lagen.
EU-domstolen

Förslag till avgörande av generaladvokat Giovanni Pitruzzella föredraget den 14 maj 2020

CELEX
62019CC0181
Typ
EU-domstolen

Källa

1 Originalspråk: franska.

2 EUT L 158, 2004, s. 77.

3 Nedan kallad förordning nr 883/2004.

4 EUT L 141, 2011, s. 1.

5 I dess lydelse av den 2 december 2014 (BGBl. I, s. 1922).

6 Det framgår av handlingarna i målet att JD har fått detta underhållsbidrag för döttrarna sedan den 1 oktober 2015 och att det betalas ut till dess att barnen fyller 12 år.

7 Den hänskjutande domstolen har i detta avseende hänvisat till dom av den 11 november 2014, Dano ( C‑333/13, EU:C:2014:2358), dom av den 15 september 2015, Alimanovic ( C‑67/14, EU:C:2015:597) och dom av den 25 februari 2016, García-Nieto m.fl. ( C‑299/14, EU:C:2016:114).

8 Den hänskjutande domstolen har i detta avseende hänvisat till dom av den 11 november 2014, Dano ( C‑333/13, EU:C:2014:2358), dom av den 15 september 2015, Alimanovic ( C‑67/14, EU:C:2015:597) och dom av den 25 februari 2016, García-Nieto m.fl. ( C‑299/14, EU:C:2016:114).

9 Såsom EU-domstolen erinrade om i dom av den 11 november 2014, Dano ( C‑333/13, EU:C:2014:2358), dom av den 15 september 2015, Alimanovic ( C‑67/14, EU:C:2015:597), och dom av den 25 februari 2016, García-Nieto m.fl. ( C‑299/14, EU:C:2016:114).

10 Dom av den 15 september 2015 (C‑67/14, EU:C:2015:597).

11 Dom av den 15 september 2015 (C‑67/14, EU:C:2015:597).

12 Här har den hänskjutande domstolen angett två domar av den 23 februari 2010, dom Ibrahim och Secretary of State for the Home Department ( C‑310/08, EU:C:2010:80) och dom Teixeira ( C‑480/08, EU:C:2010:83).

13 Se dom av den 15 september 2015, Alimanovic ( C‑67/14, EU:C:2015:597, punkt 43).

14 Se dom av den 15 september 2015, Alimanovic ( C‑67/14, EU:C:2015:597, punkt 44 och där angiven rättspraxis).

15 Dom av den 15 september 2015, Alimanovic ( C‑67/14, EU:C:2015:597, punkt 45).

16 Dom av den 18 december 2019, Generálny riaditeár Sociálnej poisťovne Bratislava m.fl. ( C‑447/18, EU:C:2019:1098, punkt 47 och där angiven rättspraxis).

17 Den tyska regeringen har inte uttalat sig i frågan, men har för den skull inte uteslutit en sådan kvalificering.

18 Rådets förordning av den 15 oktober 1968 om arbetskraftens fria rörlighet inom gemenskapen (EGT L 257, 1968, s. 2; svensk specialutgåva, område 5, volym 1, s. 33).

19 Se dom av den 27 mars 1985, Hoeckx ( 249/83, EU:C:1985:139), vilken upprepades i punkt 27 i domen av den 20 september 2001, Grzelczyk ( C‑184/99, EU:C:2001:458).

20 Se, beträffande EU-domstolens kvalificering av olika åtgärder som sociala förmåner i den mening som avses i artikel 7.2 i förordning nr 492/2011 med särskild tonvikt lagd vid deras integrativa funktion, dom av den 18 december 2019, Generálny riaditeľ Sociálnej poisťovne Bratislava m.fl. ( C‑447/18, EU:C:2019:1098, punkt 48).

21 Enligt artikel 14.4 b i direktiv 2004/38.

22 Dom av den 15 september 2015 (C‑67/14, EU:C:2015:597).

23 Dom av den 4 oktober 2012, kommissionen/Österrike ( C‑75/11, EU:C:2012:605, punkt 54).

24 Dom av den 15 september 2015 (C‑67/14, EU:C:2015:597).

25 Detta bekräftas för övrigt genom punkt 41, där det endast erinras om den andra och den tredje tolkningsfrågan som då ställts till EU-domstolen och vilken därmed, i sig, inte har något samband med den kvalificering av förmånerna som EU-domstolen gjorde i punkterna 42–46 i domen av den 15 september 2015, Alimanovic ( C‑67/14, EU:C:2015:597).

