om verkställighet av domar på privaträttens område (EGT C 27, 1998, s.1), i dess lydelse enligt successiva konventioner om nya medlemsstaters tillträde till denna konvention (nedan kallad Brysselkonventionen) eller i artikel 1.1 första meningen i rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (EGT L 12, 2001, s. 1). Unionslagstiftaren har således kodifierat domstolens praxis från och med dom av den 14 oktober 1976, LTU ( 29/76, EU:C:1976:137), och dom av den 16 december 1980, Rüffer ( 814/79, EU:C:1980:291), som för att särskilja mellan privaträttsliga mål och offentligrättsliga mål har tillämpat kriteriet om en myndighet har agerat inom ramen för sin myndighetsutövning. För en detaljerad redogörelse av rättspraxis avseende föremålet för tvisten i målet vid den nationella domstolen se mitt förslag till avgörande i de förenade målen Fahnenbrock m.fl. ( C‑226/13, C‑245/13, C‑247/13 och C‑578/13, EU:C:2014:2424, punkterna 52–60 och där angiven rättspraxis). Domstolen har nyligen uttalat sig om tolkningen av artikel 1.1 i förordning nr 1215/2012 i dom av den 9 mars 2017, Pula Parking ( C‑551/15, EU:C:2017:193, punkt 39), där den slog fast att ett verkställighetsförfarande som ett företag som ägs av en lokal myndighet har inlett gentemot en fysisk person med hemvist i en annan medlemsstat – avseende indrivning av en utestående fordran för parkering på en offentlig parkeringsplats, vars förvaltning har överlåtits av den lokala myndigheten till nämnda företag, varvid fordran inte är av straffkaraktär utan endast utgör vederlag för en utförd tjänst – omfattas av förordningens tillämpningsområde.

39 Se domslutet i denna dom.

40 Se punkterna 39 och 40 i domen i målet Fahnenbrock m.fl.. Denna lösning har mottagits positivt i den tyska doktrinen bland annat av Mankowski, P., Zustellung der von Privatpersonen erhobenen Klagen wegen des Zwangsumtauschs von griechischen Staatsanleihen an Griechenland nach EuZustVO (Fahnenbrock), Entscheidungen zum Wirtschaftsrecht, RWS Verlag, Köln, 2015 sidorna 495 och 496, och Knöfel, O., L., Griechischer Schuldenschnitt – Zustellung deutscher Klagen gegen den griechischen Staat, Recht der internationalen Wirtschaft, Deutscher Fachverlag, Francfort-am-Main, nr 8, 2015, sidorna 499–504, särskilt sidorna 503 och 504, och i den franska doktrinen, bland annat, Laazouzi, M., Cour de justice, 1ère ch., 11 juin 2015, Stefan Fahnenbrock, affaires jointes C‑226/13, C‑245/13, C‑247/13 et C‑578/13, EU:C:2015:383, Jurisprudence de la CJUE, Bruxelles, Bruylant, 2016, sidorna 858–869, särskilt s. 869, och Avout, L., Kinsch, P., Quéguiner, J.-S., Sánchez Lorenzo, S., Weller, M.-P., Wilderspin, M., Le droit international privé de l’Union européenne en 2015, Journal du droit international (Clunet), LexisNexis, Paris, octobre 2016, krönika nr 4, sidorna 1441–1517, i synnerhet sidorna 1449 och 1450.

41 Se punkterna 39–48 i domen i målet Fahnenbrock m.fl.

42 Såsom den grekiska regeringen anfört under förhandlingen är svaranden varken närvarande eller företräds i de mål som anhängiggjorts vid de tyska domstolarna avseende internationell delgivning. Avseende särdragen i detta förfarande och skillnaderna avseende klassificeringen se Avout, L., Kinsch, P., Quéguiner, J.-S., Sánchez Lorenzo, S., Weller, M.-P., Wilderspin, M., anfört arbete, särskilt sidorna 1446 och 1447.

