Förslag till avgörande av generaladvokat Michal Bobek föredraget den 3 december 2020

1 Originalspråk: engelska.

2 Resolution P8_TA-PROV (2018) 0340 (2017/2131(INL)).

3 I den version som gällde under lagstiftningsperioden 2014–2019, i dess lydelse enligt Europaparlamentets beslut av den 13 december 2016 om den allmänna översynen av parlamentets arbetsordning.

4 P8_TA(2017)0216.

5 Betänkande A8–0250/2018 om ett förslag med en begäran till rådet att enligt artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen fastställa huruvida det finns en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter unionens värden (2017/2131(INL)).

6 Beslut av den 14 maj 2019, Ungern/parlamentet ( C‑650/18, ej publicerat, EU:C:2019:438).

7 Se, exempelvis, dom av den 26 juni 2012, Polen/kommissionen ( C‑336/09 P, EU:C:2012:386, punkt 36 och där angiven rättspraxis), dom av den 6 oktober 2015, Schrems ( C‑362/14, EU:C:2015:650, punkt 60), och dom av den 29 maj 2018, Liga van Moskeeën en Islamitische Organisaties Provincie Antwerpen m.fl. ( C‑426/16, EU:C:2018:335, punkt 38).

8 Se, exempelvis, dom av den 3 oktober 2013, Inuit Tapiriit Kanatami m.fl./rådet och parlamentet ( C‑583/11 P, EU:C:2013:625, punkterna 91 och 92), dom av den 13 mars 2018, Industrias Químicas del Vallés/kommissionen ( C‑244/16 P, EU:C:2018:177, punkt 102), och dom av den 5 november 2019, ECB m.fl./Trasta Komercbanka m.fl. ( C‑663/17 P, C‑665/17 P och C‑669/17 P, EU:C:2019:923, punkt 54).

9 Se, för ett liknande resonemang, dom av den 5 december 2017, Tyskland/rådet ( C‑600/14, EU:C:2017:935, punkt 108), och dom av den 9 juli 2020, Tjeckien/kommissionen ( C‑575/18 P, EU:C:2020:530, punkt 52).

10 Se, exempelvis, beslut av den 27 november 2001, Portugal/kommissionen ( C‑208/99, EU:C:2001:638, punkt 23).

11 Se, vad gäller, artikel 275 första stycket FEUF, dom av den 24 juni 2014, parlamentet/rådet ( C‑658/11, EU:C:2014:2025, punkt 70), dom av den 19 juli 2016, H/rådet m.fl. ( C‑455/14 P, EU:C:2016:569, punkt 40), och dom av den 25 juni 2020, SatCen/KF ( C‑14/19 P, EU:C:2020:492, punkt 66). För en mer detaljerad redogörelse av räckvidden för domstolens behörighet i fråga om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, se mitt förslag till avgörande i målet SatCen/KF ( C‑14/19 P, EU:C:2020:220, punkterna 51–89).

12 Diskussionscirkeln om domstolen rörde endast undantaget från kravet på domstolsprövning i fråga om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (CONV 689/1/03 REV 1).

13 Punkterna 45–48 i förevarande förslag till avgörande.

14 Då artikel L FEU.

15 Inte enbart när det gäller förfarandet i artikel 7 FEU, utan framför allt när det gäller den mellanstatliga andra och den tredje pelaren (den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och samarbete i rättsliga och inrikes frågor).

16 Se ovan, punkt 37 i förevarande förslag till avgörande.

17 Artikel 269 FEUF är avfattad som en behörighetsgivande klausul i de flesta språkversioner, exempelvis på tjeckiska, tyska, spanska, engelska och italienska. Även om en negativ formulering (la Cour de justice n’est compétente … que …), används i den franska språkversionen innebär detta inte att domstolen saknar behörighet att pröva andra akter än sådana som antas av Europeiska rådet eller rådet. Ordalydelsen förtydligar endast att domstolsprövningen av de sistnämnda akterna ska genomföras på det specifika och begränsade sätt som föreskrivs i artikel 269 FEUF.

