Förslag till avgörande av generaladvokat Giovanni Pitruzzella föredraget den 10 april 2019

1 Originalspråk: franska.

2 EU:T:2017:712.

3 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/776 av den 18 maj 2015 om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som infördes genom rådets förordning (EU) nr 502/2013 om import av cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina till att även omfatta import av cyklar som avsänts från Kambodja, Pakistan och Filippinerna, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Kambodja, Pakistan eller Filippinerna eller inte (EUT L 122, 2015, s. 4).

4 Rådets förordning (EG) av den 30 november 2009, om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EUT L 343, 2009, s. 51, och rättelse i EUT L 7, 2010, s. 22), i ändrad lydelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 37/2014 av den 15 januari 2014 (EUT L 18, 2014, s. 1) (nedan kallad grundförordningen).

5 Rådets förordning (EU) nr 502/2013 av den 29 maj 2013 om ändring av genomförandeförordningen (EU) nr 990/2011 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina efter en interimsöversyn i enlighet med artikel 11.3 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (EUT L 153, 2013, s. 17). Se punkterna 1–5 i den överklagade domen för hänvisningar till tidigare förordningar.

6 Rådets genomförandeförordning av den 29 maj 2013 om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som infördes genom genomförandeförordning (EU) nr 990/2011 om import av cyklar med ursprung i Folkrepubliken Kina till att även omfatta import av cyklar som avsänts från Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien, oavsett om produktens deklarerade ursprung är Indonesien, Malaysia, Sri Lanka och Tunisien eller inte (EUT L 153, 2013, s. 1).

7 Punkt 8 i den överklagade domen.

8 Punkterna 9 och 11 i den överklagade domen.

9 Punkterna 12–13 i den överklagade domen.

10 Se artikel 1.1 i den omtvistade förordningen.

11 Beslut av ordföranden på tribunalens sjunde avdelning av den 9 mars 2016.

12 Kommissionens avser således särskilt punkterna 83, 87, 92 och 108 i den överklagade domen.

13 Avtalet om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (GATT) (EGT L 336, 1994, s. 103) som återfinns i bilaga 1A till avtalet om upprättande av världshandelsorganisationen (nedan kallad WTO), som godkänts genom rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar – vad beträffar de frågor som omfattas av dess behörighet – av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986–1994) (EGT L 336, 1994, s. 1).

14 Se skäl 19 i grundförordningen. Se, i detta hänseende, förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i målet Maxcom m.fl./Chin Haur Indonesia ( C‑247/15 P, C‑253/15 P och C‑259/15 P, EU:C:2016:712, punkt 5), samt förslag till avgörande av generaladvokat Bot i målet Simon, Evers & Co. (C‑21/13, EU:C:2014:261, punkterna 10 och 11).

15 Se i detta hänseende skäl 19 i grundförordningen.

16 Se dom av den 6 juni 2013, Paltrade ( C‑667/11, EU:C:2013:368, punk 28), samt dom av den 17 december 2015, APEX ( C‑371/14, EU:C:2015:828, punkterna 50 och 53). Se, i detta hänseende, även skäl 19 i grundförordningen och punkt 85 i målet Starway.

17 Det följer av definitionen i artikel 13.1 tredje meningen i grundförordningen att fyra villkor måste vara uppfyllda för att ett kringgående av åtgärder ska kunna fastställas. För det första ska det föreligga en förändring i handelsmönstret mellan det aktuella tredjelandet och unionen. För det andra ska förändringen härröra från sådant bruk, sådana processer eller sådan bearbetning för vilka ingen annan tillräcklig grund eller ekonomisk motivering finns än införandet av antidumpningstullen. För det tredje ska det finnas bevisning för skada och för det fjärde ska det finnas bevisning för dumpning.

18 Se förslag till avgörande av generaladvokat Mengozzi i målet Maxcom m.fl./Chin Haur Indonesia ( C‑247/15 P, C‑253/15 P och C‑259/15 P, EU:C:2016:712, punkt 45 och där angiven rättspraxis), samt, för ett liknande resonemang, dom av den 26 januari 2017, Maxcom/Chin Haur Indonesia ( C‑247/15 P, C‑253/15 P och C‑259/15 P, EU:C:2017:61, punkterna 56–58).