43 Se punkt 46 i domen i målet Fahnenbrock m.fl., att jämföra med punkt 43 i den domen.

44 Se punkterna 48 och 49 i domen i målet Fahnenbrock m.fl.

45 Punkt 53 i domen i målet Fahnenbrock m.fl.. I doktrinen råder enighet i detta avseende, se bland annat Avout, L., Kinsch, P., Quéguiner, J.-S., Sánchez Lorenzo, S., Weller, M.-P., Wilderspin, M., anfört arbete, i synnerhet s. 1449, och Laazouzi, Manfört arbete, i synnerhet s. 869. Dessa författare hänvisar till professor Pierre Mayers arbete och Knöfel O., L., anfört arbete, och Grund, S., The legal consequences of sovereign insolvency – a review of creditor litigation in Germany following the Greek debt restructuring, anfört arbete, i synnerhet s. 419, och den rättspraxis som anförs i fotnot 148. För en mer allmän redogörelse för uttrycket statens suveränitet på detta område och kopplingarna till de finansiella systemens verklighet se Audit, M., La dette souveraine: la dette souveraine appelle-t-elle un statut juridique particulier?, Insolvabilité des États et dettes souveraines, Librairie générale de droit et de jurisprudence, collection Droit des affaires, Paris, 2011, sidorna 67–88, i synnerhet sidorna 82–84. Vad gäller de svårigheter med den skuldjustering som följer därav se Forteau, M., Le défaut souverain en droit international public: les instruments de droit international public pour remédier à l’insolvabilité des états, Insolvabilité des États et dettes souveraines, Librairie générale de droit et de jurisprudence, collection Droit des affaires, Paris, 2011, sidorna 209–232, i synnerhet s. 215.

46 Punkt 54 i domen i målet Fahnenbrock m.fl.

47 Punkt 57 i domen i målet Fahnenbrock m.fl.

48 Se punkt 42 i domen i målet Fahnenbrock m.fl.

49 Punkt 58 i domen i målet Fahnenbrock m.fl.

50 Se punkt 46 i domen i målet Fahnenbrock m.fl. Se, för ett liknande resonemang, i motsats till vad kommissionen hävdat under förhandlingen, bland annat Beraudo, J.-P., och Beraudo, M.-J., Convention de Bruxelles, conventions de Lugano, règlement (CE) no 44/2001, règlement (UE) no 2015/2012, Généralités et champ d’application, JurisClasseur Europe, LexisNexis, Paris, 2016, häfte 3000, Laazouzi, M., anfört arbete, särskilt s. 869, och Avout, L., Kinsch, P., Quéguiner, J.-S., Sánchez Lorenzo, S., Weller, M.-P., Wilderspin, M., anfört arbete, i synnerhet s. 1451.

51 Domen i målet Fahnenbrock m.fl. (punkterna 34 och 35 och där angiven rättspraxis).

52 Se dom av den 9 mars 2017, Pula Parking ( C‑551/15, EU:C:2017:193, punkterna 31–33 och där angiven rättspraxis).

53 Se dom av den 15 februari 2007, Lechouritou m.fl. ( C‑292/05, EU:C:2007:102, punkt 30 och där angiven rättspraxis).

54 Se dom av den 15 februari 2007, Lechouritou m.fl. ( C‑292/05, EU:C:2007:102, punkt 34 och där angiven rättspraxis), och dom av den 9 mars 2017, Pula Parking ( C‑551/15, EU:C:2017:193, punkt 34).

55 Jämför med dom av den 15 maj 2003, Préservatrice foncière TIARD ( C‑266/01, EU:C:2003:282, punkt 30).

56 I detta avseende, se Bismuth, R., L’émergence d’un ordre public de la dette souveraine pour et par le contrat d’emprunt souverain? Quelques réflexions inspirées par une actualité très mouvementée, Annuaire français de droit international, band 58, Persée, Paris, 2012, sidorna 489–513, i synnerhet s. 510, i vilken uttrycket ändring av de ursprungliga avtalen används.