26 Dom av den 15 september 2015 (C‑67/14, EU:C:2015:597).

27 Se förslaget till avgörande av generaladvokaten Wathelet i målet Alimanovic ( C‑67/14, EU:C:2015:210, punkterna 117–122).

28 Dom av den 15 september 2015 (C‑67/14, EU:C:2015:597).

29 Se domen av den 15 september 2015, Alimanovic ( C‑67/14, EU:C:2015:597, punkt 38).

30 Dom av den 15 september 2015 (C‑67/14, EU:C:2015:597).

31 I och med att den omfattas att ett uttryckligt undantag i artikel 24.2 i direktiv 2004/38.

32 Se domen av den 15 september 2015, Alimanovic ( C‑67/14, EU:C:2015:597, punkt 49). Se även punkt 53 i samma dom.

33 I punkt 49 i domen av den 15 september 2015, Alimanovic ( C‑67/14, EU:C:2015:597), slog EU-domstolen också fast att en unionsmedborgare, med avseende på rätten till… socialt bistånd…, kan kräva att bli behandlad på samma sätt som medborgarna i den mottagande medlemsstaten med stöd av artikel 24.1 i direktiv 2004/38 endast om vistelsen i den mottagande medlemsstaten uppfyller villkoren i direktiv 2004/38 (min kursivering). Dessa villkor uppfylls inte när uppehållsrätten följer av artikel 10 i förordning nr 492/2011, och därför är artikel 24 i direktiv 2004/38 inte den bestämmelse som ska ligga till grund för prövningen av frågan om JD:s eventuella rätt till likabehandling.

34 I bedömningen nedan hänvisar jag för övrigt till båda förordningarna utan åtskillnad.

35 Dom av den 17 september 2002, Baumbast och R ( C‑413/99, EU:C:2002:493, punkt 50).

36 Se dom av den 17 september 2002, Baumbast och R ( C‑413/99, EU:C:2002:493, punkt 51) och dom av den 23 februari 2010, Ibrahim och Secretary of State for the Home Department ( C‑310/08, EU:C:2010:80, punkt 43).

37 Se dom av den 17 september 2002, Baumbast och R ( C‑413/99, EU:C:2002:493, punkterna 56 och 57).

38 Se dom av den 17 september 2002, Baumbast och R ( C‑413/99, EU:C:2002:493, punkt 63).

39 Se dom av den 17 september 2002, Baumbast och R ( C‑413/99, EU:C:2002:493, punkt 63).

40 Se dom av den 17 september 2002, Baumbast och R ( C‑413/99, EU:C:2002:493, punkt 63).

41 Se dom av den 23 februari 2010, Teixeira ( C‑480/08, EU:C:2010:83, punkt 49). Se, beträffande uppehållsrättens självständiga karaktär, dom av den 23 februari 2010, Ibrahim och Secretary of State for the Home Department ( C‑310/08, EU:C:2010:80, punkterna 35, 40 och 41) och dom av den 23 februari 2010, Teixeira ( C‑480/08, EU:C:2010:83, punkt 46).

42 Dom av den 17 september 2002, Baumbast och R ( C‑413/99, EU:C:2002:493, punkt 71) och dom av den 23 februari 2010, Ibrahim och Secretary of State for the Home Department ( C‑310/08, EU:C:2010:80, punkt 30).

43 Undertecknad i Rom den 4 november 1950.

44 Dom av den 17 september 2002, Baumbast och R ( C‑413/99, EU:C:2002:493, punkt 73).

45 Se dom av den 17 september 2002, Baumbast och R ( C‑413/99, EU:C:2002:493, punkt 74).

46 Se dom av den 17 september 2002, Baumbast och R ( C‑413/99, EU:C:2002:493, punkt 75).

47 Dom av den 23 februari 2010, Ibrahim och Secretary of State for the Home Department ( C‑310/08, EU:C:2010:80, punkt 50). Min kursivering.