19 Se dom av den 4 september 2014, Simon, Evers & Co. ( C‑21/13, EU:C:2014:2154, punkt 48).

20 Se förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i målet Maxcom m.fl./Chin Haur Indonesia ( C‑247/15 P, C‑253/15 P och C‑259/15 P, EU:C:2016:712, punkt 44) samt dom av den 4 september 2014, Simon, Evers & Co. ( C‑21/13, EU:C:2014:2154, punkt 29) och dom av den 26 januari 2017, Maxcom/Chin Haur Indonesia ( C‑247/15 P, C‑253/15 P och C‑259/15 P, EU:C:2017:61, punkt 54 och där angiven rättspraxis).

21 Ibidem.

22 Se, för ett liknande resonemang, förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i målet Maxcom m.fl./Chin Haur Indonesia ( C‑247/15 P, C‑253/15 P och C‑259/15 P, EU:C:2016:712, punkt 49 och där angiven rättspraxis).

23 Se punkterna 84, 85 och 88 i målet samt punkterna 79–81 i den överklagade domen.

24 I punkt 84 i den överklagade domen nämner tribunalen specifikt såväl skäl 8 som artiklarna 2.7 a, 3.4, 9.5, 9.6 och 13.1 i grundförordningen.

25 Se dom av den 12 oktober 2017, Tigers ( C‑156/16, EU:C:2017:754, punkt 21 och där angiven rättspraxis).

26 Se definitionen av ordet provenir i Le petit Larousse illustré, utgiven 2011, Larousse, Paris. I detta sammanhang ska emellertid ordet ursprung inte förstås i dess tekniska mening som ursprung i tullagstiftningen. Se, i detta hänseende övervägandena beträffande den historiska tillämpningen av den aktuella bestämmelsen i punkt 81 i detta förslag till avgörande.

27 Det ska i detta hänseende påpekas att tribunalen inte gjorde någon analys av de olika språkversionerna av den aktuella bestämmelsen, utan en analys av språkversionerna av de artiklar i grundförordningen, vilka nämns i punkt 84 i den överklagade domen och i fotnot 24 i detta förslag till avgörande, som likställer begreppen kommer från med begreppet import.

28 Närmare bestämt den spanska språkversionen (procedan del), den grekiska (προέρχονται από), den engelska (are from), den kroatiska (iz), den lettiska (nāk no), den litauiska (ira iš), den portugisiska (provenientes do) och den rumänska (provin din).

29 Den tyska språkversionen använder begreppet Ursprung och det italienska begreppet originari.

30 Se, bland annat, den tjeckiska (pochazeji), den polska språkversionen, (pochodzą z) och den slovakiska (pochádzajú z). Detta förefaller även vara fallet med det begrepp som används i den estniska språkversionen pärinevad riigist.

31 Det är i detta sammanhang inte nödvändigt att ta ställning till huruvida artiklarna 3.4, 9.5 och 9.6 i grundförordningen har till syfte att införliva sådana skyldigheter. När det gäller artikel 9.5 i grundförordningen, förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i målet rådet/Growth Energy och Renewable Fuels Association ( C‑465/16 P, EU:C:2018:794, punkt 184 och följande punkter).

32 Det följer nämligen av rättspraxis att när unionsinstitutionerna konstaterar att ett kringgående av antidumpningsåtgärderna har skett för tredjelandet som helhet, kan sedan varje enskild berörd tillverkare/exportör visa att dess specifika situation motiverar befrielse med stöd av artikel 13.4 i grundförordningen (se, i detta hänseende, dom av den 26 januari 2017, Maxcom/Chin Haur Indonesia, C‑247/15 P, C‑253/15 P och C‑259/15 P, EU:C:2017:61, punkt 59). Dessa tillverkare måste således ha möjlighet att visa att de delar som kommer från det land som omfattas av åtgärderna i själva verket har sitt ursprung i ett annat tredjeland, varför hopsättningen av dem inte kan anses utgöra ett kringgående. Detta är för övrigt det synsätt som tribunalen valde i sin dom i målet, (punkterna 85, 86 och 88), till vilken tribunalen i stor utsträckning har hänvisat i den överklagade domen (se särskilt punkterna 80 och 81 i den överklagade domen).