57 Domen i målet Mamatas (110 §). Denna siffra uppgår till 59 procent enligt Grund, S., Restructuring Government Debt Under Local Law: the Greek Case and Implications for Investor Protection, Capital Markets Law journal, Oxford University Press, Oxford, 2017, band 12, nr. 2, sidorna 253–273, i synnerhet s. 254.

58 Närmare uppgifter om dessa ändringar återfinns i domen i målet Mamatas i 16 och 17 §§ och i följande punkter:49. I ministerrådets akt av den 24 februari 2012 fastställdes den tidpunkt vid vilken förfarandet skulle inledas till den 24 februari 2012. I en bilaga angavs de värdepapper som hade valts ut i akten. Det preciserades att ändringen av dessa värdepapper skulle äga rum genom att dessa värdepapper skulle bytas ut mot nya värdepapper som skulle utfärdas av staten och även av den Europeiska fonden för finansiell stabilitet. De nya värdepapper som utfärdats av staten skulle skapas kumulativt genom nya statsobligationer och genom värdepapper vars avkastning skulle vara kopplad till BNP [(bruttonationalprodukten)]. 50. De nya statsobligationerna skulle ha en årlig sats på 2 procent för betalning av kuponger mellan 2013–2015, på 3 procent för betalning av kuponger mellan 2016–2020, på 3,65 procent för betalning av kuponger 2021, på 4,3 procent för betalning av kuponger mellan 2022–2042. Dessa skulle omfattas av Förenade kungarikets lagstiftning. 51. De värdepapper vars avkastning var kopplad till BNP förfaller till betalning 2042, omfattades av Förenade kungarikets lagstiftning och hade en avkastning som beräknades enligt det nominella kapitalet för obligationer som avtog från 2024–2042.

59 Se Audit, M., anfört arbete, i synnerhet s. 73.

60 Se, bland annat, dom av den 7 oktober 2015, Accorinti m.fl./ECB ( T-79/13, EU:T:2015:756, punkt 76 och, avseende fluktuerande marknader, punkt 121). Se, även, Carreau, D.,Dettes d’État, Répertoire de droit international, Encyclopédie juridique Dalloz, Dalloz, Paris, 1998, i aktualiserad lydelse från september 2014, band I, avseende det som de betecknar som risken med suveränitet (punkt 17), och Lemaire, S., La rétroactivité en droit des investissements internationaux, La Semaine juridique – Entreprise et Affaires, 2013, nr 38, s. 47–50.

61 Jämför med punkt 57 i domen i målet Fahnenbrock m.fl., i vilken det uppmanas till en ingående bedömning.

62 Se De Vauplane, H., Le rôle du juge pendant la crise: entre ombre et lumière, Revue des affaires européennes – Law & European Affairs, Larcier, Bruxelles, 2012, nr. 4, sidorna 773–778, särskilt s. 775, och Grund, S., Restructuring Government Debt Under Local Law: the Greek Case and Implications for Investor Protection, anfört arbete, i synnerhet s. 255.

63 Domen i målet Mamatas (93 §). Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna slog fast att det förhållandet att kärandena tvingades att delta i detta förfarande anses utgöra ett ingrepp i deras rätt till egendom [i den mening som avses i artikel 1 första meningen till protokoll nr 1 till Europakonventionen].

64 Detta anfördes i domen i målet Fahnenbrock m.fl. på följande sätt: Dessa ändringar borde … ha skett först efter ett majoritetsbeslut av obligationsinnehavarna på grundval av den utbytesklausul som införts i emissionsavtalen genom denna lag, vilket dessutom bekräftas av Republiken Greklands avsikt att fortsätta att hantera lånen med tillämpning av civilrättsliga bestämmelser (punkt 57).

65 Uttalande från stats- och regeringscheferna i euroområdet av den 26 oktober 2011 (punkt 12, jämför med punkt 15), som finns på följande webbplats: http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_Data/docs/pressdata/fr/ec/125663.pdf. Det rör sig om en mycket viktig del av den andra stödplanen till Grekland, se dom av den 7 oktober 2015, Accorinti m.fl./ECB ( T-79/13, EU:T:2015:756, punkt 19), och domen i målet Mamatas (10 och 11§§)..