48 Se dom av den 23 februari 2010, Ibrahim och Secretary of State for the Home Department ( C‑310/08, EU:C:2010:80, punkterna 52 och 53). När det gäller barnens situation har EU-domstolen slagit fast att ställningen som barn till en migrerande arbetstagare i den mening som avses i förordning nr 1612/68 särskilt innebär en på unionsrätten grundad rätt för sådana barn till studiebidrag från staten för att göra det möjligt för dem att integreras i den mottagande medlemsstaten. Detta krav gör sig gällande med än större styrka när de personer som omfattas av dessa bestämmelser i förordning nr 1612/68 är studerande som har anlänt till den mottagande medlemsstaten innan de har uppnått skolpliktig ålder (dom av den 15 mars 1989, Echternach och Moritz ( 389/87 och 390/87, EU:C:1989:130, punkt 35). Detta upprepades sedan i punkt 54 i dom av den 23 februari 2010, Ibrahim och Secretary of State for the Home Department ( C‑310/08, EU:C:2010:80)).

49 I bestämmelsen anges ingen uttrycklig begränsning av rätten till likabehandling vad gäller arbetslöshetens varaktighet.

50 Se, bland annat, dom av den 23 mars 2004, Collins ( C‑138/02, EU:C:2004:172, punkt 31).

51 Situationen för JD och hans två döttrar skiljer sig i alla avseenden från situationen för sökanden i målet Dano (dom av den 11 november 2014 (C‑333/13, EU:C:2014:2358)). I den domen fann EU-domstolen att en medlemsstat med stöd av direktiv 2004/38 kunde neka unionsmedborgare sociala förmåner när dessa inte utövar förvärvsverksamhet, utan uteslutande har utnyttjat den fria rörligheten för att komma i åtnjutande av socialt stöd från en annan medlemsstat trots att de saknar tillräckliga tillgångar för att ha uppehållsrätt där (dom av den 11 november 2014, Dano ( C‑333/13, EU:C:2014:2358, punkt 78) (min kursivering). Såsom kommissionen har understrukit i detta mål kan JD inte klandras för någon form av bedrägeri eller rättsmissbruk. Han har heller inte använt sig av sin fria rörlighet i det enda syftet att komma i åtnjutande av de aktuella förmånerna.

52 Se, analogt, dom av den 14 december 2016, Bragança Linares Verruga m.fl. ( C‑238/15, EU:C:2016:949).

53 Min kursivering.

54 Enligt den rättspraxis som anges ovan i punkt 55.

55 En annan bedömning skulle indirekt leda till att ekonomiskt oberoende blir ett villkor som måste uppfyllas för att rätten till utbildning faktiskt ska kunna åtnjutas.

56 Se ovan punkt 67.

57 Se dom av den 19 september 2013, Brey ( C‑140/12, EU:C:2013:565, punkt 41) och dom av den 11 november 2014, Dano ( C‑333/13, EU:C:2014:2358, punkt 83).

58 Se dom av den 11 november 2014, Dano ( C‑333/13, EU:C:2014:2358, punkt 83) och dom av den 25 februari 2016, García-Nieto m.fl. ( C‑299/14, EU:C:2016:114, punkt 52).

59 Den hänskjutande domstolen har för övrigt inte ställt några frågor enbart med anknytning till artikel 18 FEUF. En sådan bedömning skulle endast behöva göras om EU-domstolen finner att JD inte omfattas av tillämpningsområdet för artikel 24 i direktiv 2004/38 och inte heller kan komma i åtnjutande av principen om likabehandling enligt artikel 7.2 i förordning nr 492/2011 på grund av att han inte har ställning som arbetstagare och inte heller skyddas, direkt eller indirekt, mot alla former av diskriminering vad gäller tillgång till grundläggande sociala förmåner enligt artikel 10 i förordning nr 492/2011. JD skulle då inte ha något annat alternativ är att göra gällande sin ställning som ekonomiskt inaktiv unionsmedborgare som lagligen vistas i den mottagande medlemsstaten och ansöker om en grundläggande social förmån. Det alternativet skulle ligga nära omständigheterna i det mål som avgjordes genom domen av den 7 september 2004, Trojani ( C‑456/02, EU:C:2004:488).