33 Tribunalen har i den överklagade domen använt begreppen kontrollera eller undersöka snarare än fastställa eller bevisa delarnas ursprung (se, bland annat, punkterna 87, 92, 107 och 114). Vid en läsning av hela den överklagade domen (och särskilt punkterna 107–114) framgår emellertid att det tvåstegsresonemang som tribunalen förespråkar och som anges ovan i punkterna 54 och 55 när det gäller komplexa hopsättningsförfaranden i slutändan innebär att bevisbördan avseende de berörda delarnas ursprung i tullhänseende åvilar unionsinstitutionerna.

34 Se punkt 50 och fotnot 32 i detta förslag till avgörande.

35 Se artikel 1 i rådets förordning (EEG) nr 1761/87 av den 22 juni 1987 om ändring av förordning (EEG) nr 2176/84 om skydd mot dumpad eller subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT L 167, 1987, s. 9), vilken införde bestämmelser om förbud mot kringgående av åtgärder i unionsrätten. Se även, i detta hänseende, förslag till avgörande av generaladvokaten Bot i målet Simon, Evers & Co. ( C‑21/13, EU:C:2014:261, punkt 9 och följande punkter).

36 Rådets förordning av den 22 december 1994 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (EGT L 349, 1994, s. 1).

37 Denna tolkning av lagstiftarens vilja bekräftas i kommissionens arbetsdokument (COM(94) 414 final, av den 5 oktober 1994, sidorna 164 och 165), enligt vilket ursprungsbestämmelserna har visat sig mer och mer olämpliga för att hantera uppenbara fall av kringgående.

38 Se, för ett liknande resonemang, punkt 83 i domen i målet Starway.

39 Denna slutsats kan, enligt min uppfattning, inte ifrågasättas med hänsyn till den omständigheten att vissa språkversioner av artikel 13.2 a i grundförordningen, såsom framgår av punkt 67 i detta förslag till avgörande, har behållit hänvisningar till begreppet ursprung. För det första utgör nämligen dessa språkversionen en tydlig minoritet bland samtliga språkversioner av grundförordningen. För det andra skulle en tolkning av den aktuella bestämmelsen, som tvingade kommissionen att, för att enligt denna bestämmelse fastställa var delarna kom från, bevisa delarnas ursprung i tullhänseende, strida mot det ovan i punkterna 39, 40 och 72 i detta förslag till avgörande nämnda målet med bestämmelserna om förbud mot kringgående att säkerställa antidumpningsåtgärdernas effektivitet. Vidare kan, i motsats till vad Kolachi har gjort gällande, en sådan bevisbörda inte grundas på artikel 13.5 i grundförordningen.

40 Se ovan fotnot 32.

41 Detta kriterium för fastställande av den nivå av bevis som unionsinstitutionerna kräver för att fastställa att det föreligger ett kringgående är detsamma som det som har erkänts i rättspraxis när institutionerna, för det fall alla berörda parter, eller åtminstone en väsentlig del av dem, inte samarbetar, grundar sin bedömning på tillgängliga upplysningar. Se, för ett liknande resonemang, dom av den 4 september 2014, Simon, Evers & Co. ( C‑21/13, EU:C:2014:2154, punkterna 35–37), dom av den 26 januari 2017, Maxcom/Chin Haur Indonesia ( C‑247/15 P, C‑253/15 P och C‑259/15 P, EU:C:2017:61, punkt 63–66), och Maxcom/City Cycle Industries ( C‑248/15 P, C‑254/15 P och C‑260/15 P, EU:C:2017:62, punkt 65–68).

42 Eftersom den felaktiga rättstillämpning som tribunalen har gjort sig skyldig till beträffande tolkningen av begreppet kommer från och det därav följande fastställandet av vilka bestämmelser som reglerar bevis för kringgående genom hopsättning underminerar hela tribunalens resonemang, kan inte det andrahandsyrkande som Kolachi framställt och som nämns i punkt 34 i detta förslag till avgörande bifallas.

43 Se skäl 98 i den omtvistade förordningen. Denna bedömning bekräftades av tribunalen och har inte överklagats (se punkt 21 ovan).