66 Se domen i målet Mamatas (§ 12).

67 Uttalande från stats- och regeringscheferna i euroområdet av den 26 oktober 2011 (punkt 15).

68 Se dom av den 7 oktober 2015, Accorinti m.fl./ECB ( T-79/13, EU:T:2015:756, punkt 5). I domen i målet Mamatas slog Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna fast att det påtalade ingreppet eftersträvade … ett allmännyttigt syfte (105 §).

69 Se Bismuth, R., anfört arbete, i synnerhet fotnot 126 (s. 510), där det hänvisas till vissa författare som har betecknat denna lag som rengöringslag (mopping up law), och Grund, S., The legal consequences of sovereign insolvency – a review of creditor litigation in Germany following the Greek debt restructuring, anfört arbete, i synnerhet s. 420, där den uppfattning som företräds av A. Witte (fotnot 153) sammanfattas enligt följande: He put forward that the Greek haircut – in contrast to other (domestic) mechanisms for debt restructuring – was imposed retroactively, tailor-made for one particular case and which lacked the sufficient safeguards for creditors, och Grund, S., Restructuring Government Debt Under Local Law: the Greek Case and Implications for Investor Protection, anfört arbete, i synnerhet s. 254: To implement a haircut, the Greek government modified the bulk of its local law debt by resorting to an unconventional, yet pratical and politically expedient technique, och s. 256.

70 Se i detta sammanhang de konstateranden som Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheternas gör i domen i målet Mamatas (115 §) och de förklaringar som ges av Bismuth, R., anfört arbete, i synnerhet s. 510.

71 Avseende de skäl av vilka praxis på de internationella kapitalmarknaderna skiljde sig åt se Bismuth, R., anfört arbete, i synnerhet s. 509, och avseende det bidrag som klausulerna om kollektiva åtgärder innebär för att reglera solvenskrisen, s. 506. Se, även, Carreau, D., anfört arbete, punkt 101 och följande punkter.

72 Bismuth, R., anfört arbete, i synnerhet s. 510.

73 Se Bismuth, R., anfört arbete, i synnerhet sidorna 511 och 512, och Grund, S., The legal consequences of sovereign insolvency – a review of creditor litigation in Germany following the Greek debt restructuring, anfört arbete, i synnerhet s. 422.

74 Grund, S., The legal consequences of sovereign insolvency – a review of creditor litigation in Germany following the Greek debt restructuring, anfört arbete, i synnerhet s. 422 och fotnoterna 173 och 175.

75 EUCO 10/11.

76 Enligt punkt 96 i dom av den 27 november 2012 Pringle ( C‑370/12, EU:C:2012:756), syftar [denna mekanism] till att trygga finansieringsbehoven för … mekanismens medlemmar, det vill säga medlemsstater som har euron som valuta, som drabbats eller hotas av allvarliga finansieringsproblem, om det är oundgängligt för att trygga den finansiella stabiliteten i euroområdet som helhet eller i dess medlemsstater.

77 Se Bismuth, R., anfört arbete, i synnerhet s. 512.

78 Enligt den formulering som användes av Bismuth, R., anfört arbete, i synnerhet s. 508.

79 Jämför dom nr 11260/05 från Corte suprema di cassazione (Högsta domstolen, Italien), samtliga tvistemålsavdelningar i förening, av den 27 maj 2005, till vilken det hänvisats i O’Keefe, R., Tams, C., J., och Tzanakopoulos, A., The United Nations Convention on Jurisdictional Immunities of States and Their Property: A Commentary, Oxford University Press, Oxford, 2013, fotnot 87 (s. 65), och i Grund, S., The legal consequences of sovereign insolvency – a review of creditor litigation in Germany following the Greek debt restructuring, anfört arbete, i synnerhet fotnoterna 142 (s. 418) och 149 (s. 419).