18 Diskuteras exakt i det sammanhanget nedan, i punkterna 82–102 i förevarande förslag till avgörande.

19 Vad gäller den områdesberoende omfattningen av domstolens prövning, se dom den 19 december 2019, Pupping m.fl./kommissionen ( C‑418/18 P, EU:C:2019:1113, punkterna 87–97). Se även, exempelvis, i samband med en annan typ av rättsakt från Europaparlamentet, dom av den 9 december 2014, Schönberger/parlamentet ( C‑261/13 P, EU:C:2014:2423, punkt 24), i vilken domstolen fann att parlamentet har ett stort utrymme för skönsmässig politisk bedömning vad avser vilka åtgärder som ska vidtas till följd av framställningen. Domstolen konstaterade följaktligen att ett beslut härvidlag inte omfattas av någon domstolskontroll.

20 Se, exempelvis, dom av den 23 april 1986, Les Verts/parlamentet ( 294/83, EU:C:1986:166, punkt 23), och dom av den 3 september 2008, Kadi och Al Barakaat International Foundation/rådet och kommissionen ( C‑402/05 P och C‑415/05 P, EU:C:2008:461, punkt 281). Min kursivering.

21 Se, exempelvis, dom av den 19 juli 2016, H/rådet m.fl. ( C‑455/14 P, EU:C:2016:569, punkt 41), och dom av den 28 mars 2017, Rosneft ( C‑72/15, EU:C:2017:236, punkterna 72 och 73), i vilken domstolens behörighet bekräftades trots den första punkten i artikel 275 FEUF.

22 Dom av den 23 april 1986, Les Verts/parlamentet ( 294/83, EU:C:1986:166).

23 Se, exempelvis, dom av den 6 september 2017, Slovakien och Ungern/rådet ( C‑643/15 och C‑647/15, EU:C:2017:631, punkterna 123–124 och där angiven rättspraxis, och dom av den 19 december 2019, Puppinck m.fl./kommissionen ( C‑418/18 P, EU:C:2019:1113, punkt 95).

24 Se, exempelvis, dom av den 22 juni 2000, Nederländerna/kommissionen ( C‑147/96, EU:C:2000:335, punkt 26), och dom av den 17 juli 2008, Athinaïki Techniki/kommissionen ( C‑521/06 P, EU:C:2008:422, punkt 42).

25 Se exempelvis för ett liknande resonemang, vad gäller budgetförfarandet, dom av den 27 september 1988, parlamentet/rådet ( 302/87, EU:C:1988:461, punkterna 23 och 24).

26 Se, vad gäller ett förslag till förordning som kommissionen förelagt rådet, beslut av den 15 maj 1997, Berthu/kommissionen ( T‑175/96, EU:T:1997:72, punkt 21).

27 Kommissionens motiverade förslag angående rättsstatsprincipen i Polen innehöll exempelvis en mycket lång motivering följt av ett mycket kort förslag till beslut (COM(2017) 835 final).

28 Det skiljer sig i ännu hög grad från ett administrativt förfarande. Jag anser därför att rättspraxis angående statligt stöd (exempelvis dom av den 9 oktober 2001, Italien/kommissionen ( C‑400/99, EU:C:2001:528, punkterna 62–63) har begränsad relevans i detta avseende.

29 Se, exempelvis, dom av den 13 oktober 2011, Deutsche Post och Tyskland/kommissionen ( C‑463/10 P och C‑475/10 P, EU:C:2011:656, punkterna 53–54).

30 Jämför hur förfarandet benämns i artikel 354 första meningen i FEUF: artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen om tillfälligt upphävande av vissa rättigheter som följer av medlemskap i unionen. Den formuleringen visar tydligt att sanktionsåtgärder är slutmålet för artikel 7 FEU.

31 Se dom av den 13 november 2014, Nencini/parlamentet ( C‑447/13 P, EU:C:2014:2372, punkt 48), och dom av den 14 juni 2016, Marchiani/parlamentet ( C‑566/14 P, EU:C:2016:437, punkt 96).

32 Se exempelvis, analogt, dom av den 12 februari 2015, parlamentet/rådet ( C‑48/14, EU:C:2015:91, punkterna 57 och 58), och dom av den 21 juni 2018, Polen/parlamentet och rådet ( C‑5/16, EU:C:2018:483, punkt 90). Se även förslag till avgörande av generaladvokaten Mengozzi i målet kommissionen/Nederländerna ( C‑523/04, EU:C:2006:717, punkterna 52–126) om Nederländernas påstående att kommissionen, vad gäller kravet på lojalt samarbete, har dröjt för länge med att inleda ett överträdelseförfarande mot den medlemsstaten.