80 Enligt den formulering som användes av Grund S., The legal consequences of sovereign insolvency – a review of creditor litigation in Germany following the Greek debt restructuring, anfört arbete, i synnerhet sidorna 411 och 418.

81 Dom av den 1 oktober 2002, Henkel ( C‑167/00, EU:C:2002:555, punkt 30).

82 Se dom av den 9 mars 2017, Pula Parking ( C‑551/15, EU:C:2017:193, punkt 31).

83 Se dom av den 15 juni 2017, Kareda ( C‑249/16, EU:C:2017:472, punkt 8), som kan kompletteras med påpekandet att skillnaden i ordalydelsen i den franska versionen enligt min mening inte föranleder någon annan bedömning om bestämmelsernas överensstämmelse. Medan det i artikel 5.1 i förordning nr 44/2001 föreskrevs att behörighet ges vid domstolen i uppfyllelseorten för den förpliktelse som talan avser, föreskrivs i artikel 7.1 a i förordning nr 1215/2012 att käranden får väcka talan vid domstolen för uppfyllelseorten för den förpliktelse som talan avser. Härav kan således inga slutsatser dras i sak.

84 Se dom av den 14 juli 2016, Granarolo ( C‑196/15, EU:C:2016:559, punkt 18).

85 Dessa uttryck används i P. Jenards rapport angående [Bryssel]konventionen (EGT C 59, 1979, s. 1, 22), till vilken det hänvisas i dom av den 19 februari 2002, Besix ( C‑256/00, EU:C:2002:99, punkt 30).

86 Se dom av den 19 februari 2002, Besix ( C‑256/00, EU:C:2002:99, punkt 31 och där angiven rättspraxis).

87 Se, i detta avseende, Ancel, M.-E., Deumier, P., Laazouzi, M., Droit des contrats internationaux, Sirey, Paris, 2016, s. 105.

88 Se dom av den 15 juni 2017, Kareda ( C‑249/16, EU:C:2017:472, punkterna 27–29 och där angiven rättspraxis).

89 Se, bland annat, dom av den 22 mars 1983, Peters Bauunternehmung ( 34/82, EU:C:1983:87, punkt 9). Se även, för ett liknande resonemang, domen Kolassa (punkt 37 och där angiven rättspraxis), jämför dom av den 15 juni 2017, Kareda ( C‑249/16, EU:C:2017:472, punkt 28).

90 Se, bland annat, domen i målet Kolassa (punkt 39 och där angiven rättspraxis).

91 Se domen i målet Kolassa (punkt 40), jämför generaladvokaten Szpunars förslag till avgörande i detta mål (Kolassa C‑375/13, EU:C:2014:2135, fotnot 10).

92 Dom av den 13 mars 2014, Brogsitter ( C‑548/12, EU:C:2014:148, punkterna 24 och 25).

93 Se dom av den 27 september 1988, Kalfelis ( 189/87, EU:C:1988:459, punkt 18), dom av den 17 oktober 2013, OTP Bank ( C‑519/12, ej publicerad, EU:C:2013:674, punkt 26), och domen Kolassa (punkt 44).

94 Se punkt 41 i domen Kolassa.

95 Se punkt 40 i domen Kolassa.

96 För detaljerade förklaringar avseende den särskilda rättsordningen för detta instrument som grundar sig på domstolens fastställande se Cotiga, A., I.A. Régulation européenne. C.J.U.E., 28 Janvier 2015, Harald Kolassa c. Barclays Bank PLC, Aff. C‑375/13, Revue Internationale des services financiers, Larcier, Bruxelles, 2015, nr 2, sidorna 40–49, i synnerhet s. 41 där det anges att det rör sig om ett värdepapperiserat kreditderivat eller om en form av derivatinstrument avseende en kredithändelse som ingår i ett värdepapper som kan bli föremål för handel.