33 Se, exempelvis, dom av den 19 juli 2016, H/rådet m.fl. ( C‑455/14 P, EU:C:2016:569, punkt 41), och dom av den 28 mars 2017, Rosneft ( C‑72/15, EU:C:2017:236, punkterna 72 och 73).

34 Se, exempelvis, yttrande 2/13 (Unionens anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna) av den 18 december 2014 (EU:C:2014:2454, punkt 161), och dom av den 10 maj 2017, de Lobkowicz ( C‑690/15, EU:C:2017:355, punkt 40).

35 Dom av den 25 juli 2018, Minister for Justice and Equality (Brister i domstolssystemet) ( C‑216/18 PPU, EU:C:2018:586).

36 Ibidem, punkt 79. Min kursivering.

37 Där det scenario som domstolen öppnat för dock inte längre kvarstår som en möjlig hypotes. Se, exempelvis, beslut av den 17 februari 2020 från Oberlandesgericht Karlsruhe (Högre regionala domstolen i Karlsruhe, Tyskland) (301 AR 156/19) och begäran om förhandsavgörande av den 3 september 2020 från Rechtbank Amsterdam (Distriktsdomstolen i Amsterdam, Nederländerna), som har registrerats med målnummer C‑412/20 PPU men ännu inte avgjorts av domstolen.

38 Uppgifter i ett motiverat förslag som kommissionen nyligen lämnat till rådet med stöd av artikel 7.1 FEU är särskilt relevanta för denna bedömning (punkt 61 i den domen). Min kursivering.

39 För ett liknande resonemang, se punkt 91 i förevarande förslag till avgörande. Enligt logiken i artikel 7.1 FEU är ett motiverat förslag ett motiverat förslag oavsett vilken av de tre aktörerna som antog det.

40 För ett liknande resonemang, vad gäller det nödvändiga samband mellan, å ena sidan, unionens åtgärd och, å andra sidan, den nödvändiga tillgången till domstolsprövning för att kunna väcka talan mot den åtgärden, se mitt förslag till avgörande i målet Région de Bruxelles-Capitale/kommissionen ( C‑352/19 P, EU:C:2020:588, punkterna 80 och 126–136).

41 Se även artikel 83.3 i Europaparlamentets arbetsordning, som citerats ovan i punkt 9 i förevarande förslag till avgörande.

42 Artikel 180.3 i arbetsordningen innehåller exempelvis regler för hur omröstning med namnupprop ska genomföras om det elektroniska omröstningssystemet inte fungerar, enligt vilka omröstningen ska ske muntligt genom att varje ledamot högt och tydligt säger ja, nej eller avstår. Det kan dessutom finnas specialregler i samband med Europaparlamentsledamöternas ersättning som gör att dessa måste visa att de har varit fysiskt närvarande i parlamentet. Detta villkor uppfylls även om deras röster inte registreras som en ja- eller nej-röst i de enskilda omröstningarna.

43 I regel sänker nedlagda röster antalet ja-röster som behövs vid omröstningar med enkel majoritet av de närvarande ledamöterna. Det är just därför specifika majoriteter föreskrivs för särskilda typer av omröstningar, i vilka det inte bara krävs en majoritet av de närvarande ledamöter som röstar utan där antalet röster även måste överstiga ett visst antal av den lagstiftande församlingens samtliga ledamöter.

44 Min kursivering. På ett mer allmänt plan anges i artikel 83.1 i arbetsordningen, som rör det förfarande som parlamentet ska tillämpa när det antar ett motiverat förslag enligt artikel 7.1 FEU, endast att det ansvariga utskottet (i förevarande fall Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor utskottet, inte utskottet för konstitutionella frågor) ska utarbeta ett särskilt betänkande före omröstningen. Ansvarigt utskott blir inte formellt delaktigt i förfarandet förrän i ett senare skede, i samband med parlamentets godkännande av ett fastställande från rådet och inom ramen för åtgärder för att följa upp detta godkännande (se artikel 83.2, 83.4 och 83.5 i arbetsordningen).

45 Se ovan, punkt 14 i förevarande förslag till avgörande.

46 Se ovan, punkterna 16 och 137 i förevarande förslag till avgörande.