97 Se punkt 26 i domen i målet Kolassa.

98 Se punkt 15 i domen i målet Kolassa.

99 Jag föreslår således att domstolen frångår den lösning som nyligen tillämpades i domen av den 20 april 2016, Profit Investment SIM ( C‑366/13, EU:C:2016:282, punkt 56), under de särskilda omständigheter som ligger till grund för detta mål till följd av den princip till vilken det hänvisats i punkt 83 i förevarande förslag till avgörande (och angiven rättspraxis) och åtskillnaden mellan dels den kvalificering som fastställer behörighet, dels behörigheten att agera som grundas på nationell rätt.

100 Cotiga, A., anfört arbete, i synnerhet s. 42, punkt 2 och fotnot 9, där det hänvisas till en förklarande rapport rörande Haagkonventionen av den 5 juli 2006 om tillämplig lag för vissa rättigheter i fråga om finansiella instrument som förvaltas av en förmedlare.

101 Cotiga, A., anfört arbete, i synnerhet fotnot 27 (s. 44), och Fyon, M., Regards croisés sur l’arrêt Kolassa et sur diverses questions liées aux actions en responsabilité à l’encontre des émetteurs d’instruments financiers, Revue pratique des sociétés – Tijdschrift voor Rechtspersoon en Vennootschap, De Gruyter, Berlin, 2016, nr. 4, sidorna 405–429, i synnerhet punkt 15, där det anges att Lehman emellertid med rätta har påpekat att denna slutsats [avseende avsaknaden av avtalsförhållanden] såväl är knuten till den rättsliga kvalificeringen av [dessa] förhållanden … som till arten av de anmärkningar (som ofta avser skadestånd utanför avtalsförhållanden) som [den enskilde] framfört.

102 Se, avseende de olika formerna av värdepappersinnehav Cotiga, A., anfört arbete, i synnerhet s. 42.

103 Jag hänvisar till den uppfattning som Fyon, M., anfört arbete, i synnerhet punkt 34, som jag delar. Se, för ett liknande resonemang, Azi, A., La solidarité financière dans la zone euro, Droit administratif, LexisNexis, Paris, nr 8–9, 2012, sidorna 9–18, särskilt punkterna 5 och 6.

104 Se dom av den 17 juni 1992 i domen Handte ( C‑26/91, EU:C:1992:268).

105 Se för ett liknande resonemang De Vauplane, H., anfört arbete, i synnerhet s. 775.

106 Haftel, B., Circulation internationale des titres financiers, action en responsabilité et compétence juridictionnelle: questions de qualification, Revue des contrats, Lextenso éditions, Issy-les-Moulineaux, 2015, nr 3, sidorna 547–551, i synnerhet s. 548, och, för ett liknande resonemang, Fyon, M., anfört arbete, i synnerhet punkt 36.

107 T-79/13, EU:T:2015:756. Det bör noteras att det även hänvisades till denna dom i domen i målet Mamatas (54 §).

108 Det kan även noteras att artiklarna 6 och 8 i lag nr 2198/1994 enligt min mening styrker denna allmänna bedömning.

109 Vilket gör det möjligt att skilja målet vid den nationella domstolen från domen i målet av den 17 juni 1992, Handte ( C‑26/91, EU:C:1992:268).

110 Vilket gör det möjligt att skilja målet vid den nationella domstolen från domen i målet Kolassa.

111 Se, bland annat, dom av den 6 oktober 1976, Industrie Tessili Italiana Como ( 12/76, EU:C:1976:133).

112 Se, analogt, vad gäller tvister som rör fordringar som omfattas av området skadestånd utanför avtalsförhållanden dom av den 21 maj 2015, CDC Hydrogen Peroxide ( C‑352/13, EU:C:2015:335, punkt 35 och där angiven rättspraxis).

113 Se, bland annat, dom av den 31 januari 2018, Hofsoe ( C‑106/17, EU:C:2018:50, punkt 45).

114 Se, analogt, dom av den 18 juli 2013, ÖFAB ( C‑147/12, EU:C:2013:490, punkt 41).